Arkiv
En dyster läsning (om verksamhetsberättelsen för 2010)
För bara en vecka sedan skrev jag här i bloggen:
”Under 2008 och 2009 minskade elevpengen i Vänersborg med 2 568 kr per elev för elever i F-5 och med 2 753 kr per elev för elever i 6-9. Antalet utbetalda löner minskade under samma period för nämnden från 1459 till 1230, dvs en minskning med 223 personer. Personaltätheten inom grundskolan sjönk från 8,07 till 6,62 per 100 elever, inom skolbarnsomsorgen ökade antalet barn per årsarbetare från 14,62 till 20,96 (förändringen från vårterminen 2009 till vårterminen 2010). Inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.”
Hemska siffror.
Nu har jag har läst ”Bokslut 2010. Lång verksamhetsberättelse.” För Barn- och Ungdomsnämnden/Barn- och Ungdomsutskottet.
Det är en dyster läsning.
Så här börjar verksamhetsberättelsen för 2010:
”Barn- och ungdomsutskottet redovisar ett underskott om 6,9 Mkr, vilket är 5,3 Mkr bättre än delårsprognosen. … Grundskolan och fritidshemmen har sänkt sina kostnader med 7 %. Personalneddragningar har gjorts vilket resulterat i att personalkostnaderna minskat med 20 Mkr motsvarande ca 5 %.”
Personalkostnader under 2010 minskade med 20 miljoner kronor…
”Den 1 november 2010 hade barn- o ungdom/kulturnämnden 997 personer tillsvidareanställda. Det är en minskning med 49 personer sedan 2009.”
Jag läser vidare i verksamhetsberättelsen om förskolor:
”Trots att antalet barn inom förskolan ökar med ca 3 % är nettokostnaden per kommunal förskoleplats lägre. Detta beror på att förskolorna tagit emot fler barn utan att utöka personalen. Personalkostnaden per barn har minskat med 3 %.”
Med tanke på det så är det väl inte konstigt att:
”… många föräldrar känner en oro över stora barngrupper och minskad personaltäthet.”
Det är en dyster läsning.
När det gäller skolbarnsomsorgen så har:
”stora personalneddragningar … lett till att nettokostnaden per barn minskat med drygt 20 %.”
Det är en dyster läsning.
Under ”Målavstämning” för grundskolan står det:
”I Vänersborg var 88 procent behöriga till gymnasiet.”
”Andel elever som hade godkänt i alla ämnen låg på 73 procent, en stor försämring både jämfört med föregående år och med riket.”
”Av elever med utländsk bakgrund var det 57 procent som fick godkänt i alla ämnen…”
”I jämförelse med föregående läsår har resultaten försämrats.”
”De senaste årens satsningar på kärnämnena har inte lett till ökad måluppfyllelse i övriga ämnen eller att eleverna, i genomsnitt, fått högre betyg.”
Det är en dyster läsning.
Framtiden då? Ser den ljusare ut? Eller åtminstone – vad behöver göras för att den ska bli ljusare? Behövs det mer resurser? Jag citerar ur avsnittet Framtidsutsikter:
”Beslut förväntas … om förändrad struktur med färre, större och mer strategiskt belägna enheter som leder till en bra organisation, god personaltäthet och hög servicegrad.”
Med andra ord. Lägger nämnden ner skolor så leder det till god personaltäthet (och hög servicegrad!). Det behövs inga mer pengar till barnen och ungdomarna. Lägg ner skolor. Stoppa in eleverna i de befintliga klasserna. Då ökar personaltätheten! Eller?
Jag läser vidare.
”För att given budgetram ska hållas är fortsatt fokus på ett effektivt resursutnyttjande präglat av nytänkande och flexibilitet mycket viktigt.”
Alltså. Är man nytänkande och flexibel behövs inte mer pengar. Det bör väl rimligen också betyda att är man ännu mer nytänkande och flexibel kan nämnden spara ännu mer pengar och plocka bort ännu fler tjänster?
”En fortsatt analys av skolornas resultat och långsiktiga utvecklingsinsatser är nödvändig för att öka måluppfyllelsen.”
Jag vet inte om det är menat att vara cyniskt. Jag tror inte det, men det nästan känns så. Det krävs inte fler pedagoger på förskolan eller grundskolan, det krävs – fortsatt analys.
Det känns provocerande. Inte bara mot kommunens alla pedagoger. Det känns cyniskt och provocerande gentemot alla barn och ungdomar – och föräldrar!
Ju flexiblare och mer nytänkande pedagogerna är desto färre behövs. Är pedagogerna riktigt flexibla och nytänkande kanske de till och med kan avskaffa sig själva?! Det gäller dock bara pedagoger. När det gäller arenans marknads- och driftavdelning, gäller inte detta. För att förvaltningen ska kunna genomföra större publika evenemang krävs:
”En ny organisation med samlad kompetens för marknadsföring och genomförande av evenemang. … Beroende på uppdrag fodras ytterligare investeringar och mer personal inom både administration och drift.”
Det är skillnad på folk och folk eller verksamhet och verksamhet.
Verksamhetsberättelsen för 2010 är en dyster läsning. På måndag ska den godkännas av Barn- och Ungdomsnämnden.
Jag undrar hur vissa vänsterpartister röstar?
Måste skolor läggas ned?
I dagens ttela kan man läsa att Barn- och ungdomsnämnden måste lägga ner skolor. (Till ttelas artikel.) Jag känner inte till den lag som säger detta… Vad jag vet så är nedläggningar ett resultat av politiska beslut. Men visst, skolor är hotade av nedläggning.
Några läsare av gårdagens blogg kanske undrar varför jag inte skrev om nedläggningshoten. Det är helt enkelt så att den diskussion om småskolornas framtid som vi hade i tisdags inte är ny. BUN har diskuterat detta under hela den förra mandatperioden. Det är helt enkelt så att samma diskussion fortsätter.
Jag tycker att frågan om småskolorna är mycket svår. Det finns flera saker som talar för att bevara skolorna på landsbygden och det finns många skäl till att lägga ner några skolor.
Under den förra mandatperioden försökte jag därför hitta en öppning mot en möjlig lösning. Jag framförde mina tankar i en motion. Motionen var inte så lång och jag vill gärna återge den i sin helhet – särskilt när BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel i dagens ttela säger: ”…ska vi även ägna oss åt landsbygdsutveckling måste vi få mer pengar från kommunfullmäktige.”
Jag skrev min motion i september 2007.
Ur ”skolekonomisk” synvinkel är det inte motiverat att behålla småskolorna på Dal. Ser man till elevantalet så räcker det med två F-6-skolor, Frändeskolan och Brålanda skola. Dessa skolor kan rymma samtliga områdets F-6-elever utan några som helst problem. Ur Barn- och ungdomsnämndens perspektiv är detta det mest optimala beslutet. Det är alltså väl motiverat ur ekonomisk synvinkel för Barn- och ungdomsnämnden att lägga ner skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud.
Det finns emellertid andra, tungt vägande skäl till att behålla dessa små skolor. Det kanske tyngsta är att skolorna är i stort sett den enda service som kommunen erbjuder invånarna i dessa delar av kommunen. Invånarna har en mycket dålig kommunal service trots att de betalar lika hög kommunalskatt som alla andra i Vänersborg. Att lägga ner skolorna är att ta den sista, och enda, servicen ifrån dem. Att skolorna finns kvar på landsbygden kan också vara ett sätt att på sikt locka till sig nya invånare till dessa områden. Det finns fler skäl, jag ska inte gå in på dem alla.
Kontentan av det hela är att Barn- och ungdomsnämnden egentligen inte har något intresse av att driva skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud vidare. Kommunen som helhet däremot har ett intresse av dessa skolor finns kvar.
Jag föreslår därför att Kommunfullmäktige ger ett speciellt landsbygdsanlag till Barn- och ungdomsnämnden för att nämnden ska kunna behålla skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud. Summan bör uppgå till det som det kostar extra att driva dessa skolor jämfört med att lägga ner dem. Hur stort detta belopp är får en utredning visa.
Min slutsats var alltså att kommunfullmäktige borde ge mer pengar till BUN så att BUN skulle kunna bevara skolorna – som ett led i kommunens landsbygdspolitik.
Det var nog synd om landsbygdsskolorna att det var just en vänsterpartist som skrev den här motionen. Förslag från vänsterpartister måste ju de andra partierna rösta mot. Det skedde så klart också. Lena Eckerbom röstade NEJ. Centerpartisterna röstade NEJ. Hela kommunfullmäktige röstade NEJ.
Nu är det en klen tröst att politiker från vissa andra partier säger att de ångrar sig. En klen tröst – i synnerhet för de som bor på landsbygden.
Så nu fortsätter diskussionen.
Lena Eckerbom Wendel säger i ttela idag att det lika gärna kan bli så att en skola i tätorten läggs ned. Samtidigt redovisar ttela de olika skolornas renoveringsbehov. Det gör naturligtvis skolfrågan än svårare. Och det är sant, det är som ttela skriver. Flera skolor, inte bara landsbygdsskolor, är i skriande behov av renovering.
Så det är inte bara dalslandsskolorna det handlar om. Det kanske är Blåsut, som måste renoveras för många miljoner, som bör läggas ner? Det kanske är Mulltorp? (Förslagen finns med som alternativ i den utredning som tjänstemännen gjort.) Det kanske är Väne Ryr?
Hur har det kunna bli så här?
Det grundläggande felet är att sossarna, centerpartisterna och kristdemokraterna (KD stödde som bekant S och C i det mesta förra mandatperioden!), oftast med stöd av moderater och folkpartister, inte har haft någon plan för den framtida skolsituationen i Vänersborg. Partierna har istället fattat flera delbeslut utan att ha en helhetssyn. Flera beslut har dessutom tagits ”under prestige” och på mycket lösa boliner. När väl besluten fattats har de i sin tur försvårat eller till och med omöjliggjort en bra helhetslösning.
Det var t ex viktigast av allt för S, C och KD att lägga ner Huvudnässkolan. Det bestämdes först av allt (trots protesterna från en massiv folkopinion). Efter det beslutet började man att titta på hur resten kunde lösas. Vart skulle eleverna från Huvudnäs ta vägen? Det blev ett hastverk. Det blev en tillfällig inkvartering på Trenova. Det var inget bra för eleverna.
Senare beslutade, först BUN och sedan kommunfullmäktige, att bygga en ny Torpaskola på Idrottsgatan. Det gjorde BUN och KF utan att ens ha sett ritningarna! Vänsterpartiet protesterade högt – men vad hjälpte det? Vänsterpartiet kunde man väl strunta i… (Det här beslutet är egentligen bland de sjukaste beslut som togs förra mandatperioden! Och då var ändå konkurrensen fruktansvärt hård…)
I och med beslutet om en ny Torpaskola tillsammans med ett långt (och dyrt) avtal i Vänerparken – som helt plötsligt dök upp som ett alternativ till skola för 200 elever – har den gamla majoriteten, tillsammans med de nuvarande styrande partierna, låst situationen så att alternativen för den framtida skolsituationen blir allt färre. Om det nu finns några bra alternativ kvar. För inte nog att skolbyggnaderna står där, de har också kostat en massa pengar.
För att inte tala om alla miljoner som är låsta till driften av arenan. I 33 år!
Denna planlöshet och detta slöseri med pengar gör det väldigt svårt att lösa skolproblematiken på ett bra sätt. Det framtida utseendet och den framtida organisationen av skolorna i Vänersborg är nog den mest komplicerade av alla som Barn- och ungdomsnämnden har att hantera…
Det historiska ansvaret för att denna situation har uppkommit vilar tungt på framför allt S, C och KD, men även på M och FP.
Läsare av denna blogg är mycket välkomna att lämna synpunkter och argument i frågan.
OBS!! Länsförsäkringar skriver idag i ett brev till Advokatfirman Lindahl som representerar Vänersborgs kommun:
”Vi är överens om att det var ett konstruktionsfel på takkonstruktionen vilket innebär att skadan är undantagen försäkringen oaktat hur mycket felet påverkat skadan.”
BUN:s "framtidsvyer"
Borta bra men hemma bäst.
Måndagen och tisdagen har jag ägnat åt måldiskussioner med Barn- och ungdomsnämnden. Hela den nya nämnden (nästan) var samlad på Gullmarsstrand (Fiskebäckskil). Vi diskuterade målen med Vänersborgs förskolor och skolor mm för de närmaste fyra åren, dvs till nästa val.
Det serverades kreativ LCHF-mat… Det tycker jag är imponerande. Maten var mycket god – med traditionell bacon och ägg till frukost som höjdpunkt.
Nämndens målarbete leddes av Jan-Olof ”Jolo” Olsson, en känd gammal Vänersborgsprofil. Förutom att han ”vickade” som förvaltningschef för några år sedan har han varit både lärare och skolledare i Vänersborg i många år. Ändå är han nog mest känd som måltjuv i Lärarnas korplag som vann 7-mannacupen i fotboll i början på 1980-talet. (Lärarna besegrade för övrigt Kommunal i finalen.)
Samtliga nämnddeltagare uttryckte höga ambitioner inför mandatperiodens skolpolitik. Planerna, målen och visionerna var stora.
Under dagarna hördes det kommentarer som dessa:
”Barn och ungdomar är det viktigaste vi har.”
”Vi måste minska barngrupperna på förskolan.”
”Det är viktigt öka måluppfyllelsen i skolan.”
”Man måste återanställa speciallärarna i skolan.”
”Ökat fokus på barn i behov av särskilt stöd.”
”Fler måste bli behöriga till gymnasiet.”
”Skolan måste få kosta.”
”Vi måste öka personaltätheten i grundskolan.”
Alla citaten kommer från politiker i andra partier än Vänsterpartiet. Vem som har sagt vad återkommer jag kanske till i vårens budgetdebatt… 
Samstämmigheten kring vägen till en bättre förskola och grundskola var också stor.
De flesta, kanske till och med alla (ingen uttryckte i varje fall någon annorlunda åsikt), ansåg att det måste skapas utrymme för rektorernas pedagogiska uppdrag och ledarskap, dvs rektorerna ska få fokusera på Skollagens och Läroplanens uppdrag och mål.
Utvecklingen i Nossebro (Essunga kommun) tjänade stundtals lite som ett föredöme. Nossebro gick ju från att vara en av de sämsta skolkommunerna i Sverige till att väldigt snabbt bli en av de bästa. Vad som förändrats var enligt en person från Högskolan i Borås:
”Den viktigaste faktorn … att man ser till att en rektor, en grundskolechef i det här fallet, får mandat ifrån ledningen, legitimitet i organisationen för att arbeta med pedagogiska frågor som huvudfråga. Det är det som är det väsentliga. Man kan inte belasta rektorer med allt ifrån budget, fastighetsskötsel och personalfrågor samtidigt som man ska bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Och det har man lyckats enormt bra med i Essunga. Och det vill jag påstå är kanske det viktigaste. Det man har gjort är inte revolutionerande i sitt innehåll. Det som är revolutionerande, det är att man på så kort tid vänt en dålig trend till en positiv.”
Vidare var nämnden överens om att förvaltningen måste återrapportera/återkoppla till politiken på ett annat och bättre sätt. Dessutom borde politiken hela tiden få välarbetade och kompletta beslutsunderlag med beskrivningar av alternativ och konsekvenser.
Och till sist. Samtliga uttryckte att det är viktigt med mer resurser till förskola och skola…
Som sammanfattning av dagarna kan man lugnt säga att det var svårt att se att deltagarna representerade olika partier. Det var också allas åsikt i den slutliga utvärderingsrundan. Samtliga uttryckte sin tillfredsställelse med att alla drog åt samma håll.
I juni ska kommunfullmäktige besluta om budgeten för 2012.
Arbetet kring budgetramarna har redan börjat. I början av mars diskuterade kommunstyrelsen ramsättningen för 2012. Alla partier var i praktiken överens. Utom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är sällan överens.
Vänsterpartiet föreslog att tilldela förskolan och grundskolan ytterligare 18 milj kronor. (För att se hela förslaget se ”Är politik som bandy?”)
Det är en annorlunda politik – det är inte bara ord. Det är handling.
Alla partier röstade ner Vänsterpartiets förslag. Som vanligt. (För att vara fullständigt korrekt, inte Välfärdspartiet och Sverigedemokraterna eftersom de inte har några ordinarie representanter i kommunstyrelsen.)
Det var 2 mars, BUN:s måldiskussion var 15-16 mars. Har de andra partierna ändrat sig? Har de insett att för- och grundskolan behöver mer resurser?
Kan vi hoppas att de oerhörda nedskärningarna på våra barn och ungdomar de senaste åren äntligen har lett till att de andra partierna inser att smärtgränsen har passerats och att förskola och grundskola behöver mer pengar?
Det är nog bara en från underjorden som vet.
PS. När jag ser Gunnar Lidells självporträtt (publicerad på Radio Västs hemsida, klicka här) så är det inte bara den röda kepsen som slår mig utan framför allt att han saknar öra/öron. Är det måhända någon typ av ”Freudian Slip” – nu när man blivit den som bestämmer… 
PPS. Igår sa jag vid ett tillfälle, halvt på skoj, halvt på allvar, att jag var den ende i kommunfullmäktige som stod för utbildningsminister Björklunds åsikter. Idag läser jag en debattartikel som han och min fackordförande Fjelkner skrivit tillsammans i Svenska Dagbladet igår. Den är läsvärd. (Klicka här för att läsa debattartikeln.)
Är det risk att arenan rasar?
Jag var lite sur igår. När jag skrev bloggen. Jag kan garantera er, man blir inte gladare av att studera handlingar i Barn- och Ungdomsnämndens diarium.
Idag hittade vi en uppdragsbekräftelse från COWI AB. COWI AB har fått ett uppdrag av Barn- och Ungdomsförvaltningen. Förvaltningschef Javette har skrivit på.
COWI AB har fått följande uppdrag:
”Kostnadskalkyl för ombyggnad av väggar så de klarar verklig rörelse i yttertakskonstruktion. Kalkylen utförs utan föregående projektering vilket ökar osäkerheten i kalkylen.”
Fråga mig inte vad det innebär. Det bara låter hemskt. Förra vintern visade det sig att taket inte höll. Denna vintern visar det sig, vad då – att inte heller väggarna håller?
Är det risk att arenan rasar?
Det låter hemskt på ett annat sätt också. Det låter hemskt – dyrt. COWI beräknar att det kostar 25.000 kr – bara att ta fram kalkylen. Timarvodet för de två personerna som ska göra kalkylen är 850 resp 750 kr i timmen. (Tänk att jag trodde att förvaltningen tyckte sådana timpriser var alldeles för hutlöst dyrt… Eller beror det på vem som gör ett jobb…?)
Bygga om arenans väggar – vad kan sånt kosta? Hur mycket pratar vi om?
Vad har vi egentligen fått för 300 miljoner? Har alla pengarna verkligen gått till själva bygget…? Inte fasen kan man väl bygga en bandyhall för 300 miljoner och sen håller varken tak eller väggar?
Jag har inga svar. Däremot har jag lärt mig att jag som ledamot i nämnden är ansvarig för arenabygget. Även om jag röstar nej. Därför tänker jag på nästa nämndsammanträde fråga vad det här handlar om och vad det kan kosta.
Det lär väl i och för sig inte hjälpa. Det gjorde Vänsterpartiet redan på hösten 2007. Då fick vi lögner till svar. Det spelade ingen roll. Jag var ändå ansvarig. (Om du inte vet vad jag skriver om så kan du läsa gårdagens blogg här.)
Denna gång har jag dock större hopp. Jag tror nämligen inte att ordförande Lena (M) accepterar några lögner till svar. Inte ens till en vänsterpartist.
Det lär väl i och för sig inte hjälpa – det heller. Får jag sanningen som svar är jag väl antagligen ännu mer ansvarig för arenabygget…
Jag är nog sur idag också.
Huvudman: Vänersborgs kommun
Huvudman för förskolan och skolan är kommunen.
Den nya Skollagen som träder i kraft 1 juli ägnar ett särskilt kapitel åt huvudmannens uppgifter. Det är ett viktigt kapitel. Skolan har ju sitt uppdrag från riksdag och regering samtidigt som kommunen står för allt det ekonomiska, organisatoriska etc. Inte nog med det, all personal inklusive rektorer anställs av huvudmannen.
Det här förhållandet leder till en slags dragkamp om vem som egentligen bestämmer över skolan.
Kapitel 2 i den nya Skollagen reglerar huvudmannens ansvar för skolan.
Det mesta i kapitlet är en ganska tråkig läsning. En stor del handlar om vilka som får anställas i skolan, vilka behörighetskrav som ska ställas på rektorer och lärare osv.
Några intressanta ”detaljer” finns det dock även om detta. När det gäller undervisning säger Skollagen att huvudmannen ska använda lärare och förskolelärare som har en adekvat utbildning, dvs en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. Det krävs någon typ av (adekvat) examen.
Som rektor eller förskolechef (rektor på förskolan ska i fortsättningen inte kallas för rektor) får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Här tycks det finnas ett visst ”friutrymme”. Hur avgör huvudmannen vem som har pedagogisk insikt? Huvudmannen har ju sällan något pedagogiskt intresse. Huvudmannens största intresse brukar vara om skolan håller budget eller inte. (Såvida inte skolans resultat slås upp i massmedia.) En bra rektor kan således i kommunens ögon vara en rektor som håller budget. När en rektor eller förskolechef ska anställas kan nog andra faktorer än pedagogisk insikt bli aktuella.
Skollagen slår fast att det ska finnas en elevhälsa. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Samma sak med Studie- och yrkesvägledare. I Skollagen står att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.
”Ska finnas tillgång till” är naturligtvis ett luddigt begrepp. Syftet från lagstiftarens sida är nog ganska klart, men i praktiken är risken stor att huvudmannen i t ex besparingstider ofta drar ner på sådant här.
Huvudmannen ska vidare se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Lagen säger ”ges möjligheter till”, dvs i meningen tid och pengar. Skollagen förutsätter säkerligen också att den här kompetensutvecklingen är av god kvalitet. Det händer att huvudmannen prioriterar kompetensutveckling från andra premisser än styrdokumenten, t ex förordar kurser i arbetslagsutveckling.
I Vänersborg är mycket liten tid avsatt för utbildning, kompetensutveckling, i den nya Läroplanen. Huvudmannen utgår dessutom från att pedagogerna kan utbilda sig själva. Huvudmannen skickar några pedagoger på en endagskurs så att de kan kompetensutveckla resten av personalen på någon K-dag…
Huvudmannen har också en del ”fysiska” uppgifter. Det ska finnas lokaler och utrustning. Ganska självklart kan tyckas, men samtidigt säger Skollagen att utrustning ”som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas”. Dessutom ska det finnas ”lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”. Finns det datorer på alla skolor i Vänersborg så att det räcker till – för att ta ett exempel?
Det ska också finnas tillgång till bibliotek samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider (utan kostnad).
Andra viktiga uppgifter huvudmannen är att se till att det inte förekommer kränkande behandling. Ett kapitel ägnas åt detta.
Slutsats.
Huvudmannens, dvs kommunens, uppgift är att se till att rektorn och pedagogerna kan sköta sina jobb, dvs sina uppdrag givet från riksdag och regering. Huvudmannens uppgift är att se till att på alla sätt ge de nödvändiga verktygen för detta jobb.
Det framgår tydligt av Skollagen (och Läroplanerna) att det är rektorn och förskolechefen som är ansvariga för all pedagogisk verksamhet i skolan och förskolan.
Det står däremot inget i Skollagen eller Läroplanerna att rektorn och förskolechefen är ansvariga för t ex budget, fastighetsskötsel och personalfrågor.
I Vänersborg, och många andra kommuner, har sådana uppgifter, som budget, fastighetsskötsel och personalfrågor, pålagts rektorn och förskolechefen av den kommunala huvudmannen.
Nu är ju rektorn och förskolechefen anställda av kommunen. Eftersom det är huvudmannen som då också står för t ex rektorns löneutveckling så kan många rektorer komma i svåra valsituationer.
Detta är mitt fjärde inlägg om skolan. Det första handlade om Pisaundersökningen, det andra om rektorns statliga uppdrag och det tredje om rektorn i Vänersborg.
Rapport från BUN 3: Några reflektioner
Så här dagen efter Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde så går jag runt med några små funderingar.
När tjänstemännen informerade om bland annat PISA-undersökningen (Bloggade för en månad sedan om PISA-undersökningen.) sa de många helt korrekta saker, t ex att Sverige är ett av få länder där både de genomsnittliga resultaten och likvärdigheten samtidigt har försämrats. (Skolverket drog de slutsatserna.)
Men varför nämnde de inte en annan av de viktiga slutsatser som Skolverket drog av undersökningen?
“… för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån är resurser som lärartäthet och klasstorlek betydligt viktigare.”
Är inte det ett viktigt budskap att lyfta fram efter åratal av besparingar och neddragningar i Vänersborgs skolor? Det hade väl varit viktigt för alla nya ledamöter att veta?
Sedan sas det på informationen att alla elever har rätt till särskilt stöd. Även de ”duktiga”. Jag blev konfunderad, det hade jag aldrig hört. Jo, det stod i Skollagen kap 3 fick jag till svar.
Idag kollade jag Skollagen kap 3. Tyvärr, det står inte så. Det är bara elever som befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås som har rätt till särskilt stöd.
§ 10: ”det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.”
Att sedan ”alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål” är en annan sak. Det handlar inte om särskilt stöd.
För övrigt lär SKL (=Sveriges Kommuner och Landsting) ha räknat ut en ny skatteprognos för Vänersborg. Vänersborg får enligt beräkningarna ytterligare +13 miljoner. De pengarna behövs inom både förskola och skola. Även Socialnämnden behöver mer pengar.
Rapport från BUN 2: Det är något som inte stämmer…
Vid det förra nämndsammanträdet togs kommunens yttrande över James Buccis (V) JO-anmälan upp. Vänsterpartiet reserverade sig (det kan du läsa här).
I kommunens svar till JO fanns en mycket underlig passus.
”Centrala registreringsfunktionen har, då någon efterfrågat handlingar som kunde finnas på Arena-Fritid, hänvisat till Arena-Fritids ankomstdiarium. Förfarandet har varit sanktionerat av den centrala myndigheten och har pågått under lång tid.”
Jag hade till dagens sammanträde lämnat in en skriftlig fråga om detta, om Arena-Fritids ankomstdiarium. Jag frågade:
”Då jag efter många år i Barn- och ungdomsnämnden aldrig har hört talas om detta diarium och inte heller blivit hänvisad dit då jag efterfrågat handlingar undrar jag:
När blev detta diarium sanktionerat och av vem?
Jag ber också att få veta i vilket protokoll jag kan se detta beslut.”
Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) sa att jag får svaret vid ett senare sammanträde. Då undrade jag varför. Jag ville ju bara ha ett datum när beslutet om detta diarium togs.
”Det finns inget sådant beslut” sa Lena.
Va’? Kommunen skriver ju att diariet ”varit sanktionerat av den centrala myndigheten”. Stämmer inte detta? Är det någon som försöker…
Lena fortsatte:
”Å andra sidan finns inga andra beslut om diarier heller.”
Kerstin Andersson (FP) brukar säga att jag är ute och cyklar. Nu tror jag att ordföranden är det.
Jag vet inte varför Lena intog försvarsställning (som jag uppfattade det). Hon behöver ju inte försvara något, hon har ju inte bestämt något om detta. Fast det är klart, meningen ovan, ”varit sanktionerat…”, har hon ju skrivit under på… Har Lena blivit lurad?
Nu får Lena se till att få upp cykeln på vägen igen.
Vi får se hur svaret lyder nästa sammanträde. Lite spännande blir det.
(Detta är den andra rapporten från dagens BUN-sammanträde. Den första hittar du här.)
Rapport från Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde 1
Idag var det sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden, årets andra och det andra med en moderat ordförande – Lena Eckerbom Wendel, för dagen något trött efter en lång bilresa från Uppsala.
Förmiddagen ägnades åt information och upplysning för nämndens ledamöter. Kanslichef Claire Melin (fd Gabrielsson) var där liksom verksamhetscheferna Boel, Anne-Len och Sven-Eric. De senare informerade om förskola och grundskola. De pratade bland annat om den nya Skollagen och den nya Läroplanen.
Vid ett tillfälle visade Anne-Len en PowerPoint-bild där det stod att det finns en ny åtgärd beskriven i den nya Läroplanen, man ska kunna utfärda skriftliga varningar i skolans värld. Då tänkte jag att då ligger Vänersborg i framkant, för det verktyget har vi ju använt för länge sedan… Finkänslig som jag är så sa jag inget.
Sedan började det riktiga sammanträdet (efter att Lena hade introducerat några nymodigheter i sammanträdesteknik).
På dagens dagordning stod bland annat att nämnden skulle behandla en begäran om extra anslag till Arena Vänersborg. (Igen.)
Vänsterpartiet yrkade avslag. Inga pengar till Arenan förrän alla papper läggs på bordet. Det var vår ståndpunkt. Inget annat parti tyckte så. Alla andra partier var för mer pengar till arenan. Även Miljöpartiet och Välfärdspartiet – fast de sa ingenting. Men tystnad i sådana här sammanhang är samtycke.
Vi reserverade oss. Så här skriver vi i reservationen:
”Vänsterpartiet kan inte gå med på att avsätta mer pengar till Arena Vänersborg innan vi får svar på vad det egentligen är som pengarna går till. Så länge ett antal utredningar och handlingar är belagda med sekretess så har vi inte hela arenabilden klar för oss. Att i det läget äska ett antal miljoner kronor som vi ska ge till arenan ”i blindo” är något som vi bestämt avvisar.”
(Jag skrev lite mer om detta i gårdagens blogg som du hittar här.)
Vänsterpartiet hade också lagt en motion i kommunfullmäktige om SYV. Nämnden skulle yttra sig om den idag. Naturligtvis tyckte alla andra partier att det skulle bli avslag.
Det hör liksom till. Står det Vänsterpartiet på något så står det. Det betyder nej. Nu börjar Miljöpartiet och Välfärdspartiet också att säga nej. Hoppas att det är tillfälligt.
Jag argumenterade om att utredningens förslag om kommunens SYV-organisation inte var speciellt genomtänkt eller bra. Kanske hamnade jag lite utanför dagens ämne då. Men jag var tvungen att säga det och att SYV håller på att rustas ner.
Vid ett tillfälle noterade jag att Sjöbergh, ol’ chap, sa att SYV informerar, men det är ”lärarna som handhar barnen”. Och där ligger nog problemet.
Förvaltningen, och tydligen de andra partierna också, ser SYV-konsulenterna som konsulter som kommer inflygande till skolorna och informerar eleverna. Vänsterpartiet ser SYV:arna som en del av skolan elevvårdsarbete där det är viktigt att det finns personliga kontakter mellan vuxen och elev.
Och SYV:arna har en kompetens som inte lärarna har. Och som lärarna inte ska ha. I den nya Skollagen så står det att eleverna:
”ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.”
Jag tror att SYV, som en del av elevvården, kan ha motivationssamtal med elever, kan få eleverna att förstå vikten av utbildning och skola av andra skäl än betyg, kan söka upp barn som är på glid och att få elever att gå utanför sina ramar.
Det är min bestämda uppfattning att en SYV-organisation som inte fungerar får till följd att framför allt elever med invandrarbakgrund och elever vars föräldrar har låg utbildningsnivå drabbas hårdare än andra grupper.
Som sagt. Den tyckte ingen annan.
Noteras kan att sossarna agerade i den här frågan. Jag skojar inte. ”Var fick de luft ifrån?” som ungdomarna säger. Kanske de inser att de är i opposition.
De hade ett litet ändringsförslag. Det ändringsförslaget tyckte moderaterna var kanonbra – och så tyckte alla andra partier också. Utom Vänsterpartiet då.
Så var det med den socialdemokratiska oppositionen.
(Vill du veta mer om min syn på SYV så har jag bloggat om det, här är motionen och här några funderingar.)
Det var med andra ord ett ganska lugnt möte. De två nya representanterna för Vänsterpartiet, Magnus och Mehmet, fick lära sig att Vänsterpartiet inte lämnar ett möte utan att ha lämnat åtminstone två reservationer… 
Konserthus och Arena
Dagen efter mitt bloggande om kommunens planer för ett nytt konserthus med kongressmöjligheter (här hittar du inlägget) så begav sig Radio Väst till Vänersborg. En reporter intervjuade några människor på stan och vad jag hörde så mötte Radio Väst inga positiva röster till ett nytt konserthus. Och det var ju positivt.
Det blev också en intervju med Gunnar Lidell, kommunens starke man från moderaterna. Gunnar tänker inte använda några skattepengar på ett konserthus.
”Från kommunen kan vi inte lova några som helst pengar.”
Gunnar fortsätter:
”Om en privat fastighetsägare vill bygga ett konserthus så kan jag inte tänka mig att kommuninvånare har synpunkter på det.”
Och det kan han ju ha rätt i. Vill privata fastighetsägare bygga så är det ju bara för kommunen att tacka och ta emot.
Frågan om att utreda bygget av ett konserthus med kongressmöjligheter var uppe i torsdagens sammanträde i Kulturnämnden – ni vet sammanträdet som egentligen inte var ett sammanträde utan en utbildningsdag. Men som ordföranden i nämnden, Lars Blomgren (FP), snabbt gjorde om till en sammanträde just för att klubba det här förslaget.
Som upplysning till några som undrat så kan jag nämna att Kulturnämndens ordförande Lars Blomgren är densamme som är ordförande i bandyklubben Blåsut. Ni har väl inte missat att i Vänersborg är bandy kultur? Och kultur är bandy. Och orkestermusik.
Hur som helst. Helt enligt Lars Blomgrens planer beslutade Kulturnämnden att:
”besluta att i enlighet med motionärens förslag utreda förutsättningarna för att bygga ett konserthus/en kongresshall i Vänerparksområdet.”
Det var bara Vänsterpartiet som röstade mot. Moderaterna i nämnden röstade för. De hade kanske inte lyssnat på sin ordförande… Eller också säger moderaterna en sak offentligt – och gör något annat när ingen ser. Det vore i och för sig inte första gången.
På måndag (imorgon) har Barn- och Ungdomsnämnden sitt andra sammanträde för året.
Moderaterna ordförande Lena Eckerbom Wendel föreslår att nämnden ska äska mer pengar till arenan. Hon anser att BUN behöver ytterligare 6 miljoner. En konstig siffra eftersom nämnden skulle behöva mycket mer om den ska betala arenans verkliga kostnader. Arenan kostade ju 32,1 milj kr 2010 och inget tyder på att det ska bli mindre i år. Räntorna beräknas höjas liksom kanske elpriserna, fler anställda behövs (enligt förvaltningen), det talas (i hemlighet) om elslingor på taket osv. osv.
Vänsterpartiet kan inte gå med på avsätta mer pengar till Arena Vänersborg innan vi får svar på vad det egentligen är som pengarna går till. Så länge ett antal utredningar och handlingar är belagda med sekretess så har vi inte hela arenabilden klar för oss. (Lena har under sin korta tid som ordförande fortsatt i S Anders och Marie Dahlins fotspår, dvs att sekretesstämpla arenahandlingar.) Att i det läget äska ett antal miljoner kronor som vi ska ge till arenan ”i blindo” är något som vi bestämt avvisar.
Vänsterpartiet anser också att kommunen inte kan fortsätta att driva Arena Vänersborg enligt nuvarande koncept. Det kostar bara en massa pengar. Det har ju visat sig att så länge isen ligger i arenan är det omöjligt att få hit inkomstbringande arrangemang. Det är helt enkelt för kallt. (Dock inte för kaniner.) Det går inte att fortsätta att ”lappa och laga” för att kunna fortsätta driva samma koncept för Arena Vänersborg som tidigare. Vänsterpartiet tror att vi måste bryta isen och tänka helt annorlunda. Vi kanske ska ta bort isen under några månader i början och slutet av säsongen. Värmen i arenan skulle kanske då locka hit andra typer av evenemang. Kanske skulle vi ta bort isen för gott, kanske lägga på konstgräs? Då skulle kommunen dessutom spara elkostnader för isproduktionen och samtidigt få bort en hel del uppvärmningsproblematik. Och fler evenemang skulle kunna förläggas till arenan.
Annons från lördagens TTELA.
Det finns många idéer och uppslag bara man tänker nytt och förutsättningslöst. Vänsterpartiet anser att en sådan här utredning bör startas snarast.
Vänsterpartiet anser också att en sådan här förutsättningslös utredning bör ta upp frågan om ägandeförhållandena kring arenan. Kan arenan bjudas ut till försäljning? Går det att bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår?
Vänsterpartiet vill leta efter lösningar som minskar och helst minimerar den ekonomiska skadan av Arena Vänersborg, inte som nu när lösningar letas för att behålla det gamla misslyckade konceptet – ett koncept som innebär en allt högre kostnadsnivå. Pengar som tas från kommunens gemensamma påse pengar så att det minskar utrymmet för Socialnämnden, för Barn- och ungdomsnämnden, för Gymnasienämnden etc.
Rektorn i Vänersborg
Jag har tidigare skrivit om rektorn och rektorns uppgifter.
Som de flesta vet så arbetar rektorn på uppdrag av Riksdagen, Regeringen och Skolverket. Uppdraget finns beskrivet i Skollagen, Grundskoleförordningen och Läroplanen.
I höst kommer en ny Skollag och en ny Läroplan. Här beskrivs rektorns uppdrag tydligare än tidigare. Rektorn har också fått nya uppgifter. Det har jag beskrivit tidigare.
Rektorn är dock inte statligt anställd. Rektorn anställs av kommunen. Det blir motsägelsefullt. Rektorn får sitt uppdrag från staten men anställs av kommunen.
Kommunen har en tendens att se rektorn i första hand som en anställd som alla andra och som därför får sina arbetsuppgifter från kommunen.
I Vänersborg har därför rektorn en mängd uppgifter som går utöver det statliga uppdraget.
Rektorn i Vänersborg har följande uppdrag:
- Ansvar för RA-planer med kommunala mål.
- Ansvar för kvalitetsredovisning.
- Budgetansvar med rapporter och uppföljning
- Upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm.
Det räcker inte. Rektorn har ett personalansvar som innebär:
- Medarbetarsamtal
- Lönesamtal — lönesättning
- Kompetensutveckling
- Rehab plan samt uppföljningsarbete
- Samverkan med facken
- Utvalda mål ur arbetsmiljöplan
- Handlingsplan hot och våld
- Introduktion nyanställda
- Jämställdhetsplan
- Rapporter om tillbud och skador
- Kvalitetssäkring av verksamheten
- Bemanningsmöten i samverkan med personalsekreterare där rektors arbete stäms av.
Rektor har ett tillsynsansvar över fastigheten, uppföljning av nybyggnation och skyldighet att göra felanmälan.
Rektorn har också hand om organisationen, tjänstetillsättningar (med rekrytering, intervjuer och referenser) och schemaläggning.
Och till allt detta har också rektorn ansvar för elevvårdsarbete med tillhörande EVK och uppföljningar samt utvärderingar.
När jag studerar de uppgifter som en rektor har och jämför det med hur min rektor Ingers dag kan se ut inser jag att det ändå saknas en hel del på dessa listor.
Inger kan under en dag få ett telefonsamtal från en upprörd förälder som vill att deras dotter ska få byta lärare på elevens val, elever som kommer in och klagar på något som en lärare har gjort, en lärare som klagar på en pratig klass, avstyr en konflikt mellan två elever i korridoren, får en blankett med en ledighetsansökan från en elev som ska på skidsemester, ett mail om nya regler kring VFU-studenter, organisera en schemabrytande aktivitet, konferera med specialpedagogen, hitta en tid till ett möte med kommunens ekonom, möte med BUP, samtala med vaktmästaren som berättar att någon förstört ett lås, lyssna när en städare berättar att en elev rökt på toa och när hon ska ta en kopp kaffe så är personal där och undrar varför ämnet tyska inte får så stort anslag i år. Tyskan måste ju ha nya glosböcker.
På kvällen hastar hon sedan iväg för först ett föräldramöte i åk 7, för att sedan träffa skolans föräldraförening. När hon sedan ska gå till sängs kommer hon på att hon har glömt att skriva upp tipsraden i den tipstävling som personalen ordnar och som hon känner att hon måste delta i. Hon rafsar snabbt ihop en rad som hon SMS:ar till den tipsansvarige. (Är det så konstigt att hon, till personalens stora förtjusning, ligger sist i tävlingen?)
En dag i veckan lämnar rektorerna i Vänersborg sina skolor för att bege sig till Kommunhuset. (En dag i veckan är 20% av rektorns arbetsvecka.) Vad jag förstår inte därför att de har kommit på något som de absolut måste diskutera och därför snabbt bestämmer att nu måste vi träffas. Nej, varje torsdag är vikt för dessa möten. Först bestäms att det ska vara ett heldagsmöte varje torsdag, sen fylls dagen med ett innehåll.
Det här är naturligtvis upp och ner men tyvärr så det ofta fungerar i kommuner. Ska vi kalla det för ”det byråkratiska mötet”? (En gång i tiden arbetade jag ”centralt” i kommunen. På ett möte som jag deltog i avhandlades endast en fråga – när ska nästa möte hållas?)
Om dessa uppgifter jämförs med de uppgifter som rektor nu får med den nya Skollagen och den nya Läroplanen så inser vem som helst att arbetet som rektor i Vänersborg är i det närmaste omöjligt.
Jag tror att grunden till det hela är att den kommunala arbetsgivaren inte ser att rektorn i första hand är statens redskap för att uppfylla det nationella skoluppdraget.
Detta är mitt tredje inlägg om skolan. De tidigare handlade om Pisaundersökningen och det andra om rektorns statliga uppdrag. Om du vill veta mer om skolledarnas arbetsförhållanden så kan du läsa mer på GP:s debattsida som idag har ett inlägg från Lars Flodin, ordförande för Sveriges skolledarförbund.
Jag planerar att komma med ytterligare inlägg där jag ska försöka dra konsekvenserna av de fakta som jag har lagt fram i mina tre inlägg.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer