Arkiv
KF 30/10: Delårsrapport
I kväll kl 18.00 har kommunfullmäktige sammanträde. Och gissa vad? Delårsrapporten ska behandlas. Igen. Det är på delårsrapporter man märker hur fort tiden faktiskt går. (Tyvärr.) Det känns som om delårsrapporter behandlas var och varannan månad.
Nu ska dock inte delårsrapporter förringas på något sätt. Tvärtom. De ger en otroligt bra bild av läget i Vänersborgs kommun. Även om det här och där skrivs i lite väl överslätande och positiva ordalag.
Redan på sidan 2 i kommunens delårsrapport, direkt efter innehållsförteckningen, får man veta att det krävs en produktion av 80 lägenheter/bostäder under 2013 för att nå befolkningsmålet. Men under andra tertialen (det går 4 månader på en tertial) beviljades bygglov bara för 30 lägenheter. Det blir alltså svårt att uppnå målet.
Viktig kunskap.
Det är naturligtvis oerhört viktigt att det byggs i kommunen. I hela kommunen och inte bara i tätorten Vänersborg. När byggdes det nytt i t ex Brålanda senast?
Jag vet att det finns personer som vill bygga utefter Dalslandskusten. Det visar sig emellertid att det väldigt ofta blir problem i kontakterna med byggnadsnämnden. Något som några inbjudna deltagare förresten tog upp på visionsdagen förra veckan i kommunhuset. Det verkar ibland som om kommunen inte vill att det ska byggas nytt… (Jag återkommer i en senare blogg med fler detaljer.)
Det vittnas från flera håll bland både ”bostadsbyggare” och företagare att det finns en ”tröghet” i det vänersborgska systemet. Ganska snällt sagt för övrigt. Kanske lossnar det nu på näringslivssidan. Mycket tyder på det. Även om Vänersborg fortfarande bara hamnar på plats 269 när Svenskt Näringsliv rankar Sveriges kommuner.
Det behövs definitivt fler företag och arbetstillfällen till Vänersborg. Ungdomsarbetslösheten i Vänersborg ligger t ex på 27,2%! Det är sjukt högt. Och då har arbetslösheten ändå sjunkit 1,3% sedan förra året.
För att Vänersborg ska kunna växa, så krävs det att kommunen inte bara samarbetar med näringslivet, företag och ”bostadsbyggare”, utan också underlättar för dem. Det är viktigt att kommunen tar hand om ”sina” entreprenörer. Det finns faktiskt ganska många sådana.
Vi kan också läsa i delårsrapporten att prognosen är att kommunen går med 31 milj kr i överskott 2013. Det får, kan jag tänka, politiker från framför allt mini-alliansen, som nu också har fått sällskap av miljö- och välfärdspartister, att hoppa jämfota av glädje. Men det är också 31 milj kr som skulle kunna använts till annat, till de olika verksamheterna. Pengarna skulle ha kunnat användas till att anställa fler på förskolan. Eller på äldreboenden. Eller fler speciallärare. Pengarna skulle kunna ha använts till sommarjobb för ungdomar. Eller för att ”deltidare” skulle få jobba heltid. För att bara ta några exempel.
I prognosen ingår också:
”en kostnad på 17 Mkr för nedskrivning av fordran till ABVB (=Vänersborgsbostäder; min anm) för tilläggsköpeskilling för Solängen.”
De här 17 milj får Vänersborg helt i onödan betala till staten, därför att Bosse Carlsson (C) glömde att skriva på ett papper i tid… Fast att det var just Bo Carlsson står inte i delårsrapporten. Den är mer finkänslig. I varje fall jämfört med mig. Men alla vet…
På sidan 3 står det att ett stort mål för kommunen är att:
”Bemötandet av invånare, företag och andra intressenter ska förbättras och tillgängligheten till kommunens tjänster ska öka.”
Man menar också att det är viktigt att mötet med kommuninvånarna sker genom dialog.
Detta är också något som både politiker och tjänstemän basunerar ut och repeterar ständigt, t ex på förra veckans visionsdag. Det är inte bara ”bostadsbyggaren” uppe vid Dalslandskusten eller de boende kring Kindblomsvägen som skulle kunna vittna hur fjärran dessa ord befinner sig från verkligheten…
Här måste kommunen gå från ord till handling!
Delårsrapporten innehåller också beskrivningar från varje nämnd. Naturligtvis då också från Barn- och Ungdomsnämnden (BUN).
En förhållandevis mycket liten del av BUN:s rapport handlar om kärnan i BUN:s verksamhet, förskolan och grundskolan. Den största delen gäller arena, fritid, kultur och musik. Och ekonomi.
Det kanske är naturligt. På de här områdena ”går det bra” för BUN. Förutom att en viss idrottsanläggning kostar en väldigt massa pengar då förstås… Ändå säger prognosen att BUN gör ett plusresultat i år på 1,4 milj kr.
Det här överskottet är väl det som räknas i ”betongkretsar”, inklusive numera Miljöpartiet och Välfärdspartiet. I BUN:s delårsrapport står det, dessutom på två ställen:
”Nämnden … har ekonomin högst upp på agendan.”
Det är anmärkningsvärt, eftersom nämndens verksamhet till stor del styrs av lagar och förordningar. Dessa har fått ge vika… Verksamhetens kvalitet, kunskapsmål och sociala mål, är inte ”top priority” längre. Det är det ekonomiska resultatet.
Och följaktligen är de andra resultaten inte i topp. Förskola och skola tillhör väl inte det mest positiva i Vänersborg just nu…
Barngrupperna på Vänersborgs förskolor är för stora och personaltätheten för låg. I skolan sjönk det genomsnittliga meritvärdet. På sina håll till och med ganska katastrofalt. Över 30% av alla elever, 96 stycken, som gick ur åk 9 i våras saknade betyg i ett eller flera ämnen. 55 elever var inte behöriga till ett nationellt yrkesprogram. (Se ”Vänersborgs skolresultat”.)
Fast det här sista står inte i delårsrapporten. Uppgifterna om skolresultaten är för färska för det.
BUN har ett stort problem, som alla politiker inte tycks medvetna om. Och det är problemet med kommunens budgetår i förhållande till skolans läsår. Det här problemet förstärktes också, just i år, av att budgetprocessen försenades, eller förhalades. Det innebar att budgeten för kalenderåret faktiskt togs efter att läsåret 2013-2014 redan hade börjat.
De 16 miljoner som BUN fick för 2013 har därför inte kunnat utnyttjats på ett effektivt sätt. Tyvärr.
Så här hänger det ihop.
Skolornas organisation för kommande läsår läggs under senare delen av vårterminen. Det betyder att lärare och annan personal anställs, tjänster besätts, klasser bestäms, scheman upprättas osv för läsåret 2013-2014 redan i juni 2013. Och det är inget man kan ändra på mitt under pågående läsår.
För att Barn- och Ungdomsförvaltningen skulle kunna använda de 16 milj för budgetåret 2013, så måste förvaltningen veta att den får behålla pengarna även på vårterminen 2014 – samma läsår, men ett nytt budgetår. Men under våren fick förvaltningen besked om att det ska sparas budgetåret 2014.
Det betydde att Barn- och Ungdomsförvaltningen inte kunde upprätthålla en ökad organisation under vårterminen. Alltså kunde den inte ha en större organisation under höstterminen heller…
När väl budgeten för 2014 togs i september, när skolornas organisation redan var sjösatt, så fick BUN bara 54.000 kr mer. Men då fick de ju behålla de 16 milj kr som nämnden hade fått för 2013… Det var så t ex Marika Isetorp i Miljöpartiet resonerade. Men då glömmer hon och alla andra prisökningarna och hyreshöjningarna, de glömmer att skolan i Väne Ryr ska öppnas och att skolskjutsorganisationen antagligen också blir dyrare. (Det glömde inte Barn- och Ungdomsförvaltningen…) Alltså innebär budgeten för 2014 i praktiken en besparing. Alltså kan de 16 milj inte användas på ett effektivt sätt.
Det är orsaken till att grundskolan räknar med ett överskott på 4,7 milj kr för 2013…
Politikerna i maxi-alliansen, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Välfärdspartiet, har försatt Barn- och Ungdomsnämnden och -förvaltningen i en mer eller mindre omöjlig situation.
Det finns mycket att ta tag i för Barn- och Ungdomsnämnden. Hur den ska lyckas med det, med den begränsade budget som tilldelats för 2014, återstår att se…
Det var väl ungefär detta jag tänkte säga i fullmäktige idag om delårsrapporten. Fast jag skippar nog Bosse Carlssons fadäs…
Inför BUN 12 nov (3): Budget, friidrott och resten
Förutom att förskolestrukturen och Väne Ryr, och min fråga om arenataket, ska tas upp på morgondagens möte med Barn- och Ungdomsnämnden, så finns det också en hel del annat på dagordningen.
Som vanligt blir det en budgetuppföljning. Den är inte mycket att orda om vad jag kan se. Nämnden beräknas att gå med ett litet underskott i år på 1,7 milj kr. Inga stora pengar. Då ska man dock komma ihåg att i denna summa, så ingår Arena-Fritids underskott på drygt 6 milj kr. Även grundskolans underskott på 3,3 milj kr är inräknat, men i det underskottet finns också med kostnaderna för rättegången i Arbetsdomstolen mot några fritidspedagoger och skadestånd till följd av domen. Den summan uppgår till 2,6 milj kr.
Nämnden ska också få information om Budget 2013. Vi får se vad den kommer att innehålla. Nämnden ska dessutom fatta beslut om något som rubriceras ”Begäran om omfördelning av tilldelat budgetanslag”. I tjänsteutlåtandet framgår att det är ett önskemål att de 16 milj kr som kommunfullmäktige i juni förstärkte BUN:s kassa med ska omfördelas. Fullmäktige var tydlig med att pengarna skulle gå till personalförstärkningar i grundskolan och i
fritidshemmen. Inget annat. De här pengarna vill förvaltningen använda till:
”nuvarande lokaler har krävt och kommer att kräva investeringar som i sin tur blir hyreshöjande.”
För mig verkar det, så här vid första anblicken, vara något märkligt. Jag vet inte vilka investeringar förvaltningen tänker på, vad jag vet har inga beslut fattats än. En hyreshöjning kommer också först efter att investeringen är genomförd. Det låter som vi då pratar om 2014.
Förvaltningen vill också använda de extra 16 miljonerna till att betala höjda elevavgifter på Vänerskolan och till den pedagogiska omsorgen (den privata antar jag).
För övrigt lär väl inte förvaltningen ha lagt fram ett sådant förslag utan att ha fått det ”okejat” av nämndens ordförande Eckerbom Wendel (M).
Det här förslaget innebär ingenting annat än att man vill kringgå, förändra, fullmäktiges budgetbeslut. Det är ytterst märkligt. Jag undrar hur ordförande Eckerbom Wendel (M) hade tacklat situationen om hennes och den styrande mini-alliansens budgetförslag hade vunnit i fullmäktige. Då hade det inte funnits några extra pengar till nämnden överhuvudtaget…
Ser jag spöken på ljusa dagen när jag får en känsla av att någon försöker sabotera storoppositionens budgetbeslut?
I maj i år lade Pontus Gläntegård (V) och jag (V) en motion om skolskjutsar i Väne Ryr. Förvaltningen föreslår att nämnden ska besluta:
”att en utredning görs för att undersöka om en samordning mellan kommunerna kan ge en mer kostnadseffektiv skolskjuts.”
Det är inte så ofta som vänsterpartistiska motioner får ett positivt mottagande. Men den här mandatperioden händer det allt oftare. Överhuvudtaget behandlas förslag från Vänsterpartiet annorlunda än tidigare, dvs mer positivt. Undrar varför…
Imorgon ska nämnden besluta om inriktning för framtagande av nytt regelverk för föreningsbidrag. Den stora förändringen blir att kommunen övergår till samma modell som gäller för de statliga bidragen. Det blir nog bra. (Jag har skrivit om detta tidigare, här.)
Min partikollega i kommunfullmäktige, Magnus Kesselmark, har lagt en motion om en friidrottsarena. Även Kesselmarks motion har behandlats i en positiv anda. Motionen ledde till att förvaltningen utarbetade en plan för utveckling av skolidrottsplatser i Vänersborg.
Jag vet inte riktigt skillnaden mellan en friidrottsarena och en skolidrottsplats. Jag tror att det är samma sak enligt tjänstemännen. Möjligtvis är en friidrottsarena detsamma som en skolidrottsplats plus publikplatser.
Hur som helst. Bakgrunden till både motionen och planen är att det bara finns en friidrottsanläggning i hela kommunen, Frendevi i Frändefors. Här finns också kommunens enda friidrottsförening, Dals Södra. Frendevis idrottsplats är sliten och har inte rustats upp på många år. Regnar det mycket så blir det omöjligt att utöva vissa idrotter, eftersom banorna står under vatten. Det går inte att träna kastgrenar eftersom kastburen är en säkerhetsrisk. Osv.
I samband med arenabygget (ständigt denna arena) utlovade S Anders Larson med fler att det skulle anläggas nya platser för friidrott i kommunen. En central friidrottsanläggning skulle t ex byggas vid Sportcentrum, runt rugbyplanen. Och så tog man bort den anläggning som fanns vid Vänersvallen i samband med att fotbollsplanen rustades upp och gjordes om.
Och så blev arenan några kronor dyrare än beräknat. Och så bidde det ingen friidrottsanläggning…
Förvaltningens plan går ut på att tre skolidrottsplatser ska inrättas i Frändefors, centrala Vänersborg respektive Vargön. Anläggning och utrustning beräknas kosta totalt närmare elva miljoner kronor. Naturligtvis har inte BUN de här pengarna. Därför ska planen:
”genomföras i den takt som ekonomin tillåter.”
Förvaltningen föreslår att Frendevi i Frändefors ska prioriteras och rustas upp snabbast möjligt. En upprustning beräknas kosta mellan 0,5 och 1 miljon kr. Till det kommer kanske 50.000 kr för att uppdatera utrustning. Sedan ska alla kommunens barn och ungdomar åka till Frendevi och utnyttja den som skolidrottsplats. Eller friidrottsarena.
Det är klart att det behövs en friidrottsarena i kommunen. Och planen som förvaltningen har lagt fram verkar helt ok. Dock är det nog på det sättet att den nya läroplanen, LGR 11, inte skriver något om friidrott som planen påstår. LGR 11 talar om
”olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus”
och
”styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning”
men inte specifikt om friidrott… Eller ens bollsporter…
Men missförstå mig inte, jag tycker att Frendevi i Frändefors bör rustas upp så fort som möjligt. Det är klart att ungdomarna i Vänersborg ska kunna ägna sig åt de klassiska friidrottsgrenarna. Hur ska Sverige annars kunna vinna Finnkamperna i framtiden…?
Dags för Lidell att avgå?
Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Budgeten för 2013 var uppe på bordet igen, efter att nya och sämre skatteprognoser hade presenterats. Gunnar Lidell (M) och hans mini-allians såg sin chans att rädda ansiktet och gjorde ett sista desperat försök att riva upp kommunfullmäktiges budgetbeslut från i juni.
Som bekant så samlades ju en stor del av oppositionen, S+V+C+VFP, bakom ett gemensamt förslag. Det förslaget innebar en, för Vänersborgs vidkommande, stor satsning på grundskolan. 16 miljoner kr skulle användas för att öka personaltätheten. (MP+SD lade ner sina röster.)
Gunnar Lidell (M) misslyckades igår också. Oppositionen står fortfarande bakom sitt budgetbeslut. Oppositionen vägrar att acceptera Lidells förslag att ta tillbaka skolpengarna, och dessutom ta tillbaka 6 milj från de gamla och sjuka (socialnämnden). (TTELA skriver idag om detta på ett förtjänstfullt sätt.) Denna gång röstade också MP med resten av oppositionen.
Tittar man på vad som har hänt i år, så ser man inte bara att den styrande mini-alliansen har förlorat i ett flertal mindre frågor, den har också lidit nederlag i de stora avgörande frågorna. Nu har Gunnar Lidell (M) sett sina egna förslag om både budgeten för 2013 och den framtida skolstrukturen röstas ner.
Det går nog bara att dra en slutsats av den politiska utvecklingen i Vänersborg:
Gunnar Lidell (M) och mini-alliansen bör avgå.
Dags att ta ställning! Barnen eller bandyn?
Imorgon har kommunstyrelsen sammanträde. Det är ett mycket viktigt sammanträde. Antagligen det viktigaste i år. Det handlar om huruvida vi ska försämra för de ”svagaste” grupperna, barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka – eller inte.
Det har ju kommit en ny skatteprognos för 2013. En mycket sämre skatteprognos än tidigare. Enligt ekonomerna kommer de försämrade skatteintäkterna att innebära att Vänersborgs kommun kommer att gå med ca 13 miljoner kr i underskott 2013.
Det finns, som jag skrev häromsistens, i regel bara två lösningar i ett sådant här läge. Minska utgifterna eller öka inkomsterna. Att öka inkomsterna för en kommun betyder skattehöjning. Att minska utgifterna betyder vanligtvis att barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka får ta smällen.
På morgondagens möte med kommunstyrelsen tänker de styrande i mini-alliansen, dvs moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna, föreslå att barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka, ska få betala underskottet.
De 16 miljoner kronor som storoppositionen i form av S, V, C och VFP röstade igenom till Barn- och Ungdomsnämnden, när kommunfullmäktige i juni beslutade om budgeten för 2013, ska tas bort. Den minnesgode kommer ihåg att Vänsterpartiet, som i alla år har arbetat för att kommunen ska satsa på barnen och ungdomarna, då äntligen fick med sig en majoritet i fullmäktige. Trenden av nedskärningar på våra barn och ungdomar bröts därmed. Äntligen.
Nu vill alltså mini-alliansen vrida tillbaka klockan. Mini-alliansen vill fortsätta med besparingarna på förskolor, fritids och skolor. De unga ska inte bara ha sämre förutsättningar än ungdomar i andra kommuner som det är nu, de ska dessutom spara ännu mer nästa år. Inga pengar till BUN, ”plus minus noll”, innebär nämligen att det blir besparingar, eftersom nämnden har fått nya uppgifter av staten som kostar pengar, kostnaderna för den enskilda pedagogiska omsorgen ökar hela tiden, inflationen, osv.
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna anser att Vänersborgs barn och 
ungdomar, genom att få ännu sämre förutsättningar, ska se till att kommunen kan fortsätta att lägga pengar till vatten- och avloppsledningar i Dalsland, bandyn i IFK Vänersborg, bandyhallen Arena Vänersborg, bandy-VM etc.
Det är dags att ta ställning – barnen eller bandyn?
Och om inte detta räcker, så föreslår mini-alliansen att det också ska sparas på Socialnämnden, 6 miljoner kr (jämfört med den budget som togs i juni). I solidaritet med barnen och ungdomarna ska också de gamla och sjuka vara med och betala. Tycker mini-alliansen.
Det går inte att behandla de ”svagare” grupperna i Vänersborg på det här sättet! Det går bara inte.
Och märk väl, mini-alliansen vill inte bara uppnå en budget i balans, ”plus-minus-noll”, med sitt förslag – de vill göra ett överskott på 12,8 miljoner kr! Det ska skäras ner så att kommunen också gör ett överskott! Till vad då? Till att fortsätta satsningarna på bandyn?
För att förhindra ett underskott så kan kommunen istället höja skatten.
Nu ryser många. Men fortsätt läs. Det är lugnt.
Om vi betalar 10 öre mer i skatt per hundralapp, så skulle det ge ett plus i kommunens kassa på 6,6 miljoner kr, 20 öre skulle ge 13,2 miljoner kr, 25 öre ger 16,5 miljoner kr och 30 öre ger 19,8 miljoner kr.
Är det mycket?
En skattehöjning på 25 öre innebär att den som tjänar 20.000 kr i månaden betalar 50 kr mer i skatt varje månad. För den som har en månadsinkomst på 30.000 kr innebär det en höjd skatt på 75 kr i månaden.
För under hundralappen i månaden slipper vi alltså att försämra ytterligare för våra barn och ungdomar, gamla och sjuka.
För mig som vänsterpartist är det ett lätt val!
Nu finns det en tredje möjlighet faktiskt. En möjlighet som Trollhättan har tagit med sin budget för 2013. En möjlighet som jag stötte på av en slump när jag läste några sidor på riksdagens webbplats för några månader sedan. (”Budget 2013: Nya skatteprognoser – ny budget?”)
Det är en ändring av lagarna på gång. Ändringar som alldeles snart ska beslutas av riksdagen. Närmare bestämt den 25 november. Ändringar som ska börja gälla redan från 1 jan 2013.
De nya lagändringarna innebär att det ska bli möjligt att skapa resultatutjämningsreserver, dvs en del av överskottet i goda tider ska kunna reserveras och sedan användas för att täcka underskott under dåliga tider. Den här lagen ska kanske gälla retroaktivt från 2010. Det är enligt uppgift inte riktigt säkert hur det blir. Men om lagen blir retroaktiv betyder det att överskott från 2010, 2011 och 2012 får användas 2013.
Det betyder att Vänersborg kan avsätta 30,2 milj kr (2010) och 15,4 milj kr (2011) till resultatutjämningsfonden. Årets överskott beräknas uppgå till 14 milj kr. (För att vara riktigt noggrann, efter att de återbetalda försäkringsavgifterna på 35 Mkr budgeterats.) Det betyder antagligen att det inte finns något utrymme för avsättning till resultatutjämningsreserven under 2012.
Är det här ett bättre alternativ? Ska kommunen vänta med en skattehöjning? Ska kommunen resonera så att, om ekonomin fortsätter att bli sämre, så höjs skatten 2014? Och blir ekonomin bättre, så kanske vi slipper att höja skatten. Å andra sidan, kan fullmäktige ta ett beslut den 14 november som förutsätter att riksdagen tar ett beslut två veckor senare?
Jag vet inte riktigt, men en sak är i varje fall helt säker – mini-alliansens förslag bör läggas där det hör hemma – i papperskorgen!
Självklart kan ingen välja bandyn före barnen!
.
PS. Lutz Rininsland har för en stund sedan publicerat en blogg i frågan, klicka här.
PPS. Du kan hitta det bedrövliga förslaget från mini-alliansen genom att klicka här.
Några tankar efter Oktobermarknaden
Igår var det Vänersborgs stora dag – oktobermarknaden. Oktobermarknaden är till och med större än Aqua Blå. Faktiskt mycket större. Hela centrum kryllade av marknadsstånd och folk. Korv och ballonger och godis överallt. Men inte heller i år var det någon från VHC som ringde och meddelade att jag hade vunnit en bil…
En miss var att jag inte såg moderaternas ”kampanj”. (Enligt Facebook hade de en sån.) Och det trots att jag tyckte att jag gick överallt. Jag skulle gärna ha velat se vad de kampanjade för. De styr ju Vänersborg. Kanske ville de, så här i efterhand, få med sig folk för att lägga ner skolor. Trots fullmäktiges beslut. Det finns ju inte så många andra politiska frågor i kommunen. Enligt dem själva. Alla frågor tycks vara förvaltningsfrågor nu för tiden…
Förresten. Moderaterna kanske kampanjade mot något. Typ det fria ordet i Vänersborg… Det pratas fortfarande, enligt säkra källor, i kommunhusets, får man väl anta, mörkare skrymslen, om de politiska bloggarna i Vänersborg och vad som skrivs. Det hade varit intressant att någon gång få reda på exakt vad det är som betongpolitiker och betongtjänstemän reagerar på. För övrigt är det ganska många ”vanliga” vänersborgare som läser bloggar och hör av sig med uppskattande ord. Vilket är roligt!
Annars händer det inte så mycket i politiken just nu. Jag menar, det är ju inget att skriva om att en kristdemokrat somnar på ett sammanträde till exempel. Stiltjen i politiken just nu beror kanske inte bara på att det mesta är förvaltningsfrågor, det är nog så att en viss feghet har inträtt, eller rättare sagt fortsatt, i det borgerliga mini-allianslägret. Driver inte mini-alliansens partier några frågor, så riskerar de ju inte heller att ”få stryk”. Som i fullmäktige i juni när det gällde budget 2013. Eller att göra bort sig. Som i skoldebatten.
De slickar nog fortfarande såren efter dessa ”förluster”.
Sista ordet är väl förresten inte sagt om budgeten för nästa år. Nya prognoser har kommit om skatteutvecklingen i kommunen. De är inget bra. Skatteinkomsterna kommer att bli mindre än beräknat. Det betyder att den budget som kommunfullmäktige har antagit är i farozonen.
När det riskerar att bli underskott i en budget, så finns det i regel bara två lösningar. Minska utgifterna eller öka inkomsterna. Att öka inkomsterna för en kommun betyder skattehöjning. Att minska utgifterna betyder att framför allt barnen och ungdomarna får ta smällen och betala.
Kanske var det nödvändigheten att dra ner för barnen och ungdomarna som moderaterna kampanjade för?
Budget 2013: Nya skatteprognoser – ny budget?
Den politiska hösten har börjat. Lite försiktigt. Men ändå inte.
Kommunstyrelsen hade sammanträde i onsdags. Ekonomichefen Tomas Sannemalm informerade ledamöterna om den senaste (augusti) prognosen över skatteutfallet för år 2013. Skatteintäkterna beräknas bli mindre än beräknat. Ungefär 10 miljoner mindre. Inget kul.
Då finns det två alternativ. Eller finns det tre…?
Men först en liten bakgrund.
Det hände ju saker i kommunfullmäktige den 20 juni i år. ”Storoppositionens”, dvs S, V, MP, C och VFP, förslag i skolfrågan vann. Alla skolor skulle finnas kvar. Som en följd av skolbeslutet kom storoppositionen (dock inte MP) också överens om ett gemensamt budgetförslag. Det innebar att den styrande mini-alliansen också förlorade ”slaget” om budgeten för 2013.
Storoppositionens förslag innebar 16 miljoner kr mer till barnen och ungdomarna i Vänersborg. (Miljöpartiet lade ner sina röster i omröstningen.) Ett historiskt beslut. För första gången på många år såg vi en stor ekonomisk satsning på grundskolan.
Det gemensamma budgetförslaget innebar att partierna i oppositionen fick kompromissa. De fick ge och ta. Vänsterpartiet hade t ex ett förslag på att en skattehöjning skulle finansiera satsningen på skolan. De andra partierna gick inte med på detta. Kompromissen blev att pengarna skulle tas från resultatet. Som då skulle bli plus/minus noll.
Kommunens resultat för 2013 beräknades alltså bli plus/minus noll i den budget som fullmäktige antog. En ovanlig ”lösning”. Men om den ekonomiska utvecklingen gick “framåt” och skatteintäkterna ökade, så skulle det ändå ordna sig.
Nu ser det ut som om det inte ordnar sig. De farhågor som t ex Vänsterpartiet hade verkar besannas. Prognosen för Vänersborg är just nu ett underskott på 10 milj kr.
Det är klart att en sådan här dyster prognos manar till besinning och eftertanke. Det finns två alternativ. Eller finns det tre…?
Gunnar Lidell (M) reagerade borgerligt instinktivt i torsdagens (6 sept) TTELA:
”Jag har redan i dag bett ekonomichefen titta på förslag till åtgärder så att vi kan anpassa budgeten.”
Kommunstyrelsens ordförande Lidell säger vidare:
”Att spara tio miljoner är ett absolut minimum, vi måste ta höjd för vad som kan komma. Det är bättre att bromsa än att panikbromsa.”
Det är det första alternativet. Spara. Dra ner på kostnaderna.
Marie Dahlin (S) är också inne på denna linje. Dahlin är dock lite försiktigare än sin kommunalrådskollega Lidell. Dahlin säger i TTELA:
”Men vi behöver nog börja bromsa lite.”
”Bromsa” betyder att man ska dra ner på utgifterna. På vilka utgifter kan man undra. Marie Dahlin slår fast att socialdemokraterna inte kommer att acceptera några besparingar på skolan.
Det är ett viktigt besked!
Gunnar Lidell gör inga sådana utfästelser. Gunnar Lidell och mini-alliansen ville ju inte satsa på skolan överhuvudtaget i våras. Mini-alliansen ville ju bara lägga ner ett stort antal skolor. Kanske hoppas Lidell och mini-alliansen nu på att fullmäktige ska tvingas återkalla oppositionens skolsatsning? På det sättet skulle ju mini-alliansen historiska förlust kunna vändas till seger…
Det andra alternativet, när en budget går med underskott, är att öka inkomsterna. Kommunens inkomster kan ökas genom att höja skatten.
Moderater, folkpartister och kristdemokrater vill inte höja skatter. Det sitter i ryggmärgen. Att tala om skattehöjning kan få vilken borgerlig politiker som helst att få mardrömmar. Gunnar Lidell fick emellertid frågan om det befarade budgetunderskottet i onsdagens kommunstyrelse. Och det av sin gamle (och nuvarande?) partirival Anders Forsström! Gunnar Lidell svarade, hör och häpna, att en skattehöjning var en av flera möjliga åtgärder!
När det gäller skattehöjning uttalar sig Marie Dahlin (S) något svävande och motsägelsefullt i TTELA:
”Så långt är jag inte beredd att sträcka mig i dagsläget, men det finns på några av våra medlemmars läppar.”
Hmm. Onekligen en liten politisk gardering. Tänker inte sossarna ta ställning förrän de känner hur vinden blåser…? Vilket för övrigt verkar vara den nya socialdemokratiska taktiken…
Jag tror, och har egentligen trott hela tiden, att en skattehöjning tyvärr är nödvändig. (Eller?) Kommunen måste få fram pengar till både förskola och skola. Dessutom skenar försörjningsstödet iväg, bland annat som en följd av nedläggningen av SAAB.
Och så länge arenan är kvar kommunens ägo… 25-30 miljoner kr varje år i 30 år framåt… Så finns det nog inte något val…
Huuh!
För att täcka ett underskott på 10 milj kr 2013, så krävs en höjning av skatten med 15 öre (per intjänad och beskattningsbar hundralapp).
Några sifferexempel.
En skattehöjning på 10 öre skulle ge ett plus i kommunens kassa på 6,6 miljoner kr, 20 öre skulle ge 13,2 miljoner kr, 25 öre ger 16,5 miljoner kr, 30 öre ger 19,8 miljoner kr, 35 öre ger 23,1 miljoner kr, 40 öre ger 26,4 miljoner kr, 45 öre ger 29,7 miljoner kr och 50 öre ger 33 miljoner.
En skattehöjning på 25 öre innebär att den som tjänar 20.000 kr i månaden betalar 50 kr mer i skatt varje månad. En månadsinkomst på 30.000 kr innebär en höjd skatt på 75 kr i månaden.
Och tar vi i lite och höjer skatten med 50 öre, så betalar den med 20.000 kr 100 kr mer i månaden och den med 30.000 kr betalar 150 kr mer i månaden.
Inte så där jättemycket pengar. I varje fall inte om pengarna går till våra barn och ungdomar. Eller?
I diskussionerna inför vårens budgetbeslut talade oppositionen om att det kunde bli aktuellt med en skattehöjning. Jag tror att de diskussionerna måste starta snarast möjligt. Eller?
Alternativ ett är alltså att dra ner på kommunens kostnader och alternativ två att höja skatten. Onekligen två ganska onda ting. Lite av pest eller kolera. Finns det ingen annan möjlighet? Nä, inte om man ska tro Gunnar Lidell och TTELA.
Journalisten i TTELA skriver:
”Kommunen får inte anta budgetar som går back.”
Gunnar Lidell (M) håller med. Han säger:
”Men om vi inte tar beslut om en budget i balans, eller helst bättre än så, då gör vi ju fel.”
Är det så?
Det är faktiskt inte helt sant. Kanske inte alls sant. Kanske helt fel.
Det finns kanske ett tredje alternativ, när en budget går med underskott. Ett alternativ som innebär att kommunen varken behöver skära i utgifterna eller att höja skatten.
Enligt de lagar som gäller (kommunallagen och lagen om kommunal redovisning), så måste ett underskott täckas av överskott de följande åren.
Med andra ord, det är ingen ”ko på isen”. Det är ok att göra ett underskott 2013, om kommunen gör ett överskott 2014 och 2015!
Men inte nog med det. Det är en ändring av lagarna på gång. Ändringar som beräknas beslutas av riksdagen i höst och faktiskt börja gälla redan från 1 jan 2013.
De nya ändringarna innebär att det ska bli möjligt att skapa resultatutjämningsreserver, dvs en del av överskottet i goda tider ska kunna reserveras och sedan användas för att täcka underskott under dåliga tider. (Enligt nuvarande lagar får kommuner inte ta med sig ett överskott in i nästa år.)
Och den här lagen ska gälla retroaktivt från 2010. Det låter lite konstigt, men kan väl bara betyda att överskott från 2010, 2011 och 2012 får användas 2013.
2010 gjorde Vänersborg ett överskott på 49 milj kr och 2011 på 35 milj kr. Årets överskott beräknades uppgå till 17 milj kr. Nu talar prognoserna faktiskt om ett överskott på 22 milj kr.
Budgeten för 2013 beräknas alltså gå med ett underskott på 10 milj kr. Möjligtvis gör inte detta någonting. Kommunen kan ta med sig överskottet från i varje fall 2012 till nästa år. Med den nya lagstiftningen är det kanske till och med möjligt att ta med sig ännu mer pengar från tidigare år in i 2013. Jag förstår mig dock inte på lagändringarna riktigt till hundra procent. Skulle jag ha fel, så måste oppositionen snarast börja diskutera en skattehöjning. Att dra ner på utgifterna för förskola eller grundskola är enligt min mening totalt uteslutet.
Jag tror för övrigt att jag har med mig hela Vänsterpartiet i denna syn.
KF 20 juni (2): Turerna kring budgeten
Innan ärende 6 ”Beslut om mål och resursplan 2013-2015” togs upp till behandling, begärde Gunnar Lidell (M) en ajournering. Den skulle bli på 60 min sa ordförande Forsström! I verkligheten blev det 70 min… Ajourneringen motiverades med att förutsättningarna för mini-alliansens budget hade ändrats i och med skolbeslutet.
Jag tycker att det visade brist på verklighetsförankring. Beslutet som fullmäktige tog i skolfrågan kunde väl inte ha varit någon överraskning för mini-alliansen? Trodde verkligen mini-alliansen att ”stor-oppositionens” partier, dvs S, V, MP, C och VFP, skulle ändra sitt
ställningstagande om småskolorna sådär i sista stund – och bli överens med mini-alliansen? Mini-alliansen borde nog ha förberett sig bättre inför sammanträdet.
Hur som helst, så småningom lunkade mini-alliansens ledamöter in i sessionssalen med till synes tunga steg… De visste att de var på väg in mot sitt andra historiska nederlag… (Om det första, se här!)
Gunnar Lidell (M) äntrade återigen talarstolen som förste person. Han redogjorde ganska oinspirerat för mini-alliansens förslag. Och det är klart, hur inspirerande kan det vara att redogöra för en budget där första punkten är att alla nämnder och styrelser får ett sparkrav på 1%?
Barn- och Ungdomsnämnden hade fått några extra miljoner sedan det förra förslaget. En liten flirt med, tja, vilka? Det var fortfarande en stor skillnad mellan förslagen. ”Stor-oppositionen” ville ju ge 16 miljoner kr mer till BUN. Det skilde fortfarande 13 milj mellan förslagen.
Gunnar Lidell gillade inte oppositionens budgetförslag. Oppositionens budget kalkylerade med ett beräknat resultat på 0 kr för kommunen. Det tyckte Gunnar Lidell var ansvarslöst. Egentligen hade ”stor-oppositionen” velat ha ett plus också. Men pengar är ju mer än några siffror på ett papper. Pengar används i verksamheten.
Oppositionen tog alltså bort det 1%-iga sparkravet och tillförde BUN 16 miljoner. För de 16 miljoner kr kan man anställa bra mycket mer personal i skolan och på fritidshemmen. Personal som kommer våra barn och ungdomar till godo, t ex de som är i behov av särskilt stöd.
Det är ju också så att det just nu bara är juni. Det är i nu-läget alltså ingen ”ko på isen”. Visar det sig att kommunens ekonomi skulle gå käpprätt, hmm, fel, så finns ju möjligheten att öka kommunens inkomster. Det skulle i så fall kunna bli aktuellt att höja skatten för att säkra den ökade satsningen på skolan och fritidshemmen. Det beslutet kan fullmäktige i så fall fatta i oktober-november.
Oppositionspartierna (S, V, MP, C och VFP) enades alltså kring skolbeslutet tidigare under dagen. I de diskussioner som föregick det gemensamma förslaget enades vi, dvs ”stor-oppositionen”, också kring att göra en satsning på skolan. Vi insåg alla att en satsning innebär mer ekonomiska resurser (vad än mini-alliansen säger). Eftersom vi alla prioriterade denna satsning, så lade vi alla andra partiskiljande krav åt sidan. Vi tyckte helt enkelt att skolfrågan var så viktig att den måste prioriteras.
Naturligtvis skulle de olika partierna vilja ha in fler krav i sitt budgetförslag. Själv saknar jag t ex skrivningar och förslag kring arenan. Andra partier har andra ”hjärtefrågor”. Men oppositionens budgetförslag var en kompromiss, något som alla partierna kunde ställa sig bakom. Och det är en bra kompromiss. De partiskiljande frågorna, t ex arenan då, får drivas ”vid sidan om” av respektive parti.
Så resonerade alla oppositionspartier, som stod bakom beslutet i skolfrågan, inför 
budgetbeslutet.
Utom Miljöpartiet.
Det är ibland svårt att förstå sig på Miljöpartiet. Det verkar de tycka själva också. Marika Isetorp (MP) ägnade igår en hel blogg (här) åt att försöka förklara, och försvara, sitt och Miljöpartiets agerande. Jag vet inte om hon lyckas.
Ett av Isetorps riktigt tunga argument hämtar hon från Vänsterpartiet. Marika Isetorp skriver om Vänsterpartiet:
”I många frågor går de fram med ett helt eget förslag för att sedan lägga ner sina röster medan det, för dem, sämsta förslaget vinner trots att de kunnat ändra på utgången.”
Det är trevligt att Isetorp har Vänsterpartiet som förebild i politiken… Men tänk, jag kan inte påminna mig att Vänsterpartiet någonsin har gjort som Isetorp beskriver. Och har det hänt, vilket jag just nu inte kan påminna mig alltså, så är det i så fall någon enstaka gång. Men en sak vet jag säkert. När Vänsterpartiets förslag röstas ner, vilket har hänt…, så skriver vi i stort sett alltid en utförlig reservation där vi förklarar vårt ställningstagande.
Det här var en liten utvikning från sakfrågan… Men kanske skulle Miljöpartiet ha skrivit en reservation?
Precis som Marika Isetorp skriver, så var många irriterade över Miljöpartiets agerande.
Isetorp skriver i sin blogg:
”Istället blev båda sidor förbannade på oss!”
Men kan inte Miljöpartiet förstå det?
Miljöpartiets viktigaste fråga i budgeten för 2013 tycktes vara att Östra Mariedal skulle tas bort från exploaterings- och investeringsbudgeten och att de frigjorda medlen användes till gång- och cykelvägar. Den här frågan var tydligen så viktig att Miljöpartiet var villigt att äventyra de 16 milj kr till skolan. Miljöpartiet ville inte ansluta sig till ”stor-oppositionen”, om inte Östra Mariedal togs med.
Det är det här det gäller. Och snälla Miljöpartiet. Hur tänker ni? Ni ställer er alltså utanför en uppgörelse oppositionspartierna emellan, bara för denna fråga. Tänk på att ni bara har 4 av av 29 ”oppositionsmandat”.
Miljöpartiets agerande har en del likheter med vad som hände förra året. Då sålde Miljöpartiet bort några miljoner extra till BUN, för att komma överens med mini-alliansen – mot att Östra Mariedal inte skulle bebyggas. Då ”lekte” Miljöpartiet också stora politiska taktiker. Och blev lurade. Löftet om Östra Mariedal höll mini-alliansen i ett år…
Efter en sista ajournering frampå senkvällen äntrade Gunnar Lidell (M) så talarstolen och meddelade, att mini-alliansen har ändrat sig och nu stöder Miljöpartiets krav angående Östra Mariedal!
Herregud! Hur lågt kan man sjunka?
Maktens taburetter är tydligen så eftertraktade att mini-alliansen inte skäms för att formligen krypa på knäna för att få Miljöpartiets röster.
Men skulle Miljöpartiet bli lurade en gång till? Inte riktigt. Det stämmer det som Isetorp skriver i sin blogg, Miljöpartiet röstade inte för mini-alliansen. Och inte heller för oppositionens förslag. De avstod. Miljöpartiet lade ner sina röster.
Isetorp försöker få det till att det då blev som Miljöpartiet ville. Partiet fick både pengar till skolan och skogen på Östra Mariedal.
Jag ser det inte så. Jag ser att Miljöpartiet prioriterade skogen på Mariedal Östra före skolan. Jag ser att Miljöpartiet inte röstade för 16 milj kr till skolan och fritidshemmen. Jag ser att Miljöpartiet avstår att rösta i årets viktigaste fråga. Jag ser ett parti som inte förstår att man måste kompromissa om man ska samarbeta. Jag ser att Miljöpartiet satte sig själva på en piedestal och ville att alla andra partier skulle behandla dem annorlunda.
Jag ser att Miljöpartiet ställde sig utanför den samlade ”stor-oppositionen”.
Jag ser ett parti som inte ser skogen för bara träd!
Och detta i ett läge när den styrande mini-alliansen får ”stryk” i två avgörande frågor. När frågan om vilka som ska styra Vänersborg i fortsättningen ställs på sin spets…
Marika Isetorp citerar några bevingade ord på sin blogg:
”…fick jag höra av Stefan Kärvling (V) att man inte både kan äta kakan och ha den kvar.”
Känner mig nästan som en filosof… Och jag trodde att påståendet var djupt… Men Isetorp vederlägger mitt påstående med ett ännu djupare:
”Men det kan man, verkar det som. Bara man äter russinen först och spottar ut det brända.”
Oj. Tänkte inte på det.
Men det var också en utvikning…
Miljöpartiet ställde sig alltså utanför samarbetet mellan oppositionspartierna. Det är inte alltid så lätt att förstå partiets prioriteringar och politik. Ändå tror jag att Miljöpartiet kommer att ta sitt förnuft till fånga och bli en framtida samarbetspartner till Vänsterpartiet och den övriga oppositionen. Som det har varit tidigare. För jag tror inte att Isetorps samarbete med Kurt Karlsson (SD), som Isetorp av någon anledning beskriver ganska utförligt i sin blogg, blir särskilt långvarigt…
Några ord om Sverigedemokraterna. Partiet avstod ju från att rösta i skolfrågan. Och det kunde väl inte tolkas på annat sätt än att Sverigedemokraterna tyckte att det var ointressant om småskolorna fick vara kvar eller inte. Trots att Kurt Karlsson, SD:s talesperson i Vänersborg, upprepade gånger uttalat partiets stöd till både småskolor och till extra satsningar på skolan. I budgetdebatten tog han och Sverigedemokraterna ställning för mini-alliansens förslag…
Ingen fattade något. Jag undrar om de som röstade på Sverigedemokraterna gör det. Men det är inte slut med det. Vid voteringen, så lade Sverigedemokraternas två representanter ner sina röster! De avstod från att delta i det viktigaste beslutet som fullmäktige fattar under året! Förra året var det likadant. Då sa Kurt Karlsson också att SD vill satsa på skolan. När han hade chansen att rösta på mer pengar till skolan – lade han och den andre sverigedemokraten ner sina röster.
Jag undrar varför Sverigedemokraterna ställer upp i valet i Vänersborg överhuvudtaget. De röstar ju inte ens i de allra viktigaste frågorna som kommunen behandlar. Vad är det då för mening med att Sverigedemokraterna finns i kommunfullmäktige? Jag hoppas att partiets väljare inser detta, och ser till att vi slipper SD efter nästa val.
Jag är kanske lite orättvis? Efter samtal med Isetorp (se hennes blogg) röstade ju faktiskt Sverigedemokraterna en gång under kvällen – för skogen på Mariedal Östra.
Mini-alliansens nederlag i kommunstyrelsen
Idag är det Sveriges nationaldag. Det betyder att den svenska fanan vajar i Nordstan.
Några hektiska veckor ligger framför politikerna i Vänersborg, innan det är dags för semester. Nu på måndag har Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) sammanträde. Då ska en del intressanta saker avhandlas, bland annat kring arenan. Däremot ska inte skollokaler eller budget 2013 upp. Här har BUN redan sagt sitt. Och nu även kommunstyrelsen.
Igår var nämligen båda dessa tunga och viktiga frågor uppe till behandling i kommunstyrelsen (KS). Den styrande mini-alliansen led två svidande nederlag. Men varken skolfrågan eller budgeten är slutgiltigt avgjorda. Det blir de först den 20:e juni, när frågorna kommer upp i kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade annars helt enligt Barn- och Ungdomsnämndens förslag när det gällde frågan om framtidens skola i Vänersborg. (Du kan se BUN:s beslut här.) Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet röstade som partikamraterna i BUN. (Ja, några sitter ju både i BUN och KS, dock inte undertecknad.) Det betydde 9-6 till att alla skolor skulle bevaras. (Utom Sundals Ryr då, som alla känner till vid det här laget, och att en utredning ska avgöra Väne Ryrs framtid.) Morgan Larsson i Välfärdspartiet ersatte för övrigt Marika Isetorp, som var på resande fot till Bryssel, så Miljöpartiet representerades endast av Per Sjödahl.
Mini-alliansens partier, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, lade fram ett nytt förslag i KS. Jodå, det stämmer. Från sammanträdet i BUN på måndagen till KS på tisdagen veckan efter, på drygt 1 vecka kommer ett nytt förslag. Trots att de har haft ett halvår på sig… Det är till att ha beslutsångest, när man styr över invånarna i Vänersborg…
Mini-alliansens förslag såg ut så här (det är naturligtvis inte helt olikt det tidigare förslaget, lite rättvis får man väl vara…):
- ”att bygga om Norra skolan och Öxnereds skola till tvåparallelliga skolor för att täcka behovet av elevplatser i tätorten Vänersborg och därefter avveckla grundskoleverksamheten i Blåsuts skola”
- ”att avveckla grundskoleverksamhet under kommunalt huvudmannaskap vid Väne-Ryrs skola och Sundals-Ryrs skola omgående samt Rösebo skola och Mulltorps skola till höstterminen 2013 eller senast 2014 i syfte att slippa minska på resurserna till lärare och läromedel”
Noterar ni uttrycket ”under kommunalt huvudmannaskap”. Det är så man kan tro att mini-alliansen tänker sig att driva skolorna som friskolor…
Sedan kan mini-alliansen inte släppa det här med att försöka lura i folk att en nedläggning av några skolor skulle ge nämnden en massa resurser till lärare och läromedel. Men det har jag skrivit om i min förra blogg, se här. Däremot kan jag inte låta bli att citera nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Under förra årets budgetdebatt i kommunfullmäktige sa Eckerbom Wendel:
”Hur ger mer pengar en bättre skola? Jag tror inte att det är pengarna.”
Kommunstyrelsen kommer alltså att föreslå fullmäktige att besluta enligt oppositionens förslag i skolfrågan. Det var mini-alliansens första nederlag i kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens ställningstagande i skolfrågan gör inte Gunnar Lidell (M) särskilt glad. Tvärtom, han blir ganska orolig. I Radio Väst säger han:
”Vi är lite oroliga för över hur finansiering ska ske av och behålla hela organisationen utan att tillföra pengar till organisationen och lokaler.”
Gunnar Lidell behöver inte vara orolig. I varje fall inte för finansieringen. På punkten efter hände nämligen något unikt!
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet kom överens om ett gemensamt budgetförslag för 2013!
Ja, ni läste rätt. Efter att partierna hade kommit överens om ett gemensamt förslag i skolfrågan, så ledde det på ett ganska naturligt sätt till diskussioner kring pengarna till skolan och BUN. När det sedan dessutom visade sig att partiernas olika budgetförslag hade många andra beröringspunkter, så tog partierna sitt ansvar och kom fram till ett gemensamt förslag.
16 miljoner kronor mer till skolan 2013! 16 miljoner kronor till ökad personaltäthet inom grundskola/fritidshem!
Det ska jämföras med de minus 6 miljoner som mini-alliansen röstade igenom i BUN tidigare i vår…
Så Gunnar Lidell – du behöver inte vara orolig. I varje fall inte för finansieringen…
Ett gemensamt förslag från oppositionen innebär naturligtvis en stor styrka. Chanserna att förslaget ”går igenom” i fullmäktige ökar dramatiskt. Nackdelen är att varje parti får kompromissa bort något. Detta förslag innebär att alla partier har både gett och tagit.
Så här ser jag det som vänsterpartist.
Vänsterpartiet begärde i våras 25 miljoner kronor mer till förskola och skola än vad BUN får i år. Socialdemokraternas bud var plus/minus noll. De andra oppositionspartierna lade sig någonstans mittemellan. Vänsterpartiet ansåg att om inte de 25 miljonerna fanns, så skulle förslaget finansieras med en skattehöjning. Socialdemokraterna och Välfärdspartiet sa nej till skattehöjning. Centerpartiet också tror jag. Sedan dess har de olika partierna haft en del interna diskussioner om sina ”bud”, och antagligen också om de andra partiernas yrkanden.
I en omröstning i fullmäktige hade aldrig Vänsterpartiet fått majoritet för sitt förslag (även om det är det bästa förslaget…). Istället hade risken varit att ett mycket sämre förslag, t ex mini-alliansens, hade gått igenom på grund av oppositionens splittring.
16 miljoner kronor mer till BUN utan skattehöjning blev kompromissen. Pengarna ska tas från resultatet. Som då blir plus/minus noll. En liten ovanlig lösning, men om det går ”framåt” med ekonomin, som en del tyder på, kan det ordna sig. I värsta fall, om t ex försörjningsstödet fortsätter att öka, så får oppositionen ta diskussionen om en skattehöjning i oktober/november. Som jag ser det.
Som vänsterpartist tycker jag att kompromissen är bra. Det gemensamma förslaget innebär ett stort trendbrott. För första gången på många, många år tillförs skolan mer pengar. Och 16 miljoner är faktiskt inte småpengar, tvärtom, det är en betydande summa.
Och naturligtvis, klarar kommunen av mer pengar till barnen och ungdomar utan en skattehöjning, så är det naturligtvis att föredra. En skattehöjning är en nödlösning.
Dessutom ser jag det här som ett första steg i en satsning på kommunens barn och ungdomar, både i stan och på landet… Efter den genomförda medborgardialogen så tror jag också, att de andra partierna, utom mini-alliansens då, inser kraften och det stora engagemang för skolan som medborgarna har demonstrerat. Och det påverkar naturligtvis partierna. I varje fall de partier som vill lyssna…. En del politiker, t ex Kerstin Andersson (FP), tycker ju att de som lyssnar bara ”letar kryss till nästa val” och borde skämmas. Själv lyssnar Kerstin Andersson bara på dem som inte säger något…
Det finns dock en liten fnurra på tråden… Den uppmärksamme läsaren undrar naturligtvis – Miljöpartiet då? Tja, Miljöpartiet i allmänhet och Per Sjödahl i synnerhet, går ibland sina egna vägar. Och för många av oss andra i politiken, så är dessa vägar ibland ”outgrundliga”. Miljöpartiet ställde som villkor för att delta i kompromissen – att Mariedal Östra inte skulle exploateras…
Precis som förra året. Då ingick Miljöpartiet en ”pakt” med moderaterna, som gick ut på att Miljöpartiet röstade på mini-alliansens budgetförslag, mot att mini-alliansen gick med på att Mariedal Östra skulle utgå ur exploateringsbudgeten. Det förlorade barnen och ungdomarna några miljoner på.
Tänker Miljöpartiet gör samma sak i år igen? Tänker de rösta på mini-alliansens budgetförslag, som inte innebär en krona till skolan – mot Mariedal Östra? Är Mariedal Östra en så viktig fråga, att barnen och ungdomarna ska få betala för den?
Det tror inte jag att väljarna skulle acceptera. Domen skulle bli hård från väljarna i nästa val – tror jag. Dessutom kan ju frågan om Mariedal Östra hanteras på sedvanligt sätt. Det kanske ändå blir som Miljöpartiet vill. Men att koppla Mariedal Östra med pengar till barnen och ungdomarna…
Nä.
I den slutliga omröstningen i kommunstyrelsen lade Miljöpartiet ned sin röst. Det blev därför ”bara” 8-6 till oppositionen. Trots det innebar det mini-alliansens andra nederlag i kommunstyrelsen den här dagen. Kommunstyrelsen kommer alltså att föreslå fullmäktige att besluta enligt oppositionens förslag i budgetfrågan.
Om miljöpartisterna vidhåller sin inställning till det kommande fullmäktige, och eventuellt röstar med mini-alliansen, så blir det Sverigedemokraterna som med sina två röster avgör frågan…
Kommunfullmäktige i Vänersborg tar det slutliga beslutet om budgeten den 20 juni. Det blir ett spännande sammanträde – innan semestern.
.
PS. Vill du veta mer om KS-mötet, mini-alliansen fick också stryk i Ursandsfrågan, kan du redan nu läsa mer på Rininslands blogg här och Vänsterpartiets hemsida här.
PPS. Jag förstår mig inte på TTELA. I min debattartikel som publicerades igår (du kan läsa den här) räknade jag upp vilka skolor som Folkpartiet ville lägga ner. Av någon anledning strök TTELA Blåsuts skola! Jag menar, nu för tiden skriver ju ingen av en text, den kopieras ju bara och klistras in. Att ta bort Blåsut innebär en aktiv handling. Varför tog TTELA bort Blåsut i min uppräkning? Och varför just Blåsut? Kanske har någon läsare en teori? Ulla Andersson har inte svarat på mitt mail…
BUN 16 apr (2): Budget 2013
Barn- och Ungdomsnämnden hade alltså sammanträde i måndags. Förutom bloggar diskuterades också ett av de viktigaste ärendena under hela året. Det gällde hur Barn- och Ungdomsnämndens yrkande vad gäller budgeten för 2013 skulle se ut. Jag har tidigare beskrivit budgetförslaget från den borgerliga mini-alliansen ganska noggrant (”Inför BUN 16 april: Pengar”) liksom Vänsterpartiets budgetyrkande (”Vänsterpartiets budgetyrkande”). I torsdagens TTELA kunde man också läsa om de olika förslagen.
Mini-alliansens partier tycker att kommunstyrelsens förslag, att skära ner på pengarna till Barn- och Ungdomsnämnden med över 6 miljoner kr, är helt på sin plats.
I TTELA säger nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M):
”Som bun-politiker skulle jag gärna ha mer pengar men som fullmäktige-politiker kan jag inte se var pengarna ska komma ifrån.”
Det här uttalandet är enligt min mening helt häpnadsväckande! Eckerbom Wendel verkar ha glömt att det var Barn- och Ungdomsnämnden som hade sammanträde i måndags, inte kommunfullmäktige, och att det är i denna nämnd som hon är ordförande. Som ledamot, och ordförande, i Barn- och Ungdomsnämnden är det min bestämda uppfattning att hon ska se till nämndens behov! Och inget annat.
Med sitt uttalande markerar Eckerbom Wendel att hon anser att kommunen har viktigare uppgifter, har viktigare områden att lägga sina pengar på än till kommunens barn och ungdomar. Genom att ställa sig bakom kommunstyrelsens förslag till neddragning, så säger hon ju, tillsammans med FP och KD, att det går att spara ännu mer på nämndens verksamhet. De tycker tydligen inte att det är nog att BUN har tvingats lämna ifrån sig 35-40 milj kr under de senaste 4 åren. Det är en märklig ståndpunkt från en nämndsordförande.
Vänsterpartiet föreslog att Barn- och Ungdomsnämnden ska begära 25 milj kr mer för 2013! I BUN behöver man egentligen inte tala om hur finansiering ska ske, det är en sak för kommunfullmäktige, men det vet läsarna av denna blogg att Vänsterpartiet kommer att föreslå en skattehöjning på 40 öre.
På sammanträdet lämnade Centerpartiet sitt budgetyrkande. Centerpartiet är, vad jag förstår, inne i en process där de håller på att omvärdera den tidigare politiken som de förde tillsammans med socialdemokraterna…. En politik med oerhört kraftiga besparingar… Utom på arenor… Centern vill nu satsa mer på våra barn och ungdomar. Något sent påtänkt alltså – men bättre sent än aldrig. Typ…
Centerpartiets förslag var att BUN skulle begära:
”12 miljoner till grundskolan och 4 miljoner till fritidshemmen.”
Centerpartiets finansiering är dock mycket ”udda”, och förslagets svaga punkt.
”Den utökade ramen finansieras ur kommunens resultat.”
Om kommunen gör ett överskott är inte heller Vänsterpartiet främmande för denna väg till finansiering… Kommunen har gjort alldeles för stora överskott de senaste åren (under S-C-styret!). Pengarna borde istället ha använts i verksamheten. Men nu är det ytterst osäkert om kommunen verkligen kommer att göra ett överskott år 2013. Det är nog väldigt riskabelt att förutsätta detta som centern gör…
Det här var de förslag som lämnades in på måndagens sammanträde innan ajourneringen (=paus då partierna diskuterar hur de ska ställa sig till de olika förslagen). Det visade sig att ajourneringen blev ovanligt lång. Det var socialdemokraterna som aldrig blev klara. Så småningom kunde sammanträdet dock återupptas och då meddelade socialdemokraterna att deras budgetförslag innebar att de sade nej till mini-alliansens besparingsförslag. Dock ville inte S att BUN skulle begära mer pengar än 2012 års nivå, dvs +/-0.
Inte mycket till satsning på barnen och ungdomarna. Inte mycket till oppositionspolitik. Mellan ”makten” och ”S-oppositionen” skiljer det 6 miljoner kr – på en budget på lite drygt 625 miljoner… Socialdemokraterna tycks inte ha dragit några slutsatser av valresultatet. I varje fall inga korrekta… (Vi var nog ganska många som undrade vad socialdemokraterna hade diskuterat så länge i enrum… Fanns det de inom partiet som tyckte att det här var ett dåligt förslag?)
Miljöpartiet lade förvånande nog inget eget förslag. Välfärdspartiet inte heller. Det får en att undra lite över hur de ser på sin politiska roll. Hur kan de undvika att ha synpunkter och förslag i en av årets viktigaste frågor? Det bör leda till eftertanke för väljarna i Vänersborg.
Det blev flera voteringar. Förslagen ställdes mot varandra tills endast två återstod, mini-alliansens och socialdemokraternas. På vägen hade Miljöpartiet och Välfärdspartiet stött Centerpartiets förslag. I den avgörande omröstningen vann mini-alliansen, eftersom alla andra avstod från att rösta, utom sossarna då, och centern. Centern stödde faktiskt sossarnas förslag. Kanske som tack för senast…
Det finns flera som undrar varför de olika partierna röstade som de gjorde. Hur kunde t ex Vänsterpartiet låta mini-alliansens förslag vinna över sossarnas? Var inte +/-0 bättre än minus 6 milj?
Vänsterpartiet anser att partiets eget förslag är det bästa. Så klart. Att vi inte röstade på något annat partis förslag i de andra omröstningarna, typ det ”mindre dåliga”, beror på att budgeten beslutas av kommunfullmäktige i juni. Då kan alla förslag, även de som förlorade i Barn- och Ungdomsnämnden, läggas fram igen. Det är i fullmäktige som budgetfrågan avgörs. Det är då som det kan bli läge till kompromisser och överenskommelser partierna emellan. (De som kommer överens är oftast mini-alliansen och socialdemokraterna, och så lär det bli i juni också…) Fram till kommunfullmäktige ville vi därför tydligt markera vad Vänsterpartiet tycker, genom att bara rösta på vårt eget förslag och avstå i de andra omröstningarna.
Det händer också att TTELA ibland ”missuppfattar” vad som händer i sina politiska referat. Om Vänsterpartiet röstar på t ex centerns förslag i ”taktiskt syfte” kan folk få en felaktig bild av vad Vänsterpartiet egentligen tycker. Det var ytterligare ett skäl till varför Bäckström och jag valde att lägga ner våra röster. Det ska inte råda några tvivel om vilket parti som står för en bättre förskola och skola.
Inför BUN 16 april: Vänsterpartiets budgetyrkande (3)
Imorgon måndag, den 16 april, har Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde. BUN ska bland annat prata om ekonomi och budget…
”Ärende 3: Budget 2013 — Mål och resursplan 2013-2015 för barn- och ungdomsnämnden”
Jag har i en tidigare blogg beskrivit Vänsterpartiets syn (”Inför BUN 16 april: Pengar”). Här följer det yrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram på morgondagens sammanträde – i sin helhet.
Yrkande – ärende 3: Budget 2013 — Mål och resursplan 2013-2015 för barn- och ungdomsnämnden
I Vision Vänersborg kan man läsa att kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan ska leda till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt. Barn- och ungdomsnämnden har bland annat som inriktningsmål att barn och ungdomar i hög grad ska trivas, känna sig trygga och uppleva arbetsro samt att alla elever ska ha minst godkänt i alla ämnen.
Barnkonventionen säger i artikel 29 när det gäller utbildning bland annat:
”Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga.”
I den gemensamma inriktning som socialnämnden, gymnasienämnden och barn- och ungdomsnämnden kommit överens om, och som citeras i Mål- och resursplanen (MRP), står det:
”Barnperspektiv och barns rätt enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska ha en särskild tyngd”.
De senaste åren har Vänersborgs kommun som helhet gått med ”vinst”. År 2006 gjorde kommunen ett överskott på 61 miljoner kr, år 2007 på 52 miljoner, år 2008 på 27 miljoner, år 2009 på 48 miljoner kr, år 2010 på 49 miljoner, och nu senast, år 2011, på 35 miljoner kr.
Det har skett samtidigt som resurserna inom Barn- och ungdomsnämnden har dragits ner. Antalet utbetalda löner i Barn- och ungdomsnämnden minskade 2008 och 2009 (under socialdemokratiskt och centerpartistiskt styre) från 1.459 till 1.230, dvs en minskning med 223 personer. Det innebar att personaltätheten inom grundskolan sjönk från 8,07 till 6,62 per 100 elever, inom skolbarnsomsorgen ökade antalet barn per årsarbetare från 14,62 till 20,96 (förändringen från vårterminen 2009 till vårterminen 2010) och inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning. År 2010 sänkte grundskolan och fritidshemmen sina kostnader med 7 %. Personalneddragningar gjordes vilket resulterade i att personalkostnaderna minskade med 20 miljoner kr. Den 1 november 2010 hade barn- o ungdom/kulturnämnden 997 personer tillsvidareanställda. Det var en minskning med 49 personer. (Det var fortfarande under socialdemokratiskt och centerpartistiskt styre!) I verksamhetsberättelsen för 2011 anges antal årsarbeten till 981,5. Det betyder att personalminskningen har fortsatt även under den nya mandatperioden.
Inom Barn- och ungdomsnämnden har det samtidigt skett en omfördelning av ekonomiska resurser mellan verksamheter och som också förklarar neddragningarna på förskole- och skolverksamheterna. Den enskilda pedagogiska omsorgen kostade (enligt uppgift i nämnden) ca 12 miljoner kr förra året. Dessa miljoner har inte tillförts Barn- och ungdomsnämnden, utan pengarna har tagits från befintlig verksamhet.
Det här är fakta, som ledamöterna i Barn- och Ungdomsnämnden är medvetna om. I den långa verksamhetsberättelsen för 2011 som behandlades tidigare i vår stod det:
”Under året har antalet inskrivna barn ökat både i åldern 1-5 år och 6-12 år. Detta har inneburit att personalkostnaden per inskrivet barn inom förskolan och fritidshem har minskat. … Andelen inskrivna barn i kommunala förskolor, fritidshem och enskild pedagogisk omsorg ser ut att fortsätta öka. … För våren 2012 kommer grupperna ytterligare att förtätas. … Inför 2012 ökar antalet inskrivna barn ytterligare både inom den kommunala förskolan och enskild pedagogisk omsorg. Detta innebär att budgeten per barn minskar. … Kostnaden per elev inom förskoleklass/grundskolan och fritidshem var lägre än riket för 2010 enligt statistik från SCB och Skolverket. Även personaltätheten för ovanstående verksamheten var lägre än riket för 2010. Grundskolans kostnad ligger under standardkostnaden för 2010.”
Neddragningarna har fått konsekvenser. Den långa verksamhetsberättelsen:
”Många föräldrar inte kände sig helt trygga när barnen var i förskolan, för de kände en oro över stora barngrupper och minskad personaltäthet. … Bara varannan elev uppgav att de upplevde arbetsro i skolan. … Däremot anser föräldrarna att det är svårt att påverka så att barnen får det extra stöd de önskar då barnen är i behov av särskilda insatser. … Förändringar kommer att genomföras med start hösten 2012, vilket kommer att medföra lägre bemanning i förskolans kök. … Betygsresultaten är låga i förhållande till rikets resultat och utvecklas inte enligt kommunens målsättningar, orsaker till detta kan vara flera, men bidragande orsaker kan vara de stora personalneddragningar som gjordes 2010. … Slutbetygen i årskurs 9 visar på en höjning av det genomsnittliga meritvärdet (202 jämfört med 199 föregående år). Förbättringen har skett genom att resultatet vid en enhet har förbättrats markant. Värdet för 2010 var lite lägre än normalt och över en längre period har meritvärdet varit tämligen konstant. … Andelen behöriga till gymnasieskolan har sjunkit från 88,1 % till 87,2 %.”
Och i Mål- och Resursplanen står det:
”Då antalet inskrivna barn ökat under flera år har detta inneburit ett mindre budgetanslag per barn, vilket leder till lägre personaltäthet. … Enligt SCB och Skolverket är kostnaden per barn lägre än riket. … Enligt SCB och Skolverket är kostnaden per elev i förskoleklass, grundskola och fritidshem lägre än riket. … Betygsresultaten är låga i förhållande till rikets resultat och utvecklas inte enligt kommunens målsättningar. … En ytterligare utökning av investeringar avseende IT i skolan är i dagsläget inte möjlig att finansiera inom nuvarande budgetram. … I dagsläget görs enbart akuta investeringar avseende våra anläggningar på arena och fritid. Avsatt investeringsutrymme avseende idrottsanläggningar saknar finansiering.”
Och nu är förslaget från den styrande mini-alliansen att Barn- och ungdomsnämnden ska spara ytterligare drygt 6 miljoner kronor år 2013…
De fyra fackförbunden, som finns representerade inom förvaltningen, överlämnade vid MBL den 5 april ett gemensamt yttrande om budgetförslaget för 2013:
”I tillägg till ovanstående anser vi att besparingen på 1% av nettobudgeten inte är möjlig att genomföra.
Vi anser att Barn- och Ungdomsnämnden måste äska mer resurser så att personalen ges reella möjligheter att utföra sitt viktiga uppdrag i en god arbetsmiljö. Mot bakgrund till detta ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Lärarförbundets skolledarförening oeniga till förslaget om budget för 2013.”
I Lärarförbundets ranking över Sveriges skolkommuner kom Vänersborg på plats 264 förra året. Det är stor risk att Vänersborg sjunker ytterligare i denna rankning. I nämndens eget material skrivs det att Vänersborgs kommun redan nu bryter mot Skollagen! Och det är också något som nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) tillstår helt öppet.
Det är kris. Det är kris i Barn- och ungdomsnämnden. Det är kris för våra barn och ungdomar. Vänersborg kan inte fortsätta att behandla barnen och ungdomarna, föräldrarna och personalen på det här viset. Vänersborg kan inte fortsätta att bryta mot Skollagen. Vänersborgs kommun måste ta sitt ansvar för barnen och ungdomarna, föräldrarna och personalen. Vänersborgs kommun måste ta sitt ansvar och följa Skollagen.
Som Skolverket skriver:
”Huvudmannen ska, om de uppsatta nationella målen inte nås, sätta in de åtgärder som behövs för att eleverna i kommunens skolor ska kunna nå dessa.”
Resultaten i verksamheten är avhängig av de ekonomiska resurserna. Skolverket gav för några år sedan ut rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Professor Jan-Eric Gustafsson står tillsammans med andra forskare bakom flera av rapportens kapitel. Ett behandlar resursers betydelse. Professor Gustafsson säger:
”En av många slutsatser är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete.”
I Skolverkets rapport ”Rustad att möta framtiden?” kan man läsa att:
”… för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån är resurser som lärartäthet och klasstorlek betydligt viktigare.”
Det är naturligtvis inget som hindrar att Barn- och ungdomsnämnden försöker att se över verksamheten för att hitta effektiviseringar. Vänsterpartiet anser att det t ex kan vara läge att se över satsningar på icke lagstadgad verksamhet som musiken. Men det räcker inte.
Vänsterpartiet anser också att kommunen måste komma till skott när det gäller Arena Vänersborg. Kommunledningen måste snarast komma med förslag på att ändra arenans ägandestruktur eller att ändra inriktningen på verksamheten i syfte att minimera kostnaderna. Det går inte att fortsätta att pumpa in miljoner i arenan. Kommunens barn och ungdomar är viktigare än bandy, till och med mycket viktigare än bandy-VM.
Vänsterpartiet vill inte lägga ner några av kommunens småskolor. Vänsterpartiet anser därför att investeringspengar ska avsättas för de tidigare planerade investeringarna i för- och grundskolor. Det handlar om ungefär 25 miljoner kr, en summa som innebär ungefär 2,5 miljoner kr i årliga kapitaltjänstkostnader.
Vänsterpartiet noterar förändringarna sedan förra året i investeringsbudgeten. När Barn- och ungdomsnämnden i april 2011 beslutade om investeringsbudgeten var 10 milj kr avsatta till ”spontanidrottsplatser” och till ”Frendevi och Sörbyvallen” år 2013. Nu är planerna att nämnden bara ska investera 2 milj kr i ”idrottsanläggningar” 2013. Den här förändringen har inte diskuterats tidigare. Vänsterpartiet är tveksamt till denna besparing. Ungdomar och föreningsliv är i stort behov av idrottsanläggningar. Istället är 5 milj kr avsatta i investeringsbudgeten till Ursands Camping 2013. Det skrivs att dessa pengar ska finansiera via utökat arrende. Vänsterpartiet kan bara hoppas att så blir fallet.
Om Barn- och ungdomsnämnden ska kunna leva upp till Barnkonventionen, Skollagen, kommunens vision och sina egna mål krävs ett betydande ekonomiskt tillskott till förskolan och grundskolan.
Vänsterpartiet yrkar att
Barn- och ungdomsnämnden anhåller om att bli tilldelat ytterligare 25 miljoner kronor i utökad rambudget för år 2013 till förskola och grundskola
Barn- och ungdomsnämnden fullföljer de tidigare aviserade investeringarna på 25 miljoner kronor i för- och grundskolor för år 2013
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer