Arkiv
Nyhet: Inga naturhus i Vänersborg!
När det nyligen meddelades att Solvarm ska få ekonomiskt stöd och hjälp av Villaägarnas Riksförbund för att driva en process om att få slippa ansluta sig till kommunens VA – då tog kommunens tjänstemän fram storsläggan. Då kom miljö- och hälsoskyddschef och en miljö- och hälsoskyddsinspektör på personligt besök till Sikhall.
Och väl på plats, stoppade de omedelbart Solvarms utvecklade återvinningssystem, ”System Two”, som hade varit i bruk sedan årsskiftet. De krävde att Solvarm ansökte om tillstånd. De passade även på att kräva tillstånd för det äldre systemet, ”System One”, som hade varit i bruk sedan 2006. (Se ”Stäng systemet!”).
Solvarm ansökte snabbt om tillstånd för de båda systemen.
Nu har tjänstemännen arbetat fram ett underlag till beslut om tillstånden för politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ett förslag som de ska ta ställning till på nästa sammanträde.
Tjänstemännen föreslår:
”… avslag på ansökan om tillstånd.”
Och avslaget gäller båda systemen.
Det betyder att Vänersborgs kommun inte kommer att tillåta att det enda naturhuset i Vänersborg, och ett av de få i Sverige, får finnas kvar som naturhus – med återvinning och kretslopp. Det innebär naturligtvis också att Vänersborgs kommun säger ett bestämt nej till naturhus inom sina gränser för en överskådlig framtid.
Miljö- och hälsoskyddschefen och en av förvaltningens miljö- och hälsoskyddsinspektörer har slagit näven i bordet. De har nu visat den verkliga betydelsen av Vänersborgs kommuns vision:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Ska vi hoppas att politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden tar sitt förnuft till fånga och ger Solvarm de nödvändiga tillstånden?
Jag återkommer med en utförligt beskrivning av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens beslutsförslag. Och varför jag och många med mig anser att förslaget är fullkomligt galet.
.
Läs mer om varför kommunen vill stoppa Solvarm:
Solvarms naturhus (3): "Stäng systemet!"
Det finns nog inget annat ord. Det tycks som om en ny skandal är på gång i Vänersborgs kommun. Och denna gång är Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen inblandad. Och så småningom kanske också Miljö- och Hälsoskyddsnämnden…
I två bloggar har jag redogjort för Solvarms naturhus i Sikhall. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)” och ”Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH”.) Utifrån de fakta som redovisas så kan det väl inte råda några som helst tvivel på att Solvarms naturhus ligger långt före kommunens VA-system när det gäller kretslopp, rening och återvinning. Solvarm ligger faktiskt bland de första i världen när det gäller detta område och han har också uppmärksammats internationellt. Och kommer så att göra ännu mer inom en nära framtid.
Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen gjorde en inspektion i juni 2017 och bedömningen av Solvarms system fick ett mycket positivt omdöme. Miljö- och hälsoinspektören skrev emellertid:
”Ett mer fullständigt kretslopp hade uppnåtts om även slammet hade använts.”
Efter det besöket arbetade Anders Solvarm vidare med just ”slamfrågan”. Han hade redan gått i de tankarna, vilket han också informerade inspektören om. Och vid årsskiftet satte han in åtgärder för att återvinna slammet! Kommunen skulle inte behöva komma till huset och ta med sig en kubikmeter slam om året… Fast det var naturligtvis inte därför Solvarm arbetade vidare med frågan. Han ville helt enkelt ha ett så fullödigt och fullständigt återvinningssystem som möjligt. Solvarm utvecklade en idé som innebar att han våtkomposterade och hygieniserade slammet inuti den första växtbädden med hjälp av kvarnpumpsteknik. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.) Detta nya system var klart för skarpt läge och sattes alltså i drift vid årsskiftet.
Det skulle väl falla Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i smaken – ett fantastiskt system som utvecklades och blev ännu bättre och effektivare? Och det i Vänersborg!
Nä…
I början av mars i år ringde Anders Solvarm upp Miljö och Hälsa i ett annat ärende. Då fick han reda på av en inspektör, inte densamma som hade inspekterat naturhuset tidigare, att han inte hade tillstånd för sitt avloppssystem.
Anders Solvarm blev mycket överraskad. Han hade ett tillstånd för sitt system. Det låg i och för sig ganska långt bak i tiden men sedan dess hade han ju bara utvecklat och förbättrat systemet. Solvarm trodde att tillståndet fortsatte att gälla.
Solvarm har inte något att dölja, det vet alla tusentals personer, inklusive tidningar, radio och TV, som genom åren har varit och studerat hans naturhus. (Tidningen Land hade förresten ett stort reportage i veckan om Solvarm och naturhuset.) Och det visste ju också Miljö och Hälsa, de hade ju varit där – och inspekterat.
Solvarm blev i telefonsamtalet informerad om att den förre inspektören muntligt hade upplyst Solvarm om att det krävdes ett nytt tillstånd. Det var något som Solvarm aldrig hade hört talas om. Och varför skulle han strunta i, eller ”fuska” med, ett tillstånd? Det skulle ju riskera att omintetgöra hela hans arbete – och hans företag. Han ringde miljöchefen och ville anmäla detta. Påståendet var inte sant menade Anders Solvarm. Det fanns dock inga blanketter för att ”klaga”. Det verkade som om Miljö och Hälsa inte har något system för kvalitetsförbättring eller rapportering av avvikelser. Vilket syns lite förvånande… Men efter samtalet med miljöchefen så har inte uppgiften, vad jag förstår, upprepats något mer.
Solvarm fick sina blanketter för att söka tillstånd för sitt avloppssystem. De fyllde han i bara någon enstaka dag senare. Det krävdes emellertid också ett platsbesök för att få tillstånd. Det besöket bokades till den 22 mars. Att det råkade vara samma dag som samhällsbyggnadsnämnden skulle avvisa Solvarms ansökan om att få slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät är väl ett fantastiskt sammanträffade, men det måste antagligen tillskrivas slumpen…
Det var andra tongångar än vid tidigare besök när förvaltningschefen och en inspektör var hos Solvarm den 22 mars. Representanterna från Miljö och Hälsa verkade inte särskilt intresserade av naturhusets återvinningssystem eller av miljön… De var mest intresserade av det juridiska.
Och det är väl i och för sig inget fel med att vara intresserad av det juridiska. Allt ska självklart gå rätt till. Men nu hade Solvarm faktiskt skickat in erforderliga ansökningar och Miljö och Hälsa var på plats och såg de förbättringar och fantastiska resultat som Solvarm hade uppnått med sitt system.
Men det dög inte för tjänstemännen. Solvarm blev ålagd med hot om vite att genast stänga av det nya systemet för slamåtervinning… Det fanns ju inget formellt tillstånd typ…
Miljö- och hälsoskyddsinspektören skrev:
”Då detta bedöms vara en installation av en ny avloppsanläggning till vilken WC är kopplad så förmedlas vid besöket att system two behöver tas ur drift till dess att tillståndsprövning har genomförts.
Detta baseras på att det enligt 9 kap 6 § Miljöbalken är förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts, släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grundvatten.”
Anders Solvarm blev tämligen chockad. Ok, tillstånd behövs, men att stoppa det nya systemet… Och med den motiveringen. Beslutet var dock oåterkalleligt och Solvarm betraktades, som han själv såg (och ser) det, som en potentiell stor miljöfara…
En entreprenör och forskare får alltså stänga ner ett forskningsprojekt för att ett formellt
papper (tillstånd) saknas, som han inte ens visste behövdes, på ett projekt som inte innebär någon miljöfara alls. Solvarm arbetar ju med att skydda miljön! Han gör det med kontinuerlig övervakning, många säkerhetssteg och backupsystem. Och det vet Miljö och Hälsa, både från skriftlig information och platsbesök. Förbudet har dessutom stora konsekvenser för Solvarms miljöforskning, hans företags utvecklingsarbete och hans tidplaner. Och ekonomi.
Man kan ju undra på vilket sätt Miljö och Hälsa menar att miljön skyddas eller förbättras med sitt drastiska beslut… Är Miljö och Hälsa mer intresserat av oproportionerlig myndighetsutövning snarare än miljön? Anders Solvarm saknar sakskälen. Och det är han nog inte ensam om…
Solvarm vände sig mot beskrivningen ovan (se citatet) som miljöinspektören hade författat och som låg till grund för beslutet att stoppa det nya systemet (”system two”). Han menade att det nya systemet inte var en helt ny avloppsanläggning. Det var enbart de första stegen i slamhanteringen som skilde systemen. Alla verkliga reningssteg (efterföljande tre växtbäddar i serie) var desamma. Och dessutom bekräftade alla mätningar sedan årsskiftet att inga värden var sämre än studien 2015/2016. Tvärtom, mätvärdena var ännu bättre. Och Solvarm kontrollerar systemet vid 5 mätpunkter varje vecka. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska nu utreda och göra ”tillståndsprövning” och ”skälighetsbedömning” enligt miljöbalken.
Men prövningen kan ta tid, möjligen något mer än i normalfallet:
”då det är unika ärenden med en unik teknik inblandad.”
Det tycker inte Solvarm att det ska behöva göra, ta tid alltså. Han tycker att det är ett lätt ärende med ordentliga underlag med väl dokumenterad rening med suveräna resultat och toppsäkerhet med toppövervakning – och med en teknik som bygger på mycket väl dokumenterade markbäddar med decennier av forskning från hela världen.
Solvarm skriver:
”jag har bara lagt till flera bäddar i rad och skyddar dom från nederbörd i växthus. Ingen dosering av fällningskemikalier eller känsliga volymer/flöden. Stora mikrobiologiska processytor. Bara kända robusta naturliga processer. … Allt jag gjort är förbättringar och metodiskt steg för steg byggt upp kretsloppstekniken. Den är mycket enkel och robust. Testad i full skala nu i 12 år med mycket minimala problem (nån gång vattenuppträngning, två pumpbyten).”
Jag undrar vad Miljö och Hälsa tycker är så svårt och tidskrävande…
Det kan väl vara av intresse att känna till vad som ingår i Miljö och Hälsas kommande bedömning och prövning:
”Innan tillstånd beslutas görs en prövning av om den föreslagna anläggningen kan anläggas på den aktuella fastigheten utan risk för påverkan på omgivningen, närliggande recipient och grundvatten.”
Det är väl nästan så att man kan tro att Miljö och Hälsa skämtar… För det kan till och med jag svara på. Eller menar Miljö och Hälsa att Anders Solvarm och Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius ljuger om mät- och provresultaten? (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.)
Miljö och Hälsa:
”I prövningen kommer en bedömning att göras vilken effekt det får om fler inom denna samlade bebyggelse vill anlägga liknande anläggningar. Förtydligat så bedöms vad följden för recipient, grundvatten och omgivning skulle bli med fler liknande utsläpp i detta geografiska område.”
Utsläpp? Vad då för utsläpp? Solvarm släpper ju i stort sett inte ut någonting. Hans återvinningssystem är bevisligen bättre än kommunens eget VA och reningsverk. Det vore väl kanon om fler i Sikhall, ja i hela Vänersborg, i hela Sverige, i hela världen, använde Solvarms kretsloppssystem…
Miljö och Hälsa:
”I skälighetsbedömningen kommer påverkan på omgivningen och kostnaden för din avloppsanläggning att bedömas mot påverkan på omgivningen och kostnaden för dig att göra en eventuell påkoppling till det kommunala avloppsnätet.”
Miljö och Hälsa skojar inte. Det ligger ett förtäckt hot om att Solvarm ska tvingas in i kommunens bevisligen sämre VA-nät… Som inte ens är ett kretsloppssystem… Och det ska i så fall Solvarm dessutom få betala några hundratusen kronor för… Solvarm som har en av världens bästa avloppsanläggningar – och som bevisligen uppfyller alla samhällets krav och mer därtill (t ex nollutsläpp av vatten sommartid)…
Miljö och Hälsa hänvisar naturligtvis till olika paragrafer i 9 kap i miljöbalken för sitt beslut att stoppa Solvarms ”System Two” och göra sin prövning. Kapitlet handlar om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
Med miljöfarlig verksamhet avses i lagen:
- ”utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten,
- användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten”
Med olägenhet för människors hälsa avses:
”störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.”
Det finns ingen i denna kommun, och knappt någon annanstans heller, som har kontrollerat sitt avlopp som Solvarm. Och som har sådana unikt bra resultat som Solvarm. Det har väl inte undgått någon bloggläsare. Det vet naturligtvis också Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. Jag tar det en gång till. Solvarm släpper absolut inte ut något orenat avlopp i mark, vattenområde eller grundvatten. Han har bevisat att han har bättre teknik, hållbart och mindre sårbart system än kommunen och dessutom kretslopp.
Solvarm överträffar Sveriges regerings miljömål avseende kretslopp av näring och rent vatten. (Gör Vänersborgs kommun det?)
En liten intressant detalj i det hela. Det krävs befrielse från skyldigheten att överlämna komposterbart slam till Vänersborgs kommun enligt 32 § i Vänersborgs kommuns ”Renhållningsordning”. (Hur många vet det?) Kommunen äger alltså rätten till vänersborgarnas avloppsslam… Solvarm har nu begärt befrielse från denna skyldighet.
Jag avslutar med att citera hur Anders Solvarm beskriver hur avfallet kommer att hanteras på den egna fastigheten:
”Vanlig WC byts ut till japansk bidétoalett som ökar person-hygienen och minskar användning av papper. Avloppsvattnet finfördelas med skärande kvarnpump. Därpå fördelas det >2 dm ner under markytan i växtbädd där slammet våtkomposteras och hygieniseras. Processen följs noggrant med molnbaserad mätteknik (Water in balance) med larmfunktion. Reningsstegen i växtbäddar är flerfaldigt säkrade och testade med mycket höga resultat avseende reduktion av P, N, BOD (98-99%) och mikroorganismer (99,9 %).”
Tidigare har Miljö och Hälsa varit positiva till Solvarms naturhus och det arbete han har lagt ner. Det tycks inte längre vara fallet. Är det kanske miljö- och hälsoskyddsnämndens miljöpartistiske ordförande Per Sjödahl som har gett förvaltningen nya direktiv…
Så jag ställer frågan igen: Är Miljö och Hälsa nu för tiden mer intresserat av myndighetsutövning än av miljön?
.
Detta är den tredje delen om Solvarm och naturhuset i Sikhall:
- Solvarms naturhus i Sikhall (1) – 4 april 2018
- Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH – 5 april 2018
Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH
Igår skrev jag om Solvarms naturhus i Sikhall. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.) Jag försökte beskriva hur kretsloppssystemet är uppbyggt och hur det fungerar.
Förra året fick Solvarm besök av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Det var på begäran av Anders Solvarm själv. Han ville att Miljö och Hälsa skulle vara informerat om hur huset var byggt och om hur kretsloppssystemet fungerade. Solvarm ville också att förvaltningen skulle skriva ett utlåtande om vad den ansåg. Solvarm ville inte att något skulle vara hemligt, han vill vara så öppen och tillmötesgående som möjligt. Han tror ju på det han sysslar med. Miljö och Hälsa fick också ta del av Hamse Kjerstadius bedömning av Solvarms anläggning. (Den bedömning av Kjerstadius som jag skrev om igår är en uppdatering av den som Miljö och Hälsa tog del av.)
Resultatet blev ett skriftligt utlåtande daterat den 29 juni 2017.
Inspektören från Vänersborgs kommun försökte vara kritisk och objektiv. Hon skriver typ ”detta talar för” och ”detta talar mot”. Och det är bra. Det är så man önskar att alla tjänstemän och förvaltningar arbetade med underlagen till både allmänheten och till politikerna.
Inspektören skrev:
”Det finns vissa svårigheter att göra en jämförelse rakt av mellan Naturhusets avloppssystem och avloppsreningsverken eftersom provtagning inte utförs på samma sätt. Proven har tagits som stickprov i Naturhuset utan flödesmätning. Vid reningsverken tas proverna kontinuerligt och flödesproportionellt. Ett säkrare resultat nås därför från provtagning och analys av prover från avloppsreningsverket.”
Miljö och hälsa ville vara objektiv.
Det måste nämnas att Anders Solvarm, efter att utlåtandet skrevs, har låtit Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius titta ytterligare på detta. Kjerstadius kom fram till att mätningarna i praktiken är att betrakta som flödesproportionella, eftersom det finns en uppsamlingstank som rymmer 11 dagars vattenförbrukning innan vattnet lämnar huset. I tanken sker omblandning av vattnet. Då räcker provtagning en gång i veckan för att mätvärdena ska vara proportionella mot flödet. Allt enligt Kjerstadius. Så man kan säga att allt är tekniskt lugnt…
Miljö- och hälsoskyddsinspektör skrev vidare i sin rapport:
”Rapporten över Naturhuset i Sikhall visar att näringsämnen reduceras i mycket hög grad. Under sju månader per år sker inget utsläpp från Naturhuset trots att det är bebott året runt. Kretsloppet uppfylls till viss del genom att avloppsvattnet används till odling i växthuset. Ett mer fullständigt kretslopp hade uppnåtts om även slammet hade använts.”
Här kan väl vara på sin plats att återigen påpeka att Anders Solvarm arbetade vidare med ”slamfrågan”. Vid årsskiftet satte han in åtgärder för att ta hand om slammet, dvs kommunen skulle inte behöva komma till huset och ta med sig en kbm slam om året… Fast det var naturligtvis inte därför Solvarm arbetade vidare med frågan. Han vill helt enkelt ha ett så fullödigt och fullständigt återvinningssystem som möjligt. Solvarm arbetade med att slammet skulle våtkomposteras och hygieniseras inuti växtbädd 1 (se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”) med hjälp av en kvarnpumpsteknik.
Denna förbättring har emellertid stoppats, med hot om vite, av Miljö och Hälsa efter ett nytt besök den 22 mars i år – för övrigt samma dag som samhällsbyggnadsnämnden avvisade Solvarms ansökan om att få slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät… Ett fantastiskt sammanträffade för övrigt! (Mer om detta besök senare.)
Miljö- och hälsoskyddsinspektören skrev, och nu är vi tillbaka till rapporten från den 29 juni 2017:
”Minireningsverk som installeras som enskilda avloppsanläggningar klarar sällan så hög reduktion av kväve som har redovisats för Naturhusets avloppssystem.”
Och:
”Naturhuset är ett unikt projekt som undersöker möjligheten till ett hållbart boende med avloppslösningen som en del i den totala utformningen. … En påkoppling till det kommunala reningsverket kan ändra förutsättningarna för att fortsätta med projektet.”
Sedan kommer, och det måste man väl säga är det allra viktigaste i rapporten från Miljö och Hälsa, själva bedömningen. Och den återger jag i sin helhet:
”Utifrån den redovisning som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen tagit del av kan inte med säkerhet sägas att Solvarms avloppsanläggning är bättre med hänsyn till människors hälsa och miljö än den kommunala avloppsreningen.”
Det måste vara ”objektivt”, men det motsägs direkt i meningen som följer:
”Provresultaten visar dock mycket bra reningsresultat som är jämbördiga med eller bättre än kommunens reningsverk men de kan inte fullt ut jämföras med avloppsreningsverken på grund av att provtagningen skiljer sig åt.”
Provresultaten i Solvarms kretsloppssystem är alltså ”jämbördiga eller bättre än kommunens reningsverk”.
”Då det gäller Naturhuset i Sikhall är detta ett unikt projekt. Vid en samlad bedömning av att mycket bra reningsresultat har uppnåtts i avloppsanläggningen i kombination med att ägaren vill sprida kunskaper om en innovativ lösning och hållbart boende till allmänheten är detta ett koncept som kan göra stor nytta för spridning av kunskap inom miljöområdet om Naturhuset med ingående avloppsanläggning bibehålls. Anläggningen bör i så fall brukas som idag med underhåll av växtbäddar och odling samt att den används som en forsknings- och demonstrationsanläggning.”
Det är stora ord från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens inspektör. Och viktiga ord.
Det går väl knappast att betvivla att Solvarms kretsloppssystem är oerhört effektivt, miljövänligt och framåtsyftande i en värld som verkar gå mot en miljömässig katastrof. Särskilt inte när man också tar i beaktande den rapport från Tekn. Dr. Hamse Kjerstadius som jag redogjorde för i min förra blogg. (Se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.)
Men… När ska kommunen inse detta? När ska kommunen inse att det Solvarm arbetar med är framtiden?
Och vad har hänt på Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen? Vid besöket den 22 mars i år visade de två tjänstemännen som besökte Solvarm en helt annorlunda attityd. De stoppade helt enkelt Solvarms utveckling av återvinningen av slammet. Med hot om vite…
Mer om det i nästa blogg.
Detta är den andra delen om Solvarm och naturhuset i Sikhall:
- Solvarms naturhus i Sikhall (1) – 4 april 2018
- Solvarms naturhus (3): ”Stäng systemet!” – 8 april 2018
Solvarms naturhus i Sikhall (1)
Den 22 mars avvisade samhällsbyggnadsnämnden Solvarms ansökan om att få slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät. Det var bara Vänsterpartiets två ledamöter som röstade för ett undantag.
Det har jag skrivit om tidigare. (Se ”Nytt avslag för Solvarm”.) Det har även en av Vänsterpartiets ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden gjort. James Bucci skrev tre bloggar om samhällsbyggnadsnämndens tvivelaktiga beslut. (Se ”Det sket sig – ärendet Solvarm var för hett”, ”Vattentjänstlagen 9 §” och ”Vänersborgs kommuns inställning till Sikhall 1:20 luktar skit”.)
Samma dag som samhällsbyggnadsnämnden sa nej till Solvarm hade Solvarm besök av Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. De två tjänstemännen visade upp en annan sida än den Solvarm hade mött tidigare… Det återkommer jag till.
I denna blogg vill jag beskriva hur Solvarms hus fungerar och varför Vänsterpartiet som enda parti i Vänersborg (i varje fall hittills) anser att Solvarm bör få ett undantag för att ingå i verksamhetsområdet, som det heter på fackspråk, dvs slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät.
Grundinställningen hos Anders Solvarm är:
”för kommunen är avlopp ett problem, för mig är avlopp en resurs.”
Hela Solvarms hus är ett växthus. Ja, det är riktigt. Över det ”traditionella” bostadshuset så har Solvarm byggt ett växthus (se bild nedan).
I växthuset har Solvarm installerat ett avancerat kretsloppssystem med växtbäddar. Det är överlägset det system som kommunen använder och som kommunen vill tvinga in Solvarm i. Ja, kommunens VA-system är inte ens ett kretsloppssystem…
Solvarm gör det som miljöbalken och EUs miljölagstiftning tar sikte på: ett cirkulärt system för säkert omhändertagande av avlopp med lokalt kretslopp av näringsämnen och återlämnande av rent vatten (högsta badkvalitet). Solvarm menar att kretslopp av näringsämnen är helt avgörande för vår planets framtid. Och det är svårt att argumentera mot det…
Solvarms teknik med växtbäddar bygger på omfattande forskning och erfarenheter gjorda kring bland annat rotzonsanläggningar, minireningsverk, slamavskiljare och markbäddar med olika typer av filtermassor. Solvarm har ett kretsloppsystem med 3 växtbäddar i serie inuti växthus med efterpolering i trädgårdsdamm.
Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius har analyserat och utvärderat reningsgraden av avloppsvattnet i Naturhuset Sikhall. Kjerstadius beskriver i sin rapport Solvarms hus på ett mycket detaljerat sätt. Jag återger det i sin helhet därför att det på ett utmärkt sätt visar vad Solvarm egentligen sysslar med. Det finns ju politiker och tjänstemän som tydligen tvivlar på Solvarms lösningar, och motiv…
- ”Steg 1) Uppsamling i slamavskiljare. Slamavskiljaren (trekammarbrunn) är belägen i husets källare och används för sedimentering och hydrolys av organiskt material. Slamavskiljaren minimal syretillförsel (anaeroba förhållanden) och töms cirka en gång per år (slammet körs till Holmängens eller Brålanda reningsverk i Vänersborgs kommun).”
- ”Steg 2) Avloppspump. Avloppsvattnet som flödar över ur trekammarbrunnen samlas upp i en pumpbrunn belägen i husets källare och pumpas upp till växtbädd 1 på husets takterass.”
- ”Steg 3) Växtbädd 1 med rotzon på husets takterrass. Vattnet leds in i växtbäddar med perforerad rörledning och sprids ca 1dm under växtbäddens yta. Växtbäddarna har fyllnadsmaterial av lecakulor vilket ökar den aktiva ytan för mikroorganismer att växa på. Rötterna från växter som odlas i växtbäddarna ger rotzoner utgör ytterligare kontaktyta för mikroorganismer att växa på. Vid samtliga kontaktytor utvecklas biofilmer med mikroorganismer där spontan kväverening sker genom nitrifikations- och denitrifikations-processer. Överskottsvatten från växtbädden samlas upp i tank i källaren och pumpas vidare till växtbädd 2.”
”Steg 4) Växtbädd 2 med rotzon kring husets ytterkant (fortfarande innanför växthus). Fungerar likadant som växtbädden på husets takterrass men har en annan klimatzon pga lägre temperatur.
Eventuellt överskottsvattnet samlas upp med dränering och leds till steg 5.”- ”Steg 5) Överskottstank med vattenspel. Eventuellt överskottsvatten från växtbäddarna kring husets fasad samlas upp i en 5 kbm tank kopplad till ett vattenspel. Från tanken pumpas vatten intermittent upp till vattenspelet. På så vis erhålls en barriär mot mördarsniglar samtidigt som avloppsvattnet syresätts. Vattenspelet innehåller ett breddavlopp som leder vatten ut ur huset då överskottstanken är full.”
- ”Steg 6) Breddavlopp ut ur huset till nedgrävd tvåkammarbrunn. Det är värt att notera att under sommarhalvåret samlas inget vatten upp i överskottstanken (se resultat nedan) varför steg 6 och senare steg av avloppsreningen endast används under vinterhalvåret. Från tvåkammarbrunnen leder ett överfall till trådgårdsdammen (steg 7).”
- ”Steg 7) Trädgårdsdamm med vassodling. Från trådgårdsdammen finns en breddning till dike (utsläpp från fastighetsgräns).”
Det kan tilläggas att Solvarm har byggt till ännu en liten (1 kvm) växtbädd (nr 3) för kryddörter efter att rapporten skrevs…
Är det någon som tvivlar på att Solvarms kretsloppssystem är både genomtänkt och avancerat? (Mer än politiker och tjänstemän i Vänersborgs kommun då…) Enligt min mening finns det knappast något liknande kretsloppssystem i hela landet. Det kanske var att ta i förresten. Det finns tre liknande hus till i Sverige och ett också i Norge. Solvarm har varit med och byggt dom också…
Det görs av vissa politiker och tjänstemän en stor affär av att kommunen kommer och hämtar slam hos Solvarm. Det handlar om en tömning varje år, och då hämtar kommunen endast 1 kbm slam. Solvarm håller dessutom just nu på att utveckla ett förbättrat kretsloppssystem som ska ta tillvara även detta slam. (Slammet ska våtkomposteras och hygieniseras inuti växtbädd 1.) Det har dock på oklara grunder stoppats av Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen (mer om detta senare).
Solvarms kretsloppssystem har utvärderats och det har mätts överallt. Orsaken till det är egentligen inte att Solvarm tror att hans system har brister eller tvivlar på att det är bättre än kommunens. Solvarm forskar och vill att systemet ska bli så bra som möjligt. Han ser det som en bricka för att förbättra miljön på planeten.
Hamse Kjerstadius har också analyserat prover från naturhuset. Han skriver:
”Sett till reduktionen i koncentration över hela behandlingslinjen (punkt A till punkt Ö) så är den mycket hög. Minskningen i koncentration var 98% för COD, >99% för total kväve respektive >99% för totalfosfor. Den största delen av denna reduktion sker inuti Naturhuset (punkt A till punkt X) medan en viss ytterligare reduktion sker i tvåkammarbrunn och damm utanför Naturhuset.”
Det här är värden som kommunens egna reningsverk knappast kan konkurrera med…
Kjerstadius skriver vidare:
”…inget avloppsvatten lämnar Naturhuset under 7 av årets 12 månader. Detta är inte så konstigt då de fem månaderna då vatten lämnar fastigheten är under vinterhalvåret då både växtlighet och evaporation är som lägst i växthuset. Det bör tilläggas att samtliga växtbäddar i Naturhuset bevattnas med vatten från brunn under husets sommarmånader. Trots denna bevattning rinner alltså inget vatten ut ur huset under 7 av årets månader.”
Det kanske är läge att förtydliga. De 5 månader som avloppsvatten lämnar huset är det inte orenat. De unika värden, som redovisas ovan, och nedan, gäller. Saken är alltså den att huset inte lämnar något vatten överhuvudtaget under resten av året.
Kjerstadius är också intresserad av driftssäkerheten:
”Naturhuset Sikhall bebos endast av fem personer. Pumparna som pumpar avloppsvatten ut till växtbäddarna går endast då nivån i husets uppsamlingstank blir tillräckligt hög, det vill säga när de boende är hemma och använder toalett eller andra avlopp. Resten av systemet är passivt så till vida att reningen sker i växtbäddar belägna inuti ett växthus. Växtligheten i bäddarna behöver ses om under odlingssäsongen för att garantera en god tillväxt men det är ett system som skulle kunna stå utan handpåläggning under flera veckor även under växtsäsong. Detta, i kombination med att avloppsvatten endast genereras när de boende är hemma i Naturhuset gör att driftsäkerheten i avseende på pumpar och växtbäddar får anses som god.”
Det är knappast så att det går att uttrycka det på ett mer positivt sätt av en kritisk vetenskapsman och forskare…
Till sist vill jag avsluta med Kjerstadius definitiva slutsatser. (Jag kan inte säga att jag förstår alla detaljer, men det gör antagligen de som är insatta, eller borde vara…) I slutsatserna ingår också några jämförelser med kommunens system, något som för övrigt görs kontinuerligt i hela rapporten:
- ”Reduktionen i koncentrationer inuti Naturhuset är hög (91% COD, 86% tot-N och 64% tot-P).”
- ”Reduktionen i koncentrationer över fastigheten är mycket höga (98% COD, >99% tot-N och >99% tot-P) i jämförelse med Holmängens ARV.”
- ”Eftersom vattenflödet minskar kraftigt inuti Naturhuset så ackumuleras ämnena i
resterande vattenflöde. Den riktiga reduktionen är således större än koncentrationsminskningen och analyserna behöver kompletteras med flödesmätningar och massbalanser för att finna den riktiga reduktionen.” - ”De totala utsläppen av kväve och fosfor är uppskattningsvis mycket lägre för Naturhuset (en faktor 4 för fosfor respektive en faktor 80 för kväve). Skillnaden beror på att en stor mängd ovidkommande vatten tillkommer för varje ansluten person till Holmängens ARV.”
- ”Viss mängd av näringsämnena fosfor och kväve återvinns till nyttoväxter inuti Naturhusets växtbäddar. Inga näringsämnen återvinns till produktiv mark från Holmängens ARV då allt dess slam används som deponitäckning.”
- ”Beräkningarna för totala utsläpp samt växtupptag utfördes för det högsta beräknade utflödet (87 L per person och dag) för Naturhuset och således kan den sanna effektivitet hos systemet vara större än vad som anges i detta PM. Den sanna effektiviteten kan beräknas när flödesmätningar utförs på Naturhuset.”
Jag tror att kommentarer är tämligen överflödiga. Solvarms naturhus är helt överlägset kommunen VA-system.
Det finns två hus till på Solvarms fastighet. Det finns vissa politiker och tjänstemän som tar detta som intäkt på att Solvarm måste anslutas till kommunens VA-system.
Det ena huset är gammalt och ska rivas. Det andra håller på att uppföras till Anders Solvarms far. Det här huset ska också bli ett naturhus. Det ska bli ännu miljövänligare med kretsloppstänk (naturligtvis) och fullt med solpaneler.
Anders Solvarm håller på med ett flertal utvecklingsprojekt kring olika typer av naturhus. Det gör han i samarbete med ingenjörer, arkitekter och forskningsinstitut. Solvarm får även inbjudningar från när och fjärran om att berätta om sitt hus. Han har byggt kretsloppssystemet i det uppmärksammade Uppgrenna Naturhus (huset fick Jönköpings kommuns miljöpris 2016) och Solvarm är med och samarbetar kring att göra världens första typhusmodeller som uppfyller de högt ställda naturhuskraven. Solvarms projekt har uppmärksammats av internationell media, t ex av The Ecologist se ”Nature House…complete with Grow Your Own Figs… anyone?”) och Financial Times (här måste man vara prenumerant, men googlar man på ”financial times solvarm” så kommer artikeln upp i sökresultatet – och det går att läsa den).
Borde inte politiker och tjänstemän i Vänersborg välkomna en sådan person som Anders Solvarm och hans arbete med att utveckla hållbara kretsloppssystem för vatten och avlopp?
Jag tycker det, Vänsterpartiet tycker det.
Detta är den första delen om Solvarm och naturhuset i Sikhall:
- Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH – 5 april 2018
- Solvarms naturhus (3): ”Stäng systemet!” – 8 april 2018
Nytt på VA-området. Och Solvarm.
Igår och idag har jag bläddrat i några tidningar. De hade det gemensamt att de handlade om VA och två av dem dessutom om Solvarm i Sikhall. Och det var lägligt. Imorgon torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden fatta beslut om en begäran från Solvarm att få slippa ansluta sig till kommunens VA. Det skrev jag om i söndags. (Se ”Nytt avslag för Solvarm”.)
Det blir en längre blogg, men jag vill passa på att tillföra ytterligare information som jag tror kan belysa VA-frågan ännu mer, både rent allmänt och för Solvarm speciellt.
TTELA hade igår en artikel om Solvarm. Den hade rubriken ”Anders Solvarm hotar att gå till domstol”. Artikeln beskrev Solvarms naturhus och dess VA-lösning. TTELA skrev också om att Solvarms ärende ska behandlas imorgon och hur Solvarm har fått stöd och hjälp av Villaägarnas Riksförbund för att driva frågan i domstol – om nämnden beslutar om ett negativt besked.
”Många av våra medlemmar är drabbade av tvångsanslutningar och det handlar om mycket pengar. Därför är det viktigt att gräva i det här.”
Säger Anna Werner på Villaägarna till TTELA. Hon ser detta fall som ett ”pilotfall” i Sverige.
Det är en mycket bra artikel och jag hoppas att ledamöterna och tjänstemännen i samhällsbyggnads läser den… Och tar sitt förnuft till fånga.
Allra helst skulle jag dock önska att politikerna läste tidskriften ”Aktuell Hållbarhet” (nr 2, 2 mars 2018). I den finns det flera artiklar om VA. Och huvudartikeln handlar om Solvarm! Den tar i stort upp det som står i TTELA, men är betydligt utförligare. Det beskrivs mer om hur Solvarms hus fungerar och artikeln ger också en relativt ordentlig bakgrund till vad som har hänt och händer uppe på Sikhall. Och om att Solvarm är på väg till domstol…
Bara så att alla får en lite bättre föreställning om hur Solvarms hus fungerar (ur ”Aktuell Hållbarhet”):
”Eftersom bostadshuset står inuti ett växthus är det omgivet av medelhavsklimat och
drar därmed mindre energi. I trädgården inuti växthuset leder små rör utspätt avloppsvatten ett par decimeter ner i växtbäddar, där stjälkgrönsaker odlas under sommarhalvåret. I växtbäddarna fälls näringsämnen ut och bryts ned av jordens bakterier. … Eftersom det aldrig regnar eller snöar är urlakningen till omgivande miljö minimal. Vattnet avdunstar i växthuset och endast vintertid lämnar renat avloppsvatten huset och leds då till en trädgårdsdamm.”
Naturhusets anläggning är bättre än kommunens… Ändå riskerar alltså Solvarm att tvångsanslutas till kommunens VA-nät. Det skulle kosta upp mot en halv miljon kronor att ansluta de två fastigheterna på tomten:
”Det blir dyrt för något som jag inte behöver och som blir sämre än vad jag har själv.”
Säger Anders Solvarm. Och det kan man väl hålla med om…
Jag tycker att Anders Solvarm säger något i artikeln som är tänkvärt och som också har bäring för andra befintliga och tilltänkta verksamhetsområden i kommunen:
”vad jag förstår är Vänern inte övergödd. Eftersom ingen riktig miljökonsekvensbeskrivning är gjord är det högst oklart vad miljövinsten blir – om det överhuvudtaget blir någon miljövinst. Jag håller med om att dåliga enskilda avlopp absolut ska åtgärdas, men jag menar att allmänna reningsverk med gammal linjär teknik inte är rätt lösning för det hållbara samhällsbygget.”
Tidskriften ”Aktuell Hållbarhet” frågar också kommunens VA-chef Daniel Larsson varför inte Solvarm kan få undantag från att ingå i kommunens VA-område. VA-chef Larsson ger i mitt tycke ett synnerligen byråkratiskt svar:
”Fastigheten ligger centralt inom verksamhetsområdet och behöver enligt kommunens mening ingå i det större sammanhang som avses i 6 § lagen om allmänna vattentjänster. Möjligheten till inskränkning av ett verksamhetsområde enligt 9 § lagen om allmänna vattentjänster tar sikte på situationer där underlaget för en rationell drift av den allmänna anläggningen sviktar.”
Det handlar enligt VA-chefen om att tolka en lag, ingen hänsyn tas till människorna bakom. Eller miljön för den delen. Dessutom är det nog en tämligen personlig tolkning av lagen som VA-chefen ger uttryck för.
En annan artikel i tidskriften har rubriken ”Folkligt uppror mot påtvingade rörledningar”. Den belyser hur människor i landet reagerar mot kommunernas krav på tvångsanslutning. Den ger ett skäl till kommunernas krav på anslutning som jag inte har tänkt på förut och som också låter mycket skrämmande:
”En vanlig kritik är att vissa kommuner använder luddiga miljöskäl for att få stugägare att betala kostnaden för nya VA-nät, medan det verkliga motivet är att möjliggöra permanentbebyggelse och ökade skatteintäkter. Samtidigt som de som betalar kalaset kanske måste sälja och flytta, skapas attraktiva områden för inflyttning av bättre bemedlade, så kallad gentrifiering.”
Jag hoppas verkligen inte att detta skulle vara ett motiv i Vänersborg. Jag har inte hört någon någonsin antyda något sådant. Däremot ser jag ju att det inte helt sällan blir konsekvensen av en tvångsanslutning.
”Aktuell Hållbarhet” går på djupet. I en tredje artikel tas Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) kontra Miljöbalken upp, närmare bestämt den brist på koppling som finns mellan dessa lagar.
En enskild avloppsanläggning av senaste modell, som kan vara bra mycket billigare en än kommunal VA-anslutning (jämför t ex med Timmervik), och som är godkänd enligt Miljöbalken, kan ändå bli ogiltigförklarad av kommunen – om kommunen kräver en anslutning till ett utbyggt kommunalt VA-nät. Anna Werner på Villaägarna, som också blev intervjuad i TTELA, säger till tidskriften:
”Vi tycker att man ska låta fastighetsägare ha kvar sitt avlopp så länge det är godkänt. Många av dem som är upprörda nu kanske vill ha sitt kommunala avlopp om tio år när fastigheten säljs eller barnen tar över. Men de kanske klarar sig utan kommunalt avlopp tills dess, det är så enormt stora summor pengar för den enskilde.”
Det tycker jag låter klokt. Och det är faktiskt en möjlig politik i en kommun som Vänersborg. Bara viljan hade funnits bland politikerna.
Till sist i denna tidskrift så finns en analys, kommentar, av journalisten Pernilla Strid. (Den är faktiskt tillgänglig på nätet, se ”VA-lagstiftningen ger maktobalans”.)
Pernilla Strid skriver i en kommentar till de artiklar som finns med i tidningen att den rättsliga maktobalansen mellan fastighetsägare och kommunen är total.
”om kommunen bestämmer sig för att dra fram ledningar för kommunalt vatten och avlopp där du bor. Då måste du vara med och betala.”
Strid målar också upp en bild av läget idag:
”Stugägaren kan vara en pensionär med låg inkomst, som kanske sett fram emot att bo i det gamla torpet med mulltoa och brunn i resten av sitt liv. Men drömmen går i kras, det alternativ som finns är att sälja torpet som kanske tillhört släkten i generationer. Ja, så är det naturligtvis inte alltid, men så kan det gå till i Sverige 2018.”
Den här bilden tål att tänka på tycker jag. Även för politiker och tjänstemän i Vänersborgs kommun…
Strid berättar också om att Länsstyrelsen försökte förelägga Orsa kommun att inrätta VA-områden. Orsa överklagade till Mark- och miljödomstolen och vann. Domstolen konstaterade att Länsstyrelsen i Dalarnas län inte hade haft giltiga hälso- eller miljöskäl för att förelägga Orsa att inrätta VA-områdena.
Det ger väl ett visst hopp för framtiden för enskilda fastighetsägare i deras kamp mot trilskande kommunpolitiker och tjänstemän runt om i Sverige. Det är i kommunerna som man kan bestämma om verksamhetsområden och VA-anslutningar. Det är de lokala politikerna i Vänersborg som har makten…
Och vem vet, det kanske till och med är så att lagstiftningen är på väg att ändras…
En bloggläsare har skickat mig en intressant artikel från LandLantbruk. Det är en debattartikel av centerpartiets talespersoner i landsbygdsfrågor Eskil Erlandsson och miljöfrågor Kristina Yngwe. Med andra ord, två tämligen tunga politiker i Sveriges riksdag. Debattartikeln har rubriken ”Finsk modell lösningen på dyra avloppsbyten”. Också dessa centerpartister tar upp de motstridiga intressena mellan kommunen och fastighetsägarna
samt de stora kostnaderna för de enskilda.
Debattartikeln börjar så här:
”Just nu riskerar privata hushåll att få lägga upp till 100.000 kronor på att uppdatera sitt avlopp. I värsta fall riskerar de att få sälja huset eller betala vite när kommunens tillsynsman träder in.”
Och det känner vi igen från Vänersborg. Nu senast handlar det om Timmervik. (Se ”Tvångsanslutning till VA”.) Fast här kan det faktiskt handla om de dubbla kostnaderna för en kommunal VA-anslutning, mer än 200.000 kr. Och det förstår var och en att det är en gigantisk summa för en liten sommarstuga eller för äldre som bor ensamma.
Erlandsson och Yngwe skriver om hur landets kommuner och Havs- och vattenmyndigheten just nu tvingar ett stort antal fastighetsägare att investera i nya avloppslösningar. De visar också på orimligheten i de stora skillnaderna som kommunerna gör i bedömningar och agerande.
De skriver:
”Det innebär att ett hushåll på ena sidan sjön kan slippa att byta avlopp medan en stuga på andra sidan kommungränsen kan få betala vite.”
Erlandsson och Yngwe menar att det på många sätt är ohållbart, både för miljön och för den enskilda fastighetsägaren. De vill se möjligheten att tillämpa ett system som används i Finland, där man tar hänsyn till både fastighetsägare och miljö.
Centerpartiets talespersoner avslutar sin debattartikel med att redovisa centerpartiets åsikt i frågan:
”Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska ta reda på om mer ansvar ska lämpas över på fastighetsägarna. Men istället för att klämma åt landets sommarstugeägare och äldre i hela landet vill Centerpartiet införa en liknande modell som Finland har. Det innebär att fastigheter som ligger längre än 100 meter från vatten och som inte ligger i ett grundvattenområde kan uppgradera sitt avloppsvattensystem i samband med annan renovering. Den finska modellen innebär också att man inför och förtydligar möjligheten till rimlighetsbedömningar. Dessa bedömningar ska ta hänsyn till faktisk miljöpåverkan och kostnaden för åtgärden. Kommuner ska kunna bevilja undantag för fastigheter för fem år i taget, till exempel om mängden avloppsvatten är liten eller kostnaderna blir alltför höga.”
Tänk att en vänsterpartist som jag skulle tycka att ett centerpartistiskt förslag låter bra… Men det gör jag. Tyvärr verkar det dock inte som om centerpartisterna i Vänersborg tycker det. De verkar inte ställa upp på centerpartiets nationella politik…
Innan Vänersborg fattar beslut om fler tvångsanslutningar till det kommunala VA-nätet så borde kommunen överväga andra lösningar som mer ser till både de enskilda och till miljön. Kommunen borde åtminstone avvakta den statliga utredning som är tillsatt och som snart har slutfört sitt arbete. Utredningen skulle faktiskt kunna leda till en förändrad lagstiftning.
Fast när det gäller Solvarm – besluta om undantag!
Nytt avslag för Solvarm
Historien om Solvarm och familjens naturhus i Sikhall fortsätter. Den tycks aldrig ta slut. På torsdag avhandlas typ kapitel 93 på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde. Och som det ser ut, så blir det inget avslut nu heller.
Samhällsbyggnadsnämnden ska behandla en begäran från Solvarm om att familjens fastighet ska:
”undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”
Frågeställningen känns säkert igen…
Solvarm skickade in denna begäran om undantag redan den 13 augusti förra året. (Jag skrev om den i en blogg, ”Solvarm begär nytt beslut”.) Nu är ärendet berett, ”bara” ett drygt halvår senare…
Solvarm hävdade i sin begäran att naturhusets VA-lösning var bättre än kommunens (vilket den är!) och att lagen ger möjlighet att undanta fastigheter från verksamhetsområden, dvs att fastigheter inte måste ingå i ett verksamhetsområde och därmed inte i kommuners VA-nät.
Solvarm avslutade sitt mail till kommunen:
”Genom att försöka tvångsansluta vår fastighet motarbetar kommunen vårt arbete för miljöteknisk utveckling. Jag tycker att båda parter bör ägna kraften åt mer progressiva uppgifter.”
När jag skrev min blogg i augusti så hade jag förhoppningar om att kommunen äntligen skulle ta möjligheten att vända den mycket trista historien med Solvarm till motsatsen. Då kanske det skulle ha funnits en chans att Vänersborg istället skulle nämnas som orten där man välkomnar innovation och initiativ…
Men ack vad jag bedrog mig…
Tjänstemännen föreslår politikerna att (du kan ladda ner handlingarna här):
”Samhällsbyggnadsnämnden avvisar ansökan”
Någon som är förvånad…?
Samhällsbyggnadsförvaltningen återger i sin bedömning/motivering några paragrafer i vattentjänstlagen och tar också upp ett avgörande i Statens va-nämnd som den anser vara tillämplig i fallet Solvarm. Själva målet, överklagandet, som Statens va-nämnd behandlade, har emellertid inga likheter med Solvarm. (Du kan ladda ner målet här.) Däremot skriver Statens va-nämnd i sitt beslut – och det kopierar förvaltningen ordagrant och klistrar in i sin bedömning:
”Varken bestämmelsens utformning eller förarbetena till vattentjänstlagen ger stöd för att en fastighetsägare med åberopande av 9 § skulle kunna föra talan om inskränkning av ett av kommunen beslutat verksamhetsområdet.”
Med andra ord:
”Av praxis följer således att en enskild fastighetsägare inte är behörig att initiera en inskränkning enligt 9 § LAV av ett befintligt verksamhetsområde.”
Och därför ska Solvarms begäran:
”avvisas, dvs. inte prövas i sak.”
Hör vi en myndighet som vill lösa ett problem? Ser vi en myndighet som vill komma överens med sina invånare? Upplever vi en myndighet som känner sig som ett serviceorgan till sina uppdragsgivare? Många frågor, enkelt svar… Nej…
Jag tycker att det är en närmast nedlåtande och provocerande attityd som samhällsbyggnadsförvaltningen visar Solvarm. Med hjälp av medvetna missuppfattningar och lek med ord så skjuter samhällsbyggnad frågan framför sig och undviker att komma till skott.
Kommunens tjänstemän och politiker kan nämligen helt enkelt strunta i om det är fastighetsägaren, dvs Solvarm, som ”begär”, ”initierar” eller ”ber” – och bara se till sakfrågan:
”[Kan Solvarms fastighet] undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”
För saken är den att det kan dom!
Och det skriver förvaltningen, och Statens va-nämnd, också:
”Bestämmelsen i 9 § ger kommunen möjlighet, då förutsättningarna för detta är uppfyllda, att inskränka verksamhetsområdet.”
Alltså, politikerna i samhällsbyggnadsnämnden (möjligtvis måste frågan till politikerna i fullmäktige, jag vet inte riktigt) kan undanta Solvarm från att ansluta sig till kommunens VA. Det är politikerna i Vänersborg som beslutar om en fastighet ska anslutas – inte staten, inte någon domstol, inte några tjänstemän. Det är politikerna i Vänersborgs kommun som bestämmer.
Så vad pratar förvaltningen om, vad håller nämnden på med? Är det inte bättre att de tar tag i sakfrågan – och fattar ett beslut! Bestäm att Solvarm slipper att ansluta sig. Var tacksamma för att det finns ett sådant här naturhus i Vänersborg.
Det är otroligt…
Samhällsbyggnadsförvaltningen har också sett en begäran från Solvarm i hans brev, om att bli befriad från anläggningsavgiften. Jag ser kanske inte det, det är i varje fall inte tydligt. Men det kanske är lika bra att samhällsbyggnadsnämnden avslår det också – när den ändå håller på.
Fast nu är jag kanske lite väl negativ…
Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver:
”Vad avser begäran om att befrias från anläggningsavgift enligt 24 § LAV kan det konstateras att någon sådan skyldighet ännu inte inträtt med hänsyn till att fastighetsägarna inte informerats om förbindelsepunkten (se 25 § 1 LAV).”
Rätt ska vara rätt. Förbindelsepunkten är ännu inte kommunicerad med Solvarm. Det betyder att då behöver inte nämnden ta upp den här sakfrågan heller…
Resultatet av kommunens handlande, eller brist på, är att Solvarm aldrig får något avslut på den här historien. De tvingas leva i ovisshet och osäkerhet. Och en massa tid måste användas till att skriva inlagor och att dokumentera osv. Istället för att ägna tiden åt utveckla sitt hus och sprida sitt fantastiska miljötänk och sina praktiska lösningar till fler människor.
Det är också så att kommunen kan hitta på fler sätt att sätta käppar i hjulet för sina invånare. Men det återkommer jag till.
VA: Solvarm och Timmervik
Så kom då kommunstyrelsens handlingar i torsdags. Och med dem handlingar till två ärenden som tilldrar sig särskilt intresse, i varje fall mitt särskilda intresse. Det är dels handlingar till Jonathan Axelsssons (M) och min (V) gemensamma motion från september 2016 om ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring” och dels tills den återremitterade frågan om en utvidgning av verksamhetsområdet i norra Timmervik. Det kan för övrigt noteras att båda ärendena sedan ska till kommunfullmäktige för slutligt avgörande.
Kommunen tänker ansluta alla fastigheter i Timmervik till det kommunala VA-nätet. Jag har skrivit utförligt om ärendet vid flera tillfällen, senast i samband med att det skulle behandlas i samhällsbyggnadsnämnden. (Se ”Tvångsanslutning till VA-nätet?”.) Det kan väl sägas att både Vänsterpartiet och medborgarpartiet avstod från att rösta i frågan och när kommunstyrelsens arbetsutskott hade uppe frågan senast så avstod Gunnar Lidell (M) från att rösta.
Det kan finnas olika skäl till att inte vilja ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Det kan t ex finnas en egen VA-lösning som är bättre än kommunens. Det är också dyrt att ansluta sig. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet ligger med Vänersborgs VA-taxa på 194.934 kr. Till det kommer ytterligare kostnader som grävning, inkoppling av pump och i vissa fall kanske också sprängning på tomten. Det kan bli kostnader för den enskilde fastighetsägaren på några hundratusen kronor mer än vad en ny typgodkänd trekammarbrunn med infiltration kostar…
I norra Timmervik är det fyra eller fem fastighetsägare som inte ville ha kommunalt vatten och avlopp. Kommunen tänker emellertid inte göra några undantag. Alla fastigheter ska anslutas, även de fastighetsägare som inte vill. De ska tvingas in i det kommunala VA-nätet…
Tjänsteskrivelsen för ett juridiskt spetsfundigt resonemang. Jag tycker inte att kommunen tolkar Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) på ett riktigt sätt.
I 9 § i LAV står det:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas…”
Det är som jag ser det inte orimligt att tolka detta som att kommunen kan avgöra hur ett ”utvidgat” verksamhetsområde ska se ut, dvs att alla fastigheter inte behöver anslutas. (För ett mer utvecklat resonemang, se ”Tvångsanslutning till VA-nätet?”.)
Tjänsteskrivelsen bortser också från två helt andra saker – hur drabbas de enskilda människorna av beslutet och vilken är den bästa lösningen för miljön?
Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att:
”det på elva av de 20 fastigheterna (i hela verksamhetsområdet; min anm) finns äldre avloppsanläggningar (1975–1990). … Således kan konstateras att det för huvuddelen av de berörda fastigheterna saknas fullgoda avloppslösningar.”
Det redovisas knapphändiga eller inga fakta på vilka lösningar som finns på de fastigheter som inte vill ansluta sig. Om någon t ex har en mulltoa, vilket åtminstone en fastighetsägare har, och därmed inte släpper ut något i avloppsledningarna, så släpps inte heller något ut i Vänern. Faktum är ju att en mulltoa är det bästa för miljön.
Det borde enligt min mening göras en bedömning av varje fastighets VA-lösning. Som Havs- och Vattenmyndigheten skriver (se här):
”En bedömning av vilken rening som är rimlig görs för varje anläggning.”
Sedan för tjänstemännen ett ganska anmärkningsvärt resonemang om dricksvattnet, trots att de inledningsvis konstaterar:
”Såvitt avser dricksvattenkvaliteten finns hos kommunen inga rapporterade anmärkningar.”
Sedan dras ändå, efter en del antaganden och hypotetiska resonemang, slutsatsen att fastigheterna måste anslutas… Det här har jag utvecklat tidigare och gör inte det en gång till. (Se ”Tvångsanslutning till VA-nätet?”.)
Ärendet Timmervik kommer nu alltså tillbaka till kommunstyrelsen, och sedan till kommunfullmäktige, efter att fullmäktige den 22 november förra året återremitterade frågan – på Vänsterpartiets förslag. Motiveringen till återremissen löd:
”Fullmäktiges underlag behöver kompletteras och relevant lagstiftning presenteras i sin helhet. Fullmäktige måste, innan beslut kan fattas, veta vilka alternativ som står till buds. Det är också viktigt att belysa om regelverket skiljer sig när ett verksamhetsområde initieras av enskilda fastighetsägare.”
Jag tycker sammanfattningsvis inte att ärendet har kompletterats med all relevant lagstiftning. I tjänsteunderlaget finns det inte heller något svar på vilka alternativ som står till buds. Det anser jag vara tämligen anmärkningsvärt… Varför har kommunen t ex inte tittat på bildande av en samfällighet? Däremot har skrivelsen från förvaltningen belyst om ”regelverket skiljer sig när ett verksamhetsområde initieras av enskilda fastighetsägare”. Det gör det inte.
Det saknas alltså enligt min mening fortfarande ett fullödigt underlag innan kommunstyrelsen, och sedan fullmäktige, kan fatta beslut om att tvångsansluta alla fastighetsägare till det kommunala VA-systemet. Och ärligt talat, kan inte fastighetsägare få slippa att tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet?
En fastighet som redan har drabbats av kommunens VA-tvång är familjen Solvarms naturhus i Sikhall, strax norr om Timmervik. Solvarm ska, enligt ett tidigare fullmäktigebeslut, anslutas till kommunens VA-nät.
Om det är någon fastighet ”som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang” som LAV pratar om, så är det Solvarms hus. Familjens VA-lösning är överlägsen kommunens. Det har jag beskrivit i ett flertal bloggar genom åren, senast för några veckor sedan. (Inte heller detta ska jag upprepa, se ”Solvarm och tvångsanslutning VA”.)
Solvarm ger sig emellertid inte, familjen vill inte anslutas. Till sitt stöd har familjen nu fått Villaägarnas Riksförbund bakom sig. Förbundet ska hjälpa Solvarm att driva frågan vidare.
Och frågan drivs nu vidare.
Tidigare i veckan kom det nämligen ett brev till kommunen från ”agnes advokatbyrå” med överskriften:
”Angående krav på undantag från anslutning till allmän avloppsanläggning för fastigheten Vänersborg Sikhall 1:20”
Sikhall 1:20 är Solvarms fastighet…
I brevet meddelas att:
”Fastighetsägarna har … för avsikt att, om inte kommunen senast den 16 mars 2018 meddelar att Fastigheten undantas från krav på att ansluta till den allmänna avloppsanläggningen, väcka talan vid Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen.”
Och skälet är inte helt oväntat:
”Grunden för Fastighetsägarnas begäran är att den kretsloppsanpassade avloppsanläggning som finns på Fastigheten tillgodoser behovet av avloppsrening till skydd för människors hälsa eller miljön på ett bättre sätt än den kommunala
avloppsreningsanläggningen, och att det därför saknas behov av att ansluta Fastigheten till den allmänna avloppsanläggningen.”
Brevet visar vart kommunens rigida inställning kan leda – till domstol… Jag kan väl tycka att det är pinsamt för Vänersborgs kommun…
Det kan också tänkas att Solvarm även ska driva frågan om avgifterna, om fastigheten nu blir tvångsansluten. Det finns ju en intressant paragraf i lagen om allmänna vattentjänster, nämligen 24 §:
”Skyldighet att betala avgifter för allmänna vattentjänster
En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”
Även denna aspekt måste kommunstyrelsen, och senare kommunfullmäktige, ta i beaktande i sina kommande beslut. Det gäller ju även i Timmervik. Skulle t ex de med mulltoaletter i Timmervik vara tvungna att betala med hänsyn till ”människors hälsa eller miljön”? Jag har svårt att tro det.
Min åsikt är att kommunen måste sätta ner foten och besinna sig. Kommunen måste ta hänsyn till de invånare som den är satt att tjäna och göra individuella och andra prövningar av vilka som ska anslutas till kommunens VA-nät eller inte. För det är klart att kommunen inte kan acceptera fastigheter med undermåliga VA-lösningar. Men samtidigt måste kommunen också komma ihåg att det finns andra lösningar som är både bättre och billigare än kommunens eget VA. Som t ex Solvarms…
Solvarm och tvångsanslutning VA
I fredags utkom årets första nummer av tidningen ”Villaägaren”. Det är medlemstidningen för ”Villaägarnas Riksförbund”. En bloggläsare gjorde mig uppmärksam på en av artiklarna, en tämligen intressant sådan.
Artikeln, som inte finns på nätet (såvida du inte är medlem i Villaägarna), har rubriken:
”DE TVÅNGSANSLUTS TILL KOMMUNALT VA”
Tvångsanslutning till kommunalt VA är en tämligen aktuell fråga i både Sverige och Vänersborg. Vänsterpartiet i Vänersborg fick som bekant igång en viss diskussion i frågan när vi i kommunfullmäktige den 22 november förra året yrkade återremiss på att ”verksamhetsområdet för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik” skulle utökas. Det ledde överraskande nog till att ärendet faktiskt skickades tillbaka till samhällsbyggnadsnämnden för ytterligare utredning. (Se ”VA: Återremiss på tvångsanslutningen”.)
Men det var nog bara ett slags spel för galleriet från de andra partierna. På det senaste sammanträdet i Samhällsbyggnadsnämnden var ordningen så att säga ”återställd”. Samtliga partier, utom Vänsterpartiet och medborgarpartiet, beslutade, återigen, att föreslå kommunfullmäktige att tvångsansluta alla i verksamhetsområdet i Timmervik, utan undantag, till det kommunala VA-nätet. (Se ”Tvångsanslutning till VA-nätet?”.) Precis som alla i Vänersborg tidigare har tvångsanslutits… Vilket till och med används som argument av vissa. Typ, ”även om kommunen tidigare har gjort fel och tvångsanslutet alla, så måste vi ändå fortsätta med det. Alla måste ju behandlas lika.”
Och då närmar vi oss innehållet i fredagens artikel i Villaägaren…
Det är faktiskt så att artikeln i Villaägaren inte bara handlade om tvångsanslutning till ett kommunalt VA-nät så där i allmänhet…
Nä… Artikeln handlade om – Vänersborg!!
Och Sikhall!!
Och familjen Solvarm!!
Solvarms naturhus i Sikhall tillhör nämligen de fastigheter som kommunen vill tvångsansluta till VA-nätet enligt ett tidigare beslut. Men Solvarm vill inte! (Jag har skrivit om Solvarms kamp mot kommunens betongpolitiker och byråkrater tidigare. Jag bifogar dessa länkar i slutet av bloggen.)
Artikeln i Villaägaren är på fyra helsidor, inklusive bilder, och sätter återigen Vänersborgs kommun på kartan. Och inte på något positivt sätt. Vänersborg utmålas ännu en gång (vilken gång i ordningen?) som en fyrkantig och byråkratisk kommun där politiker och tjänstemän kör över sina invånare.
Och jag kan med bästa vilja inte påstå att tidningen har fel…
Artikeln i Villaägaren börjar:
”Huset vid Vänerns västra strand liknar inget annat. På håll ser det ut som ett gigantiskt växthus. Men något stör bilden. I växthuset står ett fullstort timmerhus.”
Solvarm berättar om sitt naturhus:
”växtlighet, kretsloppstänkande och energieffektivitet är ledande teman. På köpet får man ett klimat runt bostadshuset som liknar det i norra Italien.”
Tidningen Villaägaren skriver om VA och kretsloppstänkandet:
”När … någon av familjemedlemmarna släpper ut diskvattnet eller spolar i toaletten rinner vattnet in i stora tankar i husets källare. Därifrån pumpas det upp till växtbäddarna, som tar hand om näringen.”
Anders Solvarm säger:
”De [växtbäddarna] fungerar som ett filter, men istället för att bara skilja ut näringsämnena tas de också om hand och utnyttjas av växterna. Tack vare den generösa gödningen och klimatet kan vi odla fikon, aprikos, mandel och vin.”
Solvarms VA-lösning är överlägsen kommunens. Under sommarhalvåret lämnar t ex inget avloppsvatten huset. Om (när?) Solvarm tvångsansluts till kommunens VA, så kommer avloppsvattnet att pumpas till ett kommunalt reningsverk. Efter rening körs sedan det återstående slammet, där näringsämnena ingår, på lastbil till en soptipp. Ingen näring förs tillbaka till växtodlingarna.
Kommunens ”rening” är för övrigt inte så bra som många kanske tror. Mätningar som Solvarm har företagit på sitt system visar till exempel att:
”värdena för fosfor [är] 10 gånger lägre än kommunens egna värden. För kväve är mina värden 100 gånger bättre.”
Det är många människor i vårt avlånga land som är intresserade av Solvarms lösning. Många är också de som vill komma och studera huset i Sikhall. Anders Solvarm anlitas dessutom ofta som föreläsare. Men som Jesus sa (Matt 13:57):
”En profet blir ringaktad bara i sin hemstad”
I hemkommunen Vänersborg är tonerna nämligen annorlunda… Enligt Anders Solvarm sa VA-chefen Daniel Larsson:
”Det spelar ingen roll om ditt system är bättre, du ska ändå anslutas.”
VA-chefen Larsson intervjuas i artikeln. VA-chefen säger att Solvarms fastighet måste anslutas till det kommunala VA-nätet. Eller i varje fall betala anslutningsavgiften. På 185.000 kr… (För ingenting…
)
”Så står det i lagen.”
Säger alltså VA-chefen till Villaägaren.
Det kan väl diskuteras vad det står i lagen… I 9 § i lagen om allmänna vattentjänster står det i varje fall:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”
Villaägarnas Riksförbund har tagit ett för förbundet ganska unikt beslut i ”fallet Solvarm”. Anders Solvarm ska få hjälp av förbundet att driva frågan vidare.
Karin Hägglöf, förbundsjurist hos Villaägarna, förklarar varför:
”Det är inte ofta vi tar oss an ett fall på det här sättet och går in med ekonomiskt stöd. Ärendet måste vara principiellt viktigt för Villaägarna och dess medlemmar vilket detta i hög grad är. Det är även första gången vi kommit i kontakt med ett fall där det finns en lång serie av mätningar. Vi bedömer därför att det finns utsikter till att för första gången få en dom på området som är till den enskildes fördel.”
Förbundsjuristen pekar på en särskilt intressant paragraf i lagen om allmänna vattentjänster, nämligen 24 §:
”Skyldighet att betala avgifter för allmänna vattentjänster
En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”
Tänk, jag undrar om t ex de med mulltoaletter i Timmervik är tvungna att betala 200.000 kr i anslutningsavgift med hänsyn till ”människors hälsa eller miljön”. Jag har faktiskt svårt att tro det. Vad gäller familjen Solvarm, så torde det vara uteslutet.
Det ska bli intressant att följa fallet. Det kan bli prejudicerande inte bara för Vänersborg utan för hela Sverige. Men jag har fortfarande svårt att förlika mig med att många av kommunens betongpolitiker och byråkrater fortfarande inte förstår att de är till för vänersborgarna och inte tvärtom.
Jag befarar att Villaägarna återigen kommer att sätta Vänersborg på kartan.
===========
Länkar till tidigare bloggar om Solvarms kamp mot Vänersborgs kommun:
- ”Solvarm i Sikhall vs kommunen”, 25 aug 2015
- ”KS: Solvarm, Villa Björkås, Blåsut och Hönan”, 27 aug 2015
- ”Solvarm och kommunen fortfarande inte överens”, 8 mars 2017
- ”Solvarms fall i SR”, 11 aug 2017
- ”Solvarm begär nytt beslut”, 13 aug 2017
Solvarm begär nytt beslut
I fredags skrev jag om att riksradion hade uppmärksammat Solvarms kamp med, och mot, Vänersborgs kommun – se ”Solvarms fall i SR”.
Idag kan det konstateras att kampen uppe i Sikhall går in i ett nytt skede kommande vecka.
Solvarm skriver nämligen i ett mail till kommunen och kommunens tre kommunalråd, dvs Marie Dahlin (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C):
”Begäran om att vår fastighet Sikhall 1:20 undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”
Familjen Solvarm begär alltså att kommunen ska fatta ett nytt beslut 
som innebär att familjens fastighet inte behöver anslutas till kommunens VA-system.
Solvarm hävdar att naturhusets VA-lösning är bättre än kommunens. Till stöd för sin uppfattning anför Solvarm den analys som Tekn. Dr. Hamse Kjerstadius vid Lunds Universitet har utfört och den granskning som kommunens miljö och hälsoskyddsförvaltning har gjort av nämnda analys. (Se ”Solvarms fall i SR”.)
Sedan visar Solvarm i mailet att lagen ger möjlighet att undanta fastigheter från verksamhetsområden, dvs att fastigheter inte måste ingå i ett verksamhetsområde och därmed inte i kommuners VA-nät. Solvarm anför paragraferna 9 och 24 i lagen om allmänna vattentjänster,
Solvarm anser också att det finns ett starkt stöd för naturhusets system i Sveriges miljölagstiftning – bland annat uttryckt i Miljöbalkens 1 kap § 1:
”Miljöbalken skall tillämpas så att … återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”
Anders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen med några personliga kommentarer.
Anders Solvarm beskriver hur han håller på med ett flertal utvecklingsprojekt kring dessa hustyper i samarbete med ingenjörer, arkitekter och forskningsinstitut, hur han får inbjudningar från när och fjärran om att berätta om sitt hus, hur han har byggt kretsloppssystemet i det uppmärksammade Uppgrenna Naturhus (huset fick Jönköpings kommuns miljöpris 2016) och hur han har varit med om att bilda ett företag för att göra världens första typhusmodeller som uppfyller de högt ställda naturhuskraven.
Anders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen:
”Genom att försöka tvångsansluta vår fastighet motarbetar kommunen vårt arbete för miljöteknisk utveckling. Jag tycker att båda parter bör ägna kraften åt mer progressiva uppgifter.”
Är inte hela den här historien en möjlighet för Vänersborgs kommun att vända en ganska trist utveckling till raka motsatsen? Tänk om kommunen istället slår fast att Anders Solvarm har rätt – just ett sådant här projekt avses när regelverket beskriver möjligheten till undantag. Då skulle det fortfarande vara helt möjligt att Vänersborg nämns som orten där man välkomnar innovation och initiativ.
Måtte det bli så!
Solvarms fall i SR
I onsdags (9 aug) hade Sveriges Radio ett inslag om VA-dragningen i Dalsland och familjen Solvarm i Sikhall (se ”Tvångsansluten till kommunalt avlopp”). Det var i programmet ”Plånboken” (”programmet som reder ut stora som små konsumentfrågor”). Det är bra att media tar upp ”fallet Solvarm”. Familjen har, som flera andra i Vänersborgs kommun, kommit i kläm när kommunen hävdar sina så kallade principer gentemot invånarna.
Jag har de senaste åren skrivit ganska många bloggar (se t ex ”Solvarm och kommunen fortfarande inte överens”, 8 mars 2017) om Solvarms öden och äventyr efter kommunfullmäktiges beslut den 20 maj 2015 att:
”införa verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 6 för Sikhall södra i Vänersborgs kommun.”
Beslutet innebar att Solvarm och de boende i södra Sikhall skulle anslutas till det kommunala VA-nätet.
Solvarms hus i Sikhall är inte som alla andra hus. Huset sticker ut från mängden på ett ganska iögonfallande sätt. Det är ett stort växthus på 300 kvadratmeter. Och inne i detta hus finns ytterligare ett hus – ett 145 kvadratmeter stort knuttimrat trähus.
Solvarms hus är ett naturhus. De beskriver själva sitt hus:
”Naturhus är ett helhetskoncept som i tre delar består av: klimatskal, bostadsdel och kretslopp. Naturhus medför låg energiförbrukning och ekologi i praktiken. Kretsloppssystemet möjliggör självförsörjning av frukt och grönsaker. Människan
omges av naturliga material.”
Kretsloppssystemet innebär bland annat att avloppsvatten går igenom en trekammarbrunn och sedan upp till de planterade växter som finns i växthuset.
Kommunen vill tvinga in Solvarm i det kommunala VA-nätet, Solvarm vill inte. Solvarm hävdar att det egna systemet är bättre än kommunens VA-lösning.
I radioinslaget från i onsdags säger Vänersborgs kommun att den inte kan göra några undantag från lagen:
”Det är så vi har sett på det att man ska med.”
Enligt kommunens talesperson går det alltså inte att göra några undantag. Alla, inklusive Solvarm, ska vara med i det kommunala VA-nätet.
Kommunen fortsatte med, enligt mitt tycke, ett ganska tvivelaktigt argument:
”… men vad händer när fastigheten byter ägare? Kommer nästa person att sköta det här på samma sätt och hur blir det då?”
Jag kan inte se att detta har med Solvarm att göra. Om en försäljning skulle bli aktuellt i framtiden, så är det väl något som i så fall får tas upp med den nye fastighetsägaren. Sedan är det väl också ganska sannolikt att den som skulle köpa Solvarms hus är lika intresserad av miljö och kretslopp som Solvarm…
Kommunen hävdar vidare att den har letat efter liknande fall som Solvarms:
”Vi har försökt att leta och vi har inte hittat något jämbördigt fall. … Det finns inte så många rättsfall att luta sig mot.”
Och det stämmer säkert. Men det spelar ju egentligen ingen som helst roll. Det viktigaste är ju vad lagen säger, inte om det finns några rättsfall. Och vad säger då lagen?
Sveriges Radio hade också varit i kontakt med SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) chefsjurist Germund Persson.
Chefsjuristen sa, tvärtemot kommunen, att det går att göra undantag, dvs alla fastigheter måste inte ingå i verksamhetsområdet, och hänvisade till 24 § i lagen om allmänna vattentjänster:
”En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”
Tanken med den paragrafen är, enligt SKL:s chefsjurist, att:
”om en fastighetsägare har en väldigt bra kretsloppsanpassad lösning, så kan det göra att bedömningen faller ut till fastighetsägarens fördel.”
Det spelar ingen roll om det finns tidigare rättsfall – det är lagen som gäller. Och alla fastigheter måste inte finnas med. Det betyder alltså att kommunen har fel.
Om intervjun med chefsjurist Persson hade varit längre kanske han också hade hunnit att citera § 9 i samma lag:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Kommunens representant i radioinslaget tyckte att det skulle vara intressant om Solvarm kunde bevisa att hans anläggning är bättre. Om så är fallet skulle tydligen Solvarm kunna begära att få utgå ur verksamhetsområdet. Och det är ju intressant. Det går tydligen att göra ”undantag” enligt Vänersborgs kommun…
Jag vet inte riktigt hur kommunen tänker sig att Solvarm ska bevisa att familjens system är bättre än kommunens. En ganska omfattande analys har nämligen redan gjorts!
Det finns en analys i en rapport med namnet ”PM Analys av Naturhus i Sikhall”. Den är skriven den 28 maj 2017 av en forskare vid Lunds Universitet, Hamse Kjerstadius.
Kjerstadius, som har titeln ”Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik”, har dragit slutsatsen att Solvarms system är bättre än kommunens och att miljöskälen är uppfyllda!
Anders Solvarm nöjde sig dock inte med detta. Han skickade rapporten till Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg och begärde ett utlåtande över analysen. Den 29 juni kom utlåtandet från kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör.
Kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör har koll på lagen och skrev inledningsvis:
”Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) styr upprättande av verksamhetsområden för kommunalt avlopp. LAV ger vissa möjligheter till att undanta en fastighet från avgift eller att inskränka verksamhetsområdet.”
Och det var ju precis vad SKL:s chefsjurist sa i radioinslaget!
Kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör skriver vidare:
”Naturhuset är ett unikt projekt som undersöker möjligheten till ett hållbart boende med avloppslösningen som en del i den totala utformningen. Det kan ses som ett projekt som vill sprida idéer om en hållbar livsstil och visa på människans plats i naturens ekosystem.”
Det tycks som om Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är tämligen positiv till Solvarms hus. Och det bekräftas i slutsatserna:
”Provresultaten visar dock mycket bra reningsresultat som är jämbördiga med eller bättre än kommunens reningsverk men de kan inte fullt ut jämföras med avloppsreningsverken på grund av att provtagningen skiljer sig åt.”
Finns det egentligen något att tillägga? Ja, det skulle väl i så fall vara slutorden i utlåtandet från Miljö och Hälsa:
”Då det gäller Naturhuset i Sikhall är detta ett unikt projekt. Vid en samlad bedömning av att mycket bra reningsresultat har uppnåtts i avloppsanläggningen i kombination med att ägaren vill sprida kunskaper om en innovativ lösning och hållbart boende till allmänheten är detta ett koncept som kan göra stor nytta för spridning av kunskap inom miljöområdet om Naturhuset med ingående avloppsanläggning bibehålls. Anläggningen bör i så fall brukas som idag med underhåll av växtbäddar och odling samt att den används som en forsknings- och demonstrationsanläggning.”
Solvarm ämnar återkomma till kommunen med en begäran om att ärendet tas upp på nytt. Om kommunen fortfarande tänker trilskas och hävda sina ”principer”, mot lagen, så tänker Solvarm överklaga ärendet till Mark- och Miljödomstolen.
Det är beklämmande att kommunen ska krångla till det för enskilda invånare i kommunen. Det är ju inte första gången som kommunen tycks ha glömt vilka dess uppdragsgivare är och vilken uppgift den har gentemot dessa…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer