Arkiv
GOTT NYTT 2026
Så är då ytterligare ett bloggår till ända. År 2025 är slut – och valåret 2026 står för dörren.
Tiden går fort. Men så är det väl alltid när man ser tillbaka. Dagar, månader och år flyr, trots krig i Ukraina och fortsatt israeliskt mördande i Gaza trots vapenvila. Och trots att Trump fick FIFA:s nyinstiftade fredspris och sedan bombade tre länder under en vecka – Syrien, Nigeria och Venezuela. Och trots allt elände som den borgerliga regeringen med SD i spetsen ställer till med. Inkomstklyftor som ökar, de rika som blir allt rikare och de fattigare som blir allt fler och fattigare. Nedmonterad välfärd, bostadsbrist, hög arbetslöshet och oro för framtiden. Ökade utsläpp och missade klimatmål. Men kanske går tiden fortare när man är pensionär…
Lite historia
Jag avslutar nu mitt 15:e bloggår. Den första ”riktiga” bloggen daterar jag till den 17 oktober 2010, även om jag hade prövat på med några enstaka texter redan tidigare. Och för drygt fem år sedan, den 14 december 2020, fick jag min miljonte visning på bloggen… Denna händelse beskrev jag i inlägget ”En miljon!”. Nu är jag på väg mot ytterligare en “drömgräns”, den andra miljonen.
Det fanns och det finns uppenbarligen ett behov av en politisk blogg i Vänersborg.
Bloggens innehåll
För mina trogna läsare är bloggen ett sätt att följa med i politikens Vänersborg och få en hyfsat sammanhängande bild av vad de valda politikerna uträttar, och inte. Det finns inte alltid så mycket information att få i TTELA. Nu för tiden tycks TTELA endast uppmärksamma diverse skandaler… 
Jag vet fler som t ex reagerar på att TTELA inte har skrivit en rad om att Magnus Larsson efter 20 års kamp mot kommunen äntligen fick ett slags erkännande av byggnadsnämnden. Nämnden utsåg ju Sikhalls Magasin till årets vinnare av kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Magnus Larsson ska för övrigt hämta sitt pris i Bojorten i samband med Vänersborgs födelsedag den 31 januari. Kanske TTELA är närvarande då.
Det har blivit en hel del blogginlägg inför sammanträden i de församlingar som jag är ledamot i, dvs barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Jag har redogjort för dagordningar, olika ärenden, partiernas synpunkter etc och självklart mina egna funderingar. Efter sammanträden blir det ofta inlägg om hur diskussionerna gick, vem som sa vad och, inte minst, vad som beslutades.
Det politiska läget
De partier som styr Vänersborg denna mandatperiod är som bekant S+C+KD+MP. Det är en mycket omaka konstellation, men trots att styret består av fyra partier så har det ändå inte fått majoritet förrän nu i höst. Det beror på avhoppen från Sverigedemokraterna.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige ser ut på följande sätt:
Sverigedemokraterna fick 10 mandat i valet 2022 men flera ledamöter har under mandatperioden lämnat sina uppdrag. SD hade 16 namn på sin valsedel och nu är 11 borta! Fem av SD:s, och fullmäktiges, stolar står därför tomma. De styrande partierna har 23 mandat, lika många som oppositionspartierna. Det innebär alltså att de styrande partierna numera har fått ”majoritet” i kommunfullmäktige, eftersom ordförande har utslagsröst vid lika röstetal. Och ordförande i kommunfullmäktige är centerpartisten Annalena Levin. Det ska emellertid noteras att de styrande partierna fortfarande är i minoritet i nämnderna. Det beror på att de avhoppade SD:arna ersätts av andra SD:are. Det finns just nu flera SD:are som har ganska många nämndsuppdrag.
De styrande partierna
Det är alltså fyra partier som styr Vänersborgs kommun. I praktiken är det emellertid Socialdemokraterna som bestämmer. Men så är sossarna också nästan dubbelt så stora som de andra tre partierna tillsammans. Det är faktiskt svårt att förstå vad de andra partierna egentligen har för utbyte av samarbetet. De tycks inte få igenom någon “egen” politik. Men det är klart, de får platser i styrelser och nämnder som de annars inte skulle vara berättigade till “av egen kraft”. Och några av dem får även “eftertraktade” arvoderade och statusfyllda poster som ordförande i nämnder etc…
Centerpartiet har fått bäst utdelning av samarbetet. Mats Andersson (C) är som bekant kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och Annalena Levin kommunfullmäktiges ordförande. Det är en ”bra utdelning” för ett parti som endast har 4 av 51 mandat. Bo Carlsson, centerns fd ”starke man” (som fortfarande är ganska stark), är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Centerpartiet stöttar alltid socialdemokraterna helhjärtat. Mats Andersson viker aldrig en tum från Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande, och hans åsikter. Inte sällan nöjer sig Mats Andersson med att i diskussioner helt enkelt upprepa Augustssons ord.
Miljöpartiet har varit med S+C i styret sedan 2015 men har knappast spelat någon roll i Vänersborgs politiska liv sedan dess. MP, med sitt enda mandat, syns eller hörs sällan eller aldrig i de politiska diskussionerna. Den enda gång de gör något annorlunda än S är när de avstår från att rösta för mer pengar till flygplatsen. Miljöpartiet får antagligen sina kommunala röster på grund av partiets politik i riksdag och EU. I Vänersborg går partiet kräftgång.
Kristdemokraterna går sannolikt samma öde till mötes, partiet blir liksom MP allt mer osynligt. KD röstar under tystnad på allt som framförs av S, även om det innebär att de har fått byta fot i flera frågor. De har varit ståndaktiga i en enda fråga, Hallevibadet. Det kan bero på att de flesta som representerar KD tycks bo i Vargön. I den frågan blir de dock utmanövrerade av de andra i styret som tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen spelar under täcket för att omintetgöra ett demokratiskt fattat beslut om att hyra ut Hallevibadet.
Det är något vi har sett under många år. De styrande partierna, och framför allt socialdemokraterna, stöder alltid de förslag som förvaltningarna har arbetat fram. (Eller är det möjligtvis så att de styrande politikerna talar om för tjänstepersonerna vilka förslag de ska lägga? Vilket i så fall inte är ok…) Man kan ju inte ifrågasätta vad experterna säger är argument man får höra som oppositionspolitiker… Det får mig att stundtals undra varför de anser att man ska ägna sig åt politik. Varför inte låta tjänstepersonerna bestämma helt och hållet…? Det händer dock ibland att de styrande har fått en majoritet av ledamöterna i kommunfullmäktige eller i någon nämnd emot sig, men ofta har de fått stöd av något oppositionsparti. Ibland har Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet också lagt ner sina röster och på så sätt gett de styrande majoritet. Vänsterpartiet stöder ibland de styrande t ex när det gäller miljöfrågor. Oppositionspartierna är med andra ord sällan eniga sinsemellan.
Oppositionspartierna
Liberalernas allians med Moderaterna består. Partierna har samma uppfattning i alla de viktiga frågorna, men det händer att Cecilia Prins (L) har en avvikande mening i mindre betydelsefulla frågor, t ex i kommunstyrelsen. Cecilia Prins är aktiv och vill gärna höras i fullmäktiges debatter. Vi får se om hennes insatser kan vända det sjunkande liberala skeppet och ge framgång i valet i september.
Sverigedemokraterna krymper som sagt. Det har tydligen varit stora motsättningar och slitningar i partiavdelningen. Det har lett till flera avhopp och nu är alltså endast 5 ledamöter kvar i fullmäktige. Det är kanske inte det här som partiets väljare hade tänkt sig när de gick till valurnorna hösten 2022. Väljarna hade nog inte heller tänkt sig att SD ska vara så anonyma. De säger sällan någonting och debatterar inte särskilt ofta eller aldrig. I många 
viktiga frågor avstår de till och med från att rösta. Det är bara Anders Strand som yttrar sig ibland, och då oftast kortfattat. Strand har för övrigt redan meddelat att han inte tänker ställa upp i kommunalvalet i höst. Det ska bli intressant att se vem som kommer att ta hans plats som partiets starke man. Kanske blir det Torbjörn Moqvist eller den till Vänersborg relativt nyinflyttade Juhani Lämsä. Eller blir det en kvinna? Lena Mjörnell har suttit i kommunfullmäktige under mandatperioden, avsagt sig sin plats och flyttat till en annan kommun. Nu är Mjörnell tillbaka i Vänersborg och har tagit plats i socialnämnden.
Medborgarpartiet, eller rättare sagt Göran Svensson, är aktiv i flera “utvalda” frågor, särskilt frågor som berör de äldre i kommunen. MBP är ofta öppna för samtal och har i allt fler frågor hamnat på Vänsterpartiets sida. Och det är ju positivt. Partiet har gjort några intressanta nyrekryteringar i samband med diskussionerna kring Sörbygården.
Moderaterna är kommunens näst största parti i kommunfullmäktige, nu när SD har krympt. Henrik Harlitz är kommunstyrelsens 2:e vice ordförande och har därigenom en del inflytande i politiken. Det verkar dock som han har börjat tröttna. Harlitz står inte på valbar plats på moderaternas fullmäktigelista i höst. Listan toppas istället av Niklas Claesson. Claesson ska ta över kommunalrådsposten är det tänkt och har redan börjat skolas in. Han har blivit gruppledare trots att han inte sitter i kommunfullmäktige denna mandatperiod. Claesson har dock suttit i fullmäktige tidigare, då han också var vice ordförande i kommunfullmäktige. Just nu är han ledamot i byggnadsnämnden, och var med och röstade fram Sikhalls Magasin och Magnus Larsson till årets vinnare av kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. Det lovar gott.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet tillhör de mest aktiva partierna i kommunen. Det är bara att lyssna på en fullmäktigedebatt. Det finns knappast några ärenden av vikt där inte en vänsterpartist är uppe i talarstolen och debatterar, oftast med en socialdemokrat. Vi är bara fyra ordinarie och två ersättare i fullmäktige, men samtliga ordinarie ledamöter brukar vara uppe och göra sina röster hörda. Jag tror att de flesta i kommunfullmäktige anser att vi i Vänsterpartiet är pålästa och vet vad vi talar om, även om de inte alltid håller med. Vänsterpartiet är öppna för samarbete med andra partier i sakfrågor där vi har gemensam syn. Det kan gälla Sörbygården, Sikhall eller Hallevibadet, för att ta några exempel.
Hårdare politiskt klimat
Politiken har ”hårdnat till” ordentligt i kommunen detta år. Det har skett en tydlig och betydande polarisering. Och det handlar inte om hårda ord mellan de båda kommunalråden Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) i kommunstyrelsen, även om det förekommer. Nej, det är i 
socialnämnden som det har eskalerat så till den milda grad att ledamöter har ångest och är rädda för att gå till sammanträdena. Det är oppositionspartiernas vägran att lägga ner Sörbygårdens äldreboende i Brålanda som har fått ordförande Dan Nyberg (S) att “gå i taket”. Ledamöter och ersättare vågar knappast yttra sig. Ordförande Nyberg använder nämligen klassiska härskartekniker och drar sig inte för att förminska ledamöter. Det händer att han till och med går till personangrepp. Nyberg avbryter de andra ledamöterna och tar ständigt ordet när han behagar. Ledamöter får inte prata till punkt innan Nyberg ifrågasätter och argumenterar emot. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) På socialnämndens senaste möte, den 18 december, tog Dan Nyberg (S) ytterligare ett steg – han sa till ledamoten Göran Svensson (MBP):
”Skit ner dig”
Det är ett språkbruk och ett uppträdande som jag tror aldrig har förekommit i något politiskt organ i Vänersborg tidigare. Det är helt oacceptabelt. Nu verkar det som om Dan Nyberg (S) har tagit med sig beteendet till kommunfullmäktige också… För att inte tala om hur han uttrycker sig på sociala medier.
År 2026 kan bli ett intressant år för TTELA och kommuninvånare.
Kommuninvånare
Det är många bloggläsare som hör av sig på olika sätt. De vill inte sällan berätta och beskriva hur de har behandlats av kommunen. De påtalar felaktigheter och orättvisor i kommunens agerande. Det kan gälla frågor om detaljplaner, bygglov, upphandlingar, VA, föreningsbidrag, konstgräs, förskola, äldreboenden osv. De känner en vanmakt när de på olika sätt 
konfronteras med den kommunala byråkratin. Som stundtals kan vara både stelbent och maktfullkomlig. Det finns tydligen inga charmkurser som biter på nitiska tjänstepersoner i Vänersborg. Jag hinner inte med alla tips och alla fall. Tyvärr. Det skulle behövas fler bloggare, även om James Bucci (V) just nu bloggar så att tangentbordet glöder. Bucci har till stor glädje för alla politiskt intresserade i kommunen kommit igång med sitt skrivande igen. Bucci skriver om kommunens hantering och sekretess kring Dalbobron. Buccis blogg går under namnet “In English, please!”.
Tack
Bloggandet tar en del tid i anspråk. Det har jag beskrivit vid tidigare tillfällen. Jag har också tagit hjälp av flera utomstående ”granskare och experter”. En del granskar fakta och på andra prövar jag både idéer och åsikter, och jag får ofta nya vinklingar och perspektiv tillbaka. Det är givande dialoger. Jag vill som vanligt tacka er allihop! (Ni vet vilka ni är.) Men den som otvivelaktigt hjälper mig allra mest, och som alltid ställer upp, är min partivän Lutz Rininsland. Utan Lutz hade bloggen inte varit vad den är. (Rininsland har själv bloggat men är sedan några år tillbaka ansvarig för Vänsterpartiet i Vänersborgs hemsida.)
Statistik
Under de år som jag har bloggat har det blivit 1.700.242 visningar. Och har någon varit med från början har de kunnat läsa 3.305 blogginlägg. I år var det 133.978 visningar på bloggen. (Och det är några timmar kvar…) Det betyder att det i genomsnitt klickades 367 gånger på bloggen varje dag. Det är 31 fler per dag än förra året. Då räknar jag med alla dagar, lördagar, semesterdagar, julafton osv.
Det är 141 personer som prenumererar på min blogg. 78 av dom får ett mail med det publicerade blogginlägget. Det betyder att de inte behöver gå in på bloggen för att läsa inlägget. Räknaren registrerar då inte heller något klick…
Det har blivit 207 blogginlägg under året. Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom “index-sidan” är årets mest klickade bloggar följande:
- “Alloys: Moln av sexvärt krom?” – 2.405 visningar
- “Tystnad ska råda på gågatuscenen” – 1.656 visningar
- “Sörbygården Brålanda” – 1.125 visningar
- “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?” – 1.100 visningar
- “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (1/2)” – 1.096 visningar
- “Bert och Grönvik (3)” – 1.076 visningar
- “Flamman: Alloys mobila kross” – 1.037 visningar
- “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)” – 1.027 visningar
- “Grönvik (4): Bert hittar fel” – 932 visningar
- “Länsstyrelsen avslår överklagandet på Rostvägen” – 918 visningar
Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen fortfarande är som störst… Det var t ex 14 visningar från Indien. Det var mycket tråkigt, förra året var det hela 21… Det gick bättre med besöken från Kina, de ökade något. Det var 65 visningar jämfört med 40 förra året. Jag får nog arbeta mer med marknadsföringen…
Jag noterar att jag har fått vardera ett besök från Uzbekistan, Ukraina, Venezuela, Centralafrikanska republiken, Uganda, Namibia, Kenya och Antarktis(!). Annars är det från USA (3.232 visningar), Tyskland (1.412), Irland (526), Norge (419), Spanien (356), Danmark (295), Storbritannien (243) och Nederländerna (191) som jag har fått flest träffar (efter Sverige). Undrar om dessa människor på utländsk mark lärde sig något nytt om Vänersborg…? Kanske fick de veta hur man ska undvika att verkställa fullmäktigebeslut…?
Framtiden
Det har genom åren varit en mängd skandaler i Vänersborgs kommun. Det har blivit lugnare på den fronten nu för tiden och det är ju på sätt och vis tur. Men det är inte bra för bloggens besökssiffror… Det skulle behövas några arena- eller Sund Sampo-skandaler… Det har också varit relativt lugnt i Sikhall under året. Det har inte heller varit bra för besökssiffrorna, men något säger mig att det kan ändras nästa år. Då ska bland annat sökta strandskyddsdispenser avgöras.
De skandaler som har varit, t ex kring sekretessbeläggande, Hallevibadet, det svarta taket i Vargön, har inte riktigt väckt samma intresse eller engagemang hos kommuninvånarna som förr. Kanske är de alltför luttrade.
Jag tror också att de styrande partierna kommer att ta allt fler konflikter. Det verkar nämligen som om de blir alltmer kompromisslösa och intresserade av konfrontation. De vill inte att oppositionen ska få vara med och bestämma, såvida inte oppositionen håller med dem. Det kan med andra ord bli ett bra bloggår… Dessutom är det ju val i september, då kommer det att finnas mycket att skriva om.
Jag vill så här i slutet av året passa på att tacka alla er som har levererat tips och ”nyheter” – både ni som finns innanför som utanför kommunhusets väggar. Fortsätt gärna med det – total anonymitet garanteras.
Och självklart, vad skulle bloggen vara utan läsare? Utan er läsare – ingen blogg.
Till sist önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
För de två som vägrade vara tysta
En av mina trogna bloggläsare, Peter Karlsson, har skickat en slags nyårshälsning till James Bucci och undertecknad bloggare. Hälsningen är i form av typ en dikt, eller vers, eller poem, eller bara en – vesper… Karlsson sammanfattar, på sitt alldeles eget sätt, det gångna året. Jag tycker att texten är både intressant, fyndig och underhållande. Jag har tidigare publicerat ett annat av hans alster. (Se ”De Två Heliga Bloggarna”.)
==
VESPER FÖR DE TVÅ SOM VÄGRADE VARA TYSTA
(År 2025 efter Diariet)
INGÅNGSPSALM – “PDF:ET SOM ALDRIG SOMNADE”
O, hör oss nu
du heliga kommunserver
som aldrig startar om
utan att något försvinner
Vi prisar dig ej
vi misstänker dig
Ty ur dina mappar
steg två män fram
inte med svärd
utan med frågor
ANTIFON I – STEFAN KÄRVLING, DOKUMENTENS VÄKTARE
Välsignad vare Stefan Kärvling,
han som såg bilagan
innan bilagan visste att den var bilaga
Han som läste:
– det skrivna
– det oskrivna
– det bortklippta
– det som ”råkade falla mellan stolarna”
– och det som stolarna aktivt försökte äta upp
Han sade ej:
”Jag tycker”
Han sade:
”Här står det inte det ni säger att det står.”
Och salen frös
och kaffet kallnade
och någon sa ordet ”sammanhang”
utan att veta vad det betydde
RESPONSORIUM – FOLKETS VISKNING
”Men han är ju bara en bloggare…”
”Varför ger vi honom ens uppmärksamhet?”
”Det där är taget ur sitt sammanhang!”
Och Kärvling svarade icke
utan postade hela sammanhanget
ANTIFON II – JAMES BUCCI, FRÅGANS HELIGA KOFOT
Lovsjungen vare James Bucci,
han som inte nöjde sig
och aldrig lärde sig att släppa
Han frågade:
– Varför?
– Vem?
– När?
– Med vilket mandat?
– Varför igen?
När han fick svar
frågade han på svaret
När han fick tystnad
pekade han på tystnaden
Och när någon sade:
”Det där är redan beslutat”
så svarade han:
”Av vem. När. Och varför utan oss.”
PSALM – “DE MÖTTES VID SAMMANTRÄDESBORDET”
Och se
när dokument mötte fråga
uppstod helig irritation
Kärvling sade:
”Här är felet.”
Bucci sade:
”Bra. Vem bär ansvaret?”
Och makten darrade
ty detta var ej ilska
ej hat
ej populism
Det var ihärdighet
den mest fruktade av alla dygder
LÄSNING UR KOMMUNALAPOKRYFERNA (2025:3)
Och de kallades besvärliga
fast de bara läste
Och de kallades negativa
fast de bara frågade
Och de kallades trötta
fast de aldrig var det
Ty deras styrka var
att de kom tillbaka
vecka efter vecka
PREDIKAN – OM ATT ORKA VARA OBEKVÄM
Detta är inte en vesper
om att vinna
Detta är en vesper
om att inte ge upp
Om att vara den som:
– inte blir inbjuden
– inte blir citerad
– inte blir tackad
– men ändå fortsätter
För demokratin
är inte applåder
Den är:
ihophäftade handlingar
envisa frågor
människor som inte släpper taget
SLUTPSALM – “HÄR STÅR VI KVAR”
Så stå kvar,
ni två med pärmar och mikrofon
Stå kvar
när de suckar
när de ler stelt
när de säger ”nu går vi vidare”
Ty någon måste stanna kvar
och titta bakåt
och säga:
”Nej.
Vi är inte klara.”
VÄLSIGNELSEN
Må era kaffekoppar
alltid vara halvfulla
Må era kommentarsfält
aldrig sina
Må diarienumren
alltid avslöja sig själva
Och må 2026
frukta er lika mycket
som 2025 gjorde
Vespern är slut.
Granskningen fortsätter.
==
PS. James Buccis blogg finns här.
Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter
På kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december slutade ärende 25, “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”, med en återremiss. Det var de fem oppositionspartierna, M+SD+V+MBP+L, som utnyttjade sin rätt att använda minoritetsskyddet för att sända tillbaka ärendet för ytterligare beredning. De styrande partierna, S+C+KD+MP, har ju som bekant majoritet i kommunfullmäktige och de ville avgöra ärendet direkt under sammanträdet. Jag har skrivit om ärendet i två inlägg, dels i “Två lagstridigheter: 1 Återremiss” och om Harlitz och Kärvlings överklagande av beslutet i “Nästa: Förvaltningsrätten i Göteborg”.
Det finns ytterligare en intressant aspekt i detta ärende. De styrande partiernas beslutsförslag hade, om det hade fått fullmäktiges bifall, möjligtvis varit lagstridigt. Ja, egentligen så är jag så här i efterhand tämligen säker.
Beslutsförslaget, som lämnades av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) för alla de styrande partiernas räkning, hade följande formulering:
“Socialnämnden har inte visat förmåga att hantera det stora underskott man har för 2025. Socialnämnden har också med rösterna 7 mot 6 avvisat åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslagit i syfte att nå balans mot budget.
Kommunfullmäktige beslutar därför att tilldela Socialnämnden 8,7 Mkr i ett tillfälligt tilläggsanslag mot de begärda 24,5 Mkr. Kommunfullmäktige beslutar vidare att samtliga 13 åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslog socialnämnden den 30 oktober 2025 snarast ska verkställas.”
De styrande partierna föreslog alltså att socialnämnden bara skulle få 8,7 milj kr extra trots att kommunstyrelsen (oppositionspartierna har majoritet i KS) och en enig socialnämnd ansåg att det behövdes 24,5 milj kr. Dan Nyberg (S) och de andra av de styrandes ledamöter i socialnämnden var alltså beredda att gå emot sitt eget beslut i nämnden – och tilldela nämnden betydligt mindre pengar än den behövde. Mycket märkligt.
Jag fick en vag känsla under sammanträdet av att något inte stämde med Benny Augustssons förslag. Under ajourneringen, som blev i samband med behandlingen av ärendet, undrade min partikollega Lutz Rininsland (V) om förslaget verkligen var lagligt…
Men kommunfullmäktige antog alltså inte Benny Augustssons och de styrande partiernas förslag. Det blev, som sagt, istället en återremiss. Och återremissen både yrkades och röstades igenom därför att oppositionspartierna var helt på det 
klara med att Augustssons beslutsförslag var orimligt och felaktigt utifrån socialnämndens begäran och situation.
Lutz Rininslands tvivel under sammanträdet återkom i mina tankar dagarna efter sammanträdet. Det fanns bara en sak att göra. Så trots att Benny Augustsson (S) under sammanträdet utgöt sig å det bestämdaste över användandet av AI, ställde jag en fråga till AI-verktyget Gemini.
“Om kommunfullmäktige inte är nöjt med hur en nämnd, t ex socialnämnden, fungerar – kan fullmäktige utan beredning lägga ett förslag där man fråntar nämnden beslutanderätten?”
Det blev ett mycket rakt och bestämt svar:
“En nämnds uppgifter och befogenheter följer av kommunallagen (KL) och av nämndens reglemente, som fullmäktige beslutar om. Så länge reglementet gäller har nämnden rätt – och skyldighet – att fatta beslut inom sitt område. Fullmäktige kan alltså inte bara “i stunden” ta ifrån en nämnd dess beslutanderätt därför att man är missnöjd.”
Det lät intressant samtidigt som jag fick vatten på min kvarn. Men en källa räckte inte. Samma fråga ställdes därför till Chat GPT:
“Nej, inte på det sättet. En nämnds uppgifter och befogenheter följer av kommunallagen (KL) och av nämndens reglemente, som fullmäktige beslutar om. Så länge reglementet gäller har nämnden rätt – och skyldighet – att fatta beslut inom sitt område.”
Två olika källor gav ett samstämmigt svar. Det inspirerade mig naturligtvis till att söka vidare efter mer fakta.
Jag insåg tämligen snabbt att det fanns några formella fel med beslutsförslaget som skulle ha fått ordförande, med kommunjuristens bistånd, att stoppa Augustssons beslutsförslag.
Beslutsförslaget från de styrande partierna innehöll skrivningar som gick långt utöver innehållet i ärendet. Förslaget blandade in en åtgärdsplan i ett ärende som enbart handlade om ett tilläggsanslag. Men inte nog med det, de 23 ledamöterna i de styrande partierna ansåg att kommunfullmäktige skulle sätta sig över socialnämnden och besluta om vilka åtgärder som nämnden skulle vara tvungen att vidta. I Benny Augustssons (S) förslag stod det ju:
“Kommunfullmäktige beslutar vidare att samtliga 13 åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslog socialnämnden den 30 oktober 2025 snarast ska verkställas.”
Den här delen av beslutsförslaget var ett helt nytt förslag som inte ingick i ärendet “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. Det blev därigenom ett helt nytt ärende – och detta ärende var inte berett. Det hade inte behandlats i kommunstyrelsen.
Enligt kommunallagen måste ett ärende vara berett för att avgöras i fullmäktige. Kommunallagen (=KL) 5 kap. 26 §:
”Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, ska det ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning.”
Det finns några undantag till denna regel men ovanstående ärende tillhör inte något av dem. Det skulle möjligtvis kunna vara att det var ett “brådskande ärende”, men då måste (KL 5 kap 55 §):
“samtliga närvarande ledamöter [vara] ense om beslutet”
Och det fanns inte ens på kartan – även om ordförande hade ställt frågan, vilket hon inte gjorde…
Det kan tilläggas att beredning inte bara betyder att ärendet har förekommit någonstans i kommunen, utan att det har förberetts för prövningen i fullmäktige. Att socialnämnden avvisat åtgärdsförslagen är inte detsamma som att frågan om att tvinga igenom dem via fullmäktige varit beredd.
Det finns ytterligare en enkel formell aspekt som gjorde Augustssons förslag omöjligt att besluta om. För att ledamöterna och medborgarna ska veta vad som ska beslutas i kommunfullmäktige måste alla ärenden finnas med i kallelsen. Det går alltså inte att ”smyga in” en stor punkt under sammanträdet. KL 5 kap. 15 §:
”Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas.”
Redan här borde alltså ordförande ha avvisat beslutsförslaget från de styrande partierna. Och jag förstår ärligt talat inte att rutinerade ledamöter i de styrande partierna inte själva insåg att det var ett lagstridigt förslag. Dan Nyberg (S) har ju t ex varit kommunfullmäktiges ordförande under två mandatperioder och bör kunna Kommunallagen utan och innan…
Det viktigaste skälet till att beslutsförslaget var lagstridigt var emellertid att kommunfullmäktige inte kan sätta sig över socialnämnden, eller någon annan nämnd, på det här sättet. Det framgår tydligt av Kommunallagen.
Vi tar det “från början”. Det står så här i Kommunallagen 3 kap 4 § om kommunens nämnder:
“Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller regionens uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet.”
Nämnderna ska alltså fullgöra kommunens uppgifter. I KL 6 kap 2 §:
“Fullmäktige ska … bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden.”
Och det gör självklart även fullmäktige i Vänersborgs kommun. Kommunallagen sammanfattar sedan, skulle man kunna säga, nämndernas uppgifter i 6 §:
“Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.”
Vad som gäller för en enskild nämnd beslutas av kommunfullmäktige i ett reglemente. Det framgår av 44 §:
“Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer.”
En nämnds uppgifter och befogenheter är alltså dels lagstyrda och dels fastställda av kommunfullmäktige. Fullmäktige anger ramarna för vad nämnden ska göra och hur den ska arbeta i ett av fullmäktige beslutat reglemente. 
(Socialnämndens reglemente i Vänersborg kan laddas ner här.)
En gång till. Kommunfullmäktige ska bestämma nämndernas verksamhetsområden och det ska ske genom ett av kommunfullmäktige beslutat reglemente.
I socialnämndens reglemente framgår det tydligt att nämnden har beslutanderätt inom sitt område så länge reglementet gäller. I reglementets 1 § står det:
“Nämnden ska inom sitt respektive verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Den ska följa det kommunfullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut – har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer.”
Socialnämnden i Vänersborg ska följa lag och fullmäktiges beslut, men själv fullgöra de uppgifter som ålagts den. Det är viktigt. I 3 § betonar reglementet att:
“Nämnden ansvarar för att dess verksamhet är ändamålsenlig med hänsyn till av kommunfullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten.”
I reglementets 2 § anges tämligen utförligt och uttömmande vilka beslut som fullmäktige har delegerat. Och det finns inget förbehåll om att fullmäktige när som helst kan dra tillbaka beslutanderätten. Med andra ord, det finns inget stöd i reglementet för att fullmäktige tillfälligt kan ingripa i enskilda ärenden som hör till nämndens område.
Naturligtvis har kommunfullmäktige befogenheter att t ex frånta en nämnd befogenheter. Det måste dock ske genom att fullmäktige först ändrar reglementet – och en sådan ändring kräver naturligtvis beredning. Ärendet ska sedan finnas med i kallelsen till fullmäktige… Och till sist ska det nya reglementet antas av kommunfullmäktige.
Det finns med andra ord ingen ”snabbspårsklausul”. Reglementet är tvärtom tydligt uppbyggt för en stabil ansvarsfördelning och inte för att göra tillfälliga nycker och “kupper” möjliga. Inte ens kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges ordförande eller de styrande partierna har rätt att sätta sig över socialnämnden för att de är missnöjda med nämndens, och oppositionspartiernas, beslut.
Sedan kan man undra över orsaken till att de styrande partierna vill sätta sig över socialnämndens beslut. Accepterar och respekterar inte Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C), Magnus Ekström (KD), Annika Repo Wallman (MP) och de andra ledamöterna i S+C+KD+MP demokratiskt fattade beslut i en nämnd?
Till sist undrar jag återigen. Kan inte ledamöterna i de styrande partierna ta en titt i Kommunallagen innan de lägger förslag och yrkanden i kommunfullmäktige? Varför kan de inte läsa lite om vad som gäller kring t ex återremisser och fullmäktiges befogenheter?
Vi kan inte ha det så här i Vänersborgs kommun. Inte ska representanter för oppositionen behöva sitta hemma och i efterhand studera lagtexter för att se om kommunfullmäktiges sammanträden har gått rätt till och besluten fattats i enlighet med lagen.
Vart är politiken i Vänersborg på väg?
Nästa: Förvaltningsrätten i Göteborg
I måndags skickade jag iväg en överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen. (Se “Nästa: Högsta förvaltningsdomstolen”.) Dagen efter, i tisdags, dvs “dan före dopparedan”, blev det en till. Denna gång en överklagan till Förvaltningsrätten i Göteborg…
Den 19 december skrev jag i ett blogginlägg (se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”) att en formell felaktighet hade begåtts på kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december. Den var enligt min mening så stor att jag kallade den för en juridisk skandal. Det var inte bara jag som kände att ett stort misstag begicks när ordförande tillät Benny Augustsson (S) att på en och samma gång yrka på att ett ärende skulle både beslutas på sammanträdet och inte beslutas på sammanträdet. Det var många i oppositionen som var både förvånade och något upprörda.
Det handlade återigen om ärende 25, “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. De styrande partierna, S+C+KD+MP, föreslog att Socialnämnden skulle tilldelas 8,7 milj kr i ett tillfälligt tilläggsanslag. Oppositionspartierna, M+SD+V+MBP+L, yrkade på återremiss.
Benny Augustsson och de styrande partierna yrkade på återremiss i andra hand, dvs om kommunfullmäktige inte sa ja till att avgöra ärendet direkt under sammanträdet så yrkade de på att ärendet inte skulle avgöras på sammanträdet, dvs återremiss. Fastän det, i det läget, redan var beslutat av oppositionen att ärendet inte skulle avgöras på sammanträdet – mot Benny Augustssons och de styrande partierna vilja, och röster.
Svårt att hänga med? Det förstår jag, det var ingen som hängde med…
I Kommunallagen står det i 5 Kap 50 § följande om återremiss (fetstilen är min):
“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.”
I och med att ordförande tillät det beskrivna förfarandet så fick de styrande partierna bestämma motiveringen till återremissen.
Det var emellertid inte motiveringen till återremissen som var det viktigaste i utgången av ärendet, det mest väsentliga var att få klarhet i hur det formella skulle ha hanterats, eller inte. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V) bestämde sig direkt på plats i Bojorten för att överklaga. Vi var dock tvungna att vänta på protokollet. Det blev klart måndagen den 22 december.
Här följer Harlitz och mitt överklagande till Förvaltningsrätten.
==
Till Förvaltningsrätten i Göteborg
Beslut som överklagas: Kommunfullmäktiges beslut den 17-18 december 2025 i ärende 25 “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”, ärendenummer KS 2025/425, § 196, avseende beslut om återremiss och fastställande av dess motivering.
Yrkande: Vi yrkar att Förvaltningsrätten upphäver kommunfullmäktiges beslut att fastställa motivering för återremiss, då beslutet inte tillkommit i laga ordning enligt 13 kap. 8 § 1 st. 1 punkten kommunallagen.
Grunder: Vid sammanträdet beslutades om återremiss av ärendet enligt reglerna om minoritetsskydd i 5 kap. 50 § kommunallagen. Enligt paragrafens första stycke ska motiveringen till en återremiss bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering.
I det aktuella fallet tilläts ledamöter som röstade för att avgöra ärendet i sak (det vill säga de som röstade emot en återremiss) att delta i utformandet av eller omröstningen om motiveringen.
Detta strider mot lagens syfte och ordalydelse:
- Behörighet: Endast den minoritet som anser att beslutsunderlaget är bristfälligt har rätt att formulera vad som behöver kompletteras.
- Förarbeten (Prop. 2016/17:171): Här framgår tydligt att motiveringen ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremissen. Att låta den majoritet som ville avgöra ärendet direkt diktera villkoren för återremissen innebär att minoritetsskyddet sätts ur spel.
- Proposition 2008/09:21: Beskriver syftet med ändringen i Kommunallagens 5 Kap 50 §.
Genom att låta ledamöter som inte begärt återremiss påverka motiveringen har ordföranden handlat i strid med 5 kap. 50 § kommunallagen, vilket utgör ett formellt fel. Beslutet har därmed inte tillkommit i laga ordning och ska därför upphävas.
Bilaga: Protokoll Kommunfullmäktige 17-18 dec 2025 ärendenummer KS 2025/425 § 196.
Vänersborg 2025-12-23
Henrik Harlitz, Stefan Kärvling
Julens budskap
Så lackar julen 2025 mot sitt slut. Den har varit som en jul ska vara. Släkten samlas och barnbarnen öppnar sina klappar. Skinka, julkorv, hemmagjord senap, rödkål, köttbullar och andra läckerheter står på bordet. Och till kaffet vältrar sig den annars så relativt ståndaktiga LCHF:aren i sig mängder av socker. Det är undantag tre dagar om året – under jul! Då går nougaten, kolan och marsipansgrisarna åt som smöret, och majonnäsen, gör de andra dagarna på året…
Tomten har varit i Nordstan och delat ut julklappar. Precis som det sägs att romarna gjorde kring vintersolståndet innan kristendomen blev statsreligion, fast utan tomte då förstås. Barnbarnen Olle och Ebbe har slitit med att få bort alla band och allt papper för att till slut hitta själva julklapparna. De tycktes nöjda. Det var jag också. Det blev en konsertbiljett i år igen, denna gång ska dottern och jag njuta av det norska black metal-bandet Dimmu Borgir. 
Det har också varit besök i Plantaget men inte ens Ebbe, 4-åringen, var särskilt imponerad av karusellen och Olle kommer fortfarande ihåg isbanan… De har dock blivit kompenserade med två besök på arenan. Den andra gången med både klubbor och nyslipade skridskor. Det är väl egentligen bara snön som saknas under denna julhelg.
Det kanske är läge att påminna om varför vi har firat jul under dessa tre dagar. I varje fall enligt den religion som dominerar det andliga livet i landet. Tänker den gamle, numera sedan länge pensionerade religionsläraren…
Sedan tusen år tillbaka firar vi i Sverige Jesus födelse under jul. Det är tänkt att vara en kärlekens högtid. De kristna menar att Gud blev människa i Jesus av kärlek till världen och människan. Det är samme Jesus, som föddes i ett smutsigt och ogästvänligt stall, långt från rikedom, glitter och glamour. Jesus som ville frälsa hela mänskligheten, både fattig och rik, vit som svart, kvinna som man. Och det visade han ju faktiskt inte bara i ord, utan i praktisk handling. Han stod på de fattigas och förtrycktas sida. Han värnade särskilt om de människor som hade det svårast och de som föraktades av andra. Och det var inte för att visa andra hur god han var och få uppskattning av andra, utan för att hans medmänsklighet och kärlek kom inifrån. 
Jesus vände sig mot de som gjorde goda handlingar för att visa på sin egen förträfflighet. Han hade inte mycket till övers för hycklare.
Idag vet jag ofta inte vart kärleksbudskapet, eller solidariteten, medkänslan och empatin, har tagit vägen hos många. 20,54% av Sveriges medborgare röstade på ett parti som gör skillnad på människor. 
Som anser att bara vissa är värda respekt och solidaritet, medan andra inte är det. Och de fortsätter att växa i opinionsundersökningarna… Dessutom styr SD till stor del Sverige utan att formellt ingå i regeringen. Det osannolika har nämligen hänt, liberaler men framför allt moderater och kristdemokrater ställer sig bakom de tvivelaktiga sverigedemokratiska värderingarna och gör regeringspolitik av det. Och frågan är om inte till och med socialdemokraterna har närmat sig den högerinriktade politiken.
Om Maria och Josef skulle återuppstå och ville resa in i det nutida Sverige skulle de ha stoppats vid gränsen. Och om de av något mirakulöst skäl hade råkat passera den hade de tillsammans med Jesus blivit utvisade…
Och inte nog med det. Om Maria och Josef hade återfötts i Galileen och tvingats göra sin vandring från Nasaret till Betlehem, skulle de behövt passera minst 11 israeliska checkpoints, ett säkerhetspassage och en 8 meter hög mur… Om de nu inte skjutits av israeliska bosättare eller soldater på vägen.
Det finns säkert stjärnor på himmelen som blänka, men de döljs av många mörka moln. Och rök av bombexplosioner…
PS. Det här blogginlägget har varit publicerat tidigare, men uppdaterats.
GOD JUL!
Julen firas sedan tusen år tillbaka i Sverige till minne av Jesu födelse, men det är högst osannolikt att han föddes vid denna tid. De hedniska romarna, liksom våra förfäder här uppe i norr, firade ju sina fruktbarhetsfester vid vintersolståndet. Det var firanden som liksom festligheterna vid sommarsolståndet hade långa anor tillbaka i tiden och som var en viktig och omistlig del av religionen och kulturen.
Fornkyrkan tog avstånd från de hedniska fruktbarhetsriterna. Den hade en helt annan syn på livets och människornas glädjeämnen. Men fördömandet hjälpte inte. Människorna ville inte bli av med några festligheter. Då fick någon klok och smart biskop eller präst en idé. Vore det inte bättre för kyrkan att förlägga Jesu födelse till tiden för vintersolståndet? Kanske skulle hedningarna då börja fira Jesus istället. Och så blev det. Kyrkan behövde inte avskaffa de uråldriga hedniska riterna. Det visade sig att det viktigaste för hedningarna var att de fick fira, vad de firade var mindre viktigt. Den kristna kyrkan tänkte rätt. Få kommer idag ihåg de gamla hedniska gudarna. Trots att de lever kvar i bland annat lussekatterna, Luciafirandet, julbocken och julskinkan…
Det här med kultur är en intressant fråga. Är det kristna julfirandet svensk kultur? Eller är det de hedniska fruktbarhetsriterna som är det? Finns det en svensk kultur? Och är den i så fall bättre än andra kulturer?
Det finns många frågor och säkerligen ännu fler svar. Med tanke på den “svenska” kultur, som vinner terräng bland invånare i Sverige, så skulle jag i år, återigen, vilja återge en gammal klassisk berättelse som jag fick på Lärarhögskolan 1979. Berättelsen har rubriken ”Ett underligt folk”:
”Det var en gång en ung person från ett land i Afrika, som under ett år besökte ett land på norra halvklotet.
Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började hen sin berättelse vid återkomsten till sin hemby. Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar. De åt ägg av olika konsistens och de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond gudom de försökte skrämma bort.
Senare på året, när solen som alla också dyrkade stod högst på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger. Jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud.
När kvällarna blev mörkare, flockade sig människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur som de nu hyllade, var små dyra skaldjur som de åt tillsammans med de starka drycker som detta folk älskar.
Det hemskaste hände mig när nätterna var allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter.
I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud. Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt och när de på aftonen hade ätit då kom deras gud.
Ja, de sa ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamla medicinman, med mask framför ansiktet och med underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sa, att han brukar komma till dem en gång om året.
Det är ett mycket underligt och exotiskt folk.”
Idag är det julafton och då kommer tomten med julklappar till alla barn och även, förhoppningsvis, till alla förväntansfulla politiker och tjänstepersoner i Vänersborgs kommun.
Och med den berättelsen tillönskas alla mina trogna, och mindre trogna, läsare:
EN RIKTIGT GOD JUL!
Nästa: Högsta förvaltningsdomstolen
I slutet på sommaren genomförde Vänersborgs kommun en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”. 
Jag begärde ut anbuden inklusive prisuppgifterna. Då återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet… (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.) Och den 28 augusti kom beslutet från kommunjuristen (se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”):
“Begäran om att få ta del av handlingarna i omaskerad form avslås.”
Jag överklagade beslutet till Kammarrätten (se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)”) och förlorade (se “Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?”).
Men skam den som ger sig. Anser man att man har rätt så är det bara att kämpa på, även om det snart är jul. Och domen var oerhört kortfattad och “bekväm”. Kammarrätten gjorde ingen egen, självständig prövning. Kammarrätten beskrev bara uppgifternas innehåll, hänvisade till lagrummet, och accepterade helt kommunens uppgifter.
Dessutom har Vänersborgs kommun börjat sekretessbelägga allt fler handlingar. De tycks som om kommunen har ändrat policy de senaste åren i syfte att göra det allt svårare för kommuninvånare, politiker och revisorer att ta del av vad som händer i kommunhuset. Det verkar som om det finns en vilja bland tjänstepersoner i kommunens förvaltningar och politiker i de styrande partierna att hemlighålla fattade beslut, och ibland också dölja varför nödvändiga beslut inte fattas… (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) Det är en utveckling som minskar insyn och kontroll och därmed undergräver demokratin.
Idag måndag skickade jag iväg min överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen.
==
ÖVERKLAGANDE
Till: Högsta förvaltningsdomstolen
Saken: Begäran om utlämnande av allmän handling – tillämpning av 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.
Yrkande
Jag yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd och, efter prövning, upphäver kammarrättens dom samt förordnar att de begärda handlingarna ska lämnas ut.
Skäl för prövningstillstånd
Målet aktualiserar grundläggande frågor om hur sekretess enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen ska prövas, särskilt:
- vilken grad av konkretisering som krävs för att skaderekvisitet ska anses uppfyllt, och
- om en domstol kan grunda sekretess på allmänt hållna och hypotetiska påståenden om framtida ekonomiska effekter.
Kammarrättens dom ger uttryck för ett synsätt där uppgifter i praktiken blir sekretessbelagda enbart därför att de förekommer i en upphandling, vilket riskerar att urholka offentlighetsprincipen. Frågorna är därför av principiell betydelse.
Grunder för ändring
1. Kammarrätten gör sekretess beroende av att uppgifter ”förekommer i en upphandling”
Kammarrätten konstaterar att de begärda handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat, årsmodell och priser, samt att dessa uppgifter ”förekommer i en upphandling”. På denna grund anges att 19 kap. 3 § första stycket OSL är tillämplig.
Resonemanget är ofullständigt.
Att uppgifter förekommer i en upphandling är inte i sig tillräckligt för sekretess. Bestämmelsen kräver därutöver att det kan antas att utlämnande medför skada. Någon sådan självständig prövning av uppgifternas skaderisk redovisas inte.
2. Skadebedömningen bygger uteslutande på kommunens påstående
Kammarrätten grundar sin bedömning på:
”vad kommunen har anfört om att kommande upphandlingar kan påverkas negativt”
Domstolen analyserar inte:
- på vilket sätt en negativ påverkan skulle uppstå,
- vilka konkreta omständigheter som talar för detta, eller
- hur just de aktuella uppgifterna skulle kunna orsaka skada.
Ett påstående om att något kan påverkas negativt är hypotetiskt. När domstolen accepterar ett sådant påstående utan egen analys överlåts i praktiken sekretessbedömningen till den utlämnande myndigheten.
3. Skadebedömningen riktas mot fel skyddsintresse
Kammarrätten anger uttryckligen att det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om uppgifterna lämnas ut.
Sekretess enligt 19 kap. 3 § OSL är emellertid avsedd att skydda enskilda näringsidkares affärs- och driftförhållanden, inte myndigheters egna ekonomiska intressen eller deras bedömningar av framtida upphandlingsutfall.
Domskälen innehåller ingen prövning av om någon enskild leverantör riskerar skada, eller på vilket sätt. Redan detta innebär att bestämmelsen har tillämpats utanför sitt avsedda tillämpningsområde.
4. Uppgifternas faktiska innehåll och känslighet prövas inte
Domstolen konstaterar att handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat, årsmodell och priser men analyserar inte:
- om uppgifterna är standardiserade eller allmänt kända,
- om de är marknadsmässiga eller unika,
- eller om de avslöjar några särskilda affärsstrategier.
Sekretessprövningen måste vara uppgiftsbunden och konkret. En generell hänvisning till uppgifternas art utan analys av deras faktiska känslighet uppfyller inte detta krav.
5. Upphandlingens stadium beaktas inte
Kammarrätten anger endast att uppgifterna ”förekommer i en upphandling” men redovisar inte om upphandlingen är pågående eller avslutad, om avtal har tecknats eller om konkurrenssituationen alltjämt påverkas.
Upphandlingens stadium är en central omständighet vid bedömningen av skaderisk. Avsaknaden av en sådan prövning leder till en schablonmässig tillämpning av sekretessbestämmelsen.
6. Domskälen saknar redovisning av en självständig domstolsprövning
Domskälen består i huvudsak av:
- en beskrivning av uppgifternas innehåll,
- en hänvisning till lagrummet, och
- ett accepterande av kommunens uppgifter.
Det framgår inte hur domstolen själv har bedömt sannolikheten för skada eller sambandet mellan utlämnande och skaderisk. Detta begränsar insynen i rättstillämpningen och försvårar effektiv överprövning.
Sammanfattning
Kammarrätten har tillämpat 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen utan att:
- pröva skaderekvisitet konkret,
- identifiera rätt skyddsobjekt,
- analysera uppgifternas faktiska känslighet, eller
- beakta upphandlingens stadium.
Presumtionen för offentlighet har därmed satts åt sidan. Mot denna bakgrund bör prövningstillstånd meddelas och domen upphävas.
Vänersborg 21 dec 2025
==
Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann” – 7 september 2025
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen” – 9 september 2025
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten” – 10 september 2025
- ”Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?” – 12 december 2025
- ”Nästa: Högsta förvaltningsdomstolen” – 22 december 2025
Vintersolstånd, midvinter…
Idag måste jag bryta min politiska rapportering. Det är nämligen denna dag som en av årets viktigaste och märkligaste händelser inträffar. Det är vintersolståndet, midvinter – på engelska “winter solstice”.
Årets kortaste dag infaller just idag, den 21 december. Den korta dagen följer på årets längsta natt, midvinternatten. Idag gick solen upp kl 08.58 och ner kl 15.19.
“Midvinternattens köld är hård”
Diktade Viktor Rydberg år 1881. (Lyssna gärna på Viktor Rydberg.)
Jag vet inte om det beror på klimatförändringarna, men kölden har inte varit särskild hård de senaste nätterna. Men just i natt passerades noll-strecket. Jag känner dock inte till om molnen låg tunga, men med tanke på nattens halva minusgrad i Nordstan gjorde de antagligen inte det. Kanske hade man sett några stjärnor som gnistrade och glimmade om man varit uppe i natt.
Vintersolståndet är en astronomisk händelse som en gång i tiden var präglad av mystiska berättelser, riter och offer. Tänk om inte solen skulle komma tillbaka, tänk om åkrarna aldrig mer skulle ge några skördar, tänk om Ragnarök var nära…
Midvinterblot, oljemålning av Carl Larsson.
Det var en tid av åkallan av och blot (offer) till gudarna. Midvinterblotet var med all sannolikhet en av de viktigaste högtiderna i asatron. Och själva offret var det centrala i firandet. Kor, hästar och framför allt grisar offrades till gudarna. Det offrades till främst Oden, Tor och Frej men även Freja (Lusse) för att befrämja fruktbarhet och säkerställa god skörd under det kommande året.
Det offrade köttet tillagades sedan och åts upp under en gemensam festmåltid. Blodet samlades i skålar och stänktes på deltagarna med hjälp av kvistar för att sprida den gudomliga kraften.
Naturligtvis dracks det även offeröl – man drack ”jól”. Ölet hade en rituell betydelse och ansågs bära med sig gudarnas kraft. Man drack rituella skålar. Först drack man för Oden (för seger och kunglig makt), sedan för Frej (för god skörd och frid), och ofta en ”bragebägare” där man gav löften om stordåd under det kommande året.
Det var fruktbarhetsgudarna Frej och Freja som stod i centrum under vintersolståndet. I asaläran var de bror och syster och inte, som i flera andra indoeuropeiska religioner, gifta med varandra. Som Shiva och Devi (Kali) borta i Indien.
Frejs heliga djur har sin naturliga och främsta plats på julbordet, grisen. Freja och hennes heliga djur katten har vi firat för drygt en vecka sedan, på Lucia. Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var ju Lusse. (Se ”Varför Lucia?”). Det var då asadyrkarnas flera dagar långa fruktbarhetskult runt midvinter började. 
På ”julen” har även Tor med sin bock ett finger med i spelet. Och det sägs faktiskt, även om det är lite osäkert, att Oden under ett av sina namn, Jólnir, var julens högste gud. Och kanske är det på det viset att den äldre, gråskäggige Oden, som red med sin åttafotade Sleipner över himlen, var förebilden till den moderna jultomten. Eller att det i varje fall är anledningen till att vi i Sverige så lätt har omfamnat den amerikanska tomten…
I Vänersborgs kommun är gator och vägar nästan lika mörka som på hednatiden. Gatubelysningen, även om den är energisnål, skingrar knappast de mörka slöjorna i centrum eller kommunens ytterområden… Det känns som om det skulle behövas ett ordentligt blot.
Det kanske är något att tänka på för kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin eller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson till nästa år. Ett traditionellt blot i Plantaget, det vore väl något?
Imorgon väntar astronomiskt och religiöst ljusare tider. Vi får se om gatu- och vägbelysningarna fixas så att de hänger med i årets växlande faser. Då kanske mörkret skingras även i Vänersborgs kommun…
Vintersolståndet har firats i Sverige i tusentals år. Det har utgjort en påminnelse om livets cykler, ljusets seger över mörkret och människans eviga strävan efter hopp och gemenskap. Denna tidlösa betydelse gör att vintersolståndet fortsatt finns djupt inom oss, även i vår moderna tid.
Kanske finns det hopp om bättre tider i Vänersborg – även i politiken. Det är ju om inte annat val i september…
==
PS. Inlägget har varit publicerat tidigare, men har i år kompletterats med bland annat AI-genererade bilder.
Två lagstridigheter: 1 Återremiss
I torsdags skrev jag om att ärendet kring nya riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal etc slutade med att ärendet återremitterades. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.) Det kändes “befriande” att skriva om fakta och att försöka resonera klokt och logiskt. Till skillnad… Jag hade inte smält och bearbetat Dan Nybergs (S) fabulösa uppträdande under sammanträdet. (Se TTELA “Ilskna ordbråket i Vänersborgs kommunfullmäktige”.) Och jag måste nog erkänna att jag fortfarande inte riktigt har gjort det. Det behövs lite mer tid innan jag kan ta upp beteendet av Dan Nyberg (S) från Sundals Ryr.
Men kommunfullmäktiges sammanträde innehöll även andra ”skandaler”, eller åtminstone juridiska sådana.
Idag ska jag skriva om ytterligare en återremiss under sammanträdet. Men först några inledande förklaringar.
Återremiss betyder att ett ärende skickas tillbaka för ytterligare behandling, utredning eller komplettering. Syftet är att kommunfullmäktige ska få mer information och fakta så att ett korrekt och välgrundat beslut kan fattas vid ett senare tillfälle.
Det finns också något som heter minoritetsåterremiss. Ärendet ovan, om markanvisningar etc, var ett sådant, eftersom det var fler ledamöter i fullmäktige som ville avgöra ärendet direkt under sammanträdet än som ville skicka tillbaka ärendet för ytterligare utredning. Kommunallagen säger att om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna i kommunfullmäktige kräver en återremiss så gäller det beslutet. Det är tänkt som ett minoritetsskydd och syftet är att ge minoriteten mer tid och inflytande genom att säkerställa att beslutsunderlag är tillräckliga och att ärenden bereds noggrant innan slutgiltiga beslut fattas.
Ganska sent på kvällen i onsdags var det dags för ärende 25, “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. Förslaget till beslut var:
“Kommunfullmäktige beslutar ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 mnkr under 2025.“
Samtliga partier i opposition, M+SD+V+MBP+L, hade med röstsiffrorna 8-7 beslutat att kommunstyrelsen skulle skicka detta förslag till kommunfullmäktige. Anledningen var att en enig socialnämnd, dvs inklusive ordförande Dan Nyberg (S) och de andra ledamöterna i de styrande partierna, den 25 september hade begärt ett tilläggsanslag på 24,5 milj kr i budget 2025. Det var det första socialdemokratiska ställningstagandet.
Det ska noteras att de styrande partierna, S+C+KD+MP, inte har majoritet i kommunstyrelsen. Det har de emellertid i kommunfullmäktige, med fullmäktigeordförandes utslagsröst. Det är på grund av alla avhopp från SD.
De styrande partierna lade ett annorlunda förslag i fullmäktige än i kommunstyrelsen. Och det är faktiskt intressant. De styrande partierna beslutade nämligen på ett sätt i socialnämnden (se ovan). Sedan lade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ett annorlunda förslag i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott), det var det andra förslaget från S. Det blev återigen ett nytt tredje förslag från S i kommunstyrelsen. Och hör och häpna, ett nytt fjärde förslag lades fram av de styrande i kommunfullmäktige. Det tycks vara svårt att veta vad man vill i de styrande partierna… Hur kan man styra Vänersborgs kommun på ett sådant sätt?
Augustssons (S) slutliga förslag till beslut, i kommunfullmäktige, var:
“Socialnämnden har inte visat förmåga att hantera det stora underskott man har för 2025. Socialnämnden har också med rösterna 7 mot 6 avvisat åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslagit i syfte att nå balans mot budget.
Kommunfullmäktige beslutar därför att tilldela Socialnämnden 8,7 Mkr i ett tillfälligt tilläggsanslag mot de begärda 24,5 Mkr. Kommunfullmäktige beslutar vidare att samtliga 13 åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslog socialnämnden den 30 oktober 2025 snarast ska verkställas.”
De styrande med Benny Augustsson (S) i spetsen agerade mycket underligt. Ärendet handlade om att socialnämnden begärde ett tilläggsanslag på 24,5 milj och då sänker de styrande det till 8,7 milj utan att motivera varför. Men framför allt, de blandar in något helt annat i beslutet. Jag återkommer till det i nästa blogginlägg.
Robin Skenhede (M), numera 2:e vice ordförande i socialnämnden, yrkade på återremiss. Ida Hildingsson (V) yrkade strax efter bifall till återremissyrkandet. Det blev en del diskussion kring Skenhedes motivering, och han drog faktiskt till och med tillbaka det. Till slut blev det Ida Hildingssons återremissyrkande som gällde, och även hennes motivering till yrkandet som det skulle beslutas om:
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen för att komplettera med fullständig underlag kring de föreslagna punkterna i åtgärdsförslaget som hänvisades till.”
Och så var det detta med minoritetsåterremiss… Det insåg naturligtvis även Benny Augustsson (S) och de styrande. Yrkandet om återremiss skulle bli fullmäktiges beslut, det räckte ju med en tredjedel av rösterna…
Då kom Augustsson och de styrande på en “briljant” idé. De yrkade på återremiss i andra hand, dvs om kommunfullmäktige inte sa ja till deras ursprungliga beslutsförslag om 8,7 milj mm (se ovan) så yrkade de på återremiss. Och varför det, det skulle ju ändå bli återremiss? Jo, då kunde de styrande lägga ett eget förslag till motivering till återremissen.
Kommunfullmäktige beslutade om återremiss. De styrande röstade nej till återremiss och krävde att fullmäktige avgjorde ärendet direkt. Det var alltså bara M+SD+V+MBP+L som röstade för återremiss – voteringssiffrorna blev 23-22. (En SD-ledamot hade lämnat sammanträdet.)
Trots att de styrande inte röstade för återremiss hävdade de att de hade yrkat på återremiss i andra hand och därför skulle deras förslag till motivering ställas mot oppositionens motivering till återremiss. De styrandes motivering löd:
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen som snarast åläggs att inhämta socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i Socialnämnden. Ärendet ska hanteras skyndsamt så att det kan behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2026.”
Det var nog mest en strid om påvens skägg. Det skiljde väl i egentligen inte så mycket i sak mellan motiveringarna, och dessutom var det ju bara två veckor kvar på året…
Men flera i oppositionen protesterade. Orsaken var att det här förfarande inte var lagligt. Förvånansvärt nog tolkade kommunjuristen Kommunallagen på samma sätt som de styrande. Det betydde att i den andra voteringen fick de styrande partiernas motivering majoritet med 23-22.
Men var ett lagligt förfarande?
I Kommunallagen står det i 5 Kap 50 § följande om återremiss (fetstilen är min):
“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.”
Och då är frågan, har de styrande partierna “begärt återremittering”. Det enkla svaret måste vara nej. Vid omröstningen om ärendet skulle avgöras på sittande möte eller återremitteras, så röstade de för att ärendet skulle avgöras på sammanträdet och mot en återremiss. De har med andra ord i handling visat att de inte “begärt återremittering”.
I andra hand? Kan man äta en smörgås och ändå ha den kvar? Kan man rösta nej till en återremiss och ändå ja? Kan man rösta både ja och nej samtidigt? Retoriska frågor…
Hur som helst, Förvaltningsrätten i Göteborg kommer att få svara på dessa frågor – och berätta för Vänersborgs kommunfullmäktige vad som gäller. Men min, och många andras uppfattning i oppositionen t ex Henrik Harlitz (M), har helt klart för oss att ledamöter som motsätter sig återremiss (och vill avgöra ärendet direkt) inte har någon rättslig roll i motiveringen.
I en promemoria från Regeringskansliet (“Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting”) som föregick ändringen av just denna paragraf i Kommunallagen från 1991 stod det:
“Mot bakgrund av att nuvarande lagtext och förarbeten inte ger någon klar ledning för hur bestämmelsen ska tolkas föreslås att bestämmelsen förtydligas så att det uttryckligen framgår att motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. På detta sätt garanteras att institutets syfte inte missbrukas genom att majoriteten beslutar om motivering av yrkandet.”
Och följaktligen stod det i den proposition (Prop. 2008/09:21) som beskrev ändringen i Kommunallagens 5 Kap 50 §, se ovan (min fetstil):
”Förslaget innebär att det uttryckligen framgår att motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. På detta sätt garanteras att institutets syfte inte missbrukas genom att majoriteten beslutar om motivering av yrkandet.”
Kan det bli tydligare?
Kommunfullmäktiges beslut i onsdags kommer att överklagas till Förvaltningsrätten i Göteborg när protokollet blir klart.
Fick inte socialnämnden något tilläggsanslag? Nej, men i praktiken spelar det ingen roll. Vad skulle kunna hända när det är 2 veckor kvar på året? Istället för att täcka socialnämndens underskott före årsskiftet kommer underskottet att regleras i kommunens bokslut.
Men det är inte nog med att förfarandet av återremissen med all sannolikhet var lagstridig. Själva det yrkande som de styrande partierna lade i ärendet, och som röstades bort, är troligtvis också det. Det ska jag skriva om senare.
Anm. Se även del 2: ”Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.
Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar
Gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige var bland det mest… Ja, jag vet inte vad jag ska använda för ord – sorgliga, bedrövliga, erbarmliga…? … möte jag varit på sedan “arena-tiden”.
Och det var inte ordförande Annalena Levins (C) fel, även om hon borde ha avbrutit vissa talare. Eller rättare sagt, Dan Nyberg (S). Nyberg tog ut svängarna, till och med mer än vanligt. Det gjordes även formella fel i hanteringen av ett ärende, men där följde ordförande Levin kommunjuristens råd. Och det förstår jag att hon gjorde. (Det ärendet kommer att överklagas så snart protokollet är justerat.)
Sunt Förnuft, det nybildade kommunala partiet, följde debatten på kommunens webb-TV. (Det går att titta och lyssna på hela debatten i efterhand – klicka här.) Partiet skrev så här på Facebook tidigare idag:
Det här blogginlägget kommer kanske att upplevas tråkigt med tanke på de “cliffhangers” som redan är levererade… Men gårdagens sammanträde slutade faktiskt inte förrän idag – ordförande Levin slog inte klubban i bordet förrän 7 minuter över midnatt… Och jag måste ha mer tid för att smälta det som hände innan jag skriver mer om socialdemokraternas beteende i allmänhet och Nybergs i synnerhet under gårdagskvällen.
Redan under sammanträdet hörde nämligen några personer av sig via mejl och Messenger angående mitt anförande i ärende 8 med den långa rubriken “Beslut om revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”.
De hade inte läst förslaget till nya riktlinjer, vilket de antagligen inte är ensamma om… Men de tyckte att det lät intressant och ville få mitt anförande utskrivet. Så det tänkte jag bjuda på idag.
De styrande partierna (S+C+KD+MP) allierade med SD röstade för att de nya riktlinjerna skulle antas. Vänsterpartiet yrkade att förslaget skulle återremitteras för att utredas vidare. Vid voteringen stödde M, L och MBP återremissyrkandet. Och då blev det återremiss, eftersom det bara krävs 1/3 av rösterna för en minoritetsåterremiss.
Och här mitt anförande, det slutar med återremissyrkandet.
===
Ordförande, ni som lyssnar.
För några veckor sedan fick jag möjlighet att delta på den första utbildningsträffen i projektet Tillväxt och Tillsyn. Det är ett Leader-projekt där Vänersborg, tillsammans med andra kommuner, arbetar för att stärka företagsklimatet. Det riktar sig till tjänstepersonerna i de tekniska förvaltningarna.
Syftet med projektet sammanfattades väldigt tydligt av de två föreläsarna:
“Bli den myndighet du själv vill möta.”
Utbildningen inleddes med tre lagparagrafer som var eller borde vara grundfundamentet för den kommunala verksamheten:
- Regeringsformen 1 kap. 2 § – om respekt för människors frihet och värdighet.
- Förvaltningslagen 5 § – om proportionalitet, saklighet och att åtgärder aldrig får vara mer långtgående än nödvändigt.
- Regeringsformen 2 kap. 15 § – om skyddet för den privata äganderätten.
Och utbildarnas budskap till tjänstepersonerna i förvaltningarna var glasklart:
“Ni är till för invånarna – inte tvärtom.”
Mot den här bakgrunden kan man bedöma de nya riktlinjerna för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunal mark.
Riktlinjerna har blivit tydligare strukturerade. Så är det, det håller jag med om. Men det som nu tydliggörs är framför allt kommunens maktbefogenheter:
- Kommunen kan kräva pant, bankgaranti, borgen och vite. Vite står inte i de nuvarande riktlinjerna men aktualiserades vid avtalsskrivandet med en fastighetsägare i Sikhall.
- Kommunen kan kontrollera byggherrens ekonomiska stabilitet.
- Kommunen kan ålägga exploatören att finansiera även åtgärder utanför planområdet.
- Och när frivilliga överenskommelser inte nås kan kommunen använda tvångsåtgärder, alltså expropriation, om markköpet anses vara “av stor vikt för kommunens utveckling”.
Det är lagliga verktyg. Men frågan är hur de presenteras i riktlinjerna och vilken signal kommunen sänder till sina invånare och företagare. Visst, kommunen har makt men i riktlinjerna definierar kommunen sig själv genom makt.
När kommunen skriver att den kan använda tvångsåtgärder “om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling”, så är det en förenklad bild av lagen. Riktlinjerna ger en felaktig bild av vad lagen faktiskt tillåter.
Expropriationslagen säger att tvång bara är tillåtet när nyttan överväger skadan – och när ändamålet inte kan uppnås på annat sätt. Det krävs en tung, dokumenterad proportionalitetsbedömning.
Men i de nya riktlinjerna nämns inte:
- vilket lagrum som avses,
- vilken instans som beslutar,
- hur proportionaliteten ska bedömas, eller
- hur den enskilde ska skyddas.
När kommunen dessutom inför långtgående krav på säkerheter, garantier och ekonomisk prövning – utan tydliga kriterier – då finns en risk att vissa gynnas och andra missgynnas. Det riskerar att strida mot likställighetsprincipen.
Och det här är inte teoretiska invändningar. Föreläsarna i nämnda utbildning “Tillväxt och Tillsyn” var tydliga: Viten är ofta ett uttryck för misslyckande.
En myndighet som behöver hota och sanktionera har slutat hjälpa…
En småföretagare, en lokal entreprenör, en privatperson som vill utveckla sin fastighet – kan de ställa upp med bankgarantier, pantförskrivningar och krav på att bekosta åtgärder utanför planområdet? Tål de den risk som uppstår när exploateringsavtal är helt villkorade av att detaljplanen vinner laga kraft? En pandemi eller konjunktursvacka, och man riskerar att förlora både företag och hem. Eller om detaljplanen inte vinner laga kraft eller upphävs, då förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som är gjorda.
Sådana här krav slår inte mot Peab eller Skanska. De slår mot den lokala byggaren, fastighetsägaren eller entreprenören som vill växa.
Det finns en ventil i riktlinjerna:
“Avsteg från riktlinjerna får göras vid särskilda skäl…”
Det är bra. men problemet är att avstegen:
- inte definieras,
- inte begränsas,
- inte måste dokumenteras,
- och inte behöver lyftas till nämnd eller fullmäktige.
En avstegsklausul utan regler för när den får användas skapar mer godtycke, inte mindre. Det vi behöver är regler – inte undantag från regler.
Formuleringen “särskilda skäl” är också vag. Den öppnar för godtycke och att inte alla behandlas lika. Och eftersom presidiet, inte nämnden, ska bedöma vad som är “strategiskt”, riskerar många ärenden att aldrig nå varken nämnd eller fullmäktige.
Transparensen minskar. Förutsägbarheten minskar. Och därmed riskeras också att kommuninvånarnas förtroende minskar…
Formuleringen “andra särskilda skäl” behöver förtydligas.
Jag bad ChatGPT jämföra det gamla och det nya dokumentet. Svaret blev:
“Kommunen håller sig i huvudsak inom lagens ram.”
Varför “i huvudsak”? frågade jag förvånat.
Därför att riktlinjerna formellt följer lagen – men skapar stort tolkningsutrymme som i praktiken kan användas på sätt som går emot lagens syfte, särskilt i fråga om:
- tvångsåtgärder,
- krav på ekonomiska säkerheter,
- och otydliga generella villkor.
Det gör rättssäkerheten svagare för enskilda.
Och då bör vi alla i den här församlingen fråga oss:
Är det en sådan här myndighet vi själva skulle vilja möta?
Är det sådana här regler och riktlinjer som stimulerar och attraherar småföretagare eller som lockar entreprenörer till kommunen?
Jag tror att dessa regler och riktlinjer kan leda till dels att fler småföretag väljer att etablera sig i närliggande kommuner och dels till fler rättsprocesser. Och de som inte har råd med att överklaga eller få hjälp av jurister är de med minst pengar.
I den senaste omvärldsanalysen från kommunstyrelseförvaltningen står det att det i Vänersborg är “lågt företagsskapande”och att det “påverkar anställningsbarhet och sysselsättningen”. De här riktlinjerna kommer inte att göra det bättre.
Vänersborg bör istället bli en kommun som faktiskt vill hjälpa och stötta småföretagare och entreprenörer – bli en kommun där de känner förtroende, trygghet, respekt och rimlighet. Och då måste vi arbeta för att kommunen blir en myndighet som vi själva skulle vilja möta.
De föreliggande riktlinjerna rör sig bort från detta ideal. Det här är inte ett myndighetsideal i linje med Regeringsformen, Förvaltningslagen – eller med det synsätt som utbildningen “Tillväxt och Tillsyn” vill lära ut.
Därför måste riktlinjerna tillbaka för fördjupning och korrigering.
Jag yrkar därför på återremiss med följande motivering – nästan samma som i kommunstyrelsen – det är tillagt en punkt:
- Klargör att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Inför krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställ tydliga kriterier för när ekonomiska garantier och säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.
- Avstegsklausulen måste förtydligas.
Det ska inte vara svårt att göra rätt i Vänersborg. Men med dessa riktlinjer kan det bli svårt att ens våga försöka.
Anm. Inför sammanträdet med kommunstyrelsen den 5 november skrev jag ett blogginlägg i frågan, se ”KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”, och efter sammanträdet ytterligare några rader, se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer