Arkiv
BUN tar sommarlov
Idag ställdes Barn- och Ungdomsnämndens juni-sammanträde in. Det officiella skälet är att det finns så få frågor att behandla, det inofficiella att det ska sparas pengar. Eller snarare, visas handlingskraft i en vilja att spara pengar. Typ.
Det är viktigt för de borgerliga, i synnerhet moderaterna, att det framstår som att skattebetalarnas pengar inte slösas bort på onödiga möten och onödig byråkrati och onödig verksamhet. Vad som är nödvändigt och inte nödvändigt är dock en fråga om definitioner. Politiska definitioner. Att ge mer pengar till Socialnämnden är t ex inte nödvändigt. Att inte kompensera BUN för de 20 miljoner som skars ner 2010 på personalkostnader är inte nödvändigt. Att bjuda på gratis fikabröd på nämndsammanträdena är inte heller nödvändigt. Däremot är det nödvändigt att lägga ut 11,6 miljoner kronor på arenan. Att ha kvar posterna som 2:e vice ordförande i nämnder och styrelser är också nödvändigt.
Vänta ett tag. Det här sistnämnda är intressant. Det var nämligen ett vallöfte från moderaterna att skära ner på antalet betalda och arvoderade politiska poster. …men så gick man ju och ”vann” valet… Och då fanns det ju helt plötsligt oerhört många ”ideella” krafter som ville ställa upp och få politiska förtroendeposter. Att dessa poster var betalda var ju en bonus. Liksom. Och när det sedan visade sig att det gick att köpslå med sossarna, så att man kunde hindra det 3:e största partiet, dvs Vänsterpartiet, att få dem… Ja, då glömdes sparlöftet från valet bort. Liksom.
Vad som är nödvändigt och inte nödvändigt kan alltså variera – även före och efter ett val…
Eller är det kanske så det ska ses? Junisammanträdet ställs in så att vi har råd att arvodera vår 2:e vice ordförande Orvar Carlsson från KD?
Men finns det inga frågor att behandla på nämnden, så finns det inte. Nä, det kanske är så. Vårens viktigaste beslut var väl att lägga ner Väne Ryrs skola – och det beslutet tog rektorn ifråga. Inte politikerna. Med en sån beslutsgång kan vi nog ställa in nästa sammanträde också. Kanske kan vi då inrätta en 3:e vice ordförande. En socialdemokrat till kanske?
Skämt åsido. Inte kan det vara ont om pengar när kommunen har råd med heltidstjänster för gänget Lidell (M), Marie Dahlin (S) och Johan Ekström (FP)? Halvtid för Marie och Johan, så skulle hela kommunens personal kunna få gratis fikabröd till kaffet hela året.
Det skulle nog finnas frågor för BUN att behandla i juni. Inom barn- och ungdomsförvaltningen har en omorganisation nyligen skett bland rektorerna. Gamla har fått gå, andra har blivit omplacerade, nya har tillkommit osv. Gemensamt för alla ”rockader” verkar vara att de berörda, både personal och rektorer, inte har blivit tillfrågade, eller åtminstone inte haft särskilt stort inflytande.
Det finns nog anledning att återkomma till det. Fast inte på junisammanträdet. För det blir inget.
Vad jag förstår har inga nya resurser, eller möjligtvis ytterst få, tillförts den nya rektorsorganisationen. Det är svårförståeligt, eftersom Arbetsmiljöverket tydligt har visat på att rektorer har alltför lite tid till det som är kärnverksamheten i deras arbete: det pedagogiska ledarskapet. (Jag vill minnas att personalenkäten visade detta också.)
Det finns nog anledning att återkomma till det också. Fast inte heller det på junisammanträdet. Eftersom det inte blir något.
För övrigt säger ryktena att också verksamhetschef Sven-Eric Sjöbergh har blivit ”förflyttad” från sin post, att han inte ska vara verksamhetschef längre. Det var en överraskning.
Till sist noterar jag att det var Skateboard Games i arenan i helgen. Enligt TTELA med minst 3 000 betalande besökare. Kul! Jag tror att förutsättningarna för att få sådana här kanonarrangemang skulle öka om vi tog bort isen i arenan – hela året. Vem vet, kanske kan SM i plöjning , som ska hållas i Gestad i oktober, arrangeras i arenan istället. Då skulle kommunen dessutom spara in på borttagningen av frysrören…
Det vore väl att hushålla med skattebetalarnas pengar?
Om tak och väggar i Arena Vänersborg
Natten den 20 februari 2010 rasade en stor bit av Arena Vänersborgs tak in. 300-miljonersbygget höll inte.
För snart två veckor sedan publicerade Vänsterpartiet takrasutredningen. Takrasutredningen, daterad 10 maj 2010, belades med sekretess när den först landade i kommunens diarium.
TTELA skriver några dagar senare, 21 maj 2011:
”Den sekretessbelagda utredningen kring takraset på Arena Vänersborg innehåller få nyheter. Utredarna konstaterar att det inte går att slutgiltigt bestämma orsaken till raset.”
Jag har äntligen läst utredningen i sin helhet. Den är inte så lätt för en amatör på byggteknik (som jag) att förstå. Jag ska ändå försöka delge några tankar.
Utredningen konstaterar att:
”normerad säkerhetsmarginal inte har varit tillräcklig på grund av
- snölasten blivit mer än norm.
- Plannja underdimensionerat delar av taket.
- Plannja valt för låg snölast (formfaktor för snölasten).”
Takrasutredningen menar att det inte säkert går att bestämma orsaken till raset, eftersom man inte känner till mängden snö på det skadade området. Samtidigt skriver utredarna att takplåten var underdimensionerad med 10 procent.
Utredningen menar alltså att det troligen var underdimensioneringen av taket med 10% tillsammans med den myckna snön som var orsaken till raset.
Av någon anledning, som jag inte förstår riktigt, går utredningen inte in på takbågarnas antal. En liten kommentar av utredarna om vilka följder minskningen av antalet takbågar kunde få, från de ursprungliga 18 takbågarna till de 13 som fanns där när arenan stod klar, hade väl varit på sin plats? 5 bågar försvann. Det måste väl ha haft betydelse för takplåtens bärförmåga. Eller?
Utredningen tittar bara på takplåten och dess dimensionering. Kanske var takplåten rätt dimensionerad – om det funnits 18 takbågar?
Med andra ord, för en byggamatör som jag, känns det fortfarande inte riktigt som om vi har hela sanningen, och inget annat än sanningen…
Gunnar Lidell (M) skrev vid ett tillfälle på Facebook:
”Sanningen kommer dock allt närmare……….!”
Framtiden då? Kommer arenan att hålla de kommande åren?
Takrasutredningen skriver:
”Några andra områden av takplåten som kontrollerats är också något underdimensionerade.”
I maj 2010 gör STÅLAB med hjälp av Plannja (plåtleverantören) takförstärkningar i form av kompletterande valsade stålprofiler. Vid en besiktning underkände COWI detta arbete, vilket också Plannja accepterade.
Med andra ord, taket är fortfarande inte ok.
I augusti konstaterar COWI (i en annan utredning, inte takrasutredningen) att några innerväggar i arenans fyra sidobyggnader saknar teleskopsanslutningar mot yttertak. Den här gången gäller det BIAB:s entreprenad. I samband med BIAB skriver COWI också, att ritningsunderlaget är bristfälligt och att det därför är svårt att uttala sig om vissa saker.
Om teleskopsanslutningar saknas finns stor risk att vägganslutning mot yttertak går sönder. Det syns på plats i den södra sidobyggnaden skriver COWI, vilket får mig att undra om detta redan är sönder?! (Är det det?) Om teleskopsanslutningar saknas kan också takplåt lossna från takbalk, när takbalk böjs ner av snölast.
I utredningen står det:
”I den södra sidobyggnaden har flera väggars anslutningar mot yttertak snötrycksskador.”
I oktober är COWI återigen på plats i arenan, och besiktigar.
I besiktningsprotokollet (om det nu kallas så) slås jag av alla borrskruvar som saknas i bygget. Även körnslag saknas på en hel del ställen. Saknade körnslag kan göra att muttrar lossnar vid vibrationer. Med tanke på hur många skruvar som saknas kan man tro att det har varit en jordbävning i stan. Och visst var valutgången för sossarna en smärre jordbävning… (Människor utanför vår kommun skulle säkert kunna hitta på ännu fler skämt med tanke på lösa skruvar…)
Det står också att
”vid kontroll av konstruktionsberäkningar framgår att de statiska beräkningarna är underkända.”
I ytterligare ett protokoll daterat 2010-11-09 läser jag att vid kontroll av STÅLAB:s förstärkningsarbeten görs följande observationer:
- skruvar saknas
- körnslag saknas på en hel del ställen
- ytbehandlingsskador
- gasskurna hål (de förtillverkade stålelementen har inte passat vid montaget)
- ”stora skador på befintligt stål (på demonterade montageplåtar på takbågar) i samband med gasskärning”
Herregud!
Det är inte nog. I protokollet vid efterbesiktningen står det:
”Primärstommen av bågformade stålfackverk bryter igenom klimatskärmen (väggelement och glaspartier). Detta medför stora köldbryggor som kan medföra kondens på stålkonstruktionerna. Takbågens utformning gör att kondensvatten kan följa takbågen mot ytterväggen och där orsaka fuktskador.”
I efterbesiktningsprotokollet står det också:
”Väggpartier mellan fönsterband där bågen passerar ut genom väggen är inte klara. Utvändig plåt är monterad, isolering och invändig plåt återstår att montera.”
”Skarvar i väggelement mellan pelare och takstol saknar täckning och är bristfälligt drevade. Kravet på diffusions- och lufttäthet uppfylls inte.”
”Otäta springor mellan plåttäckning och stålbågen där den passerar ut genom väggen. Otätheter mellan båge och plåt förekommer.”
”Ingen möjlighet till underhåll av rostskydd mellan plåtar.”
”Fotplåten hamnar ibland bara delvis under portomfattningen (VKR-profiler) vilket gör att är öppna i underkant, därmed exponeras rörets insida som inte är rostskyddsbehandlad.”
Herregud!
Hela takrasutredningen, och efterbesiktningsprotokollet, får mig att undra tre saker, helt seriöst:
- Är det säkert att vistas i arenan?
- Vad kommer alla reparationer att kosta skattebetalarna?
- Var går gränsen för en acceptabel nivå på en ”mänsklig faktor” och kriminalitet?
Vad har vi egentligen fått för 300 miljoner? Har alla pengarna verkligen gått till själva bygget…? Inte fasen kan man väl bygga en bandyhall för 300 miljoner och sen håller varken tak eller väggar?
Herregud.
Det finns en lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. I den står det:
”Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för avsett ändamål, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och 9. hushållning med vatten och avfall.”
Byggnadsnämnden ska ta upp frågan om påföljd eller ingripande, då överträdelse har skett av bestämmelser om byggande av Plan- och bygglagen. Kanske läge? (Byggnadsnämnden tycks ju ibland vara ganska snabba och strikta i sin tillämpning av denna lag… Fråga en viss Magnus uppe i Sikhall…)
Arenans kostnader tar aldrig slut. Det gör emellertid arenans inkomster… Jag tycker att det är dags att göra som uppe i Sandviken – låt bandyn lämna sin hall och flytta utomhus igen. Och låt det istället bli fotboll inomhus på konstgräs. Allt för att få en ekonomiskt effektivare drift av arenan.
Till slut. Fredrik Ahola.
Fredrik Ahola, socialdemokraternas ordförande i Frändefors-Brålanda, hade en insändare i ttela häromdagen.
Ordförande Fredrik Ahola (S) berättar att han är för yttrandefrihet, sedan kritiserar han Vänsterpartiet för att vi svärtar ner Vänersborg. (Jag kan bara gissa vad ordförande Fredrik Ahola tycker om det här blogginlägget…) Jag kan bara tolka ordförande Fredrik Ahola (S) att han är för yttrandefrihet, om den används för att säga det han vill. Att framföra kritik av det socialdemokraterna utfört i kommunen under den sista perioden, t ex mygel, mörkande, halvsanningar, lögner, vänskapskorruption – det är bara att Vänsterpartiet ”svärtar ner” kommunen.
Nä, ordförande Fredrik Ahola (S). Du och alla andra socialdemokrater måste gå till botten med hur ni har hanterat kommunen de senaste 4 åren. Ert sätt att sköta demokrati och investeringar gör att politikerföraktet har växt sig stort i kommunen – förutom att alla skulder är en synnerligen tung kvarnsten om halsen för framtiden.
Ett råd ordförande Fredrik Ahola (S): Skjut inte budbäraren.
Som av en händelse skriver någon som kallar sig just ”Fredrik” en kommentar i min blogg. Signaturen Fredrik skriver att:
”du behöver … förändra ditt arbete hur du jobbar för att påverka/förändra. Du förstör inte bara för dig själv, ditt parti, utan hela Vänersborgs kommun.”
Jag förstår inte hur ”Fredrik” menar riktigt. Att vara kritisk i Vänersborg, det vet jag av egen erfarenhet att det kan leda till personliga, om inte trakasserier och förföljelser, så åtminstone ”olägenheter”. För Vänsterpartiet gick det ju bra i valet. Och det tar jag som intäkt, för att det finns många vänersborgare som – vill veta.
Kommunfullmäktige 25 maj
Onsdagen den 25 maj hade Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträde.
Sammanträdet började med en personalekonomisk redovisning. Den föredrogs av Annelie Bengtsson. Av Annelie fick vi bland annat veta att kommunen 2010 hade 3.149 anställda. Det var en minskning med 33 sedan året före. Barn- och Ungdomsnämnden minskade med 40 anställda. 81% av kommunens anställda var kvinnor och medelåldern var 46 år. Medellönen var 24.148 kr i månaden, vilket var en ökning med 449 kr jämför med 2009.
Sjukfrånvaron i Vänersborg sjunker, utom för Barn- och Ungdomsförvaltningen, men inte i samma takt som övriga Sverige. Sjukfrånvaron är därför något högre än landet i övrigt, 5,8%, och den kostar Vänersborg 17,3 milj per år.
Personalen minskar alltså och det finns vissa tecken på att detta börjar leda till ett ökat antal sjukskrivningar. Dessutom kan det vara så att det just nu är många som går till jobbet för att inte kollegorna och 3:e man ska drabbas. Man går till jobbet fast man är sjuk. Det brukar inte hålla i längden. Vänsterpartiet har som bekant krävt mer personal för både Social- och Barn- och Ungdomsnämnden. Det är nog viktigt att det blir så snarast.
Efter den förträffliga informationen var det dags för nämndernas verksamhetsberättelser för 2010. Verksamhetsberättelserna handlar om verksamhet snarare än om ekonomi. Nämnderna har i berättelserna tillfälle att berätta om positiva saker, och vad som misslyckats.
Nämnd efter nämnd redovisar att de inte når upp till de mål som ställts upp. Orsaken till det är oftast personalbrist – eftersom pengar fattas. (Barn- och Ungdomsnämnden till exempel minskade sina personalkostnader 2010 med 20 miljoner kronor.)
I ttela kan man läsa om Vänsterpartiets kritik, från talarstolen, av kommunens drastiska besparingar. Kommunen sparade – trots att kommunen redovisade ett resultat 2010 på 49 miljoner kronor. (49 miljoner kronor plus alltså, inte minus som man skulle kunna tro.)
Enkelt uttryckt. Anna och Ludvig får inte den hjälp de behöver i skolan därför att kommunen anser att det är bättre att ha ett så stort plusresultat som möjligt. Vänsterpartiet anser att verksamhet är viktigare än siffror på ett papper.
Ingen gick i svaromål, ingen låtsades höra. Bara Gunnar Lidell (M) gick upp i talarstolen och sa:
”Vi har en väl fungerande organisation till största del.”
Och vi ska:
”Fokusera på att vi har gjort ett bra jobb.”
Problemet är att det räcker inte. Det går inte att göra ett lika bra jobb på 2 man som på 4. Hur man än försöker. Fråga Anna och Ludvig. Och deras föräldrar. Fråga också de 2 som jobbar. (Och de 2 som har blivit ”övertaliga”.)
Sedan kom vi till den stora och tunga frågan för kvällen, skulle det visa sig: ”Användning av befintlig utrustning vid voteringar”. Min partikollega Lutz hade skrivit en motion.
Vi i Vänsterpartiet tycker att det är givet att använda den tekniska utrustning som finns i kommunhusets sessionssal. Alltid. Det är en minoritet som styr kommunen och det innebär att det blir många förslag på mötena och det i sin tur innebär många voteringar. Mycket tid skulle sparas. (Regionen som sammanträder i kommunhuset använder alltid utrustningen.)
Det tyckte inte de andra partierna. Eller? Det var lite svårt att se var skillnaderna gick. Moderaterna med sina medstyrande allierade tyckte att ordförande själv skulle få bestämma om utrustningen skulle användas. Dan Nyberg från socialdemokraterna yrkade på någon typ av kompromissförslag. Det gick ut på att fullmäktiges presidium, dvs förutom ordförande också fullmäktiges förste och andre vice ordförande, skulle få bestämma.
Stora skillnader? Små skillnader? Vad ville egentligen partierna – ska fullmäktige använda den tekniska utrustningen eller inte?
Förvirring.
När man lyssnade till debatten, som blev lång (onödigt lång skulle väl vissa påstå), blev förvirringen stundtals ännu större…
Morgan Larsson från nykomlingen Välfärdspartiet sa:
”Vi ser till den lilla människan, som sitter hemma och lyssnar, som inte kan komma hit. Vi vill inte använda utrustningen överhuvudtaget.”
Jaha?
Kurt Karlsson från Sverigedemokraterna tyckte att det var en demokratisk fråga. Utomstående och radiolyssnare ska under mötet kunna veta hur enskilda ledamöter röstar. Därför tyckte Kurt att fullmäktige skulle göra som vanligt, dvs rösta genom att skrika ”ja eller ”nej”. Eller också genom att rösta med handuppräckning. Tyvärr glömde Kurt från Sverigedemokraterna att berätta för fullmäktige hur radiolyssnarna skulle kunna ”höra” en handuppräckning… Sedan yrkade Kurt bifall till Dan Nybergs förslag…
Förvirring.
Sedan gick Lena Eckerbom Wendel (M) upp och begärde återremiss, dvs att frågan ska utredas ytterligare och att därför inget beslut skulle tas ikväll. Hon menade att både Lutz och Nybergs förslag kunde strida mot kommunallagen. Det hade tydligen inte hennes partikollega och ledare tänkt på, för nu gick Gunnar Lidell upp i talarstolen och höll med henne. …fast han en stund tidigare hade tyckt att fullmäktige skulle besluta ikväll. (Tappar du greppet Gunnar?)
Och se, då händer det fantastiska att alla ledamöter från moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna, helt plötsligt, och samtidigt, inser att de minuten innan kanske hade medverkat till ett olagligt beslut. Jag blir alltid lika imponerad över den här kollektiva ”aha”-upplevelsen i Vänersborgs kommunfullmäktige. Och som alltid dessutom följer partigränserna…
Nyberg fick dock ingen ”aha”-upplevelse. Han fick istället en mycket individuell ”blaha”-upplevelse och dundrade från talarstolen:
”Det var det barnsligaste jag hört i hela mitt liv. Det är fullständigt befängt!”
Då blev miljöpartisterna lite rädda och begärde ajournering, paus alltså.
Efter kaffet gick det ”bättre”. Det blev omröstning direkt. Utan den tekniska utrustningen då (som ttela mycket riktigt påpekar).
För återremiss krävs det bara 1/3 av rösterna. Det blev återremiss. Kurt från SD röstade för återremiss tillsammans med M, FP, KD och VfP. Kurt hade alltså tre åsikter i samma fråga på samma kväll. Torde vara rekord, till och med för Vänersborgs kommunfullmäktige. Inte ens Lars G Blomgren från Folkpartiet brukar ändra sig så många gånger. (Eller? Har han det…? Katten vet…)
När fullmäktige håller sådana här debatter så känns det faktiskt som om ingen teknisk utrustning skulle användas på sammanträdena. Jag tänker då på typ radioutsändningar och sånt… För vad säger vänersborgarna när de hör nivån på debatterna…?
Förresten. Jag tror att jag vet varför de andra partierna inte vill ta ett beslut om att alltid använda den tekniska voteringsutrustningen… Gjorde fullmäktige det, då skulle ju alla ledamöter rösta samtidigt (genom att trycka på en knapp). Och hur skulle då alla veta vad de skulle tycka? Det är ju inte säkert att den kollektiva ”aha”-upplevelsen infinner sig exakt samtidigt… Den brukar i regel först infinna sig när de äldsta i församlingen, dvs Lidell, Ekström och Ljunggren, skriker ut sina ”ja” eller ”nej”…
Sammanträdet avslutades med några frågor och lite sånt. Lutz från Vänsterpartiet hade t ex en fråga till Demokratiberedningens numera berömde ordförande Peter Göthblad (FP). Demokratiberedningen har ju inte haft något sammanträde på hela året, ja ända sen den moderatledda alliansen tog över styret. Därför frågade Lutz:
”Vad väntar vi på, varför sammanträder inte demokratiberedningen? … När och hur kommer arbetet igång?”
Och se. Som av en ingivelse. Precis samma dag som Peter Göthblad fick frågan från Lutz, kom han på att Demokratiberedningen skulle ha ett möte. Vilket fantastiskt sammanträffade! Otroligt att slumpen kan spela sådana spratt!
Kanske skulle man på nästa sammanträde fråga:
”När och hur kommer försäljningen av arenan igång?”
KSAU och Trollhättan
KSAU hade sammanträde i måndags. KSAU betyder kommunstyrelsens arbetsutskott.
Till mångas förtret tog Vänsterpartiet plats i denna lilla exklusiva skara på 5 personer efter valet i höstas. James Bucci representerar Vänsterpartiet.
På arbetsutskottets möte framkom det att kommunens resultat för 2011 pekar på ett överskott på 32 miljoner kronor. Det är skatteprognoserna som blir allt positivare. 32 miljoner är mycket pengar. Det kunde innebära att Barn- och Ungdomsnämnden lätt skulle kunna anställa fler pedagoger i höst till förskolan och grundskolan, att Socialnämnden lätt skulle kunna få sina kostnader täckta…
Men så blir det naturligtvis inte. Det ska sparas på verksamheten. Moderater, folkpartister, kristdemokrater och sossar brukar alltid hävda, att det är viktigare att det blir bra siffror i bokslutet än att t ex våra barn och ungdomar får fler lärare.
Plus i budgeten går före verksamhet i den här kommunen – det har det gjort de senaste 4 åren och så kommer det att vara de kommande 4 åren.
Den som har mest pengar kvar när han dör vinner. Typ.
Barn- och Ungdomsnämnden ville ha 50 000 kr för att täcka de årliga kapitaltjänstkostnaderna för informationsskyltar. Det är ju viktigt att alla hundratusentals bandyintresserade i Sverige kan hitta till, och i, arenan… (Särskilt nu när Länsförsäkringars logga kanske tas bort…) KSAU bestämde emellertid att BUN får betala sina informationsskyltar själv. Undrar vad BUN ska dra ner på då? För informationsskyltar måste det ju självklart finnas… (OBS. Ironi.)
Det är tal på att bilda ett kommunförbund med Trollhättan när det gäller gymnasieskolan. Planerna är faktiskt långt gångna. Nu har tydligen Trollhättan framfört ett krav om att Trollhättan borde få majoritet i det här förbundet. Trollhättans politiker tycker att Trollhättan ska få 7 representanter, Vänersborg 6.
Hallå eller!?
Då skulle Trollhättefolket kunna rösta för att Birger Sjöberggymnasiet läggs ner och hela verksamheten flyttas till Trollhättan…
Ett sådant här förslag kan väl inte ens sossarna i Vänersborg acceptera. Eller? Fast man vet aldrig… Sossarna i Vänersborg har ju en viss tradition av att lämna över verksamheter till partibröderna i Trollhättan… Men även dagens sossar borde väl veta vad som hände när den gamle sossen Gunnar Russberg (på den tiden det begav sig, sossarnas starke man i kommunen) gav bort sjukhuset till Trollhättan? (Russberg från Vargön lade sin röst på att NÄL skulle byggas i Trollhättan. Hade han röstat för bygge i Vänersborg, så hade det blivit så.)
Sossarna förlorade massor av röster, och Gunnar Russberg blev den mest strukne politikern (på valsedeln) i hela Sverige.
Under Ljunggrens styre försvann högskolan till Trollhättan…
Katten vet om inte Ljunggren hade slagit Gunnar Russberg, om möjligheten att stryka politiker hade funnits kvar… Men det hade nog mest varit arenans förtjänst. Men den skulle Trollhättan kunna få…
Kommunen stämmer Länsförsäkringar – en ny policy?
”Man måste tycka om sina företag!”
Det skriver Vänersborgs kommundirektör Ove Thörnkvist i dagens nummer av ”Vänersborgaren”. Ove Thörnkvist har ju som bekant en betald bloggplats i Vänersborgaren, om inte varje vecka så åtminstone varannan. (Tänk den som hade råd med det…)
Ove Thörnkvist skriver om hur Näringslivsrådet på sitt senaste möte diskuterade hur Vänersborg ska kunna klättra på Svenskt Näringslivs kommunranking. Vänersborg hamnar ju först på plats 256 i rankingen över Sveriges kommuners företagsklimat.
Inte så bra.
Det måste kommunen göra något åt anser Ove Thörnkvist och resten av Näringslivsrådet. I Näringslivsrådet sitter kommunledningen och representanter för näringslivet i Vänersborg.
Jag vet inte om Näringslivsrådet diskuterade näringslivschefen och dennes arbetsuppgifter. Vår näringslivschef, den inte helt obekante S Anders Larsson, meddelade ju häromsistens i TTELA att
”Det har inte varit prioriterat att jobba med näringslivsfrågor.”
Kanske hade Näringslivsrådet några synpunkter på att kommunen har en näringslivschef som inte jobbar med näringslivsfrågor…
Det kanske inte är så konstigt att företagarna i stan är missnöjda. Såvida de inte är missnöjda med näringslivschefen själv…? Och då kanske det är lika bra att han inte jobbar med näringslivsfrågor…
Man skulle ju kunna tro att det ska bli en förändring på den här punkten när Ove Thörnkvist fortsätter sitt bloggande:
”Vänersborg måste fokusera på ett fåtal saker. Ett fåtal saker där förändringen märks.”
En ny näringslivschef i stället för S Anders Larsson skulle märkas. Helt klart.
Det verkar emellertid inte, som om Ove Thörnkvist tänker sig att Vänersborg ska få en ny näringslivschef. En chef som arbetar med näringslivsfrågor…
”Det är dock hur vi som kommun uppfattas i frågan om service och bemötande som är pudelns kärna. Den attityden skall vi förbättra!”
Så nu ska en förändring ske! En attitydförändring!
Ove Thörnkvist manar dock till försiktighet:
”Attityder ändras inte över en natt.”
Eller gör de det? Har Ove Thörnkvist fel? Det hände i varje fall en hel del ”över natten” till idag. På nätupplagan i dagens TTELA kan vi nämligen läsa:
”Vänersborgs kommun stämmer Länsförsäkringar”
Herre Jösses! Snacka om attitydförändring! Eller är det en attitydförstärkning? En attityd är det i varje fall. En grym attityd! Om denna nya grymma attityd förmår höja Vänersborg ur Svenskt Näringslivs bottenträsk gällande ranking över Sveriges kommuners företagsklimat låter vi vara osagt. Antagligen får det inte den effekten…
Vänersborgs kommun stämmer alltså ”sitt” försäkringsbolag. Länsförsäkringar som är Arena Vänersborgs huvudsponsor, och ende sponsor. (Sponsor och sponsor… De gör reklam på arenan för 1,5 milj kr per år…).
Och Länsförsäkringars logga som pryder gavlarna på arenan… Än så länge i varje fall…
Länsförsäkringar stäms nu av kommunen. Och det samma dag som Ove Thörnkvist ropar ut att kommunens nya policy är att ”tycka om sina företag”.
Det låter som en billig Hollywoodproduktion. Men det är sant. I Vänersborg överträffar verkligheten dikten. Med råge. Alltid.
Till slut vill jag vädja till alla styrande politiker och högre tjänstemän (framför allt i Barn och Ungdomsförvaltningen) – kan ni inte ta det lugnt i två veckor, inte fatta några beslut, inte göra något – helt enkelt låsa era dörrar, trycka på de röda knapparna och låta allt vara? Jag måste nämligen sätta betyg och skriva omdömen – jag hinner inte med att blogga.
Tack.
PS. Förutom att en stämningsansökan lämnats in mot Länsförsäkringar har dessutom samtliga politiker enhälligt beslutat att ge Advokatfirman Lindahl i Malmö i uppdrag att inge tilläggsstämning mot WSP och bistå kommunen i fortsatta förhandlingar med BIAB. Politikerna är Gunnar Lidell, Marie Dahlin, Johan Ekström, Lena Eckerbom Wendel och Orvar Carlsson.
Dalboskolan och rektorsfrågan
I TTELA kan vi idag läsa om att lärarna på Dalboskolan vill ha kvar sin rektor. Dalboskolan är den skola som jag arbetar på sedan 1980.
Barn- och Ungdomsförvaltningen i Vänersborg vill att Dalboskolan ska få en ny rektor. Det vill inte personalen.
För ett år sedan skulle Dalboskolan också få en ny rektor. Då ville förvaltningen att rektorn skulle heta Inger och att hon skulle leda två skolor, Frändeskolan (LM) och Dalboskolan (H). Personalen ville att Dalbo skulle ha en egen rektor – på heltid. Det skulle kunna vara Inger, det skulle kunna vara någon annan. Det ville personalen inte ta ställning till, det viktiga var att skolan fick en egen rektor – på heltid.
Barn- och Ungdomsförvaltningen struntade i personalens önskemål. Förvaltningen, representerad av verksamhetschef Sven-Eric Sjöbergh, sa detta rent ut – och gick mot de båda lärarfacken. Både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet var nämligen helt eniga om att Dalbo borde ha en egen heltidsanställd rektor.
Jag vet inte riktigt vad motivet för att gå mot personalen var den gången, men Sjöberg var mycket tydlig i argumentationen för sin lösning, och argumentet var att rektor Inger var väldigt kompetent – så kompetent att hon till och med kunde leda två skolor samtidigt.
Nu organiserar förvaltningen om i rektorsorganisationen. Man har – hör och häpna – kommit fram till att det bästa är att Dalboskolan har, kan ni gissa?, jo, en egen rektor på heltid!
Hm, ska jag skrika ”vad var det vi sa”?
Men förvaltningen med Sjöbergh i spetsen har ytterligare ett organisatoriskt äss i rockärmen… ”Visst ska Dalbo få en egen rektor, men vi kan ju inte låta rektor Inger finnas kvar på Dalbo…” … för vi måste ju organisera om….typ…
Nu antyder förvaltningen att samme rektor Inger inte är kompetent nog att leda Dalbo, trots att hon redan gjort det i ett år. Dessutom har det sagts att Dalboskolan ”behöver något annat” – än Inger. Dock oklart vad.
Rektor Inger ska alltså bort från Dalboskolan. Och inte heller denna gång frågar förvaltningen personalen. De vet ju förvisso vilket svar de ska få.
Rektor Inger vill vara kvar på heltid på Dalbo. Personalen vill ha kvar Inger.
Notera förvaltningens helomvändning. Den är anmärkningsvärd. På ett år har rektor Inger gått från att vara en mycket kompetent rektor som kan leda två skolor samtidigt till en som inte klarar av att leda enbart Dalbo. Hur förvaltningen överhuvudtaget kan uttala sig om hennes kompetens är för mig och övrig personal på Dalbo en gåta – ingen från förvaltningen har ju pratat med personalen!
Personalen på Dalboskolan reagerar. De skriver en skrivelse till förvaltningschef Kent Javette och till politikerna i Barn- och Ungdomsnämnden (BUN).
Ingen vet hur Kent Javette hanterade skrivelsen. Tydligen lade han helt sonika skrivelsen till handlingarna. (Jodå, skrivelsen diariefördes allt.) Det kom ingen som helst reaktion tillbaka till personalen på Dalboskolan. Inte ett ljud, inte en antydan.
Att skrivelsen dessutom var tydligt adresserad till politikerna i BUN var också något som det struntades i. Skrivelsen har blivit stoppad någonstans på vägen, politikerna i BUN har inte fått se skrivelsen.
Vem har stoppat skrivelsen? Får förvaltningschefen fatta sådana beslut? Om personalen på kommunens skolor vill komma i kontakt med politikerna via en skrivelse – får då någon fatta beslut om att stoppa denna kontakt? Är inte detta censur?
Skolorna står inför stora utmaningar från och med höstterminen 2011. En ny läroplan ska införas. Detta arbete har redan inletts tillsammans med rektor Inger. Personalen fortsätter i sin skrivelse:
”En ny rektor behöver tid för att sätta sig in i vår verksamhet och lära känna personalen. Vi tappar styrfart varje gång vi byter rektor! Vi anser definitivt inte att vi har utrymme för detta i den tidspressade situation vi nu befinner oss. Låt oss få kontinuitet och arbetsro under några år framöver! Ska vi lyckas med implementeringen av Lgr 11 och ha möjligheter att förbättra våra resultat så behöver vi kontinuitet och arbetsro inte en ny rektor!”
Att ständigt utsättas för ledarskapsförändringar är negativt för verksamheten på Dalboskolan och psykiskt påfrestande för personalen. Vi vet. Jag vet. Dalboskolan har haft 7 olika personer som arbetat som rektorer under de senaste 10 åren!
I dagens TTELA uttalar sig verksamhetschef Sven-Eric Sjöbergh. I artikeln svarar han inte på några frågor kring skrivelsen. Märk detta, för det framgår inte riktigt. Sjöbergh beskriver något annat. Sjöbergh beskriver den nya rektorsorganisationen i stort. Han pratar INTE om rektorsfrågan på Dalbo.
Artikeln avslutas med att Sven-Eric Sjöbergh säger:
”Facket har inte haft några avvikande uppfattningar.”
DET HANDLAR INTE OM REKTORSFRÅGAN PÅ DALBOSKOLAN! Personalen och lärarfacken har inte ens blivit tillfrågade!
Försöker Sjöbergh blanda bort korten så att han slipper svara på obehagliga frågor?
(För övrigt har inte den nya rektorsorganisationen förhandlats fram fackligt, som Sjöbergh säger i TTELA. Facken har enbart informerats.)
I Vänersborgs kommun finns det ett samverkansavtal.
Samverkansavtalet är bra. Det skrevs på av arbetsgivaren och de fackliga organisationerna i augusti 2008. I avtalet kan man under ”Utgångspunkter” läsa:
”Parterna i Lokalt samverkansavtal för Vänersborgs kommun är överens om:
att inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare.”
Vidare under ”Grundläggande förutsättningar för samverkan”:
”En hög kvalitet i samverkan förutsätter en förtroendefull dialog mellan
arbetsgivaren, medarbetarna och deras fackliga organisationer. Arbetsgivarens
beslutsprocess skall vara utformad så att medarbetarna blir delaktiga i
processen.”
Det är fina ord. Men till vilka nytta? Varför utarbetas sådana här dokument? Varför görs det så stor sak av överenskommelser som dessa?
Arbetsgivaren genom chefstjänstemännen på Barn- och Ungdomsförvaltningen struntar ju högaktningsfullt i sådana här avtal! Samverkansavtal – kiss m…!
På Arbetsmiljöverkets hemsida tas förhållandet mellan arbetsgivare också upp. Några citat:
”Det är viktigt att arbetsgivaren på ett tidigt stadium fångar upp signaler som kan ge konsekvenser i psykisk påfrestning. Signalerna kan gälla otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i samarbetet.”
”Arbetstagarna har också ett ansvar för att förmedla sina erfarenheter till arbetsgivaren.”
”Hur kraven i arbetet påverkar hälsan, både psykiskt och fysiskt, är till stora delar beroende av vilket inflytande på och kontroll över sin arbetssituation som man har,”
Kan man anmäla Barn- och Ungdomsförvaltningens agerande? Till vem?
TTELAs artikel har gett upphov till en del kommentarer på TTELA:s nätupplaga. Signaturen ”dalbonde” skriver:
”Man kan undra varför Vänersborgs Barn- och Ungdomsförvaltning och dess politiska nämnd alltid syns och hörs i media. Kan de ha med att dess chefer och ledare inte har kompetens att driva en verksamhet.
Det är alltid tjafs, osämja, besparingar, dåligt resultat, bedrövlig personalhantering så fort BU-förvaltningen agerar.
Kanske dags för kommundirektören att visa lite ledarskap och förtroende för kommunens invånare att byta ut folk i ledande positioner. De må kallas förvaltningschefer, områdeschefer m.fl. Nytt blod och nytt tänkande i kommunhusets väggar är vad som behövs för att grundskolorna ska få arbetsro.
Öka lärartätheten och antalet vuxna i skolan och låt skolor finnas där det finns invånare så ska ni se att Vänersborg som kommun lyckas.
Då lockas barnfamiljer till kommunen.
Varför göra saker svårare än det är ?
Bra att TTELA gör dessa artiklar. Gör också djupare grävningar i denna förvaltning. Söken så ska ni finna.”
Kunde inte ha sagt det bättre själv.
Slutligen. ”Kalle i Duckcity” skriver:
”Delar helt den uppfattning ”Dalbonde” för fram.
I förvaltningsledningen behövs det nya krafter. De organiserar bara om sig själva hela tiden, men inte till någon nytta för verksamheten. Tidigare var man två sk områdeschefer/förskolechefer nu är man plötsligt tre! På alla andra ledarskapsposter som är närmre verksamheten exv rektor hörs däremot rop på att mindre ledningsresurs krävs eftersom antalet elever och medarbetare blivit färre, men på förvaltningen behövs fler trots att antalet underställda minskar.
Ordförande i BoU behöver nog styra upp riktlinjerna för förvaltningens arbetet så att de arbetar med det de ska arbeta med enligt styrdokumenten för skolan och inte ägnar sig åt en massa dravel som detaljstyrning av den verksamhet som enligt lag rektor styr över – exv tramsiga och ålderdomliga fortbildningar kring teambuilding (rötter i Koreakriget har jag läst i en blogg…). Ge oss en förvaltning som arbetar utifrån rektorernas behov i verksamheten så som den regleras i lag!”
Några tankar om lokalkostnaderna i Vänersborgs skolor
I torsdags förra veckan besökte jag ett öppet möte om skolans framtid som det socialdemokratiska partiet i Vänersborg ordnade. Det är en ny giv från socialdemokraterna. De vill höra kommuninvånarnas synpunkter. Det är bra. Synd bara att de inte har velat lyssna tidigare…
Förvaltningschef Kent Javette och två av tre verksamhetschefer inledde mötet med att informera om skolsituationen i kommunen.
En stor del av tiden ägnades åt information om den så kallade strukturutredningen. Strukturutredningen är, som Kent Javette uttryckte det, en guide, en vägledning för kommunens politiker, när de ska ta ställning till den framtida skolpolitiken. Skolpolitik och skolpolitik förresten. Det handlar om lokaler och fastigheter, vilka skolor som ska finnas kvar, vilka som ska läggas ner osv.
Det är ingen hemlighet att förvaltningen vill se färre, större och mer strategiskt placerade enheter – både när det gäller förskolor och grundskolor.
Förvaltningen anser att det är ett sätt att frigöra pengar, som sedan kan användas till undervisning. Det anser socialdemokraterna också. Partiets vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, Joakim Sjöling, upprepade också detta vid ett flertal tillfällen på mötet.
En grundläggande förutsättning för hela utredningen är att Vänersborg satsar ungefär lika mycket pengar som andra kommuner i Sverige på skolan (fast det gör inte Vänersborg! Vänersborg lägger mindre pengar på grundskolan än genomsnittet i Sverige!), men att en större andel går till fastigheter och skolbyggnader. Sjöling sa:
”Vänersborg lägger ut mer pengar på lokaler än snittet i Sverige.”
Tjänstemännen sa också detta. I nämnden har Lena Eckerbom också påstått det.
Notera att det här är en av de grundläggande förutsättningarna för hela strukturutredningen. Det är också ett argument som återkommer ständigt när dessa partier inte vill öka anslagen till skola och förskola.
Jag har tidigare skrivit i min blogg att detta inte stämmer. Vänersborgs kostnader för lokaler är inte högre än andra kommuners i Sverige. Därför frågade jag tjänstemännen var de har fått sina uppgifter ifrån. Svaret var – i SKL:s rapport ”Öppna Jämförelser”. (Rapporten är alldeles färsk, den kom ut i år.)
Jag blev lite undrande. Det är nämligen i denna jag har hittat uppgifterna om att Vänersborg inte alls har högre lokalkostnader per elev än genomsnittet i riket.
Naturligtvis tittade jag en gång till när jag kom hem från mötet.
I kolumnen ”B1 Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2005-2009)”, ”underkolumnen”: ”Lokalkostnad per elev” – läser jag:
- Vänersborg: Faktiskt värde: 12.111 kr
- Vägt medel riket: 13.109 kr
- Median riket: 12.531 kr.
Solklart. Vänersborg har tvärtom mindre kostnader för lokaler än genomsnittet i Sverige.
Det fick bli ett mail till förvaltningen. Läste jag fel?
På fredagen kom svaret.
Kent Javette ber om ursäkt för att han uppgav fel källa. De uppgifter han syftade på var hämtade från KOLADA (Kommun och landstingsdatabasen).
Jaha, och där står det?
Enligt KOLADA så har Vänersborgs kommun en lokalkostnad per elev som är högre än riket för år 2008 och 2009. OK, de siffror jag anför ovan är ett genomsnitt för 2005-2009, och det är klart – kostnaderna kan ju ha ökat de senaste två åren. Tydligen har de också gjort det.
Så här står det i KOLADA:
Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev
Vänersborg Riket
2005: 11 400 13 258
2006: 13 600 13 935
2007: 14 300 14 653
2008: 16 500 15 820
2009: 17 296 16 566
Lokalkostnaderna har uppenbarligen ökat ganska kraftigt i Vänersborg. En förklaring till det, fick jag veta av förvaltningen, är att år 2005 färdigställdes Granås, vilket resulterade i ”helårskostnader” för 2006. År 2007 färdigställdes Rånnum, vilket resulterade i ”helårskostnader” för 2008. Under 2009 hade kommunen också kostnader för både Huvudnäs och Trenova.
När vi gick in i 2010 sedan, så tillkom kostnader för Vänerparken. Kostnaderna för Trenova och Huvudnäs försvann dock, men först under hösten.
(För fullständighetens skull: För 2011 så betalar Vänersborgs kommun helår för Vänerparken och halvår för den nya delen av Torpaskolan. Nu är kostnaderna för Huvudnässkolan och Trenova borta.)
Här har vi fakta om lokalkostnaderna. Det som slår en är att vi har haft lokalkostnader i onödan! Kommunen betalade år 2009 lokalkostnader för två skolor (Huvudnäs och Trenova) fast bara en av dem användes! Så var fallet på våren 2010 också. (Och hur är det, har inte nämnden betalat hyra för Trenova efter det att eleverna flyttat därifrån?)
Med bättre planering skulle alltså kommunen ha sluppit en del lokalkostnader. Hur mycket högre lokalkostnader per elev innebar denna bristande planering? Det måste vara svårt att hävda att Vänersborg lägger ut mer pengar på lokaler än snittet i Sverige, om det beror på att Barn- och Ungdomsnämnden betalar för lokaler som står tomma. På grund av bristande planering. (I varje fall borde inte detta drabba eleverna.)
Är de extra höga lokalkostnader år 2009, som kommunen hade på grund av bristande planering, representativa? Är dessa lokalkostnaderna ett tecken på att lokalkostnaderna i Vänersborg kommer att vara fortsatt höga?
Det tycks mig som om år 2009 är ett undantag när det gäller lokalkostnader. Bör man då använda ett undantag som utgångspunkt för sina resonemang?
De andra åren då? Före 2009. Hade inte lokalkostnaderna ökat då också?
Kommunen har renoverat och byggt ut Granås och Rånnum. (Hallebergsskolan lades ned.) När man gör sådana omfattande och dyra renoveringar, är det inte rimligt att hyreskostnaderna ökar då? Kan man prata om höga lokalkostnader rent allmänt när vi bygger nytt? Jag tycker att skriken på höga lokalkostnader låter falska under sådana här omständigheter. Det är väl klart att lokalerna i en nyrenoverad och fräsch skola är dyrare än i en gammal och sliten?
Och tycker man att renoveringarna leder till alltför höga lokalkostnader, är det väl ändå inte rimligt att eleverna i småskolorna, t ex Väne Ryr, Sundals Ryr, Skerrud, Mulltorp och Rösebo, ska betala de nya skolorna på Granås och Rånnum – med i värsta fall nedläggning av sina egna skolor som följd? Det måste väl ändå vara en orimlig slutsats?
Det finns fler reflektioner man kan göra.
Det byggs en ny Torpaskola. Den kanske behövs, inte för att jag tror det (jag är fortfarande övertygad om att en skola i centrala stan, dvs Huvudnässkolan, hade varit bättre ur alla synvinklar, även ekonomiskt), men sett ur enbart lokalsynpunkt är det mycket tveksamt. Några handlingar visades aldrig, som bevisade att den gamla Torpaskolans lokaler (där undervisning sker just nu) var så dåliga att det enda alternativet var att riva skolan. Tvärtom, det jag såg och hörde talade för att så inte var fallet.
Är det så, jag kan naturligtvis inte vara säker på att jag har fått se alla papper (att få se alla papper i den här kommunen är för övrigt en ynnest som enbart är få förunnat…), kan man undra om det ska ske till priset av t ex nedläggningar på landsbygden. Hur som helst, den nya Torpaskolan kommer att öka hyreskostnaderna…
Vi har ytterligare en ny skola, Vänerparken. Jag tror att det är Vänersborgs dyraste skola. Jag har inte sett några dagsfärska hyresuppgifter för just grundskolan på Vänerparken, men när jag ser vad gymnasiet i dagsläget betalar för sina lokaler, så ser jag att lokalerna på Vänerparken toppar ”kostnadsligan”. Jag vet också att Musikskolan, som har flyttat till Vänerparken, betalar i år 1,3 miljon kr mer för lokalerna än tidigare. Jag antar att det är så för Barn- och Ungdomsnämnden också. När BUN i sept 2009 beslutade om hyreskontrakt för Vänerparken var hyran per kvm 200 kr högre än på Trenova. Hyresnivån i avtalet är 1409 kr per kvm.
Frågan blir densamma. Hur kan man påstå att BUN:s lokalkostnader är för höga när man hyr vråldyra lokaler av ett privat företag på Vänerparken? Ska eleverna i småskolorna och i resten av kommunen vara med och betala de extra kostnaderna för eleverna i Vänerparken, där inte bara lokalerna är extra dyra, utan också undervisningen i profilklasserna?
Sedan undrar jag vad lokalkostnaderna för kommunen är, när det gäller Fridaskolan och Vänersnäs. Något säger mig att de kan vara ganska höga.
Man kan väl också fråga sig, avspeglar lokalkostnaderna de verkliga kostnaderna? Är det inte Samhällsbyggnadsnämnden som hyr ut (de kommunalt ägda) skolbyggnaderna – och också sätter hyrorna? Varför höjdes t ex lokalkostnaderna 2007? Motsvarade detta någon verklig ny eller ökad kostnad för Samhällsbyggnadsnämnden?
Måste kommunen ha ”färre, större och mer strategiskt placerade enheter”?
Jag är inte säker på det. I varje fall inte på grund av ”lokalekonomiska” skäl.
Bristande planering och förutseende har tillsammans med ogenomtänkta satsningar, t ex nya Torpaskolan och Vänerparken, försatt BUN i ett läge där lokalkostnadsfrågan har hamnat i fokus. Men är det inte till stor del en – skendebatt? Det tycks som om lokalkostnaderna tas som intäkt av vissa för att lägga ner skolor.
… och hur det än är med lokalkostnaderna… Om det nu är så att vi betalar för höga lokalkostnader, varför ska eleverna få betala priset för detta? De är väl ändå värda fler lärare och annan personal, bättre läromedel, fler och bättre datorer osv? För visst vill väl vi politiker att alla elever ska bli godkända, att meritpoängen ska höjas…?
… och… Vem säger att det är för höga lokalkostnader? Vänersborg betalade ju 2008 och 2009 bara mer än genomsnittet i Sverige…
Till sist.
Hade socialdemokraterna ordnat öppna möten för 4 år sedan, och lyssnat på kommuninvånarnas synpunkter, då hade ovanstående resonemang varit totalt överflödigt. Då hade kommunen inte byggt arenan och vi hade haft minst 30 miljoner kronor över varje år till grundskola och förskola. Och vi hade haft en nyrenoverad Huvudnässkola…
Gunnar Lidell ger sig in i demokratidebatten!
Yttrandefrihetsgrundlagen 1 kap § 1:
”Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att … offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.”
Mitt förra blogginlägg (”Det nya styret och demokratin”) handlade om demokratin i Vänersborg. Det handlade om att Byggnadsnämndens och tillika Demokratiberedningens ordförande Peter Göthblad (FP) helt sonika vägrade socialdemokraten Dan Nyberg att väcka en fråga på nämndens sammanträde.
Dan Nyberg (S) har varit ordförande i kommunfullmäktige i två mandatperioder och också varit ordförande i Byggnadsnämnden i en. Han är inte vem som helst. Dan Nyberg kan lagar, regler och arbetsordningar. På gott och ont. Det kan jag och Vänsterpartiet intyga.
I TTELA sa Dan Nyberg så här när Peter Göthblad vägrade honom sin demokratiska rättighet att väcka en fråga i Byggnadsnämnden (Kommunallagen 4 kap, 17 §):
”Hans agerande är anmärkningsvärt och han sätter alla demokratiska regler ur spel.”
Peter Göthblad kontrade med:
”Det kan jag göra eftersom ordföranden styr över dagordningen. Ett ärende ska vara berett innan det kommer till nämnden.”
I min blogg avslutade jag med en uppmaning till Vänersborgs starke man, Gunnar Lidell (M), ordförande i kommunstyrelsen, att ta ett allvarligt snack med Peter Göthblad.
Den blev en diskussion – på Facebook. Gunnar Lidell (M), kommunstyrelsens ordförande, gav sig in i debatten. Även Annalena Levin, stridbar centerpartist i Barn- och Ungdomsnämnden och kommunfullmäktige, tillika hårdrocksfantast, deltog.
Annalena ställde en mycket rak fråga till Gunnar Lidell efter ett antal svävande inlägg från hans sida:
”Var det rätt eller fel att inte tillåta Dan Nyberg att ställa en fråga i byggnadsnämnden?”
Det var rätt, skrev Gunnar Lidell, kommunstyrelsens moderate ordförande.
Sug på den.
Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) anser att det var rätt av Peter Göthblad att inte tillåta Dan Nyberg att ställa en fråga.
Jag frågade Gunnar (på Facebook):
”Vad stöder du dig på? Kommunallagen? Förvaltningslagen? Berätta, så att jag får läsa själv.”
I en sådan här viktig fråga, det handlar ju om ytterst om yttrandefrihet och demokrati, så tycker jag att man måste kunna åberopa något ”objektivt” som talar för Peter Göthblads odemokratiska agerande.
Gunnar Lidell svarar:
”Min åsikt är att ordförande i nämnd är ansvarig för kallelse o protokoll liksom att leda mötet. Du har tydligen en annan uppfattning och det respekterar jag.”
Gunnar reducerar hela frågan till en fråga om tyckande.
Lagar och regler, särskilt kring yttrandefrihet, handlar inte om ”tyckande”. Yttrandefrihet är mycket, mycket viktigare än så. Det handlar om de mest elementära mänskliga rättigheterna! I Sverige anses det så viktigt att det finns en särskild grundlag som reglerar yttrandefriheten. Ska man tumma på yttrandefriheten, som Peter Göthblad gjorde när han han vägrade Dan Nyberg att ta upp en fråga i Byggnadsnämnden, måste han – och Gunnar Lidell – åtminstone stödja sig på någon form av lag, reglemente, arbetsordning etc.
Jag frågade därför Gunnar Lidell (fortfarande på Facebook):
”Jag menar allvar. Jag vill gärna läsa vad du och Göthblad stödjer er på. Var kan jag få veta mer? Det måste ju stå nånstans.”
Gunnar Lidell svarar:
”Det börjar bli sent, men som sagt: ”min åsikt”, alla behöver inte respektera den………..det vore alltför förmätet av en mig!”
Det här är allvarligt. Jag måste få veta.
”Åsikt Gunnar, det måste väl finnas regler och lagar kring sånt här. Det handlar väl inte om att tycka – det gäller ju yttrandefriheten. I kommunallagen står det att ledamot får väcka frågor. Något måste ju tala mot det här. Det handlar inte om att tycka.”
Då svarar Gunnar Lidell, kommunstyrelsens ordförande, och ”starke man”:
”Min åsikt är nu att jag går och lägger mig.”
Annalena Levin (C) avslutade diskussionen med att rikta sig till Gunnar:
”Det har varit en givande kväll och debattera med er även här, men jag håller med Stefan Kärvling här att detta styrs ju utav regler som skall vara lika för alla, inte vad en ordförande tycker eller ej och inte vad din åsikt är i detta fallet.”
Det går bara att tolka Gunnar Lidells inlägg som att han inte kan åberopa några objektiva, juridiska eller andra, ”kriterier” för Peter Göthblads handlande, och sina egna åsikter.
Jag känner en djup oro inför framtiden. Den senaste mandatperioden präglades av mörkläggning och ett stort demokratiskt underskott. Beslut fattades rutinmässigt mellan skål och vägg, utan demokratisk insyn. När moderaterna fick ”makten” i kommunen i höstas, andades många en stor optimism. Äntligen röstades manipulerande herrar som Ljunggren och S Anders bort. Nu skulle det bli ändring. Nu skulle det bli öppenhet och högt i tak.
Och så händer detta. Demokratiberedningens och Byggnadsnämndens ordförande Peter Göthblad (FP) vägrar socialdemokraten Dan Nyberg att väcka en fråga på Byggnadsnämndens sammanträde. Och kommunstyrelsens ordförande, Gunnar Lidell, tycker att det är helt ok.
Ska sådana här odemokratiska metoder prägla mandatperiodens diskussioner och arbete i nämnder och styrelser?
Vänersborgare? Var det därför ni röstade på moderaterna och folkpartiet?
PS. När jag publicerar detta inlägg, dagen efter diskussionen på Facebook, har Gunnar Lidell inte gjort ytterligare kommentarer. Han är dock varit inne på Facebook. Jag antar därför att han betraktar ovanstående diskussion som avslutad.
Det nya styret och demokratin (eller Göthblad och hästarna)
Kan inte låta bli att kommentera det som hände i Byggnadsnämnden häromveckan. Socialdemokraten Dan Nyberg ville ju ta upp frågan om det behövdes bygglov och detaljplan för Bergahästens nya anläggning.
Dan Nyberg är känd som en stor hästvän. Hans stora insats i politiken i Vänersborg, hittills, förutom att han varit fullmäktiges ordförande i 8 år, är att han drivit frågan om att göra Vänersborg till en hästkommun. Förr(h)esten, kanske hittar vi lösningen till arenans ekonomiska problem här…? Kanske skulle arenan, som ju också är en socialdemokratisk idé (inte deras bästa), kunna kombineras – inte bara med kaniner – utan också med hästsport?
Hästpolo i arenan – framtiden?
Tillbaka till ämnet. (Kunde inte låta bli… Sorry.)
En ny anläggning för Bergahästen är en fråga som ältats fram och tillbaka under flera år. Bergahästens ägare Linda Aronsson har stångat sin panna blodig i sina försök att få bygga sin anläggning. Hon har haft kommunala tjänstemän och politiker mot sig – och för all del, några med sig. Det har gått prestige i frågan, och det är bland det värsta som kan hända i Vänersborgs kommun. Går det prestige i en fråga, så tycks alla medel vara tillåtna för att bekämpa motståndaren…
Linda Aronsson vet.
Vänsterpartiet vet.
Vi i Vänsterpartiet hoppas att Linda ska få bygga sin anläggning snarast möjligt. Men det är klart, det måste naturligtvis gå rätt till. Behövs det t ex bygglov, så behövs det. Annars finns ju också risken att någon överklagar – och får rätt. Då kan allt som Bergahästen byggt – få rivas.
Det ligger allt något i att Dan Nyberg vill ta upp frågan. Det måste gå rätt till.
Och nu till ämnet.
Ordförande i Byggnadsnämnden, Peter Göthblad (Folkpartiet), vägrade att ta upp Dan Nybergs ärende! Du läste rätt. Ordförande Peter Göthblad vägrade helt enkelt att ta upp ärendet!
Det är sanslöst!
Ordförande Göthblad vägrar en nämndmedlem att ta upp en fråga! Och Peter Göthblad försvarar sitt beslut i TTELA där han säger:
”Det kan jag göra eftersom ordföranden styr över dagordningen. Ett ärende ska vara berett innan det kommer till nämnden.”
Som vänsterpartist är jag van vid att demokratiska tveksamheter och spetsfundigheter kan förekomma i Vänersborgs politiska liv, men då har det varit medlemmar i Dan Nybergs parti som stått för dem. Ja faktiskt har Dan Nyberg själv tolkat och töjt på paragraferna i fullmäktige, när han t ex vägrat vänsterpartister att ställa frågor och lägga interpellationer…
Men rätt ska vara rätt, det har Vänsterpartiet alltid hävdat. Jag är ingen jurist, men jag vet att det är i Kommunallagen de flesta svaren finns i sådana här frågor. I Kommunallagens kap 4, 17 § så hittar jag egentligen det enda som står i den här frågan (i varje fall som jag kan hitta):
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Det finns inga förbehåll. Det står t ex inte att det måste vara skriftligt, att det ska anmälas i förväg, att ärendet ska vara berett etc.
För säkerhets skull tittar jag i den arbetsordning som finns för kommunen. Jag hittar inget som stödjer Peter Göthblad där heller.
Jag tror (tills motsatsen bevisas) att Peter Göthblad har fel – och att Dan Nyberg har rätt, när han i TTELA säger:
”Hans agerande är anmärkningsvärt och han sätter alla demokratiska regler ur spel.”
Det mest anmärkningsvärda är emellertid, att samme Peter Göthblad, är utsedd av de styrande partierna att vara ordförande, håll i er nu, i kommunens DEMOKRATIBEREDNING!!!
Peter Göthblad ska vara den som leder kommunens arbete mot ökad demokrati!!
Det låter som ett skämt. Men det är sant.
Även om det skulle ha funnits någon teoretisk, juridisk hårklyverimöjlighet att stoppa Dan Nybergs rätt att väcka en fråga – så bör väl rimligtvis Demokratiberedningens ordförande ändå gå i spetsen för demokratin? Och i sann demokratiska anda, välkomna alla människors, inklusive Dan Nybergs, rätt att yttra sig. Eller?
Att vara folkpartist är att vara kluven sägs det, men visst har liberalerna historiskt sett försvarat yttrandefriheten. Kan det vara Peter Göthblads bakgrund i Folkviljan som är förklaringen? Representerar man Folkviljan, Folkets vilja, så kanske man sedan vid makten, som ordförande i en nämnd, anser att nu har folket makten, alltså behövs inga fler åsikter?
Vad var det Ludvig XIV sa:
”L’État c’est moi.” (Staten, det är jag.)
Göthblads valspråk är kanske:
”Les Gens, c’est moi.” (Folket, det är jag.)
För övrigt meddelar Demokratiberedningens ordförande Peter Göthblad (FP) i ett mail, att orsaken till att Demokratiberedningen, efter nästan ett halvår, fortfarande inte har haft något sammanträde – beror på att Demokratiberedningen inte har fått något uppdrag.
????
Nu finns det åtminstone ett uppdrag för Demokratiberedningen – att se till att demokratin fungerar i Byggnadsnämnden…
Jag tror att Gunnar Lidell, kommunstyrelsens ordförande, får ta ett allvarligt snack med Peter Göthblad. Peter Göthblad kanske inte är mogen sina uppdrag.
BUN 16 maj: Väne Ryr (4)
Min fjärde och sista rapport från måndagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden kommer här. Den handlar om en fråga, Väne Ryr.
Rektorn, och verksamhetschefen, tog nyligen följande beslut:
”Elevers fördelning på skolor
Av organisatoriska skäl beslutas om förläggning av undervisning åk 1-6, för Väne Ryrs skolas elever, flyttas till Onsjöskolan. under läsåret 2011/2012. Områdesindelningen justeras under motsvarande period så, att dessa elever åk 1-6 övergår till Onsjöskolans upptagningsområde.”
Även fritids och förskoleklassen flyttas till Onsjöskolan.
Beslutet har lett till en smärre storm bland föräldrarna i Väne Ryr.
Vet alla var Väne Ryr ligger förresten? Jag bifogar en karta.
Det är 14 km mellan skolan i Väne Ryr och Onsjöskolan. Kartan ovan visar vägen. Notera att det är knappt 11 km till Skogshöjden i Trollhättan från Väne Ryr och faktiskt bara 15 km till Rimnersvallen i Uddevalla.
Det är klart att föräldrarna reagerar. Det är klart att det är tråkigt för samhället att bli av med sin skola. Det är klart att det är tråkigt att skolor läggs ner överhuvudtaget.
Som jag ser det får man dela upp frågan om Väne Ryrs skola i tre delar: 1) är det ett riktigt beslut?, 2) vem tog beslutet? och 3) fattades beslutet på rätt sätt?
Just nu går det 11 elever i F-3 på skolan i Väne Ryr. Tidigare har det gått flera elever i åk 4-6. Skolan drabbades förra året av diverse ”problem”. Det var problem bland eleverna. Skolan kunde inte lösa problemen. Några föräldrar hävdar att skolan inte gjorde allt för att lösa dem, skolan hävdar att den visst gjorde det, men att det inte gick att lösa. Problemen ledde till att ett antal föräldrar tog sina barn från skolan och flyttade dem till andra skolor.
Helt plötsligt minskade då antalet elever i åk 4-6. Redan i detta läge tog rektorn, en annan rektor än den som tog beslutet nu, beslutet att flytta de elever i 4-6 som var kvar till Onsjöskolan. Det gjordes försök innan flytten att undervisa mellanstadieeleverna i en grupp, alltså en 4-6-klass, men det blev inte så lyckat. Även här har skolledning och föräldrar olika synpunkter på orsakerna till detta.
Det har alltså varit en del konflikter på Väne Ryrs skola. Vad som har hänt och vems felet har varit råder det delade meningar om. Som ”utomstående” lekmannapolitiker kan jag bara konstatera att jag antagligen aldrig kommer att få reda på vilken version som är den riktiga. Å andra sidan, är inte dessa ”gamla” konflikter överspelade nu? Resultatet är att det just nu bara finns 11 elever på skolan. Nästa läsår blir det 12. Det är det som gäller.
Det är dyrt att bedriva undervisningen för 11 eller 12 elever. Det går faktiskt åt, inte bara en lärartjänst, utan lite till. Den ensamme läraren måste ju t ex ha rast någon gång på dagen. Det finns ingenstans i landet där lärartätheten är så hög.
Rektorn på Onsjö får betala de ”extra kostnaderna” för Väne Ryr med större klasser alternativt färre lärare på Onsjöskolan. Därför flyttar hon över eleverna och lärarna till Onsjöskolan. Då får eleverna på Onsjöskolan lika mycket lärarresurs som eleverna på Väne Ryr. Eleverna från Väne Ryr får naturligtvis mindre lärarresurs, men å andra sidan blir det rättvist om man jämför med de andra eleverna.
Rektorn har rätt att fatta ett sånt här beslut. Rektorn organiserar skolans verksamhet. Men det är en gråzon. Det är nämligen huvudmannen, dvs Barn- och Ungdomsnämnden, som ansvarar för lokaler och skolor. Rektor kan flytta verksamheten, men det är nämnden som lägger ner skolor.
Det kommer alltså inte att bedrivas någon undervisning i Väne Ryrs skola nästa läsår, men skolan är inte nedlagd. Fast det är den ju i praktiken…
Inom parantes. Precis så här är fallet också med Sundals Ryrs skola utanför Brålanda. Den skolan är inte nedlagd, men sedan 2 år tillbaka bedrivs det ingen undervisning där. Även i Sundals Ryr har rektor tagit beslutet. Inte nämnden.
Nu förstår alla, att de här förhållandena visar på en feg och handlingsoförmögen nämnd, en nämnd som inte vågar fatta några beslut om nedläggningar. Nämnden segar, fegar och drar på det. Men samtidigt behöver något göras – rektorerna får handla.
BUN:s ordförande Lena Eckerbom (M) säger i gårdagens TTELA:
”Jag hade bara önskat att vi politiker hade haft tillräcklig beslutskraft att ta det tidigare. … Det hade varit bättre och schystare mot förvaltningen om vi politiker hade tagit beslut om att stänga skolan samtidigt.”
Det är klart att beslutet om att inte bedriva verksamhet/nedläggning bör tas av politikerna. Men det har inte politikerna gjort. Ärendet har inte ens varit uppe i nämnden för beslut.
Vi i nämnden trodde att vi skulle fatta ett beslut i frågan. Många av oss hade t ex varit på ett föräldramöte i Väne Ryr tidigare under våren och träffat föräldrarna. Ordförande Lena sa då att nämnden skulle fatta ett beslut i frågan. Varför åkte vi politiker annars till Väne Ryr?
I måndags var frågan inte ett beslutsärende. Det var bara ett informationsärende. Så hade ordförande Lena bestämt, och då kunde nämnden inte fatta något beslut. Nämnden informerades om att rektorn redan hade fattat ett beslut. Åt oss. Nämnden stod inför fullbordat faktum.
Vad finns det att säga om hur beslutet gick till? Här skiljer sig föräldrarnas version från tjänstemännens. Igen. Vi fick igår höra tjänstemännens version. Flera (de flesta? alla?) av nämndens ledamöter hade läst föräldrarnas innan mötet.
Vi vet att möten mellan rektor/verksamhetschef och föräldrar har hållits, att hårda ord har fällts, att utredningar har efterlysts, att utredningar inte har gjorts osv.
Har det gått rätt till? Det är svårt att säga om rektor och förvaltningen har hanterat frågan rätt gentemot föräldrarna. Information och dialog kan alltid bli bättre, oavsett hur bra den har varit. Har formella fel begåtts? Jag kan inte se det.
Men det är klart. Frågor om nedläggningar av skolor drabbar människor på ett mycket personligt plan. I Väne Ryr finns det många som arbetar i Uddevalla. Dessa föräldrar ska nu köra sina barn till fritids i Onsjö, åka till Uddevalla – för att därefter göra samma resa på eftermiddagen. Det kan bli upp till 6 mil extra resande varje dag. Självklart är detta inte bra. En utredning skulle kanske ha gjorts för att se om det finns andra lösningar än att ”lägga ner” skolan i Väne Ryr.
Ledamöterna från Centerpartiet gick nästan i taket under diskussionen. De var mäkta upprörda. (Jag är inte ironiserande, jag uppskattar ett verkligt engagemang.) De ansåg att beslutet för det första borde ha fattats av politikerna, för det andra menade de att rektorn/verksamhetschefen fattade beslutet ”över huvudet” på föräldrarna. Centerpartiet vill ha kvar Väne Ryrs skola. Och för övrigt alla småskolor. Det är en viktig fråga för Centern.
Vad tycker en vänsterpartist? Det vet jag inte riktigt. Jag kan bara prata för mig själv. (Magnus och Kenny får väl blogga om sina åsikter.) Det är klart att det borde finnas en skola i Väne Ryr! MEN! Det går inte inte att bortse från att det bara går 11 elever på skolan.
Det går inte att ha en skola för bara 11 elever. Hur man än vrider och vänder på det, 11 elever är för lite.
Men beslutet om nedläggning borde naturligtvis ha fattats av politikerna i Barn- och Ungdomsnämnden…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer