Arkiv
Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (1)
I tisdags damp det ner en ny revisionsrapport i Barn- och Ungdomsnämndens diarium. Rapporten handlar om ”Rektors styrning och ledning”. Äntligen tänkte jag. Professionella revisorer från PWC som har granskat rektorernas roll i Vänersborgs kommun. Kanonbra. Det behövs.
Jag har bloggat många gånger om ”rektorn”. Rektorn är viktig för skolan. Forskningen visar att rektorn till och med är central för att skolor ska bli framgångsrika. Det är viktigt att rektorn får tid och möjlighet att vara den pedagogiska ledare och chef över skolan som Skollagen och Läroplanen förutsätter.
Här är några av de bloggar som jag har skrivit om ”rektorn”:
- Rektorn (23 jan 2011) – här beskriver jag alla de uppgifter och uppdrag som rektorn har fått från staten.
- Rektorn i Vänersborg (13 feb 2011) – rektorn får sitt uppdrag från staten men anställs av kommunen. Kommunen ger rektorn en mängd ytterligare uppgifter.
- Huvudman: Vänersborgs kommun (27 feb 2011) – skolan har ju sitt uppdrag från staten, men vilken roll har då kommunen?
- Den nya rektorsorganisationen (6 aug 2011) – rektorsorganisationens fel och brister i Vänersborg och möjliga vägar till en bättre organisation.
När jag först får syn på det sammanfattande följebrevet, så ökar mina förväntningar på revisionsrapporten:
”Men vår granskning visar också att det finns behov av förbättringar.
- Vi vill särskilt understryka att barn- och ungdomsnämnden behöver analysera orsakerna till den låga måluppfyllelsen i grundskolan. Relevanta åtgärder har vidtagits, och planeras, men varje enskild rektors pedagogiska ledarskap behöver stärkas. Som ett led i detta arbete rekommenderar vi nämnden att utveckla former för dialog med rektorerna, vilket i dagsläget saknas.
- Den ständigt återkommande frågan om otillräckliga resurser är en fråga om styrning och ledning, som bör ges hög prioritet — i syfte att undanröja vad som kan uppfattas som otydlighet i uppdraget och därmed utgöra hinder för utveckling och förbättring.
- Vi rekommenderar att nämnden utifrån gällande skollag ser över verksamhetens organisation vad avser indelning i skolenheter. Vår bedömning är att Centrala skolenheten inte utgör en skolenhet i skollagens mening. Det formella rektorsansvaret blir därmed otydligt.
- Modellen för resursfördelning begränsar på de små enheterna rektorernas möjligheter att kunna ta sitt ansvar i enlighet med gällande styrdokument.”
Det ser ut som om revisorerna har gjort ett bra arbete. Detta intryck försvinner dock snabbt när jag börjar bläddra i rapporten… Tyvärr. Det är tråkigt. Det är ju självklart så att revisorernas intentioner har varit de allra bästa. Men de har av någon anledning, enligt min åsikt, hamnat fel.
I inledningen till själva rapporten ställer revisorerna sin enda och avgörande fråga:
”Säkerställer nämnden genom uppdrag samt förutsättningar för varje enskild rektor att skolans verksamhet optimeras och bedrivs i enlighet med gällande styrdokument?”
Revisorerna råkar göra ett tankefel med en gång och får därför ett felaktigt perspektiv. Hade de haft tillgång till ”Rapport 362. 2011” från Skolverket, ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”, hade de kunnat undvika det. (Rapporten från Skolverket fick BUN:s ledamöter i läxa att läsa inför sommaren. Jag bloggade om rapporten i februari i år, ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”.)
Jag citerar ur Skolverkets rapport:
”Statens uppdrag till huvudmannen (dvs kommunen; min anm) innebär att ansvara för att utbildningen genomförs enligt de statliga styrdokumenten, det vill säga att fördela resurser och organisera så att nationella mål och riktlinjer i skollag och förordningar kan uppfyllas.”
Eller som Skollagen skriver:
”Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.”
Ytterligare ett citat ur Skolverkets rapport:
”Rektor och lärare [är] myndighetsutövande och har uppdrag direkt formulerade av staten.”
Huvudmannen ska inte ge rektorn någon uppdrag, rektorn har fått sitt pedagogiska uppdrag av staten! Huvudmannen ska ge förutsättningar, de nödvändiga redskapen – för att rektorer, och lärare, ska kunna genomföra det nationella uppdraget!
Är det viktigt, är det en lek med ord? Nej, det är inte det. Jag ska visa det i det följande.
Revisorerna har hamnat i fällan att behandla skolan precis som vilken annan kommunal verksamhet som helst. Förvaltningschefen är chef över verksamhetschefen som är chef över näste chef (rektorn)… Precis som i alla andra förvaltningar. Revisorerna skriver t ex:
”Verksamhetschefen för grundskolan är rektorernas närmaste chef. I det årliga medarbetarsamtalet görs en uppföljning på individnivå, vilket också innebär ett förtydligande av uppdrag, förbättringsområden samt behov av kompetensutveckling.”
Verksamhetschefen må vara rektorns kommunale chef, men är definitivt inte rektorns pedagogiske chef! Verksamhetschefen skulle däremot kunna förtydliga det pedagogiska uppdraget, som rektorn har fått från staten, i den meningen att verksamhetschefen inte anser att rektorn fullgör det. Men det är en annan sak. Dock väldigt viktig.
I Skollagen nämns inte kommundirektörer, ekonomer, jurister, förvaltningschefer eller verksamhetschefer. De nämns inte heller i Skolförordningen eller Läroplanen. Det beror på att de inte har några pedagogiska uppdrag från Riksdag, Regering eller Skolverket – det har bara rektorer och lärare!
Ett problem, som en revisor skulle kunna tänkas ta upp i en rapport, är hur ”spänningen” mellan det statliga uppdraget och att rektorn är anställd av kommunen hanteras. Huvudmannen bestämmer ju t ex rektorns löneutveckling. Det kan bli många svåra valsituationer för rektorn, särskilt när det gäller ekonomiska frågor… (Typ hålla budget eller fullgöra det statliga uppdraget att alla barn har rätt till…)
Kommunen ställer upp mål för verksamheten… Precis som kommunen gör för alla andra verksamheter… När revisorerna bibehåller detta kommunala perspektiv så hamnar de inte rätt.
Ur revisorernas rapport:
”Barn- och ungdomsnämnden har genom Mål- och resursplan 2012-2014 (MRP) tydliggjort rektors uppdrag för grundskolan genom att ange tre inriktningsmål beträffande:
1. Kunskapsmålen
2. Trygghet och trivsel
3. Samverkan hem och skola/förskola
Dessa uppdrag är relevanta utifrån huvudmannens statliga uppdrag och utifrån de förbättringsbehov som på nationell nivå lyfts av Skolverket och Skolinspektionen.”
De mål som skolan, dvs rektorer(!) och lärare(!), ska arbeta mot finns redan beskrivna i de statliga styrdokumenten! De ingår i det uppdrag som staten har gett.
Skolverkets rapport:
”Statens starkast betonade styrning, att styra genom att normativt fastställa de mål som skolverksamheten ska uppnå samt även ge riktlinjer för verksamhetens kvalitet, har försvagats genom att de anpassats till kommunens egna normer för verksamheten.”
Vidare:
”Det finns indikationer på att kommunledningar inte styr skolverksamheten utifrån samlat statligt uppdrag. De statliga målen för skolan ses i vissa lägen som långsiktiga visioner, inte som mål att uppfylla. I den kommunala hanteringen prioriteras inte vissa statliga krav, vilket får till följd att nationella mål sorteras bort och nationellt satta målnivåer sänks.”
Skolverket skriver till och med:
”Dessa [egna prioriteringar och målsättningar] kan i praktiken konkurrera med eller motarbeta de nationella målen.”
Kommunen ska inte fatta beslut som redan är politiskt fattade nationellt! Revisorerna har missat det. Huvudmannen/kommunen ska bara fatta beslut om de förutsättningar som krävs för att rektorer och lärare ska kunna verkställa den nationella uppdraget.
I direkt anslutning till ovanstående citat skriver revisorerna:
”Måluppfyllelsen i svensk grundskola behöver öka. Skolorna behöver arbeta mer för en trygg arbetsmiljö fri från kränkningar och diskriminering. Inflytandefrågorna behöver ges mer utrymme.”
Det här är onekligen en kommunal approach till mål. Här visas återigen hur fel det blir när skolan behandlas som vilken annan kommunal verksamhet som helst. I statens uppdrag handlar det inte om att något ”ska öka”, någon ska ”arbeta mer för” eller att något ”behöver ges mer utrymme”. I Skollagen handlar det om att något ska uppfyllas!
”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”
Skollagen igen:
”… framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås … Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Och igen:
”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”
Skollagen är en lag. En lag ska följas. Skollagen innehåller en massa ”ska”.
När det gäller samverkan med hemmen så står det också om det i Skollagen:
”Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”
Sedan står det många gånger när vårdnadshavare ska kontaktas och medverka. I Läroplanen står det ännu mer om vårdnadshavares rätt till inflytande och medverkan.
Som sagt, kommunen behöver inte, och ska inte, fatta beslut som redan är politiskt fattade nationellt!
PS.Denna blogg kommer att följas av ytterligare två. Tillsammans bildar de tre blogginläggen en (1) text.
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (1)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (2)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (3)
Så är då höstterminen igång…
…och har varit så ett tag…
Det är inte särskilt ofta som jag bloggar utifrån min yrkesroll. Det här är dock en sådan gång.
Ett nytt avtal har nyligen slutits mellan lärarfacken och SKL (=Sveriges kommuner och Landsting). De centrala representanterna för både arbetstagare och arbetsgivare jublar. Ett kanonavtal! Tycker de.
På korridorgolven runtom i Sveriges skolor sprider sig besvikelsen. Lärarna trodde nämligen att 2013 skulle bli deras år. Efter all diskussion som hade förekommit om försämrade skolresultat för elever, tomma lärarhögskolor (knappt några ungdomar söker till lärarhögskolorna som förstahandsval), flykten från läraryrket (17% av lärarna lämnar yrke varje år) etc, så trodde alla pedagoger att nu skulle ordningen återställas. År 2013 skulle rättvisa skipas!
Men det bidde inga 10.000 kr mer i månaden. Som facken hade talat om. Som även utbildningsminister Björklund hade talat om. Många är nämligen de som anser att lärarna måste få högre löner, för att vända trenden, för att göra läraryrket attraktivt – så att
landets bästa studenter vill välja yrket. För så är det, trots sommarlov och jullov, så visar studenter och lärare med sina fötter att läraryrket inte är något att trakta efter. De som skulle bli de bästa lärarna av våra studerande ungdomar – de väljer andra yrken.
Så enkelt är det. Så svårt är det.
På 1960-talet skulle det bestämmas vilka löner riksdagsmännen skulle ha. Lärarlönerna var riktmärket. Idag skulle inte en riksdagsman acceptera en lärarlön. En riksdagsman tjänar bortåt tre gånger så mycket… Men inte nog med det, nyligen kom en undersökning som visade att lärarlönerna inte bara släpar efter yrken med motsvarande utbildning – lärarlönerna ökar långsammast av alla löner i kommunerna.
Sedan undrar många varför inte eleverna har respekt för sina lärare. Varför skulle eleverna ha respekt för lärarna när ingen annan har det?
På tal om respekt. Lärarna på grundskolan i Vänersborg har börjat stämpla. Det gäller nämligen för Vänersborgs kommun att kontrollera att lärarna gör rätt för sig. För tänk om lärarna går hem tidigare. Fast, vem vet, kanske kan kommunen då, om den har tur, spara in ytterligare pengar på lärarna?
När jag stämplar får jag lite av en déja-vu-känsla. För många, många år sedan, när jag jobbade för Fritidsnämnden, och på Torrmjölksfabriken, dock inte riktigt lika många år sedan, stämplade jag nämligen. Men tiderna förändras. Nu stämplas det med en nyinköpt, modern dator. Tiden går framåt.
Stämpelklockan gör ingen pedagog glad. Det kvittar hur man bär sig åt, så visar den minus. Det gick till och med så långt att jag ringde och påpekade detta. En vänlig kvinna i kommunhuset rättade stämpelklockans tider dag för dag, ”manuellt”. När vi var färdiga, så sa hon:
”Du ligger på plus!”
”Yes!”, tänkte jag. Men det var att ropa hej lite för tidigt…
Dagen efter så stod det att jag hade jobbat 8,5 timme för lite…
Att se de där ”minustimmarna” hela tiden är väl för att man ska veta sin plats antar jag. Typ att man ska vara tacksam för att man får lön överhuvudtaget. Och inte tro att man är något eller någon, typ någon som är värd en högre lön.
Men det är ingen fara. Mina stämplade arbetstider spelar ingen roll för lönen. Stämpelklockan rapporterar nämligen inte in arbetstiderna till lönekontoret. Men vänta!! Det betyder ju också att jag inte får extra betalt för den tid som jag har arbetat över. Och jag som faktiskt stod på plus!!
Men? Varför ska lärarna i Vänersborg då stämpla? Det undrade jag också. Så jag ringde. Svaret jag fick var att då kunde jag och min chef (rektor) se när jag kom och gick.
Jaha? Jag vet när jag kommer och går. Och min rektor ser om jag går för tidigt. 24 högstadieelever som får en extra håltimme springande i korridoren märks… Och om jag går senare…? Tittar rektorerna varje dag, varje vecka på arbetstiderna?
Hela lärarkåren, med lärarfacken i spetsen, var kvinnogrant (det var länge sedan det var mangrant bland lärarna) mot stämpelklockan. Men den skulle införas till varje pris. (Det var bara, enligt PFU, så att lärarna inte visste sitt eget bästa.) Och nu är den införd. Helt i onödan. Men det är något lurt. Lärarkåren ska väl sakta men säkert vänja sig vid stämplingen – och kontrollen – så att protesterna inte blir så stora när stämpelklockan så småningom kopplas till lönen… Utom när lärarna arbetar över. Det räknas inte. Bara om lärarna skulle gå hem tidigare. Det räknas. Tro det eller ej, men så var tanken med stämpelklockan från början. Innan protesterna…
Det ska vara säkert med stämpelklockan. Därför har man bara 15 sek på sig att ”greja” med stämpelklockan. Sedan blir man utslängd, utloggad. Det är av säkerhetsskäl. Å andra sidan kan man undra över vilken säkerhet det är att bara logga in i stämpelklockan med personnummer. Dessa är ju inte särskilt svåra att få tag i. För andra alltså. Så man kan sabba för vem man vill. För det är väl så man tänker när man tänker säkerhet?
Fast personnummer och personnummer. Inte ens det behövs. Det går bra att gå in på någon annans stämpelklocka med 6 små bokstäver. Vilka sex? Det vet varenda anställd på kommunen vad jag menar. Och alla vet också vilka 6 bokstäver var och en har… (Jag har t ex ”stekar”.)
Å andra sidan kan det ju vara bra. Då kan man ju stämpla in för varandra, så att det ser ut som att kompisen jobbar full tid. Och så kan kompisen stämpla in åt mig en annan dag. Precis som man gjorde förr i tiden på torrmjölken. (Det är väl preskriberat nu?) Och som vissa gör nu. Dock inte lärarna. Vi är ju ändå inte kopplade till lönesystemet. Och dessutom syns det, som sagt, om eleverna är i korridoren i stället för i klassrummet…
Annars hade vi lärare 10 K-dagar, efter att eleverna gick hem för sommarlov och före de kom till höstterminen. Under K-dagar ska pedagogerna få kompetensutveckling. K:et står för just kompetensutveckling. Dagarna infördes under stora diskussioner när lärarkåren kommunaliserades för drygt 20 år sedan.
Om kompetensutveckling skriver SKL, dvs lärarnas arbetsgivare:
”Utifrån skolans och den enskildes behov rymmer kompetensutveckling såväl ämnesbreddning resp. fördjupning, didaktik/metodutveckling, forsknings- och utvecklingsarbete, arbetslagsutveckling, läroplans/programarbete, introduktion av ny teknik samt utveckling av den sociala kompetensen.”
Under sommarens 10 K-dagar har det varit kompetensutveckling 1,5 dag… De andra 8,5 dagarna har vi arbetat med annat. Till exempel dokumentation, information, administration, utvärdering, planeringar, dokumentation, konferenser, information, dokumentation… Kompetensutveckling är ofta dyrt, och arbetsgivaren vill ogärna lägga ut de pengarna. De behövs till annat, t ex datorer till varje skola så att lärarna kan stämpla…
Det står i avtalet om K-dagarna. I avtalet kan man också hitta bestämmelserna kring lärarnas arbetstider.
SKL och lärarfacken har kommit överens om att lärarna ska arbeta 35 h på arbetsplatsen och 10,5 h någon annanstans, t ex hemma. De 35 h på arbetsplatsen disponerar arbetsgivaren – de 10,5 timmarna, som kallas förtroendetid, disponerar den anställde. Det är därför det kallas förtroendetid. Det är inte bara lärare som har förtroendetid. Trenden under många år har bland olika yrkesgrupper varit att denna tid har ökat. Det har nämligen visat sig att arbetstagare som ”får förtroende” arbetar både mer och bättre t ex hemma än de gör på arbetsplatserna.
Under de 35 h ska läraren inte bara undervisa, utan där ingår också:
”… t.ex. tillsyn, medverkan i utvecklings – och läroplansarbete, kompetensutveckling, planering, samverkan (i arbetslag, med skolledning, myndigheter, annan personal, näringsliv m.m.), utvärdering, dokumentation, information, marknadsföring, administration (schemaläggning, beställning, inköp, elevuppgifter, betygsadministration m.m.), ledningsuppgifter (inom arbetsenheter, program, kurser, ämnen etc.), deltagande i den verksam hetsförlagda delen av lärarutbildningen, handledning av andra lärare, lärarassistenter m.m., samordning (ämnes- och institutionsarbete, samverkan med föräldrar) osv.”
Vad den enskilde läraren ska göra och hur mycket tid som ska läggas på vad, ska arbetsgivaren (=rektorn) och den anställde komma överens om i ett arbetstidsschema. Jag undrar hur många lärare i Vänersborg som har diskuterat med sin rektor och gjort upp ett sådant här arbetstidschema.
Många föräldrar har gjort bekantskap med ett system i Vänersborgs skolor som kallas edWise. Om detta system skriver förvaltningen i den senaste delårsrapporten (som behandlades i BUN den 17 sept):
”Den digitala Lärplattformen, som införts på alla grundskolor för att förbättra kommunikationsmöjligheterna mellan pedagog, vårdnadshavare och elev, utnyttjas allt mer och bidrar till tätare kontakter mellan verksamheten och hemmen.”
Som lärare upplever jag systemet som en mer eller mindre katastrof. Det gör föräldrar också. Fyra föräldrar på Facebook:
- ”Jag är inte nöjd med hur lärplattformen, edwise fungerar i vbg kommun. Våra lärare har problem att lägga ut info där och vi föräldrar har svårt att hitta den. Vi har påtalat detta för edwise och föreslagit förbättringar…”
- ”Systemet är en katastrof. Tänk bara på om man är synskadad eller av annan anledning har svårt att träffa de miniskula länkarna med muspekaren…”
- ”Jag har ringt och andra har mailat sina åsikter och förbättringsförslag ang. Edwise. Styrelsen för Mulltorps föräldraförening har försökt att få någon ”IT-guru” att komma ut och utbilda medlemmarna i hur systemet skall användas – utan resultat.”
- ”Tycker barnen borde få veckoplaneringen med sig hem på papper varje vecka för alla har inte tillgång till dator och Internet.”
Igår fick jag se en rapport från revisorerna. De har granskat rektors styrning och ledning (det blir en egen blogg så småningom). Revisorerna skriver om edWise:
”Utifrån våra skolbesök uppfattar vi att systemen i varierande grad upplevs som besvärliga och tidsödande att använda, även av vårdnadshavare.”
Som en förälder skriver:
”Jag begriper inte varför man köper ett system med en look-and-feel som så uppenbart är förlegat. Vem är det som har kastat bort kommunens pengar denna gång?”
Det förstår nog inte jag heller. Å andra sidan är det varken en nämndsfråga eller en fråga för en lärare…
Dags för en time-out?
När jag läser Lena Eckerbom Wendels (M) debattinlägg i lördagens TTELA, så undrar jag hur Eckerbom Wendel (M) tänker. Det är inte så att jag syftar på hennes historiebeskrivning, hennes sakuppgifter eller hennes argumentation, även om det finns mycket i inlägget som kan tas upp och kommenteras. Nej, jag funderar mer på syftet med själva inlägget. Hur tänker Eckerbom Wendel när hon sätter sig på sin kammare och överhuvudtaget skriver – och publicerar ett sådant här inlägg?
Hur tänker Lena Eckerbom Wendel (M) när hon t ex skriver:
”Varje dag utan beslut som leder till bättre kunskapsresultat är en förlorad dag för Vänersborg i allmänhet…”
Kommunfullmäktige i Vänersborg har ju faktiskt fattat beslut i den fråga som Eckerbom Wendel skriver sin debattartikel om. Och det efter den största demokratiska process, medborgardialogen, som vi har sett i kommunen någonsin. Nu är medborgardialogen slut och beslut är alltså fattat.
Det spelar ingen roll vad Eckerbom Wendel eller andra i mini-alliansen tycker om det här beslutet. Och det gör de inte, Eckerbom Wendel och mini-alliansen, det vet vi. Men beslutet är taget i demokratisk ordning den 20 juni 2012 av en majoritet av fullmäktiges ledamöter (se här!).
Nu är det kommunstyrelsens och Barn- och Ungdomsnämndens uppgift, och skyldighet, att verkställa fullmäktiges beslut.
Punkt.
Om inte Lena Eckerbom Wendel (M), som ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden, vill verkställa fullmäktiges demokratiskt fattade beslut, så måste hon ställa sin plats till förfogande.
Punkt!
Lena Eckerbom Wendel (M) är en av de starka tongivande moderaterna i kommunen. Hon är ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, gruppledare för moderaterna i Vänersborg, ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden. ledamot av personal- och förhandlingsutskottet, ledamot av Demokratiberedningen, nämndeman i Förvaltningsrätten i Göteborg, mm. På den senaste tiden har Eckerbom Wendel ofta hamna fel, typ ”sluntit med tungan”, i frågor om demokrati. (Se t ex här.)
Det kanske är dags för Lena Eckerbom Wendel (M) att ta en time-out?
BUN 17 sept (2): Väne Ryr
Den kanske viktigaste konkreta frågan på Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde i måndags var frågan om Väne Ryrs vara eller inte vara. Det låg helt enkelt ett förslag från förvaltningen att Väne Ryrs skola formellt skulle läggas ner.
De som följt frågan vet att det inte har bedrivits någon skolverksamhet i Väne Ryr under det senaste läsåret. Rektor och verksamhetschef tog ett beslut sent på våren 2011 att flytta verksamheten till Onsjöskolan.
”Av organisatoriska skäl beslutas om förläggning av undervisning åk 1-6, för Väne Ryrs skolas elever, flyttas till Onsjöskolan. under läsåret 2011/2012.”
Även fritids och förskoleklassen flyttades till Onsjöskolan.
Rektorn hade rätt att fatta ett sånt här beslut. (Det finns ingen ”verksamhetschef” i Skollagen.) Rektorn organiserar skolans verksamhet. Men det är en gråzon. Det är nämligen huvudmannen, dvs Barn- och Ungdomsnämnden, som ansvarar för lokaler och skolor. Rektor kan flytta verksamheten, men det är nämnden som lägger ner skolor.
Och nu i måndags skulle nämnden lägga ner Väne Ryr. Det tyckte i varje fall den utredande och föredragande tjänstemannen. Liksom den styrande mini-alliansen.
Men det tyckte inte ”storoppositionen”, dvs S, V, MP, C och VFP. I varje fall inte än. Utredningen visade nämligen att det finns ett underlag för att öppna skolan igen. Till inte alltför höga kostnader. (Se ”Skolbeslutet och Väne Ryr”) ”Stor-oppositionen” tyckte att nämnden måste fråga föräldrarna innan beslut fattas.
Därför yrkade den samlade ”stor-oppositionen” på återremiss – med följande motivering:
”Återremittera utredningen för ett komplement med en enkät till samtliga föräldrar med barn i åldern 0-9 år i Väne Ryr för att få en djupare insikt i hur många som kan tänkas placera sina barn i förskola (och dagbarnvårdare), skola F-3 och fritidshem i Väne Ryr.”
Ordförande Eckerbom Wendel (M) och ledamöterna från mini-alliansen tyckte inte att vi skulle fråga föräldrarna. Kerstin Andersson (FP) sa:
”Föräldrarna valde bort skolan.”
Lena Eckerbom Wendel höll med:
”Föräldrarna har redan svarat!”
Mini-alliansens partier fortsätter konsekvent traditionen att bara lyssna på människor som håller med dem. Och håller folk inte med dem, så lyssnar de på de människor som inte säger något…
Lisbeth Brodin (M) menade också:
”Föräldrar kan inte begära att ha skola.”
Kerstin Andersson ansåg vidare att en återstart av skolan i Väne Ryr skulle få drastiska konsekvenser för barnen:
”Varför ska dessa barn inte få välja kompisar?”
Jag undrade lite försiktigt om det inte är föräldrarnas sak att bestämma vilken skola barnen ska gå på… Enligt Kerstin Andersson var det tydligen en nämndsfråga. Och på sätt och vis var det ju en uppfriskande åsikt att någon från mini-alliansen anser att det faktiskt finns frågor som angår nämnden… Det var ju en hel del andra frågor som inte ansågs vara nämndsfrågor denna eftermiddag… (Se ”Det är ingen nämndsfråga!”)
Så vitt jag kan bedöma blev Eckerbom Wendel (M) stundtals lite väl desperat. Hon levererade några argument som saknade all relevans i sammanhanget.
”Ska vi bygga en ny skola på Restad Gård? På Sanden?”
Eckerbom Wendel frågade också tjänstemännen hur mycket tid som hade lagts ner på utredningen… Och hur mycket pengar den hade kostat. Underförstått att utredningen om Väne Ryr var bortkastade pengar.
Man kan väl lugnt säga att den här typen av argument inte direkt fick någon i oppositionen att ändra åsikt…
Det blev votering. Mini-alliansens förslag fick 5 röster, ”storoppositionens” yrkande på återremiss fick 8.
Det innebär att om en klar och tydlig majoritet av föräldrarna väljer att placera sina barn i Väne Ryr, så kommer det att öppnas förskola, fritids, förskoleklass och grundskola 1-3 där.
Hela diskussionen kring Väne Ryr var ju ett resultat av medborgardialogen som hölls i våras. Barn- och Ungdomsnämnden satte i måndags också en formell punkt för detta projekt.
Det blev dock ett tillägg till beslutet, efter påpekande från Vänsterpartiet:
”…nämnden vill erhålla demokratiberedningens utvärdering för nämndens interna efterkommande reflektioner över medborgardialogen.”
Dock var själva formuleringen inte Vänsterpartiets. (Jag kan för övrigt redan nu utfärda ett vallöfte. Om jag blir ordförande i BUN, så ska jag se till att ändra på språket i besluten…)
Det är självklart viktigt att lära av sina erfarenheter. Medborgardialogen var ett nytt grepp för Vänersborg – och nämnden, som var ansvarig för den, måste dra lärdomar för framtiden. Naturligtvis. Och oftast lär man sig mest av misstagen.
Något som dock inte tycks gälla många politiker i Vänersborg…
Inför BUN (3): Delårsrapport och medborgardialog
Det här blir det tredje inlägget om Barn- och Ungdomsnämndens kommande sammanträde på måndag. (Den första handlade om Väne Ryr och den andra om diverse frågor som kommer att ställas.)
Nämnden ska besluta om delårsrapporten. Den fick ledamöterna sig tillskickade under veckan. En delårsrapport innehåller en beskrivning av verksamheten under året som har gått (fram till och med augusti denna gång) och blickar dessutom framåt med lite prognoser och sånt. Det har blivit några delårsrapporter genom åren… Det är ingen särskilt upphetsande läsning. Oftast är de kopierade från gång till gång med enbart smärre ändringar i texten och, naturligtvis, med uppdaterade och aktuella siffror.
Dessa uppdaterade siffror kring budgeten är det intressantaste med rapporten. TTELA:s 
”papperstidning” redogjorde idag på ett bra sätt för dessa.
Enligt prognosen går Barn- och Ungdomsnämnden minus med 9,2 milj kr år 2012. Av dessa 9,2 milj kr återfinns 80% (7,4 milj kr) under Arena och Fritid. Det är naturligtvis Arena Vänersborg som är det stora hålet, som pengar rinner ut ur…
Grundskolan går minus 3,7 milj kr, men i de pengarna ingår (av någon anledning)skadestånds- och rättegångskostnader för Arbetsmarknadsdomstolens dom för fritidspedagoger med 2,7 milj kr. Ännu konstigare är väl följande minuspost:
”kostnader för övertalighet inom förskolan med 1,4 Mkr.”
Den här posten kommer att diskuteras på måndag.
Inom den här anslagsbindningsnivån, Grundskolan alltså, så finns det också en del andra poster som går med minus, och en del andra som går med plus. Några skolenheter beräknas göra ett underskott på omkring 1 milj, Frände/Rösebo respektive Brålanda/Skerrud. Mariedals underskott blir omkring 650.000 kr. Ytterligare 6 enheter ligger på ett minus på omkring 100.000 kr.
De här underskotten kan man naturligtvis ha synpunkter på, men jag tror att rektorerna har en svår situation när de ska försöka få mycket begränsade resurser att räcka till verksamheten. Finns det dessutom flera skolor, varav några är förhållandevis små, på skolenheten är det i det närmaste omöjligt att få budgeten att gå ihop. Resursfördelningssystemet är inte utformat för detta.
Den enskilda pedagogiska omsorgen ökar kraftigt.
”I början av året var 170 barn (1-12 år) inskrivna i denna verksamhet. I september är det ca 240 barn inskrivna.”
Det här är dyrt.
”Kostnader för enskild pedagogisk omsorg ökar under hösten med ca -1,5 Mkr mer än vad som beräknades i april.”
Pengar rinner ut till privata företag som driver verksamheten i vinstsyfte… Jag gillar inte det, men det är inget att göra åt, i varje fall inte i Vänersborg. Lagen är som den är.
I delårsrapporten hittar jag också följande:
”Förvaltningen väntar på domslut för flera överklaganden och eventuella kostnader för detta är inte beaktat i prognosen.”
Det här kan jag för tillfället inte påminna mig att jag har hört talas om. Det blir till att fråga på mötet vad det är för överklaganden. Vad det kan bli för kostnader vet jag inte heller.
Förvaltningen ska försöka minska underskottet. När det gäller förskolan:
”Efterfrågan på platser för 1-5-åringar är lägre på hösten än på våren. Inför hösten finns ca 8-10 avdelningar med färre barn. Dessa förskolor har minskat sin bemanning till hösten. Inom kommunal pedagogisk omsorg minskar efterfrågan, vilket leder till färre anställda.”
Det här gillar jag inte.
När det gäller Arena och Fritid:
”Åtgärder för att minska driftskostnaderna är att senarelägga och korta säsongerna för både is på isbanor och uppvärmning av fotbollsplaner.”
Jag reagerar faktiskt på att fotbollen ska vara med och betala för bandyns stora underskott. (Grattis VIF till seriesegern!!)
Arena och Fritid sparar också på Ungdomshuset genom att öppettiderna blir sämre (mindre öppet) och att det var stängt under juli och augusti.
Det var det viktigaste om budgeten. Det finns en del annat i delårsrapporten också. Jag nöjer mig denna gång med att redovisa några axplock.
- ”Preliminära beräkningar visar att medelmeritvärdet sjunkit med 0,3 poäng till 201,2.”
Det gäller betygen i åk 9. De sjunker. Inte så konstigt med tanke på hur grundskolan har behandlats ekonomiskt de senaste åren.
Resultaten från vårens nationella prov i åk 3 och åk 6 redovisas också. (Dock inte från åk 9.) Andelen godkända elever har sjunkit under de tre senaste åren i både matematik och svenska i åk 3. För åk 6 går det inte att jämföra, eftersom de nationella proven tidigare har genomförts i åk 5. Andelen godkända elever ligger kring 90%, något högre siffror i svenska och något lägre i matte.
- ”Kommunikationen med medborgare, företagare och organisationer ska förbättras … och skapa fler nöjda brukare. … Resultatet förväntas att uppnås.”
Tidigare har väl BUN knappt lyssnat till medborgarna överhuvudtaget. Med vårens medborgardialog har det självklart tagits ett steg framåt.
- ”Den digitala Lärplattformen, som införts på alla grundskolor för att förbättra kommunikationsmöjligheterna mellan pedagog, vårdnadshavare och elev, utnyttjas allt mer och bidrar till tätare kontakter mellan verksamheten och hemmen.”
Det här upplever man knappast ”på golvet”, i varje fall gör inte jag det. Det går ytterst trögt att implementera denna plattform och många föräldrar är fortfarande inte ens med. Gränssnittet är klumpigt och det är svårt att navigera i systemet. Dessutom konkurrerar det i praktiken med sociala medier som Facebook. Kanske skulle skolorna använda Google+ eller Facebook istället? I varje fall så länge det inte finns någon app till mobiltelefonerna… Det är nog så att vill föräldrarna veta något om sina barn och ungdomar, så ringer de, SMS:ar eller tar kontakt med pedagogerna via email, eller Facebook.
När det gäller investeringar så kan man notera att:
Taket på Arena Vänersborg har förstärkts, renovering av Ursands camping, som återinvigdes i juni, har genomförts och byggnation av nya omklädningsrum vid Botered har inletts.
Det är inte en dag för sent att det har inletts arbeten med nya omklädningsrum på Botered. De gamla har stått där sedan min tid i det gamla anrika Columbia…
Ärende 8 på dagordningen handlar om medborgardialogen. Förslaget till beslut är att BUN ska avsluta projektet.
Det förstår jag inte. 278 medborgare ville vara med och utvärdera medborgardialogen. Den här utvärderingen har ännu inte genomförts. Och då undrar jag, inte kan väl BUN avsluta projektet innan denna utvärdering är klar?
Det BUN har framför sig inför sammanträdet, det är en slutrapport som redogör för vad de som har arbetat med projektet, politiker (dock inte nämndens politiker med undantag av presidiet!) och tjänstemän, anser. Och slutrapporten är ganska underlig, bristfällig kanske är ett mera rättvisande omdöme. Slutrapporten består nämligen av mängder med citat som någon har skrivit upp på diverse möten.
Här följer ett antal citat ur rapporten, som jag har fastnat för. De utgör inte på något sätt någon sammanfattning eller beskrivning av helheten.
- ”Nämnden har fått för lite insyn i arbetet.”
- ”Tidplanen var alldeles för kort för att genomföra en medborgardialog.”
- ”Tydlighet i direktiven och i svarsalternativen är mycket viktiga om man menar allvar med att man är intresserad av vad medborgarna verkligen tycker!”
- ”vi har inte fått ut budskapet ‘att det syftar till att få mer resurser till undervisning’.”
- ”Vi har inte nått ut till alla grupper.”
- ”Jag tycker på det hela att den varit bra, men allmänheten har ju uttryckt skepsis ang vissa beräkningar mmm men jag tror inte man kunde gjort mer.”
- ”inrätta ett debattforum”
- ”Skapa en särskild facebookgrupp för att förebygga alla ‘mot-grupper’ som startats.”
- ”Vi borde läst och kritiskt granskat för att hitta fällorna som kunde användas mot syftet.”
- ”Korrekturläsa, var noggrannare med ordval.”
- ”Informationen måste vara mycket tydlig och så objektiv som möjligt.”
- ”Att få 8 % av befolkningen att besvara enkäten är en god bedrift!”
- ”Alternativen man skulle ta ställning till var ställda så att de allra flesta inte kunde eller vägrade välja.”
- ”Frågan är egentligen för komplicerad för att man skall kunna besvara frågeställningarna i den här formen.”
- ”Genomför en parallell opinionsundersökning riktad till ett bestämt antal personer så att man kan får fram ett statistiskt säkerställt ställningstagande i förhållande till populationen i kommunen.”
- ”Påskynda uppgradering av kommunens ålderdomliga officepaket från 2003.”
- ”brister i underlaget”
- ”Brister i kommunens statistikprograms analysfunktioner, direkta felaktiga funktioner”
- ”Bra med väktare på plats när det behövdes.”
- ”Vi saknade stora grupper i samhället som av någon anledning inte kom på mötena.”
- ”Vi hade inte tillräckligt noga kontrollerat materialet varför vi fick onödig kritik kring pilen och något av diagrammen. Detta användes sedan för att skapa misstro.”
- ”Vi lyckades inte visa att det var ett gemensamt budskap från förvaltning och politiker.”
- ”Oklarhet i rollerna politik och förvaltning gentemot medborgarna.”
- ”Politiker har hävdat att ”detta ansvarar tjänstemän för” och tjänstemän har hävdat att ”detta är en rent politisk fråga”, dvs istället för samarbete har vi två grupperingar som skjuter över ansvarsfrågan då det blir obekvämt.”
Alldeles i slutet av rapporten står det:
”Vid redovisning för nämnden angavs möten mellan två av ledningsgruppens personer som projektgruppsmöten för att det skulle framstå som om gruppen fullgjort uppdraget.”
Det här undrar jag över. Har Barn- och Ungdomsnämnden blivit duperad?
För övrigt har Barn- och Ungdomsnämnden några informationsärenden och annat smått och gott. En större fråga, som jag inte har berört, är ärende 6. Den handlar om att BUN ska yttra sig över utredningen ”Minska klimatpåverkan från kommunalt finansierad kostverksamhet”. Det handlar bland annat om att kommunen ska införa en vegetarisk matdag i veckan.
Om jag hinner och orkar kanske det blir några rader om detta imorgon…
Inför BUN (2): Frågor om rektorer, arenan mm
Det har hänt en del sedan Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde i juni. Det tycks dock som om alla händelser inte ska tas upp. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) anser nog att de är typ ”tjänstemannafrågor”, dvs frågor som inte angår oss politiker. I moderaternas Vänersborg finns det många sådana… Men allt bör komma upp på bordet. Tycker jag. Alltså måste jag som ledamot ställa några frågor.
Det är inte bara jag som har tänkt så här. Marianne Karlsson (C) har också gjort det. I diariet idag hittar jag nämligen ett mail från Marianne Karlsson (C). Marianne Karlsson ställer några frågor, som hon vill ha svar på till måndag. Hon skriver:
”En rektor, Frändeskolan, har fått sparken. Jag vill ha siffror på den ”goda ekonomiska hushållning” som detta är! Papper på bordet på måndag.
Från förvaltningen får vi uppgifter att vi inte har tillräckligt med behörig personal. Att då betala en behörig person ‘avtalspension’ ett par år tycker jag rimmar dåligt. Har vi egentligen råd med det? Hur menar Ni att dessa pengar/resurser kommer barn och elever tillgodo?”
Det är ord och inga visor. Det är bra frågor. Dessutom undrar jag, och det gör nog Marianne Karlsson också, varför rektor Inger Carlsson överhuvudtaget tvingades bort från sin tjänst. (Läs om rektor Carlsson här.)
Barn- och Ungdomsförvaltningen, –nämnden, har under flera år tillämpat en policy där duglig och kompetent personal betalas för att sluta sina tjänster. Detta samtidigt med att det blir allt fler barn och ungdomar per vuxen i både förskola och grundskola.
I början av juli läste vi i TTELA (eller på min blogg, klicka här) att sex barnskötare fick dela på en miljon kronor för att sluta sina tjänster. Du läste rätt, ”sluta sina tjänster”. I stället för att använda miljonen för att öka personaltätheten!
Dagen efter(!) den här artikeln skriver TTELA om personalen på Hallebergs förskola.
”Personalen konstaterar att det med de förutsättningar som finns idag är svårt att uppfylla Skolverkets krav.”
Rätt tänkt? Feltänkt? Tänkt?
Att betala kompetent personal för att sluta sina tjänster har varit feltänkt förut. Och det är feltänkt nu.
Konsekvensen av förvaltningens agerande mot Inger Carlsson är också att skolorganisationen i södra Dalsland förändras. Dalboskolans rektor ska nu också vara rektor över Frändeskolan och Rösebo skola.
Den här förändringen strider mot de principer för organisationen som förvaltningen själv har lagt fast. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal och Vision protesterar och skriver med anledning av det här:
“Vi har tidigare tagit beslut i FSG om rektorsorganisationen, där det framgår att det ska vara en rektorstjänst på 100% på Frändeskolan/Rösebo skola samt en rektor på 100% på Dalboskolan. Det har från arbetsgivarhåll sedan tidigare fastslagits att en rektor inte kan vara chef över både F-6 och 7-9.”
Det hade förvaltningen tydligen glömt… Dessutom har förvaltningen också glömt att förhandla förändringarna…
Det har dock varit turbulent i södra Dalsland flera gånger de senaste åren. Följ med…
Inför läsåret 2010-2011 skulle Dalboskolan få en ny rektor. Förvaltningen föreslog då att Inger Carlsson, som var rektor på Frände/Rösebo (F-6), också skulle bli rektor på Dalbo (7-9). Lärarfacken protesterade. Inte mot Inger Carlsson, utan mot att Dalbo inte skulle få en egen rektor. Lärarfacken ansåg att det inte var någon bra organisationsmodell, att slå ihop två LM-skolor med en högstadieskola. Förvaltningen gick mot lärarfacken. Rektor Inger Carlsson var så oerhört kompetent att detta inte skulle bli några som helst problem…
Inför läsåret 2011-2012 hände saker. Helt plötsligt ansåg förvaltningen att organisationen med en rektor på Frände/Rösebo och Dalbo inte var bra…
Förvaltningen beslutade att Frände/Rösebo skulle ha en egen rektor. Igen. Även Dalboskolan (7-9) skulle ha en egen rektor. Det här var ju precis det lärarfacken hade velat hela tiden. Va’ bra!
I detta läge ville Inger Carlsson pröva sina vingar på Dalboskolan. Och lärarfacken var 
positiva till Inger Carlsson.
Det var inte förvaltningen.
Inger Carlsson dög inte för Dalbo. Helt plötsligt. Istället utannonserades rektorstjänsten på Dalbo – tillsammans med ett flertal rektorstjänster i kommunen. Många sökte tjänsterna och ett flertal intervjuer skulle hållas. Dock inte med Inger Carlsson.
LR (=Lärarnas Riksförbund, ett av lärarfacken) ställde frågan till förvaltningen, vilka som var tilltänkta till Dalbo. LR fick svaret: ”Ingen. Och alla. Alla sökande söker alla rektorstjänster.” LR på Dalboskolan hade därför ingen möjlighet att skicka någon representant till intervjuerna. (Det fanns ingen möjlighet att lämna arbetet för att sitta med på över 10 intervjuer.)
Det visade sig senare att en person, och endast en, var ”headhuntad” till Dalbo. Ingen annan av de sökande var överhuvudtaget aktuell till Dalboskolan…
Och nu…
Nu har läsåret 2012-2013 börjat. Och vad händer? Återigen slås Frände/Rösebo och Dalbo ihop… Återigen ska Frände/Rösebo och Dalbo ha en rektor. (Dock inte Inger Carlsson.) Mot lärarfackens vilja.
Fattar någon vad som händer? Ingen på Frände/Rösebo och Dalbo gör det… Kan förvaltningen förklara?
Det ska bli intressant att höra förvaltningens förklaringar. Inte bara på alla förändringar fram och tillbaka, utan också varför allt sker mot lärarfackens vilja. Ibland även utan någon som helst samverkan.
Det blir fler frågor på måndag.
Marianne Karlsson (C) ställer ytterligare två frågor. En fråga handlar om vad som händer i Väne Ryr om inte skolan öppnas. Karlssons sista fråga tar upp resursfördelningsmodellen.
”Hur bör en resursfördelningsmodell se ut som ger större personaltäthet, exempelvis när kommunfullmäktige så beslutat?”
Min bestämda åsikt är att modellen måste ändras. Jag tyckte inte att den var bra när den antogs, och jag tycker inte att den är bra nu heller.
I en tidigare blogg skrev jag om att det tydligen investeras i arenan och att jag som ledamot i BUN blir något överraskad när jag får läsa det i TTELA. Det är väggar på 3 m, det är golv, det är förtält (ja, du läste rätt – se här) och det har också talats om kompletteringar av läktarna.
Det måste bli en fråga om vad det har kostat och var besluten har fattats.
På tal om arenan, så har nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) tagit till orda i moderaternas (mycket sporadiska) blogg. Hon skriver under rubriken: ”Sanningar om arenan”. (Här.) Eckerbom Wendel har citationstecken runt ordet ”sanningar”, vilket torde betyda att hon anser att sanningarna inte har kommit fram. Blir ännu mer nyfiken när hon sedan inleder sitt inlägg:
”Det finns många ’sanningar’ om vår Arena i bloggar, kommentarer och ’på stan’.”
Återigen citationstecken… Blir också förväntansfull när det står bloggar… Eckerbom Wendel läser ju inga sådana…
Eckerbom Wendel konstaterar att arenan inte är färdigbyggd, att den kostar 27 milj kr per år, att taket läcker, att det pågår rättsprocesser och att information om arenan:
”kommer fortsätta att hållas ’hemlig’”
Varför Lena har citat på ordet hemlig vet jag inte. Eckerbom Wendel gillar tydligen citationstecken. Kanske är det ett sätt att gardera sig? Typ ”har jag skrivit det? Nä, jag hade ju citationstecken runt ordet…”
Och tänk, när jag läser Eckerbom Wendels inlägg, så kan jag inte se att åtminstone en blogg har skrivit något som motsäger hennes ”tillrättalägganden”. Inte på en enda punkt.
Så visst, Eckerbom Wendel skriver en del sanningar, typ sådana som vi kände till sedan innan, men frågan är väl – är det alla sanningar…?
Hur står det till med arenans väggar, golv osv? Det finns ju åtskilliga anmärkningar i besiktningsprotokollen… Kanske ska jag fråga om det också?
Det blir nog ett spännande möte. Och fler ärenden finns på dagordningen. Jag återkommer med fler inlägg inför sammanträdet på måndag.
Tänker mini-alliansen respektera KF:s beslut?
I onsdags förra veckan fattade kommunfullmäktige två viktiga beslut som rör skolorna i Vänersborg. Det första beslutet var att alla skolor (utom Sundals Ryr, och att en utredning ska tillsättas angående Väne Ryrs framtid) ska vara kvar. (Det kan du läsa om här.) Det andra beslutet var att tillföra grundskolan och fritidshemmen 16 milj kr till personalförstärkning. (Och det kan du läsa om här.)
”Nederlagen i kommunfullmäktige är helt klart jobbiga.”
säger Gunnar Lidell (M) i TTELA. (Här.) Trots det har Lidell inga planer på att avgå.
Men är inte den stora frågan just nu:
Tänker mini-alliansen respektera fullmäktiges beslut?
Lena Eckerbom Wendel har bloggat (se här). Hennes blogg är i stort sett en kopia av det debattinlägg, som var infört i TTELA på midsommarafton (se här). I TTELA var inlägget också underskrivet av Gunnar Lidell (M), Johan Ekström (FP) och Marie-Louise Bäckman (KD). Eckerbom Wendels blogg är bara underskriven av Eckerbom Wendel själv…
De båda inläggen behandlar fullmäktiges beslut. Vad skriver då mini-alliansens företrädare om fullmäktiges beslut? Redan rubriken på debattinlägget anslår tonen:
”Hur ska skolbeslutet genomföras?”
Mini-alliansens företrädare skriver:
”De pengar man (=kommunfullmäktige) gav bort är i realiteten pengar som inte finns. Frågan nu är hur, eller om, intentionerna i onsdagens beslut kan genomföras?” (TTELA)
Dagen efter fullmäktiges beslut tvivlar alltså alliansens ledande politiker på om fullmäktiges beslut kan genomföras! Men det finns inget utrymme för tvivel och tveksamhet: Det är mini-alliansens skyldighet att verkställa fullmäktiges beslut!
Punkt!
De skriver också:
”en allt för liten del av den ökningen kan gå till lärare och utveckling” (här har Eckerbom Wendel i sin blogg ändrat till ”utbildning”)
Det beslut som fullmäktige fattade säger att de 16 miljoner kr ska gå till:
”Ökad personaltäthet inom grundskola/fritidshem”
Med det menas, vilket är ganska uppenbart, att alla miljoner ska gå till personal. Inte bara en ”liten del”.
Hur svårt kan det vara? Kommunfullmäktiges beslut gäller – och ska genomföras. Och tycker inte mini-alliansen det, så finns det bara en sak kvar: att avgå och överlämna sina platser till de partier som är villiga att verkställa fullmäktiges beslut.
Men mini-alliansen tänker tydligen inte avgå. Istället utövar de något slags krypskytte mot beslutet. Hur de tänker vet jag inte. Kanske tror mini-alliansen att ”stor-oppositionen” tänker ändra sig nu efter beslutet, och inse att den har fel, krypa till korset och typ ta tillbaka sitt beslut.
Så kommer inte att bli fallet.
Det är ingen hejd på ”krypskyttet” mot fullmäktiges beslut. De skriver i sitt debattinlägg:
- ”Att ge sken av att vi kan ha kvar alla lokaler vi har i dag utan att också öka anslaget till de fasta kostnaderna är att vilseleda.”
- ”allt för många av kommunens elever inte får den utbildning de har rätt till”
- ”Fullmäktigebeslutet innebär att ojämlikheten mellan kommunens skolor ökar”
- ”möjligheterna att möta skollagens krav avseende rätt till särskilt stöd respektive lärarbehörighet minskar”
Visst är detta att visa bristande respekt, egentligen inte bara för kommunfullmäktiges beslut, utan också för de synpunkter som alla medborgare framförde i medborgardialogen?
Några av dessa synpunkter som mini-alliansen framför är ju för övrigt frågor som inte hänger ihop med fullmäktiges beslut. Det är problem som har skapats av de nedskärningar som har skett på skolans område i åratal. I stället har ju beslutet förra veckan gett 
förutsättningar att åtgärda problemen! Dessutom har ”stor-oppositionens” företrädare framfört att de här 16 milj ska ses som ett första steg mot en allt större satsning på kommunens barn och ungdomar.
Varför kommer jag att tänka på Don Quijote…?
Argumentet att ”att ojämlikheten mellan kommunens skolor ökar” tycker jag är intressant. Eckerbom Wendel framförde det i fullmäktigedebatten. Hon påstod att:
“Barn i stan diskrimineras av oppositionens förslag.”
I fredagens TTELA finns det också en artikel där utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh intervjuas. Sjöbergh säger:
”Eftersom man får pengar per elev så kommer de stora skolorna med många elever få mer resurser i form av fler lärare medan småskolorna inte berörs så mycket.”
Undrar hur Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Eckerbom-Wendel (M) får ihop detta?
Det finns inte bara frågetecken kring mini-alliansens ambition och vilja att verkställa fullmäktiges beslut. För säkerhets skull slänger Lena Eckerbom Wendel in en brasklapp på sin blogg:
”Dessutom så förväntas förvaltningen trolla med knäna för att hantera ökade lokalkostnader samtidigt som budgettillskottet öronmärkts till lärare. Läser man i kommentarsfältet i ttela så kommer också förvaltningen att anklagas för att sabotera om man misslyckas…”
Ska Eckerbom Wendel tolkas typ ”hur det nu än blir med mini-alliansens verkställande av fullmäktiges beslut, så kommer ändå inte tjänstemännen att kunna genomföra det”?
Man blir också lite fundersam när man läser Sven-Erick Sjöberghs ord i TTELA:
”Det är omöjligt och finns inga möjligheter för oss att hinna.”
Å andra sidan säger Sjöbergh senare i artikeln:
”Men eftersom nämnden inte träffas förrän i augusti så förstår jag inte hur vi ska hinna det. Det låter omöjligt.”
För att verkställa beslutet krävs det uppenbarligen att Eckerbom Wendel kallar in Barn- och Ungdomsnämnden till ett extra sammanträde. Snabbt. Då kan uppdraget (det handlar om utredningen av Väne Ryr) formellt ges till förvaltningen.
Och därmed är vi till tillbaka till huvudfrågan: Tänker mini-alliansen verkställa fullmäktiges beslut?
Inför KF 20 juni (2): Budget, fastigheter och Ursand
Läser vidare i mina handlingar inför morgondagens kommunfullmäktigesammanträde. Det är inte bara skolfrågan och budgeten som ska tas upp, även om dessa frågor kan vara avgörande för det fortsatta borgerliga styret i Vänersborg.
Några ytterligare ord om budgeten dock. En komplettering till den förra bloggen (här) liksom. Oppositionen föreslår som bekant att öka anslaget till Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) med 16 milj kr. I sitt ursprungliga förslag ville mini-alliansen, M, FP och KD, istället skära ner pengarna till BUN med 1%, dvs drygt 6 miljoner kr (jämfört med i år). Nu när skatteprognosen har blivit bättre, så vill mini-alliansen ”bara” skära ner anslaget till BUN med drygt 3 milj kr.
Mer är barnen och ungdomarna inte värda i mini-alliansens Vänersborg. (Jämför med att anslaget till arenan skulle öka med ytterligare 4 milj kr.)
Kommunfullmäktige ska också ta ett beslut om samlad fastighetsförvaltning. Förslaget lyder:
”Kommunens fritidsfastigheter avseende ägande, utveckling och förvaltning samlas under samhällsbyggnadsnämnden från 2013-01-01.”
Fördelarna med denna förändring är uppenbara. Enligt en utredning som har gjorts är vinsterna bland annat följande:
- ”Kostnaderna för drift och investeringar tydliggörs.
- Stärkt och samlad kompetens vad gäller fastighetsjuridik, projektering, byggande och fastighetsförvaltning mm.
- Stordriftsfördelar.
- Samlad inköpskompetens
- Stärkt beställarorganisation.
- Tydligare ansvarsfördelning.”
Det blir ingen strid i denna fråga, jag tror att alla partier är överens. Det här innebär att t ex Arena Vänersborg och Ursand lyfts bort från BUN.
…så är det några politiker som riskerar att inte få ansvarsfrihet i framtiden, så är det ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden… (Hihi.)
När experterna på fastigheter har tittat på BUN:s fastigheter, så har det upptäckts
”ett stort uppdämt underhållsbehov.”
Det var väl i och för sig ingen överraskning. Men det är väl ytterligare ett skäl till att det kan bli bra att fastigheterna kommer i händerna på experter.
I fortsättning ska BUN bara ha hand om verksamheten (som efter årsskiftet alltså bedrivs i de av Samhällsbyggnadsförvaltningen hyrda lokalerna), marknadsföringen och bokningarna (arenan, sporthallar etc).
Här kan jag skönja vissa problem… Jag inbillar mig nämligen att Samhällsbyggnadsförvaltningen, och –nämnden, vill ha betalt för de verkliga kostnaderna vid uthyrning. Det är svårt att tro att Samhällsbyggnadsförvaltningen vill subventionera t ex IFK Vänersborg på det sätt som BUN alltid har gjort. I Mål- och Resursplan 2013-2015 skriver tjänstemännen på Barn och Ungdom också:
”konsekvenser för arena och fritid är i nuläget oklara.”
Det lär väl också bli ”problem” när skolorna vill hyra lokaler, is etc, om de verkliga kostnaderna ska betalas.
Vi får se hur ”lösningarna” kommer att se ut. När det klarnar.
Det var en artikel om Ursand i dagens TTELA (här). TTELA berättar att det kostar BUN 800.000 kr att åtgärda alla brister på Ursands camping i Vänersborg.
TTELA citerar kommunens fastighetschef Gunnar Björklund, som säger:
”Kommunen äger Ursand och har arrenderat ut campingen till Bert Karlsson. I arrendeavtalet står det att allt ska fungera som det ska men när det inte gör det så behöver vi åtgärda det.”
Jag ser inte var detta står i avtalet, men jag kan naturligtvis ha missat det. Däremot ser jag att det i arrendeavtalet står:
”Området upplåtes i befintligt skick.”
Det står faktiskt också i den Mål- och Resursplan 2013-2015 som ska behandlas på fullmäktige i morgon:
”Eventuella investeringar vid Ursands Camping finansieras via utökat arrende.”
Kanske har BUN:s representanter kommit överens med Bert om något annat när avtalet skrevs? Även om det inte finns några papper på det, i varje fall inte som jag kan hitta…
Hm…
Nu ska inte arrendeavtalet tas upp på morgondagens fullmäktige. Däremot ställer min partivän Lutz Rininsland två frågor om Ursand. Den ena frågan ställs till Byggnadsnämndens ordförande Peter Göthblad (FP). Den handlar om hur Byggnadsnämnden hanterade frågan om Berts ansökan om strandskyddsdispens. (Du kan läsa hela frågan här.) Det tycks inte ha gått riktigt rätt till…
Den andra frågan ställer Lutz till ordförande i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Bengt Holmqvist (M). Den handlar om vad ordförande stödjer sig på när han till synes handlar på 
eget bevåg i strandskyddsfrågan och sätter sig över sin egen nämnd. (Du kan läsa hela frågan här.) Det tycks inte heller här ha gått riktigt rätt till…
För övrigt är det invigning av ”det nya Ursand” på onsdag nästa vecka. I egenskap av ledamot av BUN så är jag inbjuden…
Wow.
Inför KF 20 juni (1): Beslutet om skolfrågan och budgeten
Imorgon onsdag gäller det. Kommunfullmäktige har sitt sista möte innan sommaruppehållet och flera viktiga beslut ska tas. Jag tänker närmast på skolfrågan och budgeten för nästa år.
Hur besluten kommer att se ut är helt klart – om inget oppositionsparti gör en kovändning i sista stund. Eller kommer överens med mini-alliansen om någon typ av kompromiss. Och det kan man ju aldrig veta säkert. Mini-alliansen har sedan det senaste mötet i kommunstyrelsen (se ”Mini-alliansens nederlag i kommunstyrelsen.”) slängt ut inviter både till höger och vänster. (Det är sant.) Och vem vet, kanske är det någon som har nappat.
Kanske förhandlar Per Sjödahl och Miljöpartiet bort 16 nya miljoner kr mer till skolan 2013 för att i stället få igenom att området Mariedal Östra inte ska bebyggas (utgå ur exploaterings- och investeringsbudgeten)? Kanske tycker socialdemokraterna att det blir för drastiskt att rösta med Vänsterpartiet mot mini-alliansens partier, som man oftast, i ärlighetens namn, kommer ganska bra överens med?
Frågorna om skola och budget är nämligen så viktiga att de kan betyda politiskt liv eller död för mini-alliansen. Mini-alliansen kämpar helt enkelt för sitt fortsatta maktinnehav. Och när man står öga mot öga med en förlust av makten, och härligheten, så är man nog beredd till både en och två och tre, både stora, och ännu större, eftergifter… Typ.
Även om det inte går att utesluta kompromisser och uppgörelser mellan skål och vägg, så 
tror jag ändå inte att något av oppositionspartierna ändrar sig. Skillnaderna i sakfrågorna är nog för stor mellan ”blocken” och dessutom tror jag att partierna vet att väljarnas dom skulle bli hård om man sviker skolorna nu.
Osvuret brukar dock vara bäst.
Men mitt tips är alltså, trots allt, att alla skolor utom Sundals Ryr blir kvar och att en utredning tillsätts om Väne Ryrs skolas framtid. När det gäller budget 2013 får Barn- och Ungdomsnämnden 16 milj kr mer än innevarande år.
Som jag ser det helt i linje med medborgardialogens resultat.
När kommunstyrelsen behandlade skolfrågan så skrev mini-alliansens tre partier en reservation. De skriver:
”Detta innebär att vi fördelar ännu mer medel, ifrån de elever som vi idag inte klarar att ge den utbildning de har rätt till, till sten och betong på platser där det finns ett litet antal elever som dock har röststarka föräldrar.”
Noterar ni den föraktfulla tonen?
Tänk, BUN går ut med en medborgardialog för att höra vad medborgarna tycker. De som engagerar sig och gör sina röster hörda, precis som var syftet med dialogen, beskrivs som ”ett litet antal” (är två tusen röster ”ett litet antal”?) som är ”röststarka”. Och eftersom de är ”röststarka” så ska man inte lyssna till dem? Menar mini-alliansen att man istället ska lyssna till de ”röstsvaga”? Eller, som Kerstin Anderssons (FP) säger, de som inte yttrar sig….?
I sakfrågan ville medborgarna, de som yttrade sig, behålla småskolorna. I mini-alliansens reservation beskrivs ett sådant här ställningstagande som dels ett ”behagligt” beslut och dels som ett ”icke-beslut”.
Kerstin Andersson (FP) gick ett steg längre i sin debattartikel i TTELA häromsistens (se här):
”Att föreslå att alla skolor ska fortsätta att användas … är rent ut sagt oansvarigt!”
”Icke-beslut”. ”Oansvarigt.” Tonen är hård. Jag undrar egentligen varför mini-alliansens partier överhuvudtaget ville ha en medborgardialog.
Kerstin Andersson i Folkpartiet sa till oppositionen på ett sammanträde i nämnden att:
”Ni bara letar kryss till nästa val.”
Jag hoppas att Kerstin Andersson får rätt i sin profetia. Jag hoppas att medborgarna kommer ihåg vilka som lyssnar på dem – och vilka som inte gör det.
.
PS. KS-protokollet med mini-alliansens reservation hittar du här (bilaga 1 i slutet).
Mini-alliansens nederlag i kommunstyrelsen
Idag är det Sveriges nationaldag. Det betyder att den svenska fanan vajar i Nordstan.
Några hektiska veckor ligger framför politikerna i Vänersborg, innan det är dags för semester. Nu på måndag har Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) sammanträde. Då ska en del intressanta saker avhandlas, bland annat kring arenan. Däremot ska inte skollokaler eller budget 2013 upp. Här har BUN redan sagt sitt. Och nu även kommunstyrelsen.
Igår var nämligen båda dessa tunga och viktiga frågor uppe till behandling i kommunstyrelsen (KS). Den styrande mini-alliansen led två svidande nederlag. Men varken skolfrågan eller budgeten är slutgiltigt avgjorda. Det blir de först den 20:e juni, när frågorna kommer upp i kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade annars helt enligt Barn- och Ungdomsnämndens förslag när det gällde frågan om framtidens skola i Vänersborg. (Du kan se BUN:s beslut här.) Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet röstade som partikamraterna i BUN. (Ja, några sitter ju både i BUN och KS, dock inte undertecknad.) Det betydde 9-6 till att alla skolor skulle bevaras. (Utom Sundals Ryr då, som alla känner till vid det här laget, och att en utredning ska avgöra Väne Ryrs framtid.) Morgan Larsson i Välfärdspartiet ersatte för övrigt Marika Isetorp, som var på resande fot till Bryssel, så Miljöpartiet representerades endast av Per Sjödahl.
Mini-alliansens partier, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, lade fram ett nytt förslag i KS. Jodå, det stämmer. Från sammanträdet i BUN på måndagen till KS på tisdagen veckan efter, på drygt 1 vecka kommer ett nytt förslag. Trots att de har haft ett halvår på sig… Det är till att ha beslutsångest, när man styr över invånarna i Vänersborg…
Mini-alliansens förslag såg ut så här (det är naturligtvis inte helt olikt det tidigare förslaget, lite rättvis får man väl vara…):
- ”att bygga om Norra skolan och Öxnereds skola till tvåparallelliga skolor för att täcka behovet av elevplatser i tätorten Vänersborg och därefter avveckla grundskoleverksamheten i Blåsuts skola”
- ”att avveckla grundskoleverksamhet under kommunalt huvudmannaskap vid Väne-Ryrs skola och Sundals-Ryrs skola omgående samt Rösebo skola och Mulltorps skola till höstterminen 2013 eller senast 2014 i syfte att slippa minska på resurserna till lärare och läromedel”
Noterar ni uttrycket ”under kommunalt huvudmannaskap”. Det är så man kan tro att mini-alliansen tänker sig att driva skolorna som friskolor…
Sedan kan mini-alliansen inte släppa det här med att försöka lura i folk att en nedläggning av några skolor skulle ge nämnden en massa resurser till lärare och läromedel. Men det har jag skrivit om i min förra blogg, se här. Däremot kan jag inte låta bli att citera nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Under förra årets budgetdebatt i kommunfullmäktige sa Eckerbom Wendel:
”Hur ger mer pengar en bättre skola? Jag tror inte att det är pengarna.”
Kommunstyrelsen kommer alltså att föreslå fullmäktige att besluta enligt oppositionens förslag i skolfrågan. Det var mini-alliansens första nederlag i kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens ställningstagande i skolfrågan gör inte Gunnar Lidell (M) särskilt glad. Tvärtom, han blir ganska orolig. I Radio Väst säger han:
”Vi är lite oroliga för över hur finansiering ska ske av och behålla hela organisationen utan att tillföra pengar till organisationen och lokaler.”
Gunnar Lidell behöver inte vara orolig. I varje fall inte för finansieringen. På punkten efter hände nämligen något unikt!
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet kom överens om ett gemensamt budgetförslag för 2013!
Ja, ni läste rätt. Efter att partierna hade kommit överens om ett gemensamt förslag i skolfrågan, så ledde det på ett ganska naturligt sätt till diskussioner kring pengarna till skolan och BUN. När det sedan dessutom visade sig att partiernas olika budgetförslag hade många andra beröringspunkter, så tog partierna sitt ansvar och kom fram till ett gemensamt förslag.
16 miljoner kronor mer till skolan 2013! 16 miljoner kronor till ökad personaltäthet inom grundskola/fritidshem!
Det ska jämföras med de minus 6 miljoner som mini-alliansen röstade igenom i BUN tidigare i vår…
Så Gunnar Lidell – du behöver inte vara orolig. I varje fall inte för finansieringen…
Ett gemensamt förslag från oppositionen innebär naturligtvis en stor styrka. Chanserna att förslaget ”går igenom” i fullmäktige ökar dramatiskt. Nackdelen är att varje parti får kompromissa bort något. Detta förslag innebär att alla partier har både gett och tagit.
Så här ser jag det som vänsterpartist.
Vänsterpartiet begärde i våras 25 miljoner kronor mer till förskola och skola än vad BUN får i år. Socialdemokraternas bud var plus/minus noll. De andra oppositionspartierna lade sig någonstans mittemellan. Vänsterpartiet ansåg att om inte de 25 miljonerna fanns, så skulle förslaget finansieras med en skattehöjning. Socialdemokraterna och Välfärdspartiet sa nej till skattehöjning. Centerpartiet också tror jag. Sedan dess har de olika partierna haft en del interna diskussioner om sina ”bud”, och antagligen också om de andra partiernas yrkanden.
I en omröstning i fullmäktige hade aldrig Vänsterpartiet fått majoritet för sitt förslag (även om det är det bästa förslaget…). Istället hade risken varit att ett mycket sämre förslag, t ex mini-alliansens, hade gått igenom på grund av oppositionens splittring.
16 miljoner kronor mer till BUN utan skattehöjning blev kompromissen. Pengarna ska tas från resultatet. Som då blir plus/minus noll. En liten ovanlig lösning, men om det går ”framåt” med ekonomin, som en del tyder på, kan det ordna sig. I värsta fall, om t ex försörjningsstödet fortsätter att öka, så får oppositionen ta diskussionen om en skattehöjning i oktober/november. Som jag ser det.
Som vänsterpartist tycker jag att kompromissen är bra. Det gemensamma förslaget innebär ett stort trendbrott. För första gången på många, många år tillförs skolan mer pengar. Och 16 miljoner är faktiskt inte småpengar, tvärtom, det är en betydande summa.
Och naturligtvis, klarar kommunen av mer pengar till barnen och ungdomar utan en skattehöjning, så är det naturligtvis att föredra. En skattehöjning är en nödlösning.
Dessutom ser jag det här som ett första steg i en satsning på kommunens barn och ungdomar, både i stan och på landet… Efter den genomförda medborgardialogen så tror jag också, att de andra partierna, utom mini-alliansens då, inser kraften och det stora engagemang för skolan som medborgarna har demonstrerat. Och det påverkar naturligtvis partierna. I varje fall de partier som vill lyssna…. En del politiker, t ex Kerstin Andersson (FP), tycker ju att de som lyssnar bara ”letar kryss till nästa val” och borde skämmas. Själv lyssnar Kerstin Andersson bara på dem som inte säger något…
Det finns dock en liten fnurra på tråden… Den uppmärksamme läsaren undrar naturligtvis – Miljöpartiet då? Tja, Miljöpartiet i allmänhet och Per Sjödahl i synnerhet, går ibland sina egna vägar. Och för många av oss andra i politiken, så är dessa vägar ibland ”outgrundliga”. Miljöpartiet ställde som villkor för att delta i kompromissen – att Mariedal Östra inte skulle exploateras…
Precis som förra året. Då ingick Miljöpartiet en ”pakt” med moderaterna, som gick ut på att Miljöpartiet röstade på mini-alliansens budgetförslag, mot att mini-alliansen gick med på att Mariedal Östra skulle utgå ur exploateringsbudgeten. Det förlorade barnen och ungdomarna några miljoner på.
Tänker Miljöpartiet gör samma sak i år igen? Tänker de rösta på mini-alliansens budgetförslag, som inte innebär en krona till skolan – mot Mariedal Östra? Är Mariedal Östra en så viktig fråga, att barnen och ungdomarna ska få betala för den?
Det tror inte jag att väljarna skulle acceptera. Domen skulle bli hård från väljarna i nästa val – tror jag. Dessutom kan ju frågan om Mariedal Östra hanteras på sedvanligt sätt. Det kanske ändå blir som Miljöpartiet vill. Men att koppla Mariedal Östra med pengar till barnen och ungdomarna…
Nä.
I den slutliga omröstningen i kommunstyrelsen lade Miljöpartiet ned sin röst. Det blev därför ”bara” 8-6 till oppositionen. Trots det innebar det mini-alliansens andra nederlag i kommunstyrelsen den här dagen. Kommunstyrelsen kommer alltså att föreslå fullmäktige att besluta enligt oppositionens förslag i budgetfrågan.
Om miljöpartisterna vidhåller sin inställning till det kommande fullmäktige, och eventuellt röstar med mini-alliansen, så blir det Sverigedemokraterna som med sina två röster avgör frågan…
Kommunfullmäktige i Vänersborg tar det slutliga beslutet om budgeten den 20 juni. Det blir ett spännande sammanträde – innan semestern.
.
PS. Vill du veta mer om KS-mötet, mini-alliansen fick också stryk i Ursandsfrågan, kan du redan nu läsa mer på Rininslands blogg här och Vänsterpartiets hemsida här.
PPS. Jag förstår mig inte på TTELA. I min debattartikel som publicerades igår (du kan läsa den här) räknade jag upp vilka skolor som Folkpartiet ville lägga ner. Av någon anledning strök TTELA Blåsuts skola! Jag menar, nu för tiden skriver ju ingen av en text, den kopieras ju bara och klistras in. Att ta bort Blåsut innebär en aktiv handling. Varför tog TTELA bort Blåsut i min uppräkning? Och varför just Blåsut? Kanske har någon läsare en teori? Ulla Andersson har inte svarat på mitt mail…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer