Arkiv
BUN 13/5: Ramtimplan
Tiden går, åren går. Ålderdomen nalkas. Snart 60. Om 1 år. Och om en vecka är det sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN). Igen!
Det är några annorlunda ärenden på dagordningen denna gång. Förvisso ska ”Delårsrapporten med helårsprognos” behandlas. Som vanligt. Men ändå inte. Det är alltid några nya siffror och formuleringar. Delårsrapporten har dock inte skickats ut än.
Några frågor som har med kommunen som huvudman för skolan att göra ska upp till behandling. Skollagen är ju tydlig på huvudmannens uppgifter. Och genom åren har det väl inte alltid tagits så allvarligt på det. Typ. I Vänersborg. Kan jag tycka. Det ska dock bli ändring på det nu. Varför vet jag inte. Många av dessa frågor skulle väl ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) i normala fall säga vara förvaltningsfrågor, och avföra dem från den politiska dagordningen. Å andra sidan kommer Skolinspektionen på besök i höst… Och Skollag är Skollag…
BUN ska behandla ”Ramtimplan – fördelning av undervisningstid mellan årskurser”, ”Inrättande av förstelärartjänster”, ”Riktlinjer för skolpliktsbevakning” och ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”. Nämnden har aldrig haft uppe dessa ärenden på dagordningen förut.
En gång i tiden tänkte jag ta upp ramtimplanen i bloggen. Som anställd lärare. Det blev aldrig av. Nu kommer frågan upp i nämnden. Så nu passar jag på ge några synpunkter.
Jag är något förvånad över att förvaltningen presenterar ett, i varje fall till delar, nytt förslag till ramtimplan. Jag är förvånad därför att utbildningsminister Björklund har aviserat att det ska komma centrala, nationellt bestämda, timplaner nästa år. Och problemet med att ändra timplaner är att eleverna har en garanterad undervisningstid. Det innebär att alla förändringar av timplanerna leder till ”övergångstimplaner”. Eleverna måste ju få ut sin garanterade undervisningstid under sin grundskoletid. Dessutom tar det en massa tid att utarbeta både nya timplaner och ”övergångstimplaner”…
En sak måste dock ändras redan nu. Regeringen har bestämt att eleverna ska ha 120 timmar mer matte under hela skoltiden. Och det ska börja från och med i höst. I förslaget har all ”extra” matematik förlagts, helt enligt riktlinjerna, till de lägre årskurserna.
Nämnden har ett mycket detaljerat timplaneförslag att ta ställning till. Det är så detaljerat att jag först tänkte som Eckerbom Wendel (M) brukar göra, och säga – är inte detta en förvaltningsfråga? Men i Skolförordningen står det faktiskt (9 kap):
”4 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.”
Huvudmannen inte bara fördelar timmarna mellan stadierna utan till och med mellan årskurserna. Därav detaljrikedomen i handlingarna. Så var det med det.
Förvaltningen motiverar förslaget till en ny gemensam ramtimplan för alla Vänersborgs skolor med att den syftar till att ge:
- ”förutsättningar för likvärdighet”
- ”säkerställa att alla elever får sin garanterade undervisningstid”
- ”göra det enklare för elever som flyttar och byter skola inom kommunen”
Först undrade jag om BUN skulle besluta om en timplan bara för att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid. Och att rektor sedan får ett utrymme att organisera efter eget huvud. Rektorn bestämmer ju över skolans inre organisation (Skollagen). Men enligt förvaltningen är ju ett syfte med ramtimplanen att ge ”förutsättningar för likvärdighet.” Då måste väl nämndens beslut följas till punkt och pricka. Eller får rektor avvika från nämndens beslut och t ex ge alla elever på sin skola mer undervisningstid än vad nämnden beslutat? Blir det likvärdigt då?
Skolförordningen igen:
”3§ Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.”
”Huvudmannen får besluta…” Får nog fråga om det här… Är det rektor eller huvudman som äger beslutsrätten…?
Utöver bestämmelserna om garanterad timtid har Skolverket även lämnat riktlinjer kring hur tiden ska fördelas mellan stadierna i grundskolan.
Skolverket gav nyligen ut en rapport om den garanterade undervisningstiden sedd ur huvudmannens perspektiv. Rapporten heter ”Att fånga undervisningstiden med målen i fokus”. (Kan hämtas här.) Skolverket har, utifrån det centrala innehåll och de kunskapskrav som angetts för de olika stadierna i kursplanerna, rekommenderat en fördelning av den garanterade undervisningstiden mellan stadierna. Det är en viktig, avgörande, utgångspunkt.
Skolverket skriver:
”De preliminära värden som tagits fram gällande antaganden om den undervisningstid som legat till grund för konstruktionen av kunskapskraven, ser ut som följer:”
När jag jämför förvaltningens förslag med tidsrekommendationerna ovan ser jag en diskrepans som får mig att undra hur förvaltningens förslag är underbyggt i förhållande till uppdraget i kursplanerna.
För NO åk 1-3 rekommenderas 180-220 h. Förvaltningens förslag omfattar 160 h…. För åk 4-6 ligger förslaget på 255 h dvs inom det rekommenderade spannet, men för åk 7-9 ligger förslaget på 386 h, dvs högt över rekommendationen.
Anser sig förvaltningen ha bättre insikter än Skolverket om vilken tid som krävs för att utföra uppdraget i kursplanerna eller hur motiverar man detta????
Vidare kan man nog förutsätta att de stadietimplaner som Björklund har för avsikt att presentera kommer att utgå från dessa antaganden om vilken tid som krävs för att utföra uppdraget. Att då besluta om en timplan som man redan nu ser kraftigt avviker från rekommendationerna verkar inte så klokt…. Att i efterhand justera med övergångstimplaner för att eleverna ska få sin tid skapar onödigt arbete för rektorerna!
Följande är dock värre….
När jag jämför det förslag till timplan som BUN ska ta ställning till så ser jag att förslaget i flera ämnen inte ger eleverna deras garanterade timtid! Totalsumman understiger det som lagen stipulerar! Här måste alltså veckotiden utökas i någon årskurs för att nå upp till lägsta nivån! Att lägga ut något mer totaltid än garanterad undervisningstid är alldeles tillåtet och också nödvändigt för att få realistiska lektionspass.
Vidare ser jag att man för de lägre årskurserna gjort tidsuppdelningar för NO och SO i olika ämnen. Hur tänkte man här??? I kursplanerna anges att man i åk 1-3 läser SO och NO, inte enskilda ämnen inom dessa ämnesramar…
Huvudmannen har rätten att fördela undervisningstiden… Men hur klokt är det att överhuvudtaget ägna sig åt detta nu när en nationell styrning aviseras och risken tycks uppenbar för att det blir fel?
Skolverkets rapport ”Att fånga undervisningstiden med målen i fokus” tar också upp en annan sak. Det finns faktiskt helt andra problem än den med den planerade undervisningstiden.
Det är nämligen inte den i förväg planerade tiden som är problemet utan utfallet. Ur Skolverkets rapport:
”Att ha en planerad aktivitet på schemat innebär dock inte alltid att eleverna i praktiken får sin utlovade undervisningstid. Huruvida den faktiska undervisningstiden överensstämmer med den planerade kontrolleras inte.”
Alltså lite av det gamla vanliga dilemmat mellan ”dokument i pärmen” och verkligheten ”på golvet”.
”Men det händer att det planerade schemat ibland måste frångås till följd av t.ex. tematisering och anpassning efter elevers olika behov. Det händer också att ordinarie lärare är borta, vilket kan ha en direkt inverkan på elevernas undervisningstid.”
Och även om vikarie sätts in:
”kvaliteten på lektionerna varierar då vikarielösningarna på olika sätt påverkar planering och lektionsinnehåll.”
Det händer enligt rapporten att skolor kompenserar för missade kunskaper, men sällan för förlorad undervisningstid. Med andra ord:
”… extra lektioner [används] … inte i samma utsträckning till dem som vill sträva mot högre mål.”
En ramtimplan säkerställer alltså inte att alla elever får sin garanterade undervisningstid. Som var ett av syftena med en gemensam ramtimplan.
Det kanske skulle diskuteras om inrättandet av en ”vikariepool” istället…
Det tredje syftet med en gemensam ramtimplan var att ”göra det enklare för elever som flyttar och byter skola inom kommunen”. Visst kan det vara så, om nu alla skolor har samma timplan…, men Skolverket lyfter i sin rapport fram ytterligare en aspekt, nämligen att skolor har olika planeringar för ämnesinnehållet (centralt innehåll) över årskurser och att det kan innebära problem. En elev kan alltså läsa om ”Sveriges statsskick” i 8:an på Vänerparken, byta skola i 9:an till Dalbo – och få läsa ”Sveriges statsskick” igen… Och istället missa något annat…
En ramtimplan har fördelar. Det har t ex visat sig att skolor i Sverige, dock inte i Vänersborg, behandlar vissa ämnen, enligt Skolverkets rapport gäller det oftast Bild och Hem- och Konsumentkunskap, mycket styvmoderligt och drar ner undervisningstiden för dessa ämnen. En gemensam ramtimplan förhindrar detta. Det kan också till viss del underlätta vid byte av skola. Men en ramtimplan löser inte alls de ”problem” som uttrycks som syfte i handlingarna till nämnden.
Kanske skulle pedagogerna ha varit mer involverade i framtagandet av förslaget?
Eller är det ett feltänk alltihop på nationell nivå? Kan den svenska skolan ha en garanterad undervisningstid och en gemensam ramtidplan när allt i skolan handlar om mål?
Å andra sidan är lärarnas tjänster och därmed arbetsbörda intimt förknippade med ämnenas undervisningstid. Men det är en annan fråga… Eller är det..?
Slutsatsen blir att det liggande förslaget måste arbetas om. Förslaget om ramtimplanen måste bli återremitterat.
Mariedalskolan
I onsdags var det öppet hus på kommunens största skola – Mariedalskolan. I år lite extra festligt för att fira skolans 40-års jubileum. Här går det omkring 400 elever under ledning av rektor Christina Hjern. Min syster Karin var en av de första eleverna på Mariedal…
Förutom föräldrar, syskon och släktingar, så kom även flera politiker från både kommunfullmäktige och Barn- och Ungdomsnämnden. Det var trevligt att bli inbjuden, men eftersom tiden inte passade mig så tog jag mig en förhandstitt!
Besökarna fick se klassrum.
Och studiehallar.
Och matsalen.
Fast matsalen tyckte jag nog såg väldigt liten ut. Hur lång tid tar det att servera 400 elever lunch?
Besökarna fick också se elevarbeten.
Lite historia hör till. Minnenas Galleri.
På Mariedalskolan finns också träningsskolan:
På träningsskolan har det hänt saker. Här har personalen haft många idéer.
Ett av sinnesrummen! Här kan man tända små lampor i taket, så att det ser ut som om man har himlen över sig samt ett rogivande vattenfall.
Tänder man allt så blir det rena ljusterapin – fantastiskt och livgivande även för en trött kommunpolitiker!
Ett nytt fräscht handikappanpassat kök.
En ljuspelare som ändrar färg.
”Allrummet” Solen med ett – bollhav!
Alla inblandade har gjort ett fantastiskt jobb med att förändra miljöerna i träningsskolans lokaler efter barnens behov!
Hela Mariedalskolan är överlag en fin och välhållen skola. Det känns som en trivsam arbetsplats för både barnen och personalen.
Här i gymnastiksalen har jag spelat innebandy en gång i tiden. Det var väl en sådär 20 år sedan…. Här ser det dock inte ut som om något har hänt sedan dess…
Att måla i linjerna på golvet borde väl vara både enkelt och billigt för fastighetsägaren att åtgärda… Tycker man…
Det här kanske blir lite dyrare…. men även detta behöver fräschas upp…
Tecken på bristande underhåll finns säkert på fler skolor i Vänersborgs kommun. Detta är något som vi politiker måste ta tag i. Vi kan inte låta barnen och ungdomarna – och personalen – arbeta i miljöer som inte skulle accepteras utanför skolans värld. Lokalerna måste vara ändamålsenliga och fräscha.
Tack för inbjudan Mariedalskolan! Det var roligt att få ta del av er vardag.
Väne Ryr öppnas!
Så led då mini-alliansen ytterligare ett nederlag. Det börjar bli många nu.
Storoppositionen, dvs socialdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister, centerpartister och välfärdspartister, körde över moderaterna, folkpartisterna och kristdemokraterna och beslutade att öppna Väne Ryr skola. Igen.
Så här lyder det historiska beslutet:
”Kommunfullmäktige noterar genomförd utredning och beslutar att Väne-Ryrs skola öppnas för förskola, förskoleklass och fritidshem höstterminen 2013. Hösten 2014 öppnas en grundskola åk 1-3 på försök i tre år.
För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Ett mycket tydligt beslut som visar att storoppositionen inte bara öppnar en skola, utan också fortsätter att ta ansvar för landsbygden.
Debatten, inför bland annat föräldrar från Väne Ryr, var stundtals tuff. Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), liksom BUN-ledamoten Kerstin Andersson (FP), argumenterade mot ett öppnande. Nivån på argumenten var väl så där. Eckerbom Wendel ställde t ex en fråga om hur det skulle bli med skötborden. Vilket fick mig att svara med ett citat från Eckerbom Wendel själv:
”Det är en förvaltningsfråga.”
Eckerbom Wendel undrade också över lagligheten i att förskoleklassen var frikopplad från en grundskola. Det argumentet förstår jag inte. Det är inga som helst problem.
Kerstin Andersson förfasade sig över hur dåligt barnen skulle få det på Väne Ryr. Ingen skolsköterska på heltid, få kompisar att välja på, inget bibliotek osv. Andersson gjorde sig faktiskt till talesperson för barnen – mot föräldrarna. Jag tror dock att föräldrarna känner sina barn bättre – och vet vad som är bra för dem – än Kerstin Andersson.
Kerstin Andersson påstod också att föräldrarna redan, för några år sedan, valde bort Väne Ryrs skola. Det var närmast att betrakta som ett skamgrepp, eftersom Kerstin Andersson mycket väl vet vad som hände då. (Det är dock inget som jag ska ta upp här.) De valde inte bort Väne Ryr.
För övrigt svarade jag på Anderssons och Eckerbom Wendels frågor från talarstolen. I varje fall efter förmåga. Det hindrade dock varken Andersson eller Eckerbom Wendel att gå upp i talarstolen och påstå att de inte fick några svar.
Det kanske beror på mini-alliansens vana att bara lyssna på dem som inte säger något…
När jag nämnde att en renovering skulle kosta BUN drygt 100.000 kr i kapitaltjänstkostnader per år, en struntsumma med tanke på att BUN:s budget för i år ligger på 666 miljoner kr, så räknade Eckerbom Wendel in lite fler utgifter. Och kom upp till 300.000 kr. Det fick mig att replikera:
”Det är vad kommunstyrelsen alldeles nyss gav till IFK Vänersborg!”
Jag tyckte den var lite småbra…
Sverigedemokraternas agerande är värt en kommentar. Kurt Karlsson (SD) gick upp i talarstolen och beklagade sig, som han brukar göra, över att han inte fick vara med i ”förberedelserna”. Att han själv kan få tag i protokoll på kommunens hemsida, utredningar, yrkanden, reservationer mm verkar inte falla honom in. Inte heller att han kan läsa bloggar, använda telefoner eller skriva email.
Sedan sa Kurt Karlsson, att Sverigedemokraterna alltid har velat att:
”småskolor ska leva!”
När det gällde Väne Ryr hade Kurt Karlsson dock inget yrkande. Med andra ord, Karlsson ansåg inte att Väne Ryr skulle öppna. Fast de var för småskolor. Dock inte Väne…
Håhå ja ja…
Kurt Karlsson satta sig också till doms över debatten och påstod att den var förvirrad. Det är tur att han själv bidrog till att skapa klarhet….
Det finns många skäl till att inte rösta på Sverigedemokraterna…
Mini-alliansen brydde sig inte ens om att votera i frågan. De gav upp. Fast inte styret då. Det ger de inte upp. Mini-alliansen tänker fortsätta att styra i Vänersborg. Eller vad de nu gör…
När kommunfullmäktige en gång i tiden beslutade att bygga arenan dristade sig en kristdemokrat till att utropa, det numera klassiska:
”Det här är en glädjens dag!”
Det är en glädjens dag för barnen och föräldrarna i Väne Ryr. Och det bara för en hundradel av vad arenan kostade…
KF 30 jan: Väne Ryrs skola
På onsdag har kommunfullmäktige sammanträde. En rad ärenden ska avgöras. För de boende i Väne Ryr är ärende 1 det absolut viktigaste:
”Fråga om öppnande av Väne Ryrs skola för förskoleverksamhet m m samt redovisning av enkät.”
Ärendet kommer till stor del att avgöra Väne Ryrs framtid. Ja, helt enkelt om Väne Ryrs samhälle har någon framtid. Det är svårt för ett område att behålla sina invånare om det inte finns någon förskola eller skola. För att inte tala om hur svårt det är att få någon att flytta dit. Det vet de som bor i Väne Ryr. Det ser de med egna ögon.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige lyder:
”Kommunfullmäktige noterar genomförd utredning och beslutar att Väne-Ryrs skola ska vara öppen för förskola och förskoleklass 2013. För att en ev fortsättning av verksamheten ska kunna bedrivas för framtiden krävs ett underlag om minst 15 elever.”
Jag har tidigare haft synpunkter på att beslutet är otydligt, vilket det är. (Se ”Väne Ryrs öde på väg att avgöras”). Jag tror emellertid att det läggs ett annat förslag på fullmäktiges bord på onsdag, som blir betydligt tydligare på alla punkter, både vilka verksamheter det gäller, tidpunkter och förutsättningar.
Vi får se vilka partier som ställer sig bakom ett öppnande av Väne Ryrs skola. I kommunstyrelsen var det Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Välfärdspartiet, som inte har någon ordinarie plats i kommunstyrelsen, stöder också förslaget. Det vore konstigt om något av dessa partier skulle ha ändrat sig sedan kommunstyrelsen. Det betyder i så fall att en majoritet av fullmäktiges ledamöter (29 av totalt 51 ledamöter) står bakom ett öppnande av Väne Ryr. Hur Sverigedemokraterna, med sina 2 ledamöter, ställer sig är svårt att veta. Men jag tror att Kurt Karlsson och Cecilia Skenhall stöder det.
En förskola och grundskola 1-3 skulle kunna få liv i Väne Ryr igen. Det vore också en tydlig signal att ”storoppositionen” fortsätter att satsa på landsbygden.
Visst kommer det att kosta en del. För att öppna skollokalerna i Väne Ryr krävs det investeringar på ungefär 3 miljoner kronor. Det handlar om t ex hiss, värmesystem och ventilationssystem. Hyran för lokalerna skulle öka för BUN:s del med drygt 100.000 kr per år. Det här är vad kommunen och BUN skulle riskera att förlora, om satsningen av någon anledning skulle misslyckas. Och då är detta den ”stora satsningen”. Det finns möjligheter att göra mindre omfattande investeringar, vilket skulle minska kostnaderna i motsvarande grad. Jag anser att kommunen kan ta den här ”risken”. Och om ”satsningen” i Väne Ryr skulle misslyckas, så skulle kommunen ändå ha nyrenoverade och fina lokaler… Som kanske skulle kunna hyras ut…
Till detta kommer självklart också kostnader för personal, läromedel och annat undervisningsmaterial. En del av dessa kostnader hade kommunen haft även om barnen hade gått på Onsjöskolan. Men vi måste också komma ihåg, att de 15 elever från Väne Ryr (från förskoleklass till åk 5), som just nu går på skolor i Trollhättan, kostar Barn- och Ungdomsnämnden ungefär 1,7 milj kr varje år. De här pengarna kommer kommunen att spara in på sikt och det kan ju faktiskt bli så att ”strömmen” istället vänder. Det kan bli så att föräldrar som bor i Trollhättan, Lilla Edet och Uddevalla placerar sin barn i Väne Ryr.
Blir inte skolan för liten? Det finns naturligtvis risk för det. Men blir den det, så beror det till stor del på att föräldrar inte väljer Väne Ryr, och då har de ju så att säga gjort sitt val. Sedan kommer det att bli en liten skola, även om alla väljer den.
I sin utredning om ett öppnande av Väne Ryrs skola kommer Barn- och Ungdomsförvaltningen fram till bland annat följande slutsatser :
- ”att det är möjligt att öppna Väne Ryrs skola för förskola, fritidshem och förskoleklass och uppfylla formella krav utifrån styrdokumenten.
- att elevunderlag och småskalighet medför att det krävs särskilda insatser för att upprätthålla hög kvalitet på verksamheten.
- att på sikt öppna en grundskola F-3 kräver ändrade förutsättningar för bl, a resurstilldelning”
Redan i år har elevpengen höjts (för första gången i mannaminne!) och alla småskolor, under 50 elever, har fått ett extra bidrag på 200.000 kr. Det är, som jag och Vänsterpartiet ser det, bara det första steget i en ökad satsning på barnen och ungdomarna.
Det kommer med andra ord att vara helt möjligt att driva en skola i Väne Ryr. Det har vi förvaltningens ord på.
Det har dock blivit en liten fnurra på tråden…
I det utskick som förvaltningen har gjort till alla föräldrar med barn som är 6 år, det är val till förskoleklass, så erbjuds barnen i Väne Ryr placering på Onsjöskolan. Inte ett ord nämns om att en förskoleklass ska startas i Väne Ryr!
Det är ganska anmärkningsvärt, tycker jag, eftersom alla redan den 17 december visste vad som var på gång. Det var då frågan behandlades i KSAU. Även förvaltningschefen på Barn och Ungdom kände naturligtvis till KSAU:s beslut.
Hur gör föräldrarna i Väne Ryr nu med valet till förskoleklass? På Väne-Ryrskolans föräldraförenings hemsida läser jag:
”Vi ställde även frågan om ansökan/val till förskoleklass och Marie Dahlin ringde till Kommundirektören Ove Thörnkvist och han sa att vi så fort som möjligt ska ringa till barn och ungdomsförvaltningen och säga följande:
‘Kommundirektör Ove Thörnkvist har rekommenderat oss att ringa till er och begära anstånd för att göra våran ansökan angående fritids och förskoleklass i Väne-Ryr tills efter kommunfullmäktiges möte 2013-01-30.'”
Väne Ryr
Den 20 juni förenades alla oppositionspartier i kommunfullmäktige, S, V, MP, C och VFP, mot mini-alliansen och beslutade:
- Att Barn- och Ungdomsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att åter öppna Väne-Ryrs skola för verksamhet hösten 2012 med start av förskola och förskoleklass samt fritids 2012 och på sikt åk F-3 samt fritidsverksamhet även åk 4-6.
Utredningen om Väne Ryrs vara eller inte vara har genomförts och behandlats i Barn- och Ungdomsnämnden. Där blev det en del palavrer när frågan diskuterades (se här). Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet röstade för att öppna Väne Ryr och mini-alliansen röstade mot. Så klart. Centern svek och röstade mot, medan socialdemokraterna lade ner sina röster.
Frågan avgjordes dock inte av BUN, den avgörs av kommunfullmäktige. På väg dit ska ärendet Väne Ryr dessutom först gå via kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) för att sedan hamna i kommunstyrelsen. Sådan är demokratin.
I måndags behandlades ärendet i KSAU.
Nu hade socialdemokraterna tagit ställning. Och nu hade Centerpartiet ändrat sig… På sätt och vis gjorde Vänsterpartiet det med. Oppositionen, dvs S, V och C (de andra partierna är inte med i KSAU), röstade igenom följande:
”Kommunfullmäktige noterar genomförd utredning och beslutar att Väne Ryrs skola ska vara öppen för förskola och förskoleklass.”
Det är ok att bara öppna förskola och förskoleklass. Det fick jag klart för mig efter kontakt med en representant från föräldraföreningen i Väne Ryr. Jag har också haft kontakt med flera av de andra partierna. Vi är överens om att inte öppna skola redan nu till hösten.
Däremot är jag inte helt nöjd med att det saknas datum för öppnandet av förskola och förskoleklass. Det måste ha blivit en miss. Enligt min mening måste det stå att det ska öppnas hösten 2013. Det får inte finnas utrymme för andra tolkningar.
Det borde också stå något om att öppna skola och fritids, t ex att målsättningen är att förskoleklassens barn bildar åk 1 hösten 2014. Typ.
Men det går att ändra på, dels i kommunstyrelsen och dels i fullmäktige.
Inför behandlingen i KSAU skrev jag till förvaltningens ekonomer och fick reda på att de 15 elever från Väne Ryr (från förskoleklass till åk 5), som just nu går på skolor i Trollhättan, kostar Barn- och Ungdomsnämnden ungefär 1,7 milj kr varje år. Det bör räcka till 3 tjänster och inköp av inventarier, undervisningsmaterial och dylikt på Väne Ryr.
Det ryktas förresten om att det pågår övertalning för att få till ett annat beslut i fullmäktige, dvs att inte öppna Väne Ryr överhuvudtaget…
Det gäller att inte slappna av…
Lidell, PFU, rektorer och lärarlöner
Gunnar Lidell (M) har fått brev från Ingela Gardner Sundström. Gardner Sundström är förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Gardner Sundström skriver till Lidell i hans egenskap av kommunstyrelsens ordförande. Det handlar om det nyligen träffade avtalet mellan SKL och lärarna.
Gardner Sundström förklarar varför hon skriver till Lidell (och andra kommunstyrelseordförande) i Skolvärlden nr 9, 2012:
”det är otroligt viktigt att man på högsta nivå tar sig an och förvaltar det här avtalet, arbetar med det och jobbar med lönespridningen. De här 4,2 procenten i år, liksom märket nästa år, ska ses som golv.”
Sådana här frågor brukar moderaterna och mini-alliansen av ”tradition” se som förvaltningsfrågor och inte politiska frågor. Gardner Sundström säger:
”Om det ska bli någon förändring och de här avtalen ska utvecklas på det sätt som de centrala intentionerna ser ut, så måste man från kommunstyrelseordförande-nivå engagera sig i de här frågorna på ett annat sätt än man gjort på många ställen.”
Jag vet inte om Lidell har läst brevet. Och om Lidell har gjort det, så vet jag inte om han har engagerat sig…
Personal- och Förhandlingsutskottet (PFU) har kanske sett brevet från SKL. PFU ansvarar, som ni vet, för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. I varje fall på papperet.
När Marika Isetorp (MP), som är ”oppositionens” representant i PFU, lyfte frågan om Barn- och Ungdomsförvaltningens behandling av rektor Inger Carlsson, så fick hon beskedet att detta inte var en fråga för PFU… (Se här.)
Hur som helst. I kallelsen till ett extra sammanträde med PFU den 24 oktober, så finns skrivelsen från Ingela Gardner Sundström med på dagordningen:
Ӏrenden:
1. Skrivelsen från Ingela Gardner Sundström”
I kallelsen står det ingenting om vem Gardner Sundström är, vem hon representerar eller vad skrivelsen handlar om.
I protokollet från sammanträdet, så står det ännu mindre. Det står ingenting om skrivelsen. Det står faktiskt inte någonstans i protokollet om skrivelsen från Ingela Gardner Sundström har behandlats eller inte. Märkligt.
Däremot beslutade PFU (§74) på sammanträdet att
”godkänna beräkningar av utrymmen samt att starta löneöversyn 2012 genom att kalla LR och Lärarförbundet till en överläggning.”
Och det var ju om lärarlönerna som brevet från Ingela Gardner Sundström (SKL) handlade…
PFU sammanträdde igen två dagar senare, den 26 oktober. Då tog PFU upp lärarlönerna under punkten:
”§ 83 Löneöversyn Samverkansrådet 2012”
I protokollet framgår att:
”Förvaltningschef Kent Javette noterar att löneöversynen avses genomföras på samma sätt som vid de senaste löneöversynstillfällena.”
Jag vet inte riktigt vad detta innebär, men lärarfacken var nöjda:
”Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet noterar att ytterligare överläggningar inte behöver ske utifrån de klargöranden som givits av Kent Javette.”
Därmed kunde löneöversynen gå vidare:
”arbetsgivaren [kan] genomföra löneöversynen genom lönesamtalsmodellen.”
Lönesamtal vet jag vad det är. Det har jag haft vartenda år, så länge som lönerna har satts individuellt. Det innebär ett samtal med din chef, dvs i mitt fall med min rektor. Rektorn återkopplar vid samtalet till medarbetarsamtalet. Vid medarbetarsamtalet:
”… ska det sättas och diskuteras bland annat individuella mål, arbetstagarens resultat, arbetstagarens kompetensutvecklingsbehov samt göras en bedömning utifrån gällande lönekriterier.”
Det här stycket är citerat från ett kommunalt dokument antaget av PFU 2009-02-04. Dokumentet heter ”Riktlinjer till personalpolicy – Lön och belöning”.
Vid lönesamtalet diskuterar du och din chef, rektorn, ”dina insatser” och samtalar kring bedömning och löneutveckling i förhållande till arbetsplatsens lönekriterier. Som det står i ”Riktlinjer till personalpolicy – Lön och belöning”:
”Vid lönesamtalet görs en återkoppling till medarbetarsamtalet vad gäller bedömning och löneutveckling i förhållande till hur den anställde uppfyllt lönekriterierna.”
Oftast har mina rektorer genom åren förberett samtalet genom att de har skrivit ner sina synpunkter och bedömningar av mig. Ungefär som när jag skriver skriftliga omdömen om mina 102 elever.
Jag har emellertid fått signaler på att det finns chefer som inte följer kommunens ”Riktlinjer till personalpolicy – Lön och belöning”. Det finns tydligen chefer/rektorer som inte har några lönesamtal. Det finns chefer/rektorer som helt enkelt lägger en lapp med den nya lönen i ”lärarskåpet”. (Sådana här chefer är, vad jag förstår, få. En övervägande majoritet av de chefer/rektorer som till exempel jag har haft genom åren, och det är många, har skött detta på ett bra och korrekt sätt.)
Vad gäller om chefen/rektorn inte följer kommunens ”Riktlinjer till personalpolicy – Lön och belöning”? Vad gör en anställd om chefen/rektorn inte genomför några lönesamtal? Klagar hos chefen själv? Tar kontakt med chefens chef? Tar kontakt med PFU? Tar kontakt med Gunnar Lidell?
Det är inte lätt för de flesta anställda att klaga på chefen. Att göra det eller att vända sig till facket innebär en risk i ett system med individuella löner… Det vet alla.
Är det inte så att arbetsgivaren själv, dvs ytterst PFU, måste ta ett ansvar? Måste inte PFU försäkra sig om att alla chefer och rektorer följer avtalet? Inte ska väl de enskilda anställda/pedagogerna behöva vända sig till facket och klaga?
Som jag ser det har arbetsgivaren ett eget ansvar för att följa upp sina chefer och se till att de följer avtal, lagar och föreskrifter!
Och så har jag inte ens läst klart paragrafen ”§ 83 Löneöversyn Samverkansrådet 2012” från PFU:s sammanträde den 26 okt…
Paragrafen avslutas med:
”Personal- och Förhandlingsutskottet konstaterar att kommunens ambition är att öka lönespridningen genom differentiering vid den individuella lönesättningen och att förvaltningen har att förhålla sig till detta.”
Förutom det mycket mystiska påståendet ”att förvaltningen har att förhålla sig till detta”, så slår PFU fast en viktig princip – lönespridningen ska öka.
Det kan man väl tycka vad man vill om, men både arbetsgivarsidan och de fackliga organisationerna är helt överens om detta. Och har så alltid varit. Det var ett viktigt argument vid införandet av individuella löner. Lönespridningen bland de anställda i Barn- och Ungdomsförvaltningen har dock inte ökat. Tvärtom!
När den så kallade löneöversynen ska genomföras nu, så kommer med all sannolikhet lönespridningen att minska ytterligare.
Rektorerna och deras chefer har bestämt att löneökningarna räknas i kronor och ören. Det torde vara ganska unikt. I Barn- och Ungdomsförvaltningen i Vänersborg handlar löneökningarna aldrig om procent, alltid om kronor och ören.
”Minst tusen kronor till den bäste.”
1.000 kr till en pedagog med en månadslön på 24.000 kr är 4,2%. Precis som avtalet. Men om en pedagog med en lön på 30.000 kr i månaden får en höjning med 1.000 kr är det 3,3%. Blir det så här, så betyder att lönespridningen minskar. Och så här har det alltid varit…
Det senaste avtalet gav lärarna 4,2% i löneförhöjning. Eftersom tydligen bara ”de bästa” ska få 1.000 kr måste det ju innebära att det blir en hel massa pengar över… De ”sämsta” eller de ”medelpresterande” får naturligtvis mindre. Kanske kommer några lärare att få löneförhöjningar med 3.000-4.000 kr? Om det blir så, så torde det i varje fall inte bli de som framför synpunkter på chefen…
Återigen. Bör det inte vara så, att arbetsgivaren, dvs ytterst PFU, ska försäkra sig om att cheferna ute i verksamheten följer både avtalet och PFU:s intentioner? Både när det gäller lönesamtal och lönespridning?
Ingela Gardner Sundström från SKL är helt klar över sin uppfattning. Läraravtalet och lärarlönerna är en politisk fråga.
”…så måste man från kommunstyrelseordförande-nivå engagera sig i de här frågorna…”
Det är nog dags att Gunnar Lidell (M) engagerar sig.
Centern sviker landsbygden!
Man upphör aldrig att förvånas i politiken. I varje fall inte över den vänersborgska politiken.
Idag var frågan om Väne Ryrs vara eller inte vara uppe till beslut i Barn- och Ungdomsnämnden. Efter en långvarig medborgardialog… Efter en särskild utredning i Barn- och Ungdomsförvaltningen… Efter en enkät bland Väne Ryrs föräldrar…
Nu skulle det avgöras. Nu skulle ”expertnämnden” uttala sin vilja. Nu skulle Barn- och Ungdomsnämnden visa medborgarna vad den anser om skolverksamheten i Väne Ryr. Nu skulle kommunfullmäktige få riktlinjer och ledning, så att det skulle kunna fatta ett slutgiltigt och vettigt beslut.
Det var i varje fall vad Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet tänkte. Vi hade skrivit ett yrkande (förslag till beslut) om att Barn- och ungdomsnämnden öppnar förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen och skolan F-3 i Väne Ryr från och med höstterminen 2013.
Att mini-alliansens partier inte ville öppna Väne Ryr – det var det väl ingen som blev förvånad över. Mini-alliansen har för länge sedan slutat att lyssna på medborgarna. När yrkandet från V, MP och VFP lades fram till omröstning, så röstade Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna kort och gott ”nej”.
Det var inte heller förvånande att socialdemokraterna fegade. Det är ju deras nya taktik under mandatperioden. ”Ta inte ställning. Då kan vi ju inte anklagas för att ha fattat fel beslut!” Typ. Såvida de inte tydligt känner vart vindarna blåser bland medborgarna i kommunen… Då kan det hända att de tar ställning…
Så när nämnden skulle rösta om att öppna Väne Ryr – ja, då lade sossarna ner sina röster!
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna har 5 röster i nämnden. Eftersom en socialdemokrat var frånvarande idag och en vänsterpartist hade fått hoppa in, så hade Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet också 5 röster.
5-5…
Det var ett parti kvar… Centerpartiet…
Spännande…
Marianne Karlsson från Centerpartiet förvånade alla…
Centerpartiet röstade ”nej” till att öppna Väne Ryr!
”Nej!”??
Japp! Marianne Karlsson och Centerpartiet gjorde gemensam sak med mini-alliansen!
Centerpartiet röstade ”NEJ!”
6-5.
Tänk. Centerpartiet som i alla år har gjort sig till ”talesparti” för landsbygden. Idag visade partiet vad det pratet var värt. I varje fall när det gäller Väne Ryr. Det är inte utan att man undrar om det bara är Dalsland som betyder något för Centerpartiet. Rösebo och Skerrud vill man bevara, men Väne Ryr…
Som sagt, man upphör aldrig att förvånas över den vänersborgska politiken.
Nu ska frågan till kommunfullmäktige. Det är i fullmäktige som den slutgiltigt avgörs. Det finns således tid för Centerpartiet att ändra sig. Det finns också tid för Socialdemokraterna att känna vindarna och att ta ställning.
Ge Väne Ryr en chans – öppna förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen och skolan!
.
PS. Nedan följer hela yrkandet (förslaget till beslut) som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet lade fram på dagens sammanträde.
TilläggsyrkandeStrukturell översyn.
Det finns flera skäl som talar för att ett öppnande av förskola, fritids, förskoleklass och skola är ett riktigt beslut:
- Den genomförda föräldraenkäten visar att de flesta föräldrar i Väne Ryr tänker nyttja förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen och skolan om dessa öppnas.
- Det finns en stor möjlighet att locka till sig andra barn från angränsande kommuner, vilket gör att elevantalet skulle öka.
- En förskola, fritids, förskoleklass och skola skulle kunna bidra till att locka till sig nya invånare till Väne Ryr och på så sätt utveckla bygden. Väne Ryr ligger strategiskt till mellan Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg och skulle på sikt kunna bli ett tillväxtområde.
- Invånarna i Väne Ryr betalar skatt som alla andra vänersborgare men de får ut väldigt lite av sina skattepengar. Att öppna förskola, fritids, förskoleklass och skola skulle bidra till ett rättvisare Vänersborg.
För att kunna driva verksamhet i enlighet med kommunfullmäktiges beslut i juni om den framtida skolstrukturen och ett öppnande av verksamheten i Väne Ryr så måste en ny resursfördelningsmodell utarbetas. En sådan modell måste bland annat titta på möjligheten att t ex lämna någon typ av basresurs till varje skola och att införa ett delningstal där en skola får extra pengar när en ny klass måste skapas.
Om inte resursfördelningsmodellen ändras, så kommer de rektorer som har två eller flera skolor i sin skolenhet, att stå där med otillräckliga resurser. Då kan de fortfarande bli tvungna att ändra sin enhets ”inre organisation” – så att undervisning inte bedrivs i en av enheterna…
En ny resursfördelningsmodell bör också ta hänsyn till och utgå från elevers behov och resultat vid fördelningen av resurser. Vänersborg måste leva upp till kraven i Skollagen och läroplanen, där det bland annat står att alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt och att resurserna ska fördelas med hänsyn till elevernas olika behov.
Kommer Skolinspektionen till Vänersborg, så kommer de att upptäcka ytterligare en kommun som brister i det här avseendet…
Barn- och Ungdomsnämnden måste snarast anta en ny fördelningsmodell. Både för att följa de nationella styrdokumenten och för att kunna genomföra kommunfullmäktiges skolbeslut.
Vänsterpartiet yrkar:
– att Barn- och ungdomsnämnden öppnar förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen och skolan F-3 i Väne Ryr från och med höstterminen 2013!
– att förvaltningen får i uppdrag att utarbeta en ny resursfördelningsmodell som tar hänsyn till kommunfullmäktiges skolbeslut i juni och kraven i de nya statliga styrdokumenten.
Inför BUN 12 nov (2): Öppna Väne Ryr!
Nästa vecka, på måndag, är det sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. En viktig fråga som ska behandlas, bland många, är Väne Ryrs vara eller inte vara.
När kommunfullmäktige tog sitt skolbeslut i juni, så skulle följande utredas:
- ”att öppna Väne Ryrs skola för förskola, fritidshem och förskoleklass hösten 2012 samt
- Grundskola F-3 och fritidshem för årskurserna 4-6 på sikt.”
Utredningen är gjord och nu har också föräldrarna tillfrågats. Föräldraenkäten redovisas i de handlingar som har skickats ut till oss ledamöter. Samtidigt med redovisningen lämnar förvaltningen förslaget till nämnden att inte starta någon verksamhet i Väne Ryr. (Du kan ladda ner alla handlingar här.)
Jag drar inte den slutsatsen!
Den genomförda föräldraenkäten visar tydligt att de flesta föräldrar i området tänker placera sina barn i Väne Ryr om kommunen öppnar förskola, fritids, förskoleklass och skola. Därom råder ingen tvekan.
Visst, det är några föräldrar som inte tänker placera barnen i Väne Ryr. Det förklaras emellertid i enkätens frisvar. Föräldrar menar att skolan i Väne Ryr lades ner av kommunen – och inte därför att föräldrarna valde bort skolan. (Vad än de borgerliga ledamöterna i nämnden säger!) Nedläggningen ledde till att barnen fick flytta till en annan skola, med allt vad det innebar av nya kompisar och ny miljö. När barnen nu, efter två år, har anpassat sig och trivs bra i sin nya skola, oftast en skola i Trollhättan (ligger närmast Väne Ryr), vill många föräldrar inte flytta sina barn ytterligare en gång…
Jag förstår det. Hade inte barnen flyttats i första läget, så hade de allihop gått i Väne Ryr nu.. Kommunen får helt enkelt räkna med att
något färre föräldrar väljer Väne Ryr för sina barn de första åren. Så småningom kommer allt fler (alla?) barn att välja Väne Ryr. Barnen och föräldrarna ska inte straffas för att kommunen för något år sedan hanterade hela situationen klumpigt, som en förälder uttrycker sig.
Det finns en annan aspekt som talar för ett öppnande av Väne Ryr.
Det är inte bara vänersborgarna i Väne Ryr som har närmare till skolor i andra kommuner. Det finns invånare i Trollhättan, Uddevalla och Lilla Edet som skulle få närmare till skolan i Väne Ryr, om den öppnades, än till skolor i sina egna kommuner!
Dessa föräldrar har inte fyllt i enkäten… Vänersborg kan alltså räkna med ett antal barn från andra kommuner till skolverksamheten i Väne Ryr.
För min egen del så tror jag också att området kring Väne Ryr skulle kunna locka till sig fler invånare på sikt. I varje fall om det finns förskola och grundskola etc… Väne Ryr ligger väldigt strategiskt till mellan Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg.
En förälder ser det på ännu längre sikt. Föräldern påpekar att det finns stora chanser att barn som går i skola i Vänersborg också kommer att bosätta sig i Vänersborg som vuxna. Med allt vad det innebär i form av skattepengar etc.
Föräldern resonerar så här. Barnen får kompisar i skolan. Det är stor chans att kompisarna umgås på fritiden. De går med i samma idrottsklubbar, samma föreningar osv. När de blir äldre fortsätter de att vara vänner och umgås. De vill bo bredvid sina vänner, de kanske till och med gifter sig med varandra!
Och om Väne Ryr-barnen, som nu, går i skola i Trollhättan så kommer de att flytta dit senare… Men om barnen istället går i skola i Vänersborg, och om barn från kommunerna runt omkring går i skola i Vänersborg, så kommer de att bosätta sig i Vänersborg…
Jag tycker att det faktiskt ligger en hel del i det här tänket!
Så min slutsats är:
Ge Väne Ryr en chans – öppna förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen och skolan!
Det kan innebära att inte bara invånarna i Väne Ryr står som ”vinnare” – hela Vänersborgs kommun kan vinna på det!
Och vad kan kommunen egentligen förlora?
För att öppna skollokalerna i Väne Ryr krävs det investeringar på ungefär 3 miljoner kronor. Hyran för lokalerna skulle öka för BUN:s del med drygt 100.000 kr per år. Det här är vad kommunen och BUN skulle riskera att förlora, om satsningen av någon anledning skulle misslyckas. Jag anser att kommunen kan ta den här ”risken” – för föräldrarnas, ja alla boendes skull i Väne Ryr. Invånarna i denna del av kommunen är värda det!
Och om ”satsningen” i Väne Ryr skulle misslyckas, så skulle kommunen ändå ha nyrenoverade och fina lokaler… Som kanske skulle kunna hyras ut till t ex lägerskolor…
Det finns ett problem med att öppna Väne Ryr – ett problem som egentligen är en följd av det skolbeslut som kommunfullmäktige tog i juni. Och som innebär att småskolorna i Vänersborg ska vara kvar.
Problemet är den resursfördelningsmodell som gäller. Det står också i utredningen om Väne Ryr:
”…kräver ändrade förutsättningar för bl.a. resurstilldelning…”
Storoppositionen, dvs S, V, MP, C och VFP, måste enligt min uppfattning snarast lämna ett uppdrag åt förvaltningen att utarbeta en ny resursfördelningsmodell. Förvaltningen måste titta på möjligheten att t ex lämna någon typ av basresurs till varje skola och att införa ett delningstal där en skola får extra pengar när en ny klass måste skapas.
Om inte resursfördelningsmodellen ändras, så kommer de rektorer som har två eller flera skolor i sin skolenhet, att stå där med otillräckliga resurser. Då kan de fortfarande bli tvungna att ändra sin enhets ”inre organisation” – så att undervisning inte bedrivs i en av enheterna…
För övrigt är Skolinspektionen igång med sina inspektioner. Den kritiserar kommun efter kommun för att inte utgå från elevers behov och resultat vid fördelningen av resurser. Och i skrivande stund ser jag att utbildningsdepartementet idag har gett i uppdrag åt Skolverket att granska hur Sveriges kommuner lever upp till kraven i Skollagen och 
läroplanen.
I Skollagen står det att alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt och läroplanen säger att resurserna ska fördelas med hänsyn till elevernas olika behov.
Kommer Skolinspektionen till Vänersborg, så kommer de att upptäcka ytterligare en kommun som brister i det här avseendet…
Barn- och Ungdomsnämnden måste snarast anta en ny fördelningsmodell. Både för att följa de nationella styrdokumenten och för att kunna genomföra kommunfullmäktiges skolbeslut.
Och för att öppna Väne Ryrs skola!
.
PS. Det finns lite tveksamheter kring hanteringen av enkätsvaren, men jag tar inte upp det eftersom det ändå inte påverkar mina slutsatser och mitt ställningstagande.
Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (3)
OBS. Denna blogg är alltså en direkt fortsättning på den förra, som i sin tur var en fortsättning. Tillsammans bildar de tre blogginläggen en (1) text.
Revisorerna har i sin granskning av ”Rektorns styrning och ledning” lyft fram några väsentliga punkter, där förändringar bör ske. Revisorerna ger t ex politikerna i Barn- och Ungdomsnämnden en del uppgifter – uppgifter som vi nämndsledamöter har hört till leda inte är frågor för nämnden. (Se ”Det är ingen nämndsfråga!”) Enligt revisorerna finns det faktiskt frågor som är nämndsfrågor.
Jag citerar revisorernas slutsatser:
- ”…varje enskild rektors pedagogiska ledarskap behöver stärkas. Som ett led i detta arbete rekommenderar vi nämnden att utveckla former för dialog med rektorerna, vilket i dagsläget saknas.”
- ”Vi rekommenderar att nämnden utifrån gällande skollag ser över verksamhetens organisation vad avser indelning i skolenheter.”
Revisorerna anser inte bara att organisationen är en nämndsfråga, utan nämnden bör tala med rektorerna, kanske till och med med varje enskild rektor:
”… nämnden bör se över förutsättningarna för varje enskild rektor.”
Det var nog något som både jag och mina nämndskollegor anade. Nämnden måste ”lägga sig i” mer! Trots vad nämndens ordförande tycker. Vi politiker måste få veta direkt av de pedagogiska experterna vilka redskap de behöver för att kunna genomföra sina (statliga) uppdrag.
På tal om organisation. Revisorerna anser att organisationen av den Centrala skolenheten inte stämmer överens med Skollagen:
”Vi har svårt att se att Centrala skolenheten med tre rektorer (årskurs 7-9 på Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken) utgör en skolenhet i skollagens mening. Det formella rektorsansvaret blir därmed otydligt. Som exempel kan nämnas att betygsstatistik rapporteras till SCB (Statistiska centralbyrån) per skolenhet. Vilken rektor är ansvarig för Centrala skolenhetens resultat?”
Att den Centrala skolenheten utgör en skolenhet får också enligt revisorerna två andra konsekvenser:
”Dock innebär denna organisation att skollagens valfrihet samt ‘närhetsprincip’ frångås.”
Här anser jag att revisorernas kritik är helt riktig. (Jag har själv framfört denna kritik tidigare – se ”Den nya rektorsorganisationen”. Jag ställde också en fråga om detta i BUN i dec förra året (se här).)
Annars tycker revisorerna att rektorsorganisationen är bra.
”Vi har inga synpunkter på val av organisation men ser det som positivt att kommunen söker renodla chefstjänsterna till att gälla antingen förskola (förskolechef) eller grundskola (rektor). Att spännvidden i uppdraget minskar, underlättar troligtvis för rektorerna i deras pedagogiska ledarskap. Dessutom har kommunen ytterligare 
begränsat uppdraget genom att ha ”bryt” efter årskurs sex.”
Det finns en sak som irriterar mig mycket i den här frågan. Och det är att ingen av cheferna på förvaltningen kunde berätta för revisorerna att Frändefors (F-6), Rösebo (F-3) och Dalboskolan (7-9) ska slås ihop till en skolenhet från och med nästa läsår. Med gemensam budget och allt! (Det är för övrigt den femte omorganisationen i södra Dal på lika många år!)
Jag tror faktiskt att revisorerna skulle ha haft synpunkter på denna sammanslagning av skolenheter över stadiegränserna. Sammanslagningen ligger ju inte direkt i linje med styrdokumenten och de signaler som kommer från staten. Men, som sagt, nu fick revisorerna inget veta om organisationsplanerna…
Å andra sidan kan ju politikerna ha synpunkter på den nya organisationen. Revisorerna har ju sagt att rektorsorganisationen är en sak för nämnden…
För övrigt skriver revisorerna att de till allra största delen är nöjda med det mesta i Vänersborg. I varje fall av det som de har undersökt.
”Vi bedömer att man som rektor i Vänersborgs kommun har ett i huvudsak tydligt uppdrag med rimliga förutsättningar.”
Rektorerna själva är också nöjda skriver revisorerna.
”Åtta av tolv rektorer anser att de kan genomföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare. … Rektorerna är i hög grad nöjda med det stöd de erhåller i arbetet med ekonomi och personalfrågor.”
Det är gott. Annat var det förra året. Då kom det ett brev, den 1 juli, till Vänersborgs kommun från Arbetsmiljöverket. Där stod det:
”Arbetsmiljöverket överväger att besluta om ett föreläggande mot er.”
Brevet handlade om rektorernas arbetssituation. Jag ser inte riktigt vad som har förändrats sedan dess, men nu har det tydligen blivit bra för rektorerna. Gott så.
För övrigt kan det väl vara värt att notera, att rektorerna i Vänersborg lämnar sina skolor en dag i veckan, minst, för att bege sig till Kommunhuset. Det här diskuteras flitigt ute på skolor och förskolor.
Varje torsdag är alltså vikt för rektorsmöten. Och har alltid varit. I alla år. Och ska alltid vara. I alla år? Först bestäms det att det ska vara möten – sedan fylls dagarna med innehåll… Kan man som revisor inte ha synpunkter på det?
En dag i veckan är 20% av rektorns arbetsvecka. Revisorerna skriver:
”Vi uppfattar att rektorerna huvudsakligen ser dessa forum och mötesplatser som ett stöd för sitt uppdrag. Samtidigt tar mötena, ihop med övriga möten och utbildningar för rektorerna, mycket tid i anspråk. I snitt cirka 1-1,5 dag per vecka, vad vi kan förstå.”
Rektorerna tycker tydligen att denna ordning är bra. Det är gott så. Även om man ute på skolorna har synpunkter… För vem gör rektorns uppgifter när rektorn inte finns på plats?
OBS. Denna blogg är alltså en direkt fortsättning på den förra, som i sin tur var en fortsättning. Tillsammans bildar de tre blogginläggen en (1) text.
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (1)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (2)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (3)
Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (2)
OBS. Denna blogg är en direkt fortsättning på den förra. Den kommer också att följas av ytterligare en. Tillsammans bildar de tre blogginläggen en (1) text.
Det felaktiga perspektiv, som revisorerna tyvärr har anlagt i sin granskningsrapport ”Rektors styrning och ledning”, kommer till sitt fulla uttryck när rapporten kommer in på resurser och resursfördelning.
Revisorerna skriver:
”Det är påfallande hur ofta – och i alla intervjugrupper – som resursfrågan tas upp. Otillräckliga resurser förefaller vara den vanligaste förklaringen till olika brister, till 
exempel att inte alla elever får det stöd de behöver eller att skolorna har en mycket låg IT-standard.”
Det är väl helt naturligt. Har rektorerna pengar kan de anställa mer personal, så att varje elev t ex får mer tid med en pedagog…
Helt plötsligt tycks det också som om revisorerna ger sig in i den politiska debatten (jag kan hålla med om att det finns en ganska stor gråzon här). Revisorerna skriver:
”En skolstruktur med flera små enheter är förhållandevis ineffektiv och därmed resurskrävande.”
Hur då ”ineffektiv”? Jag undrar vilket mått revisorerna mäter med? Det tycks som om revisorerna utgår från att det är ett privatägt, vinstdrivande företag som de granskar. Under medborgardialogen så kom det en undersökning (“Långsiktiga effekter av mindre klasser” av Fredriksson, Öckert och Oosterbeek) om mindre klasser. Så här lyder forskarnas egen sammanfattning av rapporten:
“Vi studerar de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27-42 års ålder.
Löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen.”
Vad menar revisorerna med ”ineffektiv”?
Ovanstående uttalande från revisorerna är inte någon tillfällig miss i perspektivet. Strax efter skriver de nämligen:
”Forskning visar att faktorer som klasstorlek och lärartäthet har betydelse men att dessa resursfaktorer inte har starka generella effekter.”
Oj oj, nu är revisorerna ”ute och cyklar” lite…
Den stora auktoriteten på detta område torde vara John Hattie med sin stora studie ”Synligt lärande”. Den grundar sig på forskningsrapporter på mer än 50.000 studier och över 80 miljoner elever.
Den absolut viktigaste slutsatsen i Hatties studie (”Synligt lärande”) är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. Hattie ställer upp flera framgångsfaktorer för elevers studieresultat. Tittar man på de 12 viktigaste, så ser man att de flesta av dessa framgångsfaktorer kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.
Resurser och resursfördelning var det alltså. I sin bedömning skriver revisorerna i sin rapport:
”Vi menar att den ständigt återkommande frågan om otillräckliga resurser är en fråga om styrning och ledning, som bör ges hög prioritet — i syfte att undanröja vad som kan uppfattas som otydlighet i uppdraget och därmed utgöra hinder för utveckling och förbättring.”
Det här är lite svårt att förstå, men jag tror att revisorerna menar, och det antyds också på andra ställen i rapporten, att skolan har tillräckligt med pengar. Eller hur ska man annars tolka följande avsnitt:
”Att resursbrist lämnas som förklaring till en låg måluppfyllelse, bör enligt vår mening kopplas till styrning och ledning på olika nivåer. Det kan till exempel handla om:
- Alltför begränsade resurser – finns grundläggande resurser på plats?
- Ineffektiv organisation – görs rätt saker på rätt sätt?
- Vanemässigt tänkande, som gör att man fokuserar på de resurser man inte har
istället för på dem man faktiskt har – stimuleras och utmanas tänkandet?”
Det är inte för små resurser – problemen alla rektorer, lärare, föräldrar och elever har med resurser beror på – ”vanemässigt tänkande”… Eller?
Staten är mycket tydlig i frågan om resurser till skolan. Skolverket skriver i rapporten “Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”:
”Det är varje kommuns ansvar att som huvudman tilldela skolverksamheten de resurser som bedöms nödvändiga för att uppnå de i lag och förordning uppsatta målen.”
Och:
”Målen i läroplanen är avsedda att vara en utgångspunkt för huvudmannen, dels för att skapa en ändamålsenlig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om resultaten visar att målen inte uppnås, är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheterna genom bland annat omfördelning av resurser och förändring av organisationen.”
Huvudmannen ska inte bara tilldela de resurser som krävs, utan också fördela dem dit de bäst behövs.
När Skolverket beskriver resursfördelningen i kommunerna så skriver verket:
”påverkas inte budgetfördelningen till skolorna av elevernas resultat.”
Det här skulle revisorerna egentligen nagelfara. Elevernas resultat är nämligen ingen faktor vid fördelningen i Vänersborg…
Skolverket fortsätter:
”En mer kompensatorisk resursfördelning skulle enligt forskning kunna bidra till mer likvärdiga resultat.”
Istället tycks revisorerna anse att resursfördelningsmodellen i Vänersborg är bra:
”Det framgår klart vad som är ‘fast peng’ och ‘rörlig peng’ samt vilka tilläggsresurserna är. När det gäller tillägg för ‘social struktur’, tillämpas kriterierna för detta numera på alla skolor och förskolor, utifrån statistiska uppgifter från SCB om vårdnadshavares utbildningsnivå och eventuella utomnordiska bakgrund.”
Kan en resursfördelningsmodell som inte utgår från elevernas resultat vara bra?
Revisorerna anser dock inte att resursfördelningsmodellen är alltigenom hundra bra:
”Ett undantag gäller de mindre skolornas förutsättningar. En volymbaserad fördelning kan till exempel innebära svårigheter att tillgodose behovet av särskilt stöd, eftersom den garanterade undervisningstiden (enligt timplanen) blir dyrare per elev på en skola med små grupper.”
Det här kanske inte beror på resursfördelningsmodellen, det kanske beror på för små resurser… För det här kan nämligen inte diskuteras. Skollagen är tydlig:
”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Så säger lagen! Och det finns inget kryphål, typ ”såvida inte budgeten överskrids”…
OBS. Denna blogg är alltså en direkt fortsättning på den förra. Den kommer också att följas av ytterligare en. Tillsammans bildar de tre blogginläggen en (1) text.
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (1)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (2)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (3)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer