Arkiv

Archive for the ‘BUN 2025’ Category

BUN: Budget 2026 (1/2)

På kommunstyrelsens sammanträde den 26 februari fattade de styrande partierna (S+C+KD+MP) och SD+MBP beslut om de så kallade budgetanvisningarna, eller som det kallas mer “populärt”, budgetramarna. M+L+V deltog inte i beslutet. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna anger vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2026. Det ska dock noteras att det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige i juni. Budgetanvisningarna är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det blir i stort sett inga nya pengar till någon nämnd för att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det finns också centralt avsatta budgetmedel för löneutvecklingen. Så brukar det vara i Vänersborgs kommun.

Budgetanvisningarna budgeterar ett resultat för kommunen som helhet nästa år på +52 milj kr. (I budgeten för 2024 budgeterades ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.) Jag tror dock att det budgeterade resultatet för 2026 är lika osäkert som flera av de andra siffrorna i budgetanvisningarna, som t ex inflationsprognosen. Det beror dock inte på de styrande partierna utan på läget i både Sverige och världen. Och då togs ändå beslutet om anvisningarna före Trumps utspel om höjda tullar…

En ny befolkningsprognos presenterades den 4 mars, dvs efter beslutet om anvisningarna. Den ändrade förutsättningarna för budgetarbetet. Prognosen visar nämligen volymminskningar i både förskola (1-5 år) och i grundskolans verksamheter (6-15 år). Från 2025 till 2028 är prognosen att antalet barn i åldern 1-5 år kommer att minska med cirka 150 barn (7,0%), antalet 6-12-åringar prognostiseras att minska med cirka 60 barn (1,7%) och antalet 13-15-åringar med cirka 30 barn (1,9%). För BUN är det av stor vikt att se hur befolkningsutvecklingen slår i olika delar av kommunen. De prognoserna presenteras dock inte förrän senare i april.

Den starkare statliga styrningen inom utbildningsområdet kommer också att ställa krav på kommunen. Följande punktlista listar vad som är på gång. (Det går att hoppa över listan. Den är inte nödvändig för att förstå förvaltningens budgetförslag.)

Det är många förändringar på gång inom förskolans och grundskolans område:

  • Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier.
  • Den 1 september 2025 träder ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i kraft. Programmet innehåller två bärande delar: en nationell plan för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Förvaltningen utreder konsekvenserna.
  • I mars 2025 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om en 10-årig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan.
  • Det införs ett nytt kapitel i skollagen om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte och att huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och grundskoleenhet finns en beredskapsplan och ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
  • I februari 2025 presenterade en statlig utredning ett förslag till ett nytt betygssystem. De nya betygen föreslås införas höstterminen 2028.
  • I februari 2025 presenterades en statlig utredning om ändringar i läroplanerna. Utredningen föreslår att den nya läroplanen införs 2028, samtidigt som den tioåriga grundskolan. (NATO-kunskap ska antagligen införas i ämnet samhällskunskap. Tur man är pensionär…)
  • I mars 2025 presenterades den statliga utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid. Förslagen föreslås träda i kraft till höstterminen 2027.
  • En statlig utredning har i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Även regleringen om stödinsatser i grundskolan ska ses över. Det ska bland annat bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper.
  • En statlig utredning har i uppdrag att bland annat överväga och föreslå hur det kan införas en obligatorisk språkförskola för barn som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utredningen ska även föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet. Utredningen ska också komma med förslag om hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan.
  • En statlig utredning har i uppdrag att föreslå en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska fastställa en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara.

Det blev kanske en liten överkurs med denna långa uppräkning. Men det kommer att få betydelse för BUN och kommande budgetar, kanske redan för budgeten nästa år. Det är bra att hålla i minnet att staten knappast kommer att fullt ut stå för kostnaderna för en enda av ovanstående reformer.

Det pågår flera utvecklingsarbeten i barn- och utbildningsförvaltningen. Förskole- och grundskoleorganisationen håller på att ses över som ett resultat av prognoserna om minskade barn- och elevantal. Jag har dock ingen kännedom om hur resonemangen går t ex om det är aktuellt att lägga ner någon skolenhet. Det föreligger vidare ett uppdrag kring anpassad grundskola och ett tämligen omfattande utvecklingsarbete gällande särskilt stöd. Det pågår även en utredning om hur kommunens grundskolor är utformade och anpassade för elever i behov av olika former av stöd, t ex NPF. Det kan också nämnas att det arbetas med AI och digitalisering samt krisberedskap och säkerhet. Jag tror att tjänstepersonerna på förvaltningen har en hel del, och kommer att få ännu mer, att stå i. Och jag ser ytterligare kostnader framför mig…

Det finns också osäkerheter kring framtida kostnader gällande underhållsbehov på de fastigheter som nämnden hyr. Sedan är det som vanligt omöjligt att känna till hur många asylsökande med barn och ungdomar som kommer till Restad Gård.

Utifrån alla ovanstående förutsättningar, och självklart särskilt utifrån budgetanvisningarna och den nya befolkningsprognosen, har barn- och utbildningsförvaltningen under våren sett över och arbetat med att anpassa sina verksamheter för nästa budgetår. Förvaltningen har beskrivit effektiviseringar och besparingar och hur den tänker omfördela och omprioritera resurser osv. Det förslag till budget för 2026 som förvaltningen har tagit fram ska politikerna i BUN ta ställning till på fredag.

Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 fastställdes i budgetanvisningarna till 1.022.101.000 kr. Det är alltså drygt 1 miljard kronor… Förra året var motsvarande belopp 1.019.610.000 kr. För nästa år är det alltså tänkt att BUN ska få knappt 2,5 milj kr mer…

Jämfört med förra årets budget så har följande ändringar och justeringar gjorts:

“Inflationskompensationen ökar ramen med 5.910 tkr. (“tkr”=tusen kronor; min anm.) Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 6.231 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 1.772 tkr. Ramen utökas med 552 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Det tillfälliga anslaget om 1.000 tkr till kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet tas bort.”

Barn- och utbildningsförvaltningen anlägger ett mycket positivt perspektiv på den ekonomiska situationen. Och det är “volymminskningarna” som ger anledning till denna optimism. Volymminskningen är minskningen av antalet barn och elever de närmaste åren. Förvaltningen skriver:

“Volymminskningarna frigör medel som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.”

Satsningarna förutsätter dock en oförändrad kommunal barn- och elevpeng, dvs att den totala budgeten till BUN inte minskar. Det skulle alltså betyda att BUN får lika mycket pengar för att utbilda färre barn.

Men, nya satsningar i dessa kärva ekonomiska tider? Ja, volymminskningarna innebär att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster skriver förvaltningen. Det kanske ger någon eller några miljoner i besparing, samtidigt som detta är nödvändigt för att betala IT-enheten för ökade kostnader…

Förvaltningen resonerar vidare:

“Volymminskningarna frigör resurser om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2026 som 2025.”

Och det låter ju fortfarande positivt, men förvaltningen kan naturligtvis inte trolla. Citatet fortsätter:

“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Personalstyrkan måste minskas… Och det gäller både förskola och grundskola.

“Personalminskning motsvarande 8.852 tkr behöver genomföras om nuvarande barn- och elevpeng/fritidspeng kvarstår.”

Det är märkligt att förvaltningen skriver att volymminskningen frigör medel samtidigt som man skriver att enheternas budget minskar… De “frigjorda pengarna” ska framför allt användas till satsningen i förskolan. Som för övrigt är helt rätt tänkt, bara det inte behöver betalas av andra barn och elever…

Denna resultaträkning finns med i underlaget:

Omkostnaderna, t ex skolskjutsar och skolmåltider, ökar för varje år liksom räntor och avskrivningar. (Siffrorna för 2025 och 2026 är “prognoser”.) Intäkterna minskar också något jämfört med innevarande år.

Personalkostnaderna är intressanta. De beräknas med förvaltningens förslag att minska 2026 jämfört med i år med 7,4 milj kr. Med andra ord, en ordentlig besparing, “effektivisering”. Jämför man med personalkostnaderna för 2024 så ser man en minskning av personalkostnaderna med hela 28,7 milj kr… Och det i en kommun där kommunens högsta beslutande organ kommunfullmäktige har antagit inriktningsmålet:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

I det här inlägget har jag gett en tämligen omfattande och grundlig sammanfattning av det förslag till budget för 2026 som förvaltningen lägger fram för politikerna på fredag. Saknar någon förklaringar och svar så håller jag med – förslaget ger upphov till flera frågor. De fem fackförbunden i skolans värld har också en del synpunkter. Det ska dock understrykas att förvaltningens, och nämndens, uppdrag är att upprätta en budget utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade i februari.

Del 2 om budget 2026 hittar du här: ”BUN: Budget 2026 (2/2)”.

Kategorier:Budget 2026, BUN 2025

Företagscentrum på Norra skolan?

6 april, 2025 1 kommentar

I “Utredning Norra skolans lokaler” från november 2023 står det:

“Byggnaderna har synnerligen högt kulturhistoriskt värde, vissa av byggnadsminnesklass.”

Norra skolan står där den står. De förnämliga skolbyggnaderna från 1899 respektive 1917 med de höga kulturhistoriska värdena vägrar på något sätt att ge upp trots att Vänersborgs kommun har tillåtit de fina gamla byggnaderna att förfalla. Det bristande underhållet och misskötseln av Norra skolan anmäldes till byggnadsnämnden i december 2021.  I Plan- och bygglagen (PBL) står det i 8 kap 14 §:

“Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”

Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. Ett år senare hade ingen aktiv handläggning av tillsynsärendet påbörjats – och jag tror inte att det gjordes senare heller.

När kommunfullmäktige den 13 mars 2024 beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola (se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”) så var en av anledningarna att det skulle kosta 120 milj kr att renovera Norra skolan. Och det trots att taken på skolan hade åtgärdats till en kostnad av totalt 7,9 milj kr. 

Kommunfullmäktige fattade strax därefter ytterligare ett  beslut om Norra skolan. Den 15 maj 2024 beslutades om en fördjupad utredning av Norra skolans lokaler. Det hade gjorts en utredning (se ovan), men den kom fram till att en ny borde tillsättas. Den nya utredningen skulle ta reda på:

“investeringsbehov och hyresnivåer för anpassning av lokalerna vid Norra skolan för användning till ett eller flera av alternativen förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet.”

I underlaget stod det tydligt också att utredningen skulle undersöka:

“om det är möjligt att nyttja byggnaderna med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning”

Det framkom dock inte i fullmäktiges beslut.

Den 3 januari i år var utredningen klar – “Utredning – verksamhetsanpassning Norra skolan”. Den utfördes av What Arkitektur. Syftet var alltså att utreda hur befintliga lokaler på Norra skolan kunde verksamhetsanpassas till musik- och kulturskola (kultur- och fritidsnämnden), förskola (barn- och utbildningsnämnden) respektive daglig verksamhet (socialnämnden).

Utredningen beskriver de tre olika alternativen på följande sätt:

Kulturskola: En kulturskola där musikskolan och delar av gymnasiets estetiska program flyttar till Norra skolan, vilket skapar en kulturell knutpunkt för musik, teater, dans och bild. Eventuellt kan en kulturinriktad del av daglig verksamhet ingå, t.ex. bildskapande, teater eller musik anpassat för brukare med särskilda behov.”

Förskola: Slottet omvandlas till en förskola som utnyttjar nästan hela nedre tomten som lekyta utomhus. Övre gården viks för parkering. Utformningen behöver fokusera på säker inhägnad, lekvänlig utomhusmiljö och genomtänkt vertikal transport då verksamheten delas på flera plan. Verksamheten passar inte ihop med daglig verksamhet.”

Daglig verksamhet: Byggnaderna anpassas för att tillgodose behoven hos daglig verksamhet, med lokaler som stödjer en rad olika aktiviteter. Rum kan inredas för att inkludera plats för gaming, trädgårdsarbete, samt kreativa verkstäder som bild och form. Samtidigt kan vissa delar av byggnaden användas för socialtjänstens behov, såsom kontor och mötesrum för individuella samtal.”

Utredningen är mycket utförlig med skisser på hur byggnaderna kan organiseras för de tre verksamheterna och arkitekterna har faktiskt också gjort detaljerade ritningar. Det har gjorts brandgenomgångar, tillgänglighetsbeskrivningar, beskrivningar av nödvändiga byggnadsingrepp och getts viktiga råd och synpunkter. Som t ex att en förskola inte skulle passa ihop med daglig verksamhet.

Utredningen konstaterar att det blir dyrt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Norra skolan. Byggnaderna passar helt enkelt bäst till skola… Ombyggnader till något av de tre (andra) alternativen innebär att bygga nya väggar för att få mindre rum (med bra akustik) till kulturskolan och riva gamla väggar och ersätta de bärande väggarna med stålbalkar, till en danssal, så är det naturligtvis inte förvånade att det blir stora kostnader.

Kostnaderna för de olika alternativen beräknas för kulturskolan till nästan 105 milj kr. I det alternativet utnyttjas i stort sett samtliga byggnader, det krävs endast 2,3 milj kr för “renoveringsbehov för ej verksamhetsanpassad yta”. En eventuell förskola skulle inrymmas i en av byggnaderna, “Slottet”. Kostnaden skulle då “bara” bli 46,6 milj kr. Men skriver utredningen, renoveringsbehovet för de andra “ytorna” ligger på drygt 77 milj kr. Utredningen beräknar slutligen att kostnaden för daglig verksamhet skulle hamna på ungefär 89 milj kr och 23 milj för “ej verksamhetsanpassad yta”.

What Arkitektur visar med sin utredning att det är möjligt att rent praktiskt och tekniskt bygga om Norra skolan till kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. De tre olika alternativen skulle bli dyra, kostnaden per kvadratmeter oavsett användning beräknas bli ungefär densamma som att bygga helt nya lokaler. Ombyggnation, renovering och verksamhetsanpassning av Norra skolan kommer med andra ord att resultera i höga hyror för de olika nämnderna. Och det är klart, det är inte till hyror för lokaler som nämnderna i första hand vill använda sina ekonomiska medel.

What Arkitektur har inte, vad jag kan se, utrett möjligheten:

“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”

Antagligen fick arkitekterna inte det uppdraget av kommunen…

Hela historien om Norra skolan har skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. I varje fall om man ser det från perspektivet att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Norra skolan är ju byggd som skola och byggnaderna skulle enligt arkitekterna, och andra, också fungera bäst som skola även fortsättningsvis. Det skulle behövas en förskola och skola i centrala Vänersborg. Det bor ungefär 8% av kommunens barn i innerstan (RegSo, Statistiska Centralbyrån) och det finns bara en förskola (Gasverksgatans förskola) och ingen F-6-skola…

Ibland tror jag att de styrande partierna sedan flera år har haft en agenda av att lägga ner Norra skolan som skola. Vad ska man annars tro när man läser sidan 11 i socialdemokraternas kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026?

“Lokaler för småföretag kan skapas i s.k. företagscentra. Ett sådant kan till exempel skapas vid Norra skolan, som är ur arbetsmiljösynpunkt utdömt för skoländamål.”

“Lokaler för småföretag” i stället för en förskola eller F-6-skola för barnen… Hur länge har socialdemokraterna haft denna idé?

Nu på fredag(!), den 11 april, sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Ett av ärendena är att nämnden ska ta ställning till ett yttrande om What Arkitekturs utredning. Yttrandet handlar enbart om det alternativ som barn- och utbildningsnämnden är inblandad i – förskola i Norra skolans lokaler? Jag återkommer till detta yttrande.

Anm. Niklas Johansson har i TTELA skrivit en sammanfattning av utredningen – se “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”. Dessutom har TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam skrivit en ledare om Norra – se “Dags att ge upp om Norra skolan – sälj den i stället”.

Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.

Votering i dagens BUN!

17 mars, 2025 1 kommentar

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) höll på i nästan 4,5 timmar. Kl 12.48 vandrade ledamöterna iväg från kommunhuset efter bland annat en sällsynt votering.

De flesta av nämndens ärenden redogjorde jag för i fredagens inlägg, “Dags igen för BUN”. Och allt gick som det var tänkt. Nästan.

Verksamhetschef Grundskola F-6 Liselott Svedjeland och rektor Linda Forssén på Öxnered skola informerade om ”rektors ledning mot bättre undervisning och bättre resultat”. Det var en bra, intressant och lärorik föredragning. Rektor Forssén fick förhållandevis gott med tid att redogöra för arbetet i Öxnered och utveckla de tankar som låg bakom. Det händer nämligen inte sällan vid informationer i kommunens organ att alltför kort tid är avsatt och att föredragningar därför blir alltför “rumphuggna”.

Det ställdes även en del frågor. På frågan om vad nämnden kan göra för att undervisningen och resultaten ska bli bättre kom svaret snabbt. Nämnden ska inte peta i detaljer utan istället ge förutsättningar för skolan att fullgöra sitt uppdrag. Det behövs mer resurser till särskilt stöd och till förebyggande arbete, särskilt för de yngre eleverna. Det behövs mer personal och planeringstid i fritidshemmen. Rektor Forssén ville även se fler vuxna från andra yrkesgrupper i skolan. Hon menade också att det fanns tid för rektorerna att fullfölja sitt pedagogiska uppdrag – om tiden användes effektivt. Alla möten måste t ex vara meningsfulla och ge något. Forssén tyckte slutligen att rektorerna fick mycket stöd och hjälp från den centrala förvaltningen, och det frigjorde tid för dem.

Månadsuppföljningen för februari varslade om att det blir ett tufft 2025 för verksamheterna. Särskilt under höstterminen, eftersom det inte går att ändra och anpassa organisationen mitt under innevarande läsår (ht 2024-vt 2025).

BUN fick information om de budgetanvisningar (“budgetramar”) som kommunstyrelsen beslutade i februari. (Se “Dags igen för BUN”.) Kommunens nyligen framtagna befolkningsprognos presenterades också. Prognosen har skrivits ner. Det betyder att Vänersborgs kommun inte kommer att se någon ökning av barn och elever de närmaste åren, utan tvärtom – kullarna kommer att minska mer än man kunde ana.

BUN beslutade att anta förslaget till “Plan för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys 2025”. Den stora granskningen kommer att läggas på “Elevers rätt till särskilt stöd”. Det är en helt riktig prioritering.

Nämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om:

“att anställa personal på varje mellanstadieskola som arbetar med att förebygga och förhindra rekrytering av barn och ungdomar till kriminella gäng.”

Det är ett bra förslag men i dessa kärva ekonomiska tider så måste verksamheterna i första hand satsa sina resurser på undervisning inklusive särskilt stöd. Det i sig är ett sätt att förebygga gängrekrytering.

På TTELA:s webbplats (se TTELA “Miljonbidrag till kommunerna – ska minska organiserad brottslighet”) ser jag i skrivande stund att Vänersborg ska få 643.815 kr i statligt bidrag för att stärka det förebyggande arbetet med barn som dras in i organiserad brottslighet. Det är en droppe i havet men det visar att det problem som formuleras i medborgarförslaget är allvarligt.

Och så var det då svaret som BUN skulle lämna till revisorerna. Nämnden fick ju en ganska omfattande kritik i EY:s granskning av det särskilda stödet. (Även här hänvisar jag till “Dags igen för BUN”.)

Det var ett bra svar och de åtgärder som nämnden/förvaltningen ska vidta utifrån kritiken är mycket omfattande. Men så avslutades yttrandet med en kritik, ett bemötande, av revisorernas sätt att utföra sitt uppdrag. Det stod bland annat:

“Barn- och utbildningsnämnden ifrågasätter det elevunderlag som revisionsrapporten grundar sig på då det inte i rapporten är utrett om alla elever i underlaget verkligen är i behov av utredning om särskilt stöd. Därmed är omfattningen av de brister som framkommer av stickproven oklara.”

Min uppfattning var att avsnittet skulle strykas. Kritiken mot revisorernas sätt att utföra sin revision hade, som jag såg det, inget stöd i Skollagen. Tvärtom, jag ansåg att det var revisorerna som följde Skollagen.

Det blev diskussion och argument framfördes som att det inte var viktigt att följa lagen, att det tog för lång tid och för mycket resurser att göra som revisorerna sa etc. Det förvånar faktiskt att en nämndledamot från ett av de styrande partierna inte tyckte att Skollagen skulle följas… Det var bara två personer som uttryckligen stödde och argumenterade för min uppfattning, Peter Lénberg (V) och Gunnar Henriksson (L).

Mitt förslag till ändringsyrkande blev:

“Jag yrkar att bemötandet av revisorerna för urvalet av de 20 eleverna ska strykas, dvs det sista avsnittet i yttrandet bör utgå. Yttrandets tolkning av när utredning ska utföras har inte stöd i Skollagen.”

Det blev votering. Partierna i opposition (V+M+SD+L) fick med sina 6 röster majoritet för ändringsförslaget mot de styrande partiernas (S+C+KD+MP) 5 röster.

Det blev en votering i ett av BUN:s ärenden till slut. Det händer inte ofta. Och de styrande partierna förlorade… 

På de kvarvarande ärenden blev det emellertid enhälliga beslut enligt de beslutsförslag som låg på bordet.

Både ordförande Bo Carlsson (C) och skolchef/förvaltningschef Sofia Bråberg hade en hel del viktig och intressant information att förmedla. 

På min fråga om Silvertärnans “skolgård” fick jag beskedet att det pågår en dialog med samhällsbyggnadsnämnden om den. Och nämnden ska yttra sig om framtiden för Norra skolan på nästa nämndsmöte. BUN har fått dispens att svara senare. (Se TTELA “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”.)

Och sedan lämnade ledamöterna kommunhuset, och i varje fall en av dem kände att han hade lärt sig något nytt – om hur lagar kan betraktas…

Kategorier:BUN 2025, revisor

Dags igen för BUN

På måndag är det återigen dags för barn- och utbildningsnämndens 11 ledamöter och 11 ersättare att mötas i konferensrummet Vänersborg på kommunhuset.

Det är en ganska kort dagordning denna gång och underlaget är på endast 85 sidor. Några av dessa sidor har dessutom ledamöterna läst och satt sig in i sedan tidigare, som t ex EY:s revisionsrapport. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)

Dagordningen har följande utseende:

Nämnden får som vanligt en verksamhetsuppföljning. Denna gång är temat:

”rektors ledning mot bättre undervisning och bättre resultat.”

Det handlar om förskoleklass, fritidshem, grundskola och anpassad grundskola 1-6. Det ska bli intressant och spännande. Nämnden diskuterade för ett antal år sedan mycket kring rektors roll och rektorsorganisationen. Rektor har en mycket viktig och komplex roll med både ett statligt och ett kommunalt uppdrag. 

Enligt Skollagen beslutar rektorn:

“om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Det räknas sedan upp massor av konkreta uppgifter som ligger på rektors ansvar.

I läroplanen (LGR 22) står det:

“Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, kriterierna för bedömning av kunskaper och betygskriterierna.”

Även i läroplanen räknas en rad ansvarsområden upp för rektor.

Rektorn är även en chef i kommunen. Det innebär att rektorn ska syssla med budgetansvar med rapporter och uppföljning, personalansvar med lönesättning, rehabplaner samt uppföljningsarbete, upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, skolskjutsfrågor, trafiksäkerhet runt skolan. Bara för att nämna några saker… Så skrev jag 2018, men jag antar att det stämmer med dagens uppgifter också. (Se “Morgondagens BUN (18/6)”.)

Chat GPT sammanfattar rektors uppdrag:

“En rektor i grundskolan har ett brett ansvar som omfattar både pedagogiskt ledarskap och administrativ styrning. Här är de huvudsakliga uppgifterna och ansvarsområdena:

  • Pedagogiskt ledarskap
  • Personalansvar
  • Elevhälsa och trygghet
  • Ekonomi och administration
  • Samverkan med vårdnadshavare och samhället
  • Juridiskt ansvar

Kort sagt är rektorns roll att leda skolan mot hög kvalitet i undervisningen, god arbetsmiljö och välmående elever.”

Sedan rektorns roll diskuterades i nämnden så har förvaltningen satsat på fler rektorer på varje skolenhet. Frågan är kanske om satsningen är tillräcklig, får rektorerna tillräckligt med tid och utrymme för att leda skolan och pedagogerna till ”bättre undervisning och bättre resultat”… Men det får nämnden säkerligen veta mer om på måndag.

Nästa ärende är en månadsuppföljning. Det ekonomiska resultatet uppgår till +2,8 milj kr för februari. Förra året var resultatet samma månad +22,6 milj kr… Det ser ut som om året kan bli kärvt. Vi får höra vad förvaltningen säger om utsikterna för året.

Det blir färre barn och elever i nämndens verksamheter. Jämfört med samma tid förra året går det 57 färre elever i förskoleklass och grundskola. Prognosen är att antalet under hela året minskar med 76 elever. Med tanke på att det är 10 årskurser (inkl förskoleklass) och totalt 4.665 elever i februari (4.679 elever på helåret) så verkar det svårt att genom organisatoriska förändringar, som t ex “slå ihop” klasser, spara pengar pga färre elever.

Nämnden ska få information om Mål- och resursplanen. Det blir information om de budgetanvisningar som kommunstyrelsen fattade beslut om i februari. I praktiken är det de styrande partiernas budgetramar. Det kan konstateras att även 2026 kommer att bli ett tufft år för barnen, eleverna och personalen. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Internkontrollplan 2025 med risk- och väsentlighetsanalys ska antas. BUN har diskuterat planen tidigare i en workshop och nu ska beslut fattas. Det kan noteras att “Elevers rätt till särskilt stöd” ska granskas under året.

Det har inkommit ett medborgarförslag. Förvaltningen föreslår att nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att besluta att:

“avslå medborgarförslag om att anställa personal på varje mellanstadieskola som arbetar med att förebygga och förhindra rekrytering av barn och ungdomar till kriminella gäng.”

Förvaltningen motiverar avslaget:

“Skollagen och läroplanerna är tydliga med att all personal ska arbeta med värdegrundsfrågor. I det arbetet ingår naturligt att till exempel arbeta förebyggande för att förhindra att barn och ungdomar rekryteras av kriminella gäng. Därtill är det enligt skollagen endast rektor som kan besluta hur förskola eller grundskola ska organiseras och fördela resurser efter barnens eller elevernas olika förutsättningar och behov.”

Alla skolor i landet ska självklart följa läroplanens och skollagens krav, men, som vi ser i samhället, det är inte tillräckligt mot våldet och gängkriminaliteten. Det tycks som om vi lever i en “annan tid” just nu. Sverige måste ta krafttag. Därför anser jag att det är ett bra medborgarförslag, men det borde vara kommunfullmäktige eller allra helst staten som tar ett ansvar och förstärker resurserna till landets skolor. De resurser som nämnden har bör gå till skolans uppdrag som t ex undervisning och särskilt stöd osv.

BUN:s ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef/skolchef Sofia Bråberg har undertecknat ett yttrande till svar på ”Revisionsrapport 2024: Uppföljande granskning av skolans måluppfyllelse och fördjupad granskning av särskilt stöd”. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)

Revisorerna har gett nämnden ett antal rekommendationer. Det är brister som revisorerna har sett som BUN ska åtgärda. Och det är ett bra svar: 

“För att få en heltäckande bild av enheternas arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram kommer en kartläggning att genomföras under vårterminen 2025 på samtliga barn- och utbildningsnämndens grundskolor klass 1-9. Enheterna ska kartlägga alla elever i behov av särskilt stöd och identifiera om eleverna har: beslut om utredning, utredning, åtgärdsprogram med konkreta och utvärderingsbara åtgärder [och] åtgärder som följs upp och utvärderas.”

Och sedan ska nämnden  säkerställa:

  • “att elever som riskerar att inte uppnå betygskriterierna får sitt behov av stöd utrett,
  • att åtgärdsprogram innehåller konkreta och utvärderingsbara åtgärder,
  • att åtgärder följs upp och utvärderas om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven, eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas.”

Det kommer att bli ett svårt och tidskrävande, men mycket viktigt arbete.

Yttrandet avslutas emellertid med en kritik av den stickprovsundersökning och det urval som revisorerna gjorde. Det är ett avsnitt som jag anser borde utelämnas. Det hör liksom inte hemma i ett yttrande att kritisera revisorerna för deras granskning och dessutom är jag inte helt säker på att kritiken är riktig. Skollagen är, som jag tolkar det, ganska tydlig om vilka elever som ska utredas för särskilt stöd. (Skollagen 3 kap 7 § och § 9.)

Det har inkommit synpunkter till barn- och utbildningsnämnden under 2024 – 36 klagomål, 6 frågor och 2 förslag till förbättring. Dessa har sammanställts och analyserats. Tanken är att BUN utifrån synpunkterna ska förbättra verksamheten.

Innan sammanträdet avslutas med att skolchef/förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson berättar om vad som har hänt sedan sist ska nämnden lämna ett yttrande angående “remiss av medborgarförslag om renovering av Frändeskolans och Dalboskolans utemiljö”.

Yttrandet är sammanfattningsvis:

“Barn- och utbildningsnämnden ser att samhällsbyggnadsnämnden som fastighetsägare och ansvarig för att underhålla och förvalta skolornas utemiljö också är ansvarig för det som medborgarförslaget omfattar.

Barn- och utbildningsnämnden vill dock poängtera att det är viktigt att samtliga skolors utemiljö, Frändeskolan och Dalboskolan inkluderat, är i fullgott skick.”

Sammanträdet blir nog inte så långt. Men osvuret är bäst.

Kategorier:BUN 2025, rektor, revisor

BUN på fredag!

12 februari, 2025 Lämna en kommentar

För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på, tror jag, att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta med sina barn till fjällen. För pensionärer med barnbarn boende i andra delar av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… Fast ett överkomligt sådant…  ;)

BUN:s dagordning har följande utseende:

Verksamhetsuppföljningen denna gång handlar om förskolan. Temat är “Resultat och progressionsförutsättningar för en hållbar kunskapsutveckling nu och framåt”. Frågeställningen som nämnden ska få svar på är:

“Vad ser vi för mönster i våra resultat och hur tänker vi om dem?”

Verksamhetsuppföljningarna på nämnden är alltid intressanta och givande.

Ärende 2, “Dialog med anledning av revisionsrapporten Uppföljande granskning av skolans måluppfyllelse och fördjupad granskning av särskilt stöd”, är en diskussionspunkt. Dialog innebär nämligen diskussion i mindre grupper. 8 rektorer är inbjudna att tillsammans med grundskolans verksamhetschefer diskutera revisionsföretaget EY:s granskning med nämndens politiker. (Jag har gått igenom revisionsrapporten i hela tre blogginlägg – “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)

BUN fick en föredragning förra sammanträdet om revisionsrapporten och nu ska den diskuteras “på djupet”. Till nästa sammanträde, i mars, ska förvaltningen utifrån bland annat fredagens dialog författa ett svar till revisorerna som BUN ska ta ställning till. Det är en bra gång i processen: föredragning och information – dialog – svar, diskussion och beslut. De svar som revisorerna så småningom får på sina frågor kommer att vara ordentligt genomarbetade.

I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt år för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller några fler punkter och avsnitt.

Målavstämningen av de förväntade resultaten är desamma. I den långa har bara en uppgift ändrats. I den korta berättelsen stod det att i genomsnitt var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan. Det var mätningen i november som gav den siffran. När året var till ända hade andelen ökat till 90,0%. Ploppen var dock fortfarande gul eftersom genomsnittet inte hade ökat jämfört med 2023, utan det låg kvar på samma nivå. Vänersborgs kommun ligger för övrigt bland de 25% kommunerna i landet med högst inskrivningsgrad.

Båda berättelserna tar upp ekonomin, men den långa verksamhetsberättelsen är mer utförlig. Det kan vara på sin plats att upprepa att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2024 på 2,0 milj kr.

I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.

I kommunen finns 26 kommunala förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Nämnden betalade för i genomsnitt 2.119 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en minskning med 69 barn jämfört med 2023. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.

Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola. Vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.701 elever i grundskola F-9 förra året. Det var en minskning med 78 elever jämfört med 2023. 12,8 % av eleverna går i en av friskolorna. Antal elevplaceringar med annan huvudman än Vänersborgs kommun var i genomsnitt 613.

Antal placeringar i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år var i genomsnitt 1.738 elever. Det var en minskning med 11 elever. I anpassad grundskola har däremot antalet elever ökat från 73 elever år 2023 till 87 elever år 2024.

Statsbidragen från Skolverket uppgick till 66 milj kr för 2024. Det var en minskning med 2 milj kr jämfört med 2023. De två största statsbidragen gällde stärkt kunskapsutveckling i grundskolan (29 milj kr) och Kvalitetshöjande åtgärder i förskolan (11 milj kr). Resterande statsbidrag från Skolverket (26 milj kr) var bland annat maxtaxa, lärarlönelyftet, karriärtjänster, läxhjälp och lärarassistenter.

Vänersborgs kommun fick också bidrag från Migrationsverket. Det var för asylsökande och nyanlända. Bidraget uppgick till 9 milj kr 2024 jämfört med 11 milj 2023. Det var färre asylsökande barn och elever 2023.

Förvaltningen skriver följande om statsbidragen:

“Den nationella styrningen med många och omfattande riktade bidrag leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragen räknas heller inte upp med vare sig löneökningar eller inflation. Den uteblivna uppräkningen resulterar i att statsbidragens värde successivt minskar. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att intäkterna är värdefulla och omfattande så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”

Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 719 milj kr. Bidrag till fristående förskolor, enskild pedagogisk omsorg och fristående grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 105 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 165 milj, måltider 69 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 32 milj och skolskjutsar 23 milj kr.

BUN:s kostnader uppgick år 2024 till totalt 1.030,8 miljoner kr. Det är över en miljard…

Jag noterar att BUN har finansierat tomhyran för Norra skolan (Oxeln 7) under hösten. I januari 2024 beslutade BUN bland annat att föreslå kommunstyrelsen att:

“Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”

Jag vet inte hur denna begäran har hanterats, om den nu har gjort det. Men det kanske inte behövs någon hantering eftersom Mål- och resursplanen (budgeten) övertrumfar allt.

Det var totalt 1.244 månadsanställningar förra året (1 nov). Antalet anställda kvinnor var 1.041 och män 203. Det har blivit 9 fler anställda inom BUN 2024 jämfört med 2023. Det är 8 fler tillsvidareanställda och en visstidsanställd. Det var emellertid 6 färre månadsanställda på grundskola F-9 och fritidshem. Medellönen för tillsvidareanställda var 37.510 kr/mån. Den externa och interna rörligheten bland personalen var 9,5 %. Det var färre än året innan men jag tycker ändå att det är en överraskande hög siffra.

Den totala sjukfrånvaron minskade och låg förra året på 7,9%. Det är en tydlig sänkning jämfört med 2023 (9,2%). Både korttids- och långtidssjukfrånvaron minskade. Korttidssjukfrånvaron är till största del kopplad till infektioner och långtidssjukskrivningar handlar primärt om fysiska sjukdomar eller psykisk ohälsa. När det gäller psykisk ohälsa är utmattning och stressrelaterade besvär tydligt överrepresenterade.

Angående legitimerad personal, som det har diskuterats en del om i bland annat revisionsrapporter, skriver förvaltningen:

“Barn- och utbildningsförvaltningen har 1 september 2024 en högre andel legitimerade lärare och förskollärare inom samtliga tre verksamheter. Detta då det totala antalet lärar- och förskollärartjänster har blivit färre medan antalet legitimerade lärare och förskollärare blivit fler. Brist på behöriga sökande till lärartjänster finns fortsatt men inte i samma utsträckning som tidigare. Enstaka behörigheter är fortsatt utmanande men över lag har barn- och utbildningsförvaltningen kunnat rekrytera behörig personal i högre utsträckning än tidigare.”

Det finns dock en fortsatt brist på utbildade specialpedagoger och speciallärare.

Det här var ett axplock av innehållet i den långa verksamhetsberättelsen. Det står mycket mer. När jag började läsa avsnitten om arbetsmiljöincidenter och rektorers uppgifter så insåg jag att det finns väldigt mycket att diskutera i nämnden…

Om arbetsmiljöincidenter står det bland annat:

“Liksom 2023 är det tre skadeorsaker som i KIA-rapporteringarna är tydligt överrepresenterade inom barn- och utbildningsförvaltningen och det är hot och våld, ohälsosam arbetsbelastning samt skadad av person.”

Och på sidan efter:

“Händelser kopplade till hot och våld anmäls i störst utsträckning inom anpassad grundskola och grundskola F-6. Liksom övergripande är det även här framför allt i undervisning som dessa situationer uppstår.”

Rektorerna har en komplicerad uppgift. De ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. De har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar även mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Och jag tror inte heller att de lyckas lösa problemet med att att få pedagogernas arbetsuppgifter att rymmas inom arbetstiden…

BUN ska behandla fastighetsinvesteringarna för de kommande åren 2026-2028. De investeringar som står först i tur för BUN är utbyggnation av Öxnered förskola och idrottshall på Mariedalskolan. År 2028 ska investeringar ske på Frändefors förskola, Brålanda skola F-6 och Brålanda förskola. Det är dock osäkra siffror på befolkningsutvecklingen i Brålanda, men investeringarna ligger ju några år fram i tiden.

Det har inkommit ett medborgarförslag om en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. BUN föreslås att konstatera att medborgarförslaget inte ligger inom nämndens ansvarsområde, och har därav inget att erinra i ärendet.

Nämnden ska få information kring “AI, artificiell intelligens, och digitalisering i förskolan och grundskola” och om “Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan 2024”. Det finns en hel del underlag för nämndens ledamöter att läsa och sätta sig in i när det gäller båda dessa ärenden . Naturligtvis ska ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informera om vad som har hänt sedan sist.

Om sammanträdet fortsätter efter lunch, vilket inte är omöjligt, hoppar ersättare Peter Lénberg in på min plats. Jag måste iväg till ett sammanträde med budgetberedningen.

Nytt år för BUN

19 januari, 2025 Lämna en kommentar

Imorgon måndag den 20 januari 2025 kl 08.30 börjar det nya året för kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN).

Det kommer dock att bli en dyster inledning på det politiska året. Det första ärendet på dagordningen är nämligen revisorsrapporten från EY. Den är skoningslös i sin kritik av nämnden… Det har jag skildrat i tre blogginlägg. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)

BUN:s dagordning ser ut så här:

Efter det förmodade stålbadet med revisorerna, både de förtroendevalda och de från EY, så ska nämnden ha en workshop om:

“Intern kontroll 2025, risk och väsentlighetsanalys”

Politikerna i nämnden ska komma fram till vad som behöver granskas och kontrolleras “lite extra” under året. BUN ska nämligen enligt reglementet anta en plan för intern kontroll. (Nämndernas ansvar för uppföljning och kontroll framgår av 6 kap. 6 § kommunallagen.) Då är det viktigt med en risk- och väsentlighetsanalys så att det blir bra prioriteringar på uppdragen i planen. Jag antar att det nog blir väldigt svårt att gå förbi ämnet i den nyss behandlade revisorsrapporten… Å andra sidan har förvaltningen redan under 2024 haft uppgiften att kontrollera hur det särskilda stödet fungerar. (Se ”BUN: Mörka moln på himlen”.)

Som vanligt i januari ska nämnden fatta beslut om den korta verksamhetsberättelsen. Den kommer så småningom att ingå i kommunens externa bokslut och årsredovisning för år 2024.

BUN har fem förväntade resultat som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås. I verksamhetsberättelsen konstateras att fyra av dem uppnås (grön plopp) och ett uppnås delvis. Det sistnämnda är det förväntade resultatet “andelen barn inskrivna i förskolan ökar”. I mitten av november var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan och förra året var det i genomsnitt 90,0%. Förvaltningen räknar dock med att det förväntade resultatet kommer att bli något bättre när hela året räknas.

Det förväntade resultatet “andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnås. För denna behörighet krävs det godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt ytterligare 5 ämnen, vilka som helst.

Andelen elever med behörighet till yrkesprogram var 82,0% läsåret 2023/2024 jämfört med 80,6% läsåret 2022/2023. Dessutom ökade behörigheten efter lovskolan och hamnade på 85,3%. Den här förbättringen har uppnåtts tack vare en särskild satsning på undervisningen i matematik. Denna prioritering bör diskuteras i ljuset av revisorernas kritik av det särskilda stödet kan jag tycka. Det kanske är så att BUN helt enkelt prioriterar behörigheten till yrkesprogram på gymnasiet framför särskilt stöd i ämnen där eleverna inte behöver godkända betyg för att bli behöriga…

BUN uppnår också de förväntade resultaten “andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, “hållbart medarbetarengagemang ökar” och “sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”. Det är mycket glädjande att dessa resultat förbättras trots det ekonomiskt kärva läget med de neddragningar det har fört med sig. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag tycker att det är värt att citera ett avsnitt från förvaltningens skrivning om det hållbara medarbetarengagemanget:

“Möjlighet till återhämtning i sitt arbete och upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter är områden med lägst värden. Det är fortsatt hög arbetsbelastning för personalen inom de olika verksamheterna och balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid.”

BUN hade även tre egna kompletterande förväntade resultat under året. “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” uppnåddes inte. Andelen elever som uppnådde godtagbara kunskaper i läsförståelse minskade från 89,0% läsåret 2022/2023 till 80,0% läsåret 2023/2024. Det var tyvärr en ordentlig minskning.

Förvaltningen beskriver svårigheterna att möta elevernas behov:

“I elevgrupperna möter pedagogerna till exempel elever med generella språksvårigheter, elever med utländsk bakgrund och annat modersmål, elever med bristande kontinuitet i skolgång, elever med stort behov av variation och aktivitet under skoldagen samt elever i behov av framförhållning, struktur och tydlighet. Även hög skolfrånvaro hos elever eller lärare påverkar lärandet och effekterna av undervisning och insatser.”

Det är redan i åk 1 en stor skillnad mellan pojkar och flickor. 88,0% av flickorna uppnådde kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse medan motsvarande andel för pojkarna var 72,0%. Det var även skillnad mellan elever som läser svenska och elever som läser svenska som andraspråk. 88,0% av eleverna som läser svenska uppnådde kriterierna medan andelen för eleverna som läser svenska som andraspråk var 63,0%. Andelen för pojkar med svenska som andraspråk är särskilt bekymmersam, endast 42,0% uppnådde kriterierna.

Det är glädjande att det förväntade resultatet “andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar” uppnåddes. Det ska dock noteras att det trots allt bara var 70,0% av eleverna i årskurs 9 som fick minst betyget E i alla ämnen. 

Det förväntade resultatet “andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” uppnåddes. Det är viktigt för det fortsatta lärandet att barnen går i förskolan.

Verksamhetsberättelsen innehåller naturligtvis även en ekonomisk redogörelse. Årets resultat för BUN uppgår till +2,0 milj kr. Det är en mycket bra budgetföljsamhet med tanke på att nettobudgeten är på drygt 1 miljard kronor (1.032.800.000 kr).

Det kan noteras att vissa skolenheter uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat:

“Det beror främst på att kostnaderna varit högre än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala, språkliga behov och ökade omvårdnadsbehov.”

Personalkostnaderna har ökat jämfört med 2023. Det beror framförallt på:

“tillförd löneavtalskompensation för 2024, en stor ökning av personalomkostnadspålägget mellan åren samt ökad semesterlöneskuld.”

I verksamheterna under 2024 fanns det 2.119 barn inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg (1-5 år), 1.738 i fritidshem och pedagogisk omsorg (6-13 år), 4.701 elever i grundskola F-9 och 87 elever i anpassad grundskola åk 1-9.

Nämnden ska sedan få information om en omvärldsanalys för 2026-2028 utarbetad av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av kommunstyrelseförvaltningen. Det är ett underlag inför budgetprocessen som sätter igång vecka 5. I nästa ärende, “Mål- och resursplan 2026-2028; Presentation inför dialogdagar 30-31 januari”, presenterar förvaltningschef Sofia Bråberg vad BUN ska informera budgetberedningen om i denna budgetprocess.

BUN ska besluta om att, tillsammans med socialnämnden, översända ett förslag till yttrande till kommunstyrelsen. I yttrandet tycker Bo Carlsson (C) och Dan Nyberg (S) att kommunen ska ställa sig bakom slutförslaget “Samverkansavtal ungdomsmottagningen i Västra Götaland”.

Innan ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om vad som har hänt sedan sist, så ska BUN få en sammanställning över alla beslut som nämnden fattade 2024 och om besluten har verkställts.

Tipset är att årets första sammanträde inte kommer att ta alltför lång tid. Men vem vet, det kan bli mycket diskussioner. Det borde bli mycket diskussioner…

BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)

17 januari, 2025 1 kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)”.

Det kan vara svårt med gränsdragningen mellan huvudmannens, dvs barn- och utbildningsnämndens, ansvar och professionens, dvs rektorers och lärares ansvar. Att göra utredningar av elevers behov av stöd och att upprätta åtgärdsprogram är inte en politisk fråga. Det ansvaret ligger på rektor:

  • “Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds”
    (Skollagen 3 kap 7 §)
  • “Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn.” (Skollagen 3 kap 9 §)

Det är emellertid oftast någon annan än rektor som blir ansvarig för uppföljning och utvärdering, dock inte några politiker i BUN. Men om det finns brister så är det enligt Skolverket nämndens ansvar. Vilket också de professionella revisorerna i EY påpekar.

EY har varit mycket ambitiösa, vilket är berömvärt, och gjort stickprovskontroller av 20 slumpmässigt utvalda elevärenden. Urvalet utgick från elever i årskurs 7-9 som inte uppnådde betygskriterierna i minst två ämnen.

EY utgick i sin analys återigen från Skolverkets “Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med  extra anpassningar, särskilt stöd  och åtgärdsprogram”. De råd och anvisningar som finns i detta material användes som en mall vid bedömningen av de 20 fallen.

Resultatet är ingen uppmuntrande läsning. Stickproven visar sammanfattningsvis följande:

  • “I 17 av 20 ärenden saknas utredning om särskilt stöd. I tre av 20 ärenden har utredning om särskilt stöd genomförts.”
  • “Det finns en väsentlig skillnad i kvalitet mellan skolor. Stickprovet visar ett fåtal goda exempel men också skolor som behöver utveckla sitt arbete med särskilt stöd.”
  • “I 13 av 20 elevärenden fördelat på tre skolor framgår inte huruvida elevhälsan varit delaktig.”
  • “I sex elevärenden framgår inte hur vare sig elev eller dennes vårdnadshavare varit med i utformningen av åtgärdsprogram.”
  • “I flera fall har åtgärder inte justerats och/eller förändrats under flera år, trots att utvärdering inte kunnat påvisa att åtgärderna haft effekt.”
  • “I flera åtgärdsprogram saknas åtgärder som kan anses vara särskilt stöd. Exempel på sådana åtgärder är allmänt beskriva personalförstärkningar på organisationsnivå utan koppling till individernas behov eller betygskriterier.”
  • “I flera fall är anpassad studiegång elevens enda särskilda stöd. Vår erfarenhet är att när en elevs första och enda särskilda stöd utgörs av anpassad studiegång har verksamheten inte lyckats identifiera elevens behov i tid.”

85% av de slumpvis utvalda elevärendena “underkänns” av revisorerna. De brister som de har upptäckt är naturligtvis inte acceptabla. Revisorerna avslutar därför sin granskningsrapport med följande bedömning:

“Vår bedömning är att barn- och utbildningsnämnden inte har säkerställt att elever som riskerar att inte uppnå betygskriterierna får sitt behov av särskilt stöd utrett. Vår bedömning grundas på att utredningar om särskilt stöd i allt väsentligt saknas för elever som inte uppnår betygskriterierna. Av skollagen följer att om det finns indikationer på att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterierna som minst ska uppfyllas ska elevens behov av särskilt stöd utredas. Vi konstaterar att de granskade eleverna inte har uppnått betygskriterierna. I enbart tre av 20 ärenden har en utredning genomförts som kan sägas uppfylla formkraven för att kallas utredning. Vi noterar avslutningsvis att nämndens styrning genom riktlinjer i allt väsentligt reglerar arbetsprocessen. Även om arbetsprocessen i sig följer lag och allmänna råd anser vi att nämndens styrning skulle stärkas av att tydliggöra hur det praktiska arbetet bör gå till. Detta särskilt givet de brister som identifierats.

Vidare bedömer vi att utredningar av särskilt stöd och åtgärdsprogram delvis följer skollagens krav och allmänna råd. Vår bedömning grundas på att de utredningar som faktiskt genomförs i stort uppfyller lagkrav och allmänna råd. Dock konstaterar vi att flera åtgärdsprogram behöver utvecklas. Vissa åtgärdsprogram innehåller enbart åtgärder av mer allmän karaktär (såsom extra lärare i klassrummet) och flera åtgärdsprogram saknar konkreta utvärderingsbara åtgärder.

Därtill bedömer vi att barn- och utbildningsnämnden inte har säkerställt att åtgärdsprogram utvärderas och att åtgärder omvärderas om de inte har fått effekt. Vår bedömning grundas för det första på att det inte finns någon formell systematik i hur utvärderingen ska ske. Det är i allt väsentligt upp till respektive skolenhet att avgöra form och frekvens för utvärdering. Stickprovet visar att flera åtgärdsprogram varit förhållandevis långvariga – flera längre än en termin – utan att utvärdering skett. För det andra grundas vår bedömning i att stickprovet visar att åtgärdsprogram inte har utvärderats i tillräcklig utsträckning. Vi anser att detta medför risk att åtgärder som inte haft tillräcklig effekt omvärderas.”

Barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen står definitivt inför en stor utmaning eller, annorlunda uttryckt, de har stora problem.

Det som inte riktigt “går ihop” är att den stora majoriteten av rektorer och lärare vet hur det ska gå till att utreda elevers behov av särskilt stöd och de vet också vad som gäller kring åtgärdsprogram. Varför gör rektor och pedagoger inte det som står i Skollagen?

Anpassningar och extra anpassningar, dokumentation och utredningar, kontakter och möten med elever och vårdnadshavare samt utredningar, uppföljningar och utvärderingar tar tid…Tid är en bristvara i skolans värld, det är något som både rektorer och lärare har ont om. Lärare måste ha sina lektioner och undervisningsskyldigheten är omfattande. Den har ökat sedan skolan kommunaliserades. Lektioner ska förberedas och lektionerna efterarbetas. Klasserna i högstadiet har blivit större, “delningstalet” är numera 29 elever. Det kan betyda att 29 prov ska rättas efter en lektion… I stort sett alla lärare är mentorer eller klassföreståndare. Uppdraget innebär många elevkontakter och kontakter med vårdnadshavare. Uppdraget ligger dessutom utanför undervisningsskyldigheten.

På högstadierna har varje elev flera lärare (olika ämnen). Det ska inför en utredning samlas in information från varje lärare, som helst ska vara skriftlig. Och det kan handla om flera elever samtidigt, antalet elever i behov av stöd ökar successivt. Det ska hittas mötestider, och i flera skolor också plats. Det ska bokas samtal med vårdnadshavare.

Det kan vara svårt att hitta och besluta om adekvata åtgärder. Skolan kan t ex inte kräva att vårdnadshavarna ska hjälpa till med undervisning. Ansvaret för att eleverna ska få godkända betyg ligger på skolan. Det är skolan som ska ge eleven rätt förutsättningar för att lyckas. Det finns dock sällan resurser till de åtgärder som skulle krävas för de elever som är i behov av särskilt stöd. All skolpersonal är redan överbelastade med arbete, bland annat på grund av personalnedskärningarna i kommunens skolor de senaste åren.

Det är framför allt resurspersoner med visstidsanställning som har fått lämna verksamheterna i Vänersborgs kommun. Det var 18 färre anställda 2022 jämfört med 2021. 2023 var det 50 färre anställda med visstidsanställning jämfört med 2022. Eniga personalorganisationer (“facken”) reserverar sig alltid mot den budget som föreslås med t ex sådana här formuleringar (från 2024 – se ”KF-beslutet om budget 2025”):

“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans).”

Och barn- och utbildningsförvaltningen påpekar alltid för nämnden att:

“kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd är höga och att det är en utmaning.”

I år står BUN inför ytterligare personalneddragningar. Personalkostnaderna måste minska med 21,4 milj kr – från 719,6 milj kr år 2024 till 698,2 milj kr år 2025. Grundskolans del i besparingen uppgår till 8,1 milj kr. Den största delen ska sparas under hösten.

Personalneddragningarna är naturligtvis ett resultat av de ekonomiska resurser som kommunfullmäktige har ställt till BUN:s och därmed till verksamheternas förfogande. Och när inte nämnden får de resurser som skulle behövas så måste BUN minska kostnaderna.

Barn- och utbildningsnämnden ska, som framgår av EY:s rapport:

“regelbundet säkerställa att skolenheterna har tillräckliga resurser för att uppfylla de krav som ställs i lagar och andra föreskrifter i fråga om extra anpassningar och särskilt stöd.”

Men om inte kommunfullmäktige anslår tillräckligt med pengar så kan BUN självklart inte heller “säkerställa att skolenheterna har tillräckliga resurser”. Lika lite som rektorerna, som enligt Skolverket ska:

“se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt vid behov omprioritera resurser på skolenheten”

Revisorerna i EY har gjort ett gediget jobb med sin genomarbetade rapport. De har uppmärksammat många stora brister. Det är viktigt att betona det. Men kritiken borde, som jag ser det, riktas mot de som är de verkligt ansvariga… Det ska dock sägas att revisorerna också har visat på brister i BUN:s sätt att styra och leda verksamheterna som måste åtgärdas. Det är viktigt att nämnden snarast rättar till dessa.

Det är också på sin plats att framhålla att de stora förlorarna, om grundskolan inte fungerar som den ska i Vänersborgs kommun, naturligtvis är eleverna. Brister i verksamheten, vems fel det än är, riskerar att elever inte klarar sina studier med allt vad det kan innebära för framtiden som minskat självförtroende, utanförskap, ökad risk för kriminalitet osv.

Till sist.

De förtroendevalda revisorerna lämnar följande rekommendationer till BUN:

  • ”Säkerställa att elever som riskerar att inte uppnå betygskriterierna får sitt behov av stöd utrett.”
  • ”Överväga om behov finns av att tydliggöra hur arbetet med utarbetande och uppföljning av åtgärdsprogram bör gå till.”
  • ”Säkerställa att åtgärdsprogram innehåller konkreta och utvärderingsbara åtgärder.”
  • ”Säkerställa att åtgärder följs upp och utvärderas om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven, eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas.”

Senast den 12 mars 2025 vill de förtroendevalda revisorerna få ett svar från BUN på vilka åtgärder som:

”nämnden ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som lämnas i rapporten.”

===

I denna bloggserie:

Anm. I blogginlägget ”Nytt år för BUN” kan du läsa om de andra ärendena som BUN ska avhandla på sitt sammanträde den 20 januari.

Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)

16 januari, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.

De förtroendevalda revisorerna levererar en mycket skarp kritik mot barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det är utifrån revisionsrapporten från EY. I mitt förra inlägg redogjorde jag för slutsatserna, här hänvisar jag till senare delen av rapporten där EY redovisar sina motiv till dessa slutsatser.

När det gäller bedömningen om BUN har åtgärdat de rekommendationer som lämnades i revisionsrapporten från 2021 (gjord av revisionsföretaget KPMG på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer) utvecklar EY resonemangen.

EY börjar med rekommendationen från 2021 att vidta åtgärder angående likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare i skolorna. (Se BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.) BUN menade ju i sitt yttrande på kritiken den gången att nyckeltalet inte var korrekt eller rättvisande. Den tidigare revisionsrapporten gav därför en felaktig bild av läget i Vänersborgs kommun. EY anser att BUN då istället skulle ha använt Skolverkets nyckeltal om lärare med “pedagogisk högskoleexamen”, eftersom det var mest jämförbart med kommunens synsätt.

Hur som helst, EY konstaterar att skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg vad gäller andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen fortfarande är stor. EY drar därför slutsatsen att:

“nämnden [inte har] vidtagit några åtgärder för att stärka likvärdigheten. Vi anser sammantaget att rekommendationen i allt väsentligt kvarstår.”

Det betyder på skolspråk “betyget F”, ej godkänt. BUN har inte vidtagit några åtgärder fast revisorerna ansåg att det var nödvändigt. Vilka åtgärder som BUN skulle kunna vidta för att stärka likvärdigheten är inte revisorers uppgift att föreslå.

Självklart är det viktigt att stärka likvärdigheten mellan kommunens skolenheter. Det är inte tal om annat. Helst skulle alla elever i alla skolor ha 100% legitimerade och behöriga lärare. Legitimerade och behöriga lärare är ju en av de viktigaste faktorerna som finns för att eleverna ska uppnå bättre skolresultat. Det är nämnden fullt medveten om och det är nämndens absoluta ambition och vilja att Vänersborgs kommun ska kunna rekrytera nya legitimerade och behöriga lärare, och samtidigt behålla de som redan är anställda.

Det är emellertid lättare sagt än gjort att stärka likvärdigheten. Nämnden och förvaltningen kan inte tvinga lärare att flytta från en skola till en annan, samtidigt som det inte är helt lätt att rekrytera nya legitimerade lärare. Det är brist på lärare i landet, inte minst personal med specialpedagogisk kompetens. Konkurrensen mellan kommuner är också stor, vilket försvårar rekryteringen ytterligare. 

BUN fick emellertid grönt, godkänt betyg, på rekommendationen 2021 att:

“särskilt följa upp förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver”

“Vår bedömning”, skriver EY, är att:

“åtgärden i stort har avhjälpts.”

Jag har lite svårt att förstå detta godkända betyg när jag sedan studerar vad EY kommer fram till i sin fördjupade granskning av det särskilda stödet. (Se BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)

EY ger en bakgrund om vad som enligt Skollagen gäller för elever som behöver ytterligare stöd och slår därefter fast vilket övergripande ansvar BUN i egenskap av huvudman har. Och då citerar EY “Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med  extra anpassningar, särskilt stöd  och åtgärdsprogram” utgiven av Skolverket. Huvudmannen, dvs nämnden, har ansvar för:

  • “Att regelbundet säkerställa att skolenheterna har tillräckliga resurser för att uppfylla de krav som ställs i lagar och andra föreskrifter i fråga om extra anpassningar och särskilt stöd.”
  • “Att kontinuerligt följa upp hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar på skolenheterna, för att kunna vidta nödvändiga åtgärder om det finns brister.”

EY beskriver vidare hur BUN fördelar sina ekonomiska resurser med elevpeng, en socioekonomisk “pott”, som fördelas till skolorna efter behov (se tabell nedan), och att det finns en central barn- och elevhälsa, vilket säkerställer att det finns en likvärdig tillgång till dessa funktioner. Skolorna har alltså olika behov, men ingen skola är utan specialpedagogisk kompetens.

(En speciallärare undervisar elever i behov av särskilt stöd medan en specialpedagog ofta arbetar som handledare mot lärare.)

EY konstaterar att resursfördelningens koppling till elevernas kunskapsutveckling framgår enbart på övergripande nivå som delförklaring till det ekonomiska utfallet. Och tar som exempel att det i en delårsrapport (det brukar alltid stå i delårsrapporterna) stod att:

“kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd är höga och att det är en utmaning.”

Vidare står det i revisorsrapporten att det inte framgår att:

“nämnden följer upp exempelvis hur många av eleverna som har särskilt stöd eller andelen elever som inte uppnår betygskriterierna och som getts särskilt stöd.”

Jag tror att vi närmar oss gränslandet för vad som är en huvudmannauppgift, dvs en uppgift för politikerna i nämnden, och en fråga för professionen, dvs pedagoger och rektorer. Visserligen skriver Skolverket att nämnden kontinuerligt ska “följa upp hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar på skolenheterna, för att kunna vidta nödvändiga åtgärder om det finns brister.” Och Skolverkets allmänna råd ska följas, det är inget att diskutera. Skollagen är dock betydligt vagare och faktum är ju att det är rektor som ansvarar för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver – Skollagen 3 kap. 7 §:

“Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.”

Det finns alltså, som jag ser det, en “gråzon” här, men det är helt klart att det arbete som nämnden har initierat om att följa upp barns och elevers rätt till särskilt stöd i nämndens interna kontrollarbete måste fördjupas och bli en återkommande punkt. Och då kan det nog vara en bra idé att ta åt sig av revisorernas kritik och följa deras rekommendationer och synpunkter. Trots att jag ändå ser svårigheter med “gränsdragningen”. Vilket kanske också visas när EY granskar tre lokala barn- och elevhälsoplaner.

De professionella revisorerna ville undersöka om det i de lokala barn- och elevhälsoplanerna fanns:

“tydliga rutiner och en tydlig arbetsgång i verksamheten för åtgärder när en elev riskerar att inte uppfylla kunskapsmålen.”

Granskningen visade att planerna i huvudsak innehöll en beskrivning av stödprocessen samt ansvarsfördelningen, men

“Beskrivning av hur arbetet praktiskt ska gå till saknas i allt väsentligt.”

EY gör en bedömning av de tre elevhälsoplanerna utifrån Skolverkets råd om vad lokala rutiner bör innehålla (rött är ”inte godkänt”):

Jag återger hela EY:s kommentar till tabellen därför att jag är osäker på hur texten ska tolkas:

“Kontrollpunkt 3-6 har enligt uppgift uppdragits åt respektive specialpedagog att hantera. Inte heller i nämndens barn- och elevhälsoplan anges hur arbetet med särskilt stöd ska bedrivas i praktiken. Enligt uppgift används Skolverkets allmänna råd som rutiner för arbetet. Tillämpningen av Skolverkets allmänna råd sker således enhetsvis. Kommunen har däremot utarbetat kommungemensamma mallar för åtgärdsprogram och utvärdering av åtgärdsprogram. I dessa gemensamma mallar framgår hur överklagande (punkt 7) hanteras.”

Även i detta avsnitt är jag alltså tveksam till var gränsen mellan politik och professionell verksamhet går. Jag har svårt att t ex se att politikerna i nämnden ska besluta om hur “särskilt stöd ska bedrivas i praktiken”. Det har vi som politiker knappast någon aning om.

Nästa blogginlägg, som blir det sista, handlar det bland annat om EY:s analys av ett antal åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen i sig är ingen politisk fråga, men om det finns brister så är det uppenbarligen det.

Fortsättning följer i inlägget ”BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.

===

I denna bloggserie:

 

BUN får skarp kritik från revisorerna (1)

14 januari, 2025 Lämna en kommentar

Igår, en vecka före barn- och utbildningsnämndens (BUN) första sammanträde för år 2025, damp kallelsen ner i den digitala brevlådan. Efter en snabb blick på dagordningen fastnade mina ögon redan på det första ärendet – “Presentation av revisionsrapport: Uppföljande granskning av skolans måluppfyllelse och fördjupad granskning av särskilt stöd”.

Jag lade allt åt sidan och började läsa:

“Den sammanfattande bedömningen är att nämnden inte har säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan. Granskningen visar att det finns väsentliga brister i nämndens följsamhet till lag och allmänna råd vad gäller elever i behov av stöd. Elever får inte sitt behov av stöd utrett i tillräcklig utsträckning, åtgärder på individnivå är inte tillräckligt konkreta och kan därmed inte utvärderas. Utvärderingen behöver också utvecklas så att åtgärder omprövas vid behov. Vad gäller de rekommendationer som lämnades år 2021 bedöms nämnden delvis ha åtgärdat dessa.”

Det var ord och inga visor! Det var osedvanligt hårda och kritiska formuleringar från kommunens förtroendevalda revisorer – framförda av ordförande Gunnar Lidell (M) och vice ordförande Magnus Cassel (S). Det skarpa omdömet föranleddes av en rapport som revisionsföretaget EY har utarbetat och presenterat på uppdrag av kommunens revisorer.

Bakgrunden är en ganska omfattande revision 2021. Då skärskådade revisionsföretaget KPMG barn- och utbildningsnämnden för de förtroendevalda revisorernas räkning. KPMG:s rapport hade titeln “Granskning av grundskolans måluppfyllelse” och innehöll även den en tämligen omfattande kritik av nämndens arbete. Det blev fyra blogginlägg från mitt tangentbord om KPMG:s granskning. I tre av inläggen redogjordes för revisorernas synpunkter, “Revisorerna granskar grundskolan” – 123. I det fjärde inlägget kommenterade jag BUN:s svar på revisorernas kritik, “Imorgon 21/3: BUN”.

EY:s uppdrag i höstas var att genomföra en:

“fördjupad granskning av särskilt stöd och en uppföljande granskning av 2021 års granskning av måluppfyllelse i skolan.”

Syftet med EY:s granskning var att:

“dels bedöma om barn- och utbildningsnämnden har säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan, dels bedöma om barn- och utbildningsnämnden åtgärdat de rekommendationer som lämnades år 2021.”

EY inleder med några siffror från läsåret 2022/2023, dvs efter den första granskningen. Statistiken tydde på att BUN inte hade vidtagit de åtgärder som hade föreslagits. EY konstaterar att det fortfarande fanns:

“både en betydande variation i elevernas resultat och det genomsnittliga resultatet är lägre än det statistiskt sett förväntade resultatet.”

Dessutom bestod:

“skillnader i andelen behöriga lärare mellan kommunens skolor.”

Det här visade på vikten av en ny granskning av BUN och dess förvaltning – görs det rätt nu? Revisorerna och EY frågar sig om BUN har vidtagit några åtgärder sedan den förra granskningen. Och i så fall – vilka åtgärder och med vilka resultat? Dessa frågor ingår i det som EY kallar den “uppföljande delen” av granskningen.

I EY:s fördjupade granskning av det särskilda stödet ställdes följande frågor:

  • “Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt att elever som riskerar att inte uppnå betygskriterierna får sitt behov av särskilt stöd utrett?”
  • “Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt att utredningar av särskilt stöd och åtgärdsprogram följer skollagens krav och Skolverkets allmänna råd?”
  • “Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt att överlämning från grundskolan till gymnasieskolan sker på ett ändamålsenligt sätt?”
  • “Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt att åtgärdsprogram utvärderas och att åtgärder omvärderas om de inte har fått effekt?”

Det är avgörande viktiga och centrala frågor. Skollagen är tydlig med att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Och för de elever som kan befaras att inte komma att uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas ska olika stödåtgärder sättas in. (Se Skollagen 3 kap.)

Det är bra att de förtroendevalda revisorerna har låtit EY granska hur det särskilda stödet fungerar i Vänersborgs grundskolor. Nämnden har faktiskt diskuterat och efterlyst en redovisning och analys av det särskilda stödet. Förvaltningen började arbeta med uppgiften och meddelade på sammanträdet i november (se ”BUN: Mörka moln på himlen”) bland annat att rektorerna hade beskrivit att det fanns problem med elevernas rätt till särskilt stöd. Slutsatsen var att det var svårt att få en fullständig bild och att det därför behövdes en djupare analys. Det har kan man säga EY nu bidragit med…

EY:s rapport har som brukligt ett metodavsnitt. Där beskrivs hur granskningen genomfördes genom dokumentanalys, intervjuer och stickprov. EY har t ex genomfört stickprov på elevärenden.

Den samlade bedömningen av den uppföljande granskningen, dvs bedömningen om BUN åtgärdat de rekommendationer som lämnades år 2021, visar att tidigare rekommendationer delvis åtgärdats.

EY:s bedömning presenteras i följande tabell:

Tabellen visar att två av tre rekommendationer har avhjälpts, dvs de är gröna. Sedan konstaterar EY att BUN inte delade kommunrevisionens bild av den presenterade statistiken kring legitimerade och behöriga lärare.

Jag vill minnas att det inte var så enkelt som revisorerna menade. Det fanns på flera enheter, särskilt på de mindre, legitimerade lärare som undervisade i ämnen som de inte var behöriga i. Men BUN ansåg att dessa lärare inte kunde räknas till gruppen “ej legitimerade och behöriga lärare”. Statistiken var därför varken riktig eller rättvis menade BUN.

EY instämmer dock i den bedömning som KPMG gjorde och skriver:

“Vi konstaterar också att nämndens bild är att Vänersborgs kommun har högre behörighet än riket trots att alla vedertagna nyckeltal indikerar det motsatta.”

EY bedömer därför att rekommendationen om att “vidta åtgärder för likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare” inte är uppfylld.

Den samlade bedömningen av den fördjupade granskningen har varit att bedöma om BUN har säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan.

EY:s bedömning ser ut så här:

EY drar slutsatsen att BUN:

“inte har säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan.”

 Det är en ytterst allvarlig kritik. De professionella revisorerna på EY fortsätter:

“Vår bedömning grundas på att elever som uppenbart riskerar att inte uppnå betygskriterierna inte fått sitt behov av stöd utrett. Stickprovet visar väsentliga avvikelser där endast tre av 20 elever som har minst två icke godkända betyg fått sitt behov av stöd utrett. Vår bedömning grundas även på att åtgärdsprogram i flera fall saknar konkreta och utvärderingsbara åtgärder. Avslutningsvis grundas vår bedömning på att åtgärdsprogrammen inte har utvärderats och omvärderats i tillräcklig utsträckning.”

I rapporten utvecklar EY beskrivningen av sin granskning. Men till den återkommer jag.

Fortsättning följer ”Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)”.

===

I denna bloggserie: