Arkiv
Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag
Den 11 september är det val. Då ska vänersborgarna avgöra vilket eller vilka partier som ska styra Vänersborg de kommande fyra åren.
De förslag som partierna vill genomföra efter valet hittas i deras budgetförslag. Det spelar egentligen ingen roll vad partiföreträdarna säger i valrörelsen, finns inte förslagen med i budgeten så kommer de inte att genomföras. Det är nämligen med budgeten som politikerna styr kommunen. I budgeten bestäms hur pengarna i kommunen ska fördelas – hur mycket pengar som kommunen ska använda till skolan, hur många personer som kan anställas i hemtjänsten, hur många gator som ska asfalteras, vilka idrottsanläggningar som ska renoveras osv.
Den 22 juni ska kommunfullmäktige besluta om Vänersborgs budget för 2023. Samtliga partier lägger fram egna budgetförslag, utom de tre styrande partierna och Moderaterna och Liberalerna. M+L lägger fram ett gemensamt förslag. Det är dessa budgetförslag som visar vad partierna vill år 2023 och det är dessa förslag som de olika partierna lägger fram till väljarna och söker deras stöd för.
Jag ska i ett antal bloggar gå igenom de olika partiernas budgetförslag. Och självklart ska jag börja med budgetförslaget från Vänersborgs styrande minoritet, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Men det gör jag egentligen av en speciell anledning. Det är nämligen så att de styrandes förslag, som går under beteckningen “kommunstyrelsens ordförandes förslag”, är annorlunda än de andra budgetförslagen.
Ordförande Augustssons (S) förslag till Mål- och resursplan (MRP), som budgeten kallas, är ett digert och genomarbetat budgetförslag. Men det beror på att det innehåller väldigt mycket annat än det man förknippar med ett budgetförslag. Det innehåller stora och omfattande delar skrivna av kommunens tjänstepersoner, framför allt från ekonomiavdelningen.
Förslaget tar upp allmänna saker som beskriver en slags bakgrund till kommunens ekonomiska situation och till den fördelning av pengar som förslaget mynnar ut i. Det innehåller vidare beskrivningar, förutsättningar, fakta, prognoser och analyser etc av t ex inriktningsmål, god ekonomisk hushållning, konjunkturer, skatteunderlag, omvärldsbevakning, befolkningsutveckling, pensionskostnader etc.
MRP:n innehåller också en omfattande finansiell analys. Syftet med den analysen är att:
“försöka identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.”
Och årets analys konstaterar bland annat att det liggande budgetförslaget, från Benny Augustsson (S), inte uppnår målet att resultatet ska uppgå till 2%…
Förslaget till MRP innehåller också en redogörelse och analys för investeringarna för perioden 2023-2025. Jag ska återkomma till investeringarna vid ett senare tillfälle men jag måste ändå nämna några kommande investeringar som är av det större formatet. Det ska under treårsperioden investeras 244 milj kr i Skräcklans vattenverk och 60 milj kr i Rörviks vattenverk… Och 46 miljoner i Holmängens avloppsreningsverk. Holmängenskolan, som har börjat byggas, kommer att kosta 132 milj under 2023-2024. Det ska investeras 2 milj kr i arenan nästa år och ytterligare 20 milj år 2024. 
Det är taket som ska åtgärdas. Sedan en kort men viktig skrivning om Brålanda:
“Investeringar för tågstopp i Brålanda ska prioriteras, då statliga och regionala beslut är på plats.”
När det gäller pensioner så är det en viktig post i kommunens kostnader, och budgetarbete. Det är värt att citera följande korta men viktiga avsnitt:
“Det nya tjänstepensionsavtalet AKAP-KR, som gäller från och med 2023, innebär tillsammans med en hög inflation under 2022, kraftigt ökade pensionskostnader. Kommunens pensionsprognos har reviderats upp med ca 40 mnkr från och med 2023.”
All den information och fakta som finns i ordförande Augustssons förslag utgör utgångspunkten även för övriga partiers budgetförslag. Det är viktigt att konstatera. Men upplägget, med ekonomernas omfattande ekonomiska redogörelse som sedan mynnar ut i det konkreta politiska förslaget till fördelning, är inte bra. Jag håller faktiskt med den borgerliga oppositionen när den i sitt budgetförslag förra året skrev:
“I de styrande partiernas förslag till MRP ingår skrivningar och underlag från kommunstyrelseförvaltningen. Det är svårt att skilja ut det som är politiska inriktningar och det som är fakta och planeringsförutsättningar.”
Det gäller att skilja på vad som är tjänstepersonernas underlag och vad som är de styrande partiernas politiska vilja. Men själva faktaunderlaget och analyserna är en intressant, stimulerande och mycket givande läsning. De ger en stor kunskap om Vänersborgs kommun och dess ekonomi och verksamheter.
===
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Ekonomiskt tufft för KFV
I tisdags hade Kunskapsförbundet Väst sitt maj-sammanträde, på det anrika Birger Sjöberggymnasiet. Vi skulle vara i salen Lilla Paris. Jag frågade min partikollega i direktionen, Lutz Rininsland, var salen låg. Rininsland svarade:
“Den ligger där NO-salarna låg på din tid.”
Jag visste genast var det var. Där hade jag kämpat med Håkan Noring och Rickard Hylbom i början av 1970-talet. Eller snarare, dom med mig…
Det var som vanligt en hel del information, frågor, samtal och diskussioner på sammanträdet. Det jag skulle vilja lyfta i denna blogg är förbundets ekonomiska situation inför 2023, och frågan kring lärarlöner.
Budgetarbetet för år 2023 pågår för fullt i kommun-Sverige. Det skrivs om den galopperande inflationen och de ökade kostnaderna för kommunerna. Prognosen just nu ligger på en inflation på 6% och då finns det sektorer där priserna ökar betydligt mer, t ex byggnadsvaror och livsmedel. Och vem vet hur löntagarna 
och fackföreningarna kommer att agera. De vill antagligen ha kompensation för prisstegringarna. Och då ökar kommunernas kostnader ännu mer. Sedan har vi ökade pensionskostnader. Det föreligger ett nytt pensionsavtal och inflationen “ställer till det” även här, vilket leder till fördyringar. Det finns flera frågetecken kring samhällsekonomin, men gemensamt är att allt blir dyrare. Det blir ett kärvt ekonomiskt år, trots att arbetslösheten beräknas minska och kommunernas skatteintäkter öka.
Vänersborg och Trollhättan är båda så stora att de har möjligheter att prioritera om i sina verksamheter, även om det kan kräva impopulära beslut. Det finns t ex flera verksamheter som inte är lagstadgade och som det ganska lätt skulle kunna gå att dra ner på, även om service och invånarnas trivsel skulle lida avbräck. Kommunerna kan också underbalansera sina budgetar (för att “jämna ut” konjunkturrörelserna över tid) och möjligheten att höja skatter finns alltid som alternativ.
Alla kostnadsproblem med inflation och ökade pensionskostnader mm har också Kunskapsförbundet. Dessutom har förbundet andra problem. Statsbidraget för lärarlyftet minskar med 3-4 milj kr. Detta bidrag minskar för kommunerna också. Hösten 2023 sker det förändringar med högskolebehörighet på 
yrkesprogrammen. Det innebär att studenterna får mer undervisningstid – från 25 timmar i veckan till 27-28 timmar. Det betyder att fler lärare måste anställas. Och det blir självklart dyrare. Staten kommer inte att kompensera fullt ut för de ökade kostnaderna. Det finns också farhågor att förändringen kommer att leda till att fler elever inte kommer att slutföra utbildningarna, vilket fördyrar utbildningen ytterligare. Hoppar elever av mitt under terminen utbetalas inget statsbidrag överhuvudtaget.
Antalet elever på gymnasiesärskolan ökar liksom enskilda elevers behov. Det medför att kostnaderna för utbildningen ökar. Här är den betydligt mer personalintensiv. Kunskapsförbundet beräknar att underskottet kommer att uppgå till 5,7 milj kr i år och dessa kostnader kommer sannolikt att öka 2023.
Pandemin har gjort att fler studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den “normala och beräknade” tiden. Gymnasie- och vuxenstuderande har drabbats mycket tufft av pandemin. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat 
genomföras på distans. Hur ska man t ex kunna lära sig svetsa på distans? Därför växer behoven av vuxenutbildningen, vilket händer redan i år. När det statliga bidraget (”skolmiljarden”) delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Av någon anledning…
För att klara de utmaningar som Kunskapsförbundet står inför skulle förbundet behöva ett tillskott på 20-30 miljoner kr nästa år. Och det måste komma från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg, 
förbundet har inga möjligheter att höja några skatter som kommunerna. Kunskapsförbundet är helt beroende av de pengar som ägarkommunerna är villiga att ge. Förbundet har dessutom mycket små möjligheter att prioritera om och spara. Kunskapsförbundet sysslar ju bara med utbildning. Dessutom står lönerna för den absolut största delen av förbundets kostnader och förbundet har redan nu lägre lärartäthet än genomsnittet i landet. (Det är för att Trollhättan och Vänersborg har tvingat förbundet att dra ner på kostnaderna för några år sedan.)
Situationen blir inte heller bättre av att de fristående gymnasierna enligt lag ska ha motsvarande elevpeng som kommunerna ger till den kommunala gymnasieskolan.
Som jag ser det finns det bara ett sätt för Kunskapsförbundet att spara. Det är att lägga ner några av de dyrare och exklusivare programmen. Är det detta som ägarkommunerna vill?
På direktionens sammanträden deltar representanter för personalorganisationerna, “facken”. I tisdags ville Lärarnas Riksförbund lyfta kompetensförsörjningen. Det är en punkt i det nya avtalet som parterna är överens om att arbeta med. Och då kommer man ofrånkomligen in på lönerna.
Det råder brist på legitimerade och behöriga lärare i landet. Flera kommuner lockar till sig lärare med hjälp av höjda löner. Uddevalla gör det och även Göteborg. Inte nog med att lärarlönerna höjs i dessa kommuner och att lärarlönerna i Kunskapsförbundet halkar efter – lönerna i förbundet håller inte ens jämna steg med lärarlönerna i grundskolorna i Trollhättan och Vänersborg!
I Vänersborgs kommun och Trollhättans stad får alla nämnder och styrelser kompensation för inflationen. (Ibland blir inflationen högre än beräknat.) Sedan betalas lönerna ut – och det från särskilda pengapotter. Det sker i både Vänersborg och Trollhättan och det sker innan fördelningen av pengar till nämnderna. Det är viktigt. Kommunernas lönepotter har dessutom ökat mer i procent de senaste åren än inflationen. I Trollhättan har lönepotten de senaste åren hade ökat med 3% årligen. Det betyder att lönerna i genomsnitt kan höjas med 3% per anställd. I Vänersborg låg löneökningen för legitimerade lärare inom de kommunala grundskolorna på 2,42% år 2021 och 2,65% år 2022. Tittar man bara på åk 7-9 var motsvarande siffror 2,44% år 2021 och 2,64% år 2022.
Kunskapsförbundet får en inflationskompensation, inget annat. Denna kompensation ska även täcka löneökningarna. Kompensationen ligger på 2,2-2,3% per år, dvs denna kompensation för inflationen och lönerna är lägre än lönepotterna i ägarkommunerna. Med andra ord, lönerna för gymnasielärarna släpar efter och blir relativt sämre jämfört med andra lärarlöner i kommunerna. Om då inflationen på läromedel och livsmedel (ex skolmat) samt hyresökningarna blir ännu högre så blir självklart utrymmet för lärarlönerna ännu lägre. Inte heller så blir det i ägarkommunerna.
Den sämre löneutvecklingen innebär naturligtvis att det blir allt svårare att locka till sig nya legitimerade lärare till Kunskapsförbundet och få de “gamla” att stanna kvar. Och i den konkurrenssituation som den kommunala gymnasieskolan befinner sig i så kan detta bli förödande. Dessutom är det inte svårt att se 
scenariot framför sig när gymnasielärare flyttar till högstadieskolorna i Trollhättan och Vänersborg för att få upp lönerna. För att eventuellt senare erbjuda sina tjänster med krav på ännu högre lön i förbundet. Lärarbyten för eleverna gynnar inte undervisningen.
Gymnasieskolan och vuxenutbildningen är oerhört viktiga för de enskilda och för samhället i stort. Jag hoppas verkligen att de styrande och ansvariga politikerna i Trollhättan och Vänersborg inser det. Det har bokats ett extra ägarsamråd innan sommaren, antagligen får vi svaret då.
BUN (19/4)
Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde, fysiskt – på plats i kommunhuset.
I bloggen “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm” beskrev jag BUN:s ärenden ganska utförligt och i gårdagens blogg, “BUN: Budgetyrkande från V”, publicerade jag Vänsterpartiets budgetyrkande. Det kan vara läge att läsa de bloggarna om man vill veta mer om de olika ärendena.
Sammanträdet började med en verksamhetsuppföljning. Det var rektorerna på kommunens högstadieskolor som tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat föredrog ärendet. Informationen, som i vanlig ordning var mycket pedagogisk och professionell, tog upp frågor som det särskilda stödet, legitimerade och behöriga lärare, 
den nya läroplanen och samarbetet med socialtjänsten.
Omfattningen och de olika skolornas organisation av det särskilda stödet beskrevs utförligt. Det man kan konstatera är att behoven är mycket stora och de ökar hela tiden. Rektorer och personal arbetar intensivt och framgångsrikt, men de tycks inte riktigt “hinna med” – behoven är alltför stora. En alldeles för stor andel av eleverna i åk 9 är t ex långt ifrån att få behörighet till gymnasiet. Det fanns nog ingen av de närvarande som tvivlade på att det behövs betydligt mer resurser för att pedagogerna ska kunna göra ett ännu bättre arbete.
Rektorerna var överens om att andelen behöriga och legitimerade lärare är på väg att öka. Det är många lärare från andra kommuner som söker sig till Vänersborg och flera lärare håller på att fortbilda sig, och är på väg att bli legitimerade. Rektorerna hade goda förhoppningar om att andelen legitimerade lärare skulle öka markant i höst. Och det är goda nyheter. Sedan gäller det att kommunen får behålla dessa lärare…
Det kommer en ny läroplan i sommar, LGR 22. Läroplanen blir inte särskilt ny egentligen, det är mest omarbetningar av den gamla. Så ska t ex sex- och samlevnadsundervisningen stärkas och bland annat samtycke ska betonas tydligare. Det blir också nya formuleringar kring jämställdhet. Dessutom ska skolan arbeta ännu mer mot olika former av intolerans, våld och förtryck.
Däremot ska kursplanerna ändras ganska betydligt. Det centrala innehållet har setts över. Fakta och förståelse lyfts fram och grundläggande kunskaper betonas, främst i de yngre åldrarna. Den analytiska förmågan ska öka ju äldre eleverna blir. Kunskapskraven blir också mindre detaljerade – en förändring som jag är övertygad om välkomnas av pedagogerna. Kunskapskraven i den “gamla” läroplanen har styrt undervisningen alldeles för mycket, och det på ett negativt sätt. Det har helt enkelt varit för stort fokus på bedömning. Med de nya kunskapskraven, som från och med nästa läsår ska kallas betygskriterier, visas en större tillit till lärarprofessionen.
Det blir också en del förändringar i betygssättningen, något som vi har kunnat läsa om i massmedia. Det ska i fortsättningen bli en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper vid betygssättningen, dock med undantag för betyget E. Det ska alltså bli “lättare” att få de högre betygen. Det är också en förändring som professionen har efterfrågat.
Det blev en del frågor och diskussioner efter föredragningen. Nämnden lärde sig definitivt en hel del om situationen på kommunens högstadier.
Sverigedemokraternas motion, “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”, avslogs. SD:arna själva yrkade dock på:
“…att kommunfullmäktige bifaller motionen i sin helhet i första hand.
I andra hand att kommunfullmäktige bifaller punkt 5, då vi anser att vi ska ha som uttalad målsättning att samtliga lärare ska vara legitimerade även inom modersmålsundervisning för att säkerställa kvaliteten på undervisningen samt att höja statusen på lärare inom modersmålsundervisningen.”
Det var flera ärenden som egentligen inte berörde BUN:s verksamhet i särskilt hög grad, men nämnden skulle ändå yttra sig om detaljplaner, strategier mm. Men sedan kom budgeten för 2023.
Det blev emellertid ingen större diskussion om budgeten för nästa år. Konstigt nog. Förvaltningen gick igenom “sitt tänk”, repeterade nämndens behov och uppmanade indirekt politikerna att agera. Budgeten var ju nämndens bord. Men det blev alltså tämligen tyst…
Vänsterpartiet presenterade sitt yrkande och framhöll vikten av att en specialnämnd som BUN framförde verksamhetens behov på ett tydligt sätt. Hur skulle det se ut om inte barn- och utbildningsnämnden yrkade på mer resurser till förskola och skola när behoven var så uppenbart skriande? Vem skulle annars göra det?
De borgerliga partierna (M+L+KD) “passade” och avstod från att delta i beslutet. De höll på med budgetarbetet…
Ordförande Bo Carlsson (C) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) meddelade att det kan bli ett annat förslag senare i kommunfullmäktige. De arbetade i sina partigrupperingar med att skapa större förståelse för BUN:s behov. Ja, ja… Det har vi ju sett de senaste åren hur framgångsrikt det har varit…
När ordförande ställde proposition på de två förslagen, dvs ordförandes förslag mot Vänsterpartiets, så hördes några fler röster på Vänsterpartiets yrkande. Öhh? Jag begärde därför votering för att få klarhet.
Det visade sig att de två sverigedemokraterna röstade för Vänsterpartiets yrkande. Fyra röster för Vänsterpartiets förslag, fyra röster för ordförandes förslag och tre nedlagda. Bo Carlssons ordföranderöst avgjorde. Barn- och utbildningsnämnden skulle inte begära mer pengar än den budgetram som tilldelats av kommunstyrelsen.
Jag ska väl inte sticka under stol med att de andra partiernas agerande var en besvikelse…
Eva Lindgren (V) och jag reserverade oss för säkerhets skull mot beslutet.
Det blev ingen mer votering på sammanträdet. De andra besluten togs i full enighet. Det var dock som vanligt en del frågor och diskussioner, men stämningen var hela tiden god. En bidragande orsak är 
ordförande Carlssons sätt att föra klubban. Bo Carlsson som för övrigt uttryckte sin övertygelse om att politiker måste kunna ändra tveksamma och mindre bra beslut. Jag lovade att notera detta för framtida bruk. Och det har jag nu gjort…
Sammanträdet slutade kl 14.07, och denna gång hann nämnden med att äta lunch under en timme.
BUN: Budgetyrkande från V
På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska budgeten för nästa år behandlas. (Se ”BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”.)
Barn- och utbildningsförvaltningen har lagt ett förslag som innebär att BUN ska acceptera den tilldelning som kommunstyrelsen har föreslagit. Det gör inte Vänsterpartiet. Vi vill satsa på våra barn och ungdomar, på förskola och skola.
Igår var inte Vänsterpartiets budgetyrkande och förslag färdigformulerat. Det är det idag. Här nedan publicerar jag det yrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram för nämnden imorgon. (Det går också att ladda ner här.)
===
Ärende 8: Budget 2023, Mål- och resursplan 2023 – 2025
Yrkande från Vänsterpartiet
I anvisningarna fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 till 885.342 tkr. Nämnden får kompensation för inflation (1,9%), höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) och hyresökning (Öxnereds skola). Det är inga pengar som så att säga går till det pedagogiska uppdraget. Nämndens budgetram ökar med 3 mkr (till elever i grundskolan i behov av särskilt stöd) och 2 mkr (till grundsärskolan för ökat elevantal). Det är pengar som nämnden fick som “extra tillskott” även 2022, inga nya pengar alltså. Slutligen utökas budgetramen med 2,584 mkr för utökade verksamheter som följer av statens tillskott i de generella statsbidragen.
Budgetanvisningarna innehåller således ingen reell ökning av de ekonomiska resurserna för själva verksamheten, även om det naturligtvis är välkomna tillskott. Ramtilldelningen innebär att om allt annat är lika, så har barn- och utbildningsnämnden samma ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som tidigare.
Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat ett förslag som ligger inom tilldelad budgetram. Förvaltningen pekar på ett antal risker med den tilldelade ramen. Om de inträffar så innebär det ökade kostnader som inte ryms. Det kan vara att barn- och elevantalet ökar mer än prognostiserat, t ex genom att fler flyktingar från Ukraina anländer till Restad Gård. Antalet elever i grundsärskolan kan fortsätta att öka kommande år. Likadant är det med barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd. Redan nu är elevernas behov så stora att rektorerna har svårt att organisera det särskilda stödet inom tilldelad budget – om behoven ökar så är inte budgetramen tillräcklig. Det kan nämnas att klasstorleken i högstadierna har utökats till 29 i varje klass för att frigöra resurser till elever i behov av stöd. Det är ett mål för nämnden att antalet barn i förskolan ska fortsätta öka. Om detta mål uppnås riskerar kvaliteten i verksamheten att försämras eftersom ramen inte räcker till. Dessutom kommer inte inflationskompensationen att räcka. Kostnaderna för måltidsproduktionen är också en stor osäkerhetsfaktor, eftersom det är svårt att förutsäga inflationstakten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har redovisat ytterligare utmaningar för nämnden. Dessa utmaningar kvarstår med den tilldelade budgetramen. Det handlar om att inte kunna öka personaltätheten, som minskade med 63 personer 2020 och ytterligare några tjänster under 2021. Det kommer även att vara svårt att rekrytera legitimerad och ämnesbehörig personal. Personalens sjukfrånvaro är på en oroande hög nivå. Betygsresultat och meritvärden ligger under riksgenomsnittet och en grupp elever har svårt att komma tillbaka till den vanliga skolverksamheten efter pandemin.
Det blir som Vänsterpartiet ser det i praktiken omöjligt att med tilldelad budgetram uppfylla fullmäktiges inriktningsmål och nämndens förväntade resultat. Vänsterpartiets ambition är emellertid att både inriktningsmål och förväntade resultat ska uppfyllas. Vänsterpartiet vill att kvaliteten i verksamheterna ska öka. Våra barn och ungdomar är den största tillgången för framtiden som kommunen har.
Barn- och utbildningsnämnden är i behov av följande satsningar.
Kostnaderna för att utöka med en lärare per skola uppgår till 12,5 mkr.
Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Förvaltningen räknar med att ca 1/3 är i behov av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet. De kommer också att få svårare att senare ta gymnasieexamen. Brist på anpassningar och särskilt stöd kan också leda till utanförskap och psykisk ohälsa hos elever. Det här riskerar i sin tur att otryggheten och arbetsmiljön blir sämre för både elever och personal. Det behövs mer personal.
Kostnaderna för att utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning i förskolan till 3,0 uppgår till 16,4 mkr.
BUN har som förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan och som tar del av en undervisning av hög kvalitet ska öka. Fler barn behöver också mer språklig träning. Att ge barnen en god språklig start är viktigt för social inkludering, deras framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ungefär 25% av barnen har en placering på bara 15 h. Det krävs ökad personaltäthet för att kunna möta dessa utmaningar. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.
Kostnaderna för arbetskläder till personalen på förskola och fritidshem uppgår till 2,3 mkr.
Fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga. I mansdominerade yrken är det för det mesta självklart att arbetskläder och arbetsskor tillhandahålls, hanteras och finansieras av arbetsgivaren. I kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för denna rätt. Det finns idag ett grundutbud av arbetskläder till personalen i förskola och fritidshem, men det är budgeten för varje enhet som är avgörande för om de anställda får arbetskläder eller inte. Detta anser Vänsterpartiet likt de fackliga organisationerna är könsdiskriminering. Det här måste ändras och dessutom att bli likställt med andra verksamheter i kommunen.
Ökade kostnader för inköp av interna måltider 4,4 mkr
Kostnaderna för inköp av måltider beräknas öka men med hur mycket är osäkert. Samhällsbyggnadsnämnden räknar enligt uppgift med en inflation på 6%. Det innebär i så fall en kostnadsökning för BUN på 4,4 mkr. Den kostnadsökningen kan ingen förvänta sig att nämnden ska betala med att minska anslaget till det pedagogiska uppdraget.
Vänsterpartiet yrkar att
- barn- och utbildningsnämnden tillförs 35,6 mkr i MRP 2023
Vänersborg 2022-04-19
BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm
För ovanlighetens skull sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) på en tisdag. Men det beror naturligtvis på att det är annandag påsk imorgon måndag.
Det är tämligen varierande ämnen på tisdagens dagordning. Det är allt från detaljplan för Hamngatan via hållbar byggnadsstrategi till nästa års budget.
Sammanträdet börjar med en så kallad verksamhetsuppföljning. Det är för att nämndens ledamöter ska få en inblick i verkligheten. Denna gång är det rektorerna på de olika högstadieskolorna som ska besöka oss politiker i kommunhuset. Från verkligheten till kommunhuset typ… Det är många nya namn på rektorsposterna sedan min “aktiva tid” så det ska bli intressant att få ansikten till namnen.
Planarkitekt Pål Castell ska informera om den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. På nämndsammanträdet i maj ska nämligen BUN fatta beslut om ett svar på granskningshandlingen. Det här är ett ärende som sannolikt angår andra nämnder mer än BUN. BUN har som sin huvudsakliga uppgift att titta på förskolornas och grundskolornas placering samt skolvägarna dit.
Ola Wesley (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. Det är en motion som har figurerat i andra kommuner också. Wesley sitter för övrigt inte längre i barn- och utbildningsnämnden, men självklart är det inget som hindrar att fullmäktigeledamöter motionerar om skolan. Nämnden ska lämna ett svar på motionen, men motionen avgörs så småningom i kommunfullmäktige.
Motionen framställer 10 krav på modersmålsundervisningen. Förvaltningen föreslår avslag på 9 av dem. På den 10:e skriver förvaltningen att:
“Möjligheter för fjärrundervisning kan ses över och övervägas vid behov”
Motionen framför flera krav som “slår in öppna dörrar”. Det betyder att motionen yrkar på åtgärder som redan är genomförda eller inte behöver eller kan genomföras eftersom verkligheten ser annorlunda ut än motionens beskrivning. Det finns också något krav där kommunen följer lagen och följaktligen inte har någon anledning att ändra. Det vore nog på sin plats att Wesley och Sverigedemokraterna tog reda på hur det ser ut i Vänersborgs kommun innan man kopierar och lämnar in motioner från andra kommuner…
Jag reagerar dock på förvaltningens svar på motionens punkt 2:
“Ensamkommande som bor i familjehem ska inte erbjudas modersmålsundervisning om inte kraven på att en vårdnadshavare skall prata modersmålet samt att språket talas i hemmet uppfylls”
I svaret skriver förvaltningen bland annat att förslaget inte är förenligt med Skollagen 10 kap 7 § som enligt förvaltningen lyder:
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk…”
Det är ett helt riktigt citat, det som står, men faktum är att de tre prickarna visar att citatet är “avhugget”. Läser man hela paragrafen i Skollagen så är fortsättningen på paragrafen (i fetstil):
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande (goda för gymnasiet) kunskaper i språket.”
Jag anser också att motionen ska avslås, men jag är lite allergisk mot förvanskningar av fakta. Faktum är att Skollagen inte är helt tydlig på denna punkt. Det finns ju ibland flera hem, familjehem eller föräldrarnas hem. Det har uppmärksammats i riksdagen i ett tillkännagivande redan 2015 (klicka här), men Skollagen har inte ändrats.
BUN ska yttra sig över kommunens nya strategi “Hållbar byggnadsstrategi”. I strategin framgår, skriver ordförande Carlsson och förvaltningschefen i förslaget till yttrande:
“att genom att välja resurseffektiva byggprocesser och sunda material ska Vänersborgs kommun se till att minska sin miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Syftet med strategin är att i byggnadsprocessen öka fokus på att välja mer hållbara och klimatsmarta processer och material.”
Det är ganska många självklarheter i strategin, men så kanske det måste vara. Ordförande och förvaltningschefen pekar på att inte bara nybyggnationer bör ingå i strategin utan också:
“mindre om- och tillbyggnationer samt underhållsarbeten av befintliga fastigheter.”
Och det är nog helt riktigt. Precis som påpekandet att strategin kan få kostnadskonsekvenser. Och vem ska betala dessa – barn- och utbildningsnämnden när den hyr t ex förskolelokaler…?
Det står en del om hantering av dagvatten i strategin, men inte ett ord om “avloppshantering”. Det är anmärkningsvärt. Det forskas, experimenteras och byggs i olika delar av världen. Allt fler inser att man måste tänka om och utforma VA-system för att återvinna resurser. Det tycks emellertid som om Vänersborgs kommun är helt faktaresistent i dessa frågor. Men det hör egentligen inte hemma i barn- och utbildningsnämnden… Men 
en länk till en kommun som har kommit mycket längre i VA-frågan kan väl vara på sin plats. Kanske kan någon lära sig lite mer om att läsa om Helsingborgs nya stadsdel “Oceanhamnen” och det världsunika källsorterande avloppssystemet “Tre rör ut” (se “Helsingborg: Tre rör ut”) eller kanske lyssna på en intervju, 2 min (se “Tre rör ut på H+ i Helsingborg”).
BUN ska yttra sig om ett upprättat förslag till detaljplan för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Syftet med detaljplanen är bland annat att:
“möjliggöra väderskyddade uteserveringar som kan användas året runt längs Hamngatan och möjliggöra bryggor längs Gamla Hamnkanalens kajkanter.”
Det låter väl bra, men å andra sidan är det ju inget som angår BUN:
“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra gällande detaljplanen då den inte berör nämndens verksamhet.”
I den månatliga uppföljningen får nämnden reda på att överskottet i mars låg på 8,9 milj kr. Det är dock lite för tidigt att dra några säkra slutsatser om detta än. När det gäller antal barn i förskolan så var de i mars 30 fler än budgeterat. Det var 50 fler barn i skolbarnomsorgen.
Budget 2023 blir en stor och tung punkt. Det lär bli en hel del diskussion. Förvaltningen har ”backat” och föreslår:
“Nämnderna har tilldelats budgetramar och anvisningar inför budget 2023 enligt beslut i kommunstyrelsen 2022-02-23 §55. Alla nämnder har i uppdrag att ta fram en budget inom tilldelad budgetram. Uppdraget innefattar att beskriva vilka åtgärder som behöver genomföras för att ha en budget inom tilldelad budgetram samt beskriva vilka konsekvenser åtgärderna får.
Barn- och utbildningsnämnden lägger en budget inom tilldelad budgetram utan specifika åtgärder.”
Jag tror att förvaltningen överlåter till politikerna i nämnden att agera och formulera ett annat beslut. Förvaltningen har gett nämnden så mycket information under sammanträdena så att de antagligen anser att nu får politiken ta sitt ansvar… Personalorganisationerna (facken) har tagit sitt. De har lämnat ett gemensamt yttrande på MBL-förhandlingarna den 4 april. Yttrandet innehöll mycket detaljerade krav… (Du kan ladda ner det här.) Och jag kan väl avslöja att Vänsterpartiet tänker lägga ett annat budgetförslag än det liggande. Det är dock i bloggskrivande stund inte färdigt, så jag får återkomma till det.
Förra sammanträdet återremitterades nämndens svar på revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Och nu har svaret omformulerats och ändrats i den riktning som revisorerna föreslog. Uppföljningen kring legitimerade och behöriga lärare ska bli tydligare, så även när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom föreslås ett nytt förväntat resultat inför 2023:
”Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökar”
Det blir bra. I maj ska ordförande Bo Carlsson (C) redogöra för nämndens svar i kommunfullmäktige.
Alla som har åkt förbi skolan i Öxnered det senaste året har säkert sett att det har byggts, till stor del, en ny skola. Som är betydligt större än den tidigare. Det behöver nu så att säga tas nya tag kring rastverksamheten. Nämnden tänker därför ansöka om medel till ett samverkansprojekt mellan Öxnereds skola och kultur- och fritidsförvaltningen. Nämnden vill anställa en fritidsledare. Det handlar om 280.000 kr i år och 270.000 kr nästa år ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser.
BUN ska revidera riktlinjerna för skolskjuts. Syftet är att:
“förtydliga rätt till skolskjuts. Förtydligande föreslås bland annat gällande bedömning av trafikförhållanden, förtydligande av avståndsregler, skolskjuts för elever i grundsärskola och växelvis boende.”
Det är bra att allt blir tydligare, men om vårdnadshavarna blir nöjda återstår att se. Själv kan jag tycka att avstånden är väldigt långa för att vara berättigad till skolskjuts. Kan en elev i förskoleklassen, 6 år, gå 2 km till skolan? Eller är det rimligt att en elev i högstadiet ska gå 5 km? För de som är berättigad till skolskjuts är det också en väldigt lång restid:
“Restid för elever i årskurs F-3 bör inte överstiga 80 min/dag och för årskurs 4-9 inte över 100 min/dag.”
Innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson informerar om vad som har hänt sedan förra sammanträdet ska nämnden översända ett yttrande angående uppföljning av avfallsplan till samhällsbyggnadsnämnden. Jag hoppar över yttrandet. Det är (vågar jag skriva det?) inte så viktigt.
Jag hoppas att ordförande Carlsson bryter för lunch denna gång om sammanträdet drar ut på tiden…
KS: Budgetramar, flygplats, TFV, dagvatten & streetrace
På onsdag är det som vanligt ett “tungt” och viktigt sammanträde med kommunstyrelsen. Det är återigen på distans, men jag har en känsla av att ordförande Benny Augustsson (S) snart kallar in alla ledamöter till kommunhuset.
Kommunstyrelsen ska avhandla 21 ärenden och för att kunna göra det ska ledamöterna läsa igenom 1.065 sidor. Så här ser onsdagens dagordning ut:
Det blir som vanligt också en del information. Förutom att kommunstyrelsens ordföranden ska informera om vad de har haft för sig sedan sist, så har kommundirektören sin stående informationspunkt. Det blir vidare föredragningar om budgetanvisningarna, den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön samt den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022-2033. Förvaltningschef Eddie Sandin och VA-chef Daniel Larsson ska också informera om de föreslagna verksamhetsområdena på Vänersnäs.
Va och reningsverk
Den sistnämnda informationen blir särskilt intressant. Den handlar om två av mötets ärenden, ärendena 16 och 17 – “Införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1 [respektive 2] (del av Vänersnäs)”. De ärendena redogjorde jag för igår. (Se “KS: VA Vänersnäs”.) Jag kan dock inte låta bli att citera en del av ett inlägg idag från “VA i tiden nätverk” (se Facebook), som beskriver de kommunala VA-lösningarna:
“I konventionella kommunala VA-näten blandar vi i stället vatten av dricksvattenkvalitet – vårt kanske viktigaste livsmedel – med den bästa växtnäringen i form av kiss och bajs. Därefter blandar vi detta avloppsvatten med alla andra avloppsvatten från industrier, kemiska ämnen, ämnen som överhuvudtaget inte ska komma ut i miljön, PFAS-ämnen från alla möjliga källor där inte minst flygflottiljer varit en av källorna. Kort sagt hela det moderna samhällets samlade miljögifter och föroreningar. Från reningsverken går en del ut i havet, sjöar eller älvar medan en annan ansenlig mängd hamnar i reningsverkens slam. Och detta slam hamnar på vår åkermark där vi odlar vår mat!”
Det var en utvikning…
FÖP Vänersborg Vargön
Kommunstyrelsen ska besluta om att ställa ut förslaget till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön för granskning. Jag kan inte se i underlaget hur länge granskningen ska pågå, men enligt plan- och bygglagen (PBL) ska den pågå i minst två månader. Under granskningsperioden kan sakägare och andra lämna synpunkter på planförslaget. (Se “FÖP Vänersborg- Vargön”; jag antar att hemsidan uppdateras snart.)
Dagvattenplan
Ett antal av kommunens tjänstepersoner har, tillsammans med konsulter, arbetat fram en dagvattenplan. Den ska kommunstyrelsen skicka vidare till kommunfullmäktige för antagande. Jag blir lite förvånad att det inte blir någon föredragning kring denna.
Dagvatten är det vatten som:
“uppstår och avrinner ytligt över marken när det regnar eller när snö smälter”
Dagvatten kan vid långa och/eller kraftiga regn och skyfall leda till översvämningar. Dagvatten som rinner över markytor kan också föra med sig föroreningar som rinner ner i t ex Vänern och Göta älv.
Kommunens blivande dagvattenplan ska arbetas in i den befintliga Blåplanen. Syftet med dagvattenplanen är att:
“bygga en långsiktig plan genom att vidareutveckla vilka riktlinjer och krav som är nödvändiga för att nå kommunens mål kring dagvatten, vattenkvalitet och skyfall. Dagvattenplanen syftar även på att ge stöd i frågor som rör ansvar för dagvatten och skyfall, i befintlig bebyggelse så väl som i planprocessen.”
Det finns en hel del intressant i underlaget. Ända sedan min tid som yrkesarbetande på Dalboskolan i Frändefors, då jag varje dag passerade Dalbobron, noterade jag snöupplagen på Sanden. Vid snörika vintrar var högarna stundtals gigantiska från stans gator och parkeringar. Och snön var inte direkt ren, föroreningshalterna i smält snö är höga. I underlaget står det:
“I samband med nya vattenskyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta Älv kommer förmodligen dessa upplagsplatser inte längre att tillåtas.”
Bara “förmodligen” tänker jag…
Streetrace
KS vill att kommunfullmäktige ska avslå en motion från Medborgarpartiet om att möjliggöra lagliga streetrace. Motiveringen är att:
“säkerheten på och runt vägen inte kan säkerställas på tillfredsställande sätt.”
Och det är nog en helt riktig bedömning. Men skulle inte kommunen kunna stödja och hjälpa till om det visar sig att det finns ideella krafter som ställer upp med tid och arbetskraft – och pengar? Intresset för motorsport är nämligen enormt stort i Sverige. Och det är nog så att initiativet måste komma från privat håll om en sådan här idé ska förverkligas.
Flygplatsen
Kommunstyrelsen ska svara på en remiss från Infrastrukturdepartementet om beredskapsflygplatser. Det handlar naturligtvis om Trollhättan-Vänersborgs flygplats, som faktiskt finns med i Trafikverkets förslag till ytterligare beredskapsflygplatser. Majoriteten i samtliga ägarkommuner, Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil, är positiva till flyg och flygplatser. Det brukar bara vara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som lägger ner sina röster i flygplatsfrågan. Jag gissar att det blir så på onsdag också.
Transportinfrastruktur
På morgonen ska kommunstyrelsen få information om Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. Senare på dagen ska KS ställa sig bakom ett upprättat förslag till yttrande.
Vänersborgs kommun har framfört flera synpunkter på förslaget. Kommunen är inte riktigt nöjd med den nationella planen. Förvaltningen skriver:
- “Vänersborgs kommuns [saknar] satsningar på det som benämns som ”Missing Link” dvs dubbelspår genom Dalsland mot Norge. På denna sträcka har satsning på den första etappen Öxnered – Skälebol tagits bort från förra planen vilket kommunen anser vara mycket olyckligt…”
- “Utbyggnaden av E45 mellan Vänersborg och Mellerud borde ha en betydligt högre prioritet än vad planen redovisar. Sträckan är hårt belastad med många olyckor som följd. Med en ramhöjning på 10% bedömer Trafikverket att en första etapp av E45 kan byggas ut mellan Liden (vid skroten där den nuvarande 2+1 vägen slutar; min anm) och Frändefors. Vänersborgs kommun anser att den första etappen ska inrymmas i grundförslaget och inte som något som endast kan genomföras genom en ramhöjning.”
- “I Västragötalandsregionens målbild för tåg 2028 pekas flera stationer ut som ska öppnas för tågtrafik. Två av dessa i ligger vår kommun. Dessa är Brålanda och Frändefors stationer där den förstnämnda, Brålanda öppnas före 2028. Detta nämns inte i förslaget och inte heller i regionplanen som är framtagen av Västra Götalandsbanan. Vänersborgs kommun anser att det bör finnas en tydlig strategi för hur målbilden ska genomföras i både den nationella såväl som den regionala planen där ansvaret för olika delar tydligt redovisas och tidsätts.”
Det är inga roliga besked från Trafikverket, men det gäller för kommunen att “sätta ner foten och ryta ifrån”.
Måltidspolicy
Kommunstyrelsen ska översända ett yttrande kring en ny måltidspolicy till samhällsbyggnadsnämnden. Det är inte mycket att säga om den. Den innehåller inga konstigheter om att barnen t ex ska äta vegetarisk mat. Däremot tar policyn upp vikten av att handla lokalt och minska transporterna. I KSAU fick Lena Eckerbom Wendels (M) förslag majoritet. Hon föreslog en ändring av meningen…
“Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar”
…till…
“Även andelen hållbara råvaror ökar”
Vi får se om det blir något “bråk” om det på sammanträdet.
Budgetramar
Det kanske allra viktigaste ärendet kommer sist på dagordningen. Kommunstyrelsen ska besluta om de så kallade budgetramarna för nästa år.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) lägger fram ett förslag på anvisningar och planeringsramar för budget 2023. Det handlar alltså inte om, som någon skulle kunna förledas att tro, att politikerna i kommunstyrelsen ska bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Och sedan utifrån prioriteringarna fördela de ekonomiska resurserna. Nej, allt är som vanligt – Augustssons förslag på anvisningar utgår från årets budget. Som i sin tur utgick från budgeten året innan…
Och självklart tecknas dessutom en dyster bild av nästa år. Skatteunderlaget växer i långsammare takt (i en nyligen uppdaterad prognos från SKR förväntas dock skatteintäkterna öka), Vänersborg får 13 milj kr mindre i statsbidrag, pensionskostnaden ökar med 35 milj, de resurser som krävs för att upprätthålla välfärden på dagens nivå ökar snabbare än skatteintäkterna och det kommer att ställas krav på effektiviseringar och besparingsplaner osv.
Borta är pengarna från 2020 och 2021. Den minnesgode kommer kanske ihåg att kommunen gjorde ett nästan ofattbart överskott 2020 på 161 milj kr och på lika ofattbara 185 milj förra året… Dessa överskott användes till att betala tillbaka lån för investeringar och/eller slippa att ta nya lån. Det torde innebära att kapitaltjänstkostnader såsom ränta har minskat i år. Jag undrar hur mycket dessa kostnader minskat år 2023 tack vare att kommunen har en mindre låneskuld än om överskottet inte hade använts till detta? Det måste jag fråga.
Bilden av år 2023 betyder självklart att de stora nämnderna, som så att säga står för välfärden, social- och barn- och utbildningsnämnden, inte på långa vägar kommer att få de pengar som de behöver för att täcka behoven. Kommunen måste dra in ytterligare några hack i svångremmen… Eller rättare sagt – gamla och sjuka, barn och elever får inte de resurser som de borde få…
De budgetramar som kommunstyrelsen ska besluta om på onsdag betyder att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom kommunstyrelsens anvisade 
ramar. Nämnderna ska även beskriva åtgärder och konsekvenser för att hålla sig inom dessa ramar. Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Den slutliga budgeten beslutas sedan av kommunfullmäktige i juni. (Och eftersom det är valår också i november av det “nya” fullmäktige.)
På onsdag har antagligen inga partier hunnit med att formulera några egna förslag. De kommer senare.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer