Arkiv
Det är redan BUN!
Så har man då fyllt år igen, tyvärr. Tiden går alltför fort. Så känns det i varje fall när man har kommit upp en bit i åren… Som jag. För övrigt hänger som vanligt nu en ny klarblå och klargul vimpel på flaggstången på Skräcklan.
Tiden går fort också när det gäller sammanträden. Redan på måndag är
det dags för ett nytt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Denna gång ska nämnden ta upp några frågor som har ”legat i malpåse” ett tag. Dock så är det inga direkta budgetfrågor som ska upp till behandling. De kommer att avgöras i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under de närmaste sex veckorna.
Och Marie Dahlins negativa svar på nämndens yrkande om mer pengar för 2015 kom antagligen för sent. (”Socialdemokraterna vill spara på skolan!”) Jag antar att nämndens dagordning redan var fastställd när Dahlins svar damp ner på skrivbordet. Eller också tänker ordförande Mats Andersson (C) bara informera nämnden om svaret. Det är ju nämligen inte så mycket BUN kan göra åt saken – mer än att konstatera att beslutar inte kommunfullmäktige annorlunda än vad Marie Dahlin och socialdemokraterna vill, så måste nämnden dra ner på sin verksamhet allt vad den förmår. Eller hur man nu ska uttrycka det. Nämnden förmår säkert mycket, det är ju barnen, ungdomarna, föräldrarna och personalen som måste ”förmå”. Det är ju de som drabbas. Inte politikerna…
Inte heller kommer Vänsterpartiets motion om betyg från åk 4 upp på sammanträdet. Och det gör mig faktiskt lite besviken. Motionen tarvar, tycks det mig, en ganska liten beredning (”behandling” i förvaltningen typ), innan nämnden skulle kunna fatta beslut. Det handlar nämligen om att nämnden uttalar en politisk mening och vilja – nämligen att inga skolor i Vänersborg deltar i försöksverksamheten att införa betyg från åk 4. Själva sakfrågan om
betyg beslutas, som också framgår av motionen, av rektorn vid varje skolenhet.
Motionen lämnades in i februari… Ibland mal kommunens kvarnar nåt såpass långsamt… (Jag kanske skulle ställa en fråga om detta till ordförande Andersson nästa fullmäktige…)
Barn- och utbildningsnämnden ska fatta beslut om att stänga Familjeförskolan. Det står i och för sig i underlaget att en utredning från 2009 ansåg att det var tveksamt att så stora resurser gavs åt en enskild verksamhet, men i själva beslutsförslaget finns inte den ekonomiska aspekten med. Det står:
”med hänvisning till att utreda och utveckla familjecentralen Sirius stänga Familjeförskolan i dess nuvarande form.”
Jag vet inte om besparingsåtgärderna nu har dragits igång, efter Marie Dahlins (S) negativa besked (se här). Men faktum är ju faktiskt att en avveckling av Familjeförskolan finns uppräknad som en av besparingsåtgärderna om BUN tvingas spara… (Se ”BESPARINGSÅTGÄRDER!!”) Och signalerna från det styrande triumviratet via Marie Dahlin (S) är ju just det… Att spara…
Spara! Spara!
Så tanken att förslaget är en ren besparingsåtgärd är ju inte alltför långsökt…
I ärendet därpå ska nämnden lämna ett svar på en förfrågan från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det gäller om BUN tycker att det är ok att ”ur ett verksamhetsperspektiv” bygga en ny förskola i kvarteret Kalkonen (”gamla Östra skolan”) – i stället för i kvarteret Hönan (bredvid Tuppen). BUN har ju som bekant redan beslutat att bygga en ny förskola på Hönan, men KSAU och de ledande politikerna har, av någon för mig outgrundlig anledning, gjort allt för att försena och förhala verkställandet av beslutet. Senast genom att just ställa denna tämligen meningslösa fråga.
Beslutsförslaget till BUN är att svara KSAU att nämnden står fast vid att det är kv Hönan som gäller. Och det beslutsförslaget gladde mig. I ungefär 2 sekunder. Sedan läste jag vidare i underlaget…
”…på uppdrag av vice ordförande utreder förvaltningen alternativt placerad förskola.”
Öhhh…?
Alternativt placerad…? Vad…? Inte i kv Kalkonen… Men inte heller i kv Hönan…?
Öhhh…?
Förklaringen till Joakim Sjölings (S) uppdrag ges i nästa ärende på dagordningen…
”att meddela Samhällsbyggnadsnämnden att tidigare begäran om upphandling av ny förskola i kv Hönan annulleras”
Där kom det. BUN ska ta tillbaka sitt beslut att bygga en ny förskola!
Varför då? Ja, det kan man undra. Eller inte… Förvaltningen slår i varje fall fast:
”Barn- och utbildningsförvaltningen står fast vid att kvarteret Hönan uppfyller de krav som förvaltningen har för var en ny centralt, strategiskt placerad förskola ska byggas.”
Det är egentligen ord och inga visor.
Det måste alltså finnas andra orsaker än barnens, föräldrarnas och personalens bästa…
Antagligen. För det kan väl ändå inte vara en slump att annullering av beslutet att bygga en ny förskola finns med bland de uppräknade besparingsåtgärderna som nämnden tvingas vidta – om BUN tvingas spara. Vilket Marie Dahlins (S) svar visar är de styrandes vilja… (Se ”BESPARINGSÅTGÄRDER!!”)
Hur stor besparingen blir kan man dock diskutera. Byggnationen av en ny förskola är ju faktiskt till stor del ett nollsummespel, eftersom den nya förskolan skulle ersätta tre andra, nämligen Belfragegatans, Poppelvägens och Nattugglans förskolor. (Se ”Den nya förskolan i kv Hönan”.) Och när det bästa alternativet till att bygga nytt på Hönan tycks vara, enligt underlaget, att hyra lokaler i Vänerparken istället, så kan man ju verkligen undra… Inte bara för att det är dyrt att hyra på Vänerparken (fråga Musikskolan eller Kunskapsförbundet…), när man hyr slänger man ju faktiskt pengarna i sjön. Att låna, bygga och amortera innebär ju att man faktiskt äger fastigheten. Man betalar till sig själv. Det vet väl alla som köper bostadsrätter och bostadshus.
Dessutom har kommunen som policy att kommunal verksamhet ska bedrivas i kommunalt ägda lokaler. Även om socialdemokraterna och de styrande partierna gör avkall på detta allt oftare…
Nämnden kommer äntligen till skott när det gäller renoveringen och nybyggnationen av Mulltorp. På måndag ska BUN nämligen se till att spadarna sätts i marken ute i Västra Tunhem!
Men tanken slår mig… Varför ska det inte sparas på Mulltorps skola och förskola också…?
Kan det bero på de stridbara föräldrarna ute i Tunhem – som gång efter annan visar en enorm kampvilja när det gäller sina barns bästa…?
Och då börjar jag undra om inte föräldraföreningarna på de andra förskolorna och skolorna i kommunen ska börja förbereda sig. Det kanske är dags också för dem att mobilisera, att visa samma kampvilja som föräldrarna i Tunhem. Kanske är detta det enda sättet att förhindra de katastrofala nedskärningarna som de styrande har börjat sätta i verket…
Inte inför BUN 16 feb
Innan sammanträdena med Barn- och Utbildningsnämnden (=BUN) brukar jag ta en koll på vad presidiet har pratat om. Så också denna gång.
BUN:s presidium består av ordförande Mats Andersson (C), 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (FP) och 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S). Presidiet förbereder nämndens kommande möten och mötena protokollförs.
Alla frågor som BUN:s presidium behandlar tas dock inte upp i nämnden. Här tänkte jag redogöra för några.
Som läsarna av denna blogg vet så har den gamla Barn- och Ungdomsnämnden beslutat att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan. Detta beslut har sedan på många sätt obstruerats – med följd att bygget har försenats. Och just nu ser det faktiskt inte ut att bli av alls. I varje fall inte i kv Hönan.
Det senaste budet kom från Kommunstyrelsen Arbetsutskott (KSAU) och det skrev jag om för bara några veckor sedan (se här). KSAU gav en helt ny vinkling på hela frågan och beslutade att:
”remittera ärendet till Barn- och utbildningsnämnden. Nämnden har att, ur ett verksamhetsperspektiv, belysa en eventuell alternativ placering i kvarteret Kalkonen 1 (tomten där Östra skolan tidigare låg; min anm.) av den planerade förskolan.”
Frågan var inte uppe i förra månadens Barn- och Utbildningsnämnd och kommer, som sagt, inte heller att behandlas nu på måndag då nämnden sammanträder. Men BUN:s presidium har haft uppe frågan. Dock deltog inte ordförande Mats Andersson i beredningen – på grund av jäv. Jag vet inte riktigt vad jävet består i, men det är säkert ett helt rätt beslut av ordförande.
Joakim Sjöling, som agerade ordförande på denna punkt, beslöt att:
”ärendet återkommer till presidiet 150302.”
Ytterligare försening alltså.
Fastighetsutskottet (ett utskott under samhällsbyggnadsnämnden) har däremot, alldeles nyligen (4 feb), haft uppe frågan om kv Kalkonen. (Där KSAU alltså tycker att en ev förskola skulle kunna byggas.) I protokollet framgår det att fastighetsutskottet har fått i uppdrag:
”att i samråd med kommunstyrelseförvaltningen, förhandla med Riksbyggen och ta fram ett eventuellt förvärv av Kalkonen 1.”
Frågan diskuterades och fastighetsutskottet beslutade att lämna ett så kallat indikativt bud på marken till Riksbyggen:![]()
”budet ska ligga i nivån 7 Mkr.”
Framtiden får väl utvisa vad Riksbyggen svarar på detta bud – om kommunen får köpa marken eller inte. För 7 miljoner kr eller inte.
Som sagt, det verkar inte bli någon ny förskola på länge. Jag vet inte vad som kommer att hända, inte ens om det blir någon ny förskola överhuvudtaget. Och jag undrar om någon vet…
Kumliens förskola och skola ute på Restad Gård (asylboendet) har behov av utökade lokaler. Ordförande Mats Andersson beslutade att uppdra åt förvaltningen att kontakta fastighetsenheten och att ärendet sedan återkopplas till presidiet. Jag förmodar att detta blir en organisatorisk sak att lösa för BUN, men att det blir staten som betalar ev ökade kostnader.
TTELA skrev om Mulltorp i onsdagens tidning (se här), men också Rösebo behandlades av presidiet. Även på Rösebo måste det göras något åt lokalerna. Och har behövt göras i många år egentligen. Något ganska drastiskt tror jag och för många miljoner. Kanske för många miljoner…
Ärendet om Rösebo ska dock beredas ytterligare innan det kommer upp i nämnden.![]()
Jag återkommer med en ny blogg om ärenden som faktiskt ska behandlas på måndagens sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden.
Den nya förskolan i kv Hönan
Kommunens kvarnar mal ofta långsamt. Det är inte direkt någon överdriven beskrivning av det politiska livet i Vänersborgs kommun. Utom i några mycket uppmärksammade fall. Jag tänker t ex på arenabygget. Och då blev det som det blev. Och hamnen. Fast där tycks det just nu som om kvarnarna tillfälligt har slutat mala. Men det kan man aldrig veta säkert.
Kanske kan det ibland bli bättre beslut med de långsammare kvarnarna…
Den 17 mars i år (2014) beslutade Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN) att begära av Samhällsbyggnadsnämnden att upphandla en ny förskola i kvarteret Hönan. Beslutet hade naturligtvis föregåtts av en mängd diskussioner och förberedelser i Barn och Ungdom.
Denna nya förskola var tänkt att kosta BUN omkring 40 milj kr i investeringspengar och den skulle ersätta Belfragegatans, Poppelvägens och Nattugglans förskolor.
Kvarnarna malde långsamt från början. Det blev direkt en del strul.
Byggnadsnämnden och Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen såg till att hela ärendet återremitterades. Stadsarkitekten hade t ex estetiska synpunkter på den planerade förskolan. Det var fasaden på entrésidan, det var taklutningen och höjden. Taket skulle vara platt… På Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen menade någon tjänsteman att antalet kvadratmeter per barn var för litet. Miljö och Hälsa kom fram till denna slutsats genom att av någon anledning räkna bort köks-, toalett- och andra ytor. Och sedan jämföra de kvarvarande ytorna med riktlinjer från Socialstyrelsen. Riktlinjer som inte längre gällde!
Det var nästan så att man anade att det låg andra skäl bakom. Skäl som kom någonstans högre upp i den politiska hierarkin…
Och förskolan försenades…
Men kvarnarna malde vidare. Långsamt.
Nu i höst tyckte Samhällsbyggnadsnämnden att projektet skulle inkludera:
”optionerna solceller, värmeåtervinning och förstärkning av takkonstruktionen samt en del omprojektering.”
Och visst. Jag förstår bara inte varför ingen tänkte på det från början…
Förändringarna skulle innebära en ökning av investeringskostnaden med 2 milj kr, men det tyckte Barn- och Ungdomsnämnden var helt ok. Nästan. 2 milj kr är i sammanhanget en ganska marginell kostnad, men nämnden påpekade att:
”Förstärkning av takkonstruktion och omprojektering föranleds inte av Barn- och ungdomsnämndens verksamhetskrav och bör därför finansieras genom ett riktat anslag istället för verksamhetsbudgeten.”
Jag vet inte riktigt hur Barn- och Ungdomsnämndens lilla påpekande togs emot av politikerna lite högre upp i hierarkin, men nu ser jag i diariet att ärendet ny förskola i kv Hönan har varit uppe i Kommunstyrelsens Arbetsutskott (=KSAU).
I Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande från den 25 november till KSAU står det att kommunledningen (Marie Dahlin och Gunnar Lidell?) har fört diskussioner med Riksbyggen om ett eventuellt förvärv av fastigheten Kalkonen 1 (fd Östra skolan) från Riksbyggen.
Jaha? ”Ett eventuellt förvärv.” Och…?
Jo, den 8 december beslutade KSAU, utifrån det eventuella förvärvet, att:
”remittera ärendet till Barn- och utbildningsnämnden. Nämnden har att, ur ett verksamhetsperspektiv, belysa en eventuell alternativ placering i kvarteret Kalkonen 1 av den planerade förskolan.”
KSAU stoppade kvarnarna helt.
Visst blir man trött? Visst kan man fråga sig om det överhuvudtaget blir någon ny förskola? Det verkar inte så, i varje fall inte på kv Hönan. Och under tiden får barnen vänta… Det är de som får betala priset för kommunens långsamma kvarnar.
Och politiska spel?
Det gick tidigare rykten om att det fanns motsättningar i maktens korridorer mellan politiker, dels inom moderaterna och dels mellan partier. Ryktena talade om att det fanns en ”irritation” i kommunledningen (Marie Dahlin och Gunnar Lidell?) över att en investering i en ny förskola hade beslutats av enbart Barn- och Ungdomsnämnden… Att BUN liksom ”hade kört sitt eget race”. Och det får den inte göra. Typ.
Fast i BUN ingår det representanter från alla partier och det vore ju konstigt om dessa inte pratade med sina partikollegor högre upp i hierarkin…
Kan man tycka… Fast politikerna högre upp i hierarkin, typ KSAU, pratar tydligen inte med sina kollegor i BUN heller. Så det går väl liksom på ett ut.
Till syvende og sidst, det blir barnen som får betala politikernas obeslutsamhet och de långsamma kvarnarna. Som vanligt höll jag på att skriva. För hur det än slutar så kommer den nya förskolan att bli ordentligt försenad – med allt vad det innebär.
Om man ska se till de stora barngrupperna och den låga personaltätheten i Vänersborgs förskolor så skulle kanske ”kompromissen” kunna bli att bygga två förskolor – både på Hönan och Kalkonen…
Men det blir nog alldeles för dyrt. Arenan måste ju få sina 26 milj kr varje år och Vattenpalatset sina 7 milj. Och då måste ju alla solidariskt vara med och betala… Även förskolebarnen…
Eller?
Hört på huset (Hönan och Brålanda)
Det var ett tag sedan jag var på huset. Faktiskt inte sedan mitten på juni. Nej, nej! Det beror inte på lågkolhydratkosten… Nej, nej.
Det är på kommunhuset jag menar. Så klart.
Det har inte varit varken fullmäktigesammanträde eller möte med Barn- och Ungdomsnämnden sedan före sommaren. Dessutom ställde Socialnämnden in sitt första höstmöte på grund av brist på ärenden. Likadant gjorde Kunskapsförbundet Väst. Det hindrar dock inte att maktens män och kvinnor ses, pratar sig samman och beslutar. (Jag tillhör inte dem.) Kommunstyrelsens Arbetsutskott (=KSAU) har haft möte, så även kommunstyrelsen.
På KSAU diskuterades den planerade förskolan i kvarteret Hönan. Den har tydligen också diskuterats på Miljö och Hälsa samt på Byggnadsnämnden. Det kan vi läsa om i TTELA
idag. Däremot inte på kommunens hemsida. Varken protokoll eller ”fylligare” kallelser från något möte ligger ute på nätet.
I TTELA står det att Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen anser att förskolan blir för trång… Barnen får för lite plats. Den slutsatsen drar Miljö och Hälsa utifrån riktlinjer från Socialstyrelsen – som dock inte gäller längre!
Och det har i sin tur Byggnadsnämnden tagit fasta på när den återremitterade förslaget till Samhällsbyggnads och Barn och Ungdom.
Det hela låter onekligen mycket underligt, eftersom den grupp som har tagit fram förslaget består av både rutinerade och kunniga tjänstemän, inte bara från Barn och Ungdom utan också från Samhällsbyggnads. Och denna grupp tycker naturligtvis inte att den planerade förskolan är för trång.
Den är inte utan att man undrar vad som är på gång.
Man höjer också ögonbrynen när TTELA skriver att stadsarkitekt Magnus Wångblad tycker att en ny förskola ska ha ett platt tak. Det känns inte särskilt logiskt för en lekman (eller för den delen en tillfrågad expert) – inte med tanke på vad snö kan ställa till med på byggnader i den här staden…
Och vatten…
Blev det inte väldigt dyrt när gymnasieskolan i slutet på 80-talet var tvungen att köpa in en massa papperskorgar som skulle samla upp allt regn som silades genom de platta taken…?
Men stadsarkitekten borde väl veta. Kan man tycka…
Stadsarkitekten tycker för övrigt att den planerade förskolan gjorde ett:
”allmänt rörigt intryck.”
Jaha…
Stadsarkitekten borde väl veta.
Kan man tycka…
Man blir också lite förvånad när Byggnadsnämndens folkpartistiske ordförande, den inte helt obekante Peter Göthblad, tycks ha synpunkter på den ekonomiska aspekten av en ny förskola. Finns det något viktigare för kommunen att satsa på än barnen? En ny hamn?
Den nya förskolan kommer hur som helst att bli försenad. Trots att avtalen för de ”gamla” förskolorna (de som den nya förskolan ska ersätta) har sagts upp. Ärendet får antagligen tas om från början. Något som har antytts tidigare, dock från helt andra utgångspunkter…
Det tycks nämligen finnas motsättningar i maktens korridorer på huset mellan politiker, dels inom moderaterna (moderata ordförande i Kommunstyrelsen, Barn- och Ungdomsnämnden och Samhällsbyggnadsnämnden) och dels mellan partier. Ryktena förtäljer att det finns en ”irritation” i kommunledningen över att en investering i en ny förskola har beslutats av enbart Barn- och Ungdomsnämnden… Att BUN liksom ”kör sitt eget race”. Och det får den inte göra. Typ.
Det går dock inte att få någon riktig klarhet i vad som ligger bakom. Är det kanske det stundande valet som gör att de styrande partierna inte vill prata klartext…? (Eller är det bara gammal vana?)
Precis som med baden i Brålanda och på Hallevi för övrigt.
Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) har ju gett kommundirektör Ove Thörnkvist i uppdrag att:
”utreda frågan om Vattenpalatset Vänerparken AB skulle kunna överta ansvar för Brålandabadet och Hallevibadet från och med 2015-01-01.”
Uppdraget, som skulle vara klart senast 19 juni, har skjutits på framtiden. Utredningen ska nu redovisas senast den 26 november. Det vill säga efter valet…
Kanske även denna fråga är för känslig. Kanske vill de stora betongpartierna inte tala om vad de verkligen vill i en slags rädsla för att förlora röster i Brålandabygden? ![]()
Särskilt inte som en namninsamling har startat i Brålanda om att badet och simskolan ska finnas kvar under Annelie Anderssons regi även nästa år. Det kunde vi läsa om i gårdagens nummer av Vänersborgaren.
Inte vet jag hur de styrande i den här kommunen tänker (vet någon det?), men det vore väldigt tråkigt om inte sommarens arrendatorer fick fortsätta sina utmärkta och uppskattade aktiviteter även nästa år.
Det gäller att brålandaborna har tungan rätt i munnen när de väljer vilken valsedel de ska lägga ner i kuvertet den 14 september…
Det har seglat upp ytterligare en stor stridsfråga i huset.
Apple, Microsoft (Windows) eller Google (Android)?
Det handlar om operativsystem. Det handlat om läsplattor. iPad? Windowsplatta? Samsung?
Diskussionerna går höga i kommunhuset. Det verkar vara två läger, Microsoft mot Apple. Själv har jag alltid gillat Microsoft, men nu lutar jag alltmer mot Google och Samsung.
Men jag antar att även denna fråga kommer att avgöras efter valet… ;)
Till sist noterar jag att Föreningen Norden har beviljats 15.000 kr för vänortssamarbete. Det är säkert helt ok, men jag kan inte låta bli att förvånas över att vissa föreningar har väldigt lätt att få pengar jämfört med andra…
Frustrerande BUN-sammanträde
Det var ett långt möte igår. Barn- och Ungdomsnämnden började med en måldiskussion kl 08.30 och avslutades med ordförande Eckerbom Wendels klubbslag 9 timmar och 20 minuter senare.
Det var mycket prat och diskussioner. Mycket mer än vanligt faktiskt. Till och med Marika Isetorp (MP) yttrade sig – för första gången på flera månader. Och Kristdemokraterna Orvar Carlsson och Gunnar Bäckman var i högform. Så många synpunkter som de framförde när förskolefrågorna behandlades har de väl inte framfört sammanlagt det senaste året.
Men när den långa verksamhetsberättelsen togs upp, då var det oroväckande tyst…
Jag lyfte de synpunkter jag bloggade om senast (se här) och utgick särskilt från de dåliga resultat som 9:orna uppvisade förra läsåret. Enligt min mening borde de ge upphov till att ledamöterna i nämnden hoppade jämfota av frustration. 9:ornas betygsresultat är ju liksom sammanfattningen av hela nämndens verksamhet på något sätt.
Men nej då. Lena Eckerbom Wendel (M) ansåg istället att synpunkterna från Skolinspektionen gav anledning till positiva tankar om situationen i Vänersborgs grundskola. Det tyckte Orvar Carlsson (KD) också. Trots att Skolinspektionen i sin granskning inte var inne på en enda lektion… Och trots betygsresultaten… Det var bara den ”gamle” rektorn Gunnar Henriksson (FP) som höll med mig. Vi var ganska överens faktiskt, Gunnar och jag. Han tyckte också att resultaten i åk 9 var oroväckande och alarmerande. Gunnar kan skola…
För mig är det svårt att förstå hur nämnden med frenesi och engagemang kan ägna timmar åt att diskutera mål och förväntade resultat (vilket nämnden faktiskt gjorde på förmiddagen), för att texten i ett dokument ska se så bra och prydlig ut som möjligt. Medan verkligheten inte alls tilldrar sig samma intresse…
Är jag orättvis? Kanske.
Men är det inte så att det på många håll i vårt samhälle, inte minst i skolans värld, är viktigare vad som står skrivet i dokument, som är instoppade i en massa pärmar, än vad som faktiskt görs i verkligheten?
Och det var mest papper i pärmar som Skolinspektionen tittade på…
Under den långa verksamhetsberättelsen tog jag också upp ekonomin kring karriärtjänsterna i skolan. Det är ju utbildningsminister Jan Björklund som har kommit med idén att ge kommunerna bidrag till att inrätta så kallade förstelärartjänster. Eller rättare sagt, förstelärarna ska få ett lönelyft på 5.000 kr i månaden som staten ska betala. Vi tog ingen diskussion i nämnden om förstelärare i sig. Jag ville bara lyfta frågan om att ska 38 förstelärare i Vänersborg få en nedsättning i sina tjänster på 20%, för att handleda och stötta sina kollegor (för att undervisningen ska bli bättre), så måste ju lärare anställas för att ta de lektioner som förstelärarna lämnar. Jag hade förväntat mig att någon i förvaltningen åtminstone skulle ha hållit med om att vi politiker borde tillföra pengar till nya lärare. Men Kent Javette sa bara, med anledningen av kostnaderna:
”Det finns med.”
Idag fick jag höra att det skulle kosta 9 milj kr att anställa lärare för att kompensera 20% nedsättning i undervisningen för 38 förstelärare… Jag undrar var dessa pengar ”finns med”…
Ändå, vad hände mer på sammanträdet? Liksom inget. Alla diskussioner rann typ ut i sanden. De förslag som tjänstemännen hade utarbetat och som fanns ”på bordet” togs som de var.
Den nya förskolan i kvarteret Hönan till exempel. Den beräknas redan bli dyrare än de 25 milj kr som nämnden har ”avsatt”. Alltså redan innan någon spade ens satts i jorden… Skulle BUN avvakta beslut och invänta mer information eller skulle nämnden ge förvaltningen ”fria händer” att använda några miljoner till? Om det behövdes. Det var bråttom med beslut, om förskolan skulle bli klar inför höstterminen 2015.
Här diskuterades det hej vilt, fram och tillbaka. Så småningom beslutade nämnden som förvaltningen hade föreslagit från första början, dvs ”kör”.
Även kring ombyggnaden och tillbyggnaden av Tenggrenstorps förskola blev det samma engagerade debatt. Kostnaden för renoveringen beräknas uppgå till 7 milj kr. Det är mycket pengar för att bygga om en så liten förskola, förskolan har endast två avdelningar. Var det verkligen värt dessa pengar? Skulle vi i stället lägga ner Tenggrenstorp? Eller skulle nämnden gå till Byggnadsförvaltningen och återigen fråga om vi inte kunde få bygga en 4-avdelningsförskola, när vi ändå skulle bygga om? (Byggnadsförvaltningen sade nej förra gången.)
Efter mycket dividerande röstade nämnden enigt för att renovera Tenggrenstorps förskola för 7 milj kr, precis som förslaget löd från början.
Förskolesituationen känns lite ”kaotisk”. Det finns fler förskolor som är i behov av renovering. Det är köer i Brålanda och Frändefors. För att bara nämna några problem. Nämnden behöver ta ett samlat grepp över situationen.
Det var faktiskt tur att nämnden hade ärenden där beslut inte behövde fattas. Där man bara lugnt och stilla kunde luta sig tillbaka och insupa information…
Drogförebyggare Sara Gunnarsson informerade om sitt och kommunens arbete mot droger. Det görs ett gediget arbete.
Nämnden fick fakta kring skolmaten. Det var en hel del matnyttig information. Dock är min personliga övertygelse att det inte är nyttigt att ge barn och ungdomar mat med en massa stärkelse, socker och andra snabba kolhydrater. Jag tycker inte heller att pratet om näringsriktig mat går ihop med att t ex använda lättmargarin. Det är dock inte BUN:s fel. Det är Livsmedelsverkets, som ger felaktiga kostråd. (Se vidare på Kostdoktorns hemsida och även Ann Fernholms.) För övrigt köper BUN maten av Samhällsbyggnadsnämnden.
Förresten. Vill föräldrar och barn ha riktigt smör och riktig mjölk så kan de få det. Det är bara att säga till.
Kanske kan det vara bra att veta att köttet i Vänersborgs skolor varken är halal- eller kosherslaktat. Det är bara slaktat. (Det finns vissa som gillar att sprida rykten…) Det kan också vara bra att veta att skollunchen kostar 28.90 kr per portion och att livsmedelskostnaden (bara) utgör 25% av denna summa.
Jag vet inte riktigt varför, men igår kändes nämndmötet ovanligt frustrerande. (Det kanske framgår?) Det fick bli flera partier schack på mobilen innan jag återfick sinnesfriden. Men det kanske bara var jag som kände det så av ledamöterna…
Till sist kan noteras kan att förvaltningschef Javette var tvungen att lämna mötet några timmar för viktigare ärenden. Det var nämligen ett möte, där flera av kommunens chefer träffade ”representanter” för badet i Brålanda… Det finns anledning att återkomma till detta i en senare blogg.
Förskolan: Vart är vi på väg?
Hur Sverige ska utvecklas och hur framtiden kommer att se ut beror till stor del på vilken väg vi väljer idag.
Valet är här och nu. Framtiden finns här idag.
Och barnen är framtiden.
En stor del av barnens, och därmed vår, framtid grundläggs i förskolan. I Sverige idag är 480.000 barn inskrivna i förskolan.
Förskolan syfte preciseras i Skollagen:
”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.”
I en vetenskaplig rapport från 2012, ”Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa”, konstaterar professor Sven Persson hur viktig förskolan är. Eller skulle kunna vara.
- ”Tidiga insatser i förskola är samhällsekonomiskt mycket lönsamma och har stor betydelse för att främja befolkningens hälsa.
- De tidiga uppväxtåren är viktiga, främst genom att barn får tillgång till pedagogiskt utbildad personal och lärandemiljöer där de lär sig vara aktiva, engagerade, dugliga och kreativa tillsammans med andra barn.
- Barn från sårbara socioekonomiska förhållanden och utsatta barn gynnas mest av att gå i förskolor av hög kvalitet med professionella lärare och av att vara i grupper med barn från skilda socioekonomiska bakgrunder.
- Förskolan kan begränsa effekterna av bristande sociala levnadsförhållanden, ge barn möjlighet till bättre skolstart, förhindra social exkludering och bryta negativa cykler.
- Förskolan har stor potential att vara en arena för integration och därigenom att vara språkligt och kulturellt gränsöverskridande.”
Vart är förskolan på väg?
Hur Vänersborg ska utvecklas och hur framtiden kommer att se ut beror till stor del på vilken väg vi väljer idag. Och i september nästa år…
I Vänersborgs förskolor återfinns 1.600 av Vänersborgs allra yngsta invånare. De blir fler och fler för varje år. Det blir dock inte personalen.
I Vänersborgs förskolor är barngrupperna stora. Det blir så när kommunen inte anställer tillräckligt med personal. Personaltätheten sjunker dessutom. 2009 var antalet barn på varje vuxen 5,5. Tre år senare, 2012, gick det 6,2 barn per vuxen. Som jämförelse kan nämnas att i Sverige som helhet var siffran 5,4.
I TTELA 21 dec säger enhetschef Boel Jansson att personaltätheten i Vänersborgs förskolor har sjunkit ytterligare under 2013. På en så kallad dialogdag (en dag då politikerna i Barn- och Ungdomsnämnden möter förvaltningen och förskolecheferna) veckan före jul fick Barn- och Ungdomsnämnden också reda på att ytterligare 80 barn ska beredas plats i förskolan under 2014 års första fyra månader…
Och ändå ger egentligen inte de här siffrorna hela sanningen. Läget är ännu allvarligare…
- Fler barn tillbringar längre tid på dagarna i förskolan än tidigare. (Det kan t ex bero på att fler föräldrar pendlar till sina arbeten som ligger allt längre bort. Maxtaxan gör också att föräldrarna betalar lika mycket oavsett hur lång tid barnen är på förskolan.)
Förskolans långa öppettider, personalens raster etc innebär att det ofta bara är två pedagoger med barnen. (Ska man hårddra det, så kan man nog konstatera att det bara finns full bemanning mellan kl 11.00-14.00… Exklusive lunchraster.)- Många barn är i behov av särskilt stöd och kräver mer tid.
Personaltätheten är alltså i praktiken lägre än vad de officiella siffrorna visar.
De som för tillfället har makten och styr Vänersborg har valt väg. Det är en väg som gör det allt svårare för förskolorna att uppfylla Skollagen och Läroplanens krav.
I TTELA den 21 dec sa Boel Jansson om Barn- och Ungdomsnämndens dialogdag:
”Jag fick känslan av att de (politikerna; min anm.) förstod att uppdraget för förskolan är tufft.”
Jag hoppas det. Att politikerna förstod alltså. Även om jag tror att de redan har gjort det. Eller borde ha gjort det. Det var inte första gången som Boel Jansson eller förskolecheferna framförde detta. Liksom vissa politiker. Ganska många gånger dessutom.
Problemet är inte att de styrande politikerna inte vet. Problemet är att barnen och förskolan i praktiken inte är särskilt viktiga för dem. Jämfört med annat. Inte så att de säger det högt, naturligtvis inte! Tvärtom. Men i praktiken. I praktiken fattar de styrande politikerna beslut som innebär att barnen i förskolan inte får de ekonomiska resurser som behövs.
Med inga eller tvivelaktiga argument.
Vänsterpartiet var det enda parti som uttryckligen krävde pengar till förskolan i budgeten för 2014. Vi yrkade att 7 milj kr skulle gå till förskolan för att minska samtliga barngrupper med ett barn. Inte ens Socialdemokraterna stödde detta förslag!
I budgetdebatten slog maxi-alliansen knut på sig själv. Deras argument från kommunfullmäktiges talarstol illustreras tydligast av Marika Isetorp (MP):
“Vi i Miljöpartiet anser inte det är hållbart att dagens drift ska betalas av kommande generationer.”
Se där, budskapet från en av de politiker som fastställde budgeten för Vänersborg 2014. Barnen betraktas som ”drift”, som en kostnad. Och inte som en investering. Barnen betraktas som en belastning och inte som framtiden.
I praktiken.
Det är antagligen därför som enbart Vänsterpartiet och inga andra partier har besvarat förskollärares vädjan i TTELA och Vänersborgaren om att redovisa sin syn på förskolan. För vad ska Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Välfärdspartiet och Sverigedemokraterna skriva? Som det är? Att det är viktigare att hålla budget än att satsa på barnen? Att det är viktigare med 25 miljoner till arenan?
Självklart kan de inte skriva så. Det vore alldeles för ärligt. Därför är det bättre att inte skriva någonting. Det är bättre att inte låtsas om hur det är.
Vart är vi på väg?
Vänsterpartiet vill ha mindre barngrupper
Idag publicerade TTELA en debattartikel som jag hade skrivit. Imorgon antar jag att vi kan hitta samma artikel i Vänersborgaren…
Som vanligt är det TTELA själv som sätter rubriken.
=======
Personal på förskolor har vid flera tillfällen på insändar- och debattsidor efterlyst de politiska partiernas syn på förhållandena i Vänersborgs förskolor.
Vänsterpartiets inställning är att barngrupperna är för stora och att personaltätheten är för låg i kommunens förskolor.
Därför har också Vänsterpartiet under hela mandatperioden, och även tidigare, arbetat för att förskolan ska få större ekonomiska resurser.
Inför budget 2014 lade Vänsterpartiet i april i år ett förslag i Barn- och ungdomsnämnden att nämnden skulle yrka på att få 20 Mkr mer 2014 jämfört med 2013. Detta förslag stöddes av Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet. Förslaget fick därför majoritet. Den styrande minialliansen röstade mot och Socialdemokraterna lade ner sina röster.
När budgeten för 2014 skulle beslutas i kommunfullmäktige i september lade Vänsterpartiet fram ett förslag till budget, där Barn- och ungdomsnämnden skulle tillföras 20 Mkr. Det var exakt samma förslag som Barn- och ungdomsnämnden hade ställt sig bakom för egen del i april.
Vänsterpartiets budgetförslag röstades ner av fullmäktige.
För att se i vilken utsträckning man kunde ”lita på” de andra partierna, så lade jag ett särskilt och fristående yrkande på 20 Mkr mer till Barn- och ungdomsnämnden. Jag tyckte att det var viktigt att alla partier blev tvungna att visa kommuninvånarna vilken inställning de hade till kommunens barn och ungdomar.
I yrkandet som fullmäktigeledamöterna skulle ta ställning till stod det:
”Barngrupperna på våra förskolor är alltför stora. Förskolorna har under en rad år tagit in allt fler barn utan att anställa personal i motsvarande grad. Det är hög tid att öka personaltätheten.”
I yrkandet framgick att Vänsterpartiet ville att 7 Mkr av dessa 20 Mkr skulle gå till förskolan för att minska samtliga barngrupper med ett barn.
I omröstningen var det bara Vänsterpartiet som röstade för yrkandet. Vi fick stöd av två socialdemokrater och två centerpartister. Resten röstade mot. Däribland samtliga från Miljöpartiet och Välfärdspartiet. 9 socialdemokrater, en centerpartist och en sverigedemokrat avstod från att rösta.
I de broschyrer som Vänsterpartiet delade ut på Aqua Blå och på Oktobermarknaden stod det:
”VÄNSTERPARTIET VILL satsa mer pengar i förskolan. Personaltätheten måste öka, så att barngrupperna blir mindre.”
Det ville Vänsterpartiet i september och det vill Vänsterpartiet fortfarande…
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
BUN (18/3): Lång verksamhetsberättelse
Jag trodde att sammanträden med kommunfullmäktige inte kunde bli kortare än 45 min. Men det kunde de. De kunde inte bli av alls.
Nästa kommunfullmäktigesammanträdet ställs in. Det är brist på ärenden… Och det är klart, när Gunnar Lidell (M) och hans mini-alliansare inte driver någon politik, när de inte vill någonting, så finns det ju ingenting att diskutera eller besluta.
Måndagen den 18 mars ska dock Barn- och Ungdomsnämnden ha sammanträde. Hela dagen. Här finns det mycket att ta upp till behandling. Handlingarna skickades ut i veckan. Och de är på gränsen att hinna med att läsa. Det är många många sidor. Nu har jag ägnat några timmar åt den långa verksamhetsberättelsen.
Den långa verksamhetsberättelsen är en ganska omfattande beskrivning och analys över nämndens verksamhet år 2012. Barn- och ungdomsförvaltningen lägger ner en hel del tid på att arbeta fram den. Tyvärr brukar nämnden ägna mindre uppmärksamhet åt verksamhetsberättelsen än vad den är värd. Den borde studeras och analyseras noggrant, så att vi politiker kan dra slutsatser om vad som har gått bra och varför och, framför allt, vad som skulle kunna göras bättre. En analys borde leda till att de erfarenheter som gjorts ligger till grund för arbetet framåt. (Vänsterpartiet hade en reservation om detta förra året. Se här.)
Jag tänker göra några nedslag i verksamhetsberättelsen.
Barn- och Ungdomsnämnden gjorde ett underskott år 2012 på 2,3 milj kr. Detta trots att budgeten förstärktes med 4 milj kr jämfört med 2011.
2,3 milj är ingen stor summa i de här sammanhangen. I utfallet ingår dessutom kostnader för en rättegång med åtföljande skadestånd. BUN förlorade en tvist i Arbetsdomstolen mot ett antal fritidspedagoger i början av året (se här för mer information). BUN fick betala 2,7 milj kr. Det är en stor summa.
Räknar vi bort domen i AD så har BUN i princip gått plus minus noll.
Som alla vänersborgare vet, så när BUN en gökunge vid sitt bröst. I verksamhetsberättelsen framgår inte den totala kostnaden för denna gökunge. Däremot var Arena Vänersborgs underskott 5,848 milj kr mer än budgeterat.
Det kan alltså vara värt att skänka en tanke eller två till kommunens barn och ungdomar som genom att ha avstått några miljoner kr möjliggjorde att bandy-VM kunde spelas i arenan…
Tittar man lite närmare på det gångna året ser man också att bidragen till fristående och enskilda, det gäller t ex den enskilda pedagogiska omsorgen och de fristående skolorna, ökade med 6,9 milj kr 2012. (Hittar faktiskt inte totalkostnaden.) Det är pengar som barnen och ungdomarna i de kommunala verksamheterna till stor del faktiskt ”betalat”.
BUN fick lägre kostnader än beräknat för skolskjutsar, semesterskulden, skolmåltider, fackligt, REHAB och lite annat. Allmän återhållsamhet har också sparar in en del pengar. Dessutom ökade intäkterna från barnomsorgsavgifterna.
Det står mycket mer i verksamhetsberättelsen än ekonomi.
Barn- och Ungdomsförvaltningen hade den 1 november 2012:
”934 personer tillsvidareanställda. Det är en minskning med 53 personer sedan 2011. Antalet visstidsanställda har ökat med 8 personer till totalt 51.”
Personalen fortsätter att minska… År 2008 betalades löner ut till 1.459 personer…
Under 2012 förtätades barngrupperna ytterligare – förskolorna tog emot fler barn utan att utöka personalen. Föräldrarna uttryckte också i en enkät:
”…en viss oro över stora barngrupper och för låg personaltäthet.”
Något som jag, och några andra i nämnden, aldrig riktigt förstår är att barnomsorgen nästan alltid gör ett överskott. 2012 var överskottet 2,8 milj kr.
”Överskottet beror bland annat på lägre kostnader än budget för centrala kostnader 2,2 Mkr och semesterskuldsförändring 0,8 Mkr. Barnomsorgsavgifterna redovisar ett överskott med 0,5 Mkr. Enheterna har ett överskott mot budget på 0,9 Mkr. Mindre efterfrågan på kommunal pedagogisk omsorg har lett till färre anställda inom kommunal pedagogisk omsorg 0,6 Mkr. Fler barn än budgeterat hos enskild pedagogisk omsorg ger ett underskott med 1,1 Mkr och kostnader för övertalighet 1,1 Mkr.”
Jag får inte kläm på varför inte dessa pengar kan gå in i förskolornas verksamhet. De skulle behövas. (”Kostnader för övertalighet” är förresten ett avgångsvederlag till dagbarnvårdare, se här.)
Barnen i förskolan brottas med för få vuxna. Det gör också eleverna i grundskolan. Det tydligaste resultatet är betygen.
Andelen elever som uppnått minst det lägsta godkända betyget i alla ämnen ökade faktiskt något 2012. 75,5% jämfört med 73,8% 2011. Å andra sidan visar siffrorna att var 4:e elev går ur grundskolan i Vänersborg utan fullständiga betyg. (Siffran för hela Sverige var 77,4%.) Andelen behöriga till gymnasieskolan sjönk från 87,2% till 84,5%. Jämfört med liknande kommuner ligger Vänersborg under snittet, som är 86,8%. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat något i Vänersborg – från 203,6 år 2011 till 204,1 år 2012. I Sverige var siffran 211,4.
Vänersborg måste göra något åt dessa siffror. De måste höjas! Det står i verksamhetsberättelsen att varje rektor har utarbetat en handlingsplan för att höja betygen. Jag hoppas det…
Annars vet vi att resultaten är avhängiga av de ekonomiska resurserna.
Skolverket gav för några år sedan ut rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Professor Jan-Eric Gustafsson står tillsammans med andra forskare bakom flera av rapportens kapitel. Ett behandlar resursers betydelse. Professor Gustafsson skriver:
”En av många slutsatser är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete.”
Det är positivt, enligt en elevenkät i åk 2, 5 och 8, att 91% av eleverna höll med helt eller i hög grad i påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”.
Det var värre med påståendet ”Jag har arbetsro på lektionerna”. Här instämde endast 57% av eleverna i åk 8 helt eller i hög grad. Och endast 12% instämde i hög grad.
Oj.
I Skollagen står det:
”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”
Till sist.
De flesta föräldrar, lärare och kanske också några elever känner till den ”nya” digitala lärplattformen – edWise. Kritiken mot systemet har stundtals varit förödande. I verksamhetsberättelsen skriver förvaltningen om edWise:
”…stora brister i teknik och nätverksanpassning samt brister avseende pedagogiskt innehåll.”
Det har nog något som vi som har använt systemet under några år har märkt…
För övrigt läser jag att utbyggnaden av nätet till samtliga skolor ännu inte är helt genomförd.
2013?
Kom igen nu! Det är 2013!
Investeringspengarna tycks, istället för att ha gått till datanät, gått till viktiga investeringar som arenans tak och till Ursands Camping… Men nämnden har också investerat i omklädningsrum på Boteredsvallen och i Idrottshuset.
Oj. Verksamhetsberättelsen var bara ett av 19 ärenden…
Jag återkommer.
Mörtvägens förskola nedlagd
Socialdemokraterna kunde inte stå emot ”tyngden” i de ekonomiska effektivitetsargumenten. Jämfört med ekonomin vägde barnens och föräldrarnas behov lätt. Trots att det egentligen handlade om ”småpengar”.
Småpengar mot småbarn.
Valet var lätt. Småpengarna vägde tyngre än småbarnen. För socialdemokraterna är det ekonomisk effektivitet som är det som till syvende og sidst gäller och det som ska vara ledstjärnan för förskolan i Vänersborg.
Socialdemokraterna röstade för att stänga, lägga ner, Mörtvägens förskola.
Det är bara att beklaga. Det fanns ett visst hopp att socialdemokraterna skulle fortsätta på den inslagna vägen att lyssna till människorna och att sätta barn och ungdomar före ekonomisk effektivitet. Som de gjorde både när det gällde småskolorna och den ekonomiska förstärkningen av BUN:s budget 2013.
Samtidigt är det kanske inte förvånande. Synen på ekonomisk effektivitet har tidigare varit den politiska ledstjärnan för socialdemokraterna, särskilt under Lars Göran Ljunggrens tid vid rodret. I varje fall när det har gällt barn och ungdomar. När det har gällt bandy, Topp, inhyrda konsulter etc har andra överväganden gjorts…
Mörtvägen, Kindblomsvägen, demokratifrågor… Frågor på sistone där socialdemokraterna har visat upp samma gamla betongtänkande som tidigare. Tråkigt.
Men inte nog med detta.
Centerpartiet röstade också för att stänga, lägga ner, Mörtvägens förskola!
Centerpartiet – landsbygdens parti, decentraliseringens parti, småskalighetens parti.
Bara prat. Bara tomma ord.
Som en ”stygg” person (dock inte jag…) kommenterade:
”det gäller väl bara på andra sidan Dalbobron.”
Ytterligare kommentarer är överflödiga. Det är bara att hoppas att väljarna kommer ihåg hur centerpartisterna agerade. Hur de struntade i barnen och deras föräldrar och lade ner en liten och väl fungerande förskola…
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet ville ensamma att Mörtvägens förskola skulle vara kvar. Partierna lämnade ett gemensamt yrkande om detta. Inga andra ledamöter ville diskutera frågan. Betongpartierna, dvs Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet, hade redan bestämt sig. De behövde inte diskutera eller argumentera…
Resultatet av förra årets medborgardialog, som engagerade tusentals människor i kommunen, slutade alltså med att lilla Mörtvägens förskola stängs.
Det känns väldigt, väldigt fel…
.
PS. Jag återger här det yrkande som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet lade om Mörtvägens förskola. Förslaget förlorade med röstsiffrorna 9-4.
——–
Yrkande Strukturell översyn av förskolor: Stängning av Mörtvägens förskola
Beslutsförslaget lyder:
- att from 2013-08-31 stänga Mörtvägens förskola
- att senast 2013-06-30 säga upp Mörtvägens förskolas lokaler.
Barn- och Ungdomsnämnden ska använda de ekonomiska resurserna ”effektivare”. Barnen fyller ju inte alla platser i Vargöns förskolor. De andra förskolorna skulle kunna ta emot barnen från Mörtvägens förskola. Och fler barn på samma ställe gör att lokaler, utrustning och personal kan användas effektivare.
De ekonomiska resurserna, pengarna, kan användas effektivare.
Frågan är om det är ekonomisk effektivitet som ska vara ledstjärnan för förskolan i Vänersborg. Det har varit ledstjärnan i många år nu, vilket gör att Vänersborg har varit väldigt ekonomiskt effektiva. Det betyder att det är många fler barn som går i förskolan än tidigare utan att antalet anställda har ökat i motsvarande grad (eller ökat överhuvudtaget). Varje vuxen får ta hand om fler barn, personaltätheten sjunker.
Men ekonomiskt effektivt har det blivit. Och varit. Och är. Och ska vara.
Mörtvägens förskola ska läggas ner så att de ekonomiska resurserna används ännu effektivare.
Vi reagerar mot detta tänk. Det är inte ekonomisk effektivitet som ska vara ledstjärnan när vi pratar om barn och ungdomar. Vi måste vända på begreppen. Det är barnens och ungdomarnas behov som ska vara ledstjärnan. För barnen vore det bättre att låta dem vara kvar på sina förskolor, fast de inte är fulla, men anställa personal som om det vore fullt. Med andra ord, det vore bättre att öka personaltätheten. Ge varje barn mer tid med en vuxen. Ge de vuxna mer tid med varje barn.
Kanske var det också så kommunen tänkte en gång i tiden när man byggde Mörtvägens förskola. Kommunen byggde ju en förskola med ”bara” 2 avdelningar. Antagligen var det ett bra och genomtänkt resonemang som låg bakom detta val. Antagligen utgick man från barnens behov. Varför håller inte den argumentationen nu som man hade då?
En satsning på barnens bästa vore kanske något som vi vänersborgare skulle kunna känna oss, och vara, stolta över?
Det som talar mot en stängning av Mörtvägens förskola är också att Mörtvägen har ett i det närmaste perfekt läge. Det är nära till natur och badstranden på Nordkroken, samtidigt som det ligger långt borta från trafikerade vägar.
Mörtvägens förskola ägs av kommunen. Så vitt jag kan bedöma är den byggd som förskola och att sälja den som bostad kan vara svårt. Vi har försökt att ta reda på vad Samhällsbyggnadsnämnden har för synpunkter. Vi kommer att få ett besked, men har inte fått det än.
Nordkroken är ett attraktivt bostadsområde. Det kommer antagligen inom en ganska snar framtid att byggas fler bostäder. Det skulle då innebära en större flexibilitet att behålla Mörtvägens förskola och stänga en av fyra avdelningar på Granås. (De andra tre avdelningarna på Granås skulle kanske ha nytta av den fjärde avdelningens lokalytor.)
Det diskuteras också (på nationell nivå) om att införa obligatorisk förskola. Om ett sådant beslut fattas så behövs det fler förskoleplatser än idag.
När oppositionen i kommunfullmäktige beslutade om +16 miljoner kr till grundskolan 2013, så var detta ett trendbrott. Det innebar en satsning på eleverna. Det innebar en ny ledstjärna för politiken i Vänersborg.
Vi anser att den här ledstjärnan bör fortsätta att lysa i politiken. Också över förskolan.
Vi yrkar:
– att Mörtvägens förskola behålls!
Stefan Kärvling (V), Marika Isetorp (MP), Bengt Rydholm (VFP), Mehmet Aksakal (V)
Låt Mörtvägens förskola vara kvar!
I skuggan av ett väl genomfört bandy-VM, som alla vänersborgare enligt kommunens ledning bör vara stolta över (inte bara IFK:are) och som alla vänersborgare bör inse var en bra ekonomisk satsning från kommunens sida (inte bara IFK:are), så kämpar föräldrar och barn för att få behålla sin förskola ute på Nordkroken. Jag tänker på Mörtvägens förskola.
Mörtvägens förskola ska läggas ner på måndag. (Se tidigare bloggar, se här och här.)
Barn- och Ungdomsnämnden ska spara. BUN sparar ca 652.000 kr om året på att lägga ner Mörtvägens förskola. (Det är väl ungefär samma summa som kommunen sponsrade bandy-VM med.) Ja, ordet ”spara” används inte. Det handlar om att använda de ekonomiska resurserna ”effektivare”. Barnen fyller ju inte alla platser i Vargöns förskolor. De andra förskolorna skulle kunna ta emot barnen från Mörtvägens förskola. Och fler barn på samma ställe gör att lokaler, utrustning och personal kan användas effektivare.
De ekonomiska resurserna, pengarna, kan användas effektivare.
Och det är sant.
Frågan är om det är ekonomisk effektivitet som ska vara ledstjärnan för förskolan i Vänersborg. Det har varit ledstjärnan i många år nu, vilket gör att Vänersborg har varit väldigt ekonomiskt effektiva. Det betyder att det är många fler barn som går i förskolan än tidigare utan att antalet anställda har ökat i motsvarande grad (eller ökat överhuvudtaget). Varje vuxen får ta hand om fler barn, personaltätheten sjunker.
Men ekonomiskt effektivt har det blivit. Och varit. Och är. Och ska vara.
Mörtvägens förskola ska läggas ner så att de ekonomiska resurserna används ännu effektivare.
Jag reagerar mot detta tänk. Det är inte ekonomisk effektivitet som ska vara ledstjärnan när vi pratar om barn och ungdomar. Vi måste vända på begreppen. Det är barnens och ungdomarnas behov som ska vara ledstjärnan. För barnen vore det bättre att låta dem vara kvar på sina förskolor, fast de inte är fulla, men anställa personal som om det vore fullt. Med andra ord, det vore bättre att öka personaltätheten. Ge varje barn mer tid med en vuxen. Ge de vuxna mer tid med varje barn.
Kanske var det också så kommunen tänkte en gång i tiden när man byggde Mörtvägens förskola. Kommunen byggde ju en förskola med ”bara” 2 avdelningar. Antagligen var det ett bra och genomtänkt resonemang som låg bakom detta val. Antagligen utgick man från barnens behov. Varför håller inte den argumentationen nu som man hade då?
En satsning på barnens bästa vore kanske något som vi vänersborgare skulle kunna känna oss, och vara, stolta över?
Det som talar mot en nedläggning av Mörtvägens förskola är också att Mörtvägen har ett i det närmaste perfekt läge. Det är nära till natur och badstranden på Nordkroken, samtidigt som det ligger långt borta från trafikerade vägar.
Mörtvägens förskola ägs av kommunen. Så vitt jag kan bedöma är den byggd som förskola och att sälja den som bostad kan vara svårt. Vi i Vänsterpartiet har försökt att ta reda på vad Samhällsbyggnadsnämnden har för synpunkter. Vi kommer att få ett besked, men har inte fått det än. Jag undrar om någon annan i BUN eller förvaltningen har fått något besked?
Nordkroken är ett attraktivt bostadsområde. Det kommer antagligen inom en ganska snar framtid att byggas fler bostäder. Det skulle då innebära en större flexibilitet att behålla Mörtvägens förskola och stänga en av fyra avdelningar på Granås. (De andra tre avdelningarna på Granås skulle kanske ha nytta av den fjärde avdelningens lokalytor.)
Det diskuteras också (på nationell nivå) om att införa obligatorisk förskola. Om ett sådant beslut fattas så behövs det fler förskoleplatser än idag.
När stor-oppositionen i kommunfullmäktige (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet), beslutade om +16 miljoner kr till grundskolan 2013, så var detta ett trendbrott. Det innebar en satsning på eleverna. Det innebar en ny ledstjärna för politiken i Vänersborg.
Vänsterpartiet anser att den här ledstjärnan bör fortsätta att lysa i politiken. Också över förskolan. Vänsterpartiet vill behålla Mörtvägens förskola.
Senaste kommentarer