Stefan Kärvlings blogg

Kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag börjar med två föredragningar av tre revisorer. Det skrev jag om i min förra blogg. (Se “KF 1 (12/5): Revisorer, covid och arvoden“.)

Kommunfullmäktige ska sedan godkänna NÄRF:s (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) årsredovisning för 2020. Dessutom ska förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Och det är inga problem. Min uppfattning är att NÄRF sköts mycket bra nu för tiden och att det är ordning och reda på det mesta, ja kanske till och med på allt. Det är annat än hur det var för några år sedan… (Se “Avgå Bo Carlsson!”.)

Två ärenden handlar om om- och tillbyggnaden av Lunddalas äldreboende. Det är två mer “formella” punkter, vem som ska underteckna avtal och om utökad borgensram. Det står i och för sig i ett av besluten också att:

“Kommunfullmäktige beslutar att ställa sig positiv till om- och tillbyggnad av Lunddala äldreboende.”

Och det är naturligtvis ingen som är emot detta. Det nya äldreboendet blir fantastiskt bra tror jag. Däremot framförde jag en del synpunkter i kommunstyrelsen om att “kompromissen” mellan Lunddalas framtida arkitektur och utseende (enligt ritningarna) och grannarnas rättmätiga intressen kunde ha lösts på ett annorlunda och bättre sätt. (Se ”Detaljplanedilemma 1: Lunddala”.)

Sedan är det dags för kommunfullmäktige att anta “Policy mot korruption, mutor och jäv”. Ärendet är inte föranlett av någon speciell händelse (tror jag), utan en kommun måste helt enkelt ha regler kring sådant här. Eller som det beskrivs i underlaget:

“Policyn och riktlinjen ska utgöra ett stöd för anställda och förtroendevalda i utövningen av uppdrag för att förebygga och visa på innebörden i begreppen kring vad som faller inom de olika begreppen korruption, mutor och jäv.
Korruption och oegentligheter kan förutom att ge ekonomiska konsekvenser för kommunen, påverka synen på tjänstepersoner och förtroendevalda samt kommunens anseende. I förlängningen kan legitimiteten för demokratin och det politiska systemet påverkas.”

Visst förekommer det med all sannolikhet oegentligheter i Vänersborgs kommun, varför skulle Vänersborg vara ett undantag? Men oegentligheter är naturligtvis inget som uppmuntras eller legitimeras av politiker eller andra. Och jag måste nog säga att korruption och mutor inte tycks vara något större problem i Vänersborg. Det skulle väl i så fall vara att det ibland förekommer rykten om ”vänskapskorruption” och att kommunen behandlar folk olika… Men är det typ pengar inblandade, så är nog de ansvariga på kommunen hänvisade till att “visselblåsare” både inom förvaltningarna och, framför allt, bland allmänheten och företagare berättar. Och det hoppas jag att de gör.

Det kan nog vara ett större problem många gånger att många politiker och tjänstemän ser på kommunen och invånarna på fel sätt. De verkar ibland betrakta kommunen, dvs sig själva, som en slags “självständig enhet”, med gemensamt intresse skilt från människorna i kommunen. Det blir “vi och dom” där “vi” naturligtvis alltid har rätt, både demokratiskt, juridiskt och moraliskt. De ser inte, eller vill inte se, att de ska företräda och ge service åt vänersborgarna – att “vi” finns faktiskt till för “dom” och inte tvärtom.

Se t ex på ärendena om verksamhetsområdena på Vänersnäs, som ska upp på kommunfullmäktige, och som jag har skrivit en hel del om, och dessutom återkommer till i nästa blogg. Vänersnäsarna vill inte ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men många politiker och tjänstemän ser sig företräda något abstrakt annorlunda, och högre – ett “Vänersborg” som är viktigare än de vänersborgare på Vänersnäs som protesterar.

Ibland kan jag tycka att något politiker i ledande position skulle slå näven i bordet och tala om för vissa förvaltningar och tjänstemän vad deras uppgift egentligen är och varför de har de jobb de har.

Efter denna utvikning återgår jag till fullmäktiges dagordning.

Kommunfullmäktige kommer att bifalla ett medborgarförslag om assistanshund som hjälpmedel. Jag hoppar dock över detta ärende och hänvisar till Lutz Rininslands (V) blogg – se “Föga uppmuntrande”. Läs gärna, Rininsland lyfter både tidsaspekten av behandlingen, som bryter mot kommunens regler kring medborgarförslag, och själva beslutsförslaget.

Kommunfullmäktige ska besluta att en moderat motion om att “Öka tryggheten i Vänersborgs kommun- ett måste!” ska anses vara besvarad. Det betyder att den läggs till handlingarna utan åtgärder.

I kommunstyrelsen var moderaterna nöjda med svaret, vilket förvånade mig. Hur kan man skriva en motion, tänkte jag, och sedan bli nöjd när den läggs till handlingarna? För svaret från förvaltningen var tämligen intetsägande, det var egentligen bara några självklarheter som påpekades – något som motionärerna sannolikt visste, eller borde ha vetat, innan de skrev motionen. Förvaltningen påpekade t ex att man måste utreda vilka brottsförebyggande mål kommunen vill uppnå… Och att det krävs tillstånd för att bedriva kamerabevakning samt att man måste visa att behovet av kamerabevakning väger tyngre än integritetsintresset. Självklarheter men kommunalrådet Henrik Harlitz framförde i kommunstyrelsen, som sagt, att han och moderaterna var nöjda med svaret.

Mathias Olsson (SD) har lämnat in en motion om att:

“berörda nämnder [ges] i uppdrag att komplettera nuvarande projektidéer med omklädningshytter i dokumentet ‘strategi för hållbar strandutveckling i kommunen’.”

Det blev lite fel, det finns t ex inga formella projektidéer. Det som Olsson hänvisar till är bara en slutrapport i ett projekt. Därför ska fullmäktige enligt beslutsförslaget avslå motionen.

I kommunstyrelsen reserverade sig sverigedemokraterna. Jag tror att SD borde strunta i att yrka bifall i kommunfullmäktige och istället formulera en ny motion, som är så att säga är formellt riktig.

Sverigedemokraterna genom Anders Strand har också lämnat in en motion om att “höja språkkraven för anställda och vikarier inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade”. Det är en motion som SD har lagt i flera kommuner. (Jag har dock inte hittat någon som är skriven innan denna motion i Vänersborg.)

SD yrkar i motionen att:

“Kommunen utreder de resursmässiga förutsättningarna för att ge anställda och vikarier med bristande språkkunskaper en utbildning som motsvarar socialstyrelsens rekommendation: svenska som andraspråk på gymnasienivå.”

Det är inte utan att man undrar varför sverigedemokraterna intresserar sig så för “nysvenskar”, och i detta fall deras språkkunskaper. Partiets inställning till invandring och invandrare är ju väl känd och det gör ju inte direkt att man blir mindre misstänksam med syftet med en sådan här motion…

Socialförvaltningen har sammanställt ett mycket sakligt och gediget svar på motionen. I svaret hänvisar förvaltningen till fackförbundet Kommunals rapport “Svenska språket A och O inom äldreomsorgen”, den statliga utredningen “Stärkt kompetens i vård och omsorg” och Socialstyrelsens lägesrapport 2018, “Vård och omsorg om äldre”, där det framkommer att många inom äldreomsorgen har allvarliga språkbrister. 

Socialförvaltningen citerar Kommunals rapport:

“Alla som jobbar i äldreomsorgen ska kunna prata, lyssna, läsa, skriva och ta instruktioner på svenska.”

Kommunal menar å ena sidan att en nationell satsning krävs på komvux och SFI och å den andra att det är arbetsgivarens ansvar att skapa rätt förutsättningar för språkutvecklande arbetsplatser:

“Arbetsgivare får inte låta personer som inte kan språket arbeta självständigt, utan handledning och utbildning i svenska. De med otillräckliga språkkunskaper måste få studera svenska på arbetstid.”

Kommunal menar att bra språkkunskaper ökar omsorgskvaliteten och patientsäkerheten. Socialförvaltningen skriver i utredningen:

“Idag är ett krav för en fullgjord examen till undersköterska, att den studerande har godkänd svenska dvs. svenska 1/svenska 1 som andraspråk på gymnasienivå.”

Det ställs dock inte samma krav på språkkunskaper för vikarier/vårdbiträden skriver förvaltningen. Det skulle göra att det blev svårt att t ex få tag i vikarier under semesterperioderna.

I utredningen framgår det också att socialförvaltningens personalspecialister är väl medvetna om betydelsen av att kraven på språkkunskaper upprätthålls. De känner också till de problem som kan uppstå när språkkunskaperna brister.

Socialförvaltningen försöker slutligen sig på ett försök till den kostnadsberäkning för utbildning av vårdbiträden/vikarier till svenska 1 svenska 1 som andraspråk på gymnasienivå som motionen efterlyste. Och det visar sig att det skulle bli dyrt… Väldigt dyrt…

Socialchefen skriver i den samlade bedömningen att:

“socialförvaltningen avslår motionens förslag att införa Socialstyrelsen rekommendation på nivå för språkkunskaperna hos anställda inom äldreomsorg och funktionshinder. Orsaken är, som nämnts ovan, dels svårigheterna att genomföra språklyftet praktiskt och dels bristande budgetutrymme för språklyftets kostnader. Därtill är genomförandet av språklyftet förenat med ekonomiska risker i form av avhopp från den eventuella utbildningen.
Avslutningsvis vill förvaltningen framhålla att man generellt ställer sig bakom motionens syfte att våra äldre är värda den högsta kvalitén i vår omsorg.
Förvaltningen anser dock att vägen dit, i det här fallet bäst nås genom språkombudsreformen och på sikt.”

Och man kan inte annat än hålla med socialchefen efter den uttömmande utredningen. Och jag tror också att en majoritet i kommunfullmäktige kommer att avslå sverigedemokraternas motion. Och det alltså av helt ekonomiska orsaker.

Vi får se hur förvaltningen svarar, och politikerna beslutar, den dag då socialnämnden får mer pengar och/eller staten tar ett (ännu) större ansvar för språkutbildningen.

Jag återkommer med ytterligare en blogg om ärendena kring verksamhetsområdena på Vänersnäs.

Kommunfullmäktiges sammanträde direktsänds på kommunens webb-TV. (Klicka här.)