Arkiv
KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm
Det blir ett långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon onsdag. Det är inte alla ärenden kring medborgarförslag, och motionen, om att införa seniorkort från och med 65 år som kommer att ta tid. Nej, det är, som vanligt, all information som ledamöter och ersättare ska få ta del av.
Så här ser dagordningen ut:
Underlaget till sammanträdet är på 770 sidor. (Hela underlaget kan laddas ner här.) Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2023. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. 
Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet.
De helägda kommunala aktiebolagen är Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB och Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken 
AB. Det finns också två andra aktiebolag som Vänersborgs kommun är involverad i, Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB (kommunägt till 73 %) och Fyrstads Flygplats AB (Vänersborgs andel 34 %). De sistnämnda presenteras emellertid inte imorgon.
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra som bolag, alla politiska beslut är fattade. Det är dock inte helt enkelt att avveckla bolaget utan processen fortgår under 2024. Bolaget ska tillsammans med Stiftelsen Bergagården ingå i det nya kommunägda aktiebolaget Halle och Hunneberg AB. Det finns inga handlingar utskickade från bolaget till morgondagens sammanträde, men Kungajaktsmuseet erhöll totalt 3,2 milj kr i uppdragsersättningar av kommunen förra året.
Det kostade kommunen 9.057.091 kr att driva Vattenpalatset Vänerparken AB förra året. Det är mycket pengar. Bolagets intäkter ökade på grund av att simskolan flyttade till Vänerparken efter att Hallevibadet lagts ner. Vattenpalatset gjorde därför ett överskott på 1 milj kr. Möjligtvis fortsätter intäkterna att öka under innevarande år, även simklubbens verksamheter har flyttat till Vattenpalatset.
Vänersborgsbostäders resultat (efter skatt) uppgick 2023 till 10,7 milj kr, medan Fastighets AB Vänersborg gjorde ett resultat på 585.660 kr. Fastighets AB:s verksamhet sköts från och med den 1 september 2023 av personal från AB Vänersborgsbostäder. Gunnar Johansson är VD i båda bolagen.
Vänersborgs kommun är också med i kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). NÄRF och KFV ska också presentera sina årsbokslut.
NÄRF:s årsbokslut finns med i underlaget. Förbundet beskriver utförligt sin verksamhet och det finns mycket intressant att ta del av. 
Det är som bekant planerat att NÄRF ska slås ihop med “Räddningstjänsten Mitt Bohuslän” den 1 januari 2025. Alla förutsätter i varje fall det, men det har ännu inte fattats något beslut. Kunskapsförbundet ansvarar för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Vänersborg och Trollhättan.
Kunskapsförbundet Väst gjorde ett överskott förra året på +4.253.000 kr, trots att året hade börjat med ett underskott. Förbundet fick oväntade tillskott under året från bland annat Migrationsverket (för åren 2021-2022), ränta från bankkonto, minskad semester- och ferielöneskuld och flera vakanta tjänster. Jag noterar dock att gymnasiet och vuxenundervisningen gick med underskott.
För första gången någonsin har kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bjudits in till kommunstyrelsens sammanträde. De får delta på bolagsdagen, inget annat, och endast digitalt – och utan ersättning. Det ska bli intressant att se hur många som kopplar upp sig.
Vill du veta mer om de kommunala bolagen och kommunalförbunden kan du gå till kommunens hemsida, klicka här. Här finns det länkar till de olika bolagen och förbunden.
Det är dock inte slut på information för kommunstyrelsens del. Efter bolagsdagen följer information från alla chefer i kommunstyrelseförvaltningen. Det är Lena, Jörgen, Anna, Thomas, Jenny, Jill, Pernilla och Maria som ska föredra ärendet 
“Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP”. Det handlar om år 2025, och ärendet ska beslutas senare under dagen. Kommundirektör Lena Tegenfeldt fortsätter sedan att informera på nästa punkt, denna gång tillsammans med redovisningschef Kerstin, om “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.
Det blir också information om “Förslag till regler för företagskort” och “Konsekvensbedömningar gällande försäljning av fastigheter”, innan kommundirektör Tegenfeldt säger några väl valda ord från bland annat sin omvärldsbevakning.
Slutligen är det kommunalrådens tur att svara på eventuella frågor utifrån den “dagbok” de har sammanställt sedan förra sammanträdet. Dagboken består helt enkelt av datum för möten, besök, utbildningar etc som de har deltagit i.
Efter all information är det sedan dags för politikerna i kommunstyrelsen att fatta beslut.
Kommunstyrelsen ska börja med att besluta om att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2023. Krångligt? Det är så det fungerar i politiken. Kommunfullmäktige fattar alla de viktiga besluten, men det ska alltid ligga ett beslutsförslag på fullmäktiges bord. Det förslaget kommer nästan alltid från kommunstyrelsen.
Det står oerhört mycket lärorikt och intressant i kommunens årsredovisning. Den innehåller inte bara siffror utan också omvärldsbevakning och ekonomiska analyser av kommunsektorn samt utvecklingen i Sverige. Redovisningen behandlar även innevarande och kommande år.
Det kan vara bra att veta att Vänersborgs kommun gjorde ett resultat 2023 på +87 milj kr. Kommunen investerade för 448 milj kr (bolagen ej inräknade) vilket är en mycket hög siffra. Av de fyra finansiella målen uppnåddes bara två förra året, men av kommunens fem inriktningsmål bedöms fyra vara uppnådda och ett delvis uppnått.
Om 2024 står det i årsbokslutet:
“Inför 2024 är ekonomin pressad med hög inflation, kraftiga prisökningar, ökade pensionskostnader, stigande räntor samt minskade statsbidrag. Budgeterat resultat uppgår till endast 1 mnkr vilket innebär att balanskravet uppfylls men resultatet inte är i närheten av det finansiella målet på två procent.”
Ärende 5, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, ska också till kommunfullmäktige. Det är en hel del att läsa i verksamhetsberättelserna, och vill man sätta sig in kommunens olika verksamheter finns det oerhört mycket att ta del av. Berättelserna kan fungera som uppslagsböcker om Vänersborgs kommun. Dessa verksamhetsberättelser är utförligare än de som ingår i årsbokslutet. (Du kan ladda ner respektive nämnds verksamhetsberättelse på Vänsterpartiets hemsida.)
Inte mindre än 8 medborgarförslag om seniorkort ska behandlas, och en motion från Vänsterpartiet. Gemensamt för alla förslag (utom ett) och motionen är att åldersgränsen för inköp av seniorkorten föreslogs gälla från och med 65 år. I februari beslutade kommunfullmäktige att:
“införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år.”
Det innebär att alla medborgarförslag föreslås bli endera avslagna eller anses besvarade. Jag antar att Vänsterpartiet kommer att reservera sig mot dessa beslut eftersom vi anser att åldersgränsen bör vara 65. (Läs mer om medborgarförslagen på Vänsterpartiets hemsida – “Seniorbiljett 65+? Nej, nej, nej, åter nej”.)
Kommunstyrelsen ska själv fatta beslut om att godkänna några konsekvensbedömningar gällande fastighetsförsäljningar. Sådana här bedömningar måste göras innan kommunen säljer sina egna fastigheter. Det gäller fastigheterna Morkullan 29 på Marierovägen 19, Vedbonden 4 på Forbondegatan 33 och byggnaden Kyrkogatan 22/Teatergränd 9, som är en del av Näckrosen 18. När kommunstyrelsen har godkänt bedömningarna, vilket den kommer att göra, så kommer samhällsbyggnadsnämnden att kunna sälja fastigheterna.
Kultur- och fritidsnämnden ska beviljas 365.000 för projektet “lovaktiviteter 2024”. Pengarna tas från anslaget för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Projektet ska bidra till att stärka befintliga mötesplatser och att öka tryggheten på Torpaområdet. Kultur- och fritidsnämnden ska använda medlen till bland annat ungdomsledare, aktiviteter med föreningar och till inköp av professionella kultur- och fritidsaktörer.
Det är ytterligare några ärenden, se dagordningen ovan, men dessa kommer som jag ser det att klubbas igenom utan diskussion eller frågor.
Som sagt, det blir ett långt sammanträde. Men jag tror inte att det blir särskilt mycket oenigheter eller diskussioner. Det är emellertid oerhört mycket att läsa och sätta sig in i… Det är tur att man är pensionär.
KS (24/3) 4: Årsredovisning och bokslut
Jag har redogjort för onsdagens kommunstyrelsesammanträde i tre bloggar – “KS (24/3) 1: Kommunens bolag”, “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden” och “KS (24/3) 3: Brinke och Agenda 2030”. Här kommer den 4:e och sista bloggen om mötet.
Kommunstyrelsen informerades om årsredovisning och bokslut. Det var ett ärende som KS skulle fatta beslut om senare under dagen, och som också skulle vidare till kommunfullmäktige för att godkännas. Även ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2020” ingick på sätt och vis i detta “paket.
Ärendena präglades självklart till stor del av den mål- och resultatstyrning som gäller i kommunen, men oavsett så finns det oerhört mycket intressanta, väsentliga, nödvändiga och användbara fakta i de olika redovisningarna. Det är ett material som kan rekommenderas till dom som vill veta mer om “tillståndet i kommunen”. (Du kan ladda ner hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde genom att klicka här.)
Resultat 2020
Kommunens resultat för år 2020 blev inte alls som det prognostiserades (“skissades”) i budgetbeslutet 2019. Skatteintäkterna blev 42 milj kr mindre än förväntat. Ändå blev resultatet +161 milj kr. Staten hade i flera beslut under intryck av Coronapandemin lämnat generösa bidrag till kommunerna. Dels för att kompensera för extra kostnader, dels för de förväntade höga bortfallen av skatteinkomster. Det visade sig att den förlusten blev mindre än det befarades.
Resultatet på +161 milj kr var i det särklass bästa någonsin i Vänersborg.
Investeringar
Kommunens investeringar uppgick förra året till 342 milj kr. Det är en mycket stor summa och det var 97 milj mer än 2019. Kommunens investeringsnivå har bara varit högre en gång tidigare.
De största investeringarna förra året var om- och tillbyggnad av Öxnered skola (57 milj), Multikök Torpa (31 milj), Frigghallen (30 milj) och om- och tillbyggnad av grundskolelokaler på Idrottsgatan (25 milj). Andra större projekt var exploatering av bostäder på Mariedal östra (23 milj), kretsloppsparken (20 milj) och VA-investeringar på Fridhemsområdet (11 milj).
Snabbfakta
Och varför inte lite snabbfakta i form av några viktiga siffror:
Mål- och resultatstyrning
Det här är mål- och resultatstyrning
Och så var det då det här med mål- och resultatstyrningen. Så här hänger det ihop enligt kommunstyrelseförvaltningen. Jag citerar:
“Det målinriktade arbetet i kommunen utgår från kommunfullmäktiges vision. För att stödja visionen använder sig kommunen av målstyrning. Målkedjan ska tydligt följas från fullmäktige via nämnderna till den enskilda enheten.
Visionen är kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter som systematiskt följs upp. Kontinuerlig dialog kring analys av effekterna för att nå de förväntade resultaten leder till verksamhetsutveckling.
Inriktningsmålen är fullmäktiges övergripande viljeinriktning som ordnas under fem områden: invånare, samhällsutveckling, ekonomi, verksamhetsutveckling och medarbetare.”
Det låter förvisso helt ok så här på papperet, men vi är många som skulle vilja se en helt annan styrmodell.
Måluppfyllelse
Enligt utvärderingen av alla mål och förväntade resultat så är allt “frid och fröjd” i Vänersborgs kommun. Det kan knappast bli bättre… Och så här ser den övergripande målavstämningen ut på de inriktningsmål som inte har att göra med kommunens rent “interna” angelägenheter som t ex ekonomi och personal.
Som vi ser så finns det 3 gröna ploppar för år 2020. De visar att inriktningsmålen är uppfyllda. De gula plopparna betyder att målen är delvis uppfyllda. Här var kommundirektören noga med att påpeka att inriktningsmålen 2, 5 och 7 var gula på grund av pandemin.
Så inte nog med det otroliga och osannolika ekonomiska resultatet, kommunens verksamheter fungerade också utmärkt. Och hade det inte varit för pandemin så hade det nog till och med varit 6 gröna ploppar…
Exempel från nämnder
Läsningen av nämndernas årsredovisningar och verksamhetsberättelser ger en mycket intressant inblick i kommunens olika verksamheter. Det mesta är tveklöst bra. Det kommer vatten ur kranarna 
där hemma, fekalierna försvinner när man spolar på toaletten, soporna töms regelbundet, barnen går på förskola, skolbussarna kommer och skolorna fungerar, brandbilen kommer om det brinner, gator och vägar är i körbart skick, isen i arenan spolas upp varje år, de äldre får sin mat osv. Det ska självklart inte underskattas vilken betydelse som insatserna från Vänersborgs kommun har. Utan dom så hade livet i Vänersborg varit mycket tufft.
Men det finns saker i verksamheterna som man reagerar på och saker som skulle ha kunnat fungera bättre. Och saker som man undrar över om de stämmer.
Om miljö och hälsoskyddsnämnden kan vi läsa att följande förväntade resultat uppfylldes:
“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”
Det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Men mätningarna kanske stämmer, jag vet inte. Jag vet i varje fall en familj i Sikhall som inte håller med, och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…
Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:
“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”
Resultatet uppfylldes ansåg nämnden. Den motivering som ges är att hemsidan med plan- och bygglovsinformation har uppdaterats…
Kommundirektören var särskilt nöjd med att vänersborgarnas uppskattning av byggnadsförvaltningen hade ökat med stormsteg. Byggnadsförvaltningen hade gjort en grym resa när det gällde bygglov…
“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”
Men när jag läser vad byggnadsnämnden själv skriver så får man en annorlunda bild. Det står att det förväntade resultatet:
“Nöjd kund-index (INSIKT) bygglov ska öka till minst 61”
Nämnden anser att resultatet uppnås bara “delvis”, och skriver:
“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”
Om man får säga det själv så… Och dessutom har Plan- och bygglov varit underbemannade en stor del av året…
Det kanske är skillnad på vad företagare i näringslivet tycker och enskilda vänersborgare?
Jag reagerade för övrigt särskilt på byggnadsnämndens resultatavstämning när det står att “andelen anställda på Miljö- och byggnadsförvaltningen som rekommenderar sin arbetsplats” endast är 46% (resultatet i medarbetarenkäten). Det betyder att det alltså skulle vara mindre än hälften av de anställda som rekommenderar sin arbetsplats? Det i sin tur tyder på att kommundirektören har ett stort problem att ta tag i.
Jag vet inte hur representativa de samtal är som jag får av vänersborgare kring miljö- och byggnadsförvaltningen. Men när när jag har läst, och skrivit, om blåbärsodlaren vid Hästefjorden, David på Juta, Solvarm och Magnus Larsson på Sikhall så befarar jag det värsta. Och då finns det ännu större problem att ta tag för kommunledningen.
Även samhällsbyggnadsnämndens förväntade resultat om att fler anser att det finns en öppen dialog har uppnåtts. Jag undrar vad de på t ex Vänersnäs säger nu när det snart är dags att ansluta sig till det kommunala avloppet… Men det jag reagerar mest på är den uppenbara krisen i ledningsnäten, som förresten är på sammanlagt 55 mil:
“Under första delen av året har höga driftkostnader orsakats av akuta vattenläckor främst i de centrala delarna av Vänersborg. Under året har saneringsinsatser gjorts på ledningsnätet i detta område. Andelen odebiterat vatten 2020 var 33,5 %. Under året inträffade 24 st vattenläckor som åtgärdats.”
33,5% odebiterat vatten? Betyder det alltså att en tredjedel av allt vatten i ledningarna läcker ut? Det låter helt förskräckligt.
Det står också att på grund av ett förändrat tillstånd så fick inte Holmängens avloppsreningsverk mellanlagra slam, utan:
“Det lagrade slammet fick forslas bort och det resulterade i höga transport och tippavgifter för 2020.”
Slammet kördes till Häljestorp. Och så bråkar kommunen med Solvarm och vill stänga hans nya cirkulära avloppsanläggning. Som återvinner slammet…
Personal
Årsredovisningen innehåller också ett kapitel om personalen, “Väsentliga personalförhållanden”.
Här kan vi läsa att medellönen för kommunens tillsvidareanställda ökade med 665 kronor mellan 2020 och 2019. Kvinnors medellön ökade mest och är nu högre än männens. Det tror jag överraskar en och annan.
Antalet tillsvidareanställda minskade totalt sett i kommunen med tre personer 2020 jämfört med 2019. Antalet tillsvidareanställda ökade t ex inom samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningen, men minskade inom socialförvaltningen. De visstidsanställda (månadsavlönade) minskade i antal (69 personer) främst inom barn- och utbildnings- och socialförvaltningen.
Det tycks vara så att de anställda “på golvet”, dvs de som har direktkontakt med vårdtagare, elever etc och som så att säga utför kommunens konkreta välfärdsarbete, minskar i antal. Kanske ersätts de istället av fler “administratörer”? Det är svårt att säga från statistiken, men det tycks inte vara omöjligt.
Den totala sjukfrånvaron ökade 2020 jämfört med 2019, från 8,2 till 10,6 procent. Det är svårt att dra några slutsatser på grund av coronapandemin, men effekterna på välfärdsarbetarna (i redovisningen kallas det kontaktyrken) torde vara kraftiga. Fler sjuka bland personalen i hemtjänsten, äldrevården, förskolan och skolan har antagligen lett till att servicen försämrats, samtidigt som de som inte varit sjuka har fått arbeta hårdare. Det sista är mina egna funderingar.
Det är fortfarande så att sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män. Det kan bero på, tror jag, att det finns betydligt fler kvinnor än män i “kontaktyrkena”.
Det var mycket text kring kommunstyrelsens sammanträde, det blev fyra bloggar… Å andra sidan är kommunstyrelsen ett viktigt politiskt organ, och det var ett viktigt sammanträde. Ibland tror jag att kommunstyrelsen är viktigare än 
kommunfullmäktige. Trots att det egentligen borde diskuteras betydligt mer politik i kommunstyrelsen.
Nu dröjer det inte många dagar förrän det är påsk och mina två barnbarn kommer på besök. Det ska bli kul, definitivt mycket roligare än det långvariga besök som började i fredags… Då flyttade fiskmåsarna in på sina naturliga sommarhabitat på Nordstans hustak…
BUN: Bokslut 2018
”Barn- och utbildningsnämndens verksamhet består av två huvudsakliga områden; förskola och grundskola/grundsärskola samt två stödverksamheter; administration och elevhälsa.”
Så börjar den så kallade ”långa verksamhetsberättelsen” för barn- och utbildningsnämnden (BUN). Verksamhetsberättelsen ska bli föremål för behandling på nämndens kommande sammanträde måndagen den 18 februari. Den utgör också nämndens bokslut för verksamhetsåret 2018.
”Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets resultat med övergripande analys, personal- och målavstämningar samt redovisning per anslagsbindningsnivå och investeringar.”
Innan jag tittar lite mer på den långa verksamhetsberättelsen kan det kanske vara på sin plats att se hur nämndens uppdrag ser ut. Det kan vara bra att veta…
”Kommunfullmäktige är huvudman för utbildning inom skolväsendet och ansvarar för att i enlighet med nationella lagar och styrdokument bedriva en likvärdig utbildning för alla barn oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden. Alla barn i kommunen ska ha lika tillgång till utbildning. Barn-och utbildningsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fullgöra huvudmannauppdraget. Huvudmannens ansvar gentemot enskilda skolhuvudmän är att fördela resurser i enlighet med den resursfördelning som fastställs för den kommunala skolan. I de fall som enskilda huvudmän anordnar förskolor och enskild pedagogisk omsorg är kommunen tillsynsmyndighet.”
Det är ”tungt” – ”i enlighet med nationella lagar och styrdokument”… Det är viktigt att ha detta i minnet, ”nationella lagar och styrdokument”.
En viktig del i den kommunala styrningen är att göra en avstämning mot kommunens mål och se om målen har uppnåtts. Det gör nämnderna efter årets slut. I Vänersborg markeras måluppfyllelsen i form av ”ploppar” – gröna om målet har uppnåtts, gula om det delvis har uppnåtts och en röd plopp om de inte har uppnåtts.
Jag blir emellertid aldrig riktigt klok på kommunens målstyrning. Det har jag gett uttryck för många gånger. Dock vet jag att hela processen sysselsätter en massa människor med dokumentation, statistikinsamling, utvärdering, analys osv osv… Om resultaten sedan på något sätt används för att utveckla kommunen och göra den bättre, låter jag vara osagt. I teorin ska det vara så… Men jag har hittills aldrig varit med om att kommunfullmäktige till exempel har anslagit mer pengar till barn- och utbildningsnämnden för att nämnden ska få bättre förutsättningar att omvandla sina röda ploppar till gröna…
Bokslutet för BUN för år 2018 är 9 gröna, 7 gula och 8 röda ploppar. De flesta av plopparna var med redan i den korta verksamhetsberättelsen som redovisades i januari. Och då kommenterade jag åtminstone några av ”resultaten” i en blogg. (Se ”Mandatperioden första BUN”.) I den långa berättelsen finns det dock några fler mål, eller nåt…
Jag får erkänna att jag inte riktigt förstår. I målavstämning redovisas nämligen både barn- och utbildningsnämndens uppfyllande av kommunens inriktningsmål, som är fullmäktiges övergripande viljeinriktning utifrån fullmäktiges tolkning av visionen. Och nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås…
Hmm…
När det gällde inriktningsmålen var det 3 gröna ploppar, 3 gula och 3 röda; på förväntade resultat 6 gröna, 4 gula och 5 röd ploppar.
Jag lämnar de olika målen och resultaten till de som är intresserade. De går att ladda ner här.
I den långa verksamhetsberättelsen beskrivs år 2018 ur ”ren och skär” ekonomisk synvinkel.
Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett underskott om -2,6 milj kr för år 2018. Det är en avvikelse mot budget med 0,3 %. Vi ska också komma ihåg att den elevökning som har pågått under de senaste åren fortsatte under 2018. Snittökningen för 2018 var 66 fler elever än föregående år. Det är självklart att fler elever kräver ytterligare personal och lokalytor, mat, special- och idrottssalar osv.
Den största delen av nämndens intäkter kommer naturligtvis från kommunalskatten via fullmäktiges budget. Budgeten för förra året var på ca 776 miljoner kr. Statsbidragen utgjorde sedan ca 100 milj kr av BUN:s totala anslag. Det var ungefär 11% av BUN:s totala inkomster. Övriga intäkter, 36 milj kr, kom främst från barnomsorgsavgifter och försäljning av verksamhet till andra kommuner.
Statsbidragen är viktiga tillskott till nämndens ekonomi. Helt nödvändiga egentligen, för utan dessa bidrag hade kvaliteten i nämndens verksamheter varit betydligt lägre. Men en del av statsbidragen är riktade. Och de skapar en del problem:
”De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att de är värdefulla och omfattande intäkter så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”
BUN:s kostnader fördelar sig på följande vis:
Vi ser att den allra största delen går till personal. Personalkostnader utgör även en stor del av kostnaderna i de andra ”tårtbitarna”.
Förvaltningen har också redovisat hela omkostnadsbudgeten, dvs de pengar som inte går till kostnader för pedagogisk personal. Omkostnadsbudgeten är på 358 milj kr.
Ca 41 % av ”omkostnaderna” är interna kostnader. BUN betalar framför allt en massa pengar till samhällsbyggnadsnämnden för hyror, måltider, städ och vaktmästeri.
Förvaltningen påpekar också att:
”Okompenserade ökningar av kostnader gällande till exempel lokalhyror resulterar i en minskad fördelning direkt ut i verksamheterna (barn- och elevpeng) och påverkar kvalitet och resultat.”
Nämnden är ju tvingad att lösa lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) med en massa moduler…
Det står ganska mycket annat i en långa verksamhetsberättelsen. Jag tänkte dock avsluta redogörelsen med att till sist nämna läget på lärarfronten.
För att få undervisa i förskola och grundskola är det enligt skollagen krav på legitimation samt behörighet i de ämnen man undervisar i. (Får kommunen inte tag på legitimerade lärare kan den anställa obehöriga lärare under högst ett år i taget.) I augusti 2018 var andelen legitimerade förskollärare 84 %, andelen legitimerade lärare åk F-6 89 % och åk 7-9 69 %. (Det var dock inte givet att alla med legitimation hade behörighet i det ämne de undervisade i.)
Arbetet med budgeten för år 2020 har börjat. Vi får se vart det leder. Förvaltningen skriver i bokslutet:
”En positiv utveckling för nämndens verksamheter vore en budget som löper över minst tre budgetår.”
Fast det blir det nog inget av med…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer