Arkiv
BUUUUNNN!!
Det blev ett långt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden idag. Nämnden startade kl 08.30 och ordförande Eckerbom Wendel (M) förklarade inte mötet avslutat förrän kl 18.00.
Puh.
OK, vi fick en lunchrast. Och vi fick fika, och vid fikat fick nämnden besök av musikskolans luciatåg…
Det ärende som tog längst tid var detaljbudgeten.
En detaljbudget innebär att nämnden ska anpassa nästa års verksamhet utifrån den budget som kommunfullmäktige beslutar. Och det var ju ingen rolig budget som klubbades i september, som alla vet. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Välfärdspartiet, dvs den nya maxialliansen, beslutade ju att tillföra nämnden 53.000 kr mer jämfört med i år.
53.000 kr.
I tidigare bloggar (se här) har jag beskrivit vilka nya ”utmaningar” som nämnden står inför när det gäller 2014 – utmaningar som kostar pengar. Det är allt från öppnandet av Väne Ryr till skolskjutsar, från ökad efterfrågan på utökad vistelsetid på förskolorna och fritidshemmen till ökade IT-kostnader.
Dessutom ”kryddades anrättningen” idag med ökade kostnader för ökade lokalytor på Norra skolan och Mariedalsskolan, tillfällig lokallösning för förskolan i Frändefors, paviljonger på Blåsut/Öxnered, ett ökat behov av särskilt stöd på förskolorna och att förberedelsegrupperna har ökat från 15-20 elever till 60 (har inget att göra med det tillfälliga boendet för asylsökande).
När man sedan läser Skolinspektionens rapporter och tittar t ex på betygsstatistiken i åk 9, så inser man också att det hade behövts krafttag i grundskolan… Och det kan kanske vara på sin plats att påminna om att förskolan har tagit mot ca 200 barn de senaste åren. Utan personalförstärkningar…
Och för detta har nämnden fått 53.000 kr mer av maxialliansen i fullmäktige.
53.000 kr.
Inte undra på att Marika Isetorp (MP) och Bengt Rydholm (VFP) inte sa ett ord under denna punkt…
Inte ett enda ord…
Kenneth Borgmalm (S) konstaterade:
”Visst, en detaljbudget i balans. … Budgeten blir inte i balans med alla utmaningar.”
Gunnar Henriksson, Folkpartiet, kommenterade ”utmaningarna”, de ökade kostnaderna:
”Vi har inte budget för detta helt enkelt. Hur mycket mer behövs?”
Gunnar Bäckman (KD) följde upp:
”Det här resonemanget är en katastrof.”
Ja ja. Det är så dags att vakna nu…
Jag frågade varifrån pengarna till alla dessa ”utmaningar” skulle tas. Det fanns ju bara tre möjligheter: 1) att inte genomföra nödvändiga ”utmaningar” (varav flera redan är beslutade!), 2) begära mer pengar av fullmäktige eller 3) ta från andra verksamheter inom nämndens område, t ex sänka elevpengen.
Förvaltningschefen svarade att han inte vet, att det är politiken som avgör. Och så är det ju. Ordförande Eckerbom Wendel (M) sa mycket bestämt, att alternativet att gå till fullmäktige och begära mer pengar var uteslutet.
Maxialliansens partier lämnade inte några förslag på hur nämndens ”utmaningar”, dvs ökade kostnader, skulle lösas. Dagens detaljbudget var ju i balans! ”Utmaningarna” var ju inte inräknade i de kostnader som presenterades. De var ju just ”utmaningar”…
Förstår ni inte? Ni kan vara lugna, det gör inte jag heller egentligen… Men det är nog så enkelt som att maxialliansen helt enkelt skjuter problemen framför sig. De hoppas att förvaltningen ska trolla. Typ.
Dessutom ansåg maxialliansens partier att vi i oppositionen, dvs Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet, också ska vara med och trolla – och ta ansvar… För deras budget.
De menade, och det har vi hört förr, att satt man i kommunfullmäktige så satt man på en stol. Och var man med i Barn- och Ungdomsnämnden så satt man på en helt annan stol.
Lena Eckerbom Wendel (M):
”Det är två uppdrag, ett i kommunfullmäktige och ett i Barn- och Ungdomsnämnden.”
I fullmäktige handlar det om politik, i BUN är det som en… en… en…
Gunnar Bäckman (KD):
”Bolagsstyrelse.”
Och i en bolagsstyrelse har alla ett gemensamt ansvar…
Gunnar Bäckman (KD):
”I krislägen gäller det att hitta nya lösningar. Det krävs en sinnesändring ”här uppe” (i typ hjärnan; min anm).”
Eckerbom Wendel (M) ansåg detsamma:
”Nämnden ska lösa detta.”
Gunnar Henriksson (FP):
”Vi måste prioritera.”
Med betoning på ”vi”… ”Vi” i nämnden… Tillsammans…
Det här är inte min uppfattning. Jag är politiker för Vänsterpartiet. Det jag tycker i kommunfullmäktige står jag för även i BUN. Och det jag står för i BUN, det står jag för i kommunfullmäktige också.
Och den här budgeten har inte jag varit med att besluta om.
Gunnar Henriksson (FP) höll definitivt inte med mig:
”Du sitter inte i kommunfullmäktige idag Stefan.”
Nähä nä…
Det måste väl också tilläggas, med tanke på det här med bolagsstyrelse. Barn- och Ungdomsnämnden arbetar faktiskt under en lag – Skollagen. Och lagar står över fullmäktiges beslut…
Ordförande Lena Eckerbom Wendel sammanfattade sin syn, om man var typ ”mot budgeten”:
”Vi är en bolagsstyrelse. Vi får avgå som nämnd och lämna tillbaka uppdraget till kommunfullmäktige.”
Jag antar att det betyder att det inte går att rösta nej… Istället ska man avgå…
Visst är det intressant med politik?
Jag röstade inte ”nej”. Kommunfullmäktige har ju trots allt, vad man än tycker, fattat sitt budgetbeslut, och det är som det är.
Jag avstod inte heller. Ingen som läser protokollet i efterhand skulle ju förstå varför. Därför röstade jag ”ja”, trots att jag inte vill ta ansvar för maxialliansens budget. För deltar man i ett beslut (röstar ”ja” eller ”nej”), så kan man lämna en reservation. Kommunallagen ger faktiskt ledamöterna denna rätt, det går att reservera sig fast man röstar ”ja”. Dock inte om man avstår. Och i en reservation kan man förklara sig…
Och jag ville förklara mig…
Därför lämnade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet denna reservation:
”Fullmäktige antog i september en mål- och resursplan för 2014-2016 som innebär ett minskat ekonomiskt utrymme för nämnden att bedriva sin verksamhet på. Vi ville i Socialdemokraternas och Centerns budgetförslag tillföra ytterligare 10 miljoner till nämnden. Vi i Vänsterpartiet yrkade 20 miljoner.
Behoven inom förskolan ökar likväl som i fritidshemmen där barngrupperna är stora. Nyöppnandet av Väne-Ryr skolan genererar ökade kostnader. Nämnden behöver också möjliggöra för barn från bland annat Torpaområdet att kunna välja och få plats på fler skolor i kommunen för ökad integration och måluppfyllelse, vilket kommer att kräva större resurser.
Dock har vi fullmäktiges beslut att från nämndens sida förhålla oss till och bidra med vårt bästa för att möta fullmäktiges budgetbeslut.”
Undertecknat av samtliga ordinarie ledamöter från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Var det fel resonerat att inte avstå från att rösta? Jag vet inte. Jag tror inte det. Kommentarer mottages…
.
PS. Jag får återkomma med ytterligare en blogg om sammanträdet en annan dag. Det hände mer.
Byggnadsnämnden: Revisorer, JO, Bert och Magnus
Den 10 december har Byggnadsnämnden sitt sista sammanträde för i år. På tisdag alltså. Som vanligt är det många ärenden på dagordningen. Jag saknar dock två stycken. Två tunga ärenden. Fortfarande finns det ingen punkt där JO:s rapport (se ”Byggnadsnämnden och JO”) diskuteras. Det finns inte heller någon punkt där revisorernas granskningsrapport av Byggnadsnämndens ”servicenivå och effektivitet” behandlas. Revisorsrapporten inkom dock till nämnden den 29 nov, så då kanske redan kallelsen till sammanträdet hade skickats ut.
PwC har granskat Byggnadsnämndens servicenivå och effektivitet på uppdrag av kommunens revisorer. Det skrev TTELA om igår. Granskningen gäller 2013 och bara handläggningen av detaljplaner och bygglovsärenden.
Revisorerna granskar det mesta i kommunen. Det är inget konstigt. Det är deras uppgift. Och jag tror att revisionen på Byggnadsnämnden är en rutinmässig granskning. Det har nog inget att göra med typ JO:s kritik.
Hur som helst. Revisorerna börjar sin granskning med att beskriva Byggnadsförvaltningens struktur. Sedan beskrivs handläggningsprocessen för en bygglovansökan ganska detaljerat, innan revisionen kommer fram till själva kärnan i revisionen; servicenivå och effektivitet.
Avsnittet inleds med en kort förklaring till varför handläggningen av plan- och bygglovärenden är viktigt:
”En förutsättning för tillväxt och befolkningsökning är att handläggningen av plan- och bygglovärenden bedrivs ändamålsenligt. För såväl företags som för privatpersoners byggande av bostäder och lokaler är såväl planprocessen som tillståndsprocessen enligt plan- och bygglagen en av de viktiga faktorer som helt eller delvis kan avgöra såväl kommunens strävan efter tillväxt som de sökandes möjligheter att genomföra sina projekt på ett framgångsrikt sätt.”
Avsnittet fortsätter med en redogörelse för Svenskt Näringslivs årliga rankning av kommuner. PwC noterar att Vänersborg hamnade mycket långt ner på rankingen 2012 (plats 269 av 290 kommuner) och att resultatet var särskilt dåligt när det gällde ”tillämpning av lagar och regler”. Resultaten gällde kommunen som helhet, inte Byggnadsnämnden. Kanske antyder PwC att de tror att Byggnadsnämnden hade något särskilt att göra med detta…
PwC har också intervjuat ett antal personer som har sökt eller söker bygglov, tittat på SKL:s stora undersökning, ”Öppna jämförelser, Företagsklimat 2013” och intervjuat personer inom byggnadsförvaltningen.
Det kan väl också nämnas att revisorerna har läst JO:s rapport och hänvisar till denna…
Revisorerna sammanfattar resultatet av sin granskning:
- ”Den genomsnittliga handläggningstiden för ansökta bygglov understiger 10 veckor dvs den tidsgräns som plan- och bygglagen föreskriver, vilket tyder på att handläggningsresurserna för bygglov är tillräckliga för att uppfylla lagkraven.
- Det är viktigt att nämnden är drivande och samordnar krav på kompletteringar och att dessa meddelas den sökande vid ett och samma tillfälle i syfte att förhindra längre handläggningstider än de 10 veckor som lagen anger.
- Byggnadsnämndens information till sökanden kan göras mer lättförståelig och översiktlig för mindre erfarna bygglovsökare, särskilt i fråga om enklare åtgärder.
- Vi bedömer det som ytterst angeläget att tillgängligheten till verksamhetens handläggare förbättras.
- Vi anser inte att byggnadsnämnden gör en riktig bedömning i årsredovisning 2012 där det rapporteras att målet ”Goda kundrelationer” har uppnåtts. Såväl vår undersökning som intervjuer med förvaltningschef och stadsarkitekt visar att frågan om tillgänglighet upplevs som ett problem.”
Det är ömsom vin och ömsom vatten, men nog mest vin trots allt.
Sedan är det ju också så att även om de flesta som t ex söker bygglov får vin, dvs är nöjda, så finns det också personer som får hålla tillgodo med vatten, dvs är mindre nöjda eller missnöjda. Så är det väl i och för sig alltid. Men jag kan inte låta bli att tycka att här är själva kärnan i mångas kritik av Byggnadsnämnden.
Andersson på Nordkroken t ex har råkat ut för en annorlunda bedömning av Byggnadsnämnden än sina grannar (se ”Nordkroken och kommunen”), för att inte tala om Magnus Larsson i Sikhall (se ”Sikhall”, ”Rörvik 1” och ”Rörvik 2”). Det är enligt min mening det här som revisorerna borde ha tittat på. Varför gynnas vissa av Byggnadsnämnden? Och varför missgynnas andra?
Jag tror dock inte att revisorerna har denna befogenhet. Tyvärr. Det handlar ju om myndighetsutövning.
Sedan reagerar jag lite på att revisorerna skriver:
”En inkommen bygglovansökan registreras och diarieförs vid bygglovenheten.
En handläggare bedömer om ansökan är komplett, det vill säga innehåller alla handlingar som behövs. Om något saknas eller behöver förtydligas skickas information om vad den sökande måste komplettera ansökningen med. När ärendet inkommer igen och bedöms vara komplett registreras detta.
Ett mottagningsbevis skickas därefter till den sökande och i samband med detta börjar ”tjänstegarantin gälla”. Det innebär att byggnadsnämnden skall handlägga ärendet inom tio veckor från det datum de kompletta handlingarna registrerades.”
När jag läser vad revisorerna skriver och jämför det med JO:s kritik, så känns det inte som om revisorerna har rätt. JO skriver ju:
”I flera av de nyss återgivna ärendena verkar handläggningen ha avstannat i avvaktan på att den enskilde ska återkomma till nämnden. När ett ärende har inletts hos en myndighet ankommer det emellertid på myndigheten att driva fram ärendet till ett avgörande. Det är inte godtagbart att myndigheten lägger ansvaret för ärendets fortsatta handläggning på den enskilde. … Det är också viktigt för respekten för myndigheterna att de ärenden som sätts igång verkligen följs upp. Det är i detta fall byggnadsnämnden som har det ansvaret.”
JO menar uppenbarligen, tvärt emot revisorerna, att det är Byggnadsnämndens ansvar att driva ärenden framåt, även om inte kompletteringar inkommer. Det är i varje fall min tolkning.
Byggnadsnämnden har i övrigt två intressanta ärenden på sin dagordning:
- ”5 Yttrande – Program för Ursands Camping
- 14 Ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av tre enbostadshus, Lövås 1:24″
Ursand handlar om Bert Karlsson, en person som har behandlats mycket välvilligt av Byggnadsnämnden. Och just i fallet Ursand sa nämndens ordförande Peter Göthblad (FP) på det senaste fullmäktigesammanträdet, efter fråga från Lutz Rininsland (V):
”Byggnadsnämnden har inte de ekonomiska eller personella möjligheterna att kontrollera varje arrendator. Vi förutsätter att lagarna följs.”
Jag är inte riktigt säker på vad som ska tas upp i detta ärende denna gång. Byggnadsnämnden lägger aldrig ut de kompletta möteshandlingarna på nätet, som t ex Barn- och Ungdomsnämnden. Däremot vet jag att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden på sitt förra sammanträde den 11 november skyndsamt (det var omedelbar justering på ärendet) behandlade en förfrågan från Byggnadsnämnden om Ursand.
Ur Miljö- och hälsoskyddsnämndens protokoll:
”Byggnadsnämnden har begärt Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande över en av Ursands Resort och Camping AB inlämnad ansökan om strandskyddsdispens på fastigheten Kleverud 1:8. Ansökan gäller uppförande av en bassäng, ett tält, husvagnsplatser samt ett kapell.”
Jag kan inte riktigt se att det är det här som Byggnadsnämnden ska behandla på tisdag under punkten ”Program för Ursands Camping”. Men jag har säkert fel, varför var det annars så bråttom med beslutet från Miljö- och hälsoskyddsnämnden…?
Vad Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslutade om dispenserna?
- ”Bassäng för vattenlek
Under förutsättning att närbelägna ekar och tallar inte skadas, att anläggningen hålls öppen för allmänheten och att inga avhållande skyltar, stängsel eller liknande uppförs, tillstyrker Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansökan om nybyggnation av bassäng för vattenlek. Dispens bör dock tydligt villkoras på ovan angivet sätt. - Kapell
Nämnden avstyrker dispens för uppförande av kapellet på angiven plats eftersom särskilda skäl för placeringen saknas. - Tält
Ansökan avstyrks då särskilda skäl saknas och den planerade åtgärden ianspråktar mark som idag är allemansrättsligt tillgängligt utanför det etablerade campingområdet. - Husvagnscamping
Ansökan avstyrks då särskilda skäl saknas och den planerade åtgärden ianspråktar mark som idag är allemansrättsligt tillgängligt utanför det etablerade campingområdet.”
Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrker alltså dispenser för kapell, tält och husvagnscamping. Och ger ett lite motvilligt tillstyrkande till en bassäng…
Byggnadsnämnden behöver inte följa Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det ska bli intressant att se om Byggnadsnämnden gör det. Eller inte. Om Byggnadsnämnden nu tar upp detta ärende för behandling på tisdag…
Ärendet Lövås 1:24, till sist, handlar om Magnus Larsson. Magnus Larsson har som de flesta vet vid det här laget inte behandlats lika välvilligt av Byggnadsnämnden som Bert Karlsson. När det gäller Magnus Larsson, så har nämnden till skillnad från Ursand dessutom haft mycket tid för kontroller… Hemma hos Magnus Larsson ligger fortfarande ett brev från Byggnadsnämndens ordförande Göthblad, där Magnus Larsson krävs på en ”tillsynsavgift” på 7.200 kr…
För en tillsyn på ett skärmtak som det inte krävdes bygglov för…
Det ska bli spännande att se hur nämnden beslutar i ärendena Bert Karlsson och Magnus Larsson denna gång…
Kompromiss i visionsfrågan?
På onsdag ska kommunfullmäktige besluta om Vänersborgs kommuns vision. Det skriver TTELA om idag. (Jag har tidigare skrivit om visionen, senast för 10 dagar sedan. Se här.)
Visionen är egentligen ingen stor fråga. Inte i praktiken. I verklighetens Vänersborg har den praktiska politiken sällan vägletts av visioner på ett papper. I varje fall inte om intressen så att säga kolliderar. Om t ex kommunens ekonomiska mål har kommit i konflikt med kommuninvånarnas behov, så har siffrorna på debet- och kreditsidorna prioriterats… Så har det varit i Vänersborg under de senaste mandatperioderna när de gamla traditionella betongpartierna har fått bestämma.
En grupp tjänstemän har arbetat hårt och under en lång tid med vision och inriktningsmål. Några moderater, Niklas Claesson och Lena Eckerbom Wendel, ifrågasatte en stor del av arbetet på kommunfullmäktiges novembersammanträde. Men nu har kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) haft ett sammanträde och där har tydligen en kompromiss uppnåtts.
Gunnar Lidell (M) säger till TTELA:
”Vi hade väldigt bra diskussioner.”
Enligt TTELA anser Lidell att det nya förslaget från KSAU är:
”en bra vision att jobba efter.”
Det betyder att Gunnar Lidell inte har tagit några hänsyn till sina partivänners kritiska uppfattningar…
Marie Dahlin (S) är också nöjd. Särskilt med det TTELA kallar ”den politiska aspekten av frågan”.
Marie Dahlin:
”De som fått kompromissa mest är M, FP och KD. Det blev ju i princip ett S-, MP- och C-förslag.”
Huruvida detta är en stor politisk seger kan väl diskuteras, men att KSAU:s visionsförslag skulle vara ”ett S-, MP- och C-förslag” förstår jag inte. När jag tittar på det förslag från KSAU, som troligtvis blir det förslag som fullmäktige ska ta ställning till, så ser det i stort sett ut precis som det förslag som tjänstemännen har arbetat fram. Innan gårdagens KSAU.
Visst har visionen ändrats. Lite.
Tjänstemännens förslag:
”Vänersborg – i alla delar en attraktiv, livskraftig och hållbar kommun!”
Efter KSAU:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Jag ser inte den socialdemokratiskmiljöpartistiskcenterpartistiska prägeln på denna ändring. Det är väl snarare en ”lek med ord”, några ord har bytt plats typ. Och jag vet inte om det nya förslaget blev bättre. Men visst kan man ana ett visst centerpartistiskt inflytande i att ordet ”kommun” kom med. Fast vilket parti skulle vara mot det?
Om man går vidare och tittar på de så kallade ”Inriktningsmålen” för invånare, så är de identiska med tjänstemännens förslag med ett undantag. Ordet ”medborgare” har bytts ut mot ”invånare”.
Vilket var Vänsterpartiets förslag.
Inriktningsmålen för samhällsutveckling innehåller fyra ”delmål”. Ett delmål är helt identiskt med tjänstemännens förslag. Det första delmålet har förändrats på ett enda sätt – ordet ”utbildning” har lagts till.
Vilket var Vänsterpartiets förslag.
Även i det andra delmålet har ett ord lagts till, boendena ska inte bara vara ”attraktiva” utan nu också ”energieffektiva”. Jag är nästan säker på att Miljöpartiet har haft ett visst inflytande här…
På det fjärde delmålet har språket förändrats. Istället för ”lättare och smidigare” så står det nu ”enklare”. Förändringen känns inte särskilt politisk.
Inriktningsmålen för ekonomi är identiska med det tidigare förslaget från tjänstemännen, liksom målen för verksamhetsutveckling. Ett inriktningsmål för medarbetare har strukits i det nya förslaget från KSAU. Varför nu inriktningsmål för medarbetare överhuvudtaget finns med i detta dokument. Jag är ganska säker på att punkten ströks på förslag från Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet ville formulera om delmålen enligt en annan princip. Istället för att skriva t ex:
”Fler invånare upplever livskvalitet…”
så ville Vänsterpartiet skriva:
”Invånarna upplever livskvalitet…”
Istället för:
”Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog…”
ville Vänsterpartiet skriva:
”Kommunen har en öppen dialog…”
För att ta två exempel. För detta fick Vänsterpartiet dock inget gehör.
Så med andra ord.
KSAU:s nya förslag är i stort sett identiskt med tjänstemännens tidigare förslag. Så därför kan jag inte låta bli att undra varför Marie Dahlin i TTELA vill ta politiska poäng på detta. Och varför vill Dahlin framhålla, inför alla vänersborgare, att förslaget är ett S-, MP- och C-förslag? Särskilt nu, bara några månader efter att Miljöpartiet hoppade i samma budgetsäng som Gunnar Lidell och hans mini-allians…
Och dessutom stämmer det ju inte. Det är inget S-, MP- och C-förslag.
BUN 9 dec: Fria skolskjutsar och detaljbudget
Som sagt (se ”Miljö…”), på måndag har Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde igen. Och nu har vi ledamöter i nämnden också fått alla papper och handlingar. Papper och papper förresten… Pdf-filer är det nu för tiden. Som lämpligen läses i de iPads som vi har fått låna.
Vid en andra titt på dagordningen riktas mina ögon mot ärende 3 – ”Revidering av skolskjutsreglemente”. Revidering? Jag var tvungen att gnugga ögonen. Skulle nämnden revidera beslutet från februari i år? Ett beslut som kostade 1,5 milj kr? Jäpp. Så var det. Det ”gamla” skolskjutsbeslutet ska upphävas, i varje fall till en del.
Följande föreslås gälla – och håll i er nu…
Allvarligt. Är ni beredda?
”att elever inom f-9 som uppfyller de beslutade avståndsgränserna för skolskjuts blir berättigade till skolkort i linjetrafik läsåren 2014/2015 tom läsåret 2016/2017 oavsett val av skola inom Vänersborgs kommun. Gäller från 140801.”
Wow!
Fria skolskjutsar!
En gång till. Det ligger alltså ett förslag, om att alla elever, från förskoleklassen till åk 9, ska få fria bussresor till vilken skola de än väljer i kommunen. Och det gäller naturligtvis också de elever som väljer en friskola (Vänersnäs och Fridaskolan).
Visst är det värt ett ”wow!”?
Barn- och Ungdomsnämnden har faktiskt diskuterat detta lite löst tidigare. Men inte speciellt seriöst. Och att ett sådant här förslag skulle ligga på nämndens bord nu i december, det kom som en blixt från en klar himmel. Åtminstone för mig.
Rent ekonomiskt menar förvaltningen att förslaget blir kostnadsneutralt, i den meningen att det gamla beslutet skulle ha kostat 1,5 milj kr. De här 1,5 milj kr motsvarar ca 500 ”skolkort”. Och fler elever än så lär inte efterfråga skolkort, dvs välja en annan skola än sin hemskola. Säger förvaltningen mellan raderna typ.
Fördelarna med förslaget är naturligtvis att det fria skolvalet (som riksdagen har beslutat) kan bli verklighet. Ett fritt skolval förutsätter ju faktiskt fria skolresor. Annars riskerar det att bli enbart elever till föräldrar med tid och framför allt pengar som fritt kan välja skola.
Förvaltningen anger som skäl till det nya förslaget att fria skolresor blir ett led i att öka integrationen i kommunen och därmed höja måluppfyllelsen. Jag antar att tanken är att elever från Tärnan 4-6 ska välja en annan skola. (Tärnan-området nämns speciellt i handlingarna.)
Är det en realistiskt tanke? Kommer eleverna på Tärnan att välja en annan skola? Och vilka av dem väljer i så fall en annan skola? Det ligger väl nära till hands att tro, att det i så fall blir de med ”bäst betyg” typ som flyttar. Vilket ökar skillnaderna i måluppfyllelse mellan skolorna ännu mer. Även om integrationen kanske ökar. Jag undrar också vilken skola eleverna från Tärnan skulle välja? Mariedal och Onsjö ligger väl för nära Torpaområdet för att berättiga till skolkort. (Avståndsgränsen för elever i åk 4-6 är 4 km.) Och Blåsut och Öxnered är överfulla som de är. Norra? Väne Ryr? Granås? Frändefors?
Det finns många frågor kring detta förslag. Det kanske blir så att det ändå bara är elever som har ”föräldrar med tid och pengar” som väljer en annan skola än hemskolan (typ friskolor) och då kommer förslaget bara att innebära en subvention till de redan ”välbeställda”.
Som det ser ut i nu-läget är jag trots allt beredd att faktiskt stödja förslaget om fria skolkort. Även om det finns en del frågetecken kring vilka effekter beslutet får i praktiken.
Barn- och Ungdomsnämnden har ytterligare ett viktigt beslut att fatta – detaljbudgeten ska fastställas.
Det här är ett återkommande ärende varje år. Och i 9 av 10 fall ger mig punkten rysningar.
I september beslutade, som ni kommer ihåg, en majoritet i kommunfullmäktige, bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Välfärdspartiet, att BUN ska få det fantastiska tillskottet av hela 54.000 kr år 2014. Och de pengarna ska räcka till mycket…
I handlingarna kan vi läsa om vilka förutsättningar som förändras nästa år och vilka som då med all sannolikhet innebär ökade kostnader.
Förskola:
- ”Efterfrågan avseende vistelsetid före kl. 06.00 och efter kl. 18.00 (allt fler föräldrar pendlar)
- Förskolan i Väne Ryr får helårseffekt
- Organisation kring tillsyn enskilda verksamheter
- Riktade insatser-resursfördelning”
Grundskola:
- ”Beslut om utökad skolskjuts enligt beslut i Barn- och ungdomsnämnden. Ökad kostnad ca. 1,5 Mkr
- Ökade kostnader avseende förberedelsegrupper – ökat antal elever.
- Ökad efterfrågan avseende längre vistelsetider på fritidshem pga. att föräldrar pendlar.
- Starta grundskola i Väne Ryr Ht 2014.
- Riktade Insatser-resursfördelning”
Plus att kostnaderna för IT ökar…
Till dessa ökade kostnader har alltså Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Välfärdspartiet sett till att BUN har fått 54.000 kr extra till sitt förfogande…
Det blir, som jag ser det, dessa partier från maxialliansen som får fatta beslutet om detaljbudgeten. Det är de, som ensamma får ta ansvar för det nedskärningsbeslut som de fattade i kommunfullmäktige i september. Det är de som måste bestämma var besparingarna ska ske.
Lägg gärna dessa partier på minnet:
- Moderaterna
- Folkpartiet
- Kristdemokraterna
- Miljöpartiet
- Välfärdspartiet
Partierna som sparar på barnen och ungdomarna…
Och de gamla och dementa.
BUN 9 dec – Miljö…
Handlingarna för nästa BUN-möte är utskickade. I varje fall de flesta. Som vanligt är det några ärenden där nämnden inte får handlingarna förrän lite senare.
Måndagens Barn- och Ungdomsnämnd tycks vid en första titt på dagordningen handla en hel del om miljö. Den så kallade verksamhetsuppföljningen, då nämnden får information från ”golvet”, inleder mötet. Den handlar denna gång om miljöarbete och hållbar utveckling. Dessutom ska två motioner från Miljöpartiet behandlas, och då handlar det naturligtvis om miljö.
Den första av Miljöpartiets motioner handlar om trådlös kommunikation (wifi). Sjödahl och Isetorp från Miljöpartiet skriver:
”Vi måste ta riskerna med trådlös teknik på allvar.”
De kräver att riskerna utifrån kända fakta ska värderas. Och det gör förvaltningen. Värderar alltså. Och hur gör förvaltningen då? Jo, den kollar naturligtvis de fakta som finns tillgängliga från en statlig myndighet som har hand om just sådana här frågor. Och som värderar fakta på just det här området. I detta fall Strålsäkerhetsmyndigheten. Och så måste det ju vara. Förvaltningen kan ju inte bedriva forskning på egen hand eller välja ut en av 100 forskare typ bara för att hon eller han säger något som man håller med.
Enligt Strålskyddsmyndigheten finns det inga risker med strålning från trådlösa nätverk. Därför skriver förvaltningen också att det inte finns anledning att ändra i rekommendationerna.
Om sedan Strålsäkerhetsmyndigheten har rätt, det kan väl diskuteras. Jag själv hyser, likt Isetorp och Sjödahl, vissa betänkligheter eller farhågor kring all den strålning som omger oss 24 timmar om dygnet. Men nu säger den ”etablerade vetenskapen” att det inte finns några risker. Så då får vi väl lita på det…
Paret Sjödahl och Isetorp har också motionerat om att ge barnen en giftfri vardag. Och vem vill inte det? Vem vill ge barnen en giftig vardag?
I motionen föreslås att:
”kommunens samtliga förskolor ska göras fria från miljögifter.”
Och detta är aktuellt. Senast igår redovisade Naturskyddsföreningen en undersökning om gifterna i förskolan. (En undersökning som har pågått en tid och som säkert inspirerade våra kära miljöpartister till sin motion.)
Förvaltningen skriver:
”Barn- och Ungdomsnämnden stödjer motionens intentioner. Kända miljögifter ska undvikas, särskilt i miljöer där barn kan utsättas. Försiktighetsprincipen bör råda.”
Förvaltningen kan dock inte hålla med motionärerna när de skriver:
”Endast produkter som är bevisat säkra ska användas.”
Barn- och Ungdomsförvaltningen anser att det är omöjligt att presentera:
”bevis för samtliga ämnens ofarlighet eller i vilka koncentrationer de är helt ofarliga.”
Förvaltningen har säkert helt rätt. Men kanske skulle den ha haft en källhänvisning här.
Det sägs inte så mycket om mat i motionen – mer än att barnen bör få en högre andel ekologisk mat. Även Naturskyddsföreningen tar i sin färska undersökning upp detta:
”Maxa ekomaten
Ju mer ekologisk mat barnen får desto bättre. Ekomaten innehåller mindre rester från bekämpningsmedel.”
Det är ju ganska självklart att ingen vill ha bekämpningsmedel i maten, men att hänvisa bara till ekologiskt skymmer sikten för en del andra problem. Ekologisk mat är förhållandevis dyr. Om kommunen konsekvent köper in det till skolor och servicehem, så blir det automatiskt en mindre mängd mat som köps in totalt. Eftersom pengarna inte räcker. Vilket betyder att barnen får t ex mindre portioner eller mindre med fisk och kött.
En sak som förvånar mig är att inte Miljöpartiet eller Naturskyddsföreningen (eller Vänsterpartiet!) reagerar på vad barnen äter – och som anses ”normalt”. Jag tänker på allt socker, i t ex lingonsylt och ketchup, juice och saft osv (socker blandas tom. i köttfärsen!). Jag tänker på all stärkelse i mjöl som omvandlas till socker i kroppen och som serveras i form av bröd och pasta osv. Det här är definitivt onyttigt för våra barn och ungdomar – även om det är ekologiskt.
För att inte tala om alla ”lättprodukter”… Alla dessa lättmargariner t ex… I stället för riktigt smör… Och lättmjölk i stället för riktig mjölk…
Men visst, den statliga myndigheten Livsmedelsverket skriver på sin hemsida:
”det inte är nyttigt att äta mycket smör och grädde … Det vill säga det är bra att välja mjukt margarin…”
För drygt ett år sedan avslöjade Aftonbladet hur det går till i en svensk modern margarinfabrik – se ”Så snuskig är fettfabriken”.
Bra med margarin?
Det finns en del att göra inom vetenskapen och även i de statliga myndigheterna… I Livsmedelsverkets fall är ganska många av experterna avlönade av eller beroende av bidrag från industrin. Jag vet inte om det är så på Strålsäkerhetsmyndigheten…
Oj, nu tappade jag nog tråden. Någonstans i texten… Det var inte riktigt det här jag tänkte skriva när jag började… Jag får återkomma till Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde lite senare.
Byggnadsnämnden och JO
På sistone har jag skrivit några bloggar om Vänersborgs Byggnadsnämnd. Jag har tagit upp några fall från verkligheten, fall som kanske inte ger en alltigenom positiv bild av nämndens hantering av vissa byggärenden i kommunen. Snällt sagt. I de ärenden som jag har refererat, så har 
Byggnadsnämnden också lagt ner en avsevärd tid, för att på olika sätt ”tillrättavisa” enskilda kommuninvånare. Det står i kontrast till nämndens arbete uppe på Ursand, där Bert Karlsson enligt ryktena bygger ”lite som han vill”.
I onsdags, på kommunfullmäktige, sa nämndens ordförande Peter Göthblad på en direkt fråga om Ursand från Lutz Rininsland (V):
”Byggnadsnämnden har inte de ekonomiska eller personella möjligheterna att kontrollera varje arrendator. Vi förutsätter att lagarna följs.”
Det är inte utan att byggnadsnämndens agerande för tankarna till en av Jesus predikningar (Matt 23:24):
”Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!”
I den senaste ”byggbloggen” för några veckor sedan fick jag en kommentar till ”försvar” för nämnden:
”…nämnden granskades av JO (Justitieombudsmannen) i början av året. Nämnden fick en kort rapport att JO inte hade något speciellt av vikt att anmärka på.”
JO (=Justitieombudsmannen) inspekterade nämligen Byggnadsnämnden tidigare i år. Det var inte av någon speciell anledning, utan ett led i de regelbundna inspektioner som JO gör runt om i landet.
Och det låter ju bra – att JO var så positiv över Vänersborgs Byggnadsnämnd. I varje fall om man ser det från nämndens och kommunens sida…
Jag frågade några ledamöter i Byggnadsnämnden vad JO egentligen skrev i sin rapport. Döm av min förvåning när de sa att de varken hade fått tillgång till eller läst JO-rapporten…
Va’? Är inte det anmärkningsvärt? Jag menar, om Skolinspektionen har kommit med en rapport, eller kritik av något slag, så är det klart att detta behandlas i Barn- och Ungdomsnämnden. Under en särskilt punkt på dagordningen.
Borde inte samma förhållande råda i Byggnadsnämnden? Uppenbarligen inte. När jag tittar på Byggnadsnämndens sammanträdesprotokoll, så finns det inget särskilt ärende där JO:s rapport behandlas i nämnden. Istället har ledamöterna i Byggnadsnämnden fått en muntlig redovisning av en av chefstjänstemännen under punkten ”Uppföljning av:” – en standardpunkt som i stort sett alltid finns med på Byggnadsnämndens dagordning.
”Redovisning av JO:s bedömning efter utförd inspektion av byggnadsnämndens verksamhet, Vänersborgs kommun.
XX redogör för huvuddragen av det som framkommit i samband med genomförd inspektion.”
Och nämnden fick budskapet att JO inte hade hittat några allvarligare brister och att den kritik som fanns skulle åtgärdas.
Om det sedan är kutym att en av de som är ansvariga för verksamheten på förvaltningen redogör för den kritik som förvaltningen får av JO, utan att politikerna får tillgång till själva rapporten, vet jag inte. Men så var det.
Den 29 maj hade TTELA en kort artikel, ”JO hittade brister hos byggnadsnämnden”. I ingressen står det:
”JO hittade en del saker att peka på när det gäller byggnadsnämnden i Vänersborg. Vissa ärenden tar för lång tid, registreringen av handlingar kunde bli bättre och rutiner för mottagning av e-post behöver ses över.”
Det låter ju onekligen som om JO:s kritik kanske kunde vara av lite ”allvarligare” karaktär. Fast TTELA skrev också:
”Och några ovanligt stora fel hittades inte i Vänersborg.”
Det fanns bara en sak att göra – och det var att läsa rapporten själv. Vad stod det egentligen i JO:s rapport?
JO:s rapport finns inte i Byggnadsnämndens diarium. Rapporten är i och för sig diarieförd (28 maj), men rapporten är inte inscannad. Den går alltså inte att ladda ner. Det tycker jag är lite märkligt. Minst sagt. Det förenklar ju inte direkt för någon, t ex nämndens ledamöter, att ta del av den. Vid en direkt förfrågan till nämnden fick jag en adress där det gick att ladda ner JO:s rapport. Adressen gick till JO:s egen hemsida.
Äntligen!
Vid sin inspektionen granskade JO följande:
- utdrag ur diariet över byggnadsnämndens oavslutade ärenden
- delegationsordning
- rutiner för e-posthantering
- byggnadsnämndens protokoll samt delegationsbeslut från de senaste två åren
- ett antal av byggnadsnämndens äldsta ärenden om bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10, ÄPBL) respektive plan- och bygglagen (2010:900, PBL), i vilka beslut i lovfrågan inte meddelats
- de, enligt byggnadsnämnden, tio äldsta pågående ärendena om förhandsbesked om bygglov
- de, enligt byggnadsnämnden, tio äldsta oavslutade ärendena angående begäran om ingripande enligt 10 kap. ÄPBL
- oavslutade ärenden om strandskyddsdispens
- ett antal därutöver slumpvis utvalda ärenden.”
Och JO har i sin granskning hittat brister på varenda punkt. Och följaktligen har Byggnadsnämnden också fått kritik på varje enskild punkt.
Några exempel på vad JO skriver.
Under punkten ”Registrering av handlingar m.m.” skriver JO:
”Det kan alltså inte godtas att allmänna handlingar av ett visst slag ibland registreras och ibland ”bara” hålls förvarade i viss ordning. Om inte alla handlingar i ett ärende registreras enligt samma system försvåras allmänhetens insyn. Nämnden bör därför se över sina rutiner för registrering av handlingar i enlighet med det nu sagda.”
Under ”Oavslutade ärenden i diariet”:
”Av vad som redovisats framgår att diariet inte ger en korrekt bild av byggnadsnämndens ärendebalanser. Nämnden har ansvaret för att ärenden avslutas inom rimlig tid. För att kunna fullgöra detta ansvar krävs ett tillförlitligt diarium.”
Punkten ”Särskilt om bevakning av tjänstemäns e-postbrevlådor”:
Ett e-postmeddelande som inkommit till en tjänstemans e-postbrevlåda och som rör myndighetens verksamhet är att anse som inkommen till myndigheten. … Det är således inte tillräckligt att använda funktionen ”autosvar” i e-postsystemet vid frånvaro. … Byggnadsnämnden bör se över hanteringen av e-post i det nu aktuella hänseendet.”
När det gäller ”Dokumentation” så är JO särskilt tuff:
”Den muntliga information och de kontakter och övriga åtgärder som förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras fortlöpande. Dokumentationen ska vara utförd på ett sådant sätt att den inte lätt kan utplånas samt vara daterad och signerad. För vissa fall framgår dokumentationsskyldigheten direkt av lag. I 15 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs att uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet ska antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. … Det är från rättssäkerhetssynpunkt viktigt att alla uppgifter som behövs för ärendets bedömning redovisas i akten. Även uppgifter som bara rör ärendets yttre gång och som inte direkt tillför ärendet sakuppgifter bör i stor utsträckning dokumenteras.”
Under punkten ”Långsam handläggning” redovisar JO en mängd exempel, som tar närmare 4 sidor i anspråk i rapporten. JO skriver:
”Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 § förvaltningslagen handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Det innebär bl.a. att ärendet inom rimlig tid ska avslutas genom någon form av beslut. I flera av de nyss återgivna ärendena verkar handläggningen ha avstannat i avvaktan på att den enskilde ska återkomma till nämnden. När ett ärende har inletts hos en myndighet ankommer det emellertid på myndigheten att driva fram ärendet till ett avgörande. Det är inte godtagbart att myndigheten lägger ansvaret för ärendets fortsatta handläggning på den enskilde. … Det är också viktigt för respekten för myndigheterna att de ärenden som sätts igång verkligen följs upp. Det är i detta fall byggnadsnämnden som har det ansvaret.”
Det känns tungt.. Och JO avslutar:
”I ett par av de granskade ärendena enligt 10 kap. ÄPBL hade, som redogjorts för, inkommit ansökningar om bygglov vilka uppenbarligen inte noterats av handläggaren. Dessa iakttagelser ger anledning att framhålla vikten av noggrannhet.”
JO går vidare med ”Handläggningen av lovärenden enligt PBL”:
”I PBL finns uttryckliga tidsfrister för handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked som inletts sedan den 2 maj 2011. Av 9 kap. 27 § PBL framgår att byggnadsnämnden ska handlägga sådana ärenden skyndsamt och meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden. Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, får tiden förlängas en gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna. Sökanden ska informeras om förlängningen och skälen för den innan den ursprungliga tiden har gått ut. … Det finns dock även här anledning att betona att det är nämnden som har ansvar för att ett ärende drivs framåt på ett aktivt sätt. … Jag har i tidigare beslut (se t.ex. JO:s beslut den 22 oktober 2012, dnr 4086-2011) uttalat att, även om nämndens skyldighet att skicka mottagningsbevis formellt sett bara gäller vissa av lovärendena, det är lämpligt att nämnderna tillämpar regeln om mottagningsbevis i 9 kap. 27 § andra stycket PBL generellt.”
JO tog också upp ”Hanteringen av en jävsfråga”:
”Någon gång kan det hända att den som utpekas som jävig inte anser sig jävig. I så fall måste nämnden avgöra jävsfrågan genom ett formellt beslut. De skrivelser som inkom från fastighetsägarna beträffande den aktuelle tjänstemannen bör enligt min mening uppfattas som invändningar om jäv. Eftersom tjänstemannen inte självmant avstod från att delta i handläggningen av ärendet borde nämnden alltså ha fattat ett formellt beslut i jävsfrågan.”
Och till sist, ”Kommunicering i ärenden om lov”:
”Både ÄPBL och PBL innehåller flera avvikelser från förvaltningslagen. I 8 kap. 22 § ÄPBL respektive 9 kap. 26 § PBL regleras byggnadsnämndens skyldighet att bl.a. kommunicera material med sökanden inför beslut i ett ärende om lov. Det är alltså dessa bestämmelser som då ska tillämpas i stället för 17 § förvaltningslagen.”
Det är möjligt att några kan uppfatta JO:s kritik som att det inte finns ”några ovanligt stora fel”. Eller som kommentaren jag fick på min tidigare blogg:
”… JO inte hade något speciellt av vikt att anmärka på.”
Kanske är det så. Kanske är det en definitionsfråga… Det känns dock inte så… För en utomstående tycks kritiken vara både tuff och omfattande. JO hade ju faktiskt kritik på samtliga de områden som granskades…
Det är också möjligt att den kritik som JO har levererat har åtgärdats av Byggnadsnämnden. Det får man väl hoppas.
Men visst borde JO:s granskningsrapport ha delats ut till nämndens ledamöter och, åtminstone, resulterat i en särskild punkt på dagordningen? Och visst borde rapporten gå att hämta i diariet? Jag kan inte hjälpa att jag får en liten, liten känsla av att JO:s rapport har ”gömts undan”. I varje fall lite, lite grann…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer