Arkiv
Måste Nabbensberg bort?
Den 13 juli förra året skrev jag om koloniområdet vid Nabbensberg. (Se ”Koloniområdet vid Nabbensberg”.)
Det gjorde jag efter ett besök i området. Och besöket var i sin tur föranlett av att koloniägarna hade fått beskedet att området med alla stugor skulle bort när arrendeavtalet löpte ut år 2020. Det hade kommunen bestämt. Och kommunens skäl var att det saknades bygglov och strandskyddsdispens för området. Det var alltså inte för att kommunen hade några andra planer för koloniområdet vid Nabbensberg, för det finns det inga. Det ska inte byggas något annat på området. Området ska liksom bara bort. Av princip.
Vänersborgs koloniträdgårdars centralförening är en ideell förening, som alla som har en kolonilott på Nabbensberg (och på Katrinedal och Vargön) är medlemmar i. Det är koloniföreningen som rent formellt arrenderar koloniområdet. Det har den gjort sedan 1982, då kommunen beslutade att utarrendera området.
Koloniområdet vid Nabbensberg ligger mycket vackert längst Karls Grav – centralt men ändå avskilt. Det är inget stort område, men det är lugnt och mysigt. Koloniområdet har legat på samma plats sedan 1982. Allmänhetens tillgång till området är också stort. På stigen vid kanalkanten klipper koloniarrendatorerna gräset och de har placerat ut bänkar. Och tack vare att det är röjt och klippt vid kanalen så kan metartävlingar hållas.
Lutz Rininsland (V) frågade faktiskt om området redan i maj 2015. Då fick Rininsland följande svar från kommunen:
”det skulle ju vara fruktansvärt ifall ett koloniområde inte skulle få finnas kvar.”
Frågan har också varit uppe i kommunfullmäktige, i juni i år. Då ställde samme Rininsland 
en interpellation om områdets framtid till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S).
Augustsson gav inga löften, men lovade att föra en dialog med styrelsen eller troligtvis till och med ha ett allmänt möte med ”koloniägarna”. (Se ”Lite övrigt från onsdagens KF”.) Det blev också ett möte.
På byggnadsnämndens sammanträde i december så diskuterades kolonilotterna vid Nabbensberg. Då påstod förvaltningen att det var Sjöfartsverket som var negativ till kolonilotternas placering. En del av kolonilotterna ligger nämligen på mark ägd av Sjöfartsverket… Så det var ett tungt argument. Det var liksom Sjöfartsverket som krävde att koloniområdet skulle bort.
Det fanns emellertid ingen skriftlig dokumentation på Sjöfartsverkets negativa inställning till att koloniområdet ligger där det ligger, dvs på mark som ägs av Sjöfartsverket och kommunen – alldeles vid kanalen. Det är viktigt med skriftlig dokumentation i de ärenden som byggnadsförvaltningen hanterar…
Det finns däremot ett mail från Sjöfartsverket till byggnadsförvaltningen (från 7 december 2016, alltså över ett år gammalt), där det ifrågasätts att det var ok att en koloniägare byggde en ny stuga där den gamla hade brunnit ner:
”De håller på med grunden som är rätt grundlig. Jag förmodar att ni inte har gett något tillstånd för det här.”
Det kan väl tilläggas att när koloniinnehavaren fick reda på vad som gällde så avbröt hen bygget och nu finns det ingen stuga överhuvudtaget på den här kolonilotten, mer än ett redskapsskjul. (Efter denna incident har det för övrigt, enligt uppgift, inte byggts något överhuvudtaget i koloniområdet.)
Men detta mail med kritik av ett enskilt byggande är något helt annat än att Sjöfartsverket är negativ till hela området vid Nabbensberg. Koloniägare hade dessutom informerat mig om att Sjöfartsverket inte alls var negativ till koloniområdet.
Så jag tog kontakt med ansvarig person på Sjöfartsverket. Det visade sig att byggnadsförvaltningen inte hade helt rätt…
Sjöfartsverket hade egentligen inga synpunkter på att området användes till koloniområde. Det var helt ok. Men den ansvarige personen tyckte att området hade blivit mer av ett sommarstugeområde än ett koloniområde. Det hade byggts stugor på tomterna som inte var tillåtna enligt strandskyddet. Dessutom, menade den ansvarige, att det på en del tomter inte ens fanns odlingar.
Och det kan jag kanske hålla med om – ett koloniområde bör vara ett odlingsområde och inte ett stugområde.
Sjöfartsverket hade påpekat det här för Vänersborgs byggnadsförvaltning i många år men förvaltningen hade inte gjort något åt det.
För övrigt rättar sig Sjöfartsverket efter vad kommunen och Länsstyrelsen beslutar. Verket tvivlade också på att Länsstyrelsen skulle upphäva strandskyddet i området.
Och vad säger man då? Informationen till byggnadsnämnden var definitivt inte korrekt. Sjöfartsverket har inget emot att det ligger ett koloniområde vid Karls Grav. Och varför har inte kommunen tagit tag i att det har uppförts byggnader i området? Det var väl egentligen inte konstigt att ”vanliga människor” hade fått uppfattningen att det var ok att bygga en kolonistuga i ett koloniområde. Hade alla andra gjort det, så varför inte jag? På andra koloniområden i Vänersborg, t ex på Holmängen, så finns det ju byggnader som är betydligt större än de på Nabbensberg. Och samma regler gällde väl på alla kommunens koloniområden?
Det har tydligen varit så att detta har varit en allmän uppfattning att det får uppföras kolonistugor på kolonilotterna. (Uppfattningen fick revideras efter branden, se ovan.) Även om det nu visar sig att det kanske har varit fel. Men visst borde det finnas ett ansvar hos de utbildade tjänstemännen i kommunen, särskilt när det handlar om kommunal mark?
Fast jag vet inte riktigt vad som gäller. Jag har nämligen hittat ett gammalt arrendekontrakt från 1990. Där står det i § 2:
”Sker sådan uppsägning skall kommunen, om föreningen yrkar det, lösa på återtagen mark befintliga byggnader och andra anläggningar. Lösenbeloppet skall om överenskommelse icke kan träffas fastställas av arrendenämnden.”
Det här kontraktet gällde till den 13 mars 2006. Om det står något annat i andra nyare kontrakt vet jag inte, jag har inte hittat några andra. Däremot har jag ett tilläggsavtal till detta gamla avtal från 1990. Tilläggsavtalet är faktiskt daterat så sent som den 28 oktober 2015. Det betyder väl så vitt jag kan förstå att det gamla kontraktet fortfarande gäller…
Kontraktet visar ganska tydligt att det var ok att uppföra byggnader på koloniområdet… Huruvida kommunen ska lösa in befintliga byggnader nu när området ska utrymmas, det får väl koloniägarna fundera på…
Hur som helst visar mitt samtal med Sjöfartsverket att bollen ligger hos kommunen. Det är kommunen som får och kan bestämma.
Kommunen hade ett möte med ”koloniägarna”. Den 28 november träffade en mark- och exploateringsingenjör, en bygglovshandläggare och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Benny Augustsson (S) de berörda.
Kommunens representanter informerade på mötet att Sjöfartsverket äger halva marken närmast kanalen, och Vänersborgs kommun andra halvan mittemot. De meddelade också att det saknades detaljplan för området och att det då är strandskydd som gäller.
Kommunen stod för övrigt fast vid sitt beslut att de berörda måste lämna området senast sista mars 2021. Det fanns inga förmildrande omständigheter…
Det här drabbar framför allt de som har kolonilotter med stugor. Det finns ju t ex en del pengar nedlagda i stugorna och allt arbete med både stugor och odlingslotter kommer att gå om intet. Ett stort fritidsintresse kommer att omöjliggöras, många bor i lägenheter och kolonilotten har varit ett sätt att både få lite egna grönsaker och välbehövlig avkoppling från vardagen. Sedan blir det naturligtvis den praktiska hanteringen av flytt och ev försäljning av lösöre. Erfarenheterna av sådan här flytt av koloniområden är att de som har haft kolonilotter inte orkar börja om på nytt…
En annan aspekt är att det, som nämnts tidigare, finns fler koloniområden i Vänersborg. Och de har vad jag förstår tydligen andra regler för byggnation. Jag tror att många på Nabbensberg helt enkelt har trott att kommunen har haft samma regler för alla koloniområden…
Jag skulle vilja påstå att de som har haft kolonilotter på området hela tiden har handlat i god tro. Vid incidenten med den nedbrunna stugan så gick det också upp för alla vad som gällde i området och koloniarrendatorerna rättade sig efter det. Man ska också komma ihåg att det finns personer som på senare år har arrenderat kolonilotter och som då har köpt de gamla stugorna – i förvissningen om att allt var lagligt och ok.
Koloniinnehavarna har litat på kommunen och de har inte heller haft någon anledning att tro att området skulle försvinna…
Det blir också sämre för allmänheten om koloniområdet försvinner. Marken kommer att växa igen, kommunen kommer inte att sköta den, vilket byggnadsförvaltningen tillstod på mötet.
Frågan om ersättningsmark var också uppe på mötet mellan kommunen och koloniägarna. Signalen från kommunen var nog att kommunen inte tar något initiativ till ersättningsmark, utan i så fall måste koloniägarna själva lämna in en ansökan. Det är ju annars så att kommunen har som mål att möjliggöra odlingsområden. Däremot är det ovisst om det handlar om enbart odlingslotter eller om också stugor ska tillåtas.
Det är också osäkert om vem som skulle betala för VA på ett nytt område. Det skulle kunna bli en tung post för koloniarrendatorerna. Saken är ju den att ersättningsmarken är i kommunal ägo – och var går då gränsen mellan kommunens ansvar och arrendatorernas?
Så var det detta med strandskydd – det som är det avgörande argumentet för kommunen att lägga ner koloniområdet. Och kommunen har meddelat koloniarrendatorerna att det är små möjligheter att få ett positivt beslut.
Det är byggnadsnämnden i Vänersborg, inte byggnadsförvaltningen, som avgör om någon kan få strandskyddsdispens. Det kan avgöras i detaljplan eller som enskilt ärende. (Sedan ska också Länsstyrelsen säga sitt. Och kanske också Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen om ärendet överklagas.) Och vem som helst kan ansöka om dispens, det behöver inte vara fastighetsägaren. Det betyder att även koloniarrendatorerna kan ansöka. Och koloniområdet är ju faktiskt en ”pågående markanvändning” sedan 1982 och det ger fördelar vid en prövning eftersom området är etablerat (ur allemansrättsligt och växt- och djurlivsperspektiv).
Strandskyddsdelegationen skriver att ett särskilt skäl för dispens är:
”[Om området] redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”
Det var inte länge sedan (ca 1 år sedan) som området bredvid koloniområdet fick en detaljplan. Det ska bli bostadsområde. Här gav kommunen strandskyddsdispens, även om byggnadsförvaltningen inte riktigt vill medge detta. Men tittar man på bilden nedan så är det ingen större tvekan att delar av det detaljplanerade området ligger inom strandskyddat område. (Strandskyddet är 100 meter från vattnet.)
Och tittar vi på den andra sidan av kanalen så ligger det ganska många byggnader på strandskyddat område…
Dessutom ska Vänersborgs nya återvinningsstation ligga alldeles vid kanalen…
Sedan är det ju faktiskt så att det finns andra koloniområden i Vänersborg som har stugor som ligger på strandskyddat område… Utan att riskera ”vräkning” och flytt… Kanske borde kommunen behandla alla koloniområden lika?
Jag tycker nog att koloniägarna på Nabbensberg (liksom på vissa andra koloniområden) skulle ansöka om strandskyddsdispens. Vad jag förstår så kostar det 9.000 kr. Och det är ju inga pengar att tala om, om man är typ ett 30-tal arrendatorer.
Eller också skulle samhällsbyggnadsnämnden kunna begära dispens. Eller betala en 
detaljplan…
Jag vet inte om koloniföreningen har blivit informerade om sina rättigheter eller om det är så att de inte själva riktigt förstått att de faktiskt kan försöka att bli kvar i området.
Kommunens utgångspunkt är fortfarande att koloniområdet ska bort. Jag kan inte se att det måste det. Marken ska ju ändå inte användas till något annat. Istället sköter koloniarrendatorerna marken och gångvägen vid kanalen så att de blir tillgängliga för alla vänersborgare och till det ”rörliga friluftslivet”.
Kommunen kan behålla koloniområdet, om kommunen vill. Vänersborgarna borde vara viktigare än principerna. Och principer kan ändras – kommunen kan vara flexibel. Och kommunen har självt ”bollen i sina händer”.
Arne fick bygglov!
För några veckor sedan upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut (se ”Arne får rätt av Länsstyrelsen!”) att inte ge ”Arne” bygglov ute på Nordkroken:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och lämnar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning.”
Idag hade byggnadsnämnden sammanträde. Det var första gången sedan Länsstyrelsens dom. Och nu var frågan hur byggnadsnämnden skulle fortsätta handläggningen… Skulle nämnden hitta på något annat sätt att stoppa ”Arnes” byggnadsplaner? Eller skulle Länsstyrelsens dom till och med överklagas?
Det blev ett slags antiklimax. Det blev inget av det. Redan igår måndag fick nämligen ”Arne” ett brev med den enkla formuleringen:
”Byggnadsnämnden ger bygglov”
Det var tjänstemannen som hade handlagt ärendet som fattade beslutet om bygglov på delegation. Ärendet ”Arne” var alltså inte uppe på byggnadsnämndens sammanträde för beslut idag – ledamöterna fick bara reda på att bygglov redan hade beviljats.
Och det var ju i och för sig ett bra antiklimax, eller klimax. Det är synd bara att inte detta beslut fattades från början. Då hade ”Arne” sluppit allt bråk med all den kraft, tid och energi som detta har inneburit.
Men jag kan inte låta bli att undra över varför en dom som olagligförklarar byggnadsnämndens beslut inte måste tillbaka till samma byggnadsnämnd och resultera i ett nytt beslut. Men juridikens vägar är outgrundliga, jag förutsätter att positiva bygglov, som ”Arne” trots allt fick, till slut, kan hanteras så här. Fattas på delegation alltså.
Det var emellertid synd att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen inte drog några slutsatser eller lärdomar av ”fallet Arne” – lärdomar och slutsatser som vänersborgarna hade kunnat läsa om i något protokoll eller i någon handling.
Fast slutsatser kanske har dragits av politiker och tjänstemän lite mer internt… Eller av politiker eller tjänstemän…
Vad vet jag… Det sägs i varje fall att politiker och tjänstemän inte riktigt hade samma åsikter om några ärenden på dagens sammanträde… Och att argument om ”arbetsmiljö och förtroende för tjänstemän” återigen hade vädrats… (Det är, som sagt, inte bara när det gäller mitt bloggande som sådana argument framförs…)
Jag vet inte heller hur byggnadsnämnden tänker hantera skrivelsen om mitt bloggande, som författades av ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) och som hela nämnden ställde sig bakom. (Vänsterpartiets representant Pontus Gläntegård var inte närvarande.) Skrivelsen är ju redan skickad till fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), så det måste vara svårt att ta tillbaka den. Och vad tänker sig Dahlberg och Wendel att Ljunggren, eller kommunfullmäktige, ska göra nu när
Länsstyrelsen har sagt sitt i det konkreta ärendet? Och det talar ju inte direkt till Dahlbergs och Wendels fördel…
Men ”fallet Arne” är faktiskt inte riktigt avslutat. Så här på Halloween kan jag konstatera att den JO-anmälan som ”Arne” har lämnat står fast.
PS. OBS! ”Arnes” JO-anmälan avslogs utan motivering. (1/11)
……..
Här följer mina bloggar om ”Arnes” ärende:
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” – del 1 (9 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)” – del 2 (11 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)” – del 3 (12 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)” – del 1 (28 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)” – del 2 (29 juni)
- ”Arne överklagar och JO-anmäler” (7 juli)
- ”Arne får rätt av Länsstyrelsen!” (18 okt)
Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:
- ”Man slutar aldrig att förvånas…”, 23 aug
- ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”, 24 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”, 27 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (2/2)”, 28 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (1/2)”, 30 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (2/2)”, 31 aug
- ”Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)”, 4 sept
- ”Politikers arbetsmiljöansvar (2/2)”, 5 sept
Arne får rätt av Länsstyrelsen!
Det finns väl inga läsare av denna blogg som har undgått att läsa om ”Arnes” kamp mot byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg.
”Arnes” kamp handlade om att han ville riva ett gammalt fritidshus på Nordkroken och ersätta det med ett nytt. Mitt skrivande om ”Arne” ledde också till en unik skrivelse från byggnadsnämndens två ordförande, Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), där mitt bloggande ifrågasattes. (Om du har missat mina bloggar eller vill friska upp minnet, så finns det en förteckning över alla mina blogginlägg i dessa frågor längst ner på sidan.)
”Arne” överklagade Byggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen. Han JO-anmälde också både byggnadsnämnden och den enskilde tjänsteman som handlade ärendet. Nu har 
domen från Länsstyrelsen kommit.
Länsstyrelsen dom lyder:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och lämnar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning.”
Det betyder på vanlig svenska att Länsstyrelsen ger ”Arne” rätt! Byggnadsnämnden i Vänersborg har fattat ett olagligt beslut.
Länsstyrelsen motiverar sin dom:
”När det kommer till bygglov inom detaljplan ska frågor om lämpligheten av bebyggelse utifrån hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion redan ha klargjorts i samband med beslut om detaljplan. Prövningen i detaljplan ska vara uttömmande så att de byggrätter som ges i planen kan genomföras. Därför prövas inte frågor om hälsa och säkerhet, som risken för översvämning, i bygglov inom detaljplan. Detta gäller även vid prövning av bygglov enligt äldre detaljplaner, även om planerna har blivit föråldrade och inte längre är förenliga med de allmänna intressena.”
Var det inte Sherlock Holmes som sa:
”Elementärt, min käre Watson.”
Det är enkelt, och det borde byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ha förstått. Man får bygga enligt detaljplanen. Och det är precis det som ”Arne” har hävdat hela tiden – och som jag har skrivit i denna blogg vid upprepade tillfällen.
Det står i Plan- och bygglagen 9 kap 30 §, vilket naturligtvis Länsstyrelsen hänvisar till i sin dom:
”Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen,
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen”
Detaljplanen gäller och är det fel på detaljplanen så måste den ändras. Så länge den gäller, så gäller den typ. Och då får man bygga enligt den.
Det går inte heller, som byggnadsnämnden gjorde, att hänvisa till ett annat dokument än detaljplanen. I ”Arnes” fall hänvisade byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen till kommunens Översvämningsprogram.
Länsstyrelsen slår fast att:
”Kommunens översvämningsprogram är inte juridiskt bindande i aktuell bygglovsprövning.”
Även det synnerligen elementärt.
Det ska bli intressant att se vad Byggnadsnämnden gör nu. Nämnden kan acceptera domen och fatta ett nytt positivt beslut. Vilket den borde göra, eftersom ”Arne” följer detaljplanen. Byggnadsnämnden kan också komma på något annat sätt att stoppa ”Arnes” byggplaner. Men då gör sig nämnden till åtlöje. Och det gör den också om den väljer att överklaga Länsstyrelsens beslut.
Det som händer nu är i varje fall att ärendet om ”Arnes” bygglov måste tas om i Byggnadsnämnden. Länsstyrelsen kan nämligen inte fatta ett nytt annorlunda beslut, den kan bara upphäva det gamla. Däremot framgår det av domskälen att det går i varje fall inte att avslå ”Arnes” ansökan genom att hänvisa till översvämningsrisken.
Den som lever får se.
Den som lever får också se vilka slutsatser Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) drar av Länsstyrelsens dom. Jag tänker naturligtvis på den skrivelse som de skickade till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S).
Dahlberg och Eckerbom Wendel skrev ju bland annat:
”Ett av de stora arbetsmiljöproblemen på sistone handlar om en fullmäktigeledamot som driver en tes att byggnadsnämnden och förvaltningen inte vill följa lagen. Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts, och dessutom anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda att sätta käppar i hjulen för de som vill verka i kommunen.”
Det ska bli intressant att se om de fortfarande står fast vid sina formuleringar…
Dahlberg och Eckerbom Wendel borde istället, tillsammans med förvaltningschefen och kommundirektören, se till att det blir ordning och reda i Vänersborgs byggnadsförvaltning. Kommuninvånare får inte behandlas på det sätt som ”Arne” har blivit behandlad.
……..
Här följer mina bloggar om ”Arnes” ärende:
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” – del 1 (9 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)” – del 2 (11 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)” – del 3 (12 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)” – del 1 (28 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)” – del 2 (29 juni)
- ”Arne överklagar och JO-anmäler” (7 juli)
Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:
- ”Man slutar aldrig att förvånas…”, 23 aug
- ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”, 24 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”, 27 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (2/2)”, 28 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (1/2)”, 30 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (2/2)”, 31 aug
- ”Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)”, 4 sept
- ”Politikers arbetsmiljöansvar (2/2)”, 5 sept
Byggnadsnämndens sammanträde
Tisdagen den 19 september hade byggnadsnämnden sammanträde.
Byggnadsnämnden beslutade att inte överklaga Länsstyrelsens beslut om bygglovet i den lilla skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut (se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”).
”Byggnadsnämnden beslutar att inte överklaga länsstyrelsens beslut om upphävande”
Länsstyrelsen upphävde ju det överklagade beslutet och avslog följaktligen nämndens beslut att bevilja bygglov.
Och det var klokt av byggnadsnämnden.
Nu är det upp till Brunbergs Bygg, som var det företag som hade ansökt om och fått bygglov, att göra om ritningarna och söka ett nytt bygglov. Som byggnadsnämnden sedan ska behandla i vanlig ordning.
”Arnes” fritidshus på Nordkroken var inget ärende på sammanträdet, inte den här gången. Alla väntar säkerligen med spänning på hur det ska gå med ”Arnes” överklagande. (Se ”Arne överklagar och JO-anmäler”.) Däremot var skuggorna från Nordkroken närvarande vid mötet. Skuggorna föll från en PowerPointpresentation, som förvaltningschef Sophia Vikström presenterade för nämnden.
I presentationen visades en bild med texten, under rubriken ”Verksamheterna ska präglas av en god arbetsmiljö, såväl fysiskt som psykosocialt”:
”Blogg som har medverkat till att personal mår dåligt”
Tydligen diskuterade nämnden alltså återigen min blogg på sammanträdet. Och visst blir man som bloggare ganska trött. Jag undrar förresten om alla ledamöter och ersättare i nämnden, och även tjänstemännen, har läst bloggarna och vet vad jag har skrivit. Det är väl en förutsättning för att diskutera den, kan jag tycka. Det finns i varje fall en ledamot (som inte är vänsterpartist) som läser den. Och den personen tycker att det står bra saker i bloggen. (Det fick jag reda på i tisdags.) I varje fall när det inte handlar om byggnadsnämnden…
Är det inte läge att börja analysera det arbete som görs och de beslut som fattas i byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen? Istället för att hålla på att kritisera sina kritiker.
Eller vem vet. Nämnden och förvaltningen kanske har blivit lite mer självkritiska… I protokollet står det nämligen:
”En medarbetare från kommunkansliet med inriktning på plan- och bygglagen kommer att delta i plan- och bygglovsenhetens verksamhetsmöten för att ytterligare säkra 
rättssäkerhet inom detaljplaner och bygglov.”
Det finns kanske anledning för vänersborgarna att glädjas över detta initiativ, och se lite mer optimistiskt på framtiden…
Samtidigt får man i protokollet reda på att enkätundersökningar pågår på plan- och bygglovsenheten, men att det har varit svårt att få in svar på bygglov.
Jasså? Är det svårt att få in svar?
Men var det inte de båda ordförande, Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), som skrev till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S):
”Ärendena följs upp med enkäter, där resultatet visar att de invånare som har ärenden hos byggnadsnämnden är mycket nöjda.”
Eller var det kanske lite förhastat att skriva så?
Det är väl för övrigt inte så underligt om de få som svarar är de som är positiva…
Antagandet av detaljplan för Norra Sanden och Fisketorget (fast på byggnadsförvaltningen heter det ”Fisktorget”!) har tillfälligt avbrutits får vi reda på i protokollet:
”på grund av nya uppgifter från Statens geotekniska institut som framkommit avseende stabiliteten på Fisktorget.”
Undersökningar av Structor Mark Göteborg AB från december 2016 visade att:
”Stabilitetsförhållandena är tillfredställande för både befintliga och blivande förhållanden under förutsättning att belastningsrestriktioner införs.”
Men nu vill Statens geotekniska institut (SGI) ha ett förtydligande:
”Såväl totalstabiliteten som dimensioneringen av aktuella geokonstruktioner ska redovisas för att klarlägga vilka laster och övriga förutsättningar som kajen är dimensionerad för samt om dessa är förenliga med de förutsättningar som detaljplanen anger. Om t ex gränstryck för pålarna nyttjas ska det även redovisas att pålarna konstruktivt klarar att ta upp dessa laster samt att muren klarar de deformationer som eventuellt uppstår i samband med detta.”
Det är väl bra antar jag att saker och ting undersöks ordentligt, så att riskerna för att t ex
en framtida restaurang ska glida ner i kanalen klargörs…
Till sist.
Förvaltningschef Sophia Vikström meddelade också på sammanträdet att hon hade tackat ja till tjänsten som kommunchef i Mellerud. Och varför inte, det blir nog lugnare där. Så vitt jag vet så finns det ingen politisk bloggare i Mellerud.
Byggnadsnämnden får underkänt!
Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) skrev som bekant en famös skrivelse om mitt bloggande kring ”Arnes” fritidshus på Nordkroken för några veckor sedan . (Se ”Man slutar aldrig att förvånas…”.) Skrivelsen, som var ställd till kommunfullmäktige och dess ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), har fortfarande inte behandlats och ska inte heller behandlas på sammanträdet nästa vecka.
I skrivelsen kan vi bland annat läsa:
”Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts … För det allra mesta får byggnadsnämnden rätt vid överprövning … Våra tjänstemän har lång utbildning, kontinuerlig fortbildning samt nätverk med omkringliggande kommuner för att sätta en så gemensam nivå för tolkningarna som möjligt.”
Igår hade ett beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län hittat sin väg till kommunens diarium. Beslutet får Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivningar att framstå som i bästa fall ”tveksamma”…
Saken är den att Länsstyrelsen har behandlat ett överklagande från de boende kring den lilla skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut.
De boende vid Kindblomsvägen vill bevara skogsområdet, Vänersborgs kommun vill bygga. De boende överklagade byggnadsnämndens beslut och framförde en mängd skäl till att byggnadsnämndens beslut var felaktigt och att det bygglov som nämnden beslutade om var olagligt.
Nu har alltså Länsstyrelsen behandlat överklagandet, den 4 september beslutade Länsstyrelsen:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår ansökan om bygglov.”
Ooops!
Länsstyrelsens uppfattning är alltså att byggnadsnämnden i Vänersborg har fattat ett olagligt beslut!
Så var det med den skrivelsen från Dahlberg och Eckerbom Wendel.
Länsstyrelsen motiverar sitt beslut angående Kindblomsvägen:
”Den aktuella åtgärden avviker från detaljplanen vad gäller avstånd mellan byggnader. … Nämnden har bedömt detta som en liten avvikelse från planen. Länsstyrelsen delar inte denna bedömning utan menar att avvikelsen är alltför stor för att anses utgöra en mindre avvikelse i PBL:s (=Plan- och Bygglagen; min anm) mening.”
Och bara just detta förhållande, avståndet mellan byggnaderna, motiverade Länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen behövde inte ens behandla de andra skälen som de överklagande hade anfört:
”… saknas anledning att bedöma övriga invändningar från klagandena.”
Det betyder att om Brunberg, som är byggherre, så småningom ändrar avståndet mellan byggnaderna, och byggnadsnämnden fattar ett nytt bygglovsbeslut, så kan de boende runt Kindblomsvägen överklaga detta utifrån de andra grunderna. Länsstyrelsen har ju faktiskt inte ens tagit dessa under övervägande. Det räckte alltså med bara den första grunden för att de boende vid Kindblomsvägen skulle få rätt.
För en lekman till bloggare verkar avståndet mellan byggnader i förhållande till detaljplanen vara elementärt. Att tjänstemän med ”lång utbildning, kontinuerlig fortbildning samt nätverk med omkringliggande kommuner” 
missar detta torde vara uppseendeväckande.
Nästa vecka sammanträder byggnadsnämnden och då ska bland annat Länsstyrelsens avslag behandlas. Jag tror inte att nämnden tänker överklaga Länsstyrelsens beslut. Det lär inte vinna någon större framgång… Istället borde nog byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen rannsaka sig själva – grundligt.
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om Kindblomsvägen och Länsstyrelsens beslut – ”Skulle byggnadsnämnden kunna göra fel?”.
Politikers arbetsmiljöansvar (2/2)
OBS! Detta är en fortsättning på gårdagens blogg – se ”Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)”.
Har en person som sitter i kommunfullmäktige, som t ex jag, ett särskilt ansvar? Och hur förhåller det sig då, om tjänstemännen på byggnadsförvaltningen verkligen ”mår dåligt” av ”kritik”? Det är ju det som paret Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) hävdar.
Just det här tänkte jag titta närmare på. Jag utgår från vad Arbetsmiljöverket skriver på sin hemsida. (Se ”Politikers arbetsmiljöansvar”.)
Arbetsmiljöverket (AV) skriver att politikerna i kommunfullmäktige och nämnderna är de yttersta representanterna för kommunen som arbetsgivare. Och så är det.
Vad innebär det att vara ”arbetsgivare”?
AV skriver:
”Som politiker i fullmäktige ger du förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet.”
Det innebär att kommunfullmäktige har dessa uppgifter (fortfarande enligt AV):
- ”Fastställa en skriftlig arbetsmiljöpolicy i samband med att mål och riktlinjer tas fram för kommunen eller landstinget”
- ”Fördela arbetsmiljöuppgifter till nämnderna och ta in uppgifterna i reglementen för nämndernas verksamhet och arbetsformer”
- ”Se till att ingen arbetsmiljöfråga hamnar mellan nämnderna”
- ”Följa upp att nämnderna driver verksamheten i enlighet med arbetsmiljöpolicyn”
- ”Ge nämnderna ekonomiska resurser för arbetsmiljöarbetet i fullmäktiges årliga budgetbeslut”
Jag kan inte se att det här innebär att politiker inte får framföra kritik mot kommunens tjänstemän i t ex en blogg. Kan Bo Dahlberg (S) och LEW (M) se det?
Nämndspolitiker i sin tur har skyldighet att se till att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet. Vänsterpartiets ledamot i nämnden är Pontus Gläntegård, inte undertecknad.
AV skriver vidare att:
”Merparten av arbetsmiljöarbetet sköts i praktiken av tjänstemännen.”
Och då gäller det för politikerna och den högste chefstjänstemannen, dvs kommundirektören, att:
”Se till att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för att kunna driva arbetsmiljöarbetet.”
Sammanfattningsvis så tycks det mig som att arbetsgivaransvaret för kommunfullmäktigeledamöter innebär att politikerna ska förse förvaltningarnas chefer med verktyg så att de kan utföra arbetsmiljöarbetet. Det är inte så att fullmäktigeledamöterna ska utföra det själva. Det betyder som jag tolkar det att en tjänsteman som har ett arbetsmiljöproblem ska anmäla det till sin chef och hanteras av kommunens organisation enligt arbetsmiljöpolicyn och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Det står inte någonstans att ledamöter i kommunfullmäktige inte får ha synpunkter eller kritisera. Och samma lagar och grundlagar gäller för fullmäktigeledamöter som för alla andra. Det står inte heller någonstans att det ingår i chefernas arbetsmiljöarbete att försöka tysta kritik. Det blir helt enkelt galet om man försöker skapa ”syndabockar” utanför organisationen bara för att minska fokus på den egna verksamheten.
Sedan kan Arbetsmiljöverket kopplas in om det krävs.
”Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetsmiljölagen och kontrollerar vid inspektioner att arbetsgivaren följer föreskrifterna för arbetsmiljön.”
Det är kanske till Arbetsmiljöverket som Dahlberg och Eckerbom Wendel borde ha vänt sig. Inte till kommunfullmäktiges ordförande Ljunggren.
Jag tror att ett sätt att lösa den här cirkusen är att politikerna i byggnadsnämndens presidium, dvs Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), tillsammans med förvaltningschef Sophia Vikström, börjar granska tjänstemännens beslutsunderlag betydligt noggrannare. Finns det tveksamheter, faktafel, oklara slutsatser etc så bör underlagen skickas tillbaka till tjänstemännen för bearbetning och omarbetning – innan ärendet tas upp för beslut i nämnden. Det är bättre att utkräva ansvar från en ”byggnadshandläggare” än att klaga på en bloggare.
Jag anser att det faktiskt är en del av arbetsmiljöansvaret att skicka tillbaka underlag och ärenden för t ex rättelse av faktafel än att blunda och bara hålla med. Det inger inte heller förtroende, eller respekt, hos allmänheten och det är, tror jag, en stor del av anledningen till att så många invånare reagerar mot Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivelse.
Det här gäller som jag ser det för alla kommunala nämnder och förvaltningar.
Dahlberg och Eckerbom Wendel har också möjlighet att t ex kalla in en konsult för att genomlysa och styra upp byggnadsförvaltningens organisation och ansvar. Konsulten kanske också skulle identifiera vilka de tjänstemän är som skapar underlag som ger skäl för tvivel.
Nu har jag skrivit många, många bloggar där jag tar upp, analyserar och kommenterar skrivelsen från Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), ordförande och vice ordförande i byggnadsnämnden. Nu får det vara bra.
Men jag hör av mig om något nytt inträffar på byggfronten… Yttrandefriheten gäller ju även i Vänersborg.
.
Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:
- ”Man slutar aldrig att förvånas…”, 23 aug
- ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”, 24 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”, 27 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (2/2)”, 28 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (1/2)”, 30 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (2/2)”, 31 aug
- ”Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)”, 4 sept
Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)
En läsare har bett mig ta upp ytterligare en aspekt av den minst sagt unika skrivelse som ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) levererade och offentliggjorde i förra veckan. Det är aspekten om politikers arbetsmiljöansvar. Förhoppningsvis har jag sedan behandlat alla aspekter…
Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivelse avslutades med en vädjan om hjälp:
”På uppdrag av en enig byggnadsnämnd skriver vi nu till Kommunfullmäktige för att be om hjälp.”
Det står inte vilken hjälp de vill ha av fullmäktige och jag vet inte heller hur ordförande i kommunfullmäktige, Lars-Göran Ljunggren (S), tänker behandla denna vädjan. Det återstår att se.
Av skrivelsens innehåll att döma så är det personalens arbetsmiljö som står i fokus. Det är den som Dahlberg och Eckerbom Wendel vill ha fullmäktiges hjälp med. Det är den här aspekten som är den viktiga för Dahlberg och Eckerbom Wendel. Skrivelsens filnamn (det finns ingen rubrik) är ju också ”Information om arbetsmiljön i byggnadsnämnden”.
I skrivelsen anges ett antal skäl till att mitt bloggande påverkar byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen och att det ger upphov till arbetsmiljöproblem. De menar att mitt bloggande leder till att:
”Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts, och dessutom anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda att sätta käppar i hjulen för de som vill verka i kommunen.”
Det här anser jag vara en felaktig beskrivning. Hela diskussionen handlar ju om ett ärende, nämligen ”Arnes” fritidshus på Nordkroken. Och ”dold agenda”? Vem har sagt att byggnadsnämnden har ”en dold agenda”? Inte jag i varje fall. Jag tycker att det här argumentet är svagt när man diskuterar personalens arbetsmiljöproblem.
Vidare skriver de att:
”Tjänstemän i en kommun har mycket små möjligheter att förklara och kontra i de ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild.”
Och det stämmer. Så är det i många yrken och för många människor. Men det är sådant som yttrandefriheten leder till, vissa skriver i tidningar, vissa är med i TV – och andra 
bloggar. Så? Inte går det att inskränka yttrandefriheten eller tryckfriheten av denna anledning. (Har förresten någon försökt att ”förklara och kontra”?) Det här är också ett svagt argument i en diskussion om arbetsmiljön.
Dahlberg och Eckerbom Wendel skriver:
”Konsekvenserna av bloggandet blir att ”sanningen på stan” att byggnadsnämnden i Vänersborg är krånglig och motvalls stärks.”
Det här argumentet tycker jag att man helt kan bortse från. De vänersborgare som har kommit i kontakt med byggnadsnämnden har nog sina åsikter om nämnden klara för sig oavsett vad jag skriver. Och hur ska man veta att uppfattningarna ”stärks”? Det är ju inte ens troligt att de läser bloggar.
Den sista meningen som jag kan hitta i skrivelsen, som handlar om den konkreta arbetsmiljön, är följande:
”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen.”
Att försöka ”påverka” någon kan ju aldrig vara ett arbetsmiljöproblem, såvida det inte sker med typ våld eller hot om våld. Dessutom, de som jag har försökt påverka är ju politikerna i byggnadsnämnden. Det är ju de som fattar beslut… Fast inte har jag försökt få någon att bryta mot lagen. Det är faktiskt skamligt, kränkande och möjligtvis förtal att påstå något sådant. Det är precis som innan inte heller något hållbart arbetsmiljöargument.
Jag tycker inte att Dahlberg och Eckerbom Wendel på något sätt kan motivera sin uppfattning att mina bloggar leder till arbetsmiljöproblem. Är det så att vissa tjänstemän eventuellt inte kan hantera saklig och välgrundad kritik, så måste de lära sig det. Precis som alla andra tjänstemän t ex poliser, lärare etc.
Bo Dahlberg säger till TTELA:
”flera av dem mår dåligt”
Det står inte i skrivelsen att personalen på byggnadsförvaltningen mår dåligt. Det säger alltså Dahlberg till TTELA. Mår tjänstemännen dåligt för att deras ”professionalitet och kompetens ifrågasätts”? Jag vet inte. Men att ha en annan åsikt innebär ju inte att ”professionalitet och kompetens ifrågasätts”. Det innebär bara att de kan fel i just det här ärendet om ”Arne”. Och fel kan vem som helst ha någon gång.
Sedan tycker jag att det kan vara på sin plats att påminna om att det här med att byggnadsförvaltningens tjänstemän ”mår dåligt” är ett påstående som med jämna mellanrum har framförts också på byggnadsnämndens egna sammanträden eller till enskilda politiker efteråt. Det riktas då mot politiker i nämnden som på någon vis riktar kritik mot tjänstemännens underlag. (Det här har jag flera källor på, från ledamöter från flera partier.) Det får mig att tro, rätt eller fel, att det är ett argument som används för att tysta kritik. Och så får det naturligtvis inte vara. Men visst fråntar det en ganska stor del av syftet med skrivelsen när det är känt att detta argument har använts vid ett flertal tillfällen i ”byggnadssammanhang”? (Det är för övrigt en del kommuninvånare som ”mår dåligt” i sin kontakt med olika kommunala tjänstemän…)
Rent juridiskt, och även moraliskt skulle jag vilja påstå, så finns det inget som förhindrar folk i Vänersborg att kritisera byggnadsnämnden eller byggnadsförvaltningen. Det spelar egentligen ingen roll om någon tjänsteman ”mår dåligt”. (I en tidigare blogg hade jag ett resonemang om hur tjänstemän kan få kritik. Jag upprepar inte detta igen. Se ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”.)
Men om personen som kritiserar sitter i kommunfullmäktige, som t ex jag? Det tar jag upp i del 2.
.
Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) famösa skrivelse:
- ”Man slutar aldrig att förvånas…”, 23 aug
- ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”, 24 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”, 27 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (2/2)”, 28 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (1/2)”, 30 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (2/2)”, 31 aug
Läsarreaktioner på skrivelsen (2/2)
OBS! Detta är en fortsättning på gårdagens blogg – se ”Läsarreaktioner på skrivelsen (1/2)”.
Det handlar om skrivelsen från byggnadsnämndens ordföranden Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M). (Du kan läsa hela skrivelsen här.)
Bloggläsare har gett mig många tips, nya argument, ny information och kunskap i själva sakfrågorna. Vilket säkerligen också leder till fler bloggar så småningom om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen, kanske utifrån nya exempel.
En av juristerna i mitt ”nätverk” har kommenterat byggnadsnämndens uppdrag och Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivelse.
Så här såg nämndens uppdrag till ordförandena ut:
”Byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande uppmanas av en enig byggnadsnämnd att agera snarast avseende publika angrepp/påtryckningar på förvaltningens tjänstemän i ett specifikt ärende avseende myndighetsutövning.”
Den sista delen av meningen, ”publika angrepp/påtryckningar på förvaltningens tjänstemän i ett specifikt ärende avseende myndighetsutövning”, antyder ganska grovt, insinuerar faktiskt, att jag har begått eller i varje fall är väldigt nära att ha begått ett lagbrott genom mitt bloggande.
Kan det tänkas att byggnadsnämnden har rätt?
Det finns ett kapitel i brottsbalken (kap 17) som tar upp den här typen av brott. Det är i de två första paragraferna som skulle kunna vara aktuella.
- ”1 § Den som med våld eller hot om våld förgriper sig på en tjänsteman i hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga tjänstemannen till eller hindra honom eller henne från en åtgärd i myndighetsutövningen eller för att hämnas för en sådan
åtgärd döms…”
- ”2 § Den som, på något annat sätt än som anges i 1 §, otillbörligen utför en gärning som syftar till att tvinga eller hindra en tjänsteman i hans eller hennes myndighetsutövning eller att hämnas för en åtgärd i myndighetsutövningen och som för tjänstemannen medför lidande, skada eller annan olägenhet, eller hotar med en sådan gärning, döms…”
Juristen skriver:
”innehållet är svårligen sådant att det ligger inom brottsbeskrivningarna”
Det betyder på juristspråk att det jag skriver inte är brottsligt. Det är inte ens i närheten. Och det kan nog var och en som läser brottsbalkens två paragrafer hålla med om.
Om man vänder på det då? Är formuleringarna i nämndens uppdrag och i Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivelse att betrakta som förtal enligt Brottsbalkens 5 kap?
Dahlberg och Eckerbom Wendel skrev om min blogg:
- ”helt utan faktaunderlag”
- ”slippriga argument”
- ”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen”
I brottsbalken (5 kap) står det:
“1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”
Juristen ansåg att:
”skrivelsen är i högsta grad olämplig men det är inte förtal i lagens mening.”
Jag har läst två fall av förtal som har prövats i domstol (se AD 2002 nr 121 och RH 1994:14) – och är kanske inte riktigt lika säker som juristen på att formuleringarna i skrivelsen inte är förtal.
Men jag släpper det.
En annan person med juridisk kompetens skrev så här om skrivelsen:
”Kan endast konstateras att detta är ett försök att påverka din rätt att yttra dig och sålunda lagstridigt. JO har ju i flera fall yttrat sig i saken och så vitt jag kan förstå så är ditt fall en solklar överträdelse, speciellt mot bakgrund av TTelas artikel.”
En anmälan till JO kanske vore något att överväga. Vi får se. (Personen skickade mig 7 yttranden från JO om yttrandefriheten. Får titta igenom dem först…)
Vad som än händer är skrivelsen från Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) ett riktigt grovt demokratiskt övertramp. Det är min, och mina läsares, absoluta övertygelse.
En läsare har uppmärksammat mig på vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver om vilka som ledamöterna i kommunfullmäktige representerar. Dahlberg och Eckerbom Wendel skrev ju i skrivelsen:
”Som förtroendevald har man ett stort ansvar. Man representerar kommunen.”
SKL skriver (se här):
”Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor.”
Som ledamot i fullmäktige representerar jag alltså ”folket i kommunen” och, antar jag, i synnerhet de som har valt mig. Men det var väl egentligen ingen nyhet. Jo, för Dahlberg (S) och Eckerbom Wendel (M) var det visst en nyhet…
Som sagt, jag är väldigt tacksam för alla tips och nya fakta som jag har fått från kommuninvånare. .
Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) famösa skrivelse:
- ”Man slutar aldrig att förvånas…”, 23 aug
- ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”, 24 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”, 27 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (2/2)”, 28 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (1/2)”, 30 aug
Läsarreaktioner på skrivelsen (1/2)
Det har varit otroligt många som har besökt min blogg under den senaste veckan. Om det är på grund av att det är byggnadsnämnden som lockar eller om det är för att blogginläggen handlar om viktiga demokratiska frågor, som yttrande- och tryckfrihet, låter jag vara osagt. Intresset har i varje fall varit enormt och en mängd nya läsare har hittat vägen till bloggen. Och denna konsekvens av skrivelsen från byggnadsnämndens ordföranden Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) är ju inte direkt något jag gråter över…
Det är helt uppenbart att Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse har rört upp många känslor. (Du kan läsa hela skrivelsen här.) Och fortfarande är det ingen, faktiskt inte någon, som på t ex Facebook har tagit byggnadsnämnden eller dess båda ordförande i försvar. Och jag tror inte att det beror på att folk inte ”vågar”. I synnerhet i gruppen ”Vargön, där verkligheten diskuteras” brukar öppenheten, uppriktigheten och ärligheten vara total. Men vem vet, det kanske kommer någon insändare i TTELA som tycker annorlunda.
Många både kända och okända läsare har via Facebook, Messenger, mail eller samtal gett mig en enorm positiv feedback. Jag tror faktiskt att jag aldrig har varit med om maken. Det är nästan så att jag rodnar, och blir lite rörd. Det är naturligtvis enormt glädjande och upplyftande att så många människor aktivt visar att de gillar att jag skriver.
Och alla som har hört av sig och som typ kommenterat på Facebook vill att jag ska fortsätta blogga om Vänersborg. Det är naturligtvis inte så att alla bloggläsare håller med mig i mina åsikter, utan det de tycks uppskatta
mest är informationen och alla fakta som jag tar upp. Fast, som sagt, just i det här fallet har alla som på något sätt yttrat sig hållit med mig också i sak. Ingen anser att Dahlberg och Eckerbom Wendel, eller byggnadsnämnden, har agerat riktigt. Det kanske är så att Vänsterpartiet ska göra byggnadsnämnden till en valfråga? Typ ”Bygglov åt folket”… Med tanke på intresset så kanske detta kan ge Vänsterpartiet majoritet i byggnadsnämnden efter nästa val, och inleda en ny era i Vänersborg…
Väldigt många människor delger, både offentligt och privat, sina egna erfarenheter av byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg. Det är inga upplyftande historier som återges. Utan att kommentera eller ta upp de enskilda fallen kan konstateras att missnöjet är stort. (Kanske kommer fler exempel upp i denna blogg så småningom…)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gav tidigare i år ut en så kallad ”Öppen jämförelse” inom området ”Företagsklimat”. 147 kommuner samt 7 gemensamma förvaltningar deltog i undersökningen för år 2016. (Undersökningen kan laddas ner här.)
SKL beskriver undersökningen:
”Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Den visar inom vilka myndighetsområden som företagarna anser att kommunen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på.”
Och vet ni vad, ett område som SKL undersökte var företagarnas syn på kommunernas hantering av – bygglov!
SKL rankade Vänersborg på plats 90 av 117 kommuner. (I kategorin bygglov var inte alla kommuner med i undersökningen.)
Plats 90 av 117… Jag tror att detta säger något viktigt om Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning…
Som sagt, jag är väldigt tacksam för all positiv respons och alla tips som jag har fått från kommuninvånare. Jag hoppas att jag fortsättningsvis kan leva upp till förväntningarna.
Imorgon kommer del 2.
..
Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) famösa skrivelse:
- ”Man slutar aldrig att förvånas…”, 23 aug
- ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”, 24 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”, 27 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (2/2)”, 28 aug
Kommentarer till byggskrivelse (2/2)
OBS! Detta är en fortsättning på gårdagens blogg – se ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”.
Byggnadsnämndens två ordförande Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) försöker i sin skrivelse till kommunfullmäktige att misstänkliggöra och smutskasta mitt bloggskrivande.
Ur skrivelsen:
”Konsekvenserna av bloggandet blir att ”sanningen på stan” att byggnadsnämnden i Vänersborg är krånglig och motvalls stärks — helt utan faktaunderlag.”
Dahlberg och Eckerbom Wendel påstår att mina bloggar är ”helt utan faktaunderlag.” Det är inte sant. Blogginläggen innehåller hur mycket fakta som helst, det kan vem som helst kontrollera. (Det finns en förteckning över bloggarna ifråga längst ner på denna sida.)
Bo Dahlberg går egentligen ytterligare ett steg i TTELA (se ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”). I TTELA står det:
”Man vill få stopp på det man ser som osanna påståenden…”
Här menar tydligen Dahlberg att det faktiskt, trots allt, finns fakta i bloggarna, men att det är osanningar. Anser Dahlberg att det finns fakta i bloggarna eller inte, kan man ju fråga sig… Det kan noteras att Dahlberg, eller Eckerbom Wendel, inte ger ett enda exempel på något som skulle vara felaktigt…
I skrivelsen skriver Dahlberg och Eckerbom Wendel vidare:
”välgrundade ställningstaganden överprövas med slippriga argument”
Att påstå att jag eller de som överklagar byggnadsnämndens beslut, som ”Arne” har gjort, använder ”slippriga argument” tycker jag visar på en mycket arrogant och nedlåtande attityd och inställning.
De båda ordförandena i byggnadsnämnden försöker vidare ge större tyngd åt sin argumentation genom att hävda att det är på byggnadsförvaltningen som kunskapen och expertisen finns, och inte hos en bloggare:
”Våra tjänstemän har lång utbildning, kontinuerlig fortbildning samt nätverk med omkringliggande kommuner för att sätta en så gemensam nivå för tolkningarna som möjligt.”
Vem som framför argument torde enligt min mening sakna betydelse, det är argumenten i sig som är de viktiga. Sedan kan jag väl också tillägga att även jag har ett nätverk – samtliga mina bloggar i ärendet har faktagranskats av personer som har minst lika stor kompetens och utbildning som tjänstemännen på byggnadsförvaltningen.
Fakta eller inte. Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) försöker även misstänkliggöra mig genom att hävda att jag driver en slags kampanj:
- ”anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda”
- ”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen.”
De menar således att jag dels anklagar och dels försöker få nämnd och förvaltning att bryta mot lagen. Det är ganska vildsinta och grova anklagelser från två av de tunga politiska namnen i Vänersborgs kommun. Och det känns lite som att påståendena gränsar till förtal.
Så här står det i Brottsbalkens 5 kap:
“1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”
Låt mig slå fast. Jag har ingen dold agenda. Alla mina åsikter och tyckanden redovisas helt öppet i mina bloggar, det är inget som är dolt eller hemligt. Men det som skrivelsen och den här diskussionen handlar om, det är bloggarna om ”Arnes” fall på Nordkroken. Inget annat. Jag har inte försökt att få någon att bryta mot lagen. Tvärtom, jag menar att det kan ifrågasättas om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen har följt lagen i ”Arnes” fall.
Dahlberg och Eckerbom Wendel menar tydligen också att jag har fel i fallet ”Arne”, eftersom det vid överklaganden av nämndens beslut är så att:
”För det allra mesta får byggnadsnämnden rätt vid överprövning”
Jag har inte sett någon statistik på detta. Vad jag vet så har i varje fall Magnus Larsson i Sikhall överklagat byggnadsnämndens beslut vid åtminstone 7 gånger. Och Magnus Larsson har fått rätt vid samtliga tillfällen…
Men det får vara som det vill med överprövningarna. Här handlar det om ”Arne” och inget annat. Dessutom har ”Arne” överklagat nämndens beslut och dom kommer så småningom.
Jag är övertygad om att åtminstone Lena Eckerbom Wendel (M), och kanske också Bo Dahlberg (S), känner till yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen – och att dessa lagar ger alla rätt att säga och skriva vad de tycker.
Fast jag blir faktiskt lite tveksam när jag läser Dahlbergs yttrande till TTELA:
”Man vill få stopp på det man ser som osanna påståenden…”
”få stopp på”… Vem ska ”få stopp” på mitt skrivande? Bo Dahlberg? Kommunfullmäktige? Staten? Det är inte utan att jag får några kalla kårar längs ryggen…
Bara för fullständighetens skull. Yttrandefrihetsgrundlagen inleds så här:
”1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att … offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.”
Dahlberg och Eckerbom Wendel prövar också en annorlunda vinkling i skrivelsen… Nämligen, är någon förtroendevald till kommunfullmäktige gäller något annat än grundlagarna.
Ur skrivelsen:
”Som förtroendevald har man ett stort ansvar. Man representerar kommunen.”
Det är ett intressant påstående. Representerar alla fullmäktigeledamöter Vänersborgs kommun? Gör oppositionen det? Är sverigedemokraterna representanter för Vänersborgs kommun?
Dahlberg och Eckerbom Wendel hävdar att så är fallet. Jag är inte så säker. Skulle någon fråga mig, så skulle jag spontant säga att jag representerar dom som har valt mig, att jag i första hand känner mig som en representant för invånarna.
Bo Dahlberg fullföljer skrivelsens resonemang i TTELA, där han påstår att:
”en fullmäktigeledamot beter sig illa.”
Dahlberg menar alltså att när jag framför saklig kritik som fullmäktigeledamot till byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen – till stöd för en enskild person – så beter jag mig ”illa”.
Det får naturligtvis Bo Dahlberg tycka, men det kan vara värt att påpeka att det finns i varje fall inga lagar till stöd för hans, och Eckerbom Wendels, uppfattningar. Jag som fritidspolitiker i fullmäktige lyder under exakt samma grundlagar och övriga lagar som vilken invånare i Sverige som helst.
Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse avslutas med, ska vi kalla det, en vädjan:
”På uppdrag av en enig byggnadsnämnd skriver vi nu till Kommunfullmäktige för att be om hjälp.”
Jag har ingen aning om vad Dahlberg och Eckerbom Wendel tror att kommunfullmäktige kan ge för ”hjälp”. Efter vad jag förstår så kan fullmäktige inte göra någonting. Fullmäktige kan t ex inte entlediga en ledamot.
Ärligt talat så vet jag inte heller hur ett ärende om mitt bloggskrivande skulle kunna utformas. Men om fullmäktigeledamöterna ska ta ställning till skrivelsens ”rop på hjälp”, så måste ju alla ledamöter läsa mina blogginlägg om ”Arne”. Och det kan ju bli spännande…
Nä, jag vet inte vad Dahlberg och Eckerbom Wendel förväntar sig av kommunfullmäktige. Det kanske ”bara” är så att denna nonsens-vädjan helt enkelt är ett sätt att visa tjänstemännen på byggnadsförvaltningen att de som ordförande gör något…
Det är i sanning en märklig skrivelse som ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) har satt ihop. Och fortsättning lär följa. Och den ska mina bloggläsare kunna läsa i denna blogg…
.
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” – del 1 (9 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)” – del 2 (11 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)” – del 3 (12 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)” – del 1 (28 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)” – del 2 (29 juni)
- ”Arne överklagar och JO-anmäler” (7 juli)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer