Arkiv
Re:newcell – en återkoppling
På kommunfullmäktiges sammanträde i onsdags ställde jag en fråga om Re:newcell till kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M). (Se här.) Som svar fick jag bland annat ett dokument, ”Wargön Innovation – delrapport första halvåret 2014”.
Jag har nu läst delrapporten.
Och jag blev inte direkt klokare.
Det kan först konstateras att Re:newcells planerade etablering på Wargön:
”ses som ’case 1’ för Wargön Innovation.”
Som det står i rapporten.
Det betyder helt enkelt att hela ”industriprojektet” ute vid Vargön ska börja med Re:newcells etablering. Re:newcell är alltså strategisk för hela områdets eventuella utveckling.
Det jag ville veta om Re:newcell, när jag ställde frågan till Gunnar Lidell, var när vi kan:
”räkna med att nästa steg tas.”
Det står egentligen ingenting om detta i rapporten, det står bara att arbete pågår. Det handlar om att ”bygga upp intressegrupper”, ”bygga upp nätverk”, ”koppla på utveckling”, ”utveckla metodiken”, ”föra en nära dialog” etc. Och så har det ingåtts nya och fördjupade samarbeten. Och visst kan det väl vara så, att sådana här processer är nödvändiga. Men det har alltså inte hänt något konkret i Vargön.
I rapporten skriver Wargön Innovation att:
”Samtidigt ställs från aktörerna många frågor kring projektets nästa steg och kring hur och när en fysisk pilotanläggning kommer att byggas upp.”
Det är väl på sätt och vis det jag också har frågat om. Det står emellertid inte i rapporten vad aktörerna har fått för svar. Eller om de har fått något. Möjligen kan följande vara svaret:
”Det finns en tydlig ambition…”
Med andra ord. Det tycks som om det gäller att vänta och se… Viljan finns typ. Vi hoppas… Och detta är kanske också det svar som Gunnar Lidell egentligen gav på min fråga.
För övrigt är rapporten från Wargön Innovation positiv (fattas bara!) när det gäller själva teknikutvecklingen. Den talar om att:
”teknikutvecklingen för Re:newcell [har] tagit avgörande nya steg”
Och:
”under Almedalsveckan kunde ett helt plagg, en gul klänning, visas där tyget framställts av både Re:newcellfibrer och textilfibrer av dissolvingmassa (från träd)”
Rapporten berättar vidare att:
”Det teknikgenombrott som klänningen illustrerar har givit stor uppmärksamhet och inneburit ett antal nya kontakter och förfrågningar kring Wargön Innovation.”
Vad det nya består i, vet jag av naturliga skäl inte riktigt. Jag vet bara att återvinning av textilier är något som har pågått i åtskilliga år. Och detta gör mig lite osäker på hela Re:newcells idé. Det känns som att det krävs mer än en gul klänning för att övertyga.
Det är intressant att det inte någonstans i rapporten nämns något om nödvändigheten av en hamn i området. Det tycks alltså inte som om en hamn i Vargön skulle vara nödvändig för Re:newcell och dess eventuella etablering. Den fördel som nämns i rapporten om just Vargön som lokaliseringsort är istället:
”Många av de kontaktade är positiva till Wargön som plats eftersom den ligger nära Göteborg med ett gott logistiskt läge och ger möjlighet för utbyggnad av ny industri i en region med stark industritradition.”
Det enda som står i rapporten om en hamn i Vargön är bara att utredningsprocesser pågår i kommunen.
Rapporten pekar för övrigt på en stor svaghet med hela projektet. En svårighet för etableringar i Vargön är nämligen att:
”både stora och små bolag som idag har egen produktion oftast ser Wargön Innovation som en framtida möjlighet att hyra pilotutrustning under kortare tid för att sedan åter producera på ordinarie produktionsplatser.”
Det lär vara ett stort vågspel att uppföra stora och dyrbara anläggningar enbart ämnade till uthyrning. Jag undrar faktiskt, om det egentligen finns några kommersiella intressen som skulle våga göra stora och massiva investeringar i laboratorier, anläggningar och fastigheter enbart grundade på mycket osäkra uthyrningar…
En annan nackdel med området är också:
”att det i dagsläget inte finns byggnader/infrastruktur och redan etablerad verksamhet på plats.”
Hela rapporten avslutas med de utmaningar som hela projektet i Vargön står inför:
”Utmaningen för Wargön Innovation är att under hösten 2014 skapa förutsättningar och kunskaper för att ta nästa stora steg och därmed gå från projekt till fortlöpande verksamhet. Detta kommer att medföra att ett antal avgörande beslut måste tas där långsiktig organisationsstruktur och huvudmannaskap, basfinansiering mm klarläggs och där förutsättningar skapas för att bygga de fysiska anläggningarna.”
Det känns som att det är en mycket lång väg att gå innan vi ser ett eventuellt resultat i Vargön…
Så allt vi kan göra nu tycks vara att hålla tummarna och hoppas på att det blir något av hela projektet. För det hade ju varit fantastiskt för kommunen!
Men att fatta ett beslut om att flytta hamnen från Vänersborg till Vargön redan nu torde ha varit i det närmaste befängt utifrån denna rapport.
Fråga om Re:newcell
Ledamöterna i kommunfullmäktige har rätten och möjligheten att ställa frågor till de olika ordförandena i kommunens nämnder och styrelser. På onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige tänkte jag ställa följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M):
Den 27 augusti hade Svenska Dagbladet en artikel om återvinning av kläder och textilier. Miljöminister Lena Ek vill ge Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur ett förslag om ett insamlingssystem där producenterna själva tar mer ansvar för återvinningen skulle kunna se ut.
Det fick mig osökt att tänka på Re:newcell. Under politikerveckan i Visby i somras visade Re:newcell upp den, i varje fall i Vänersborg, berömda gula klänningen. Kommunen hade även ”ambassadörer” på plats.
Det är nog inte bara jag som är intresserad av hur det går med Re:newcells omtalade etablering i Vargön. Jag vet att det finns en avsiktsförklaring med Re:newcell och Vänersborgs kommun, en avsiktsförklaring som också har förnyats vid ett tillfälle för nästan exakt ett år sedan.
I den senaste avsiktsförklaringen står det under ”Gemensamt mål och åtaganden”:
”Parterna är införstådda med att Re:newcells målsättning är att investeringsbeslut kring fullskaleanläggning ska kunna tas inom 18-24 månader samt att ett positivt beslut påverkas av bland annat teknologiutvecklingen och av om etablering av en sorterings- och förbehandlingsanläggning kommer till stånd på Wargön.”
Min fråga:
Har kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) något att säga om när vi kan räkna med att nästa steg tas?
Renewcell
Idag har Svenska Dagbladet en artikel om återvinning av kläder och textilier:
”Regeringen vill göra det enklare att återvinna kläder och textilier. Nu tas också ett första steg mot att utreda om mer ansvar ska läggas på producenterna.”
Miljöminister Lena Ek vill ge Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur ett förslag om ett insamlingssystem där producenterna själva tar mer ansvar för återvinningen skulle kunna se ut. Utredningen ska vara klar den 1 december 2015.
Som av en händelse fick jag idag, samma dag, ett mail från signaturen ”brålandabo” som handlar om just textilåtervinning. ”brålandabo” har tidigare lämnat flera kloka och mycket insatta kommentarer på några av mina bloggar om hamnflytten.
Ett av argumenten från förespråkarna (moderater, socialdemokrater, folkpartister, centerpartister och kristdemokrater) av en hamnflytt är att en ny hamn ska locka till sig en hel mängd företag. Ett av de företag, kanske det enda, som makthavarna hoppas ska etablera sig i Vargön är Re:newcell.
Re:newcells idé är just att återvinna nya textilier och fiberprodukter ur gamla uttjänta kläder.
”brålandabo” har forskat lite på nätet om Re:newcell och företagets idé om klädåtervinning. Jag återger synpunkterna.
”brålandabo” har svårt att förstå varför några tjänstemän och några få ledande politiker i Vänersborgs kommun så helhjärtat sätter sin tillit till Re:newcell och tror att företaget ska skapa 400 arbetstillfällen i Vargön om några år.
”brålandabo” skriver:
”Renewcell bildades bara för några år sedan. Säte i Stockholm, 0 anställda och ingen omsättning hittills.”
När jag dubbelkollar detta på sidan ”allabolag”, så ser jag att Re:newcells siffror har mycket i övrigt att önska. Omsättningen 2012-2013 var 0 (noll), liksom antalet anställda. Det egna kapitalet var i december 2012 589.000 kr, medan de kortfristiga skulderna uppgick till 226.000 kr. I bokslutet 2013 saknades tydligen en balansräkning. Vilket förvånar mig.
Moderbolaget Girincubator AB har tydligen också 0 i omsättning och inte heller några anställda. Även detta företag har ett moderbolag, Girindus Investments AB. Girindus har en omsättning på 200.000 kr och 1 (en) anställd.
Det finns en del andra siffror kring bolagen, men eftersom jag inte är någon expert på företagsekonomi överlåter jag till andra att forska vidare.
Ordförande för alla de tre företagen är Carl Malcolm Norlin. Norlin är lite av en doldis i industrivärlden. Han har också kallats supermiljonär av vissa tidningar. Norlin har med andra ord stora ekonomiska resurser bakom sig. Vad jag förstår så är Norlin en mycket respekterad herre och sitter vad jag förstår också i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Malcolm Norlins namn torde borga för att Re:newcell är ett seriöst företag. Trots allt. Om nu någon fick någon annan uppfattning.
I sitt mail frågar ”brålandabo” retoriskt:
”Är det verkligen ny teknik?”
Det är en bra fråga. Det som har hörts från kommunalt håll är att det är en ny och revolutionerande teknik. Det påstår Re:newcell också:
”Re:newcell har utvecklat en unik metod för regenerering av textilfibrer.”
”brålandabo” ger själv ett svar. Textilåtervinning är ingen ny teknik. Så här skrev högskolan i Borås redan 2010:
”Det japanska företaget fick för ett par år sedan upp ögonen för den forskning kring återvinning av textilavfall som bedrivs vid Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås. … Målet med avtalet är att gemensamt verka för forskar- och personalutbyte, samarbete kring utveckling av återvinningssystem både i Sverige och Japan för återvinning av textilt material, främst kläder.”
”brålandabo” skickar en länk som visar att Röda Korset sedan några år tillbaka samlar in kläder för textilåtervinning:
”Röda Korsets second hand-butiker Mötesplats Kupan finns på 279 orter runt om i landet och varje år tar man emot omkring 5.000 ton kläder. Sedan i våras har tolv insamlingsdepåer öppnat runt om i landet för återvinning av textilier som används av närliggande mötesplatser.”
Skövde Nyheter skrev 2012:
”Röda korset tvingas varje år slänga tonvis med skänkta kläder. Det är det slut med nu. Från och med nu ska alla osäljbara textilier malas ner och bli nya kläder.”
Och då handlar det inte, vad jag förstår, om den teknik som högskolan i Borås har jobbat med. Och inte heller Re:newcells teknik.
Kriminalvården har för övrigt inlett ett samarbete med Röda Korset. KV samlar in uttjänta kläder och textilier och skänker dem till Röda Korset.
Kriminalvården skriver (25 nov 2013) om återvinningen:
”Denna återvinningsprocess sker genom att kläder bryts ner till massa (massakokning) och fibrer, varefter den genom sträckning blir till tråd. Dessa trådar kan sedan användas för att framställa nya textila produkter.”
Om nu det privata företaget Re:newcell skulle börja samla in kläder så kommer de att konkurrera med Röda Korset.
Svenska Dagbladet uppger också i sin artikel att H&M också har börjat samla in gamla kläder. Lena Ek säger till SvD:
”Det gör de för att det bygger deras varumärke men också för att det finns en resursbrist på fibrer eftersom fiberproduktion till textilier kräver så mycket vatten och kemikalier. Det har utvecklats en medvetenhet i branschen om att det här är lönsamt.”
Det låter onekligen som om flera företag ligger i startgroparna för att återvinna textilier, medan några har hållit på i ett par år… Hur utvecklingen kommer att sluta, det vet jag inte. Kanske Re:newcell blir ett av de ledande företagen. Eller inte. Kanske är Re:newcells teknik revolutionerande. Jag vet inte. Men det känns ändå som att det återstår en hel del arbete för att våga tro att alla förhoppningar som kommunen har på Re:newcell ska slå in. Dessutom återstår det en hel del arbete för kommunen för att få fram ett ordentligt faktaunderlag… Som vanligt, höll jag på att skriva.
Men hur det än blir med Re:newcell – och det skulle självklart vara helt otroligt fantastiskt om alla förhoppningar och önskedrömmar skulle slå in och det skapades nya arbetstillfällen i Vargön – så är det ändå frågan om detta skulle vara något avgörande argument för att flytta hamnen. Jag är inte ens säker på att Re:newcell överhuvudtaget skulle behöva en hamn.
Men nu är det som det är. Massor av frågetecken omger Re:newcell i nu-läget. Detta företags eventuella etablering i Vargön är inget argument för en flytt av hamnen. Dessutom finns det, som läsarna av denna blogg vet, oerhört många fler argument som talar mot en hamnflytt. (Se t ex ”Hamnfrågan avgjord”.)
”brålandabo” avslutar sitt mail med ett antal frågor:
- ”Har någon av berörda och involverade i Vänersborg studerat omvärlden?
- Varför åker Vänersborgs politiker till Gotland för att visa en gul klänning?
- Vad är bakgrunden till denna klänning? Vem har textilåtervunnit? Vem har tillverkat den? Vem har finansierat den? Affärsplan?”
Jag önskar att någon ville framföra dessa frågor till berörda och kräva svar. Kanske kan Gunnar Lidell (M), Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C), Johan Ekström (FP) och/eller Marie-Louise Bäckman (KD) svara på dem nu i valrörelsen?
För visst kan man kräva svar av de partier som har fattat inriktningsbeslutet att flytta hamnen till Vargön?
.
PS. Glöm inte den offentliga, och lokala, skoldebatten imorgon torsdag. I Torpaskolans aula kl 18.00.
Vänerhamn och hamnflytten
Efter TTELA:s stort uppslagna artiklar (16 juli) om hamnflytten till Vargön, där VD:arna för Alloys och Vänerhamn fick fritt spelrum att utveckla sina tankar, så blev det tyst. TTELA följde aldrig upp med några artiklar om vad som talar mot en flytt. Under denna period av stiltje i hamnfrågan fick jag av en slump se att protokollet från Vänerhamns årsstämma hade hittat sin väg till kommunens diarium.
Vänerhamns årsstämma hölls den 22 maj. Då träffades representanterna från de kommuner som äger Vänerhamn, och Lantmännen (som också är delägare), uppe i Kristinehamn. Gunnar Lidell (M) företrädde Vänersborg.
Årsstämman gick snabbt. Förhandlingarna var över redan efter 45 minuter. Då hade stämman hunnit att välja om ett antal styrelseledamöter. Däribland Lars-Göran Ljunggren (S) – en inte helt obekant politiker från Vänersborg.
Lars-Göran Ljunggren sitter av någon anledning i styrelsen, fastän han är socialdemokrat. Och har gjort så ett antal år. Varför vet jag inte. Det naturliga vore ju att det var en moderat eller folkpartist. Men kanske är det så att Gunnar Lidell (M) vill dela maktens gracer med oppositionen. Nästa gång kan det ju vara Lidell som är i opposition… (Lidell har visat prov på denna ”storsinthet” tidigare genom att låta Bo Carlsson, som representerar Centerpartiet, vara inte bara 2:e vice ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden, utan också ordförande i NÄRF.)
Vänerhamns styrelse sammanträder i regel fyra gånger per år. Så gjorde styrelsen förra året. Sammanträdena 2013 tog sammanlagt 8 timmar och 45 minuter. I år har man hunnit med tre sammanträden. Två av dem avhölls samtidigt som styrelsen var på några dagars studiebesök i Düsseldorf.
På den snabba årsstämman klubbades också styrelsens arvoden. Ljunggren och de övriga styrelseledamöterna får 24.300 kr per person för sina insatser. Utom ordförande som får 92.750 kr och vice ordförande som tjänar 46.400 kr.
Styrelseledamöterna är säkert väl värda sina arvoden. Jag vet ärligt talat inte om det är så mycket pengar. Jag tror inte det. I varje fall inte om man t ex jämför med Lars-Göran Ljunggrens politikerpension från kommunen som uppgår till 195.060 kr om året.
På sina sammanträden diskuterar styrelsen för Vänerhamn sjötrafiken på Vänern och förutsättningarna för den. Styrelsen diskuterar också hamnarna i Vänern, investeringar, avtal etc. Det är inga höjdarämnen. Tycker jag.
Jag har läst styrelseprotokollen från 2013 och 2014. Syftet var att se hur hamnflytten till Vargön har behandlats.
Den 19 mars 2013 diskuterades hamnflytten. I protokollet står det:
”Vänerhamn och Vänersborgs kommun har påbörjat arbete med detaljerad utformning av nya hamnläget. Kostnader ska specificeras för nytt hamnläge och, som jämförelse, även vilka kostnader som skulle krävas för fortsatt drift i nuvarande hamnläge.”
Det var kanske en liten överraskning att Vänerhamn var inblandad i utredningen. Men det är klart, här finns väl en del experter på hamnar. Jag förmodar för övrigt att det var denna utredning som lades fram för kommunfullmäktige i juni i år och som tjänstemännen i Vänersborg skickade vidare med orden:
”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
På samma möte med Vänerhamn, 19 mars 2013, diskuterades också brofrågan i Göteborg:
”Förslag från Trafiknämnden i Göteborg att garantera minst 15 broöppningar per dygn under förutsättning att sjöfarten accepterar en lägre bro. I gengäld kommer Göteborg då att stödja förslaget om nybyggnation av nya slussar i Göta älv / Trollhätte kanal. Förslaget ses av flertalet aktörer som en rimlig kompromiss.”
Det är intressant att Vänerhamn i ett tidigt skede skickade positiva signaler till Göteborg om att en låg bro var ok. Detta ändrades dock senare. På sammanträdet den 11 december står det i protokollet:
”Vänerhamn har lämnat ytterligare remiss-svar som avstyrker planförslaget.”
Jag känner inte närmare till varför Vänerhamn svängde, men jag tror att det kan ha berott på oenighet när det gällde broöppningarna.
Hamnen i Vargön diskuterades sedan inte förrän ett styrelsemöte den 20 mars i år (i Düsseldorf). Då redogjorde Lars-Göran Ljunggren:
”…för sina erfarenheter av kommunens handläggning av frågan.”
Det framgår inte av protokollet vad Ljunggren sade. Det slås bara fast att:
”Vargöprojektet går långsamt.”
Fast jag vet inte. När kommunfullmäktige i juni fattade sitt beslut på totalt ofullständiga faktaunderlag, så är väl åtminstone min uppfattning att hela processen gick alldeles för fort…
Den 22 maj hade Vänerhamns styrelse ett sammanträde igen. Nu var utredningen i Vänersborg klar. Då säger Vänerhamns styrelse:
”styrelsen ställer sig positiv till att bolaget bidrar med specialistkompetens vid utveckling av det nya hamnläget. Dock kan inga volymer garanteras, och det är heller inte intressant för Vänerhamn att vara medfinansiär i projektet.”
Jag tycker att detta säger ganska mycket kring Vänerhamns osäkerhet om hela projektet, ”inga volymer garanteras”, och, framför allt, Vänerhamn vill inte bidra med några pengar…
Nä, ska hamnen flyttas så får Vänersborg göra det på egen risk.
Och med egna pengar…
Tro inte på allt som är sant
Så kom då äntligen det eftertraktade regnet till slut. För visst har det blivit lite väl mycket sol och värme de senaste veckorna? Det tycker i varje fall en soldyrkare som jag. Under några dagar har jag faktiskt till och med krupit in i skuggorna – med några böcker.
Det passar bra att sitta i skuggan och läsa om ett av mina favoritämnen. Och då handlar det varken om budgetar, hamnen i Vargön eller läroplanen. Nä, det handlar om konspirationer. Gunnar Wall har gett ut en tjock bok där han behandlar ett antal kända konspirationer, allt ifrån mordet på Kennedy till mordet på Olof Palme.
Det är en mycket intressant och vederhäftig läsning, precis som Dan Josefssons bok ”Mannen som slutade ljuga”. Den handlar också om en konspiration, nämligen hur det gick till i kulisserna när Sture Bergwall (Thomas Quick) erkände 39 mord och dömdes för 8 av dem. Det är så att man inte tror att det är sant. Vilken rättsskandal. Och nu har en av de medverkande, Bergwalls så kallade advokat Claes Borgström, blivit medlem i Vänsterpartiet…
”Tro inte på allt som är sant” skrev en gammal fransk tänkare.
Det är häpnadsväckande hur lätt det tycks vara att tro på makthavare, allt från politiker till poliser, när lögner basuneras ut. Men det är klart, vad ska folk tro när ”sanningarna” ofta levereras av okritiska och i många fall okunniga journalister. Det är tur att det finns i varje fall några duktiga journalister, och andra, som kan gräva fram sanningar och avslöja lögnerna från dem som har makten.
”Tro inte på allt som är sant.”
Det gäller att i alla lägen kritiskt betrakta allt som sägs och skrivs – och ta reda på fakta.
Som när TTELA skrev i fredags:
”Platserna som polisen misstänker att terroristerna kan använda är Trollhättan-Vänersborgs flygplats (Malöga), Vassbotten i Vänersborg, Gamla Svinesundsbron, Håvedalen, Kornsjö, Gunnarsbyn, Gubberönningen, Solen, Nössemark, Säve flygplats och Landvetter flygplats.”
”Vassbotten i Vänersborg”?
Vi får väl hoppas att polisen i Vänersborg och Trollhättan läste TTELA:s artikel med kritiska ögon. Det hade varit förödande om Vassbotten hade t ex minerats. Det hade varit ännu sämre för båtturismen till Vänersborg än en järnvägsbro som öppnas alltför sällan eller slussar som stänger alltför tidigt…
Vassbotten är en gränsövergång mellan Sverige och Norge. (Se här.) Också. Nu hörde jag förresten på TV att terrorhotet i Norge hade ”skrivits ner”. Det var skönt. (Terrorhot är egentligen inget att skämta om.)
Annars är inte TTELA mycket att ta med ut i skuggan nu i sommar. Tidningen är tunn och samma artiklar återfinns också i GP. Det känns som om det är läge att säga upp en av tidningarna snart. Fast det blir nog GP trots allt, i TTELA kan man ju i varje fall fortfarande läsa lite lokalt material. Om t ex hamnen.
Som Uno Löfgrens debattartikel förra måndagen. Med rubriken ”Flytta hamnen till Vargön” (i den digitala upplagan var rubriken ”Är det bara hon som förstått?”). Jag ser på nätet att Löfgren sitter i styrelsen för Katoen Natie Sverige AB. Kanske som facklig representant för Transportarbetarförbundet. Katoen Natie är ett företag som enligt sin hemsida bland annat levererar hamntjänster för rederier.
Det tyder väl på att Löfgren borde vara en auktoritet på området… Eller part i målet…
Hur som helst. Löfgren framför inga som helst fakta som talar för en hamnflytt. Med ett undantag – att det blir färre lastbilar mellan Vänersborgs hamn och Alloys. Vilket torde vara ganska uppenbart.
Löfgren skriver:
”… byggs Vargöns hamn så kan man med all säkerhet locka fler fartyg att lossa i Vargön … Det kommer att generera en mängd arbetstillfällen, bland annat så kommer det i och med etableringen även att dyka upp en mängd nya verksamheter runt hamnen…”
Löfgren har alltså inga fakta som belägger det han skriver. Allt är bara förhoppningar och önsketänkanden. Löfgren diskuterar inte ens en så avgörande fråga som en ombyggnad av slussarna i Göta älv.
Även några insändare har tagit upp hamnen. En hade rubriken:
”Endast V har lärt sig av arenamisstaget”
Den rubriken gillar jag.
På tal om vatten. Nu är det dags att läsa kapitlet om Watergate i Walls bok. Ytterligare en skandal som visar att man vara kritisk till de som har makten.
Som sagt,
”tro inte på allt som är sant.”
Om TTELA:s hamnartiklar
Jag erkänner, min första reaktion på TTELA:s hamnartiklar i onsdags…
Oj, oj. Nu är det inte bara maktens politiker man ska argumentera mot. Nu har den fria och ”objektiva” pressen i det närmaste ett temanummer om hamnflyttens välsignelser. Det påminner förresten om TTELA:s ställningstagande i arenadiskussionen. Även då slog man på stort och förespråkande en ny bandyhall. Jag undrar vad som driver TTELA denna gång. Varför detta ställningstagande? Varför hela tiden gå i maktens ledband?
Det var alltså min första reaktion. Den fick näring av att några av kommunens ledande politiker direkt på Facebook började använda sig av TTELA:s artiklar i sin argumentation och sitt försvar för en hamnflytt.
Men så tänkte jag – vad står det i TTELA egentligen? Och kom fram till att min första reaktion var felaktig.
I TTELA står det ju bara sakligt och objektivt att Vänerhamns verkställande direktör och det turkiskägda storföretaget Alloys verkställande direktör är positiva till en ny hamn i Vargön. (Se ”Alloys ägare vill delfinansiera ny hamn”.)
Och det vore väl konstigt om de inte var det. Det är ju de två aktörer som har den allra största nyttan av att Vänersborgs kommun investerar 300-400-500 miljoner kr i en ny hamn i Vargön.
Vänerhamn får tillgång till en ny hamn utan att betala ett öre. Det är klart att VD Göran Lidström är positiv.
Och Vargön Alloys ser naturligtvis en ökad vinst framför sig med en hamn alldeles invid knuten. Det kommer att minska transportkostnaderna. Och självklart vill Alloys minska sina kostnader. Det vill alla företag. Det innebär ökad vinst.
Företag som Alloys bedriver ingen välgörenhet. Självklart inte. De räknar på intäkter och kostnader. Och om ökade intäkter överstiger de ökade kostnaderna vid en investering, så kan Alloys till och med tänka sig att vara med och betala en hamnflytt. Det är inte heller något konstigt.
Det är inte heller något särskilt tungt argument för en hamnflytt. Kanske tvärtom egentligen. En kommun får inte gynna ett enskilt företag på detta sätt. För det råder ingen större tvekan om, i varje fall i nu-läget, att det är enbart Alloys som drar nytta av en hamnflytt till Vargön.
Dessutom tror inte jag att en ökad vinst för Alloys kommer att leda till att företaget expanderar och anställer fler. Kapaciteten som finns just nu i fabriken är inte utnyttjad till fullo, och det beror inte på att det inte finns en hamn i Vargön.
Och hur som helst, det är fortfarande Vänersborgs kommun som ska stå för de stora kostnaderna.
TTELA skriver att Yildirim Group, som äger Alloys, har stor erfarenhet att att driva hamnar. Koncernen har fyra hamnar i Turkiet och en på Malta. Den kätterska tanken slår mig, varför bygger Yildirim Group inte själv en hamn i Vargön?
Både Alloys och Vänerhamn har intresse av att hamnen flyttas till Vargön. Därom råder ingen tvekan. Då vill naturligtvis de båda VD:arna framställa flytten i så positiv dager som möjligt… Och framställa kommunens kostnader som så små som möjligt för de som ska betala, dvs skattebetalarna i Vänersborg.
På direkta frågor svarar Alloys VD Johan Svensson att en kostnad på 500 milj inte har någon förankring i verkligheten och Vänerhamns VD Göran Lidström svarar:
”Det tycker jag låter högt. I förstudien räknar man med runt 150 miljoner kronor för etapp 1 och 2.”
Jag förstår för övrigt inte riktigt varför TTELA frågade om just 500 milj kr. Varför inte 300 milj? Eller 400 milj?
En stor anledning till att tjänstemännen inte ville att fullmäktige skulle fatta något som helst beslut om en hamnflytt var att de ansåg att hela frågan behövde utredas mer. Alla problem och frågetecken, alla kostnader har inte utretts alls eller i varje fall inte tillräckligt.
Muddring är ett sådant frågetecken. Kommunalrådet, och kanske den största förespråkaren för en hamnflytt, Marie Dahlin (S) har vid ett tidigare tillfälle sagt att det inte behövs någon muddring i hamnområdet i Vargön. Vänerhamns VD Göran Lidström slår fast:
”För att kunna trafikera hamnen i Vargön krävs muddring. … Närmast kajerna behövs det lite mer [muddring] eftersom det inte är underhållsmuddrat.”
En muddring kan bli hur dyr som helst…
Ett annat stort frågetecken skriver TTELA en särskild artikel om – slussarna.
TTELA skriver (se ”Beslut om slussar tidigast 2018”) mycket riktigt att slussarna måste byggas om före 2030, men att det inte har avsatts några pengar till detta i den nationella transportplanen för 2014-2025. Det är faktiskt så att Trollhätte kanal bara nämns på två ställen på var sin halv rad i utredningen… (Det skriver dock inte TTELA.)
TTELA skriver också att ett nytt beslut om slussarna kan komma tidigast 2018…
Alltså. För att framtida Vänersjöfart överhuvudtaget ska vara möjlig så krävs det nya slussar. Och ett beslut om nya slussar kan komma tidigast 2018. Innan 2018 är det med andra ord helt meningslöst att fatta något som helst beslut kring en hamn i Vargön!
Men det tyckte inte en majoritet i Vänersborgs kommunfullmäktige…
Och som TTELA skriver, de utredningar som hittills har gjorts har räknat ut att nya slussar i Göta älv inte är samhällsekonomiskt lönsamma…
I artikeln nämns också att godsmängden på Vänern har halverats sedan 1990 till knappt 2 miljoner ton om året. Sedan skriver TTELA att Trafikverket har gjort en prognos om att godsmängden på Vänern ska fördubblas till 2030, dvs komma upp till samma mängd som innan 1990.
Jag har läst denna utredning och jag redogjorde för den från talarstolen i fullmäktige. Jag har också skrivit om den i en tidigare blogg (se ”Hamnfrågan avgjord”).
Utredningen gjordes på uppdrag av Trafikverket och i utredningen satt bland annat Gunnar Lidell och WSP… Utredningen kryllar av gissningar och osäkra antaganden. Den består mest av önsketänkanden och visioner – och trots det kan den inte förutspå någon ökning av godsmängden till Vänersborg, eller Vargön.
På TTELA:s debattsida denna dag finns också en debattartikel (se här) från de ledande centerpartisterna i Vänersborg. Artikeln tar upp ett annat frågetecken, som jag vid flera tillfällen också har berört – nämligen den planerade ”lågbron” i Göteborg. Den planerade bron planeras att bli 6 meter lägre än dagens bro.
Jag har själv inte tillmätt en låg bro i Göteborg någon större betydelse för Vänersjöfartens framtid. Det verkar som jag har fel.
Centerpartisterna skriver:
”Det skulle proppa igen möjligheterna för en utvecklad Vänersjöfart ordentligt. Dubbelt så många broöppningar skulle krävas, ohållbart både för trafiksituationen i Göteborg och för den regionala industrin.”
Och innan brohöjden har bestämts har Vänersborg kommunfullmäktige fattat ett inriktningsbeslut om att flytta hamnen…
Ja, ja…
TTELA:s artiklar var egentligen sakliga och bra. De båda VD:arna, för Alloys och Vänerhamn, är positiva till en hamnflytt och slussarnas framtid är osäker. Mycket bra att veta. Kanske kommer TTELA senare i sommar med en fördjupning kring de andra frågetecknen angående hamnflytten – EU-klassningen av Vänersjöfarten, kostnaderna för muddringen och saneringen av hamnområdet, kostnaderna för att spränga bort grundet ute i älven, kostnaderna för att ta bort de tre fartygen och järnvägsvagnen som ligger på bottnen och kostnaderna för att anlägga gator, järnväg och avlopp mm…?
Vad händer i Vargön? Plus en debattartikel.
Idag är återigen en debattartikel från min penna (snarare mitt tangentbord…) publicerad i TTELA (”Beslutet är inget beslut!”; jag återger den i sin helhet här nedan också.) Artikeln handlar ännu en gång om hamnflytten till Vargön. Den förra debattartikeln (”Hamnbeslutet måste bygga på fakta”) har legat i topp de senaste veckorna på den ”mest-klickade-debattartikel-listan” på TTELA:s hemsida. Vi får se om intresset är lika stort denna gång…
Den förra debattartikeln följdes, förutom av ett svar från Marie Dahlin (S), också av en insändare från den notoriske ”vänsterpartiätaren” Bernt Johansson. (Han har för övrigt också kommenterat min förra blogg.) Bernt Johansson tror sig om att alltid sitta inne med alla sanningar. Till skillnad från Vänsterpartiet då. Enligt Bernt Johansson. Men han har aldrig något att tillägga i sak. Han vädrar bara morgonluft varje gång han anar möjligheten att ge Vänsterpartiet i Vänersborg, och mig personligen, ett tjuvnyp. Det är inte bara tråkigt, det är egentligen ganska tragiskt.
Desto roligare, för mig, är att några insändare har uttalat sitt stöd för Vänsterpartiets och min åsikt i hamnfrågan. Senast idag skriver signaturen ”Dan Johansson” att mina debattinlägg:
”har givit Vänsterpartiet en röst mer i nästa val.”
Ännu roligare är de telefonsamtal jag får. Idag ringde t ex en boende i Vargön och uttryckte sitt stöd. Han sa inte att han skulle rösta på Vänsterpartiet, men det får vi väl hoppas att han gör ändå… Denne man undrade också över vad som händer just nu ute på hamnområdet. Något som jag själv har bevittnat på plats. (Se ”Röster kring hamnflytten”.) Jag mailade Samhällsbyggnadsnämnden och fick ett föredömligt snabbt svar.
Jag återger svaret i sin helhet:
”Det är rätt uppfattat att kommunen bygger vägar och VA ute på Holmens gamla industriområde. Det byggs i enlighet med ”Detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön” som vann laga kraft 2013-07-08.
Vi bygger gata och VA ungefär från Holmens gamla huvudkontor (upp mot Lilleskogs Bygg ) och ut till länsväg 2005, mittemot gravfältet. Det är en sträcka på ca 1,1 kilometer.
Vi bygger också en ny dagvattenledning som övergår i ett dike ner mot två stora dagvattendammar som är tänkta att ta emot dagvattnet från södra delarna av Vargön och också från det nya exploateringsområdet.
Arbetet utförs för att möjliggöra för nyetableringar av industrier på Ronnum 6:38.
Budget:
När det gäller finansiering, har samhällsbyggnadsförvaltningen en godkänd överföringsbudget på 21 885 000 kr från 2013 som har förts över till 2014. Detta ska täcka byggandet av vägar, vatten o avlopp, diken och öppna dammar.
I övrigt finns inga beslutad finansiering.”
Det som sker ute i Vargön har alltså inget med själva hamnbeslutet att göra, även om det på sätt och vis hänger ihop. Vänsterpartiet, och jag, röstade för detaljplanen. Själv såg jag ingen direkt koppling till en hamnflytt, utan tyckte helt enkelt att det var bra att kommunen förberedde för industrietableringar. Då, när detaljplanen diskuterades på hösten 2012 och våren 2013, låg det också ett helt annat fokus på Re:newcells etablering, som skulle innebära hundratals arbetstillfällen.
Kanske resonerade jag fel, kanske resonerade Vänsterpartiet fel, jag vet inte. Men som jag ser det kan detaljplanen genomföras utan att det innebär en hamn.
Till sist, dagens debattartikel i TTELA. Det är en förkortad version av min förra blogg. TTELA har ju en maxgräns på 2.500 tecken. TTELA har i sin tur förkortat texten ytterligare – genom att klippa bort några bisatser här och där. Detta är min originaltext.
=====
Beslutet är inget beslut!
Socialdemokraternas kommunalråd Marie Dahlin skriver ytterligare ett inlägg i hamndiskussionen.
I varje inlägg, detta är det tredje, påstår Dahlin att hon kommer med fakta. Det stämmer inte. Det finns sällan några fakta i inläggen. Dahlin levererar mestadels bara drömmar och önsketänkanden. När hon undantagsvis framlägger något som kan liknas vid fakta, t ex om hennes inflytande och påverkan på riksdagsmän, att hamnen i Vänersborg är för liten och om antalet fartyg som anlöper hamnen, visar jag att hon har fel. Då går Dahlin inte i svaromål och argumenterar inte vidare i de frågorna.
Dahlin förbigår helt enkelt alla fakta som strider mot hennes med tystnad.
Och det gör hon rätt i. För Dahlin har fel. Hur hennes drömmar än ser ut…
Dahlins huvudargument denna gång, som hon gör en stor affär av, är att kommunfullmäktiges beslut inte är ett beslut…
Det känns som rundgång. Detta har vi nämligen hört och diskuterat förut. Och det blir inte sant bara för att Dahlin upprepar det.
Dahlin försvarar det hamnbeslut som fullmäktige fattade i juni med att det inte är något beslut.
Nähä…
Vad ska man säga om det? Mer än att vänersborgarna nog undrar vad som sker i Vänersborgs högsta beslutande församling… Med all rätt.
Fast jag vill återigen påpeka att det i beslutet, som enligt Dahlin inte är något beslut, står:
”… hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”
Det betyder på ren svenska att fullmäktige anser att den nuvarande utredningen är tillräcklig.
Dahlins andra argument är att ett beslut som inte är ett beslut inte heller kostar pengar. I varje fall inte 300-400-500 milj. Kanske 140 milj kr. För det är ju det som tjänstemännens utredning har beräknat.
Hur ett icke-beslut överhuvudtaget kan kosta någonting alls förklarar inte Dahlin.
Visst, det är fakta. Att det står 120-140 miljoner i utredningen alltså. Inte att det ”bara” ska kosta 120-140 miljoner. Jag har tidigare visat på brister i utredningen, brister som tjänstemännen själva är medvetna om. Det är därför som tjänstemännen krävde ytterligare utredning innan något som helst beslut fattades.
En hamnflytt kommer med all sannolikhet att kosta minst dubbelt så mycket…
Dahlins uppskattade kostnad på 140 milj för hamnflytten är för övrigt förvillande lik den ”utredda” kostnaden för arenan… En ödets ironi?
Vill vänersborgarna förhindra att kommunen genomför ett dyrt och ogenomtänkt beslut, igen, så finns det bara ett parti att rösta på.
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Beslutet är inget beslut!
Socialdemokraternas kommunalråd Marie Dahlin skriver i ytterligare ett, och kanske avslutande, inlägg i hamndiskussionen (se TTELA):
”Vi ska bara undersöka”
På Facebook har Marie Dahlin satt sin egen, och samtidigt lite mer familjära, rubrik:
”Vi har också fakta, Stefan!”
I varje inlägg, detta är det tredje, påstår Marie Dahlin att hon kommer med fakta. Det stämmer inte. Det finns sällan några fakta i inläggen. Marie Dahlin levererar mestadels bara drömmar och önsketänkanden. När hon undantagsvis framlägger något som kan liknas vid fakta, t ex om hennes inflytande och påverkan på riksdagsmän, att hamnen i Vänersborg är för liten och om antalet fartyg som anlöper hamnen, visar jag att hon har fel. Då går Marie Dahlin inte i svaromål och argumenterar inte vidare i de frågorna.
Marie Dahlin förbigår helt enkelt alla fakta som strider mot hennes med tystnad.
Och det gör hon rätt i. För Marie Dahlin har fel. Hur hennes drömmar än ser ut…
Marie Dahlins huvudargument denna gång, som hon gör en stor affär av, är att kommunfullmäktiges beslut inte är ett beslut…
Jaha. Igen. Det känns som rundgång. Detta har vi nämligen hört och diskuterat förut. Och det blir inte sant bara för att Marie Dahlin upprepar det.
Marie Dahlin försvarar det hamnbeslut som fullmäktige fattade i juni med att det inte är något beslut. Hon hävdar alltså återigen att Vänersborgs kommunfullmäktige fattar beslut som inte är några beslut.
Nähä…
Vad ska man säga om det? Mer än att vänersborgarna nog undrar vad som sker i Vänersborgs högsta beslutande församling… Med all rätt.
Fast jag vill återigen påpeka att det i beslutet, som enligt Dahlin inte är något beslut, står:
”… hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”
Marie Dahlin nämnder inte med ett ord om att det faktiskt står ”i nuläget framtagna underlag”. Det betyder på ren svenska att fullmäktige anser att den nuvarande utredningen är tillräcklig.
Marie Dahlins andra argument är att ett beslut som inte är ett beslut inte heller kostar pengar. I varje fall inte 300-400-500 milj. Kanske 140 milj kr. För det är ju det som tjänstemännens utredning har beräknat.
Marie Dahlin skriver:
”Den utredning som våra tjänstemän i kommunen har gjort landar på 120-140 miljoner för att flytta hamnen.”
Hur ett icke-beslut överhuvudtaget kan kosta någonting alls förklarar inte Marie Dahlin.
Visst, det är fakta. Att det står 120-140 miljoner i utredningen alltså. Inte att det ”bara” ska kosta 120-140 miljoner. Jag har tidigare visat på brister i utredningen, brister som tjänstemännen själva är medvetna om. (Se t ex ”Hamnfrågan avgjord”.) Det är därför som tjänstemännen krävde ytterligare utredning innan något som helst beslut fattades.
En hamnflytt kommer med all sannolikhet att kosta minst dubbelt så mycket…
Marie Dahlin gick förresten häromsistens ut i media och talade om att en flytt av hamnen kan kosta upp mot 300 miljoner… Det har hon tydligen glömt nu.
Jag kan inte låta bli att dra paralleller till den argumentation som vänersborgarna fick höra inför beslutet av Arena Vänersborg. Arenan skulle ju ”bara” kosta vänersborgarna 140 milj kr. Det blev som bekant 300 milj kr… Men det har nog inte Marie Dahlin accepterat än. För hur kan det bli så mycket när det inte var beräknat…?
Marie Dahlins uppskattade kostnad på 140 milj för hamnflytten är för övrigt förvillande lik den ”utredda” kostnaden för arenan… En ödets ironi?
Vill vänersborgarna förhindra att kommunen genomför ett dyrt och ogenomtänkt beslut, igen, så finns det bara ett parti att rösta på.
Hamnbeslutet måste bygga på fakta
Förra lördagen svarade Marie Dahlin, socialdemokratiskt kommunalråd, på en debattartikel som jag hade fått publicerad i TTELA. (Se här och här.) Jag skickade in mitt svar till TTELA redan samma eftermiddag… För 10 (!) dagar sedan alltså… Först idag publicerades mitt svar. Så lång tid ska det inte behöva gå anser jag, särskilt som Marie Dahlins artikel var mycket personlig. Egentligen alltför personlig. (Men så blir det väl när argumenten tryter i den politiska diskussionen…)
Under de här dagarna har jag mailat ett flertal personer på TTELA, bland annat till chefredaktör Morgan Ahlberg och Ulla Andersson, vid 3-4 tillfällen. Förutom ”automatsvar” vid enstaka tillfällen från några av dem, typ ”jag är på semester” eller ”jag är föräldraledig”, så har ingen bemödat sig om att svara på varför det har dröjt så lång tid.
Förrän sent i söndags kväll. Då fick jag ett mail från en ”redaktionell medarbetare i semestertider” som beklagade det hela.
Min erfarenhet är att det alltid är strul med TTELA:S debattsida. Ändras det inte i de inskickade debattartiklarna så fördröjs publiceringen istället. TTELA måste se över hur debattsidan fungerar och administreras, helt klart. Till min glädje dock, har i stort sett ingenting i min debattartikel ändrats den här gången.
Debatten mellan Marie Dahlin (S) och mig handlar alltså om fullmäktiges uppseendeväckande inriktningsbeslut om att flytta hamnen till Vargön.
Min debattartikel (se också här):
Hamnbeslutet måste bygga på fakta
Marie Dahlin (S), kommunalråd i Vänersborg, undrar hur jag kan vara så bitter. Hon gör frågan om en hamnflytt till en fråga om personlighet.
Det är ett nytt sätt att argumentera. Det hade varit bättre om Dahlin hade bemött mig med argument och fakta istället för att recensera min sinnesstämning.
Jag ska inte upprepa alla mina argument en gång till, men jag vill ändå konstatera att den tjänstemannaskrivelse som låg till grund för fullmäktiges beslut drar samma slutsats som Vänsterpartiet:
”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
Jag tänker bemöta ett argument och kommentera ett annat.
Dahlin skriver:
”Två båtar i månaden skriver du, det är endast i Vänersborgs hamn. Resten av hamnarna runt Vänern då?”
De senaste fem åren har det i genomsnitt anlöpt 20 båtar om året till hamnen i Vänersborg. Det är ingen tolkning, det är fakta. Vad som sker i de andra Vänerhamnarna har jag överhuvudtaget aldrig pratat om. Det är hamnen i Vänersborg som Dahlin vill flytta. Ingen annan!
Men, fortsätter Dahlin:
”Det finns inte mer plats i hamnen i Vänersborg.”
Marie Dahlin menar tydligen att om hamnen i Vänersborg hade varit större hade det med automatik anlöpt fler fartyg.
Vem är det som tolkar saker på sitt sätt och sedan gör det till en sanning?
2008 anlöpte 65 fartyg till hamnen i Vänersborg. 2004 var det åtminstone 100 fartyg.
Har Vänersborgs hamn krympt?
Dahlin skriver om slussarna:
”Tror du inte att de beslutande politikerna i riksdagen förstår det. Jag pratar med mina politiker om detta.”
Marie Dahlin ”tror”.
Detta är fakta:
Den 24 juni(!) behandlade riksdagen ett betänkande från Trafikutskottet. Slussarna i Göta älv eller sjöfarten i Vänern nämndes inte med ett enda ord!
I riksdagsdebatten var det bara Stina Bergström (MP) som lyfte frågan:
”Men det finns stora behov som inte blir tillgodosedda i Alliansens transportplan, inte minst gäller det Västra Götaland där slussarna i Trollhättan behöver bytas ut senast år 2030.”
Ingen annan talare, inte en enda socialdemokrat, kommenterade eller bemötte detta. Inte någon talare nämnde med ett ord något om slussarna i Göta älv!
Riksdagen klubbade betänkandet. Utan slussar eller något om Vänersjöfarten…
Marie Dahlin tycks inte ha någon större framgång i sina kontakter med ”sina politiker i riksdagen”…
Ett beslut om att flytta hamnen till Vargön för 300-500 milj kr måste bygga på fakta och gedigna underlag! Inte på Dahlins drömmar.
Annars kan det bli ännu ett projekt vi bittert får ångra.
Wargön Innovation
Årets första nummer av Vänerskutan har nyss utkommit, kommunens personaltidning för anställda och förtroendevalda. Sin vana trogen har kommundirektör Ove Thörnkvist ett litet ”ledarstick” på andrasidan. Det har han i stället för en blogg.
Tidigare hade faktiskt kommundirektören en blogg. Den kallades ”Kommundirektörens funderingar”. Nu har kommundirektören, kanske inte slutat fundera, men i varje fall slutat blogga. Kommundirektören är konsekvent. Det har nämligen hänt, vid i varje fall något tillfälle, att kommundirektören har yttrat i samtal med ”utomstående”:
”Det vill jag inte läsa om i någon blogg.”
Och då går det ju inte att blogga…
Kommundirektörens tidigare bloggar ligger faktiskt fortfarande kvar på kommunens hemsida. (Se här.) Den sista skrev kommundirektör Thörnkvist för nästan exakt 2 år sedan, den 20 juni 2012. Då skrev Thörnkvist om hamnområdet i Vargön och att en avsiktsförklaring hade tecknats mellan företaget Re:newcell AB, Innovatum AB och Vänersborgs kommun.
Det startades också ett femårigt utvecklingsprojekt. Det kallades Wargön Innovation och ägs av Vänersborgs kommun. Projektet är fortfarande på rulle och drivs av Innovatum med viss delfinansiering från Västra Götalandsregionen. Kommundirektören sitter med i Wargön Innovation.
Det här går att läsa på Wargön Innovations hemsida. På hemsidan kan du också läsa att visionen för Wargön Innovation är:
”Inom fem år är Wargön ett erkänt nationellt utvecklings och kunskapscentrum för tillämpad process- och produktionsteknik för nya miljömässigt hållbara material, med ett fokus på skogsråvara, där återvinning – vagga till vagga – är en naturlig del i materialcykeln.”
Visionen skrevs 2012 och låter fantastisk bra. Naturligtvis. Men är det en vision för en kommun? Eller ett företag? Jag är osäker.
Jag tittar vidare på projektets affärsidé.
”Wargön Innovation erbjuder kunskap och infrastruktur inom tillämpad process- och produktionsteknik för att ta materialinnovationer från forskningslabb till kommersiella pilotvolymer.
Wargön erbjuder en attraktiv plats för fullskaliga produktionsanläggningar.
Wargön kanaliserar en viktig del av regionens utbud av passande industritomter.”
Jag är fortfarande osäker på om den första punkten har så mycket med en kommuns verksamhet att göra. Men det är klart, leder det till arbetstillfällen är det ju bra för Vänersborg. Och det räknade man med. I varje fall 2012.
Kommundirektör Thörnkvist skrev på sin blogg:
”I vår avsiktsförklaring står det att byggandet av demonstrationsanläggningen kommer att starta redan första kvartalet 2013.”
Det hände inte, som vi vet. Men då var optimismen stor. Sedan mattades optimismen successivt av. Kommundirektören slutade blogga och Re:newcell slutade att uppdatera sin hemsida…
I dagarna har projektet emellertid fått nytt hopp. Re:newcell presenterade ett klädesplagg av återvunnet textilmaterial. (Se här.) Det var en solgul klänning som stickats av återvunnen bomull. Jag vet inte hur stor marknaden är för stickade klänningar, men klänningen har i varje fall lett till att Re:newcells hemsida har uppdaterats för första gången på nästan två år. Och att kommundirektör Thörnkvist skriver i sitt ”ledarstick” i veckans nummer av personaltidningen Vänerskutan:
”Wargön Innovation utvecklas också och vi hoppas att ett plagg av återvunnen textil kan visas upp under Almedalsveckan. Ett steg i rätt riktning för etablering i Vargön.”
Men så var det detta med en hamn i Vargön… Den har liksom ingått i konceptet från början. Den var egentligen en del av avsiktsförklaringen.
Och här blir det intressant tycker jag. Vad har ”kommunen” (läs: kommunalråden) egentligen lovat Re:newcell – och eventuellt andra företag? Läser man på Wargön Innovations hemsida, så blir man lite fundersam. Minst sagt.
Så här står det efter det inriktningsbeslut kommunfullmäktige fattade för två veckor sedan, ett ”inriktningsbeslut” som kommunalråden Gunnar Lidell (M) och Marie Dahlin (S) försäkrade inte var något riktigt beslut:
”Som en del i detta investerar kommunen stora belopp för att bygga den interna infrastrukturen på Wargön samt för att etablera en hamn på området och på så sätt skapa de fysiska förutsättningarna för den tänkta utvecklingen.”
Visst är det anmärkningsvärt? Wargön Innovation ägs ju faktiskt av Vänersborgs kommun. Och borde veta…
”…investerar kommunen stora belopp … för att etablera en hamn på området…”
Det är inte utan att fältet öppnas för ”konspirationsteorier”. På samma sätt som en gång i tiden för Arena Vänersborg.
Gunnar Lidell eller Marie Dahlin, eller varför inte Ove Thörnkvist, måste snarast berätta för alla vänersborgare vad som är på gång… Vilka löften har getts? Vilka avtal har slutits? Vilka kostnader räknas det med för kommunens del?
Och vad betyder kommunfullmäktiges ”inriktningsbeslut”?
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer