Arkiv
BUN (14/4): Ekonomi, kök och föreningsstöd
Så var det då dags. Imorgon måndag har Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN) sammanträde. Som vanligt är föredragningslistan lång. Huvudpunkten är budgeten för 2015. Den skrev jag om i torsdags. Jag återkommer till detta i denna blogg också, där jag publicerar det yrkande Vänsterpartiet tänker lägga fram. Men till kommunens svar till Skolinspektionen tänker jag inte återkomma. Det går att läsa här.
Nämnden har fått en stor digital bibba med drygt 100 sidor om kommunens framtida kök – ”Måltidsproduktion inom skola och social omsorg”. Jag tror inte ens att jag vågar mig på att sammanfatta den. Jag återger det som troligtvis, antar jag, kommer att bli det beslut som fullmäktige fattar senare i år. (Är du inte intresserad, så hoppa över den kursiva text som följer…)
”Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta utifrån bilagd kostutredning, daterad 2014·01·24
- Att föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Socialnämnden att mottagningsenheterna inom vård och omsorg ställs om till beredningskök för kyld mat i enlighet med socialnämndens beslut 2006-03-30, § 59, att införa produktion med kyld mat till eget och särskilt boende.
- Att notera att överföringen av samlad måltidsproduktion från Barn- och ungdomsnämnden redan beslutats av kommunfullmäktige 2004-10-19, § 77.
- Att föreslå kommunfullmäktige att stadfästa kommunfullmäktiges beslut från 2004-10-19, § 77, att enligt tidigare utredning (Samordnad måltidsproduktion dnr 2004.276) flytta ansvaret för förskoleköken och dess personal flyttas över från Barn- och ungdomsförvaltningen till Samhällsbyggnadsförvaltningens Kostenheten. Tid for genomförande föreslås till årsskiftet 2014/2015.
Under förutsättning av kommunfullmäktige, kommunstyrelsens och Socialnämndens beslut följer enligt ovannämnda besluts förslag föreslås Samhällsbyggnadsnämnden besluta:
- Att förskoleköken upprustas efter gällande lagkrav.
- Att genomföra om- och utbyggnad av Torpaskolans kök med produktionsköket Oden som skall bli ett multifunktionellt kök för normalkost och specialkost.
- Att produktionen av normalkost för Frändefors och Brålanda flyttas till Solrosen. Dalboskolans kök ställs om till beredningskök och dietkök. Rösebo skola och Ringhems äldreboende ställs om till beredningskök för kyld mat. Köken i Brålanda skola och Skerruds skola uppgraderas efter lagkrav.
- Att genomföra ombyggnation och uppgradering till produktionskök på Öxnered skola, Mariedalskolan, Onsjöskolan, Rånnums skola och Granås skola.
- Att genomföra anpassning av Restaurang 7:an för den produktion som kommer kvarstå enligt förslag.
- Att mottagningskökcn på Norra skolan, Blåsut skola, Tärnan och Mulltorps skola uppgraderas till beredningskök.
- Att investeringsmedel avseende åren 2015-2017 tas upp i kommande mål- och resursplan.
Slutsats
Utgångspunkter för förslagen kan sammanfattas i följande punkter:
- Optimalt utnyttjande av kapacitet och resurser i produktionsköken
- Samlad planering av investeringar för framtida behov
- Anpassning produktions- och beredningskök enligt gällande lagstiftning
- Säkerställd och förhöjd måltidskvalitet
- Minskade transporter
Sammantaget är det projektgruppens uppfattning att de föreslagna förändringarna i sin
helhet kan bidra till att skapa en kvalitativ och kostnadseffektiv måltidsverksamhet i
Vänersborgs kommun.”
Det blir säkert bra… Med matproduktionen menar jag. Även om det känns som att de föreslagna förändringarna har en kraftigt ekonomiskt inriktad slagsida…
Rent spontant tycker jag också att det är synd att skolmåltidspersonalen, och särskilt den på förskolorna, ska föras över till Samhällsbyggnadsnämnden. Den här personalen har ofta en viktig pedagogisk roll för barnen och eleverna. (Precis som tidigare vaktmästarna, som nu är överförda till Samhällsbyggnadsnämnden.) Jag befarar också en ökad arbetsinsats för rektorerna, som möjligtvis ska förhandla med ännu fler.
Som tur är ska inget beslut fattas imorgon. Nämnden ska få tid att fundera ett tag. Beslutet fattas väl nästa månad kan jag tänka.
Förvaltningen har inför sammanträdet tittat på förskolornas och skolornas investeringsbehov i lokaler. Utredningen har tittat på allt från ventilation och kök som behöver åtgärdas till behov av nya lokaler.
Och det är inga småsummor det handlar om… Investeringsvolymen beräknas uppgå till 235 milj kr… Det skulle betyda drygt 20 milj kr årligen i ökade hyror för BUN…
Ärende 7 – ”Regelverk för föreningsbidrag – anläggningsstöd, motionsspår och projekt”.
Det här är också ett tungt ärende, som jag inte vågar mig på att sammanfatta. Jag citerar beslutspunkterna rakt upp och ner – jag vet nämligen att jag har några läsare som har ett särskilt stort intresse för de här frågorna. (Och är man inte intresserad hoppar man i vanlig ordning över det kursiva…)
- ”att införa ett anläggningsstöd som efter ansökan och dialog kan utbetalas till av kommunen godkänd förening som själv äger sin anläggning. Regelverk enligt bilaga 1.
- att införa ett särskilt bidrag som efter ansökan kan att utbetalas till av kommunen godkänd förening som erbjuder kommunens invånare tillgång till motionsspår/spontanidrottsplats i form av löpar- och skidspår. Regelverk enligt bilaga 1.
- att införa ett riktat projektstöd som efter ansökan kan utbetalas till av kommunen godkänd idrottsförening som satsar på projekt som vänder sig till underrepresenterade grupper. Målet är att alla idrotter och aktiviteter sammantaget i Vänersborgs kommun i framtiden ska engagera fler barn och ungdomar av underrepresenterade grupper. Regelverk enligt bilaga 1.
- att nytt regelverk enligt bilaga 1 ska gälla från den 1 januari 2015 och att ansökningsblanketter tas fram.
- att Arena Fritids hyror enligt nu gällande regelverk ses över och höjs i genomsnitt med 15% från 1 januari 2015 i enlighet med regelverket i bilaga 1.
- att ge förvaltningen uppdrag att teckna nya skriftliga avtal med alla föreningar, särskilt prioriterat skall vara föreningar som har någon form av hyresnedsättning kopplat till egeninsats eller annan samverkan. Detsamma gäller förening som i dag saknar avtal. Utfallet av pågående hyresförhandlingar efter samhällsbyggnadsnämndens övertagande av ansvaret för kommunens fritidsfastigheter och anläggningar ska beaktas.
- att verksamhetschef kultur och fritid ges delegation att besluta och avtala om föreningsbidrag, lokalbidrag och projektstöd.
- att fastställa reviderade regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun, se bilaga 2.”
Är du ännu mer intresserad så kan du ladda ner bilaga 1 och 2 här (bilaga 1 på sidan 76 och bilaga 2 på sidan 78).
Som inte allt detta var nog så har nämnden också en ”plan för idrottsplaner” framför sig på bordet.
I den löpande texten så står det:
”I ett första skede är det befintliga grusplaner som kommer att konverteras till konstgräs och grusplanen vid Brålanda IP är en av de idrottsplaner som planeras få nytt underlag.”
Det är ju glädjande att kommunens bästa damlag äntligen ska få riktiga träningsmöjligheter. I den medföljande tabellen till det här ärendet, som jag inte riktigt kan läsa och förstå, så står det också, tror jag, att denna ”konvertering” (kul ord) ska göras 2015. Det som gör mig lite konfunderad, det är att i förslaget till investeringsbudget, som är en av de andra punkterna på mötet, så ska inte pengar (3,5 milj kr) avsättas till Sörbyvallen förrän år 2018…
I ”planärendet” står det inget om att Frendevis friidrottsanläggning ska göras i ordning, men i ovan nämnda investeringsbudget avsätts 800.000 kr till Frendevi år 2015…
Lite märkligt. Jag får fråga om detta.
I min förra blogg, så skrev jag om budgeten för 2015. (Se ”Det närmar sig ett nytt BUN-möte”.) Det är alltså dags för BUN att ”äska pengar” för budgetåret 2015.
Här nedan återger jag hela Vänsterpartiets yrkande för BUN:s budget 2015. Det gör jag av den anledningen att politik inte ska vara något ”tjuv- och rackarspel” för de invigda. Som det ofta har varit i Vänersborg. Politik är till för Vänersborgs kommuninvånare. Den ska föras i det offentliga rummet, inte bakom skål och vägg. Då får vänersborgarna kunskap om var partierna står i olika frågor, och dessutom tillfälle att komma med synpunkter – innan besluten. (Även om det här blev i senaste laget…)
Här kommer yrkandet, okursiverat…
Yrkande – ärende 9: Budget 2015 — Mål och resursplan 2015-2017
Det finns hur många dokument som helst som stakar ut målen för grundskolan i Vänersborg. I Mål- och Resursplanen står det t ex:
”I Vänersborgs kommun ska alla barn och ungdomar, oavsett förutsättningar, ges goda kunskaper, meningsfull fritid och personlig utveckling.”
Men alla fina papper till trots så har fortfarande grundskolan i Vänersborg en, som det tydligen heter på någon slags nysvenska, ”stor utvecklingspotential”. Det kan man se genom att t ex studera åk 9:s betygsresultat. Det är på sätt och vis en sammanfattning av Barn- och ungdomsnämndens verksamhet.
Alla kunskapsresultat (utom ett) i åk 9 har blivit sämre jämfört med 2012. Dessutom skriver Barn- och Ungdomsförvaltningen:
”Flickor får bättre resultat än pojkar, elever som är födda i Sverige har bättre resultat än barn som inte är födda i Sverige och elever med välutbildade föräldrar har bättre resultat än elever med lågutbildade. Utifrån ovanstående kan slutsatsen dras att likvärdigheten i Vänersborgs kommuns skolor, förskolor och fritidshem inte är tillräcklig.”
Det är på ren svenska, kris i den vänersborgska skolan.
Det är inte bara eleverna som utvärderas. Även Vänersborgs kommun har blivit det. Skolinspektionen tar upp kritik som för några skolor inte är nådig. En del av kritiken från Skolinspektionen borde få vilken politiker som helst i Vänersborg att häpna. Skolor i Vänersborg ska inte behöva få kritik av det systematiska kvalitetsarbetet eller att barnen inte får det stöd de har rätt till eller att det är brister i planerna mot kränkande behandling eller att det är brister i åtgärdsprogrammen eller att lärare inte anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar och tänkande eller att elever inte får stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling.
I Rapport kunde man den 3 april se ett inslag där en jämförelse mellan kommunerna hade gjorts när det gällde undervisningskostnad per elev 2012.
Vänersborg hamnade på femte plats från slutet… Undervisningskostnaden per elev låg på 38.000 kr. Det var ungefär hälften av vad de kommuner använde som låg i topp på listan…
Vänersborg skulle behöva satsa rejält på grundskolan. I det budgetförslag som ligger görs ingen satsning alls från kommunens sida.
Den 1 november 2013 var 1.035 personer anställda i Barn och Ungdom. Det är en ökning med 50 personer jämfört med året före. Det kan dock vara bra att ha i minnet att år 2008 betalades löner ut till 1.459 personer…
Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är inte överens med arbetsgivaren om förslaget till budget för 2015. De skriver:
”Vi anser att Barn- och ungdomsnämnden måste äska mer resurser till verksamheterna så att personalen ges reella möjligheter att utföra sitt viktiga uppdrag i en god arbetsmiljö. För att åtminstone säkerställa dagens kvalitet i verksamheterna måste det tillföras ytterligare medel.”
Vänsterpartiet är inte heller överens. Vi anser också att verksamheterna måste tillföras ytterligare medel.
Lärarna skulle behöva ha mer tid till att förbereda och efterarbeta undervisningen, till formativa samtal med eleverna etc, samtidigt som rektorerna skulle behöva frigöra tid för att utöva sitt pedagogiska ledarskap.
Det behövs mer ekonomiska resurser till ett litet men ändå ökande elevantal. Det behövs mer resurser till de allt större förberedelseklasserna. Det behövs pengar till undervisningsmateriel och IT. Det finns stora behov av fler speciallärare, specialpedagoger och elevassistenter. Det behövs mer pengar för att finansiera redan fattade beslut som inrättandet av förstelärartjänster (6-7 milj), skolskjutsar och en ny tillsynsorganisation – och till Väne Ryr. Det har också diskuterats om en särskild satsning på Torpaområdet. Och vart tog de digitala skolbiblioteken (8 mkr) vägen?
Vänsterpartiet ser med glädje på den ekonomiska satsning på förskolan och, enligt uppgift, fritidshemmen som finns i det liggande förslaget och stödjer detta helhjärtat.
Vänsterpartiet vill redan 2015 också se en upprustning av friidrottsanläggningen på Frendevi i Frändefors och anläggandet av en konstgräsplan på Sörbyvallen i Brålanda.
Det skulle behövas mer pengar till Ungdomsverksamheten. De skulle kunna användas till att exempelvis öka öppethållandet i Ungdomshuset, Schools Out, Lussebandy, Bearfest och Sommarscen på Sanden
Kommunens verksamheter är viktigare än ett överskott i resultatet!
De senaste åren har Vänersborgs kommun som helhet gått med ”vinst”. Det kan vi se i nedanstående diagram.
Det är svårt att formulera en exakt summa i yrkandet. En ordentlig satsning på barnen, eleverna och ungdomarna är dock nödvändig för att göra Vänersborg till en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet.
Vänsterpartiet är berett att finansiera satsningar i förskolan, grundskolan och ungdomsverksamheten genom att ta resultatutjämningsreserverna i anspråk. Vi är inte heller helt främmande för att ta till en mindre skattehöjning om det krävs.
Vänsterpartiet yrkar att
Barn- och ungdomsnämnden anhåller om att bli tilldelat ytterligare 15 miljoner kronor i utökad rambudget för år 2015 till grundskolan och ungdomsverksamheten i förhållande till kommunstyrelsens budgetförslag.
Det närmar sig ett nytt BUN-möte
Handlingarna till Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde den 14 april är utskickade. Som vanligt en ganska diger lunta. Eller vad man nu ska säga när det kommer digitalt.
Barn- och Ungdomsnämndens svar till Skolinspektionen ska behandlas. Det är svar på den kritik som riktades både till huvudmannen och till de enskilda skolorna. Tydligen är det så att även om det är rektorerna på de berörda skolorna som formulerar svaren, fast de sammanställs centralt på förvaltningen, så måste huvudmannen, dvs nämnden, fatta beslutet om svaret.
En del av kritiken från Skolinspektionen kan få vilken politiker som helst i Barn- och Ungdomsnämnden att häpna. Skolor i Vänersborg ska inte behöva få kritik av det systematiska kvalitetsarbetet eller att barnen inte får det stöd de har rätt till eller att det är brister i planerna mot kränkande behandling eller att det är brister i åtgärdsprogrammen eller att lärare inte anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar och tänkande eller att elever inte får stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling. Sådana här grundläggande saker borde självklart ha fungerat sedan lång tid tillbaka! På varenda skola i Vänersborg, utan undantag! Jag undrar varför det inte har fungerat på några av skolorna…
Om nu Skolinspektionen har rätt. Skolinspektionen var ju faktiskt aldrig inne i något klassrum under inspektionen…
Kommunen ska åtgärda de brister som Skolinspektionen har funnit vid sin inspektion. Hur och på vilket sätt – det är det som svaret handlar om.
När jag läser svaret, så är det ofta på en nivå långt från korridorer och klassrum… Och på sätt och vis kan det kanske inte vara annorlunda.
Jag vet inte riktigt vad jag som politiker ska säga om svaret. Kanske bara konstatera att om tjänstemännen och rektorerna, och kanske till och med lärarna, tycker att det är bra, då är det väl det.
Fast några meningar i svaret reagerar jag på, till exempel:
- ”utveckla kunskapsformer som tydliggör elevernas behov”
- ”… på föräldramöten, i elevråd och vid övriga bedömningssituationer.”
- ”rektor … ska praktisera formativ bedömning.”
Det räcker inte att meningar låter bra, de måste vara begripliga och korrekta också…
När det gäller grundskolan i Vänersborg så tror jag (fortfarande) att något drastiskt måste göras. Och åtgärderna måste inriktas på de viktigaste personerna, förutom eleverna – lärarna.
Det måste skäras i lärarnas arbetsuppgifter och undervisningsskyldigheten måste sänkas. Lärarna måste helt enkelt få mer tid till allt som har med undervisningen att göra.
Så här skriver lärarfacken (=Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet) i ett gemensamt yttrande till BUN:
”I grundskolan måste lärares uppdrag renodlas – låt lärare vara lärare! – vilket kan innebära att vissa arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till undervisning tas bort. Lärare åläggs arbetsuppgifter som inte bidrar till ökad måluppfyllelse på ett effektivt sätt.”
På motsvarande sätt borde rektorerna få mer tid till att vara pedagogiska ledare och slippa allt kring typ (se ”Rektorn i Vänersborg”):
”Budgetansvar med rapporter och uppföljning, upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm. … tillsynsansvar över fastigheten, uppföljning av nybyggnation och skyldighet att göra felanmälan … ansvar för elevvårdsarbete”
Med mera…
De flesta av de här uppgifterna borde tas om hand av annan personal, t ex särskilt anställda intendenter. Det finns andra kommuner som har det så. (Är inte detta modellen som gäller för Kunskapsförbundet Väst också?) Varför inte Vänersborg?
Dessutom skulle nog, rent objektivt, lärarnas löner behöva höjas för att lärarna ska stanna kvar i Vänersborg, uppmuntras till att göra ett bättre jobb och för att locka till sig duktiga lärare utifrån.
Fast det lär väl inte bli någonting av det, såvida det inte händer något drastiskt i höstens val.
I handlingarna finns också budgetförslaget för 2015…
Den 12 mars fattade Kommunstyrelsen beslut om BUN:s budgetram. Det är också detta förslag som är BU-förvaltningens förslag.
Det tillskjuts mer pengar till typ ”hårda” kostnader som hyror och räntor. Det fungerar som så att BUN får tillskott till t ex hyror, för att BUN ska betala samma belopp i ökade avgifter till Samhällsbyggnadsnämnden. Likadant med räntan – ett nollsummespel.
Det finns dock två undantag. De 940.000 kr till matematiken är extra statliga pengar. Pengarna från staten skickas alltså bara vidare från Kommunstyrelsen till BUN. De 10 milj kr till ökad måluppfyllelse i barnomsorgen är däremot en kommunal satsning.
Jag vet inte hur Kommunstyrelsen har tänkt sig att Barn och Ungdom ska använda dessa pengar mer konkret. Är det ”bara” till personal eller finns det några andra tankar? Det är i varje fall inte till mindre barngrupper eftersom det då behövs betydligt fler lokaler. Och de finns inte.
Jag utgår från att pengarna ska användas för att anställa mer personal. En förskolelärare har i genomsnitt 27.500 kr i lön, vilket torde innebära att de 10 milj räcker till ungefär 20 personer. Det sägs från förvaltningen att en del av pengarna dock ska gå till fritids. Och det vore mycket välbehövligt. Det är alldeles för lite personal på våra fritidshem. Också.
Och i vanlig ordning ska en del av pengarna gå till enskilda aktörer.
I Rapport häromdagen visades att Vänersborg ligger 5:a från slutet när det gäller att satsa pengar på undervisningen i grundskolan (se ”Vänersborg och undervisningskostnader”). I kommunstyrelsens budgetförslag, som förvaltningen föreslår ska bli nämndens eget, görs inget för att få Vänersborg att höja sig från den här bottenpositionen.
Vänersborg måste satsa mer pengar på grundskolan!
Det behövs mer ekonomiska resurser till ett litet men ändå ökande elevantal. Det behövs mer resurser till de allt större förberedelseklasserna. Det behövs pengar till undervisningsmateriel och IT. Det finns stora behov av fler speciallärare, specialpedagoger och elevassistenter. Det behövs mer pengar för att finansiera redan fattade beslut som inrättandet av förstelärartjänster (6-7 milj), skolskjutsar och en ny tillsynsorganisation – och till Väne Ryr. Det har också diskuterats om en särskild satsning på Torpaområdet. Och vart tog de digitala skolbiblioteken (8 mkr) vägen?
Det kan nämnas att Skolinspektionen kräver att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. I kommunens svar (se ovan) står det frågan ska lyftas…:
”… till Kommunstyrelsens mål- och resursarbete inför 2015.”
Förvisso kan frågan vara lyft, men Kommunstyrelsen föreslår inga pengar, och därmed blir det inte heller något digitalt skolbibliotek. Undrar vad Skolinspektionen kommer att säga?
I sitt yttrande (se ovan) till BUN skriver personalorganisationerna:
”Valet får inte stå mellan t.ex. specialpedagog, förstelärare eller datorer eftersom alla tre behövs i skolan för ökad måluppfyllelse.”
I hela Sverige duggar buden och vallöftena från samtliga partier tätt när det gäller satsningar på skolan. Det går inte en dag förrän något parti lovar ytterligare pengar. Men det är fortfarande kommunerna som är huvudmän. Det är fortfarande kommunerna som ansvarar för grundskolan.
Och i Vänersborg händer det ingenting…
Vänersborg och undervisningskostnader
Det är inte klokt. Här sitter man lugnt och stilla och tittar på Rapport (3 april 2014) med en kopp kaffe i handen. Helt plötsligt lyser TV-bilden emot en… Ja, den riktigt stirrar en rakt i ögonen. Samtidigt borrar sig speakerröstens torra och kyliga konstaterande rakt in i hjärtat:
”Minst per elev, bara hälften så mycket, betalar … Vänersborg.”
Va’?! Kaffet skvalpar ut. En hetta sprider sig längs låret.
Är det så illa?
Över hela skärmen lyser namnet Vänersborg – bland de 5 kommuner i Sverige som har minst i undervisningskostnad per elev…
Rapport intervjuar skolverkets generaldirektör Anna Ekström, som säger:
”I praktiken spelar förstås pengarna roll. … allt annat lika … där man lägger mer pengar på skolan, så kan man få bättre resultat och bättre undervisning.”
Generaldirektören pratar klartext. Om något som alla pedagoger och andra verksamma i skolan i och för sig redan vet.
Nyhetsinslaget handlar om att kommuner satsar väldigt olika mycket pengar på undervisningen. Det finns kommuner som bara satsar hälften så mycket som de kommuner som satsar mest. Vänersborg hör alltså dit… Till de som satsar minst pengar på undervisningen…
Generaldirektör Ekström fortsätter:
”Om jag vore kommunpolitiker i en kommun som gav väldigt lite resurser till skolan och också hade svaga resultat. Då skulle jag se det som mitt riktigt stora ansvar. Jag skulle inte sova gott på nätterna förrän jag såg till att jag hade bättre koll på mitt resultat och en resursfördelning som jag kunde stå för.”
”inte sova gott på nätterna”…
Det är ord och inga visor. Men generaldirektören vet vad hon pratar om. Och märk väl – generaldirektör Anna Ekström är inte medlem i Vänsterpartiet i Vänersborg!
Men generaldirektören säger ändå det som Vänsterpartiet i Vänersborg har sagt vid varenda budgetdiskussion i kommunfullmäktige och Barn- och Ungdomsnämnden de senaste mandatperioderna:
”Skollagen är inte förhandlingsbar. Du kan inte åsidosätta delar i läroplanen för att du inte tycker att du har råd som kommunpolitiker.”
Jo då. I Vänersborg kan politikerna…
I juni ska kommunfullmäktige fastställa budgeten för 2015. I minialliansens – Moderaternas, Folkpartiets och Kristdemokraternas – förslag finns inte en krona mer till undervisningen i grundskolan jämfört med i år.
Det kommer att bli ett hett valår. Med eller utan kaffe.
Frustrerande BUN-sammanträde
Tja, vad hände…?
Det var ett långt möte igår. Barn- och Ungdomsnämnden började med en måldiskussion kl 08.30 och avslutades med ordförande Eckerbom Wendels klubbslag 9 timmar och 20 minuter senare.
Det var mycket prat och diskussioner. Mycket mer än vanligt faktiskt. Till och med Marika Isetorp (MP) yttrade sig – för första gången på flera månader. Och Kristdemokraterna Orvar Carlsson och Gunnar Bäckman var i högform. Så många synpunkter som de framförde när förskolefrågorna behandlades har de väl inte framfört sammanlagt det senaste året.
Men när den långa verksamhetsberättelsen togs upp, då var det oroväckande tyst…
Jag lyfte de synpunkter jag bloggade om senast (se här) och utgick särskilt från de dåliga resultat som 9:orna uppvisade förra läsåret. Enligt min mening borde de ge upphov till att ledamöterna i nämnden hoppade jämfota av frustration. 9:ornas betygsresultat är ju liksom sammanfattningen av hela nämndens verksamhet på något sätt.
Men nej då. Lena Eckerbom Wendel (M) ansåg istället att synpunkterna från Skolinspektionen gav anledning till positiva tankar om situationen i Vänersborgs grundskola. Det tyckte Orvar Carlsson (KD) också. Trots att Skolinspektionen i sin granskning inte var inne på en enda lektion… Och trots betygsresultaten… Det var bara den ”gamle” rektorn Gunnar Henriksson (FP) som höll med mig. Vi var ganska överens faktiskt, Gunnar och jag. Han tyckte också att resultaten i åk 9 var oroväckande och alarmerande. Gunnar kan skola…
För mig är det svårt att förstå hur nämnden med frenesi och engagemang kan ägna timmar åt att diskutera mål och förväntade resultat (vilket nämnden faktiskt gjorde på förmiddagen), för att texten i ett dokument ska se så bra och prydlig ut som möjligt. Medan verkligheten inte alls tilldrar sig samma intresse…
Är jag orättvis? Kanske.
Men är det inte så att det på många håll i vårt samhälle, inte minst i skolans värld, är viktigare vad som står skrivet i dokument, som är instoppade i en massa pärmar, än vad som faktiskt görs i verkligheten?
Och det var mest papper i pärmar som Skolinspektionen tittade på…
Under den långa verksamhetsberättelsen tog jag också upp ekonomin kring karriärtjänsterna i skolan. Det är ju utbildningsminister Jan Björklund som har kommit med idén att ge kommunerna bidrag till att inrätta så kallade förstelärartjänster. Eller rättare sagt, förstelärarna ska få ett lönelyft på 5.000 kr i månaden som staten ska betala. Vi tog ingen diskussion i nämnden om förstelärare i sig. Jag ville bara lyfta frågan om att ska 38 förstelärare i Vänersborg få en nedsättning i sina tjänster på 20%, för att handleda och stötta sina kollegor (för att undervisningen ska bli bättre), så måste ju lärare anställas för att ta de lektioner som förstelärarna lämnar. Jag hade förväntat mig att någon i förvaltningen åtminstone skulle ha hållit med om att vi politiker borde tillföra pengar till nya lärare. Men Kent Javette sa bara, med anledningen av kostnaderna:
”Det finns med.”
Idag fick jag höra att det skulle kosta 9 milj kr att anställa lärare för att kompensera 20% nedsättning i undervisningen för 38 förstelärare… Jag undrar var dessa pengar ”finns med”…
Ändå, vad hände mer på sammanträdet? Liksom inget. Alla diskussioner rann typ ut i sanden. De förslag som tjänstemännen hade utarbetat och som fanns ”på bordet” togs som de var.
Den nya förskolan i kvarteret Hönan till exempel. Den beräknas redan bli dyrare än de 25 milj kr som nämnden har ”avsatt”. Alltså redan innan någon spade ens satts i jorden… Skulle BUN avvakta beslut och invänta mer information eller skulle nämnden ge förvaltningen ”fria händer” att använda några miljoner till? Om det behövdes. Det var bråttom med beslut, om förskolan skulle bli klar inför höstterminen 2015.
Här diskuterades det hej vilt, fram och tillbaka. Så småningom beslutade nämnden som förvaltningen hade föreslagit från första början, dvs ”kör”.
Även kring ombyggnaden och tillbyggnaden av Tenggrenstorps förskola blev det samma engagerade debatt. Kostnaden för renoveringen beräknas uppgå till 7 milj kr. Det är mycket pengar för att bygga om en så liten förskola, förskolan har endast två avdelningar. Var det verkligen värt dessa pengar? Skulle vi i stället lägga ner Tenggrenstorp? Eller skulle nämnden gå till Byggnadsförvaltningen och återigen fråga om vi inte kunde få bygga en 4-avdelningsförskola, när vi ändå skulle bygga om? (Byggnadsförvaltningen sade nej förra gången.)
Efter mycket dividerande röstade nämnden enigt för att renovera Tenggrenstorps förskola för 7 milj kr, precis som förslaget löd från början.
Förskolesituationen känns lite ”kaotisk”. Det finns fler förskolor som är i behov av renovering. Det är köer i Brålanda och Frändefors. För att bara nämna några problem. Nämnden behöver ta ett samlat grepp över situationen.
Det var faktiskt tur att nämnden hade ärenden där beslut inte behövde fattas. Där man bara lugnt och stilla kunde luta sig tillbaka och insupa information…
Drogförebyggare Sara Gunnarsson informerade om sitt och kommunens arbete mot droger. Det görs ett gediget arbete.
Nämnden fick fakta kring skolmaten. Det var en hel del matnyttig information. Dock är min personliga övertygelse att det inte är nyttigt att ge barn och ungdomar mat med en massa stärkelse, socker och andra snabba kolhydrater. Jag tycker inte heller att pratet om näringsriktig mat går ihop med att t ex använda lättmargarin. Det är dock inte BUN:s fel. Det är Livsmedelsverkets, som ger felaktiga kostråd. (Se vidare på Kostdoktorns hemsida och även Ann Fernholms.) För övrigt köper BUN maten av Samhällsbyggnadsnämnden.
Förresten. Vill föräldrar och barn ha riktigt smör och riktig mjölk så kan de få det. Det är bara att säga till.
Kanske kan det vara bra att veta att köttet i Vänersborgs skolor varken är halal- eller kosherslaktat. Det är bara slaktat. (Det finns vissa som gillar att sprida rykten…) Det kan också vara bra att veta att skollunchen kostar 28.90 kr per portion och att livsmedelskostnaden (bara) utgör 25% av denna summa.
Jag vet inte riktigt varför, men igår kändes nämndmötet ovanligt frustrerande. (Det kanske framgår?) Det fick bli flera partier schack på mobilen innan jag återfick sinnesfriden. Men det kanske bara var jag som kände det så av ledamöterna…
Till sist kan noteras kan att förvaltningschef Javette var tvungen att lämna mötet några timmar för viktigare ärenden. Det var nämligen ett möte, där flera av kommunens chefer träffade ”representanter” för badet i Brålanda… Det finns anledning att återkomma till detta i en senare blogg.
BUN:s marssammanträde
Barn- och Ungdomsnämndens (BUN) marssammanträde går av stapeln imorgon måndag… Sådär helt plötsligt. Och vi börjar redan kl 08.30 med att diskutera nämndens mål… Igen.
BUN diskuterar mål minst en gång per år. Oftast flera gånger. Det vet ni som har läst min blogg ett tag. Ni vet också att nämnden, liksom fullmäktige, ofta behandlar korta och långa verksamhetsberättelser. Så är det. Och imorgon är det dags igen… För den också.
Med andra ord, bokslut 2013 – den långa verksamhetsberättelsen…
Den långa verksamhetsberättelsen är en ganska omfattande beskrivning och analys över nämndens verksamhet år 2013. Barn- och ungdomsförvaltningen lägger ner en hel del tid på att arbeta fram den. Tyvärr brukar nämnden ägna mindre uppmärksamhet åt verksamhetsberättelsen än vad den är värd. Den borde studeras och analyseras noggrant, så att vi politiker kan dra slutsatser om vad som har gått bra och varför och, framför allt, vad som skulle kunna göras bättre. En analys borde leda till att de erfarenheter som gjorts ligger till grund för arbetet framåt.
Den traditionellt viktigaste frågan, i varje fall i Vänersborg, brukar vara den om pengar…
Barn- och Ungdomsnämnden gjorde ett överskott 2013 på 5,9 milj kr. Det är ganska mycket pengar. Alldeles för mycket pengar…
Överskottet beror framför allt på:
”en försiktig användning av ramökningen om 16 Mkr på grund av osäkerhet kring budgetbeslut och eventuella sparbeting.”
Försiktigheten och osäkerheten har jag skrivit ganska mycket om då det begav sig, senast i januari (se här) när BUN behandlade den korta verksamhetsberättelsen. Hade Barn och Ungdom fått besked tidigare om budgetbeslutet, som inte togs av fullmäktige förrän i september 2013 när läsåret redan hade börjat, så hade alla pengar ha kunnat användas och betydligt fler kunnat anställas.
Det har dock anställts personal under 2013. Den 1 november 2013 var 1.035 personer anställda i Barn och Ungdom. Det är en ökning med 50 personer jämfört med året före! Det kan dock vara bra att ha i minnet att år 2008 betalades löner ut till 1.459 personer…
Tittar vi lite närmare på siffrorna så har antalet anställda ökat med 12 tillsvidareanställda på grundskola och fritidshem. Det har också anställts 22 nyutexaminerade lärare. Och detta är glädjande – att antalet anställda ökar alltså.
Barn- och Ungdomsförvaltningen har tittat på och analyserat verksamheten i sin ”helhet”. Den drar slutsatsen att de flesta skolenheter har utvecklats till ”väl fungerande skolenheter”. Jag vet inte riktigt vad förvaltningen menar med ”väl fungerande skolenheter”, men jag är inte så säker på att det är så. Det finns också några skolor, skriver förvaltningen:
”som fortfarande har en stor utvecklingspotential.”
Underbart uttryck… Samtidigt skriver förvaltningen:
”Flickor får bättre resultat än pojkar, elever som är födda i Sverige har bättre resultat än barn som inte är födda i Sverige och elever med välutbildade föräldrar har bättre resultat än elever med lågutbildade. Utifrån ovanstående kan slutsatsen dras att likvärdigheten i Vänersborgs kommuns skolor, förskolor och fritidshem inte är tillräcklig.”
Och att det finns:
”en stor utvecklingspotential i att höja resultaten för eleverna.”
Det torde betyda att kunskapsresultaten inte är så bra… Och det är de inte… Alla kunskapsresultat i åk 9 har blivit sämre jämfört med 2012.
Vissa resultat har, för att använda förvaltningens ordval, väldigt stor utvecklingspotential…
Med andra ord, det tycks vara kris i den vänersborgska skolan. Och det är lika bra att säga det rakt ut. Tycker jag. Jag hade önskat att förvaltningen hade gjort det. Inte att skriva att de flesta skolenheter är ”väl fungerande”. Politikerna måste vakna. Att prata klartext är nog det enda sättet.
Förvaltningen tittar lite på åtgärder för att vända den dåliga kunskapstrenden. Tyvärr hamnar förvaltningen i diket. I verksamhetsberättelsen står det:
”förvaltningen har en stor utvecklingspotential i att höja resultaten för eleverna.”
”Förvaltningen”? Ska förvaltningen höja resultaten? Ja tydligen. Det står:
”För att förstå hur vi ska kunna optimera lärandet för eleverna måste vi på ett mer strukturerat sätt samla in data, mäta , analysera och rapportera uppgifter om eleverna och deras sammanhang.”
Ett synnerligen byråkratiskt angreppssätt. Och verklighetsfrånvänt. Inte kan man höja kunskapsresultaten genom att lärare och rektorer ska sammanställa en massa papper ”på ett mer strukturerat sätt” som tjänstemän på Kommunhuset sedan ska titta på?
Det är klassrummen som ska vara i fokus. Det är i klassrummen lärandet sker. Lärarna borde helt enkelt få de nödvändiga redskapen i sin yrkesutövning, t ex mer tid för att planera undervisningen och efterarbeta lektionerna, mer tid till formativa samtal med eleverna etc.
Det är nog läge att göra som i Finland… Lämna ansvaret till professionen!
För Vänersborg, och Sverige, har problem ”med” lärarna… Förvaltningen skriver mycket riktigt:
”svenska lärare är mindre nöjda med sitt yrkesval än genomsnittet för andra EU-/OECD-länder, … fler lärare överväger att byta yrke, studenter med goda studieresultat väljer bort pedagogiskt inriktade utbildningar…”
Inte löser man detta med mer byråkrati och mer kontroll.
När det gäller förskola/dagbarnvårdare har antalet anställda minskat med 2 personer samtidigt som nyttjandegraden ökat och barnens vistelsetid blivit längre. Barnantalet har dessutom ökat med 28 barn.
Föräldrarna uttrycker oro över de stora barngrupperna… Det är inte så konstigt. Det måste anställas fler personer i förskolan och barngrupperna måste göras mindre. Nu när det är valår verkar det som om till och med Moderaterna i stan vill det… (För barnens eller väljarnas skull?)
Arena-Fritid har ett underskott på 5,1 milj kr… Det är väl inte helt förvånande…
Jag noterar med en viss tillfredsställelse att det under avsnittet Arena-Fritid står:
”Arbetet med att på sikt kunna erbjuda ungdomar en ökad tillgänglighet till aktiviteter och plats för aktiviteter till exempel i form av spontanidrottsplatser fortsätter. En plan för förbättrade möjligheter att utöva friidrott och en plan för framtida anläggningar med konstgräs kommer att presenteras i början av 2014.”
De här planerna ser många invånare i Frändefors och Brålanda fram mot…
För övrigt har Musik och Ungdom gått med ett överskott på 686.000 kr. Det har nog aldrig hänt förr. I varje fall inte under min politiska tid.
Det var den långa verksamhetsberättelsen det. Som om inte den vore nog, så har nämnden ytterligare ärenden.
Nämnden ska t ex få en månadsuppföljning. I den ser vi t ex att kostnaderna under Arena-Fritid redan har tickat iväg. Minus 2,75 milj kr under årets första två månader…
Skolskjutsreglementet ska revideras. Jag blir inte riktigt klok på skolskjutsarna. Först trodde jag att nämnden hade infört ”fria skolresor”, dvs att eleverna fritt skulle få välja vilken skola de ville gå på och sedan få ett busskort för att kunna åka dit. Så är det uppenbarligen inte. Jag får återkomma till frågan.
Nämnden ska också fatta beslut om två förskolor.
Det krävs ett nytt beslut för den nya förskolan som ska byggas i kvarteret Hönan. BUN ska begära av Fastighetsenheten att fullfölja upphandlingen. Sedan ska nämnden fatta beslut om att renovera Tenggrenstorps förskola.
Det var det mesta om morgondagens möte. Som vanligt blir det också en hel del information – allt från drogförebyggande arbete till skolmat.
Dagens BUN med badbeslut mm
I höstas antog Vänersborgs kommun, som bekant, en ny vision och nya mål. Ni vet:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Med anledning av detta så behöver Barn- och Ungdomsnämnden arbeta om sina mål och, så att säga, synka dem med kommunens. Därför började Barn- och Ungdomsnämnden sitt sammanträde redan kl 08.30 idag. Syftet var att processen skulle komma igång. Inget annat. Och det gjorde den. Inga beslut fattades, inte idag.
Det ”riktiga” sammanträdet började efter lunch med en uppvaktning av Välfärdspartiets ordinarie ledamot i nämnden Bengt Rydholm som hade fyllt jämna år.
Bengt Rydholm har ägnat en stor del av sitt idrottsliga liv åt badminton. Han har fostrat flera svenska mästare! Dessutom har han, över hundra gånger, tagit med sig ungdomar på träningsläger till badmintonens hemland Malaysia.
Grattis Bengt!
Från bad…minton till bad… (Ursäkta det dåliga [=bad] försöket till vits.)
Sedan var det då dags för frågan om baden i Brålanda och Hallevi. Och det samma dag som TV4Nyheterna Väst sände ett reportage om just badet i Hallevi. TV4Nyheterna Väst hade nämligen uppmärksammat kommunen på att det fanns stora frågetecken kring avtalet med Hallevi… (Inslaget kan du se här.)
Förslaget på ledamöternas bord gick ut på att Barn- och Ungdomsnämnden helt enkelt skulle föra över (betala) 170.000 kr till Samhällsbyggnadsnämnden för badet i Brålanda och 1.585.000 kr för badet i Hallevi.
Och så beslutade nämnden.
Nu måste dock denna överföring gå via kommunstyrelsen (demokratins vägar är inte enkla), så formellt sett är allt inte riktigt klart. I praktiken är det dock klart. Nu finns pengar avsatta till driften av baden!
Frågor som vilken nämnd som ska skriva avtal, med vem och andra praktiska frågor blir det upp till kommunstyrelsen att besluta om. Samhällsbyggnadsnämnden har en åsikt, Barn- och Ungdomsnämnden till viss del en annan.
Det är nog också så att det finns en del ”misshälligheter” mellan nämnderna/förvaltningarna…. Förra året gjorde t ex Samhällsbyggnadsnämnden reparationer på Hallevi för bortåt 300.000 kr. Utan att fråga Barn och Ungdom. Men som Barn och Ungdom fick betala. På en gång.
Det var förresten inte bara det här med själva avtalet med Hallevi som det fanns frågetecken kring. Det var också storleken på bidraget. Och det blev inte klarlagt på sammanträdet hur det hängde ihop. Alla de 1.585.000 kr var nämligen inte driftbidrag… 640.000 kr gick direkt till entreprenören. Och hur denna summa hade räknats fram och hur den hade beslutats kunde ingen riktigt svara på. Att det inte har gått rätt till, det kunde dock alla konstatera. Frågan är naturligtvis känslig, eftersom det handlar om enskilda tjänstemän.
Nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) uttryckte det mycket diplomatiskt när hon sa:
”Det finns förbättringspotential…”
Det här är något som juristerna måste titta på. Det är viktigt, extremt viktigt, att kommunen sköter allt på ett riktigt och korrekt sätt. Och lagligt…
Det blev många principdiskussioner denna eftermiddag, precis som det hade varit på förmiddagen. Det gällde ärende 7:
”Tillskapande av lokalytor inom grundskolan för högre måluppfyllelse, likvärdighet och integration:
-Beslut om inriktning för likvärdighet och struktur”
Och det gällde ärende 9:
”förvaltningens sammanställning och analys … av skolinspektionens beslut och bedömningar efter genomförd tillsyn.”
Jag tror att principdiskussionerna var värdefulla för nämndens fortsatta arbete, men det var bara på ärende 7 som det ledde till ett annat beslut. Nämnden följde inte förvaltningens förslag om att den skulle få ”fria händer” i det fortsatta utredningsarbetet, utan konkretiserade och tydliggjorde inriktningen på arbetet. Nämnden fattade beslutet att förvaltningen skulle fortsätta att arbeta kring frågorna om integration, likvärdighet och struktur med följande inriktning:
- ”Undervisning för nyanlända sprids till flera skolor
- Organisation inom skolenheter – skolstrukturer
- Resurstilldelning och resursfördelning
- 7-9 skolornas organisation”
Som sagt, dagens sammanträde präglades av väldigt många diskussioner. Men jag återkommer till dem i samband med att det närmar sig beslut.
Den stora frågan avgjordes dock idag – Brålandaborna ska även fortsättningsvis kunna ta sig ett dopp i ortens bassäng!
Fokus i och på BUN
Ärende 9 på morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden handlar om:
”förvaltningens sammanställning och analys … av skolinspektionens beslut och bedömningar efter genomförd tillsyn.”
På januarimötet fick nämnden en redovisning från Skolinspektionen om vad som framkommit vid tillsynen. Nu ska förvaltningen dra sina slutsatser för nämnden.
Jag ställer mig frågande till förvaltningens analysmetod – och därmed till slutsatserna.
I sin analys räknar förvaltningen antalet anmärkningar/förelägganden från Skolinspektionen och jämför antalet med den förra tillsynen 2008. Och eftersom antalet anmärkningar var färre 2013 så dras slutsatsen att det har skett:
”en bra förskole-, fritidshems- och skolutveckling.”
Sedan räknar förvaltningen förelägganden/anmärkningar för enbart grundskolan och kommer fram till:
”Det vi dock kan säga utifrån detta resultat är att många av Vänersborgs kommuns skolor har gått igenom ett stort och lyckat utvecklingsarbete sedan 2008.”
Jag anser inte att man kan analysera kvaliteter utifrån att enbart räkna. Ett stort fel skulle ju t ex kunna vara värre än tre små…
Man skulle också kunna se på Skolinspektionens anmärkningar så här: Om Skolinspektionen hittade X antal anmärkningar 2008, så borde de vara åtgärdade vid det här laget, 5 år senare… De anmärkningar som Vänersborg fick 2013 är således nya anmärkningar… Och det är ju knappast ett tecken på ett lyckat utvecklingsarbete…
Sedan så kan man inte heller bortse från att det också kan vara så att Skolinspektionen inte har upptäckt alla brister…
Det finns ett antal skolor, 5 stycken, som förvaltningen utifrån ”beräkningarna” anser ”sticker ut”:
”De övriga 5 skolorna står tillsammans för 43 stycken förelägganden/anmärkningar, 8,6 stycken förelägganden/anmärkningar var.”
Om det nu gick att dra kvalitativa slutsatser utifrån kvantitet, så skulle man väl på tydlig och klar svenska säga att dessa fem skolor inte är några bra skolor. Eller kanske till och med dåliga skolor. Förvaltningen uttrycker sig ”positivare”:
”… skolor som fortfarande har stor utvecklingspotential.”
Jag skulle nog vilja att förvaltningen talade lite mer klartext…
Förvaltningen drar ytterligare en slutsats från sin ”analys”, dvs att de flesta skolor har gått igenom ett stort och lyckat utvecklingsarbete – utom fem stycken:
”Detta skulle kunna betyda att likvärdigheten för eleverna mellan Vänersborgs kommuns grundskolor har försämrats under motsvarande period.”
I denna betydelse av ”likvärdighet”, så skulle likvärdigheten i Vänersborg kunna bli bättre om de ”bra skolorna” blev sämre…
Förvaltningen avslutar sitt analysarbete med att föreslå ett antal så kallade ”prioriterade utvecklingsområden”:
- ”Likvärdighet i kommunens förskola, fritidshem och grundskola
- Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer
- Förbättra och utveckla planen för kränkande särbehandling samt uppföljningar av denna
- Utveckla skolbiblioteken
- Utveckla en plan med att få tillgång till tidsenliga lärverktyg inom våra verksamheter
- Tillsyn över den enskilt bedrivna pedagogiska omsorgen
- En rektor för varje skolenhet
- Att arbeta med analys, kommunikation och information på individ-, grupp- och organisationsnivå.”
Jag saknar två viktiga utvecklingsområden. (Eller ingår de i någon av ovanstående punkter?)
Skolinspektionen gav anmärkningar på förskolan och ett antal grundskolor kring särskilt stöd. Det är allvarligt om barn och ungdomar inte får det stöd de behöver. Särskilt stöd regleras nämligen i Skollagen – och lagar ska följas.
Om förskolan säger Skollagen:
”Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.”
Skollagen om grundskolan:
”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
För det andra. Några skolor fick förelägganden av Skolinspektionen:
”angående de individuella utvecklingsplanerna och kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven”
Det här är grundläggande i skolans värld…
Jag tycker att förvaltningen har fel fokus… En gång i tiden skrev jag om det systematiska kvalitetsarbetet. (Se här.)
Det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att planera, följa upp, analysera och dokumentera så att verksamheten utformas på ett sådant sätt att skolans nationella mål uppfylls. Det handlar om att utgå från det som fungerar och identifiera det som behöver utvecklas och förbättras. Vart ska vi och var är vi idag?
I skolans värld är den viktigaste utgångspunkten elevens lärande och utveckling. Därför måste en analys utgå från elevernas resultat och vad resultaten beror på. Det kan handla om arbetssätt, resurser, klasstorlekar, organisation, schema och kanske förhållningssätt. Det kan också handla om ledarskap, kränkningar och mobbing etc. Det som är bra ska behållas. Det som är mindre bra, eller dåligt, ska förändras. Eleverna ska lära sig och utvecklas. Allihop. Det är det här som är statens uppdrag till skolan.
![clip_image001[4]](https://karvling.com/wp-content/uploads/2013/05/eye.jpg "clip_image001[4]")
Så enkelt är det. Så svårt är det.
Jag vill citera Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik, som i sin sammanfattning av Hatties rapport ”Synligt lärande” säger:
”Att återigen sätta klassrumsfrågor och undervisningsstrategier högt på agendan och försöka bidra till att utveckla kraften hos lärare och elever att få ut det mesta möjliga av skolan, både kunskapsmässigt och socialt.”
Det här ska Vänersborgs kommun jobba med, hela tiden. Det är det här som enligt min mening ska vara i fokus.
Naturligtvis ska vi lyssna på Skolinspektionen och ta till oss av den kritik som ges, men Vänersborgs kommun måste satsa på att utveckla skolan oavsett vad Skolinspektionen säger och inte säger. Skolinspektionen tittar bara på vissa saker, och dit hör inte det väsentligaste – själva undervisningen. Men detta måste hela tiden vara huvudmannens fokus.
Och undervisning bedrivs på de enskilda skolorna… Det är rektors och lärares uppgift, och uppdrag. Huvudmannens, dvs Barn- och Ungdomsnämnden, uppdrag är att ge rektorer och lärare de förutsättningar och redskap som krävs.
Innan Barn- och Ungdomsnämnden ska behandla ärende 9, så ska den behandla ärende 7:
”Tillskapande av lokalytor inom grundskolan för högre måluppfyllelse, likvärdighet och integration:
-Beslut om inriktning för likvärdighet och struktur”
Även detta ärende är tungt. Trots att texten i handlingarna ryms på en A4-sida. Beslutsförslaget är att nämnden ska:
”ställa sig bakom nedan redovisad inriktning”
Det kan jag inte.
För det första har jag svårt att förstå texten. Jag önskar att förvaltningen var tydligare med vad den menar och vad den vill. För att ta ett exempel, det allra sista stycket:
”De strukturella förutsättningarna för organisation och elevgruppssammansättning gällande Frände/Röseboskolor samt Brålanda/Skerruds skolor måste förändras för ökad likvärdighet.”
Vad står det? Vad betyder ”strukturella förutsättningar”? Vad menas med ”elevgruppssammansättning”? Likvärdighet? Jag vet inte. Men när jag läser avsnittet, så kan jag bara dra en enda slutsats:
Förvaltningen vill att politikerna ska ge klartecken till att förvaltningen ska få arbeta för att lägga ner Skerrud och Rösebo.
Jag kan ha fel.
Det mesta av texten i handlingarna handlar om integrering och segregation, även om andra begrepp ibland används, som t ex likvärdighet. Intentionerna är, tror jag, att förvaltningen vill lägga ner Tärnan 4-6 och flytta eleverna till Norra skolan och Mariedalskolan. Fast jag är inte säker. Nämnden har ju redan beslutat att hyra moduler till Norra skolan och Öxneredsskolan.
Det är ingen tvekan om att Barn och Ungdom måste ta i integrationsfrågan. De ”svenska” eleverna har i stor utsträckning valt bort Tärnanskolans mellanstadium. Det är förödande för integrationen. Det har också lett till sjunkande studieresultat för de elever som går på skolan. På så sätt är förvaltningen rätt ute.
Men textens fokus hamnar enligt min mening fel. På samma sätt som ovan. Det står t ex:
”Det är därför viktigt att resurstilldelning och fördelning av resurser ger förutsättningar för ökad likvärdighet särskilt för elever i behov av särskilt stöd. Detta gäller i första hand nyanlända elever och elever i områden där den socioekonomiska bakgrunden påverkar resultaten.”
Fokus måste utgå från undervisningen och elevers lärande. Inget annat. Utifrån det som händer i klassrummet måste man analysera vad som behöver utvecklas och förbättras. Det går t ex inte att utgå från att elever med en viss socioekonomisk eller migrationsbakgrund ska misslyckas. Dessutom är särskilt stöd individuellt och något som alla elever har rätt till.
Som sagt, syftet är gott när det gäller integrationen. Men när det gäller Skerrud och Rösebo…
Men texten är svår, jag kanske har missuppfattat nåt. Kanske alltihop.
BUN i övermorgon
Barn- och Ungdomsnämnden behandlar inte bara baden i Brålanda och Hallevi på måndag. Det ska tas upp lite annat smått och gott också. Mest smått faktiskt. Fast smått som kan bli stort. Och gott. Så småningom.
Nämnden ska börja diskutera kommunfullmäktiges nya vision och mål, en diskussion som:
”kommer att ligga till grund för förvaltningens upprättande av förslag till budget 2015.”
Arbetet med budgeten för nästa år tar alltså sin början. Och det blir stort. Det är ju valår… Inga beslut fattas dock imorgon, men en spännande period inleds…
Nämnden ska begära att lite investeringspengar flyttas från förra året till i år, anta en upprättad plan för intern kontroll, ta del av en redogörelse för arbetet med och kring internationalisering, få information om kommunens förlikning med WSP och lyssna till en redogörelse för:
”förvaltningens sammanställning och analys … av skolinspektionens beslut och bedömningar efter genomförd tillsyn.”
Skolinspektionens beslut av granskningen är ju som bekant avslutad och nu ska förvaltningen dra sina slutsatser för nämnden. Det finns en del att diskutera tror jag…
Jag återkommer imorgon i detta ärende, liksom med ärendet:
”Tillskapande av lokalytor inom grundskolan för högre måluppfyllelse, likvärdighet och integration:
-Beslut om inriktning för likvärdighet och struktur”
Tydligt? Koncist språk? Vi tar det imorgon…
Nämnden ska också yttra sig över ”Mål och anvisningar för medborgardialog”.
Bakgrunden är, bland annat, Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökningar genom åren, där vänersborgarna har varit ganska missnöjda med sina möjligheter att påverka kommunala beslut. Det var faktiskt så att Vänersborg i den senaste undersökningen fick allra lägst betyg av de undersökta kommunerna på frågorna ”Vad tror eller tycker du om hur ansvarstagande kommunens politiker är?” och ”Vad tror eller tycker du om hur väl politiska beslut genomförs?”…
Jag tror att vänersborgarna hade Lars-Göran Ljunggrens (S), S Anders Larssons (S) och Bo Carlssons (C) styre i tankarna när de besvarade undersökningen… Många vänersborgare hade väl därför en del förhoppningar på att moderaterna skulle demokratisera Vänersborg under denna mandatperiod, men förhoppningarna har till stor del kommit på skam. Arbetet med att utöka och fördjupa demokratin i Vänersborg har i stort sett legat nere den här mandatperioden.
Och det som har gjorts, har varit på initiativ av andra partier, typ Vänsterpartiet…
Det har fattats beslut om att vänersborgarna nu har möjlighet att lämna medborgarförslag. Även om informationen om detta har varit bristfällig. (Här kan du nu hitta info på kommunens hemsida.) Andra saker är ”på gång”, typ att sammanträden i nämnder och styrelser ska öppnas för allmänheten. Men än är det mesta i demokratiseringsväg så att säga kvar ”på papperet”, dvs ligger nere…
I handlingarna inför måndagen, så skriver förvaltningen till politikerna angående medborgardialogen:
”Ärendet avser arbetssätt för förtroendevalda beslutsfattare, varpå förvaltningen väljer att inte yttra sig i ärendet”
Det verkar inte bli annat än följande beslut:
”Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att notera förslaget, och konstaterar att ökad dialog numera finns som ett inriktningsmål riktat till kommunstyrelsen och nämnder.”
Jag tror att det får bli nya tag med demokratifrågorna nästa mandatperiod. Fast det beror ju naturligtvis på hur vänersborgarna röstar i valet i september…
BUN behandlar Brålandas bad
Parallellt med att diskussionerna om ”Affären Brålandabadet” löper vidare i Brålanda, och på sociala medier, så har en diskussion om centralorten kontra ”resten” av kommunen tagit fart. Läs gärna kommentarerna i samband med mitt förra blogginlägg. Argumenten som framförs får en faktiskt att tänka efter en extra gång. Oavsett vad man har för åsikt från början. Tror jag. (Klicka HÄR! De nyaste kommentarerna överst.)
På måndag har Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde. Då ska badet i Brålanda behandlas. Förslaget, som ligger på ledamöternas bord, är att Barn- och Ungdomsnämnden helt enkelt ska föra över (betala) 170.000 kr till Samhällsbyggnadsnämnden. De pengarna ska Samhällsbyggnadsnämnden sedan använda till driftbidrag till den blivande arrendatorn.
Vem som ska arrendera badet, hur avtal och kontrakt ska se ut – det lämnar Barn och Ungdom till Samhällsbyggnad. Så är det tänkt. Barn och Ungdom betalar, Samhällsbyggnad sköter resten.
Det är inget bra förslag.
Jag tror att det är bättre att Barn och Ungdom hyr badet av Samhällsbyggnad. För 170.000 kr. Sedan sköter Barn och Ungdom alla kontakter med arrendatorn. Barn och Ungdom är ju ”expert” på sådana här verksamheter, Samhällsbyggnads är expert på fastigheter, byggnader och anläggningar.
Var och en sköter sitt. Var och en gör det den är bäst på.
Förslaget skulle ha en annan fördel. Kommunen skulle få kontroll på kostnaderna för driften. Som det är nu, så får ju arrendatorn en klumpsumma. Visar det sig att driften blir dyrare, så betalar kommunen ut mer pengar. Men blir driften billigare, så… I varje fall rent teoretiskt, så skulle pengarna kunna hamna i arrendatorns egen ficka. (Jag vill poängtera att jag inte tror att det är så. Tvärtom, så tror jag att arrendatorerna lägger ner en massa ideellt arbete!)
Men en konstruktion där Barn och Ungdom hyr baden i Brålanda och Vargön av Samhällsbyggnad gör att kommunens
kontroll blir bättre och är också, tror jag, en förutsättning för att kommunen ska kunna behandla sina medborgare på ett likvärdigt och rättvist sätt.
Och blir t ex elen eller uppvärmningen av vattnet billigare, då sparar kommunen pengar…
Barn och Ungdom föreslås också att betala driftbidrag (till Samhällsbyggnad) för Hallevibadet. Enligt samma konstruktion och principer som för Brålandabadet. Summan till Hallevi är dock något större… 1.585.000 kr.
Det är mycket pengar. 1.585.000 kr om året.
I det ursprungliga avtalet, som skrevs den 24 maj 2002, så var driftbidraget 640.000 kr per år. Visst har allt blivit dyrare, jag undrar bara vem som har bestämt att driftbidraget ska öka. Och på vilka grunder.
Jag tror att jag ska försöka skriva ett förslag till nämnden som går ut på att Barn och Ungdom hyr baden av Samhällsbyggnad. Och inte bara överför pengar.
Diskussion om huruvida avtalet mellan kommunen och Hallevibadet är juridiskt korrekt har också gått vidare. Kanske inte direkt på Facebook, mer IRL, typ ”i det verkliga livet”. I Kommunhusets korridorer och sammanträdeslokaler. Jag har hört olika bud, men nu tror jag att de flesta är överens om att förlängningen av det skriftliga ursprungsavtalet trots allt har varit juridiskt ok, även om det har varit muntligt. Frågan är dock om det har varit rätt person som har fattat besluten om förlängning. Och det verkar det inte ha varit.
På måndag ska Barn- och Ungdomsnämnden alltså fatta det för Brålandabadet så avgörande beslutet. Först därefter, plus några dagar tills protokollet är justerat, kan Fastighetsutskottet fatta beslut om vem som ska få arrendera Brålandabadet – och under vilka ekonomiska och andra villkor och förutsättningar!
Om det inte är för sent… Att anställa folk och få igång verksamheten är ju inte något som görs i en handvändning. Det är mycket som ska ordnas och förberedas. Men det ordnar sig nog. Det hoppas hela Brålanda.
Och det är jag övertygad om, också hela Barn- och Ungdomsnämnden… Jag tror att det är nämndens fel att det har blivit fel. Och nu är det dags att det blir rätt.
Och sist men inte minst.
På lördag är det krogshow igen. Marie Dahlin från Socialdemokraterna drabbar samman med Miljöpartiets Anders Wiklund.
Är det någon som ska dit?
Och ni har väl inte glömt att ”finalen” hålls den 22 februari. Då ska Gunnar Lidell och Stefan Kärvling mötas i en duell…
Och då ska väl alla dit…?
Lösning i sikte i Brålanda?
Så är det nog… Vill man ha höga ”tittarsiffror” på sin blogg så är det Brålanda och Dalsland man ska skriva om.
Kommunens hantering av badet i Brålanda har orsakat en hel del turbulens. Det har t ex blivit flera kommentarer på min förra blogg. (Se ”Affären Brålandabadet”.) För att inte tala om stormen på Facebook… Och de flesta som kommenterar är inte särskilt glada över det som händer. Och det kan jag förstå.
En stor del av problemet har naturligtvis sin grund i att baden, i Brålanda och Hallevi, har flyttats från Barn- och Ungdomsnämnden till Samhällsbyggnadsnämnden. Nya människor ska ha hand om gamla ärenden. Så att säga. Och de två nämnderna och förvaltningarna har av tradition olika ”kulturer”. Samhällsbyggnads ser framför allt till fastigheterna och Barn och Ungdom till verksamheterna.
I ”flytten” har inte heller alla ”papper”, utfästelser och löften följt med. Tycks det. Precis som pengarna…
De har inte heller följt med.
Som James Bucci, min partivän, mycket riktigt nämnde i en kommentar, så ska Barn- och Ungdomsnämnden ta ett beslut den 17 februari om att flytta över pengar till Samhällsbyggnadsnämnden. Som ersättning för kostnader förknippade med Brålandabadet… (Bucci talar om 170.000 kr, i handlingarna nämns ingen siffra. Men det ska komma ett extra utskick.)
Så här står det under ärende 5 i handlingarna (som jag läste först igår):
”Kommunfullmäktige beslutade 120620 §86, om en Samlad fastighetsförvaltning. Vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde 131209 § 148, konstaterade nämnden att anläggningarna Hallevibadet och Brålandabadet är överförda från barn- och ungdomsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. Återstår att hos kommunstyrelsen begära överföring av driftsbudget från barn- och ungdomsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden, för de båda anläggningarna.”
Jag trodde, precis som flera andra i nämnden, att pengarna redan hade överförts. Det tog jag (vi) som närmast självklart. Det är så det har sagts till oss av tjänstemän. Men så var det tydligen inte. Och detta förhållande sprider naturligtvis ljus över fastighetschefens uttalande i TTELA den 28 januari:
”Vi kan inte subventionera verksamheten för att den ska gå runt, det är inte vår uppgift som fastighetsägare.”
Samhällsbyggnads ser till fastigheterna och Barn och Ungdom till verksamheten… Och så ska det nog vara.
Bucci tycker också att:
”Frågan som en ansvarstagande ledamot i BUN bör ställa till sin förvaltning är varför överföringen sker först nu?”
Vi får se om det finns någon sådan ”ansvarstagande ledamot i Barn- och Ungdomsnämnden”… Fast jag antar att svaret är givet, att det var på grund av ett förbiseende. Typ…
Jag vet ännu inte hur det exakta beslutsförslaget i Barn- och Ungdomsnämnden kommer att se ut nästa måndag, men jag antar att det blir något i stil med att BUN ska ingå ett hyresavtal med Samhällsbyggnadsnämnden för Brålandabadet. Ett hyresavtal på kanske 170.000 kr om året, eller mindre…
Och sedan är det upp till Barn- och Ungdomsnämnden att det bedrivs verksamhet vid badet utifrån det nämnden vill ha. Med andra ord, BUN sköter kontakterna med arrendatorn ifråga.
Ett sådant beslut vore nog det bästa.
Nu vill jag inte påstå att Barn- och Ungdomsnämndens kommande beslut får hela affären Brålandabadet att bli ordentligt belyst. Det finns fortfarande mörka vrår där ljuset inte kommer åt… (Se min tidigare blogg: ”Affären Brålandabadet”.)
Jag tror med andra ord att det även fortsättningsvis finns anledning för både chefers chefer och jurister att ta tag i saker och att slå nävarna i borden. Ärendet har inte hanterats rätt från kommunens sida.
Men BUN:s beslut lär väl i varje fall få till följd att det kommer att ordna sig med ”kommunbidraget”, driftbidraget, till den arrendator som vill driva badet i Brålanda.
Så svaret på den fråga som Annelie, den tidigare arrendatorn, ställde till Samhällsbyggnads den 3 februari, och som hon enligt uppgift inte har fått svar på:
”Jag önskar mer underlag för att ta ställning till om jag har möjlighet att driva Brålanda Badet sommaren 2014.”
… blir säkerligen efter BUN-sammanträdet nästa måndag besvarad med:
”Det kommer att utgå driftbidrag!”
Så alla dalslänningar som anser att, som signaturen ”Roy Andersson” uttrycker det hela:
”det övergripande målet [är] att ytterområdena skall konsekvent missgynnas”
…kanske får anledning att, åtminstone till viss del, ompröva denna syn. Eller?
Signaturen ”brålandaförälder” verkar svårflirtad… ”brålandaförälder” räknar upp en rad exempel där kommundelarna utanför centralorten missgynnas…
Så till sist tänkte jag återge dessa punkter, för att ge oss som bor i centralorten en inblick i hur ”resten” av kommunen tänker och ser på den förda politiken…
- ”det bara byggs en scen och den ska stå på gågatan i centralorten.
- det beställs ny park- och gatubelysning och de ska bara lysa upp centrala Vänersborg.
- det anläggs en cykelbana som går mellan centrala Vänersborg och Överby som badar i belysning men samtidigt släcker belysning i Brålanda (skolväg) pga oense ägarförhållande.
- tänder upp tusentals lysrör i arenan men släcker i skidspåret (rådiga Thn-företagare betalar även i år).
- det satsas stort på begreppet ”centrumutveckling” men bara i Vänersborgs centrum.
- det anordnas gratisbussar till Göteborg och Vara men de ska bara utgå från centralorten.
- det investeras stort för ny sopåtervinning men bara nära för invånarna i centralorten.
- det sparas pengar genom att sluta klippa gräs i Brålandas grönytor.
- det sopas flitigt så snart snön smält i Vänersborg och under hela sommaren men i Brålanda/Frändefors hyrs en undermålig traktoråkare in som sopar slarvigt två veckor före midsommar.
- Kollektivtrafik ska bara vara för centralortens invånare med täta tåg och blå bussar stup i kvarten.”
Jag undrar dock om det är så illa som signaturen ”brålandaförälder” vill göra gällande. Behandlas områdena utanför centralorten verkligen så styvmoderligt?
Lite konstigt vore det med tanke på att så många ledande politiker i fullmäktige och kommunstyrelse kommer från Dalsland…
.
PS. Det finns flera som anser att det idag inte finns något juridiskt giltigt avtal mellan kommunen och badet i Hallevi. De menar att en förlängning av avtalet med ett år, som det stod i det undertecknade ”pappersavtalet” från 2002, bara gällde ett år. Avtalet, menar dessa, upphörde när det extra året (2005) tog slut… Undrar vad juristerna på kommunen säger?
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer