Arkiv
BUN 21 jan(1): Mörtvägen – återremiss
Det blev ett långt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden igår. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) slog inte klubban i bordet för att avsluta sammanträdet förrän kl 19.45. Efter 6 timmar och 30 minuter…
Mörtvägens förskola diskuterades länge. (Se ”Mörtvägen”.) Verksamhetschef Boel Jansson informerade och nämnden fick betydligt fler fakta på bordet än som fanns i handlingarna. Många av de frågor som Vänsterpartiet, och andra, ställde fick svar. Och de
var väl egentligen inte särskilt positiva för Mörtvägen.
Det finns 6 förskolor i Vargön med sammanlagt 18 avdelningar. År 2007 föddes det 85 barn i Vargön, år 2008 81 barn, år 2009 78, år 2010 78, år 2011 74 och förra året bara 61 barn. Barnantalet sjunker i Vargön och förvaltningens slutsats är att barnen helt enkelt inte kan fylla förskolorna. Vidare menade verksamhetschefen att förskolor med 2 avdelningar är sårbara och svåra ett driva ur både ett pedagogiskt och ekonomistiskt perspektiv.
Hyran för Mörtvägens förskola ligger på 519.000 kr om året, städ 113.000 kr och vaktmästeri 20.000 kr. En nedläggning av Mörtvägens förskola skulle alltså innebära en besparing för BUN på totalt 652.000 kr om året.
Mot detta står att Mörtvägens förskola är en mycket bra fungerande förskola och belägen i kanske kommunens finaste område, långt från trafikerade vägar och med endast några hundra meter från stränderna i Nordkroken. Mot detta står också att det kostar 200.000 kr för nämnden att ”gå ur” lokalerna (återställningskostnader av olika slag) och, inte minst, att besparingen för hyran i stället blir en kostnad för Samhällsbyggnadsnämnden. Pengar flyttas helt enkelt mellan förvaltningarna, men fortfarande är det kommunen och skattebetalarna som står för pengarna. Om inte fastigheten kan säljas eller hyras ut till någon annan förstås. Vilket i mitt tycke ser svårt ut, eftersom, vad jag kan förstå, lokalerna är byggda som en förskola. Här fanns det dock andra åsikter.
Man skulle också kunna se det som att de minskade barngrupperna i förskolorna i Vargön faktiskt innebär ett mera optimalt antal barn i grupperna. Att barngrupperna är för stora som de är just nu. Detta betyder dock att nämnden måste satsa mer pengar för att behålla och kanske anställa mer personal.
Och med tanke på att kommunen har pengar till annat än barn och ungdomar…
Senast igår, efter BUN-mötet, fick jag från välunderrättade källor ta del av ett rykte, som säger att kommunen har bidragit med ytterligare pengar, upp mot 100.000 kr, till bandy-VM.
Det sticker onekligen i ögonen. Kanske inte bara på en ledamot i BUN…
Vänsterpartiet ansåg på gårdagens sammanträde att det är svårt att fatta ett riktigt beslut, i en så svår fråga som en nedläggning innebär, när så många nya och viktiga fakta läggs på bordet under själva sammanträdet. Det gör det svårt att sätta sig in i allt och dessutom finns det ingen tid att diskutera helheten med föräldrar, allmänhet, partimedlemmar och andra intresserade.
Barn- och Ungdomsnämndens beslut blev att återremittera ärendet. Beslutet var enhälligt.
Beslut om Mörtvägens vara eller inte vara fattas alltså inte förrän nästa sammanträde.
Årets första BUN-möte närmar sig (2): Mörtvägen
Det är alltså BUN-möte på måndag.
Efter att nämnden har behandlat skolskjutsreglementet (se ”Årets första BUN-möte närmar sig (1)”), så ska en mycket känslig och svår fråga behandlas – en fråga som handlar om nedläggning… Nedläggning av Mörtvägens förskola på Nordkroken…
Nedläggningsbeslut är inget roliga. Det tycker ingen, varken politiker eller tjänstemän. Tvärtom, det är det värsta som finns…
En stor del av BUN:s verksamhet förra året handlade om nedläggningar. Nedläggningar av skolor. En majoritet, där dock den styrande mini-alliansen inte ingick, ville undvika det när det gällde skolor. Och så blev det. Ingen skola lades ner. (Med undantag av Sundals Ryr, där det ändå inte pågick någon verksamhet.)
Förskolorna, som också ingick i den så kallade strukturöversynen, kom liksom bort. Istället tog nämnden ett separat beslut om detta på sitt novembermöte. Det beslutet innehöll 7 punkter, varav den sista punkten lydde:
”Bygg till Lindvägens och Granås förskolor och avveckla 2 avdelningsförskolor i Vargön.”
Jag trodde att detta var ett slags inriktningsbeslut på sikt. Typ. Men se, det var det inte. Min partikollega Bäckström var dock mer klarsynt. Han skrev i sin blogg efter BUN-sammanträdet i november:
”En annan sak som kom igen var, ”Litet är dåligt stort är bra”. Denna gång handlade det om förskolan. Verksamhetschefen för förskolan ville ha ett inriktnings beslut från politiken, där hon vill förankra sina ideer om att ta bort små enheter och göra större. … Jag tror vi sköt oss i foten igår.”
Magnus Bäckström vill inte lägga ner några förskolor eller skolor.
Barn och Ungdom har dåligt med pengar. Kommunen har dåligt med pengar. Inget snack om den saken. Men jag har oerhört svårt att acceptera att det alltid tycks finnas pengar till vissa saker. Och visst tänker jag på arenan… Jag tänker också på bandy-VM, på sponsring till IFK Vänersborg, på Toppfrys, på missade momspengar på Solängen, på dyra lokaler i Vänerparken, på ombyggnad av Resecentrum osv.
Men till den vanlige vänersborgaren, till det lilla barnet, eller eleven, eller den gamle och sjuke – då ska det sparas eller ”hållas igen”.
Jag skulle vilja fråga vänersborgarna något sådant här:
Om vi säljer arenan, slutar att spendera pengar på att sätta Vänersborg ”på kartan”, slutar att satsa pengar på icke-lagstadgade verksamheter och istället satsade allt, och kanske mer till genom en mindre skattehöjning, på barn och ungdomar, gamla och sjuka, gator och fastigheter – skulle ni tycka att det var en bra idé?
Något säger mig att de flesta vänersborgare skulle tycka det.
Nu ligger följande förslag framför nämndledamöterna:
- ”att from 2013-0831 stänga Mörtvägens förskola
- att senast 2013-06-30 säga upp Mörtvägens förskolas lokaler.”
Förskolan på Mörtvägen ska läggas ner därför att, och jag citerar ur handlingarna:
”Under de senaste åren har tillgången på förskoleplatser i Vargön överstigit behoven.
En avdelning på Hallebergs förskola har till och från hållits stängd och Mörtvägens förskola har varit fylld till ca 2/3, vilket inneburit att förskolan har varit bemannad med färre personal än om förskolans platser varit besatta. En konsekvens av detta har bl.a varit att arbetssituationen för personalen varit ansträngd.”
Det saknas en hel del i underlaget anser jag. Det borde finnas mer fakta, om BUN ska kunna ta ett nedläggningsbeslut. Jag saknar både siffror och ”mjuka” fakta. Hur mycket kostar det att driva Mörtvägens förskola? Vad kostar det att bygga till Lindvägens och Granås förskolor? Vad innebär en nedläggning för barnen? Vad innebär en nedläggning för personalens situation? Vad skulle förvaltningen spara vid en nedläggning?
Vid novembermötet beslutade faktiskt BUN att:
”genomförande av åtgärder sker i takt med de ekonomiska förutsättningarna.”
Det måste enligt min mening innebära att konkreta beslut i anslutning till inriktningsbeslutet, för det var ett inriktningsbeslut (det framgår också av beslutsprotokollet), bör beläggas med specifika ”plus/minus”-uppgifter. Inte kan väl nämndens ledamöter fatta beslut utan att veta konsekvens/nytta/kostnad av sitt ställningstagande?
Jag kan det inte.
Till sist undrar jag också:
- vad händer med byggnaderna, lokalerna, som BUN lämnar ifrån sig?
- innebär inte arbetet med VA i Nordkroken att det planeras för fler bostäder i området?
- behövs en ny resursfördelningsmodell?
- har BUN avsatt för lite pengar till förskolorna?
Inför BUN 12 nov (1): Förskolestrukturen
Nästa vecka är det sammanträde med både Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) och Kommunfullmäktige. BUN har som vanligt en diger ärendelista, medan fullmäktiges ser lite lugnare ut… Det blir en tung vecka…
Det är väl ingen som har missat att det har varit en stor debatt kring skolstrukturen under våren. Däremot är det väl både en och två som har missat att 
även förskolestrukturen ska ses över. Nu på måndag, den 12 november, ska Barn- och Ungdomsnämnden diskutera och besluta i denna fråga.
Frågan är inte helt enkel. Så här lyder förslaget från förvaltningen:
- ”Bygg ut Tenggrenstorps förskola med 2 avdelningar (utredning pågår)
- Stäng Belfragegatans förskola och flytta verksamhet till Tenggrenstorp
- Beroende på beslut i skolfrågan;
– Stäng G-klaven i Frändefors och bygg ut Muraregatans förskola med 1 avdelning
– Bygg ut Skolgatans förskola i Brålanda - Avveckla paviljongen på Skördegatan och bygg till Skördegatans förskola med 2 avdelningar
- Bygg ny förskola 6 avdelningar centralt och flytta Poppelvägens och Nattugglans verksamhet dit
- Bygg till Fridhems förskola med 1 avdelning
- Bygg till Lindvägens och Granås förskolor och avveckla 2 avdelningsförskolor i Vargön”
Jag är lite osäker på vad som menas med punkt 3, ”Beroende på beslut i skolfrågan”. Det är ju bara beslut om Väne Ryr som är kvar att ta i skolfrågan. (Det sker också på måndag, jag återkommer.) Alla beslut angående södra Dal har redan tagits. Kanske skrevs förslaget innan skolbeslutet?
Förutom ovanstående punkter skriver förvaltningen att det förmodligen, inom en inte alltför avlägsen framtid, kommer att behövas 1-2 nya förskoleavdelningar i Öxnered/Blåsut. De bör lämpligen skapas genom att Öxnereds och Sekundantvägens förskola byggs ut skriver man.
Det bör väl tilläggas att förvaltningen anser att, om det visar sig att Tenggrenstorps förskola inte går att bygga till (utredning pågår), att en nybyggnation sker på gamla Södra skolans tomt.
Alla de här punkterna är tänkta att utgöra en inriktning för åtgärder, som ska genomföras:
”i takt med de ekonomiska förutsättningarna.”
Jag tycker så här vid första anblicken att förvaltningens förslag verkar bra. Jag saknar dock ekonomiska beräkningar och redovisningar. Det är svårt att fatta några beslut, ens inriktningsbeslut, utan att känna till dessa.
Har du några synpunkter? Maila mig gärna: karvling@hotmail.com
Övertalighet i förskolan?
Såg ni rubriken i gårdagens TTELA?
”Sex får dela på dryg miljon för att sluta.”
Det handlade om att sex anställda, i huvudsak barnskötare, hade erbjudits och accepterat en avgångspremie för att sluta sin anställning i Vänersborgs kommun.
Det här tyckte inte bara kommunen var bra, TTELA:s ledarskribent skrev en hel krönika om det. Ledarskribenten (se här) tyckte att hela förfarandet var:
”Ett klart godkänt sätt att tackla övertalighet.”
Och det är det helt säkert. Går det att lösa övertalighet genom ett erbjudande om avgångspremie och som sedan antas helt frivilligt är det ju kanon. Jag menar, att bara få ett ”hej då” och sparken är ju inget alternativ direkt. Och så slipper ju kommunen på detta sätt också att säga upp yngre personal. Eller? Är detta hela sanningen…?
Övertalighet?
Övertalighet på personal? I Vänersborgs förskolor? Det låter underligt. TTELA tar inte alls upp frågan.
Jag skriver ett mail till kommunen – och får svar ganska omgående:
”Hela våren har placeringsassistenterna flaggat för att det inte finns tillräckligt med barn för att fylla lediga platser i höst.
Eftersom våra chefer får sin budget utifrån elev/barnantal har bristen på barn gjort att man måste minska på personalen för att få ihop budget.
Vid våra genomgångar med förskolecheferna inför höstens organisation har vi fått in övertaligheter och vakanser från varje chef.”
Finns det inte tillräckligt med barn? Är det brist på barn? Står förskolorna halvtomma i Vänersborg? Det verkar så.
Men så är det inte.
Några siffror.
Mellan 2008 och 2009 skedde en förtätning inom förskolan till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning. Det var för några år sedan. Men sedan dess har det bara fortsatt… I den långa verksamhetsberättelsen för 2011 som behandlades i våras stod det:
”Under året har antalet inskrivna barn ökat både i åldern 1-5 år och 6-12 år. Detta har inneburit att personalkostnaden per inskrivet barn inom förskolan och fritidshem har minskat. … Andelen inskrivna barn i kommunala förskolor, fritidshem och enskild pedagogisk omsorg ser ut att fortsätta öka. … För våren 2012 kommer grupperna ytterligare att förtätas. … Inför 2012 ökar antalet inskrivna barn ytterligare både inom den kommunala förskolan och enskild pedagogisk omsorg. Detta innebär att budgeten per barn minskar.”
Den långa verksamhetsberättelsen beskriver också att föräldrarna reagerar på detta:
”Många föräldrar inte kände sig helt trygga när barnen var i förskolan, för de kände en oro över stora barngrupper och minskad personaltäthet.
Och i Mål- och Resursplanen för 2013-2015 står det:
”Då antalet inskrivna barn ökat under flera år har detta inneburit ett mindre budgetanslag per barn, vilket leder till lägre personaltäthet.”
Övertalighet på personal i Vänersborgs förskolor?
Nej!
Såg ni rubriken i dagens TTELA?
”Personalen har tröttnat”
TTELA berättar om att de anställda på Hallebergs förskola har skrivit ett öppet brev till Barn- och Ungdomsnämnden. Det här brevet skrev jag om den 26 maj(!). (Klicka här!) Då skrev jag så här:
”Personalen beskriver den situation som kommer att råda på förskolan i höst, när ytterligare en småbarnsavdelning stängs och barnen flyttas över till de andra avdelningarna.
“22 st barn 3-5 år. 23 st barn 3-5 år. 16 st barn 1-3 år. På varje avdelning finns det 2,80 personal.”
Personalen på Halleberg skriver att den enda gång som alla 3 i personalen finns på plats i barngruppen samtidigt, är mellan kl 10-12.30. I bästa fall. Ibland händer det att någon måste gå på ett möte. Övrig tid på dagen är man 1-2 personal.
Personalen skriver att det här är inget unikt för Halleberg, det är så här i hela kommunen. De vill att vi politiker ska vara medvetna om:
“att vi personal är ensamma om ansvaret för många barn långa stunder under dagen, t ex under utevistelse 1 personal 19-20 barn.”
Personalen konstaterar att det med de förutsättningar som finns idag är svårt att uppfylla Skolverkets krav.”
Ena dagen skriver TTELA om övertalighet i förskolan, nästa dag om att det finns för lite personal i förskolan. Hur hänger detta ihop?
I svaret jag fick från kommunen stod det:
”våra chefer får sin budget utifrån elev/barnantal”
Det här är nyckeln. Det är inte brist på barn, det är brist på pengar! Det är brist på pengar 
i de olika förskolorna, därför att pengen per barn är alltför låg! Om inte grupperna fylls (till en absolut maxgräns) i de olika förskolorna, så får inte förskolecheferna tillräckligt med pengar. Och då kan de inte behålla sin personal. Och då uppstår övertalighet…
Med andra ord, det är inte för få barn! Det är för lite pengar!
Övertalighet på grund av ekonomiska skäl alltså!
Och vad gör då kommunen? Passar på att öka personaltätheten genom att låta personal arbeta kvar? Nä, de pengar som finns används till att göra sig av med personal… Inte ska kommunen ha högre personaltäthet här inte…
Kommunen satsar alltså drygt 1 miljon kronor för att göra sig av med personal! Istället för att använda samma pengar i verksamheten, kanske anställa fler. Så att det blir t ex mindre barngrupper.
Något är feltänkt…
Från hemlagat till halvfabrikat – eller tvärtom?
I ett nummer av TTELA från förra veckan hittar jag följande rubrik:
”Från hemlagat till halvfabrikat.”
I artikeln står det:
”Sex årsarbeten riskerar att försvinna när Vänersborgs kommun vill organisera om förskoleköken.
– Jag har alltid lagat hemlagad mat men nu blir det mer halvfabrikat, säger Kerstin Hallqvist, samordnare för kommunens förskolekök.”
Det var onekligen en nyhet. Det hade jag som ledamot i Barn- och Ungdomsnämnden inte en aning om.
Naturligtvis är det så att politikerna i en nämnd inte kan ha kunskap om allt som händer. När det gäller t ex anställning och uppsägning av personal är det inte ens en fråga för politikerna – mer än i den meningen att det är politikerna som bestämmer de ekonomiska ramar som tjänstemännen får röra sig inom.
Men jag trodde faktiskt att Barn- och Ungdomsnämnden inte behövde spara mer. Vad jag förstår, eller trodde mig förstå, så är nämndens förväntade underskott i budgeten i år enbart arenans fel. Och för det underskottet har nämnden begärt mer pengar från fullmäktige.
Det kanske är så att förvaltningen vill se över kostnaderna – för att kunna lägga så mycket pengar som möjligt av sin tilldelade budget på pedagogisk personal? Jag vet inte.
Som vänsterpartist anser jag att det är helt fel att ställa personal mot personal. Om det nu är så. Det kan inte vara så att besparingar inom förskolans barngrupper rättfärdigar besparingar i köksorganisationen.
Som alla vet som läser den här bloggen, och som kanske också har följt Vänsterpartiets politik på andra sätt, så har vi i Vänsterpartiet under många år arbetat för mer pengar, betydligt mer pengar, till våra barn och ungdomar. Vår bestämda uppfattning är att Barn- och Ungdomsnämnden inte ska behöva spara pengar överhuvudtaget. Det finns alltför få vuxna på förskolorna som det är. Och barngrupperna är för stora.
Barn- och Ungdomsnämnden bör enligt min uppfattning istället, på ett tydligt och konkret sätt, beskriva konsekvenserna av den alldeles för dåliga tilldelningen av pengar. Som Socialnämnden gör. Som Gymnasienämnden gör.
Och sedan bör Barn- och Ungdomsnämnden helt enkelt kräva mer pengar! Som Barn- och Ungdomsnämnden gör…
…när det gäller arenan…
…men inte när det gäller förskolan och skolan…
Som alltmer kostintresserad medborgare är jag inte heller särskilt förtjust i förvaltningens
idé att sluta rulla egna hemmagjorda köttbullar och istället använda mer halvfabrikat. Det bör naturligtvis vara precis tvärtom i Vänersborgs förskolor och skolor. Tänk om man om några år, t ex efter nästa val, får läsa i TTELA:
Från halvfabrikat till hemlagat!
.
Senaste kommentarer