Arkiv
JO-beslut: Objektivitet gäller!
Det är ingen hemlighet att det vid upprepade tillfällen har framförts kritik i denna blogg mot några av förvaltningarna i Vänersborgs kommun. Det har gällt t ex kommunens hantering av VA på Vänersnäs (se “VA på Vänersnäs”), David på Juta (se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”), Solvarm (se “Solvarm i Sikhall vs kommunen”), Magnus Larsson i Sikhall (se “Historien om Magnus Larsson” och “DP Sikhall: Ny detaljplan”) och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”). Listan skulle kunna göras längre. Det är exempel på “affärer” där tjänstepersoner i kommunens tekniska förvaltningar har varit fyrkantiga och rigida och ställt orimliga och ibland helt obefogade krav på enskilda kommuninvånare.
Kritiken som har framförts har varit underbyggd med fakta. Det är bara att börja läsa på blogglänkarna ovan. (Det är länkat till den första bloggen om respektive person och ämne.)
En av cheferna på en av kommunens förvaltningar anförde nyligen, som ett slags försvar för agerandet, och mot kritiken, när det gällde VA-dragningen på Vänersnäs (ungefär):
“Vi har olika syn på frågorna och tolkar lagarna olika.”
En annan syn och tolkning än vad jag hade på denna blogg alltså. Jag påstod då att en tjänsteperson måste vara saklig och allsidig, hen måste vara objektiv. Om det t ex finns andra tolkningar så ska de i objektivitetens namn också framföras i utredningarna. Chefen kontrade då med att jag som politiker och bloggare inte var objektiv… Objektiv eller inte, en bloggare eller någon annan invånare, eller en journalist, behöver enligt lag inte vara objektiv. I tal och skrift gäller yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen…
Okunskapen var stor…
Det här med att tjänstepersoner och kommunala förvaltningar måste vara objektiva aktualiserades alldeles nyligen, närmare bestämt den 3 maj. Då fattade JO, Justitieombudsmannen, ett beslut:
“Kritik mot Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun för att en tjänstemans kontakter med en tidningsredaktion stred mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen”
Beslutet har inte refererats i TTELA, men däremot i Bohusläningen (se “Sotenäs kommun kritiseras av Justitieombudsmannen”), som hade anmält en händelse till JO, och andra medier (se t ex “Kommunikationschef ringde chefredaktör – JO kritiserar kommunen”).
JO redogör för beslutet i korthet (du kan ladda ner beslutet här):
“En tjänsteman vid Sotenäs kommun tog kontakt med en tidningsredaktion med anledning av att en av tidningens journalister, som hade granskat kommunen, också hade skrivit politiska texter på internet. Tjänstemannen ville veta i vilken egenskap journalisten kontaktade kommunen.
JO uttalar att det är svårt att uppfatta tjänstemannens agerande på något annat sätt än som ett ifrågasättande av journalisten på grund av hans politiska åsikter och som ett uttryck för missnöje från kommunens sida. En myndighet får som utgångspunkt inte agera endast mot bakgrund av de åsikter en person gett eller kan förväntas ge uttryck för. Tjänstemannens agerande stred mot regeringsformens krav på saklighet. Kommunstyrelsen kritiseras för det.”
Journalisten hade också varit politiskt aktiv i ett parti och hade dessutom haft en blogg(!)…
JO redogjorde de rättsliga utgångspunkter som gällde:
“Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. … En myndighet får inte utan lagstöd ingripa vare sig formellt eller informellt mot någon för att han eller hon har använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att ge uttryck för sin uppfattning.”
Det är självklart så, och det vet också de flesta chefer i Vänersborgs kommun. JO menade till och med att en myndighet enligt Regeringsformen inte får grunda ett beslut:
“enbart på de åsikter som en person ger – eller förväntas ge – uttryck för.”
Jag vet inte hur långt JO menar att lagen kan tillämpas – är formuleringen t ex tillämpbar på ett upprättat beslutsförslag? Eller ett dokument som distribueras bland personer på ett möte? Och om en tjänsteperson utför någon av dessa åtgärder, har hen då ingripit mot en person som använt “sin grundlagsskyddade rätt att ge uttryck för sin uppfattning”? Jag vet inte, men det torde inte vara helt osannolikt…
Och så redogjorde JO för det här med att tjänstepersoner och förvaltningar ska vara objektiva:
“Av 1 kap. 9 § RF följer att företrädare för det allmänna i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (den s.k. objektivitetsprincipen).”
Kravet på objektivitet är alltså en princip, objektivitetsprincipen. Det var något nytt, att det faktiskt fanns en formulering som hade blivit en princip. RF är inte heller vilken lag som helst, det är Regeringsformen – en av Sveriges grundlagar…
I Regeringsformens 1 kap 9 § står det:
“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”
Notera:
“iaktta saklighet och opartiskhet”
Detta är alltså objektivitetsprincipen. Och det råder ingen som helst tvekan hur den ska tolkas.
Och JO slår fast:
“En myndighet får som utgångspunkt inte agera endast mot bakgrund av de åsikter en person gett eller kan förväntas ge uttryck för. Detta är inte förenligt med objektivitetsprincipen.”
Med andra ord. Tjänstepersonerna och förvaltningarna i Vänersborgs kommun, liksom alla kommuner i hela landet, måste vara objektiva. Mot alla, i alla sammanhang.
Och JO går faktiskt ett steg längre:
“Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av betydelse.”
Det måste vara svårt med gränsdragningar i det här fallet. Jag undrar t ex om JO:s tolkning av lagen är tillämpbar när det gäller kommunens agerande (läs: motarbetande) mot Magnus Larssons detaljplan i Sikhall, som nu är inne på sitt 8:e år…? Hur det uppfattas av invånarna i Sikhall kan många vittna om… Jag tror att JO:s tolkning kan vara aktuell i ärendet.
Det är ett mycket intressant och betydelsefullt beslut av JO. Det är viktigt att kommunens tjänstepersoner känner till objektivitetsprincipen – och följer den. Livet för invånarna i Sikhall, Vänersnäs och kommunen i övrigt hade sannolikt blivit betydligt enklare då. Det är nog läge att det anordnas kompetensutveckling kring den svenska lagstiftningen i allmänhet och objektivitetsprincipen i synnerhet.
Byggnadsnämnden: Revisorer, JO, Bert och Magnus
Den 10 december har Byggnadsnämnden sitt sista sammanträde för i år. På tisdag alltså. Som vanligt är det många ärenden på dagordningen. Jag saknar dock två stycken. Två tunga ärenden. Fortfarande finns det ingen punkt där JO:s rapport (se ”Byggnadsnämnden och JO”) diskuteras. Det finns inte heller någon punkt där revisorernas granskningsrapport av Byggnadsnämndens ”servicenivå och effektivitet” behandlas. Revisorsrapporten inkom dock till nämnden den 29 nov, så då kanske redan kallelsen till sammanträdet hade skickats ut.
PwC har granskat Byggnadsnämndens servicenivå och effektivitet på uppdrag av kommunens revisorer. Det skrev TTELA om igår. Granskningen gäller 2013 och bara handläggningen av detaljplaner och bygglovsärenden.
Revisorerna granskar det mesta i kommunen. Det är inget konstigt. Det är deras uppgift. Och jag tror att revisionen på Byggnadsnämnden är en rutinmässig granskning. Det har nog inget att göra med typ JO:s kritik.
Hur som helst. Revisorerna börjar sin granskning med att beskriva Byggnadsförvaltningens struktur. Sedan beskrivs handläggningsprocessen för en bygglovansökan ganska detaljerat, innan revisionen kommer fram till själva kärnan i revisionen; servicenivå och effektivitet.
Avsnittet inleds med en kort förklaring till varför handläggningen av plan- och bygglovärenden är viktigt:
”En förutsättning för tillväxt och befolkningsökning är att handläggningen av plan- och bygglovärenden bedrivs ändamålsenligt. För såväl företags som för privatpersoners byggande av bostäder och lokaler är såväl planprocessen som tillståndsprocessen enligt plan- och bygglagen en av de viktiga faktorer som helt eller delvis kan avgöra såväl kommunens strävan efter tillväxt som de sökandes möjligheter att genomföra sina projekt på ett framgångsrikt sätt.”
Avsnittet fortsätter med en redogörelse för Svenskt Näringslivs årliga rankning av kommuner. PwC noterar att Vänersborg hamnade mycket långt ner på rankingen 2012 (plats 269 av 290 kommuner) och att resultatet var särskilt dåligt när det gällde ”tillämpning av lagar och regler”. Resultaten gällde kommunen som helhet, inte Byggnadsnämnden. Kanske antyder PwC att de tror att Byggnadsnämnden hade något särskilt att göra med detta…
PwC har också intervjuat ett antal personer som har sökt eller söker bygglov, tittat på SKL:s stora undersökning, ”Öppna jämförelser, Företagsklimat 2013” och intervjuat personer inom byggnadsförvaltningen.
Det kan väl också nämnas att revisorerna har läst JO:s rapport och hänvisar till denna…
Revisorerna sammanfattar resultatet av sin granskning:
- ”Den genomsnittliga handläggningstiden för ansökta bygglov understiger 10 veckor dvs den tidsgräns som plan- och bygglagen föreskriver, vilket tyder på att handläggningsresurserna för bygglov är tillräckliga för att uppfylla lagkraven.
- Det är viktigt att nämnden är drivande och samordnar krav på kompletteringar och att dessa meddelas den sökande vid ett och samma tillfälle i syfte att förhindra längre handläggningstider än de 10 veckor som lagen anger.
- Byggnadsnämndens information till sökanden kan göras mer lättförståelig och översiktlig för mindre erfarna bygglovsökare, särskilt i fråga om enklare åtgärder.
- Vi bedömer det som ytterst angeläget att tillgängligheten till verksamhetens handläggare förbättras.
- Vi anser inte att byggnadsnämnden gör en riktig bedömning i årsredovisning 2012 där det rapporteras att målet ”Goda kundrelationer” har uppnåtts. Såväl vår undersökning som intervjuer med förvaltningschef och stadsarkitekt visar att frågan om tillgänglighet upplevs som ett problem.”
Det är ömsom vin och ömsom vatten, men nog mest vin trots allt.
Sedan är det ju också så att även om de flesta som t ex söker bygglov får vin, dvs är nöjda, så finns det också personer som får hålla tillgodo med vatten, dvs är mindre nöjda eller missnöjda. Så är det väl i och för sig alltid. Men jag kan inte låta bli att tycka att här är själva kärnan i mångas kritik av Byggnadsnämnden.
Andersson på Nordkroken t ex har råkat ut för en annorlunda bedömning av Byggnadsnämnden än sina grannar (se ”Nordkroken och kommunen”), för att inte tala om Magnus Larsson i Sikhall (se ”Sikhall”, ”Rörvik 1” och ”Rörvik 2”). Det är enligt min mening det här som revisorerna borde ha tittat på. Varför gynnas vissa av Byggnadsnämnden? Och varför missgynnas andra?
Jag tror dock inte att revisorerna har denna befogenhet. Tyvärr. Det handlar ju om myndighetsutövning.
Sedan reagerar jag lite på att revisorerna skriver:
”En inkommen bygglovansökan registreras och diarieförs vid bygglovenheten.
En handläggare bedömer om ansökan är komplett, det vill säga innehåller alla handlingar som behövs. Om något saknas eller behöver förtydligas skickas information om vad den sökande måste komplettera ansökningen med. När ärendet inkommer igen och bedöms vara komplett registreras detta.
Ett mottagningsbevis skickas därefter till den sökande och i samband med detta börjar ”tjänstegarantin gälla”. Det innebär att byggnadsnämnden skall handlägga ärendet inom tio veckor från det datum de kompletta handlingarna registrerades.”
När jag läser vad revisorerna skriver och jämför det med JO:s kritik, så känns det inte som om revisorerna har rätt. JO skriver ju:
”I flera av de nyss återgivna ärendena verkar handläggningen ha avstannat i avvaktan på att den enskilde ska återkomma till nämnden. När ett ärende har inletts hos en myndighet ankommer det emellertid på myndigheten att driva fram ärendet till ett avgörande. Det är inte godtagbart att myndigheten lägger ansvaret för ärendets fortsatta handläggning på den enskilde. … Det är också viktigt för respekten för myndigheterna att de ärenden som sätts igång verkligen följs upp. Det är i detta fall byggnadsnämnden som har det ansvaret.”
JO menar uppenbarligen, tvärt emot revisorerna, att det är Byggnadsnämndens ansvar att driva ärenden framåt, även om inte kompletteringar inkommer. Det är i varje fall min tolkning.
Byggnadsnämnden har i övrigt två intressanta ärenden på sin dagordning:
- ”5 Yttrande – Program för Ursands Camping
- 14 Ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av tre enbostadshus, Lövås 1:24″
Ursand handlar om Bert Karlsson, en person som har behandlats mycket välvilligt av Byggnadsnämnden. Och just i fallet Ursand sa nämndens ordförande Peter Göthblad (FP) på det senaste fullmäktigesammanträdet, efter fråga från Lutz Rininsland (V):
”Byggnadsnämnden har inte de ekonomiska eller personella möjligheterna att kontrollera varje arrendator. Vi förutsätter att lagarna följs.”
Jag är inte riktigt säker på vad som ska tas upp i detta ärende denna gång. Byggnadsnämnden lägger aldrig ut de kompletta möteshandlingarna på nätet, som t ex Barn- och Ungdomsnämnden. Däremot vet jag att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden på sitt förra sammanträde den 11 november skyndsamt (det var omedelbar justering på ärendet) behandlade en förfrågan från Byggnadsnämnden om Ursand.
Ur Miljö- och hälsoskyddsnämndens protokoll:
”Byggnadsnämnden har begärt Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande över en av Ursands Resort och Camping AB inlämnad ansökan om strandskyddsdispens på fastigheten Kleverud 1:8. Ansökan gäller uppförande av en bassäng, ett tält, husvagnsplatser samt ett kapell.”
Jag kan inte riktigt se att det är det här som Byggnadsnämnden ska behandla på tisdag under punkten ”Program för Ursands Camping”. Men jag har säkert fel, varför var det annars så bråttom med beslutet från Miljö- och hälsoskyddsnämnden…?
Vad Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslutade om dispenserna?
- ”Bassäng för vattenlek
Under förutsättning att närbelägna ekar och tallar inte skadas, att anläggningen hålls öppen för allmänheten och att inga avhållande skyltar, stängsel eller liknande uppförs, tillstyrker Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansökan om nybyggnation av bassäng för vattenlek. Dispens bör dock tydligt villkoras på ovan angivet sätt. - Kapell
Nämnden avstyrker dispens för uppförande av kapellet på angiven plats eftersom särskilda skäl för placeringen saknas. - Tält
Ansökan avstyrks då särskilda skäl saknas och den planerade åtgärden ianspråktar mark som idag är allemansrättsligt tillgängligt utanför det etablerade campingområdet. - Husvagnscamping
Ansökan avstyrks då särskilda skäl saknas och den planerade åtgärden ianspråktar mark som idag är allemansrättsligt tillgängligt utanför det etablerade campingområdet.”
Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrker alltså dispenser för kapell, tält och husvagnscamping. Och ger ett lite motvilligt tillstyrkande till en bassäng…
Byggnadsnämnden behöver inte följa Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det ska bli intressant att se om Byggnadsnämnden gör det. Eller inte. Om Byggnadsnämnden nu tar upp detta ärende för behandling på tisdag…
Ärendet Lövås 1:24, till sist, handlar om Magnus Larsson. Magnus Larsson har som de flesta vet vid det här laget inte behandlats lika välvilligt av Byggnadsnämnden som Bert Karlsson. När det gäller Magnus Larsson, så har nämnden till skillnad från Ursand dessutom haft mycket tid för kontroller… Hemma hos Magnus Larsson ligger fortfarande ett brev från Byggnadsnämndens ordförande Göthblad, där Magnus Larsson krävs på en ”tillsynsavgift” på 7.200 kr…
För en tillsyn på ett skärmtak som det inte krävdes bygglov för…
Det ska bli spännande att se hur nämnden beslutar i ärendena Bert Karlsson och Magnus Larsson denna gång…
Byggnadsnämnden och JO
På sistone har jag skrivit några bloggar om Vänersborgs Byggnadsnämnd. Jag har tagit upp några fall från verkligheten, fall som kanske inte ger en alltigenom positiv bild av nämndens hantering av vissa byggärenden i kommunen. Snällt sagt. I de ärenden som jag har refererat, så har 
Byggnadsnämnden också lagt ner en avsevärd tid, för att på olika sätt ”tillrättavisa” enskilda kommuninvånare. Det står i kontrast till nämndens arbete uppe på Ursand, där Bert Karlsson enligt ryktena bygger ”lite som han vill”.
I onsdags, på kommunfullmäktige, sa nämndens ordförande Peter Göthblad på en direkt fråga om Ursand från Lutz Rininsland (V):
”Byggnadsnämnden har inte de ekonomiska eller personella möjligheterna att kontrollera varje arrendator. Vi förutsätter att lagarna följs.”
Det är inte utan att byggnadsnämndens agerande för tankarna till en av Jesus predikningar (Matt 23:24):
”Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!”
I den senaste ”byggbloggen” för några veckor sedan fick jag en kommentar till ”försvar” för nämnden:
”…nämnden granskades av JO (Justitieombudsmannen) i början av året. Nämnden fick en kort rapport att JO inte hade något speciellt av vikt att anmärka på.”
JO (=Justitieombudsmannen) inspekterade nämligen Byggnadsnämnden tidigare i år. Det var inte av någon speciell anledning, utan ett led i de regelbundna inspektioner som JO gör runt om i landet.
Och det låter ju bra – att JO var så positiv över Vänersborgs Byggnadsnämnd. I varje fall om man ser det från nämndens och kommunens sida…
Jag frågade några ledamöter i Byggnadsnämnden vad JO egentligen skrev i sin rapport. Döm av min förvåning när de sa att de varken hade fått tillgång till eller läst JO-rapporten…
Va’? Är inte det anmärkningsvärt? Jag menar, om Skolinspektionen har kommit med en rapport, eller kritik av något slag, så är det klart att detta behandlas i Barn- och Ungdomsnämnden. Under en särskilt punkt på dagordningen.
Borde inte samma förhållande råda i Byggnadsnämnden? Uppenbarligen inte. När jag tittar på Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll, så finns det inget särskilt ärende där JO:s rapport behandlas i nämnden. Istället har ledamöterna i Byggnadsnämnden fått en muntlig redovisning av en av chefstjänstemännen under punkten ”Uppföljning av:” – en standardpunkt som i stort sett alltid finns med på Byggnadsnämndens dagordning.
”Redovisning av JO:s bedömning efter utförd inspektion av byggnadsnämndens verksamhet, Vänersborgs kommun.
XX redogör för huvuddragen av det som framkommit i samband med genomförd inspektion.”
Och nämnden fick budskapet att JO inte hade hittat några allvarligare brister och att den kritik som fanns skulle åtgärdas.
Om det sedan är kutym att en av de som är ansvariga för verksamheten på förvaltningen redogör för den kritik som förvaltningen får av JO, utan att politikerna får tillgång till själva rapporten, vet jag inte. Men så var det.
Den 29 maj hade TTELA en kort artikel, ”JO hittade brister hos byggnadsnämnden”. I ingressen står det:
”JO hittade en del saker att peka på när det gäller byggnadsnämnden i Vänersborg. Vissa ärenden tar för lång tid, registreringen av handlingar kunde bli bättre och rutiner för mottagning av e-post behöver ses över.”
Det låter ju onekligen som om JO:s kritik kanske kunde vara av lite ”allvarligare” karaktär. Fast TTELA skrev också:
”Och några ovanligt stora fel hittades inte i Vänersborg.”
Det fanns bara en sak att göra – och det var att läsa rapporten själv. Vad stod det egentligen i JO:s rapport?
JO:s rapport finns inte i Byggnadsnämndens diarium. Rapporten är i och för sig diarieförd (28 maj), men rapporten är inte inscannad. Den går alltså inte att ladda ner. Det tycker jag är lite märkligt. Minst sagt. Det förenklar ju inte direkt för någon, t ex nämndens ledamöter, att ta del av den. Vid en direkt förfrågan till nämnden fick jag en adress där det gick att ladda ner JO:s rapport. Adressen gick till JO:s egen hemsida.
Äntligen!
Vid sin inspektionen granskade JO följande:
- utdrag ur diariet över byggnadsnämndens oavslutade ärenden
- delegationsordning
- rutiner för e-posthantering
- byggnadsnämndens protokoll samt delegationsbeslut från de senaste två åren
- ett antal av byggnadsnämndens äldsta ärenden om bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10, ÄPBL) respektive plan- och bygglagen (2010:900, PBL), i vilka beslut i lovfrågan inte meddelats
- de, enligt byggnadsnämnden, tio äldsta pågående ärendena om förhandsbesked om bygglov
- de, enligt byggnadsnämnden, tio äldsta oavslutade ärendena angående begäran om ingripande enligt 10 kap. ÄPBL
- oavslutade ärenden om strandskyddsdispens
- ett antal därutöver slumpvis utvalda ärenden.”
Och JO har i sin granskning hittat brister på varenda punkt. Och följaktligen har Byggnadsnämnden också fått kritik på varje enskild punkt.
Några exempel på vad JO skriver.
Under punkten ”Registrering av handlingar m.m.” skriver JO:
”Det kan alltså inte godtas att allmänna handlingar av ett visst slag ibland registreras och ibland ”bara” hålls förvarade i viss ordning. Om inte alla handlingar i ett ärende registreras enligt samma system försvåras allmänhetens insyn. Nämnden bör därför se över sina rutiner för registrering av handlingar i enlighet med det nu sagda.”
Under ”Oavslutade ärenden i diariet”:
”Av vad som redovisats framgår att diariet inte ger en korrekt bild av byggnadsnämndens ärendebalanser. Nämnden har ansvaret för att ärenden avslutas inom rimlig tid. För att kunna fullgöra detta ansvar krävs ett tillförlitligt diarium.”
Punkten ”Särskilt om bevakning av tjänstemäns e-postbrevlådor”:
Ett e-postmeddelande som inkommit till en tjänstemans e-postbrevlåda och som rör myndighetens verksamhet är att anse som inkommen till myndigheten. … Det är således inte tillräckligt att använda funktionen ”autosvar” i e-postsystemet vid frånvaro. … Byggnadsnämnden bör se över hanteringen av e-post i det nu aktuella hänseendet.”
När det gäller ”Dokumentation” så är JO särskilt tuff:
”Den muntliga information och de kontakter och övriga åtgärder som förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras fortlöpande. Dokumentationen ska vara utförd på ett sådant sätt att den inte lätt kan utplånas samt vara daterad och signerad. För vissa fall framgår dokumentationsskyldigheten direkt av lag. I 15 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs att uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet ska antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. … Det är från rättssäkerhetssynpunkt viktigt att alla uppgifter som behövs för ärendets bedömning redovisas i akten. Även uppgifter som bara rör ärendets yttre gång och som inte direkt tillför ärendet sakuppgifter bör i stor utsträckning dokumenteras.”
Under punkten ”Långsam handläggning” redovisar JO en mängd exempel, som tar närmare 4 sidor i anspråk i rapporten. JO skriver:
”Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 § förvaltningslagen handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Det innebär bl.a. att ärendet inom rimlig tid ska avslutas genom någon form av beslut. I flera av de nyss återgivna ärendena verkar handläggningen ha avstannat i avvaktan på att den enskilde ska återkomma till nämnden. När ett ärende har inletts hos en myndighet ankommer det emellertid på myndigheten att driva fram ärendet till ett avgörande. Det är inte godtagbart att myndigheten lägger ansvaret för ärendets fortsatta handläggning på den enskilde. … Det är också viktigt för respekten för myndigheterna att de ärenden som sätts igång verkligen följs upp. Det är i detta fall byggnadsnämnden som har det ansvaret.”
Det känns tungt.. Och JO avslutar:
”I ett par av de granskade ärendena enligt 10 kap. ÄPBL hade, som redogjorts för, inkommit ansökningar om bygglov vilka uppenbarligen inte noterats av handläggaren. Dessa iakttagelser ger anledning att framhålla vikten av noggrannhet.”
JO går vidare med ”Handläggningen av lovärenden enligt PBL”:
”I PBL finns uttryckliga tidsfrister för handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked som inletts sedan den 2 maj 2011. Av 9 kap. 27 § PBL framgår att byggnadsnämnden ska handlägga sådana ärenden skyndsamt och meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden. Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, får tiden förlängas en gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna. Sökanden ska informeras om förlängningen och skälen för den innan den ursprungliga tiden har gått ut. … Det finns dock även här anledning att betona att det är nämnden som har ansvar för att ett ärende drivs framåt på ett aktivt sätt. … Jag har i tidigare beslut (se t.ex. JO:s beslut den 22 oktober 2012, dnr 4086-2011) uttalat att, även om nämndens skyldighet att skicka mottagningsbevis formellt sett bara gäller vissa av lovärendena, det är lämpligt att nämnderna tillämpar regeln om mottagningsbevis i 9 kap. 27 § andra stycket PBL generellt.”
JO tog också upp ”Hanteringen av en jävsfråga”:
”Någon gång kan det hända att den som utpekas som jävig inte anser sig jävig. I så fall måste nämnden avgöra jävsfrågan genom ett formellt beslut. De skrivelser som inkom från fastighetsägarna beträffande den aktuelle tjänstemannen bör enligt min mening uppfattas som invändningar om jäv. Eftersom tjänstemannen inte självmant avstod från att delta i handläggningen av ärendet borde nämnden alltså ha fattat ett formellt beslut i jävsfrågan.”
Och till sist, ”Kommunicering i ärenden om lov”:
”Både ÄPBL och PBL innehåller flera avvikelser från förvaltningslagen. I 8 kap. 22 § ÄPBL respektive 9 kap. 26 § PBL regleras byggnadsnämndens skyldighet att bl.a. kommunicera material med sökanden inför beslut i ett ärende om lov. Det är alltså dessa bestämmelser som då ska tillämpas i stället för 17 § förvaltningslagen.”
Det är möjligt att några kan uppfatta JO:s kritik som att det inte finns ”några ovanligt stora fel”. Eller som kommentaren jag fick på min tidigare blogg:
”… JO inte hade något speciellt av vikt att anmärka på.”
Kanske är det så. Kanske är det en definitionsfråga… Det känns dock inte så… För en utomstående tycks kritiken vara både tuff och omfattande. JO hade ju faktiskt kritik på samtliga de områden som granskades…
Det är också möjligt att den kritik som JO har levererat har åtgärdats av Byggnadsnämnden. Det får man väl hoppas.
Men visst borde JO:s granskningsrapport ha delats ut till nämndens ledamöter och, åtminstone, resulterat i en särskild punkt på dagordningen? Och visst borde rapporten gå att hämta i diariet? Jag kan inte hjälpa att jag får en liten, liten känsla av att JO:s rapport har ”gömts undan”. I varje fall lite, lite grann…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer