Arkiv

Archive for the ‘Smart bemanning’ Category

Restad Gård. Smart bemanning.

8 augusti, 2018 Lämna en kommentar

TTELA skrev idag om att arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) besökte Restad Gård igår. Hon var där för att, som det står i TTELA (se ”Minister med nyheter om asylmottagningen”):

”berätta om detaljerna i Mottagandeutredningen, som föreslår ett helt nytt system för asylmottagande.”

Utredningen föreslår att det ska inrättas särskilda ankomstcenter. Och då ser några möjligheter att inrätta ett sådant center på Restad Gård. I varje fall gör kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) det. Dahlin var nämligen också med ute på Restad. Hon spetsade enligt TTELA genast öronen när hon hörde om ankomstcentren.

Dahlin säger till TTELA:

”Jag kände direkt att det här är ju Restad Gård! Det är som gjort för detta”

Jag kan väl spontant tycka, om det nu ska inrättas särskilda ankomstcentra, att det kanske vore en bra idé med Restad. Men denna tanke har inte ens diskuterats i Vänersborg, varken i kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott eller kommunfullmäktige.

Och det känns väl som om ett sådant här önskemål från kommunen skulle vara förankrat i åtminstone kommunstyrelsen. Nu blir hela grejen mer som en socialdemokratisk valpropaganda. Och frågan är nog för viktig för det kan jag tycka.

Som sagt, om Restad Gård nu ens är tänkt som ett ankomstcentrum… Det är det faktiskt inte. Det kom nämligen ett mail direkt riktat till Marie Dahlin från Migrationsverket den 27 juli…

På Vänsterpartiets hemsida kunde du läsa om Migrationsverkets mail redan igår (se ”Är det rätt att förtiga?”).

Och Gunnar Lidell skrev på Twitter tidigare idag:

”Migrationsverket meddelade redan 27/7 att det inte blir ngt ankomstcenter i Vänersborg, detta verkar inte varken KSO eller @YlvaJohansson veta ngt om, tänker ministern köra över @Migrationsverk ?”

Migrationsverket är mycket tydligt i sitt meddelande till Marie Dahlin (S):

”Migrationsverket har för avsikt att inom ramen för en pilotverksamhet pröva ett ankomstcenter vid anläggningen Sagåsen i Mölndal under hösten 2018. … Sagåsen är fullt tillräcklig för verkets behov under överskådlig tid.”

Det var också orsaken till att Migrationsverket överhuvudtaget inte närvarade på ministerns besök på Restad Gård igår. Verket ville inte ge en bild:

”av att myndigheten är intresserat av att ha ett ankomstcenter på Restad Gård, något som alltså inte är aktuellt.”

Och visst är det konstigt att varken Ylva Johansson, Marie Dahlin eller TTELA nämnde något om Migrationsverkets beslut.

Det sägs att i krig och kärlek är allt tillåtet. Kanske kan man tillägga att allt är tillåtet även i en valrörelse. I varje fall i Vänersborg…

Till sist vill jag meddela att det inte blir något extra sammanträde i socialnämnden om ”Smart Bemanning”. Lutz Rininsland (V) hade ju skrivit till nämndens ordförande Dan Nyberg (S) och frågat om detta. (Se ”Tankar om Smart bemanning”.) Dan Nyberg svarade nu Rininsland:

”På frågan om smart bemanning så tycker jag att det är lämpligt att nämnden får en lägesrapport vid nästa sammanträde den 6 september. Det kan t ex ske under förvaltningschefens rapport. Att kalla till ett extra sammanträde anser jag i nuläget inte påkallat.”

.

PS. Dela gärna bloggen på t ex Facebook om du tycker att den är ok. Då når inlägget fler läsare.

Tankar om ”Smart bemanning”

26 juli, 2018 1 kommentar

Det har inte hänt så mycket nytt på fronten ”Smart Bemanning” sedan min förra blogg. Det är ju semestertider och dessutom extremt varmt.

Lutz Rininsland (V) skrev häromsistens, som jag skrev i bloggen ”Smart Bemanning?” (klicka här), till de ledande politikerna i socialnämndens presidium (=ordförandena) och efterlyste ett extra nämndsmöte. Det var med anledning av de protester som det nya bemanningssystemet har lett till bland personalen och de skriverier som följde i framför allt TTELA.

Lutz Rininsland (V) har fortfarande inte fått något svar.

”Smart bemanning” är egentligen ingen politisk fråga, i sig. Den har t ex inte beslutats av politikerna i socialnämnden. Anledningen till att Rininsland ändå har väckt tanken om ett extra nämndsmöte är att den turbulens införandet av det nya systemet har lett till bland personalen torde ha gjort frågan till en politisk fråga. Politikerna har ju ansvar för arbetsmiljön.

Men om det ska bli ett extra sammanträde bestämmer inte Lutz Rininsland eller Vänsterpartiet. Det gör däremot ordförande Dan Nyberg (S). De partier som styr kommunen (S+C+MP) har mycket större möjligheter att driva praktisk politik än oppositionen i och med att de besätter alla ordförandeposter. Det kan vara bra att ha i minnet när man som kommuninvånare funderar på varför politikerna inte gör något… Och när man går till vallokalen… (Det finns dock en möjlighet för ledamöter i en nämnd att bestämma om ett extra möte oavsett vad en ordförande tycker. Det är om minst en tredjedel av de ordinarie ledamöterna begär det. Men det brukar ofta vara praktiskt svårt – särskilt i semestertider.)

En bloggläsare tyckte att jag i min förra blogg i ämnet skulle vara tydligare på följden av en av de förändringar som ”Smart Bemanning” innebär. Och visst kan jag vara det.

De som arbetar natt på äldreboenden arbetar ofta längre arbetspass. Det är för att de ska kunna jobba färre pass och få längre tid för återhämtning. ”Smart Bemanning” ändrar på arbetstiderna. I systemet minskas arbetstiden för nattpassen. Det gör att nattpersonalen istället får arbeta fler pass. (Det innebär en ekonomisk besparing för arbetsgivaren.) Kortare pass för nattpersonalen innebär också ändrade tider för dagpersonalen.

Tidningen ”Kommunalarbetaren”, som är fackförbundet Kommunals medlemstidning, hade i januari en artikel om nattpassen. (Se ”Fler nattpass väcker protester”.) ”Kommunalarbetaren” skriver om de protester som fler nattpass har lett till i de kommuner där detta har införts. Anna Skarsjö, ordförande för Kommunal Väst, säger till tidningen:

”Det var länge sedan jag såg en sådan uppslutning bland medlemmar.”

Skarsjö berättar också att kortare nattarbetspass provades på ett boende i Göteborg. Efter bara några månader var över hälften av nattpersonalen sjukskriven… I Mölndal protesterade ett 50-tal undersköterskor och vårdbiträden mot den ”centrala natteffektivisering” som kommunen ville genomföra på alla boenden. Det ledde enligt Skarsjö till att politikerna backade.

Det är ingen tvekan om att i varje fall Kommunal Väst är mycket kritiska eller rent av motståndare till kortare nattpass, som alltså är en viktig ingrediens i ”Smart Bemanning”. Därför blir jag något förvånad över att Kommunal i Vänersborg verkar tycka tvärtom och är positiv till en sådan förändring. Det verkar inte som om den fackliga ledningen har lyssnat varken till Kommunal Väst eller till sina egna medlemmar i Vänersborg.

Marianne J har skrivit en kommentar till min förra blogg. (Se här.) Den handlar om kommunens attityd till sina anställda. Jag håller med henne fullständigt när hon skriver:

”Visst måste kommunens pengar användas på ett klokt sätt men detta får ju motsatt effekt. God personalvård är en förutsättning för ett gott arbete. Att bli överkörd skapar ingen arbetsglädje! Sen får vi inte glömma våra äldre. Hur ska deras behov av trygghet, stimulans, egen tid, igenkännande m.m. tillgodoses om personalen hela tiden känner sig stressad och otillräcklig? Vänersborgs kommun har flera nya fina äldreboende men det räcker inte. Nu måste också verksamheten ses över. Personalen måste få förutsättningar att ge våra äldre den vård och omsorg de har rätt till och är värda!”

Det är viktigt att arbetsgivaren har tillit till sina anställda. Dessutom måste förändringar ske i dialog med och godkännande av dom som berörs av förändringarna. Det är tämligen elementärt.

Huruvida ”Smart Bemanning” har lett till uppsägningar och/eller ökad sjukfrånvaro i Vänersborg vet jag inte. Det är än så länge bara en verksamhet inom äldreomsorgen, med ca 100 anställda, som arbetar enligt ”Smart Bemanning”. Under perioden mellan 1 april och 19 juli har 3 personer slutat där. Orsaken vet dock inte arbetsgivaren. När det gäller sjukskrivningar har jag ställt frågan till socialförvaltningen. Jag återkommer när jag har fått svar.

Några har frågat mig om det har gjorts någon riskbedömning innan förändringen beslutades och verkställdes. Och det har det. Det gjordes den 15 februari i år.

Som risker noterades att ”oro och stress” kan uppstå och ”känsla av att inte få påverka”. (Den tredje punkten kan jag inte läsa.)

För mig, som är amatör på området, ser denna riskbedömning ut att handla om processen och inte om resultatet av förändringen och dess konsekvenser för personalen.

Åtgärderna som ska vidtas blir naturligtvis en följd av de definierade riskerna. I detta fall workshops och arbetsmaterial.

För övrigt vet jag inte vem som har genomfört ”konsekvensanalysen” och undertecknat den. Det är en chef (står ingen titel) men jag kan inte läsa namnteckningen.

Efter riskbedömningen/konsekvensanalysen följer sedan en utförlig beskrivning av vad ”Smart Bemanning” innebär.

När jag sökte lite på nätet om förändringar i socialförvaltningen i andra kommuner så hittade jag en intressant och mycket läsvärd debattartikel i Lerums Tidning. (Se ”Nej till nio timmars nattpass”.) Den var skriven den 11 april 2017 av det moderata kommunalrådet Alexander Abenius.

I Lerum styr socialdemokraterna och här ville man minska antalet timmar per pass för nattpersonalen. Precis som i Vänersborg. Abenius var emot denna förändring. I Lerum var tydligen denna fråga en politisk fråga…

Moderaten Albenius skrev i debattartikeln:

”Att införa nio timmars nattpass, och på så sätt mer eller mindre tvinga de anställda att jobba fler pass i veckan, är inget vi moderater kan ställa oss bakom. Det skapar en orimlig press på våra nattanställda som redan sliter hårt för våra sjuka och äldre. Därför tycker vi moderater att den politiska majoriteten, ledd av Socialdemokraterna, skall stoppa införandet av nio timmars nattpass. För våra anställdas skull.”

Huvudargumentet för Albenius är att:

”det som oftast är tyngst med att jobba natt sällan är själva nattpasset, utan snarare omställningen från att jobba natt till att på sina lediga dagar vrida dygnet och anpassa sig till att fungera vanligt och socialt på dagarna. Genom att dra ner på antalet timmar per pass tvingas de nattanställda att jobba fler pass i veckan för att behålla sin nuvarande sysselsättningsgrad och på så sätt få färre dagar i veckan till att vrida dygnet och få vardagen att gå ihop.”

Det kanske är dags att ”Smart bemanning” blir en politisk fråga också i Vänersborg. Jag undrar vad Dan Nyberg (S) säger om det…

Smart bemanning?

22 juli, 2018 4 kommentarer

Det råder ett stort missnöje bland personalen inom socialförvaltningen i Vänersborg. Det har vi under några veckor kunnat läsa om på insändarsidorna i TTELA och i olika Facebook-grupper. I torsdags hade TTELA tre artiklar i ämnet.

Socialförvaltningen håller på att införa ett nytt arbetssätt vad gäller bemanningsplanering och schemaläggning. På kommunens hemsida beskrivs det under rubriken ”Vi inför Smart Bemanning – ett system för schemaläggning” på följande sätt:

”Syftet är att bättre tillgodose verksamhetens och brukarnas behov, samt att skapa hållbara arbetsplatser för våra medarbetare.”

Det nya arbetssättet, som alltså går under beteckningen ”Smart Bemanning”, ska slå två flugor i en smäll. Kommunens anställda ska få det bättre, precis som brukarna/vårdtagarna. Och det låter ju fantastiskt bra… Brukarna, dvs i huvudsak äldre invånare, ska få mer tid med socialförvaltningens personal, samtidigt som denna personal ska få bättre arbetsförhållanden…

I mina öron låter det som om ”Smart Bemanning” innebär att fler personal ska anställas. Hur ska annars personalen få mer tid till brukarna? Tänker jag.

Men så är det inte. Tvärtom typ. Om ”Smart Bemanning” sägs det på kommunens hemsida:

”Det handlar om [att] ge vård och omsorg till fler personer med omfattande vård- och omsorgsbehov, med de begränsade resurser vi har…”

”Begränsade resurser”…

Det är ingen hemlighet att socialnämnden har ”problem” med pengarna. Nämnden gör av med mer pengar än den har… Årets budgetunderskott prognostiseras enligt delårsrapporten till 26,6 milj kr. Det är väldigt mycket pengar. I stort sett lika mycket pengar som arenan och Vattenpalatset kostar kommunen i år…

Nästa år anser socialförvaltningen att nämnden behöver 52,5 milj kr mer i budgetram än i år för att få verksamheten att ”gå runt”. I stället föreslår de styrande partierna, S+C+MP, att socialnämnden ska få samma anslag, men med drygt 9 milj kr mindre.

Socialnämnden står med andra ord inför stora besparingar under resten av året liksom stora nedskärningar nästa år. Det är klart att många av de anställda ser det som att det nya schemaläggningssystemet är ett led i dessa besparingar och nedskärningar…

Personalen på socialförvaltningen, de ”på golvet”, reagerar bland annat över att förändringen till det nya arbetssättet sker över deras huvuden. Om personalen dessutom upplever att förändringarna inte alls ”skapar hållbara arbetsplatser” utan tvärtom, så kan det lätt bli en ohållbar situation.

Som nu.

De anställda har skapat ett upprop, ”Protest mot Smart bemanning”, på nätet. Där ger de anställda en sammanfattande beskrivning över systemets konsekvenser:

”Socialförvaltningen i Vänersborgs kommun med hjälp av oerfarna konsulter valt att se över scheman för vård personal inom vård och omsorg. Konsulter som inte jobbat inom vården men har förmågan/erfarenhet att tala för oss vad vi mår bra av och hur vi ska jobba.

Personal på alla enheter får fyraveckorsschema åt gången som ”speciella” undersköterska ska lägga, nåt som varje enhet har klarat lägga själva och som alla i personal gruppen varit delaktiga. Vi personal får inte veta hur vi jobbar efter fyraveckorsperiod och kan inte heller planera nåt med familjen på vår fritid. Har cheferna tänkt på att vi har ett liv utanför jobbet som måste fungera utan att våra barn påverkas?!

Idag är det svårt med att rekrytera vikarier till vården och att det är även mycket svagt intresse att jobba inom vården. Smarta schema gör att personal får jobba flera arbetspass med samma lön och även på enheter som man inte har erfarenhet av.

Smart bemanning gör att personal inte kan ha framförhållning och inte heller någon privat liv, sjukskrivningar ökat sen detta startat eftersom nämnden har varken pratat eller brytt sig om vård personal. Erfarna personal som jobbat i flera år obekväma arbetstider (helger, kvällar , nätter och storhelger) och gett allt för ta hand om våra gamla har varit tvungna att sluta eftersom detta påverkat de och deras privat liv mycket negativ. Natt personal ska jobba 9 timmars pass istället för 10 timmar och detta gör att dagpersonal måste jobba sent och inte kan få det återhämtning som behövs

(Attraktiv och hållbar, i alla delar av livet) , vad hände med delaktighet, vårdtagarens trygghet och säkerhet och värdegrund ?  

VI PROTESTERAR! LYSSNA PÅ OSS”

I skrivande stund har 366 personer skrivit på protesten. Flera beskriver i uppropet hur de har sagt upp sig eller står i begrepp att göra det på grund av det nya systemet. Enligt ”Gustav”, som intervjuas i TTELA (se ”De har kört över oss totalt”), så är det:

”mellan 20 och 30 fast anställda som redan har slutat på grund av de försämrade arbetsvillkoren.”

I denna TTELA-artikel kan du också läsa mer om personalens synpunkter på ”Smart Bemanning”.

Socialchefen och verksamhetschefen vid Vård och omsorg lämnar en annan bild av ”Smart Bemanning” på kommunens hemsida. Det är naturligtvis svårt för mig att avgöra vem som har rätt, men jag antar att antalet uppsägningar och sjukskrivningar vore ett objektivt sätt att få reda på sanningen.

Det finns ytterligare ett problem i dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare, personalorganisationerna. Eller rättare sagt Kommunal. Facket är ju en slags ”mellanhand”, det är fackledningen som kommunicerar med medlemmarna och det är fackledningen som kommunicerar med arbetsgivaren. Men om de fackliga representanterna inte är medvetna om vad de egna medlemmarna egentligen tycker, så blir det problem…

TTELA sammanfattar:

”De som skapat protestlistan kände att varken Vänersborgs kommun eller fackförbundet Kommunal bryr sig om dem.”

Det verkar med andra ord som det har blivit problem i det här fallet, snällt sagt, i varje fall är det så de protesterande beskriver situationen. De menar att Kommunal har gått med på ”Smart Bemanning” över medlemmarnas huvuden. Särskilt tycks de reagera mot en video som har lagts upp på kommunens intranet. Där försvarar Kommunals ordförande det nya systemet tillsammans med arbetsgivaren.

Sedan har jag inte heller i detta fall någon aning om vem som har rätt – Kommunals lokala ledning eller de som protesterar. (Se ”Det har varit kort med folk länge”.) Jag ser bara att de aktuella medlemmarnas förtroende för sin fackliga ledning brister. Det sägs också att många medlemmar till och med har lämnat Kommunal den senaste tiden.

Jag vill för fullständighetens skull komplettera historien bakom ”Smart Bemanning”.

Den 20 april 2017 behandlade socialnämnden ett ärende med rubriken:

”Information om rådgivningsrapport – genomlysning av hemtjänst/hemsjukvård”

Revisionsfirman PWC hade på uppdrag av Vänersborgs kommun genomfört en genomlysning av organisationen för hemtjänst och hemsjukvård inklusive myndighetsutövning. Syfte med genomlysningen var att sänka kostnaderna samt säkra kostnadskontroll.

Det är denna rapport som ligger till grund för ”Smart Bemanning”. (Jag tror att en pressad socialnämnd faktiskt gav ytterligare uppdrag till sin förvaltning.)

I protokollet står det:

”Utifrån pwc:s genomlysning och rapportens rekommendationer har verksamhetsledningen startat åtgärder och planerar ytterligare som bl.a. implementering av IBIC, uppföljning av biståndsbeslut samt översyn av bemanning och schemaläggning.”

PWC:s genomlysning mynnar ut i ett antal iakttagelser och rekommendationer. Jag ska inte redogöra för dem alla här, men jag vill ändå göra några kortare nedslag för vad PWC skrivit om det som nu har blivit konfliktämnen. (Rapporten kan laddas ner på kommunens hemsida.)

I rapportens sammanfattning står det angående bemanning och schemaläggning:

”Bemanningsorganisationen behöver utvecklas. Det finns idag ingen struktur på hur scheman för personalen läggs. Vi anser att tekniska hjälpmedel behövs för att utveckla detta arbete.
Det bör även tydliggöras när exempelvis vikarier får användas och ledningen bör ställa krav på personalen att exempelvis arbeta på olika enheter.
Vi menar också att en centralisering och specialisering av schemaläggning och personalplanering är viktigt för att öka effektiviteten.”

Det här utvecklas senare i rapporten och det på ett ganska utförligt sätt.

PWC menar bland annat att endast 70% av arbetstiden innebär aktivt arbete hemma hos vårdtagarna. Resten är ”kringtid” som restid, administration och mötestid etc. Dessutom är nyckeln till en optimerad bemanning att kunna förutspå variationer i det kortsiktiga behovet. PWC skriver att det är graden av overksam tid som driver kostnaderna. Och så ges exempel på tre aktiviteter för att effektivisera verksamheten:

  • ”Flexiblare schemaperioder”
  • ”Möjlighet att använda personalen på olika arbetsplatser”
  • ”Öka andelen helg- och nattpass”

PWC är väldigt kritisk på hur det gick till i förvaltningen. Vid schemaläggningen saknades det t ex struktur och riktlinjer, schemaläggningen var inte digital och olika enheter gjorde på olika sätt. PWC ansåg att schemaläggningen skulle centraliseras och digitaliseras.

PWC skriver också en hel del om personalpoolerna och vikarieanskaffningen. Jag noterar att det övergripande syftet hela tiden är effektivitet. Det går före både brukarnas intressen av så få kontakter som möjligt (det här nämns vad jag kan se överhuvudtaget inte i rapporten) eller personalens arbetsmiljö. PWC:s slutsats är att personalpoolens arbete ska täcka hela äldreomsorgen.

När jag läser PWC:s rapport kan jag inte låta bli att tänka på den styrnings- och ledningsfilosofi som råder inom svensk offentlig förvaltning under de senaste 25-30 åren, New Public Management (NPM). (Se ”Målarbete – till nytta för vem?”.) NPM handlar om att se den offentliga verksamheten ur ett företagsperspektiv, där allt handlar om att ”göra vinst”. Pengarna ska användas så effektivt som möjligt. Människorna, både anställda och brukare, kommer på sin höjd i andra hand. Och för att göra en organisation så effektiv och lönsam som möjligt så krävs det experter och konsulter. De planerar arbetsorganisation, scheman osv bättre än de som utför arbetena på golvet, trots att dessa experter och konsulter kanske aldrig har satt sina fötter på en arbetsplats som de utreder. Det blir viktigare att sätta mål, dokumentera, producera statistik och utvärdera än att sköta om de äldre.

Det sista var en liten utvikning som möjligtvis var orättvis mot socialförvaltningens ledning.

Kommunen har hur som helst tagit hjälp av företaget ”Strategisk Bemanning Sverige AB” för att genomdriva den nya organisationen. Det har kostat socialförvaltningen drygt 1,2 milj kr (exklusive moms). Det nya schemaläggningssystemet har också inneburit att 6 personer nu arbetar heltid med schemaläggning. (Anställningen är ”visstid” och gäller till sista december 2018.) Dessa personer har för övrigt tagits från verksamheten, vilket betyder att det nu är sex personer mindre ”på golvet” än tidigare. Vilket naturligtvis är provocerande när syftet med förändringarna sägs vara att:

”bättre tillgodose verksamhetens och brukarnas behov, samt att skapa hållbara arbetsplatser för våra medarbetare”

Det är med andra ord inte svårt att förstå att de protesterande misstänker att det är de som kommer att få betala notan för både sparkrav, konsulter och schemaläggare med sämre arbetsvillkor och större arbetsbelastning.

Det verkar onekligen som införandet av ”Smart Bemanning” har gått snett. Och oavsett vems fel det är eller om hela systemet är fel, så är det uppenbarligen så att socialförvaltningen måste bromsa förändringen och starta en dialog med den personal det berör. Och säkerligen också med brukare och deras anhöriga. All förändring av en verksamhet måste ske tillsammans med de anställda och inte mot. Därför är det egentligen inte särskilt intressant, som socialchefen säger till TTELA (se ”Nya scheman skapar missnöje”):

”Jag tror på det här, verksamhetscheferna tror på det här och enhetscheferna tror på det här.”

Det viktigaste är att personalen är med på tåget och ”tror på det här”. Och det verkar de inte göra… Flera av de anställda inom socialförvaltningen går så långt att de vänder på ordet ”smart” i ”Smart Bemanning” och istället pratar om ”trams”…

Och är det verkligen så att anställda säger upp sig på grund av ”Smart Bemanning” så kan det utvecklas till en smärre katastrof för Vänersborgs socialförvaltning…

Lutz Rininsland i Vänsterpartiet har nyligen tillskrivit socialnämndens presidium:

”Mina funderingar när det nu bara växer och växer … Jag kan mycket väl tänka mig ett extramöte med nämnden snarast.”

Vad jag förstår så har socialnämndens ledamöter visserligen fått information vid enstaka sammanträden, men det har för det mesta låtit som det formulerades i protokollet i september 2017:

”Schemaläggningsarbete ”Smart bemanning”, inom avdelningarna vård och omsorg och vård, stöd och utredning har påbörjats”

Eller i januari 2018:

”Processen Smart bemanning (schemaläggning) fortlöper”

Och visst kan det förklaras med att politikens uppgift inte är att detaljreglera verksamheten. Men om det gnisslar mellan ledning och personal eller om personalen känner sig övergiven eller överkörd, då har nämndens ledamöter ett ansvar. Då är det dags att frågan om ”Smart Bemanning” blir en politisk fråga.

%d bloggare gillar detta: