Stefan Kärvlings blogg

“Hur bra arbetsvillkor har din organisation?”

Den frågan ställer organisationen Nyckeltalsinstitutet (se här) och fortsätter:

“Attraktiv Arbetsgivarindex beskriver arbetsvillkoren i er organisation…”

Nyckeltalsinstitutet har utarbetat något som kallas Attraktiv Arbetsgivarindex (AVI). Indexet ska visa hur attraktiv kommunen är som arbetsgivare – arbetsvillkoren i organisationen beskrivs nämligen ur ett medarbetarperspektiv utifrån 9 nyckeltal.

Vänersborg använder sig av Attraktiv arbetsgivarindex (AVI). Det gör också många andra kommuner, vilket gör att Vänersborg kan jämföra sig med andra. Det kompletterar den statistik om sjukfrånvaron mm som jag redovisade i min förra blogg. (Se “Hur mår de kommunalt anställda?”.)

Vänersborgs kommun har förbättrat sig sedan sist. År 2018 fick kommunen 93 poäng, år 2019 ökade poängen till 99.

Kommunen skriver (i underlaget till fullmäktiges junisammanträde):

“Förbättringarna finns inom nyckeltalen: Andel tillsvidareanställda, Medianlön, Långtidssjukfrånvaro och Avgångar. Dock finns en poängminskning inom nyckeltalet Lika chefskarriär.”

Så här ser värdena ut i diagramform. (Notera att värden närmare ytterringen är bättre än värden närmare centrumringen.)

Det är lite svårt att läsa diagrammet, i synnerhet som det tycks som om den blå linjen har försvunnit på några ställen. Så här ser de faktiska värdena ut:

Anm. För värden med procent ska förändringar som framgår i kolumnen Diff utläsas som procentenheter. Värdet för Lika chefskarriär redovisas som en kvot (0-1) där 1=balans.

Orsaken till framgångarna i Attraktiv Arbetsgivarindex analyseras inte i underlaget. Det är synd. Men jag antar att det jämförs och analyseras bland personalspecialisterna i kommunen. Kanske kommer resultatet till politikerna vid ett senare tillfälle. (Det kanske är pandemin som har ställt till det med planeringen.)

Det är i varje fall en glädjande utveckling tycker nog de flesta. Det är t ex bra att andelen tillsvidareanställda ökar, dvs att anställda på deltid kan få heltidstjänster om de önskar, och att lönerna ökar, vilket ökningen av medianlönen tyder på. Då förbättras kommunens attraktions- och konkurrenskraft gentemot andra kommuner – i varje fall om lönerna ökar mer än i andra kommuner vill säga… Tyvärr halkar dock medianlönen i Vänersborg efter genomsnittet för kommuner. Men, och det kanske faktiskt är viktigare, medianlönen är högre i Vänersborg än i Trollhättan och Uddevalla – inte mycket men i alla fall… (Se nedan.)

Korttidsfrånvaron ökade från 2018 till 2019, medan långtidssjukfrånvaron minskade. Det skrev jag om i gårdagens blogg. (Se “Hur mår de kommunalt anställda?”.) När man tittar på diagrammet och minns att värden närmare ytterringen är bättre än värden närmare centrumringen så inser man att Vänersborg siffror gällande sjukfrånvaron har mycket kvar att önska. Placeringen i diagrammet är inte särskilt bra.

Här kan jag väl flika in en tanke som jag blev delgiven på Facebook (i gruppen “Vänersborgare” så klart) angående sjukfrånvaron på socialförvaltningen. Den hade ju till skillnad från alla andra förvaltningar i kommunen (undantag kultur och fritid) ökat. Tanken var att det är införandet av bemanningssystemet “Smart Bemanning” som är boven i dramat. Med tanke på att kommunen körde över personalen och facket, som protesterade kraftfullt, skulle det inte förvåna. Jag vet inte om “Smart Bemanning” har utvärderats och i så fall vad den utvärderingen har kommit fram till. Men en sak är klar. Det blir aldrig bra om arbetsgivaren tvingar på de anställda något. (Jag skrev mycket om “Smart Bemanning då det begav sig – se “Smart Bemanning”. Du kan scrolla bland alla blogginlägg.)

Vänersborgs kommun har också förbättrat sin AVI jämfört med andra kommuner. År 2018 hade kommunen samma poäng som genomsnittet skriver kommunstyrelseförvaltningen, dvs 93 poäng. År 2019 hade kommunens poäng ökat till 99 poäng och det var 2 poäng högre än genomsnittet som var 97 poäng:

“Vänersborgs kommun har högre poäng än branschen inom nyckeltalen: Andel tillsvidareanställda, Övertid, Kortidssjukfrånvaro och Avgångar. Men däremot lägre poäng inom nyckeltalen: Medianlön, Anställda per chef och Långtidssjukfrånvaro.”

Så här såg värdena ut i diagramform. (Notera att värden närmare ytterringen fortfarande är bättre än värden närmare centrumringen.)

Anm. “Bransch” längst ner i diagrammet innebär alla kommuner.

Som sagt, resultaten analyseras fortfarande inte i underlaget. Annars ser vi att Vänersborg ligger ganska lika genomsnittet i de andra kommunerna – så lika så att det egentligen inte är så mycket att analysera. Det som skiljer sig mest är värdet för långtidssjukfrånvaron. Trots att denna frånvaro var högre år 2018 än år 2019 i Vänersborg, så är den fortfarande markant sämre än kommungenomsnittet.

Eftersom hela Trestad i stort sett är en gemensam arbetsmarknadsregion, där de anställda tämligen lätt kan flytta mellan städerna, så  har kommunen också jämfört Vänersborg med Trollhättan och Uddevalla.

Det finns både likheter och skillnader mellan kommunerna. Men skriver man i underlaget:

“Värdena för Vänersborgs kommun ligger i stort någon stans mellan dem för Trollhättan och Uddevalla, utom för medianlön där Vänersborgs värde är något högre. Där kommunerna har sina största differenser finns inom nyckeltalen om sjukfrånvaro.”

Och för att jämförelsen ska bli ännu tydligare så återges diagrammets värden också i en tabell.

Det var Nyckeltalsinstitutets Attraktiv arbetsgivarindex. Kommunen har dock redovisat ytterligare två resultat – de anställdas anställningstid och hur stor andel av nyanställda som är kvar efter ett år. Så jag avslutar denna blogg och denna redovisning, tillsammans med den förra bloggen (se “Hur mår de kommunalt anställda?”), av kommunens personalstatistik med ytterligare två diagram.

Resultatet visar att Vänersborgs kommun har en större andel tillsvidareanställda medarbetare med lång anställningstid i jämförelse med andra kommuner. Det kan väl tänkas bero på att de anställda trivs med kommunen som arbetsgivare. Och det är naturligtvis positivt. Men ska man se negativt på det, så kan det ju också bero på att många anställda inte har den kompetensen att de kan få jobb i någon annan kommun. Med olika perspektiv kan alltså samma förhållande ge upphov till olika slutsatser.

Det sista diagrammet visar hur stor andel av de nyanställda, och tillsvidareanställda, som är kvar i kommunen efter ett år.

84 procent av de nyanställda, och tillsvidareanställda, är kvar i kommunen efter ett år. Det är något högre än genomsnittet i andra kommuner. Att det är en så stor andel måste tolkas som att de trivs med kommunen som arbetsgivare. Och det är positivt.

Det var kommunens personalredovisning för år 2019. Jag vill avsluta med att återigen understryka hur viktiga personalfrågorna är i en kommun som Vänersborg, ja i vilken organisation som helst. Det är avgörande viktigt att kunna attrahera och rekrytera, och också behålla, personal med rätt kompetens. Det är de anställda som till stor del utgör och definierar den kommun som ska ge service och tjäna kommunens invånare och skattebetalare.