Arkiv

Archive for the ‘BUN 2014’ Category

Som sagt, BUN 13 okt

10 oktober, 2014 5 kommentarer

handlingarSå kom då alla de resterande handlingarna igår eftermiddag/kväll inför måndagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. (Se min tidigare blogg om sammanträdet, klicka här.)

Månadsuppföljningen visar att nämnden kommer att gå med ett underskott på ungefär 8,3 milj kr år 2014. Det gör nu inte så mycket, om man betänker att Vänersborgs kommun i sin helhet ändå kommer att göra ett överskott för år 2014 på 24 milj kr. För övrigt ett överskott som hade räckt till att behålla äldreboendet Gläntan, som moderater, folkpartister, kristdemokrater, miljöpartister och välfärdspartister lade ner i sin sparsamhetsiver. För övrigt mandatperiodens sämsta beslut! Även om Marika Isetorp (se här) tycker att de som kritiserar henne för detta beslut gör det enbart för att hon är kvinna. Morgan Larsson (VFP) är inte kvinna, men han vägrar också att ta åt sig av kritiken. Han vägrar nämligen, fortfarande, att inse att Gläntan inte finns längre. De andra borgerliga partierna beklagar helt enkelt att nedläggningen var nödvändig av ekonomiska skäl. Vilket det nu alltså visar sig att det inte var.

De 24 miljonerna hade också räckt till att förstärka Barn- och Ungdomsnämndens budget…

proffsAv Barn- och Ungdomsnämndens underskott på drygt 8 milj kr, så härrör drygt 6 milj kr från Arena-Fritid. Detta underskott har ökat på grund av att Samhällsbyggnad har höjt hyran… Det är så det fungerar i interndebiteringarnas sköna kommunala värld… Fast det kanske kostar när fastigheter och lokaler hamnar i proffsens händer…

Arena Vänersborg fortsätter, naturligtvis, att gå med förlust. Årets intäkter beräknas hamnar på 567.000 kr mindre än förväntat. Kostnaderna för tjänster och kapitalkostnader blir 1,3 milj kr dyrare än beräknat, vilket alltså sammanlagt gör ett underskott på omkring 2 milj mer än budgeterat. Vi får se när bokslutet kommer i början av 2015 om arenan blir ”billigare” eller dyrare än 2013, då arenans totala kostnad hamnade på omkring 27 milj kr.

I prognosen för året 2014 beräknas också förskolan gå med ett underskott på nästan 1,8 milj kr och grundskolan, inklusive fritidshem och pedagogisk omsorg, med lite drygt 8 milj kr. Musikskolan gör ett underskott på 600.000 kr, medan Grundsärskolan gör ett överskott på nästan 2,5 milj.

På sammanträdet kommer nämnden med all säkerhet få fördjupad ekonomisk information.

AVFörvaltningens svar på kritiken från Arbetsmiljöverket (AV) har också kommit. Det var som jag hade befarat, ordrikt och innehållslöst. Man går förbi de verkliga problemen med rektorernas arbetssituation. Problemet är ju helt enkelt att rektorerna har för mycket att göra. Och det enda man kan göra för att råda bot på situationen, och kritiken från AV, är att helt enkelt avlasta rektorerna arbetsuppgifter. Men istället för att föreslå att intendenter anställs som tar hand om fastighetsfrågor etc eller att särskild personal med personalansvar tar hand om personalfrågor, så föreslås typ utökat stöd till rektorerna vid behov.skrika

Förvaltningen menar i princip att rektorerna ska ”hojta” att nu behöver jag mer hjälp, nu har jag för mycket att göra. Då ska någon komma och göra en brandkårsutryckning. Det håller inte, det löser inte de grundläggande problemen.

StampelklockaI förvaltningens svar till AV, så beskrivs ”Rutiner för uppföljning av arbetstid och arbetsbelastning”, på ett mycket noggrant sätt. Det vill säga, hur det förhåller sig idag. Det är en beskrivning av hur flextiden, tidssaldot, inarbetad tid, övertid, avstämningsperioder etc fungerar. Det står t ex att rektorer har en timmes lunchrast varje dag. Under mina 33 år som lärare har jag nog fortfarande aldrig sett en rektor som har lunchrast en timme ens en enda dag under veckan.

Sedan har ju rektorerna de uppgifter de har och de uppgifterna ska utföras vad än cheferna säger om maxtak på arbetstiden. Jag tror till och med att det finns rektorer som har slutat stämpla in sin övertid, för att slippa tjat och kritik från bl a AV… Kanske, fast det är helt min spekulation, igen, spelar den individuella lönesättningen in också…

Denna beskrivning i förvaltningens svar följs av en beskrivning av vilka stödresurser det finns för rektorer, dvs det som uppenbarligen inte har fungerat. De stödresurser som räknas upp är kompetensutvecklingsinsatser, att rektorerna kan få hjälp av verksamhetsmöte, biträdande rektorer, lokala samverkansgrupper, elevhälsoteam med medicinsk, social, psykolo­gisk och specialpedagogisk kompetens, chefsdagar, kommundirek­törsdagar, dialogdagar med huvudmannen, förstelärare, utvecklingspedagoger, administratörer, skolassistenter, ekonomer, personalspecialister, skoljurist, förvaltningsledning, utvecklingsledare med flera. (Tänk – allt det som de här yrkeskategorierna gör, det gör och ansvarar rektorerna för… Alltihop!)

trott_larareJag undrar om förvaltningen förstår att all kommunikation med andra, det spelar ingen roll vilka det är, tar arbetstid! Likaså alla möten och all kompetensutveckling. Det tar tid från de arbetsuppgifter som ska utföras, antagligen mer arbetstid än vad rektorn får tillbaka. Dessutom måste en rektor finnas på skolan. Det är på skolan rektorns arbetsuppgifter finns.

Den här attityden från förvaltningen gentemot rektorerna återspeglas också i det avsnitt, ”Dialog och planering av ytterligare resurs- och stödinsatser för rektorer”, där ”förbättringsåtgärderna” beskrivs:

  • ”En känd (??; min anm) vikarie­rande rektor som resurs vid ordinarie rektors planerade frånvaro och som förstärkning vid behov.
  • En ytterligare administrativ resurs knyts till rektorerna som stöd vid schemaläggning, tjänstefördelning, uppföljning av närvaro med mera.”

tired7Lite mer av samma med andra ord. Och det kommer fortfarande inte att lösa de grundläggande problemen.

Det är i och för sig intressant att rektorerna nu ska få hjälp med det löpande arbetet när de är frånvarande… Det förutsätter väl i och för sig också att inte flera är frånvarande samtidigt… Hur lång tid tar det inte att sätta in en person utifrån i arbetsuppgifter, om det nu ens är möjligt. Och varifrån ska rektorn ta denna tid?

Ytterligare två åtgärder ska genomföras:

”Säkerställande att returnering av arbetsmiljöuppgifter sker när rektor inte har tillräckliga resurser för att åtgärda risker i ar­betsmiljön.”

Det är samma här, rektorerna lyfts inte av några arbetsuppgifter. De ska få ”hjälp” när de själva ska behöva ”erkänna” att de inte klarar av sina uppgifter. Med allt vad det innebär.

Till sist.

”En översyn av och omstrukturering av mötesformer ska genomföras.”

sammantrade4Varje torsdag, vinter, vår som höst, samlas rektorerna varje torsdag på typ kommunhuset. Det är en hel arbetsdag i veckan, 20% av den totala arbetstiden. Förvaltningen drar då samman rektorerna för diskussioner, kompetensutveckling, kommundirek­törsdagar etc. De är alltså inte på sina skolor denna tid och kan därför inte heller utföra sina ”ordinarie” arbetsuppgifter. Jag säger inte att tiden på något sätt är bortkastad, men styrs träffarna verkligen utifrån rektorernas behov? Och är det meningsfullt att så mycket av rektorernas arbetstid används till detta – tid som styrs av någon annans agenda?

Ordet ”omstrukturering” gör mig också lite misstänksam. Det blir som om problemen har med själva organisationen att göra. Det känns som ett typiskt byråkratiskt sätt att angripa problemet. Det handlar ju helt enkelt om att rektorerna arbetar ”häcken av sig” för att hinna med sina arbetsuppgifter.

Förvaltningen skickar också med 30 bilagor till Arbetsmiljöverket! 30 bilagor! Det är allt från Vänersborgs Mål- och resursplan 2014-16 till Vänersborgs anvisningar för uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet och skärmdumpar från kommunens intranät.

blankettBilagorna innehåller hur många blanketter som helst. Som typ ska underlätta rektorernas arbete. I stället ser man hur mycket arbete som krävs för att fylla i dem… Under blod, svett och tårar… Ska verkligen en rektor syssla med t ex riskbedömningar, checklistor kring arbetsmiljön på 14-15 sidor, personalronder, arbetsskador och tillbud mm?

Att bara läsa igenom allt detta som finns i alla bilagor och sätta sig in dem tar säkert flera dagar för rektorerna…

Summa summarum. Jag tror inte på att de åtgärder som förvaltningen planerar på något sätt kommer att lösa problemen med rektorernas arbetssituation.  Och i förlängningen drabbar rektorernas alltför höga arbetsbelastning inte bara rektorerna själva utan också personal och elever. Och det statliga uppdraget att vara pedagogisk ledare…

Jag tror att hela rektorsorganisationen måste ses över. Snarast.

Kategorier:BUN 2014, rektor

BUN 13 okt – Arbetsmiljöverkets inspektion

3 oktober, 2014 2 kommentarer

gamlaTrots att det nyss har varit ett val så sammanträder den ”gamla” Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) återigen den 13 oktober. Nämnden med den gamla politiska sammansättningen kommer för övrigt att ses ytterligare (minst) två gånger innan en ny nämnd sammanträder efter årsskiftet. Och då med bara 11 ledamöter, i stället för nuvarande 13, då nämnden ska överlämna alla frågor kring musik och fritid till den nybildade Kultur- och Fritidsnämnden. Barn- och Ungdomsnämnden ska bli en renodlad utbildningsnämnd med ansvar för framför allt förskolan och grundskolan. Antagligen kommer den också att byta namn till Barn- och Utbildningsnämnden på nästa fullmäktigesammanträde.

Igår skickades möteshandlingarna ut. Ja, en del av dem åtminstone. I vanlig ordning så kommer det ett kompletterande utskick i slutet av nästa vecka. Det utskicket kommer t ex att innehålla en budgetuppföljning. Dessutom ska beslut fattas om val av entreprenör efter en städupphandling. Men eftersom upphandlingen lyder under sekretess, så kommer nämndens ledamöter att få information först vid sittande bord, dvs vid själva sammanträdet.

AVEtt mycket viktigt ärende om arbetsmiljö ska avhandlas. Arbetsmiljöverket (=AV) genomförde ju en tillsyn av arbetsmiljön i Vänersborgs grundskolor i våras. Inspektionen resulterade i en rad anmärkningar som BUN måste åtgärda. Nu har förvaltningen författat ett svar med förslagna åtgärder som det är tänkt att nämnden ska ställa sig bakom. Tyvärr kommer inte heller detta svar att skickas ut förrän nästa vecka…

Jag har skrivit om AV:s inspektionsmeddelande tidigare (se här). Jag gör det enkelt för mig och återger, med vissa redigeringar, vad jag skrev den 8 juni.

Det första avsnittet i AV:s inspektionsmeddelande handlar om ”undersökningar och riskbedömningar”. Här får BUN kritik för att det inte framgår vad en ”ändring” är. Det är nämligen så att arbetsmiljörisker ska bedömas vid ”ändringar”, så att förebyggande åtgärder kan vidtas. AV tänker närmast på ”rektors utökade uppdrag”. Kommunen kritiseras också för att varje skola har egna checklistor vid riskundersökningar/arbetsmiljöronder och till sist, på denna punkt, kritik för att det saknas metoder för att värdera och prioritera risker. Det sista, menar AV, kan i förlängningen:

”leda till att mindre allvarliga risker åtgärdas medan allvarliga risker blir kvar.”

I det andra avsnittet tar AV upp ”tillbud”. Här kräver AV att kommunen definierar vad ett tillbud är och vad det är som ska rapporteras. AV menar också att det måste finnas bättre rutiner för hur förvaltningen hanterar tillbuden.

rektor3Arbetsmiljöverkets tyngsta kritik mot kommunen handlar om rektorernas arbetsbelastning.

Och det är inte första gången…

I början på juli 2011 skrev Arbetsmiljöverket i ett brev till kommunen (se ”Brev från Arbetsmiljöverket till BUN”):

”De förändringar som hittills har gjorts har hanterats av förvaltningen och har inte varit föremål för några politiska beslut. Arbetsmiljöverket anser att det är viktigt att nämnden i egenskap av arbetsgivarföreträdare fattar beslut om vad som ska göras för att rektorerna ska få en arbetssituation som inte riskerar att leda till ohälsa.”

Rektorernas höga arbetsbelastning aktualiserades faktiskt ännu tidigare. Vad jag kommer ihåg, så har väl Barn- och Ungdomsnämnden under den gångna mandatperioden egentligen inte diskuterat frågan överhuvudtaget, i varje fall inte i något beslutsärende. Någon gång har nämnden informerats om att allt är bra typ. Ändå ansåg AV att det var viktigt att det var politikerna i nämnden som fattade beslut…

exhaustedDen 28 maj 2014, skrev AV följande:

”Vid inspektionen framkom att arbetsbelastningen för rektorerna är mycket hög, samtliga ligger ständigt på maximala flexsaldot som tillåter upp till hundra timmar.”

Det här är en oacceptabel personalpolitik!

Dessutom är det nog också så att det inte är rektorernas pedagogiska ledarskap som är orsak till arbetsbelastningen. Det pedagogiska ledarskapet är tyvärr i de flesta fall redan bortprioriterat… Tyvärr, eftersom jag tror att det krävs ett tydligt pedagogiskt ledarskap för att kunskapsresultaten i Vänersborgs skolor ska kunna höjas.

AV fortsätter:

”Ni redovisar ett antal vidtagna åtgärder, så som biträdande rektorer och kanslister, i syfte att komma till rätta med rektorernas arbetsbelastning men Arbetsmiljöverket bedömer att ytterligare åtgärder behövs för att säkerställa att rektorerna inte drabbas av ohälsa.
Ni saknar också tillräckligt väl fungerande rutiner för att följa upp rektorernas arbetsbelastning, både fortlöpande och vid förändringar samt för att vidta åtgärder när risker för överbelastning konstateras. Dessutom saknas stöd för rektorerna att prioritera arbetsuppgifterna när tiden inte räcker till.”

Som sagt, det är ord och inga visor.

Och…

naven_bordet

Förvaltningen/BUN måste organisera om skolstrukturen. Några skolenheter är för stora och måste göras mindre. Då skulle också flera biträdande rektorer kunna bli rektorer över var sina skolenheter. Sedan anser jag att särskilda intendenter måste anställas så att rektorerna kan få tid att bli pedagogiska ledare!

Sedan undrar jag om man kan låta rektorerna ägna en hel dag i veckan, varje torsdag, 20% av arbetstiden, på kommunhuset… Rektorerna måste finnas ute på skolorna.

Ungefär så här skrev jag alltså den 8 juni i år.

Det ska bli intressant att läsa svaret och få reda på vilka åtgärder som förvaltningen tänker vidta för att rätta till problemen.

Kategorier:BUN 2014

Resursfördelningen i grundskolan

25 september, 2014 1 kommentar

pengar4De flesta skolor i Vänersborg fungerar bra. Det är i varje fall det intryck som en ledamot i Barn- och Ungdomsnämnden får efter information från tjänstemännen i förvaltningen. Och det har jag ingen som helst anledning att betvivla. Däremot har skolorna olika bra resultat och skillnaderna mellan skolorna tenderar dessutom att öka. Det är framför allt några skolor som sticker ut i negativ mening.

Det här är egentligen inget specifikt ”vänersborgsproblem”, utan något som kan ses över hela landet. Olika skolor i samma kommun har olika bra resultat.

Revisionsföretaget Ernst & Young publicerade tidigare i år en studie om den kommunala resursfördelningen till grundskolan, ”Kan resursfördelningen lösa skolkrisen?”. (Kan laddas ner här.) Bakgrunden till undersökningen var inte bara de sjunkande resultaten i skolan jämfört med andra länder, utan framför allt en ändring och ett förtydligande i Skollagen (2 kap 8a§) som har med denna utveckling att göra:

”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Ernst & Young är kritiska till kommunernas sätt att hantera resursfördelningen. Ernst & Young skriver:

Untitled, 5/5/05, 2:49 PM,  8C, 3508x4428 (432+1053), 75%, Better Push 6,  1/20 s, R72.4, G64.4, B85.9”kommunfullmäktige utgår i sin resurstilldelning till ansvarig nämnd från tillgängliga resurser och inte från elevernas förutsättningar och behov.”

Det är bara att konstatera, det här känner vi igen från Vänersborg… Ekonomin först, eleverna sedan. Under socialdemokraternas och centerpartiets styre 2006-2010 gick kommunfullmäktige faktiskt ännu ett steg längre – när kommunen behövde pengar till annat, som ansågs viktigare, typ arena och sånt, skar man helt enkelt ned på resurserna till grundskolan. Bortåt 40 milj kr.

Ernst & Young är kritiska också mot de ansvariga skolnämnderna:

”först beräknas den tillgängliga resursramen och därefter fastställs vilka behov som kan hanteras inom den givna ramen. … nämnden utgår också från tillgängliga resurser och inte från elevernas förutsättningar och behov.”

Och så är det. Även om nämnden har svårt att göra annorlunda – den har ju de pengar den har. Å andra sidan så finns Skollagen (3 kap 8§)…

resursperson”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Och Skollagen är en lag, och ingen rekommendation…

”Ska han eller hon…”

Det står inte ”om kommunen har pengar så ska han eller hon…”

Ernst & Young drar en tredje slutsats utifrån sin undersökning:

”De skolor som har stora behov får ofta ett tillägg utifrån socioekonomiska faktorer, men rektorns dilemma är att tillägget inte upplevs som tillräckligt.”

Finns det någon rektor i Vänersborg som inte håller med?

Ernst & Young avslutar med att framhålla skolans betydelse och vikten av resursfördelningen:

”Om kommunernas resursfördelning ska kunna bidra till att lösa skolkrisen ser vi behov av att lyfta diskussionen till kommunfullmäktigenivå. Här finns möjligheter till att se satsningar på skolan som en form av social investering. En fullgången skolgång är den vaccination som samhället kan ge en individ mot framtida utslagning, vilket bör betänkas när prioriteringar görs.”

Det är egentligen ord och inga visor från revisionsföretaget. Och skolans problem är politikernas problem. Och i första hand kommunpolitikernas problem. Fast det visste vi väl… Det är ju kommunen som är huvudman för grundskolan.

skl_loggaMed anledning av förändringen av Skollagen, och kanske också rapporten från Ernst & Young, så har Sveriges Kommuner och Landsting (=SKL) gett ut en skrift om hur kommunerna, som alltså är skolans huvudmän, kan tackla problemet med resursfördelningen. Skriften heter ”Socioekonomisk resursfördelning till skolor” och kom ut i juni i år. (Du kan hämta skriften här.)

Det är en intressant och lärorik läsning om hur huvudmannen kan och bör tänka för att förbättra resursfördelningen och likvärdigheten mellan skolorna.

Barn- och Ungdomsnämnden har vid flera tillfällen diskuterat resursfördelningen mellan skolorna i kommunen, bland annat efter att ha fått kritik från Skolinspektionen. Det nuvarande resursfördelningssystemet, som är oerhört luddigt, snällt sagt, antogs av nämnden den 18 april 2011 (se här) efter en ganska omfattande diskussion, där jag inte var helt tillfreds… (När är jag det?) Det är nog läge att förnya denna diskussion… (Jag har bloggat om ämnet vid minst två tillfällen tidigare, se här och här.)

En av grundbultarna i det svenska skolsystemet är alltså likvärdighetsprincipen – både för att få upp de svenska skolresultaten och för att det nu står tydligt i Skollagen… Och självklart av rättviseskäl.

SKL skriver:

”[Likvärdighetsprincipen] handlar dels om lika tillgång till utbildning och dels om lika kvalitet på utbildningen. Ytterligare en aspekt av likvärdighetsprincipen är att utbildningen ska vara kompenserande och uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

SKL:s råd för att öka likvärdigheten i skolorna i en kommun är helt enkelt att differentiera ersättningen eller pengen som skolorna får att röra sig med.

SKL räknar upp ett antal variabler som kommunen borde, och måste, ta hänsyn till vid resursfördelningen.

skolaDet kan t ex vara att kommunen behöver jämna ut skolornas lokalkostnader. Det här har Vänersborg dock löst. Lokalkostnaderna dras ifrån den totala summan innan elevpengen fördelas. Däremot tas enligt min mening inte tillräcklig hänsyn till kvaliteten och utrustningen på de olika skolorna. En ”gammal” skola med ”gamla” inventarier har ibland inte tillräckligt med pengar för att reparera och förnya. Det är stora skillnader på exempelvis IT-utrustning mellan nybyggda skolor och ”gamla” skolor. Det här är en tydlig brist i likvärdigheten.

Och ska något göras åt fastigheterna blir Samhällsbyggnadsförvaltningen inkopplad (den ”äger” ju skolfastigheterna) och åtgärderna ska då betalas av Barn och Ungdom. Och då får pengar tas från verksamheten, dvs eleverna… Eller också blir det hyreshöjande, och även då får Barn och Ungdom ta pengar från verksamheten. Och det blir mindre kvar till eleverna.

Det här är i och för sig ett annat, och också mycket stort, problem som egentligen är värt ganska många bloggar…

cowSKL nämner också i sin skrift att små skolor på landsbygden ofta har fördyrande förutsättningar. För att ta ett exempel. Elevpengen (de pengar som skolan tilldelas) grundas på antalet elever som går på skolan. Den kan slå väldigt fel. Tänk att två skolor har vardera 25 elever. I den ena skolan är alla de 25 eleverna lika gamla och går i samma årskurs. I den andra går 12 elever i åk 4 och de andra 13 i åk 6. I det första fallet räcker det med en lärare i ”grundorganisationen”, medan det i den andra behövs två lärare. Det här är ett problem som Vänersborg inte har löst på ett tillfredsställande sätt.

Sedan får man ju inte glömma att skolorna i en kommun kan ha olika förutsättningar på ett helt annat sätt. SKL skriver:

”Till exempel har de [olika skolorna] olika förmåga att göra ett bra jobb för de pengar de får, beroende på exempelvis organisation, förhållningssätt och skickligheten hos såväl skolledningen som lärarna och övrig personal.”

Sådana här skillnader är det svårt för huvudmannen att komma till rätta med via resursfördelningen. Här krävs det andra åtgärder. Hur bra Vänersborg är på sådana åtgärder kan diskuteras… Däremot får man lätt intrycket, när man läser SKL:s skrift, att detta problem angår politikerna och inte bara tjänstemännen, rektorerna och lärarna.

politiker2SKL skriver:

”Om en kommunal skola inte fungerar tillfredsställande är det kommunens ansvar att komma tillrätta med situationen.”huvud

Frågan är ändå vart gränsen går för vad politikerna ska lägga sig i.

Huvudsyftet med skriften från SKL är att komma till rätta med alla problem kring resursfördelningen och den bristande likvärdigheten. SKL förespråkar en så kallad “socioekonomisk resursfördelning” för att komma till rätta med problemen.

Socioekonomisk resursfördelning innebär att:

”pengar styrs till skolorna utifrån skolornas elevsammansättning. Fördelningen, eller omfördelningen om man så vill, ska kompensera för att behoven är olika stora hos eleverna på olika skolor beroende på elevernas bakgrund.”

SKL anser att det är motiverat att ha en socioekonomisk resursfördelning om det finns påtagliga resultatskillnader mellan skolorna och om det kan antas bero på att eleverna har olika socioekonomiska bakgrund på de olika skolorna. Och de villkoren uppfyller Vänersborg.

SKL skriver:

”Då behöver kommunen fördela resurserna mellan skolorna med hänsyn till dessa skillnader. Enkelt uttryckt kan man säga att en socioekonomisk fördelning behövs när det systematiskt samlas fler elever med större behov på vissa skolor.”

Det ingår flera variabler i den socioekonomiska resursfördelningen.

utbildning_hattFöräldrarnas utbildning är den första. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett mycket starkt samband med elevernas resultat. Till och med starkare än elevernas migrationsbakgrund. Ju längre utbildning föräldrarna har, ju större sannolikhet (rent statistiskt) är det för att eleverna ska få bra skolresultat.

jordglobMigrationsbakgrunden är den andra viktiga variabeln. Givetvis har det med språket att göra. Och då är det naturligtvis så att det är svårare med det svenska språket om man kommer från t ex Somalia än från Norge. Men forskningen har också visat att det inte är svårare för elever med utländsk bakgrund att klara skolan när de har bott i Sverige i minst sju år, i varje fall inte om de för övrigt har samma förutsättningar som elever med svensk bakgrund. Det är följaktligen viktigt att ta hänsyn till hur nyligen eleven kommit till Sverige – och vid vilken ålder.

boygirlDen tredje variabeln är kön. Det är helt enkelt på det sättet att det är fler pojkar än flickor som inte uppnår kunskapskraven.

Den fjärde variabeln är förekomsten av försörjningsstöd i familjen. Det kan låta kontroversiellt men SKL skriver att det i denna grupp ofta finns elever som upplevt krig och flykt och som har en ofullständig skolgång bakom sig. I denna grupp finns också elever som på andra sätt upplever stora påfrestningar i sina familjer.

SKL fortsätter:

”Eftersom det inte finns statistik över sådana omständigheter kan faktorn försörjningsstöd bidra till att fånga in detta.”

familjDen femte variabeln är familjesammansättning. SKL konstaterar att det är större risk att de elever som bor med en vårdnadshavare inte uppnår målen än för de elever som bor med båda sina vårdnadshavare.

Det finns fler socioekonomiska variabler…

SKL:

”Om [en elev] går på en skola som har många elever som riskerar att inte uppnå målen – ju mer socioekonomiskt homogen elevsammansättningen på en skola är, desto starkare blir sambandet mellan elevgruppens sociala bakgrund och skolans resultat. Denna effekt på skolans resultat beror dels på den så kallade kamrateffekten, dels på att studiemotiverade elever tenderar att söka sig till vissa skolor.”

Eleverna kan liksom vara både varandras resurser och hinder. De kan både stimulera eller störa varandra. Dessutom finns det en kamrateffekt, som påverkar eleverna indirekt. Elevsammansättningen på en skola har nämligen också betydelse för vilket skolklimat som råder på en skola. Sedan finns det en tendens att skolor som har en socioekonomiskt gynnsam elevsammansättning attraherar studiemotiverade elever från alla socioekonomiska grupper. Och det är en konsekvens av det fria skolvalet…

provTill sist måste kommunen naturligtvis se till resultaten på nationella prov och betygsresultaten. Självklart. I slutbetygen ges ju en total information, ett verkligt slutomdöme, på en skolas framgångar respektive misslyckanden.

Det är en grannlaga uppgift att väga samman alla dessa variabler till en rättvisande och effektiv modell för fördelning av resurser. Men enligt SKL är det inte bara möjligt, det är också nödvändigt för att uppnå en likvärdig skola.

En stor del av skriften handlar om hur själva resursfördelningsmodellen ska utarbetas, hur olika variabler ska viktas, hur den ska kommuniceras, hur den ska få legitimitet, dvs accepteras av alla, och hur den ska utvärderas och eventuellt förändras. Det är dock inget jag ska utveckla vidare i denna blogg.

Till sist.

Jag anser att det är viktigt för politikerna i Barn- och Ungdomsnämnden, och även i fullmäktige, att studera skriften från SKL och ha den framför ögonen när de senare i höst ska utvärdera skolornas resultat och föreslå lämpliga åtgärder för att öka likvärdigheten och skolresultaten.

Resursfördelningen är i högsta grad en politisk fråga. Och den nuvarande fördelningsmodellen måste omarbetas.

Referat från BUN 15/9

16 september, 2014 1 kommentar

skrikaDet har varit en viss trafik på min blogg nu direkt efter valet. Jag antar att många förväntar sig att jag ska skrika ut min besvikelse och komma med förklaringar, eller bortförklaringar, till varför Vänsterpartiet tappade två mandat i Vänersborg. Och visst är jag både förvånad och besviken. Men jag väntar lite med att skrika och förklara och följer istället Roys råd, som jag fick på Facebook, så länge:

”Direkt efter att ett valresultat blivit klart skall det inte ageras. Det skall lutas tillbaka och blundas. Och tänkas.”

Barn- och Ungdomsnämnden hade sammanträde igår. På mötet fanns det ingen tid att varken luta sig tillbaka eller blunda. Det var nämligen fullt upp. Nämnden startade sammanträdet kl 13.15 och slutade inte förrän kl 19.30.

Det var för övrigt den ”gamla” nämnden som möttes, och ska så göra fram till årsskiftet. Det är ju den ordningen i kommunerna att det nya valresultatet inte slår igenom i nämnder och styrelser förrän den 1 januari 2015.

sammanbitenLedamöterna var för övrigt något dämpade när de anlände till kommunhuset och rum 225. Det var endast centerpartisterna som tycktes nöjda med valresultatet, Centerpartiet gick ju fram ett mandat. Sverigedemokraternas frammarsch (+4 mandat i Vänersborg) verkade dock lägga sordin på de flesta, till och med på socialdemokraterna, trots att de gick fram 2 mandat. (Innerst inne var de nog lite glada…) De andra partiernas ledamöter var sammanbitna, vissa av dubbla anledningar…

Nämnden fick som första ärende information om att den nya översiktsplanen i kommunen är under utarbetande. Den kommer invånarna så småningom att få ta del av och vara med och diskutera. (Redan nu kan du som är intresserad få mer info här.)

Förvaltningen informerade sedan nämnden om kunskapsutvecklingen bland kommunens elever. Kunskapsutvecklingen kan väl sammanfattas med att resultaten sakta går uppåt. De flesta skolor har egentligen väldigt bra resultat, men det är några som ”sticker ut” i negativ bemärkelse.

analyzeFörvaltningschef Javette redogjorde för förvaltningens analys av resultaten. Han såg brister i likvärdigheten mellan skolenheter, inom skolenheter (främst i 7-9-skolor) och att behörigheten bland lärarna sjunker. Åtgärderna för att öka likvärdigheten bestod i att se över skolstrukturen (även inom en skola), organisationen och resursfördelningen, t ex den sociala resursen. Menade alltså förvaltningschef Javette.dyster

Det här ska nämnden diskutera mer noggrant senare i höst.

I delårsrapporten (det var dags för den igen…) framgår det att prognosen för Barn- och Ungdomsnämnden är ”dyster”. Ett underskott på 7,5 milj kr beräknas för år 2014. Underskottet i grundskola-fritids beräknas bli 4,4 milj kr, Arena-Fritid 4,5 milj kr och musikskolan 0,6 milj kr. Inga särskilda åtgärder vidtas emellertid i nu-läget, mer än att enheterna ska iaktta återhållsamhet. Förvaltningen strävar också efter att försöka minska mediakostnaderna (el och värme mm). Det sistnämnda kan resultera i att man kortar säsongen för is och uppvärmningen av konstgräset på Vänersvallen.

honan2Nämnden fick också information om hur arbetet med den nya förskolan i kvarteret Hönan fortlöper. Och det var ingen rolig information…

Arbetet med den nya förskolan fortlöper inte… Det har helt enkelt blivit stopp.

Byggnadsnämnden fattade häromsistens inget beslut om bygglov, utan återremitterade hela ärendet… (Det har vi också kunnat läsa i TTELA och på denna blogg.)

Stadsarkitekt Wångblad hade estetiska synpunkter på den planerade förskolan. Wångblad var inte nöjd med fasaden på entrésidan och inte heller med taklutningen och höjden. Taket skulle vara platt. Vilket är en anmärkningsvärd tanke i det snörika Vänersborg. Men inget förvånar när det gäller byggnadsförvaltningen i den här stan. Synpunkterna från Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen var dock inte estetiska. Här menade någon tjänsteman att antalet kvadratmeter per barn var för litet. Miljö och Hälsa kom fram till denna slutsats genom att av någon anledning räkna bort köks-, toalett- och andra ytor. Och sedan jämföra de kvarvarande ytorna med riktlinjer från Socialstyrelsen. Som inte längre gäller!

katastrofDet här är en präktig skandal med katastrofala konsekvenser. Byggnadsnämndens återremitteringsbeslut innebär att Barn och Ungdomsnämnden inte kan påbörja det planerade förskolebygget i höst. Och vilket är ännu värre. BUN kan inte utnyttja de avsatta investeringsmedlen för år 2014! Och dessa avsatta pengar får inte tas med till nästa år!!

Och häng med nu.

Eftersom de avsatta pengarna inte får tas med till nästa år, så måste BUN använda 2015 års investeringsmedel till förskolan på Hönan (då antagligen omritad och omprojekterad). Men dessa medel är avsatta till helt andra investeringar. Som nu måste skjutas fram till en oviss framtid!

Och inte nog med det. BUN måste dessutom skära ner på sina tilltänkta och nödvändiga investeringar, eftersom kommunstyrelsen samtidigt har bantat nämndens investeringsramar för de kommande fem åren. (Vilket var nästa punkt på dagordningen, men ärendena hörde liksom ihop.)

Av dessa två anledningar (inget bygglov för förskolan i år och mindre pengar till investeringar) kan Barn- och Ungdomsnämnden därför inte vidta nödvändiga åtgärder (investeringar) på en lång rad skolor och förskolor samt fritidsanläggningar, åtgärder som måste vidtas om nämnden ska kunna utföra sitt kommunala uppdrag och dessutom ge skolor och förskolor de nödvändiga förutsättningarna för att genomföra sina statliga uppdrag. Utan investeringar kan inte heller BUN garantera barnens, ungdomarnas och personalens hälsa och välbefinnande – förutom att BUN också åsidosätter myndighetskrav, regler och lagar…

Det blev mycket diskussion kring detta. Hur skulle nämnden agera?

Alla partier i nämnden var egentligen överens i sak, nämligen att nämnden måste få investera. De flesta partier var dock beredda att fatta beslut om både besparingar på investeringarna och framflyttning av de som kunde genomföras. Och sedan komplettera beslutet med en konsekvensbeskrivning, som på något sätt skulle ”friskriva” nämnden från konsekvenserna.

brasklappVi i Vänsterpartiet var dock tydliga med att vi inte skulle delta i ett sådant beslut. Vi menade att ett sådant beslut skulle innebära att nämnden blir ansvarig för alla konsekvenser. (Det finns vissa gamla rutinerade politiker som har blivit visa av erfarenheten…) Kommunstyrelsen och andra skulle typ strunta i vår ”brask-lapp”. Och bara se själva beslutet.

Därför sa Vänsterpartiet nej. Vänsterpartiet sa istället ja till att yrka på mer investeringspengar!

Det blev som sagt en långdragen diskussion.

Resultat blev – nämnden blev överens. Enhälligt!

Barn- och Ungdomsnämnden enades om att besluta, att till kommunstyrelsen helt enkelt översända förvaltningens ”besparingsförslag”, som tog hänsyn till kommunstyrelsens investeringsanvisningar, och som förvaltningen var skyldig att utarbeta. Nämnden lämnande naturligtvis också en motivering, förutom att förvaltningen hade gjort tydliga konsekvensbeskrivningar i sitt förslag.

kasta_tarningNu ligger bollen hos kommunstyrelsen och, ytterst, kommunfullmäktige. Eller om man ska ge nämndens handlande en mer klassisk touch:

”a´lea iacta est”

Sammanträdet slutade inte i och med denna diskussion, men resten av eftermiddagen/kvällen blev i viss mån lite av ett antiklimax…

Det kan väl passa bra att avsluta denna allra första eftervalsblogg med lite fakta från mångkulturens Vänersborg.

I Vänersborgs skolor talas 41 olika språk. De största språken är (i ordning): somaliska, arabiska, romani, albanska, bosniska och engelska.

Kategorier:BUN 2014

BUN imorgon 15/9

14 september, 2014 Lämna en kommentar

val2014_1

Valdag.

Upp tidigt på morgonen och iväg med valsedlar till de djupa skogarna i Dalsland… Yrvaken och trött… Sundals Ryr, Brålanda, Skerrud och Åttersrud…

Och sedan var det dags att rösta själv.

The same procedure as every year.”

val2014_3Tydligen bor jag där Vänersborgs kommun börjar… Jag röstar i valdistrikt 1 på Norra skolan. Förra valet fick Vänsterpartiet 18,55% av rösterna här. Det ska bli mycket spännande att se hur resultatet blir idag. Det är lika osäkert som resultatet i hela kommunen…

Så vilket humör man är på när man kommer till morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN) får jag reda på först senare i kväll.

Jo, det är faktiskt sammanträde med BUN imorgon. De digitala handlingarna damp ner för omkring 10 dagar sedan, medan kompletterande handlingar dök upp i mailboxen i torsdags kväll.

Jag har inte haft tid att titta på det kompletterande utskicket förrän nu. Det var lite synd. Det står mycket där som folk kanske borde ha vetat innan valet. Å andra sidan, hade kommuninvånarna bestämt sig innan, så hade de väl inte ändrat sig nu.

underskottDet går inte bra för BUN, inte ekonomiskt. Det går tydligen bättre ”pedagogiskt”, men det får nämnden mer information om i morgon. BUN uppvisar ett underskott på 5,8 milj kr för perioden januari till augusti. Och det beräknas att underskottet hamnar på 7,5 milj kr vid budgetårets slut.

7,5 miljoner kronor är mycket pengar.

Underskottet beror på fler barn än beräknat i förskola/pedagogisk omsorg och högre personalkostnader i grundskolan än budgeterat. Det sistnämnda beror enligt underlaget på:

”svårigheter att få till en organisation som möter skollagens krav.”

Jag är inte säker på vad som åsyftas mer specifikt med ”skollagens krav”. Men jag blir ändå inte förvånad över det här underskottet inom grundskolan. Det skrev jag om redan när budgeten togs förra året. Det var egentligen uppenbart för alla som ville se att den budget som mini-alliansen (M+FP+KD) tog tillsammans med Miljöpartiet och Välfärdspartiet inte var realistisk. Budgeten gav BUN futtiga +54.000 kr mer jämfört med året innan. Det var ett hån mot kommunens barn och ungdomar.

Förvaltningen kan uppenbarligen inte hålla budget, om den ska följa Skollagen.

Även Arena-Fritid beräknas göra ett underskott. Som vanligt. Årets underskott prognostiseras till 4,5 milj kr. Förvaltningen skriver:

”Underskottet avser i huvudsak driften av fritidsanläggningarna. Anläggningarna har ett stort underhållsbehov.”

Vänersborgs kommun och underhåll är en fråga för sig. Rent generellt så sköts inte underhållet på kommunens fastigheter som det borde. Och har så inte gjorts på många år. Nödvändigt underhåll skjuts bara på framtiden. Och så en dag står man där – med fastigheter och anläggningar som inte kan användas…

bombDet bristande underhållet är en tickande bomb… En bomb som tickar väldigt snabbt och högt just nu…

BUN står inför stora investeringsbehov. Förutom underhåll på en massa skolfastigheter, så vill nämnden också bygga en ny förskola i kvarteret Hönan, ha konstgräs i Brålanda, köpa in IT-utrustning osv osv.

Imorgon ska nämnden behandla ”Budget 2015/Mål- och resursplan 2015-2019: Reviderat budgetförslag avseende investeringar”. Det är nämligen så att kommunstyrelsen den 2 juni beslutade att återremittera investerings- och exploateringsplanen:

”Barn- och ungdomsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att, utifrån kommunstyrelsens beslut om anvisningar 2014-03-12, inkomma med reviderade förslag till investerings- och exploateringsplaner.”

Det är helt enkelt så att kommunstyrelsen inte godkänner de investeringar som BUN vill göra de kommande åren. Bakläxa typ.

talkingOch det är egentligen konstigt att det har blivit så här, att BUN får bakläxa menar jag. Man skulle väl kunna tycka att de ledande moderaterna borde ha pratat, och ”synkat”, med varandra, dvs Gunnar Lidell (ordf KS), Lena Eckerbom Wendel (ordf BUN) och Christer Thobiasson (ordf SHB)…

Kommunstyrelsens (eller är det budgetberedningens?) bantade förslag på investeringspengar för BUN får enligt förvaltningens skrivelse enorma och förödande konsekvenser för verksamheten:

  • ”Barn- och ungdomsnämnden kan inte leva upp till de krav som finns på IT-satsningar avseende digitala lärverktyg och skolbibliotek enligt skollagen och Skolinspektionens krav på åtgärder.”
  • ”… konsekvensen kommer att bli förtätning i redan trånga lokaler, främst i centrum.” (gäller förskolor; min anm.)
  • ”…tillfälliga provisoriska lösningar och organisatoriska anpassningar…”
  • ”…inhyrda moduler…”
  • ”Arbetsmiljön är inte tillfredsställande.”
  • ”Om undermåliga ventilationsåtgärder inte åtgärdas så måste lokalerna vädras mer och kan få till följd förlängd skoldag och ökade skolskjutskostnader.”
  • ”En inspektion från myndigheter borde leda till föreläggande om åtgärder.”
  • ”Delar av idrottshuset och övriga anläggningar kan komma att stängas.”

Och Sörbyvallen kan glömma sitt konstgräs…

sjunkande_skeppDet är inte direkt ett dukat bord som mini-alliansen lämnar efter sig… Och inte heller kan socialdemokrater och centerpartister svära sig fria från ansvar – de styrde ju kommunen dessförinnan. Och underhållet var knappast bättre då. Det är nästan som jag tycker synd om de partier som ska ta över detta sjunkande skepp.

En sak är i varje fall klar när det gäller morgondagens sammanträde. Som vänsterpartist kan jag inte delta i beslut som leder till att Skollagen inte kan följas eller att våra barn och ungdomar får en allt sämre miljö eller kvalitet på undervisningen.

Och för resten, varför är det alltid så himla lätt att renovera i kommunhuset? Där byggs det ena efter det andra om, utan diskussion. Medan elever och skolpersonal tvingas jobba i undermåliga miljöer…

Kategorier:BUN 2014

Rapport från BUN 9/6

9 juni, 2014 2 kommentarer

sammantrade4Dagens Barn- och Ungdomsnämnd (=BUN) slutade i enighetens tecken. Med ett mindre undantag, ett litet valutspel från Centerpartiet.

Dagens stora debattämne kunde vi läsa om i TTELA: ”Musikskolan tvingas varsla?”. Det handlade om att BUN beräknas göra ett underskott i år på 7,3 milj kr. (Japp, det beräknas fortfarande till 7,3 milj.) Därför hade förvaltningen lagt förslag på ett stort antal besparingsåtgärder. (Se ”BUN juni: Ekonomi”.)

När det gällde Musikskolan respektive Arena-Fritid ställde sig nämnden bakom de föreslagna åtgärderna. Det handlar om att Arena-Fritid ska se över sina hyresavtal och att vidta energibesparingsåtgärder etc. Musikskolan ska se om den kan öka sina inkomstbringande uppdrag. BUN ska för övrigt avvakta om det kommer några uppdrag från Kunskapsförbundet Väst (=KFV) till Musikskolan.

kostym_storMusikskolan är i ”knipa”, det råder det inget tvivel om. Inkomster från grundskolan försvinner på grund av den nya Skollagen och KFV har flyttat alla musikutbildningar till Trollhättan. Samtidigt är den frivilliga musikskolan alltför populär. Det är ju faktiskt så att ju fler elever som söker sig till Musikskolan, ju dyrare blir den…

Musikskolans kostym är helt enkelt för stor. Än så länge ska dock inga uppsägningar ske, så för tillfället är allt lugnt på den fronten. Men kommunen får nog snart shakespearebesluta vad den vill med Musikskolan…

To be or not be…

När det gäller förskolan och grundskolan var BUN rörande överens. Inga uppsägningar ska ske – naturligtvis! Däremot rekommenderade nämnden en ”allmän återhållsamhet”. Dock inget köpstopp eller liknande. Och Skollagen får ingen tumma på…

Nämnden diskuterade också tillfälliga strukturförändringar där så kan ske. Det betyder dock inget ”farligt”, typ skolnedläggningar. Däremot kan det kanske finnas åtgärder som kan spara lite pengar. Det får nämnden veta mer om i höst. Nämnden var för övrigt medveten om att samtliga partier i kommunstyrelsen verkar vara helt överens om att tillföra grundskolan åtskilliga miljoner redan till vårterminen… Och då ter sig besparingar inom förskolan och grundskolan under hösten tämligen meningslösa…

budget2BUN yrkar alltså inga tilläggsanslag av fullmäktige i detta läge. Nämnden avvaktar nästa budgetprognos. Som kommer i höst. Är det fortfarande underskott då, vilket det troligtvis är, så går nämnden till fullmäktige. Det var samtliga partier överens om. (Därför kastade Vänsterpartiet sitt yrkande i papperskorgen.) Även Marianne Karlsson i Centerpartiet var med på tåget…

Men när nämnden skulle besluta, så yrkade Marianne Karlsson ändå på att nämnden skulle be om mera pengar – redan nu. I mina ögon ett ganska uppenbart valutspel och inget annat. Någon slags profilering för profileringens egen skull.

Men det kanske är nödvändigt för Centerpartiet att försöka profilera sig – i ett försök att tvätta sin ”smutsiga byk” från åren (förra mandatperioden) då partiet tillsammans med Socialdemokraterna gjorde enorma neddragningar på grundskolan…

Under diskussionerna så uttryckte förvaltningschef Javette ett behov av långsiktiga skolbeslut – typ ”så här vill vi utveckla skolorna i Vänersborg”. Det gjorde han framför allt med anledning av två ganska akuta förhållanden – elevtrycket ökar på vissa skolor, t ex Norra skolan, Mariedalskolan och Blåsut/Öxnered, samtidigt som elevtrycket på andra skolor minskar (föräldrar och elever väljer bort t ex Skerrud och Rösebo).

pengar2Förvaltningschefen hävdade också att grundskolan behöver ytterligare 30 milj kr redan 2015 för att kunna upprätthålla nuvarande struktur. I kommunstyrelsens förslag, så får grundskolan bara 13 milj kr.

Det tål att tänka på…

Barn- och Ungdomsnämnden lämnade ett ganska ”negativt” yttrande till kommunstyrelsen angående ”Måltidsproduktion inom skola och social omsorg”. Nämnden beslutade:

  • ”att till Kommunstyrelsen yttra sig över utredningen enligt föreliggande tjänsteskrivelse daterad 140515.
  • att föreslå kommunstyrelsen att överväga en omprövning av Kommunfullmäktiges beslut 2004-10-19 §77, utifrån de nya styrdokumenten för skolan.
  • att föreslå kommunstyrelsen att utredningen kompletteras gällande måltidspersonalens möjligheter att utgöra pedagogisk resurs i skola/förskola”

fettDet fanns ytterligare en att-sats i beslutet. Den handlade om att förskolorna och skolorna byggs fast i en viss struktur med utredningens förslag. Och det tyckte inte BUN om… Det försvårar eller omöjliggör andra typer av ”kostproduktion”. Som kanske BUN vill ha i framtiden.

I tjänsteskrivelsen som BUN ställer sig bakom står det bland annat:

”Eftersom det eftersträvas en långsiktig lösning och befintliga investeringar huvudsakligen är förbrukade/avskrivna, borde det ha prövats om en helt ny struktur skulle kunna skapas. Utredningens förslag innebär inte någon konsekvent policy om maten ska produceras i större rationella kök eller om den ska produceras i mindre enheter nära konsumenten. Det finns inte heller en tydlighet beträffande varmhållen alternativt kylda matleveranser. … Utredningens uppdrag, att göra en kostnadsanalys, har inte genomförts på ett sådant sätt att den kan ligga till grund för Barn- och ungdomsnämndens ställningstagande.”

Vi får se vad som händer. Det blir nog svårt för kommunstyrelsen, och fullmäktige, att bortse från BUN:s synpunkter.

exhaustedTill sist frågan om Arbetsmiljöverkets skrivelse om rektorernas arbetsbelastning. (Se ”BUN kritiseras av Arbetsmiljöverket”.) Arbetsmiljöverket framförde ju en oerhört tuff kritik.

Förvaltningschef Javette viftade dock till stor del bort kritiken. Han tyckte att det var ”mycket tyckande” från verket och menade att han inte hade fått de här signalerna från rektorerna.

Det slog mig att det kanske är ett stort problem i sig, om inte rektorerna, av någon anledning, framför sina synpunkter. Om de nu har några…

Hur som helst. Det svar som förvaltningen nu är tvungen att författa till AV ska gå genom nämnden. Då finns det anledning att ta en ordentlig politisk diskussion om rektorernas arbetsbelastning. Och naturligtvis vore det önskvärt om rektorerna på något sätt också deltog i den…

Nu tar Barn- och Ungdomsnämnden sommarlov. Dock inte jag. På onsdag nästa vecka så sammanträder kommunfullmäktige. Då ska budgeten för 2015 beslutas. Och hamnen…

Kategorier:BUN 2014

BUN kritiseras av Arbetsmiljöverket

Imorgon måndag sammanträder Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN). De viktigaste frågorna handlar om ekonomi, vilket jag redogjorde för i gårdagens blogg (”BUN juni: Ekonomi”). Det blir som vanligt också en del information och naturligtvis även några beslut. BUN ska t ex lämna ett yttrande över utredningen ”Måltidsproduktion inom skola och social omsorg – kommunens framtida kök”.

Det här med måltidsproduktionen är inte lätt. Det är svårt att som lekman ha några synpunkter. Det jag kan säga som BUN-politiker är att det inte framgår hur stor kostnaden blir för BUN. Och det är en stor brist. (Den totala investeringen för måltidsproduktionen beräknas uppgå till 82,1 milj kr.) Utredningen anlägger inte heller några pedagogiska aspekter på måltidspersonalen i förskolor och skolor. Och det tycker jag är synd. Den här personalgruppen har ofta en viktig pedagogisk roll för barnen och eleverna, särskilt för barnen på förskolorna.

AVUnder punkten ”Information från förvaltningschef” ska nämnden få information om en nyligen genomförd inspektion av Arbetsmiljöverket (=AV).

Det är ord och inga visor från AV.

Det första avsnittet i AV:s inspektionsmeddelande handlar om ”undersökningar och riskbedömningar”. Här får BUN kritik för att det inte framgår vad en ”ändring” är. Det är nämligen så att arbetsmiljörisker ska bedömas vid ”ändringar”, så att förebyggande åtgärder kan vidtas. AV tänker närmast på ”rektors utökade uppdrag”. Kommunen kritiseras också för att varje skola har egna checklistor vid riskundersökningar/arbetsmiljöronder och till sist, på denna punkt, kritik för att det saknas metoder för att värdera och prioritera risker. Det sista, menar AV, kan i förlängningen :

”leda till att mindre allvarliga risker åtgärdas medan allvarliga risker blir kvar.”

I det andra avsnittet tar AV upp ”tillbud”. Här kräver AV att kommunen definierar vad ett tillbud är och vad det är som ska rapporteras. AV menar också att det måste finnas bättre rutiner för hur förvaltningen hanterar tillbuden.

rektor3Arbetsmiljöverkets tyngsta kritik mot kommunen handlar om rektorernas arbetsbelastning.

Och det är inte första gången…

I början på juli 2011 skrev Arbetsmiljöverket i ett brev till kommunen (se ”Brev från Arbetsmiljöverket till BUN”):

”De förändringar som hittills har gjorts har hanterats av förvaltningen och har inte varit föremål för några politiska beslut. Arbetsmiljöverket anser att det är viktigt att nämnden i egenskap av arbetsgivarföreträdare fattar beslut om vad som ska göras för att rektorerna ska få en arbetssituation som inte riskerar att leda till ohälsa.”

Rektorernas höga arbetsbelastning aktualiserades faktiskt ännu tidigare. Vad jag kommer ihåg, så har väl BUN egentligen inte diskuterat frågan överhuvudtaget, i varje fall inte i något beslutsärende. Inte under hela mandatperioden. Någon gång har nämnden informerats om att allt är bra typ. Ändå ansåg AV att det var viktigt att det var politikerna i nämnden som fattade beslut…

exhaustedNu, 28 maj 2014, skriver AV följande:

”Vid inspektionen framkom att arbetsbelastningen för rektorerna är mycket hög, samtliga ligger ständigt på maximala flexsaldot som tillåter upp till hundra timmar.”

Det här är oacceptabelt. Helt oacceptabelt!

Det är inte bara en oacceptabel personalpolitik – jag tror också att det här kan vara en viktig orsak till de allt sämre skolresultaten för våra elever. För det är inte rektorernas pedagogiska ledarskap som är orsak till arbetsbelastningen. Tvärtom, det pedagogiska ledarskapet är redan bortprioriterat…

AV fortsätter:

”Ni redovisar ett antal vidtagna åtgärder, så som biträdande rektorer och kanslister, i syfte att komma till rätta med rektorernas arbetsbelastning men Arbetsmiljöverket bedömer att ytterligare åtgärder behövs för att säkerställa att rektorerna inte drabbas av ohälsa.
Ni saknar också tillräckligt väl fungerande rutiner för att följa upp rektorernas arbetsbelastning, både fortlöpande och vid förändringar samt för att vidta åtgärder när risker för överbelastning konstateras. Dessutom saknas stöd för rektorerna att prioritera arbetsuppgifterna när tiden inte räcker till.”

Som sagt, det är ord och inga visor.

Och…

naven_bordetDet här duger inte! Förvaltningen/BUN måste organisera om skolstrukturen. Skolenheterna är för stora och måste göras mindre. Då kan också alla biträdande rektorer bli rektorer över var sina skolenheter. Intendenter måste också anställas så att rektorerna kan få tid att bli pedagogiska ledare!

Det är min absoluta övertygelse.

Sedan kan man inte låta rektorerna ägna en hel dag i veckan, varje torsdag, 20% av arbetstiden, på kommunhuset. Rektorerna måste finnas ute på skolorna.

BUN ska avge svar till Arbetsmiljöverket senast 15 oktober. Jag tycker att BUN ska vänta med svaret så länge som möjligt… Så att nämnden får tid att diskutera igenom Arbetsmiljöverkets kravlista och förhoppningsvis också börja genomföra åtgärder – åtgärder som skulle kunna redovisas till AV.

Och det är politikerna som ska fatta besluten…

Kategorier:arbetsmiljö, BUN 2014
%d bloggare gillar detta: