Arkiv
Avslag för Ursand (2/2)
I gårdagens blogg redogjorde jag för de argument som kommunstyrelsen motiverade sitt avslag med till Ursands Resort & Camping. (Se “Avslag för Ursand (1/2)”.) Företaget lämnade ju i höstas in en ansökan om planbesked för att:
“möjliggöra utveckling av pågående campingverksamhet samt utökning av campingområdet.”
Kommunens utredning, med titeln ”Utredning gällande planbesked för Ursands Resort & Camping”, dateras till den 17 februari 2020. Den är omfattande, detaljerad och utförlig. Tyvärr saknas karta eller kartbilagor, så när utredningen beskriver de olika områdena på Ursand så blir den stundtals svårbegriplig, eller till och med omöjlig att förstå. Det finns emellertid en karta, nämligen den karta Ursand själv lämnade in i samband med att den ursprungliga ansökan kompletterades. Den fanns emellertid inte med i handlingarna till kommunstyrelsen…
I den kompletterande bilagan från Ursands Resort & Camping framgick också hur Ursand ville förändra respektive “delområde”.
Inte heller denna handling fick, märkligt nog, kommunstyrelsen se. Vilket torde ha gjort det svårt att förstå Ursands planer liksom den utredning som gjordes…
Utredningen börjar med att beskriva den nuvarande statusen på området. Det finns en detaljplan skriver utredningen, som gäller fram till juli 2021. Sedan redogörs det för områdets riksintressen. Och då är det egentligen “bara” det rörliga friluftslivet som riksintresset handlar om. Utredningen fortsätter med att beskriva strandskyddet, områdets naturvärden och en fornlämning. Jag kan inte se att Ursands planer inkräktar på några av dessa – med undantag av att ytterligare delar av strandskyddet skulle behöva upphävas.
Utredningens tyngdpunkt ligger emellertid i en redovisning av bedömningarna för varje enskilt område. I det här avsnittet har även politikerna deltagit:
“Önskemålen i ansökan har bedömts tillsammans med kommunalråden och tjänstemän från olika förvaltningar inom kommunen.”
Det har också varit ett möte mellan politikerna, tjänstemännen och Ursand Resort & Camping. Det var efter detta möte som Bert Karlsson skrev ett öppet brev till kommunen. Bert skrev bland annat:
”En chock, en förnedring som jag aldrig tidigare upplevt i rollen som företagare.”
Bert Karlssons brev resulterade för övrigt i en blogg och ett eget besök på plats. (Se “Ursand: Öppet brev från Bert”. Här kan du också ladda hem Berts brev.)
Ursand ville använda område 1 (se karta ovan) till plats för ytterligare villavagnar. Det tycker utredningen är olämpligt, därför att:
“Eftersom området ligger högre än befintlig camping bedömer kommunen att en utökning av campingen i detta område skulle bli alltför starkt exponerat mot Vänern och därmed riskera att påverka riksintresset för friluftslivet och miljön runt badplatsen”
Jag kan väl tycka att ”bedömningen” känns väldigt långsökt och – konstruerad…
Ursand vill förändra områdena 2 och 4 från säsongscamping till åretruntcamping. Även detta tycker kommunen är olämpligt:
“Det är viktigt för besöksnäringen i Vänersborg att det finns tillgänglig korttidscamping i området. Kommunen anser att det är viktigt att korttidscamping lokaliseras i det mest attraktiva området, nära stranden. Korttidscamping i kombination med att området ska vara helt avstädat på vinterhalvåret innebär också att området blir mindre privatiserat och därmed mer tillgängligt för allmänheten”
Jag måste säga att det finns hyfsat bra argument mot en del av Berts planer, men dessa tillhör inte dom. Det är svårt att se att vi vänersborgare traktar efter att gå på själva campingplatserna under vintern… Och visst ekar väl argumenten om “mindre privatiserat och därmed mer tillgängligt för allmänheten” tomma när man vet att när det gällde skogarna vid Mariedal Östra och Kindblomsvägen var det bara att hugga ner vartenda träd som stod i vägen för bostadsbyggandet… Och varför det skulle vara särskilt viktigt att korttidscampingen lokaliseras närmast stranden kan jag inte riktigt förstå.
Planerna för område 3 uttryckte Ursand så här:
“Området önskas för restaurang och konferensboende. Konferensboendet ska byggas över vattnet i viken.”
Jag har beskrivit planerna för detta område i min första blogg om Ursand. (Se “Avslag för Ursand (1/2)”.) Det står faktiskt inget i Ursands ansökan om att företaget vill köpa kommunens mark, men jag antar att det har förts fram vid muntliga samtal mellan parterna. Det kan vara bra att veta att det inte finns något juridiskt hinder för ett konferensboende på bryggor. Som typ finns i Sunnanå, Mellerud. Det är bara att ändra i detaljplanen. Men kommunen har sina principer. Eller är det kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som har det?
Utredningen slår med bestämdhet fast:
“men eftersom kommunen inte har för avsikt att sälja någon mark inom camping/konferensområdet bedöms det oskäligt att pröva en planändring.”
Det är knappast något opartiskt eller opolitiskt uttalande i en utredning…
Den slutsats som dras i utredningen föregriper den politiska processen genom att slå fast en politisk ståndpunkt. Utredningen tar politisk ställning. Och, som sagt, det måste vara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons åsikt. (Jämför med Lidells protokollsanteckning som jag tar upp nedan). När man läser utredningen kan man få uppfattningen att det finns principiella hinder för ett enskilt ägande av en stuga på kommunal mark, eller brygga. Vad det i så fall skulle vara framgår dock inte av handlingarna. Inte det heller. Jag har lite svårt att tro att det finns några…
Ursand önskade att område 5 skulle få användas för tältplatser och område 6 för ställplatser för husbilar. Utredningen:
“Området Grönvik är viktigt som rekreationsområde för allmänheten såväl som för campingens gäster. I det här området bedömer kommunen att allmänhetens intresse av grönstråket med rekreation i anslutning till vattnet väger tyngre än behovet att utvidga campinganläggningen.”
Jag kan faktiskt hålla med kommunen, det känns inget bra med ställplatser för husbilar på
Grönvik. Däremot tycker jag att en “vildmarkscamping” i skogen är en intressant idé. På området står träden tämligen glest och tält skulle kunna sättas upp utan att träd avverkades. (Se “Ursand: Öppet brev från Bert”.) Bert har för övrigt planer på att även uppföra nya toaletter på Grönvik, men jag har en känsla av att det förutsätter ställplatser för husbilarna…
Område 7 ville Ursand använda till ställplatser för husbilar. Det ville inte kommunen. Gällande detaljplan anger:
“allmän plats parkering och natur för området. Behovet är stort av fler allmänna parkeringsplatser och det är inte lämpligt att lägga dem längre bort från badplatsen än vad de redan är.”
I samtal tidigare i år sa dåvarande platschefen att alla bilar får plats på den nuvarande parkeringen. Och i så fall är det inte så mycket att träta om. P-platser eller camping, varför inte camping? (Kommunen har planer på att bygga P-platser i området ”inom några år”…)
Och till sist område 8. Här vill Bert och Ursand ha mer utrymme för camping. Och visst säger kommunen, området anges som:
“utvecklingsområde för camping i den fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten.”
Men så lätt är det inte:
“bedömer kommunen att det inte är lämpligt att planlägga detta område i dagsläget”
Det som måste göras innan detta område utvecklas är, och håll i er nu alla boende vid Mariedal Östra och Kindblomsvägen – en konsekvensbeskrivning…
Det här var innehållet i den utredning som blev resultatet av Ursands ansökan om planbesked för ny detaljplan.
Det finns redan en detaljplan för Ursand, vilket påpekas gång på gång i både utredningen och i förvaltningens, och kommunalrådens, sammanfattande svar. Av någon anledning som jag inte förstår. Det var ju just denna ”gamla” detaljplan som Ursand och Bert ville ändra på. Och det finns ju inga hinder för det, kommunen kan ändra detaljplanen om den vill. Dessutom gäller den nuvarande planen bara i ett år till (till juli 2021)…
Utredningen mynnade ut i följande slutliga och sammanvägda bedömning:
“kommunen [kan inte] tillmötesgå de önskade ändringarna eftersom de skulle påverka starka allmänna intressen negativt.”
Politikerna avslog Bert Karlssons och Ursands Resort & Campings begäran om planbesked. Rubbet. Alltihop på en gång typ. Inget passade kommunen.
Som jag har visat i dessa två bloggar saknades några underlag, “Bilaga till ansökan om planbesked för ny detaljplan för Ursands Camping” och en kartbilaga. Det kunde inte vara lätt för kommunstyrelsens ledamöter att fullt ut förstå ärendet utan dessa handlingar.
Gunnar Lidell (M), Henrik Harlitz (M), Dan Åberg (M), Robert Johansson (KD) och Göran Svensson (MBP) deltog inte i kommunstyrelsens beslut om avslag. De avstod från att rösta och lämnade en gemensam protokollsanteckning:
“Ursands camping har under de senaste åren utvecklats mycket positivt. Detta bidrar också till ökad turism i Vänersborg. Ytterligare utveckling av campingen som kan genomföras inom givna lagar och regler borde också vara positivt.
Som argument för att avstyrka utvecklingsplanerna och ansökan framgår att Ursand Camping & Resort inte äger fastigheten. Dessutom tar beslutsförslaget ställning till att Vänersborgs kommun inte har för avsikt att sälja någon mark.
Vi delar inte detta ställningstagande utan ser det som möjligt att sälja viss mark i området. Dock med stark begränsning för att allmänheten även fortsättningsvis har tillgång till strandområde m.m.
Att äga en camping är inte en kommunal kärnverksamhet.
Vi är också tveksamma till den formella beredningen av ansökan. Planförslaget borde blivit föremål för en politisk behandling i byggnadsnämnden före kommunstyrelsen tar upp frågan.”
Undertecknad var inte närvarande på sammanträdet, men jag hade röstat nej och ställt mig bakom ovanstående protokollsanteckning – i form av en reservation… Om jag hade haft möjlighet.
Min bestämda åsikt är att kommunen måste hushålla med skattebetalarnas pengar, särskilt i dessa tuffa tider. Skattepengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till välfärden, till det som är lagstadgat, till de gamla och sjuka, till barnen och ungdomarna. Därför menar jag också att kommunen kan sälja mark. Det viktiga är bara att kommunen behåller mark som är nödvändig för vänersborgarna i allmänhet. Det skulle kunna vara t ex badstranden, vägen ner till stranden, Grönvik, GC-vägar, parkeringen etc.
Det kan aldrig vara en kommuns uppgift att äga en campingplats.
För övrigt anser jag att kommunen borde kunna komma överens med Bert Karlsson och Ursands Resort & Camping. Det har ändrats så mycket på Ursand att det nu bara finns en väg framåt, Berts. Och Bert satsar seriöst, det råder inte längre något tvivel om det. Kommunens ihärdiga obstruktion börjar kännas jobbig…
Anm. Del 1 av denna blogg hittar du här: “Avslag för Ursand (1/2)”.
Ostindiefararen
Så var det det där med Ostindiefararen… Idag hade Vänersborgaren en slags ”hyllningsartikel” till Ostindiefararens besök i Vänersborg – en artikel som var till förväxling lik den som TTELA hade i lördags.
Jag har också fått några mail i frågan och dessutom har en liten diskussion pågått på Facebook (i gruppen ”Innerst inne är vi alla Vänersborgare”) om kostnaderna för besöket. Och om det var värt pengarna.
Ostindiefararens hamnstopp i Vänersborg kostade Vänersborgs kommun 300.000 kr (exklusive moms). Och det är ju faktiskt en del pengar. Pengarna var enbart för att Ostindiefararen skulle ankra till i kommunen. Avgiften, de 300.000 kr, kallas för Appearance Fee. Beslutet att betala denna summa togs av en enig kommunstyrelse den 1 april i år.
Kommunen förband sig också att upplåta kajplats och att göra i ordning området i hamnen. Det skulle till exempel finnas möjlighet att sätta upp en mindre tältby i hamnen, utan kostnad för Ostindiefararen naturligtvis. Dessutom skulle kommunen ordna diverse saker som staket och färskvatten etc.
Och, inte minst, att marknadsföra Ostindiefararens besök:
”i den omfattning som mottagande stad bedömer rimlig för att ge ett publikflöde på ca. 4.000 personer/heldag under skeppets besök.”
Jag vet inte hur mycket det här övriga kostade kommunen. När jag via ett mail ställde frågan, så fick jag till svar att det var sammanlagt 300.000 kr och inget mer. Men i Karlstad, där Ostindiefararen också har lagt till, räknade kommunen med omkostnader på omkring 200.000 kr, kostnader som då skulle läggas till Appearance Fee-pengarna. (Se här.)
På Facebook tyckte de flesta att det var värt 300.000 kr att få Ostindiefararen att anlägga Vänersborg. (Att det kunde vara några hundratusen till i omkostnader var nog inte känt.) Det är emellertid som så ofta svårt att diskutera på Facebook – de som ifrågasatte kostnaden fick bara höra att de ”gnydde”. Och sådana ”argument” tar naturligtvis död på alla seriösa diskussioner.
En del kommuner har vad jag förstått avstått från besök av Ostindiefararen på grund av de höga kostnaderna. I Lidköping tog man emot besök, enligt uppgift, under förutsättning att kostnaderna delades lika mellan kommunen och Sparbanksstiftelsen. Och i Åmål var beslutet oenigt. Den politiska oppositionen tyckte att det var för dyrt…
Var 300.000 kr för dyrt för Vänersborgs kommun?
Kostnaderna för besöket måste naturligtvis ställas mot dels vad pengarna skulle ha kunnat användas till i stället och dels om satsningen i sig verkligen är värd pengarna.
Missförstå inte. Naturligtvis är Ostindiefararen ett fantastiskt skepp, det förnekar ingen. Ingen förnekar heller att Ostindiefararens ankomst till Vänersborg gav publicitet och en del good-will till kommunen. Och att besöket lockade människor både till kommunen och till stans restauranger och affärer var också något positivt…
Enligt massmedia, som redovisar siffror från Visit Trollhättan Vänersborg, så besöktes Ostindiefararen av 6.810 personer. Det var personer som betalade för att gå ombord. Biljettintäkterna gick för övrigt oavkortat till Ostindiefarararen. Enligt Visit var det ytterligare 9.500 personer som kom till det så kallade eventområdet och tittade på skeppet från land. Det låter för all del i mina öron något överdrivet. Men mycket folk var det.
Vi ska inte heller förglömma att kommunen för sina pengar och sina förpliktelser fick rätt till en VIP-mottagning för upp till 6 personer, där skeppets kapten skulle bjuda på förfriskningar och tilltugg i sin kajuta. Huruvida detta erbjudande utnyttjades har jag emellertid ingen aning om. Kommunen erhöll också 100 fribiljetter till skeppsvisning. 51 av dessa biljetter delades ut till kommunfullmäktiges ordinarie ledamöter (jodå, jag fick också en, som jag utnyttjade) och ytterligare tre biljetter till några andra i kommunen. Däremot räckte inte biljetterna till ersättarna i fullmäktige.
De övriga biljetterna (=46 stycken) delades enligt Visit Trollhättan Vänersborg ut till lokala hamnsponsorer och företag. Så det fanns tydligen sponsorer som hjälpte till med omkostnaderna. (De där 200.000 kr som Karlstad räknade med att kommunen också skulle stå för.) Fast jag vet inte, jag har fortfarande inte fått något svar på en direkt fråga till Visit om detta. (Kanske på grund av semester?) Men har sponsorerna fått dela på 46 biljetter så måste det vara ett ganska stort antal sponsorer…
Men frågan är fortfarande – var det verkligen värt upp mot en halv miljon kronor för att Ostindiefararen skulle lägga till i Vänersborg? Är kommunens pengapung såpass tjock att den ska sponsra ett sådant här evenemang?
Visit Trollhättan Vänersborg har tydligen gjort en utvärdering, förra fredagen. Det är den utvärdering som TTELA och Vänersborgaren grundar sina artiklar på. Och det är den utvärdering som Visit Trollhättan Vänersborgs VD Maria Engström-Weber har som grund när hon intervjuas i de båda tidningarna.
Det räknas upp gästnätter på hotell och Ursand Camping. Men sedan skriver media:
”Hur många fler nätter besöket har genererat jämfört med en vanlig sommarhelg har man inte tittat på än.”
Och vet man inte det så är siffrorna faktiskt tämligen meningslösa. Det sägs också att de personer som kom till stan tack vare Ostindiefararen har spenderat 800 kr per person i Vänersborg – på hotell, restauranger och affärer. Jag hoppas att det är så, men siffrorna tycks mig vara mest fromma förhoppningar.
Men är det så att hotell, restauranger och affärer har tjänat en massa extra pengar, så borde de ju faktiskt vara med och sponsra Ostindiefararens besök i Vänersborg – skattebetalarna skulle kanske inte ens behöva stå för Appearance Fee-avgiften på 300.000 kr? För frågan är ju faktiskt också om kommunens skattebetalare ska betala för evenemang som privata företagare drar ekonomisk nytta av…
Visst… Vädret var kanon, besökarna var många och alla sa ”wow”. Men var det värt det? Det är fortfarande frågan. Och… Är det rimligt att satsa pengar på evenemang av den här typen samtidigt som kommunen drar ner på resurserna till barnen och eleverna, de gamla och sjuka…?
Fast… Ska jag vara ärlig. Jag tror att svaret på frågan ändå är ja. Även om jag inte har alla ekonomiska fakta på bordet så tycker jag att Vänersborg med sin långa sjöfartshistoria gjorde rätt som lade ut 300.000 kr på att få Ostindiefararen att stanna upp här.
Hela Ostindiefararens ”expedition” runt Vänern går för övrigt under namnet Vänern Tour – och det vore väl konstigt om den enda kommun som bär Vänerns namn inte förärades med ett besök?
Arenan och turism mm
I söndagens GP återfanns en debattartikel av Philip Lerulf (se här). Lerulf presenterades av GP som en borgerlig debattör, men framför allt som författare till en rapport om kommunernas ”förkärlek” för arenor. (Rapporten kan för övrigt laddas ner här.) Rapporten heter ”Arenafeber – Glädjekalkyler när svenska kommuner bygger nya arenor” och den titeln säger väl det mesta om vad den handlar om. Rapporten gavs ut år 2010.
Lerulf har studerat flera kommuner med arenaprojekt bakom sig, däribland Lund, Sandviken, Ystad och Uppsala. Lerulf har tydligen missat Vänersborg – han nämner inte alls Vänersborg och arenan, varken i sin debattartikel eller i sin rapport. Det hindrar dock inte att de analyser han gör och de slutsatser han drar utifrån de andra exemplen är som klippta och skurna också för arenan och Vänersborg.
Eller vad sägs om detta mönster som Lerulf ser framför sig när kommunerna byggde och bygger arenor? Så här skriver Lerulf i debattartikeln:
”Till en början beskrivs den planerade anläggningen endast i rosenskimrande färger. Den nya inomhusarenan ska locka företagskonferenser, ge det lokala klubblaget en skjuts uppåt i seriesystemet och kanske, kanske locka Sveriges Television att förlägga en deltävling i Melodifestivalen på orten.
En bit in i planeringen, när de styrande politikerna redan surrat sig så hårt till projektet att de omöjligen kan backa utan att få en svekdebatt på halsen, brukar den beräknade byggkostnaden skena iväg. Det är också vid det här laget som man inser att driften av anläggningen kommer att kräva åtskilliga miljoner varje år.
När arenan till slut står färdig visar det sig att efterfrågan trots allt inte var så stor som alla trott och hoppats. Så här har det sett ut i kommun efter kommun, till exempel i Lund och Helsingborg.”
Jag kan inte hjälpa det – jag kan inte låta bli att dra på smilbanden åt beskrivningen… Jag ser Vänersborg framför mig. Jag ser Arena Vänersborg framför mig. Jag ser Ljunggren (S), S Anders Larsson (S), Bo Carlsson (C), Lars G Blomgren (FP) och alla de andra framför mig…
Men sedan får jag kaffet i halsen. Herregud. Arenans investering på nästan 300 miljoner kr ska betalas på 33 år och det betyder 26-27 miljoner kr varje år.
Tänker jag.
Det diskuteras om näringsliv, turism och besöksnäring just nu i Vänersborg och jag har skrivit några bloggar om detta. Arena Vänersborg räknas som en av turistmagneterna i Vänersborg, en av ”attraktionerna”. Och visst, det spelas inte bara bandy på arenan, det ordnas också en hel del arrangemang och event. Som onekligen drar en del folk. Det är inte tal om annat. Arenan genererar välbehövliga inkomster till kommunen.
Eller…?
Arenan kostar 26-27 milj kr netto varje år. Det är massor med pengar. Tänk om 25 milj kunde användas varje år för att utveckla kommunens centra (eller vad man nu ska kalla dem) i Vänersborg, Brålanda, Vargön, Frändefors och Väne Ryr. Det skulle kunna hända en del med de pengarna…
Eller tänk om kommunen använde 25 milj kr till att utveckla badplatserna i Sikhall, Nordstan, Gardesanna och Nordkroken…
Det är självklart så att alla pengar som går till arenan betyder att mycket annat får stå tillbaka. Och att många andra satsningar som t ex på turism inte kan bli av. Det bara är så. 
Turism och besöksnäring i all ära, till syvende og sidst – vad betyder mest för att locka människor till Vänersborg? Både nya invånare och nya företagare?
Philip Lerulf ställer frågan i sin debattartikel i GP och han ger också ett svar:
”Välfungerande skolor, trygga boendemiljöer och goda villkor för företagande…”
Tänk att man ibland kan ha samma åsikt som ”borgerliga debattörer”… De där 25 miljoner kr som jag skrev om skulle kanske ändå satsas på förskolor, skolor, bostäder och företagande…
Jag tror det.
Om inte arenan fanns…
Fast det gör den.
För fyra år sedan (februari 2011) lade Vänsterpartiet två motioner om arenan. De handlade om att kommunen skulle se över arenans framtida användning och arenans ägarförhållanden. Syftet var att utreda hur kommunen skulle kunna minimera arenans kostnader och maximera intäkterna. Utredningarna rann ut i sanden… Den moderata ledningen saknade intresse av att göra något. Eller var det möjligtvis handlingskraft den saknade?
Kanske är det dags att lägga motionerna igen? Kanske kan Marika Isetorp (MP), som nu som ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden ansvarar för arenan, åstadkomma ett bättre resultat?
Reaktioner på turismbloggen
Jag har fått en del kommentarer på bloggen ”Turism och besöksnäring”. Och det är bra. Frågorna, idéerna och förslagen kring turism och besöksnäringen tål att diskuteras. Och måste diskuteras. Ordentligt. De har stor betydelse för Vänersborgs framtid. En framtid som naturligtvis inte bara politikerna skapar, utan alla vänersborgare. Ja, även de som inte bor i själva centrum… Det är självklart så att hela kommunen ska vara med på tåget. Och kartan. Även Frändefors, Brålanda, Vargön och Väne Ryr…
Signaturen ”brålandabo” (se kommentar) verkar vara lite desillusionerad och uppgiven när det gäller detta:
”I ‘kommunens namn’ menas alltid centralortens centrala delar. Märkligt.. det verkar sitta i ”väggarna” hos vänersborgspolitiker och ledande tjänstemän.”
Vad sa visionen?
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Naturligtvis måste hela kommunen utvecklas. Och en del görs också. Kanske inte tillräckligt, men det är väl ändå inte helt nattsvart. Jag tänker t ex på VA-dragningen längs vänerkusten och fullmäktiges beslut att behålla landsbygdsskolorna.
Men utan att på något sätt förringa resten av kommunen så tror jag ändå att själva stadskärnan och centrum har en strategisk betydelse. Det är oftast centrum som både potentiella företagare och boende ser först när de kommer till kommunen. Och är det så ödsligt och folktomt som det tyvärr brukar vara på gågatan, dessutom flankerad av ett antal tomma affärslokaler, så är risken stor att eventuella nya invånare drar vidare till en annan kommun…
Tror jag.
Det tror dock inte ”Per-Arne” på Facebook:
”Ärligt talat, va’ faan ska man in i stan och göra? Parkera 7 kvarter bort och gå? Ja motion lär vara populärt men gratis gående på gatorna ger inga skatteintäkter…”
Man kan dock inte annat än att hålla med när ”brålandabo” skriver:
”22 kr och 21 öre av varje hundralapp betalar varje förvärvsarbetande direkt till Vänersborgs kommun oavsett var i kommunen man bor.”
Och det måste vi alltid hålla i minnet. Skattebetalarna på landsbygden kan inte bara ”sponsra” centrum i Vänersborg – de måste få sin del av kakan. Även av turism- och besöksnäringskakan.
I de synpunkter som näringslivskontoret har fått in och som tjänstemännen arbetar med ingår det dock planer för hela kommunen, t ex Sikhall och bergen – bara för att nämna två exempel. Men, som sagt, jag vet att missnöjet ute på bygden stundtals är stort med hur pengarna fördelas i kommunen. Trots att fördelningen till stor del ”sköts av” politiker från landsbygden. Det sitter till exempel många dalslänningar med i kommunens styre…
En annan person ringde upp mig. Personen tyckte att kommunen pratade och planerade väldigt mycket, men att det i slutändan inte blev så mycket gjort. Personen hade själv framfört en del idéer, som aldrig hade lett någonstans – mer än till ett papper… (Personen ifråga brukar vara med i de träffar som näringslivskontoret arrangerar regelbundet.)
Det som personen kanske reagerade mest på, det var på det här (ur bloggen):
”…att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna.”
Personen menade att kommunen inte gör något för att exponera sig och sina ”attraktioner” på t ex VHC:s cuper, som ändå drar en hel massa folk från andra kommuner, föräldrar inte minst. Vänersborgs HC beräknar för övrigt att vårens cuper kommer att generera 5.000 gästnätter på hotellen i kommunen. Och har så gjort under en rad år. (Cuperna har arrangerats i 33 år.)
Eller Vänersborgs FK:s fotbollscup – Quality Cup. Förra året deltog 18 tillresta lag. Och medan ungdomarna spelade fotboll gick föräldrar runt Vänersvallen och sedan tillbaka till hotellet. Vad jag förstår så var inga företag eller organisationer där och gjorde reklam för Vänersborg. I varje fall inte Vänersborgs kommun…
Eller ta Arenaloppisen. Det var upp till 450 bokade bord och kanske 10.000 besökare på två dagar. Men Vänersborgs kommun hade inget bord…
Men det kanske kan bli ändring på detta nu? (I år genomförs Arenaloppisen den 3-4 april i arenan.)
Till sist. Jag fick också ett mail med bara lovord…
”Måste skriva till dig och tacka dig för det du skriver om. Du skriver bättre än TTela eller någon annan om Vänersborg. Många gånger behöver man inte hålla med dig om det du skriver, politiskt etc men du gör din åsikt känd och står för den. … De senaste bloggarna om Vänersborg och stadens utveckling är mycket intressant och bra rapporterat.”
Jo, jag tackar ja. Det är sådana ord som uppmuntrar till fler bloggar!
Turism och besöksnäring
I går hade Vänersborgaren en artikel om Vänersborgs cityhandel. I artikeln konstaterades att mataffärer och restauranger i city går tämligen bra och har ökat sin omsättning, medan sällanköpshandeln (elektronik, möbler etc) minskade med 4,2%.
”Läget är kärvt.”
Sa Torbjörn Sjögren på Fastighetsägarna.
Och det är väl lite så man känner det som vänersborgare när man promenerar på gågatan i Vänersborg. Det är lite tomt och ödsligt. Lite kärvt typ.
Det har diskuteras en hel del i kommunen den senaste tiden om centrum, handeln och näringslivet i Vänersborg. Nu senast är det en annan aspekt som har hamnat i fokus – turism- och besöksnäringen.
I måndags besökte jag och ytterligare några vänsterpartister en ”utställning” på Folkets hus om just ”turism och besöksnäring”. Den, tyvärr, avgående näringslivschefen Christel Thuresson tog emot oss och redogjorde för läget. Kommunens näringslivsenhet har nämligen samlat en hel del underlag kring frågorna. Målet är att utveckla en strategi för turismen i Vänersborg.
I sitt arbete har Christel Thuresson och hennes medarbetare fått in hel del synpunkter från vänersborgarna. Och man kan väl lugnt konstatera att det utifrån de sammanställda synpunkterna finns en hel del att ta ställning till och att reflektera över.
Det är svårt att ge en rättvis bild över materialet. Vänersborgarna är alltför kreativa för det. Fast det är det, som trots allt är nästa steg – näringslivschefens nästa (och kanske sista på kommunen?) uppgift blir att sammanställa materialet.
Turistnäringen blir allt viktigare för många kommuner i landet. Det är eller kan bli en stor inkomstkälla. Som på sikt också kan bidra till t ex ökad inflyttning, nya företag, nya arbetstillfällen osv.
Så också för Vänersborg.
Christel Thuresson började med att ge några siffror på turismens omfattning i Vänersborg. Några exempel. Den beräknade omsättningen för utländsk turism i hotell, campingplatser och vandrarhem är 38,4 milj kr, turismen ger 21,8 milj kr i totala skatteintäkter till kommunen och transport (i huvudsak bensin/drivmedel) omsätter omkring 77 milj kr. Dessutom har Vattenpalatset/äventyrsbadet omkring 800.000 besök (dock inkl vänersborgare) varje år.
Men det är ändå så, tyvärr, att väldigt många turister i stort sett bara åker förbi kommunen. De stannar på t ex Rasta i Brålanda, tankar bilen och kanske äter en bit mat – och åker vidare.
Det är ett problem. Det gäller att få in dessa till stan och kommunen. Det är en utmaning samtidigt som det innebär att det finns en stor potential för ökad turism. Det gäller ”bara” att få alla dessa förbipasserande att ta svängen från 45:an och besöka några av kommunens ”attraktioner”.
Och en stor del av arbetet, som har resulterat i det omfattande materialet, handlar naturligtvis om just detta – om hur man ska få fler att stanna till och besöka Vänersborg. Och hur vi kan åstadkomma detta och hur vi kan utveckla fler ”turistmagneter”. De ”attraktioner” som i nu-läget drar mest folk till Vänersborg är Vänern, Sportcentrum och Hunneberg. Jag antar att Ursands Camping också drar en hel del turister.
Vi behöver fler magneter som drar till sig turister. Och här har Vänersborgarna bidragit med en mängd idéer och förslag. För att nämna några:
- Badbåt mellan kommunens fyra större stränder.
- Bergsklättringscentrum på Halleberg.
- Dyk i Vänern.
- Utveckling av badplatsen i centrum.
- Flytta gästhamnen till Fisketorget.
- Anlägga fasta kreativa scener, t ex på Skräcklan, vid arenan och i Vänerparken.
- Linbana upp till Hunneberg.
- Vandringsleder.
- Leder för mountainbike.
- Bungyjump från vattentornet.
- Melodifestival.
- Storbandsfestival.
- Konserthus.
- Utveckling av hamnen i Sikhall.
- Försäljning av turistpaket.
Många av förslagen kretsar kring vattnet och Vänern. Och Vänersborgs läge torde vara tämligen unikt. Vattnet ligger ju bara ett stenkast från centrum och bara några hundra meter från torget finns en badplats. Det är inte många städer som kan visa upp något liknande.
De flesta av förslagen är av den arten att Vänersborg som kommun inte kan gå in och driva dem, det krävs privata entreprenörer, föreningar och organisationer som kan ta tag i detta. Men naturligtvis måste kommunen på något sätt lägga en bra grund för privata initiativ. Det gäller på stadsplaneringens område, det gäller ”grundläggande” investeringar etc.
En sak som torde vara tämligen enkelt att ordna är skyltning. Varför ska turister åka till Vänersborg om de inte vet vad som finns att se och hur de kommer dit?
Skyltningen i Vänersborg är under all kritik. Det finns faktiskt inte ens en skylt till arenan… Det borde skyltas tydligt och klart till alla olika platser/turistmål i kommunen. Det kan vara badplatser, Skräcklan, bergen, Sanden, Vänerparken, torget, arenan osv osv.
Skyltningen skulle kunna ske i god tid längs våra riksvägar så att det samtidigt blir reklam för Vänersborg så att fler hittar hit. Skyltningen skulle också kunna kombineras med bilder och avstånd. Själv tyckte jag att idén att skylta till Vänern var genial i all sin enkelhet. Det är klart att Sveriges största insjö i sig är ett turistmål. Det skulle kunna vara skyltar vid t ex 45:an där tiden angavs om hur långt det är kvar till sjön.
En annan idé är att skapa turistkartor över allt som finns, kanske till och med skylta upp ett evenemangsstråk från Skräcklan till Sportcentrum.
Några av de tankar som vänersborgarna har framfört, och som finns med i det material som visades på Folkets Hus, på vad Vänersborgs kommun kan bidra med är:
- Investeringar på gågatan, kulturaxeln och konserthus.
- Bygga fastigheter som kan hyras ut till typ restaurangägare.
- Tillsättandet av någon typ av koordinator (kanske tillsammans med näringslivet).
- Samverkan med omkringliggande kommuner. (Inse att kommunerna kompletterar, snarare än konkurrerar med, varandra.)
- Samordning av annonsering.
- Anlägga en ”scenic route” förbi Lilleskog.
- Rusta upp badstränder.
- Skylta upp vandringsleder.
- Utveckla badplatsen i centrum.
- Planera för aktiviteter på Skräcklan.
- Gästhamn vid Fisketorget.
Men naturligtvis finns det mycket mer för kommunen att göra. Chalmersstudenterna som nyligen var här visade på en mängd med både idéer och kommunala projekt. Studenternas arbete är förresten nu utlagt på kommunens hemsida och kan beskådas om du klickar på denna länk. (Jag har också redogjort för en del av deras arbetet i en tidigare blogg – se ”Ett framtida hållbart Vänersborg”.)
Många vänersborgare menar att Vänersborgs kommun måste ta täten för att få näringslivet, föreningar och organisationer med sig ”på tåget”. För naturligtvis är ju en stor del av planerna och idéerna, som sagt, beroende av privata initiativ.
I gårdagens Vänersborgaren läste vi också om ett alldeles nytt initiativ. Det ska arrangeras en Vänersborgsgala den 11 april. Och det nya är, att överskottet ska gå till att skapa en fond för riskkapital för större evenemang.
Stefan Leijon säger till Vänersborgaren:
”Tanken med evenemangsfonden är att skapa pengar som garanterar ersättning om ett evenemang av olika anledningar går med förlust. Vi har varit med om stora satsningar som skapat goda förutsättningar för folkfest, men som helt enkelt regnat bort. Då är det lätt att man tappar sugen, och inte vågar dra igång sådana satsningar igen.”
Fråga t ex Vänersborgs IF, det här har de erfarenhet av. En fond av det här slaget kan göra en stor nytta.
Många vänersborgare som har bidragit med synpunkter i de här frågorna poängterar också vikten av att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna. Krögarna i kommunen skulle t ex kunna arbeta fram en karta över stadens alla restauranger – en karta som skulle kunna delas ut vid VG-regionens sammanträden. Eller varför inte vid IFK:s matcher?
Det är klart att det kostar pengar att göra kommunen (ännu) attraktivare, så att turister vill komma hit. Och spendera. Till hela kommunens fromma. Och häri ligger naturligtvis en delikat uppgift för kommunen. Pengar är en begränsad resurs och behoven i kommunen är stora. Dessutom har vi ju några ”attraktioner” som redan nu kostar stora pengar. Det är väl ingen hemlighet att arenan med sina 26 milj kr varje år och Vattenpalatset med sina 7,4 milj (2014) tar en väldigt stor del av kommunens ekonomiska resurser. Det är pengar som egentligen skulle behövas till mycket annat.
Det blir en viktig och svår utmaning för vänersborgarna och framför allt kommunens politiker att fördela skattemedlen på ett klokt och förnuftigt sätt.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer