Arkiv
Solvarms naturhus i Sikhall (1)
Den 22 mars avvisade samhällsbyggnadsnämnden Solvarms ansökan om att få slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät. Det var bara Vänsterpartiets två ledamöter som röstade för ett undantag.
Det har jag skrivit om tidigare. (Se ”Nytt avslag för Solvarm”.) Det har även en av Vänsterpartiets ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden gjort. James Bucci skrev tre bloggar om samhällsbyggnadsnämndens tvivelaktiga beslut. (Se ”Det sket sig – ärendet Solvarm var för hett”, ”Vattentjänstlagen 9 §” och ”Vänersborgs kommuns inställning till Sikhall 1:20 luktar skit”.)
Samma dag som samhällsbyggnadsnämnden sa nej till Solvarm hade Solvarm besök av Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. De två tjänstemännen visade upp en annan sida än den Solvarm hade mött tidigare… Det återkommer jag till.
I denna blogg vill jag beskriva hur Solvarms hus fungerar och varför Vänsterpartiet som enda parti i Vänersborg (i varje fall hittills) anser att Solvarm bör få ett undantag för att ingå i verksamhetsområdet, som det heter på fackspråk, dvs slippa att ansluta sig till kommunens VA-nät.
Grundinställningen hos Anders Solvarm är:
”för kommunen är avlopp ett problem, för mig är avlopp en resurs.”
Hela Solvarms hus är ett växthus. Ja, det är riktigt. Över det ”traditionella” bostadshuset så har Solvarm byggt ett växthus (se bild nedan).
I växthuset har Solvarm installerat ett avancerat kretsloppssystem med växtbäddar. Det är överlägset det system som kommunen använder och som kommunen vill tvinga in Solvarm i. Ja, kommunens VA-system är inte ens ett kretsloppssystem…
Solvarm gör det som miljöbalken och EUs miljölagstiftning tar sikte på: ett cirkulärt system för säkert omhändertagande av avlopp med lokalt kretslopp av näringsämnen och återlämnande av rent vatten (högsta badkvalitet). Solvarm menar att kretslopp av näringsämnen är helt avgörande för vår planets framtid. Och det är svårt att argumentera mot det…
Solvarms teknik med växtbäddar bygger på omfattande forskning och erfarenheter gjorda kring bland annat rotzonsanläggningar, minireningsverk, slamavskiljare och markbäddar med olika typer av filtermassor. Solvarm har ett kretsloppsystem med 3 växtbäddar i serie inuti växthus med efterpolering i trädgårdsdamm.
Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius har analyserat och utvärderat reningsgraden av avloppsvattnet i Naturhuset Sikhall. Kjerstadius beskriver i sin rapport Solvarms hus på ett mycket detaljerat sätt. Jag återger det i sin helhet därför att det på ett utmärkt sätt visar vad Solvarm egentligen sysslar med. Det finns ju politiker och tjänstemän som tydligen tvivlar på Solvarms lösningar, och motiv…
- ”Steg 1) Uppsamling i slamavskiljare. Slamavskiljaren (trekammarbrunn) är belägen i husets källare och används för sedimentering och hydrolys av organiskt material. Slamavskiljaren minimal syretillförsel (anaeroba förhållanden) och töms cirka en gång per år (slammet körs till Holmängens eller Brålanda reningsverk i Vänersborgs kommun).”
- ”Steg 2) Avloppspump. Avloppsvattnet som flödar över ur trekammarbrunnen samlas upp i en pumpbrunn belägen i husets källare och pumpas upp till växtbädd 1 på husets takterass.”
- ”Steg 3) Växtbädd 1 med rotzon på husets takterrass. Vattnet leds in i växtbäddar med perforerad rörledning och sprids ca 1dm under växtbäddens yta. Växtbäddarna har fyllnadsmaterial av lecakulor vilket ökar den aktiva ytan för mikroorganismer att växa på. Rötterna från växter som odlas i växtbäddarna ger rotzoner utgör ytterligare kontaktyta för mikroorganismer att växa på. Vid samtliga kontaktytor utvecklas biofilmer med mikroorganismer där spontan kväverening sker genom nitrifikations- och denitrifikations-processer. Överskottsvatten från växtbädden samlas upp i tank i källaren och pumpas vidare till växtbädd 2.”
”Steg 4) Växtbädd 2 med rotzon kring husets ytterkant (fortfarande innanför växthus). Fungerar likadant som växtbädden på husets takterrass men har en annan klimatzon pga lägre temperatur.
Eventuellt överskottsvattnet samlas upp med dränering och leds till steg 5.”- ”Steg 5) Överskottstank med vattenspel. Eventuellt överskottsvatten från växtbäddarna kring husets fasad samlas upp i en 5 kbm tank kopplad till ett vattenspel. Från tanken pumpas vatten intermittent upp till vattenspelet. På så vis erhålls en barriär mot mördarsniglar samtidigt som avloppsvattnet syresätts. Vattenspelet innehåller ett breddavlopp som leder vatten ut ur huset då överskottstanken är full.”
- ”Steg 6) Breddavlopp ut ur huset till nedgrävd tvåkammarbrunn. Det är värt att notera att under sommarhalvåret samlas inget vatten upp i överskottstanken (se resultat nedan) varför steg 6 och senare steg av avloppsreningen endast används under vinterhalvåret. Från tvåkammarbrunnen leder ett överfall till trådgårdsdammen (steg 7).”
- ”Steg 7) Trädgårdsdamm med vassodling. Från trådgårdsdammen finns en breddning till dike (utsläpp från fastighetsgräns).”
Det kan tilläggas att Solvarm har byggt till ännu en liten (1 kvm) växtbädd (nr 3) för kryddörter efter att rapporten skrevs…
Är det någon som tvivlar på att Solvarms kretsloppssystem är både genomtänkt och avancerat? (Mer än politiker och tjänstemän i Vänersborgs kommun då…) Enligt min mening finns det knappast något liknande kretsloppssystem i hela landet. Det kanske var att ta i förresten. Det finns tre liknande hus till i Sverige och ett också i Norge. Solvarm har varit med och byggt dom också…
Det görs av vissa politiker och tjänstemän en stor affär av att kommunen kommer och hämtar slam hos Solvarm. Det handlar om en tömning varje år, och då hämtar kommunen endast 1 kbm slam. Solvarm håller dessutom just nu på att utveckla ett förbättrat kretsloppssystem som ska ta tillvara även detta slam. (Slammet ska våtkomposteras och hygieniseras inuti växtbädd 1.) Det har dock på oklara grunder stoppats av Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen (mer om detta senare).
Solvarms kretsloppssystem har utvärderats och det har mätts överallt. Orsaken till det är egentligen inte att Solvarm tror att hans system har brister eller tvivlar på att det är bättre än kommunens. Solvarm forskar och vill att systemet ska bli så bra som möjligt. Han ser det som en bricka för att förbättra miljön på planeten.
Hamse Kjerstadius har också analyserat prover från naturhuset. Han skriver:
”Sett till reduktionen i koncentration över hela behandlingslinjen (punkt A till punkt Ö) så är den mycket hög. Minskningen i koncentration var 98% för COD, >99% för total kväve respektive >99% för totalfosfor. Den största delen av denna reduktion sker inuti Naturhuset (punkt A till punkt X) medan en viss ytterligare reduktion sker i tvåkammarbrunn och damm utanför Naturhuset.”
Det här är värden som kommunens egna reningsverk knappast kan konkurrera med…
Kjerstadius skriver vidare:
”…inget avloppsvatten lämnar Naturhuset under 7 av årets 12 månader. Detta är inte så konstigt då de fem månaderna då vatten lämnar fastigheten är under vinterhalvåret då både växtlighet och evaporation är som lägst i växthuset. Det bör tilläggas att samtliga växtbäddar i Naturhuset bevattnas med vatten från brunn under husets sommarmånader. Trots denna bevattning rinner alltså inget vatten ut ur huset under 7 av årets månader.”
Det kanske är läge att förtydliga. De 5 månader som avloppsvatten lämnar huset är det inte orenat. De unika värden, som redovisas ovan, och nedan, gäller. Saken är alltså den att huset inte lämnar något vatten överhuvudtaget under resten av året.
Kjerstadius är också intresserad av driftssäkerheten:
”Naturhuset Sikhall bebos endast av fem personer. Pumparna som pumpar avloppsvatten ut till växtbäddarna går endast då nivån i husets uppsamlingstank blir tillräckligt hög, det vill säga när de boende är hemma och använder toalett eller andra avlopp. Resten av systemet är passivt så till vida att reningen sker i växtbäddar belägna inuti ett växthus. Växtligheten i bäddarna behöver ses om under odlingssäsongen för att garantera en god tillväxt men det är ett system som skulle kunna stå utan handpåläggning under flera veckor även under växtsäsong. Detta, i kombination med att avloppsvatten endast genereras när de boende är hemma i Naturhuset gör att driftsäkerheten i avseende på pumpar och växtbäddar får anses som god.”
Det är knappast så att det går att uttrycka det på ett mer positivt sätt av en kritisk vetenskapsman och forskare…
Till sist vill jag avsluta med Kjerstadius definitiva slutsatser. (Jag kan inte säga att jag förstår alla detaljer, men det gör antagligen de som är insatta, eller borde vara…) I slutsatserna ingår också några jämförelser med kommunens system, något som för övrigt görs kontinuerligt i hela rapporten:
- ”Reduktionen i koncentrationer inuti Naturhuset är hög (91% COD, 86% tot-N och 64% tot-P).”
- ”Reduktionen i koncentrationer över fastigheten är mycket höga (98% COD, >99% tot-N och >99% tot-P) i jämförelse med Holmängens ARV.”
- ”Eftersom vattenflödet minskar kraftigt inuti Naturhuset så ackumuleras ämnena i
resterande vattenflöde. Den riktiga reduktionen är således större än koncentrationsminskningen och analyserna behöver kompletteras med flödesmätningar och massbalanser för att finna den riktiga reduktionen.” - ”De totala utsläppen av kväve och fosfor är uppskattningsvis mycket lägre för Naturhuset (en faktor 4 för fosfor respektive en faktor 80 för kväve). Skillnaden beror på att en stor mängd ovidkommande vatten tillkommer för varje ansluten person till Holmängens ARV.”
- ”Viss mängd av näringsämnena fosfor och kväve återvinns till nyttoväxter inuti Naturhusets växtbäddar. Inga näringsämnen återvinns till produktiv mark från Holmängens ARV då allt dess slam används som deponitäckning.”
- ”Beräkningarna för totala utsläpp samt växtupptag utfördes för det högsta beräknade utflödet (87 L per person och dag) för Naturhuset och således kan den sanna effektivitet hos systemet vara större än vad som anges i detta PM. Den sanna effektiviteten kan beräknas när flödesmätningar utförs på Naturhuset.”
Jag tror att kommentarer är tämligen överflödiga. Solvarms naturhus är helt överlägset kommunen VA-system.
Det finns två hus till på Solvarms fastighet. Det finns vissa politiker och tjänstemän som tar detta som intäkt på att Solvarm måste anslutas till kommunens VA-system.
Det ena huset är gammalt och ska rivas. Det andra håller på att uppföras till Anders Solvarms far. Det här huset ska också bli ett naturhus. Det ska bli ännu miljövänligare med kretsloppstänk (naturligtvis) och fullt med solpaneler.
Anders Solvarm håller på med ett flertal utvecklingsprojekt kring olika typer av naturhus. Det gör han i samarbete med ingenjörer, arkitekter och forskningsinstitut. Solvarm får även inbjudningar från när och fjärran om att berätta om sitt hus. Han har byggt kretsloppssystemet i det uppmärksammade Uppgrenna Naturhus (huset fick Jönköpings kommuns miljöpris 2016) och Solvarm är med och samarbetar kring att göra världens första typhusmodeller som uppfyller de högt ställda naturhuskraven. Solvarms projekt har uppmärksammats av internationell media, t ex av The Ecologist se ”Nature House…complete with Grow Your Own Figs… anyone?”) och Financial Times (här måste man vara prenumerant, men googlar man på ”financial times solvarm” så kommer artikeln upp i sökresultatet – och det går att läsa den).
Borde inte politiker och tjänstemän i Vänersborg välkomna en sådan person som Anders Solvarm och hans arbete med att utveckla hållbara kretsloppssystem för vatten och avlopp?
Jag tycker det, Vänsterpartiet tycker det.
Detta är den första delen om Solvarm och naturhuset i Sikhall:
- Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH – 5 april 2018
- Solvarms naturhus (3): ”Stäng systemet!” – 8 april 2018
KF (4): Interpellationer om inkluderingspott
I tre bloggar har jag skrivit om ett antal ärenden på fullmäktigesammanträdet i onsdags. (Se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”, ”Inga pengar till BUN” och ”Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Idag tänkte jag avsluta rapporteringen med att nämna några ord om de debatter som Vänsterpartiet förde med socialdemokraternas Marie Dahlin (S) angående den så kallade sociala inkluderingspotten.
Den sociala inkluderingspotten är en del i den budget för år 2019 som de styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, vill införa. Beslut om budgeten fattas dock inte förrän i juni, men eftersom inkluderingspotten är en ny tanke i Vänersborg och hela idén får konsekvenser redan nu för förvaltningarnas och nämndernas arbete med budgeten, så är potten tämligen aktuell. Alla nämnders reaktion måste t ex komma ekonomistaben till handa senast den 23 april!
Mycket kort om den sociala inkluderingspotten. Den sociala inkluderingspotten ska bestå av 19,3 milj kr och användas till att ”motverka utanförskap i kommunen”. De drygt 19 milj ska bland annat tas från barn- och utbildningsnämnden, 6,5 milj, och socialnämnden 9 milj. (Jag har försökt förklara vad social inkluderingspott är mer utförligt här: ”Förslaget från S+C+MP”.)
Debatterna orsakades alltså av att Vänsterpartiet hade ställt två interpellationer till kommunstyrelsens ordförande.
Först ställde Lutz Rininsland (V) följande fråga (interpellation) till Marie Dahlin (S):
”Varför väljer kommunstyrelsens ordförande att lägga ett ofullständigt förslag i slutet av en mandatperiod?”
Det går att läsa både interpellationen och Marie Dahlins skriftliga svar i sin helhet på Vänsterpartiets hemsida. (Se ”Det här var en blandning av gammalt och nytt”.)
Det skriftliga interpellationssvaret var väl egentligen inget riktigt svar på frågan som formulerades i interpellationen. Istället ställde kommunstyrelsens ordförande ett flertal egna frågor till Rininsland och till Vänsterpartiet. Ett litet annorlunda grepp från Marie Dahlin… Lite psykologiskt skulle man väl kunna påstå, besvara en fråga med en motfråga… Det fanns väl för övrigt också en del att önska i den ton som Dahlin använde i sitt svar…
Debatten blev sakligare och bättre. Marie Dahlin betonade gång på gång att hon var jätteorolig för kommunens ekonomi. Vi är på väg in i en lågkonjunktur och de statliga bidragen minskar.
”Vi måste skaffa intäkter för kommunens räkning. Det gör vi genom att skaffa folk jobb.”
Sa Marie Dahlin.
Och visst är tanken fin. Men hur ska Vänersborgs kommun kunna skaffa jobb åt alla arbetslösa? Och med bara 19 miljoner kr till sitt förfogande? Dessutom undrar jag om det riktigt är kommunens ansvar. Sedan kan man ju inte komma ifrån att det alltid är ett standardargument från de som har makten att välfärden måste räddas – genom att minska den… Och varför ska det alltid vara barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka som ska rädda välfärden?
Rininsland menade att nämnder och förvaltningar redan idag arbetar med social inkludering. Han undrade på vilket sätt potten skulle göra jobbet bättre. Rininsland menade också att förslaget skulle ha kommit tidigare, om det var seriöst menat, och inte alldeles i slutet av mandatperioden. Dessutom har det inte kommit något förslag från de styrande om hur regelverket för inkluderingspotten ska se ut. Vem ska få ta del av potten och under vilka villkor?
Rininsland betonade också att Vänsterpartiet inte var motståndare till social inkludering, bara till potten.
Bo Carlsson (C) kom till Dahlins undsättning och lyfte pottens betydelse för personer med handikapp. Det här arbetar socialförvaltningen med för jämnan, påpekade Rininsland.
Det på sätt och vis mest intressanta inlägget kom Kurt Karlsson (SD) med. Han var emot den sociala inkluderingspotten. Det var en nyhet. När kommunstyrelsen behandlade ärendet den 28 februari så deltog nämligen inte sverigedemokraterna i beslutet. (Kurt Karlsson själv var dock inte närvarande.) Det var det som överhuvudtaget gjorde det möjligt för Marie Dahlins förslag att bli till beslut. Eftersom den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet redan har tagit avstånd från inkluderingspotten, så betyder den sverigedemokratiska svängningen att inkluderingspotten inte blir av. Såvida inget parti ändrar åsikt tills juni, så kommer en majoritet i fullmäktige att rösta ned förslaget.
Så var det min tur att få svar från Marie Dahlin.
Min fråga löd (se ”Interpellation till Marie Dahlin”):
”Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?”
Jag hade precis som Lutz Rininsland fått ett skriftligt svar från Dahlin innan sammanträdet. (Se ”Interpellationssvar från Marie Dahlin”.) Dahlin svarade enligt min mening inte på frågan, dvs hur BUN ska hantera ett budgetår när det är läsåret som ligger till grund för skolornas organisation – och ett läsår sträcker sig över två budgetår. Det var nämndens och förvaltningens uppgift menade Dahlin.
Marie Dahlin (S) hävdade att det var för skolans skull som fullmäktige tog budgeten i juni och inte i november. Och så sa Dahlin:
”Det är tack vare att vi har lagt budgeten i juni som man har hösten på sig att spara inför nästkommande läsår.”
Det kändes som en typisk ”Freudian slip”…
”Spara”… Aha, det är det som är syftet med inkluderingspotten…
Grundskolan skulle behöva en budget på 2 år eller ännu hellre 3 år. Det skulle underlätta planering och kontinuitet. Jag tror att jag ska motionera om det. Det är nog lättare än att få Marie Dahlin att se problemet, och ändra uppfattning.
Jag menade också att det ekonomiska rambeslut som S+C+MP tog i kommunstyrelsen ställer till problem för förvaltningen. Nu måste man leta besparingar och kanske säga upp pedagoger, öka klasstorlekarna mm.
Dahlin betraktade emellertid rambeslutet som en fråga:
”När vi sätter ramarna för nämnden så vill vi ha en konsekvens. Det är för mig att ställa en fråga till… hur mår nämnden, hur klarar man av det här. Sen kommer budgetförslaget i skarpt läge. Det är det jag menar när vi ställer en fråga till nämnden.”
Om det hade varit så hade det varit enkelt. BUN hade bara kunnat skicka tillbaka rambeslutet och säga – nej! Vi vill och kan inte spara…
Det sades mer om den sociala inkluderingspotten, men detta var kanske det viktigaste. Alla politiskt intresserade kommer definitivt att få höra mer om denna pott under året. Inte minst när det närmar sig budgetbeslutet i juni. Och framför allt, den sociala inkluderingspotten blir säkerligen en valfråga. Det ser ut att bli ett vallöfte för S+C+MP.
KF (3): Cyklar, Huvudnäs och frikadeller
I veckan var det sammanträde med kommunfullmäktige. Det har säkert inte undgått läsare av denna blogg. I två bloggar har jag skrivit om behandlingen av M+V-motionen om kommunala bidrag (se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”) och om avslaget på en begäran om ett tilläggsanslag från Barn- och Utbildningsnämnden (se ”Inga pengar till BUN”).
Kommunfullmäktige valde som väntat fullmäktiges tidigare ordförande Dan Nyberg (S) till ordförande i socialnämnden. En synnerligen tuff utmaning väntar Nyberg. Förutom att ordförandeskapet är tungt i sig, så hamnar han mitt i ett synnerligen prekärt ekonomiskt läge. Socialnämndens prognos för året ligger nämligen på ett underskott på hela 35,5 milj kr. Och inte nog med det, hans eget parti har lagt ett förslag om att budgeten ska skäras ner med 9 milj kr nästa år (2019). Nyberg är känd som en handlingskraftig herre som får saker gjorda, men jag undrar om inte till och med han går bet på denna utmaning…
Cykelplanen för Vänersborg antogs som förväntat, och det enhälligt. Av någon anledning hamnade jag överst på talarlistan och fick inleda debatten. Fast det blev i och för sig inte någon särskild debatt, alla var överens om att det var bra att Vänersborg äntligen fick en Cykelplan. Även jag tyckte alltså att det var bra… Fast i mitt anförande lämnade jag två brasklappar…
Den ena brasklappen handlade om de oerhörda kostnader som var förenade med att anlägga cykelvägar… Och att detta ställer kommunen inför ett dilemma – vad ska prioriteras? Pengar till cykelvägar? Eller pengar till nya förskolor och grundskolor? Eller pengar till serviceboenden…?
Den andra brasklappen handlade om besvikelsen uppe på Dal. Särskilt brålandabor tycker att dalslanddelen helt har glömts bort i Cykelplanen. Och så är det. Men nu är dalslandsperspektivet i varje fall framfört i fullmäktige, vi får se om någon makthavare blev påverkad… Det var för övrigt ingen annan talare som pratade om Dalsland – mer än Marianne Karlsson (C). Karlsson kände sig nog mest tvingad att visa att det fanns andra partier (än Vänsterpartiet) som också brydde sig om Dalsland…
”Jag vill haka på det här med Brålanda.”
Sa Karlsson och meddelade att hon hoppades att det skulle lösa sig på något sätt.
Flera talare tog däremot upp kostnadsaspekten. Både Gunnar Lidell (M) och Kurt Karlsson (SD) – !!!!! – höll med mig. Benny Augustsson (S) menade att planen var ett levande dokument som skulle fortsätta diskuteras och Lena Eckerbom Wendel (M) påpekade att vi får göra prioriteringarna i MRP (=Mål- och Resursplanen). Vi får se vad fullmäktige prioriterar i framtiden. Jag vet vad jag tycker… (För mer information om Cykelplanen, se ”Cykelplan och Huvudnäs”.)
Motionen från Dan Åberg (M) och Henrik Josten (M) om att vidga uppdraget för kvarteret Läroverket ledde till debatt. (För mer information om motionen, se ”Cykelplan och Huvudnäs”. Se också TTELA:s referat från KF: ”Regionens hus byggs i Vänersborg?”)
Åberg inledde med att det var den sämsta behandling av en motion som han hade sett. Och tro mig, han har sett många motioner komma och gå under sitt politiska liv. Fast jag vet inte, jämfört med behandlingen av Axelssons och min motion…
Dan Åberg fortsatte med att kritisera kommunledningen för att inget hade hänt med motionen sedan den lämnades in den 5 oktober 2016. Det var bara en massa korridorsnack kring motionen… Det hade emellertid vid ett tillfälle tillsatts en utredning, men resultatet av den utredningen redovisades aldrig. Och så har kommunen investerat på Huvudnästomten för flera miljoner… Pengar som kan vara totalt bortkastade om fullmäktige slutligen beslutar om att en sessionssal/konserthus ska byggas där.
Dan Åberg var upprörd över hanteringen. Inte nog med att kommunen inte hade tittat på en samordning av ett nytt konserthus kombinerat med en ny sessionssal eller ens tittat på alla de olösta frågorna i ett sammanhang – Marie Dahlin (S) hade meddelat Västra Götalandsregionen att sessionssalen ska uppföras på samma plats som tidigare…
Marie Dahlin (S) hade inte mycket att anföra till sitt försvar. Hon berättade däremot att hon nyligen hade pratat med Johnny Magnusson (M), som är ordförande i Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen. Dahlin sa att Magnusson hade sagt att Regionen vill bygga konserthus och sessionssal i Vänersborg. Efter vissa genmälen fick Dahlin backa, Magnusson hade inte lovat något…
Flera ledamöter, t ex Marianne Ramm (V), Marie-Louise Bäckman (KD), Anders Strand (SD) och Morgan Larsson (MBP), yrkade bifall till den moderata motionen. Och det blev votering…
28 ledamöter biföll motionen och 22 ledamöter från S+C+MP fick återigen se sig nedröstade i en viktig fråga. Det är inte mycket till styre vi ser i Vänersborg denna mandatperiod. Det är tur att det är val snart…
Cecilia Skenhalls (SD) motion om ”Högre kvalitet på skolmaten” avslogs av fullmäktige. Skenhall var själv inte närvarande för att argumentera för sin motion, det gjorde istället hennes partikamrat Kurt Karlsson. (Se mer om motionen, ”Comeback, potthål och skolmat”.)
Jag vet inte om Kurt Karlsson hade läst motionen. Han yrkade för bifall till motionen med argument som inte hade med motionen att göra. Motionen ville ju att svensk husmanskost skulle serveras i skolmatsalarna och att en soppa alltid skulle finnas som alternativ. Kurt Karlsson pratade istället om vikten av närodlad mat och att det skulle vara tyst och ordning i matsalarna.
Ja, ja… Jag tror ändå inte att eleverna vill byta ut hamburgare mot kålsoppa med frikadeller… Även om vitkålen skulle vara närodlad.
Det här var den tredje rapporten från förra veckans fullmäktigesammanträde. Jag funderar på att skriva en fjärde blogg, om de två interpellationer som Vänsterpartiet ställde till Marie Dahlin (S) om den sociala inkluderingspotten. Vi får se.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer