Arkiv
KF 20/9: Integration och Sanden (2/3)
Kommunfullmäktige sammanträder kommande onsdag i Festsalen på Folkets Hus. Efter att fyra interpellationer har behandlats (se ”Kommunfullmäktige 20/9 (1/3)”) så är det dags för ärendet ”Integrationssamverkan inom Vänersborgs kommun”.
Det är tänkt att kommunstyrelsen ska överta ansvaret för integrationsfrågor från socialnämnden. Kommunstyrelsen menar att förutsättningarna att åstadkomma ett sammanhållet integrationsarbete, som involverar samtliga nämnder, ökar med denna förändring. Och det är nog bra tänkt. Integrationsarbetet har ”spretat” lite väl mycket de senaste åren.
Underlaget består av en rapport på 63 sidor och en bilaga på 7 sidor med en ”Integrationsstrategi”. Integrationsstrategin prioriterar områdena arbete och sysselsättning, boende och inkludering. Det kan noteras att utbildning saknas som ett eget fokusområde. Det tycks mig vara en miss.
Boende är självklart en mycket viktig förutsättning för integration, men det är en svårbemästrad fråga, en riktig utmaning. Som i Vänersborg, där tillgången på bostäder är begränsad och de nya bostäder som byggs, i de flesta fall, är väldigt dyra. Det gör det också svårare när det inte finns någon bostadsförmedling. (Mer än Vänersborgsbostäders kö.)
Men det som ligger på kommunfullmäktiges bord är en rapport. När förslaget till strategisk inriktning är antaget, så ska det ”riktiga” arbetet börja.
Samtliga partier i kommunstyrelsen ställde sig bakom detta förslag, utom sverigedemokraterna. De röstade emot och lämnade en reservation.
Kurt Ragnvald Karlsson, ja det är Kurt Karlsson själv som numera har lagt till Ragnvald i sitt namn (Ragnvald sägs betyda något i stil med ”härskare med guds makt”), 
och Anders Strand är negativa till det mesta.
Kurt Ragnvald Karlsson har nog ansträngt sig väldigt mycket när han skrev reservationen, men han slinter ändå på tangentbordet när han målar upp ett ”Malmö-scenario” i Vänersborg:
”ineffektivt och svåröverblickbart. … Problemet är att rapporten andas naivitet och speglar situationen för 10- 15 år sedan. Förändringar och komplexitet ökar och kommer bli mer akut. … Grov kriminalitet, skjutningar, våldtäkter, överfall av äldre, missbruk och försäljning av narkotika, avvikelser som kan hänföras till hederskulturen, slavliknande förhållanden för de som inte fått uppehållstillstånd, stor mängd av analfabeter, är några av de nya faktorer som borde få mer utrymme i rapporten.”
Det är väl knappast någon som känner igen Vänersborg i Kurt Ragnvald Karlssons beskrivning. Det som är slående med sverigedemokraternas beskrivningar och kritik, och även när det gäller t ex anföranden från talarstolen, är annars att de mycket sällan kommer med konstruktiva förslag. Detta trots att de menar att de själva är det enda parti som har kunskapen i dessa frågor och dessutom kan skåda in i framtiden. Men det stannar alltid vid just bara kritik av andras förslag.
Kommunfullmäktige ska också behandla ett mer jordnära, jag höll på att skriva 
vattennära, ärende, nämligen ”Program för Detaljplaner för Sanden, söder om Dalbobron”. Det är tänkt att fullmäktige ska godkänna detta program.
Det kan väl först nämnas att namnet på området, dvs Lilla Vassbotten, ska tas bort och hela ön ska i fortsättningen heta bara ”Sanden”. Som gammal vänersborgare kan jag tycka att det är tråkigt att gamla väletablerade namn, och stavningar (t ex Gardesanna/Gaddesanda), avskaffas…
Syftet med programmet för Sanden är att:
”Området söder om Dalbobron ska förändras från ett industriområde med viss handel till en stadsdel med innerstadskaraktär för bostäder, handel, kontor och annan centrumverksamhet.”
Vänsterpartiet röstade emot i kommunstyrelsen och lämnade in en skriftlig reservation.
Det går fort med vissa ärenden i kommunen, men bara vissa. Så sent som i maj föll kommunledningens förslag i kommunstyrelsen om att på direkten gå vidare med detaljplaner. Men redan nu, efter ett sommaruppehåll, kommer förslaget till kommunfullmäktige…
Vänsterpartiet tycker att det går för snabbt. I reservationen står det:
”Vi kan med bästa vilja inte uppbringa förståelse för att ”Sanden söder om Dalbobron” inte kan invänta kommande valrörelser 2018 och 2022, på samma sätt som projektet har förts fram redan 2006, 2010 och 2014. Allting har sin tid, samhällets resurser är begränsade och det tycks oss vara oansvarigt att riskera hanteringen av andra projekt som kan ge oss de bostäder som behövs mest, det kan vara villor, parhus, radhus, bostadsrätter, flerbostadshus, punkthus, hyresrätter. Dessa projekt finns redan på väg fram, i olika prisklasser, för olika behov, för skiftande efterfrågan. Men Sandens bostäder kommer aldrig att vara aktuella för det stora flertalet av alla som söker egen bostad, Sandens bostäder kommer att vara i en prisklass för sig. Det kan inte råda något tvivel om detta.”
Vänsterpartiet ser alltså en risk i att andra, viktigare byggprojekt får stå tillbaka för Lilla Va… Öhhh, Sanden. Det finns helt enkelt många andra bostadsobjekt på gång som Vänsterpartiet prioriterar högre
Länsstyrelsen har också farhågor, och som jag ser det, tämligen välgrundade sådana. Så här skriver Länsstyrelsen i sitt yttrande:
”Länsstyrelsen delar fortfarande kommunens bedömning att en centrumnära utveckling av Sanden skulle sammantaget vara positivt och innebära en god hushållning med mark och vatten. Svårigheterna att lokalisera bostäder i nära anslutning till så många källor med omgivningspåverkan är dock fortfarande påtaglig. Kommunen har kommit en bit på väg med strategin för översvämningsskydd. En stor fråga är när och om olika industrier och hamnen kommer att flytta från området och vilken möjlighet kommunen har att synkronisera dessa processer så att alla etapper enligt förslaget kan genomföras. Det finns ett fortsatt behov av detaljerade 
underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”
Kommunen är lugn inför Länsstyrelsens synpunkter – och menar att det typ ” ordnar sig”…
”… anser kommunen att ytterligare utredningar i detta skede inte behövs utan att nödvändiga utredningar tas fram tidigt i respektive detaljplaneskede då man vet vilken typ av användning som planeras inom olika områden.”
Det finns också många andra frågetecken kring Sanden, som faktiskt Länsstyrelsen också visar på i ovanstående citat. Det är allt från översvämningsrisker (ett översvämningsskydd beräknas gå på i runda tal 150 miljoner kronor) och farliga transportvägar runt området (det finns restriktioner att bygga vid trafikleder, där farligt gods transporteras, och kring Sanden finns det fordons-, fartyg- och järnvägstrafik) till föroreningar i marken (Sanden är byggd av fyllnadsmassor som kommunen fortfarande inte vet hur de ser ut). För att inte tala om att marken på Sanden i huvudsak är privatägd. Och det finns flera företagare som vill ha kvar sin verksamhet även i framtiden. Och hamnen…? Ska den flyttas till Vargön? Det skulle innebära några hundra miljoner ytterligare… (Jag har redogjort utförligt för alla frågetecken och problem tidigare i bloggen ”Ta inte vatten över huvudet på Sanden”.)
Förvaltningen hänvisar även i dessa frågor till att alla synpunkter kommer att bli föremål för intensivt arbete senare, typ när någon markägare ansöker om att en detaljplan ska upprättas och är villig att bekosta arbetet. Det ordnar sig… Typ.
Det står med andra ord helt klart att synkroniseringen av de komplicerade processerna på Sanden inte är besvarade i planprogrammet. Men kommunstyrelsen vill ändå bara köra på och lösa problemen allt eftersom de uppkommer – en attityd och inställning som tyvärr är alltför vanlig i Vänersborg, och som historisk har visat sig bli dyrbar… Väldigt dyrbar. Sanden är nog inget undantag. Det lär bli dyrt där också…
Det här, tillsammans med interpellationerna (se ”Kommunfullmäktige 20/9 (1/3)”), är de viktigaste ärenden. Det finns dock ytterligare ärenden som kommunfullmäktige ska behandla nästa vecka. Jag återkommer.
Kommunfullmäktige 20/9 (1/3)
Efter alla bloggar om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen, och amerikanska släktingar, så kommer mina bloggar nu, förhoppningsvis, att återgå till det normala. Med en rivstart. På onsdag nästa vecka så ses nämligen både Barn- och Utbildningsnämnden och kommunfullmäktige igen för första gången efter sommaruppehållet.
Ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) har inlett höstens fullmäktigesammanträden med en nymodighet. Alla interpellationer ligger först på fullmäktiges dagordning. Tidigare låg de i slutet av sammanträdena. Och det är ett bra grepp av ordförande. Interpellationer, dvs frågor med följande diskussioner, brukar ta upp aktuella frågor och vara både intressanta och lärorika för allmänheten. Men vilka vänersborgare vill sitta i 4 timmar och vänta på dem? Nu kan invånarna besöka sammanträdena och få lyssna till de kanske mest intressanta ärendena direkt.
Förslaget om att starta mötena med interpellationerna har förespråkats av Vänsterpartiet sedan lång tid tillbaka, men det är väl en slump i sammanhanget…
Den första interpellationen är ställd av Lutz Rininsland (V): ”Behövs verkligen en motion?”.
Bakgrunden är ett medborgarförslag i Vänersborg om fria busskort för ungdomar under sommarlovet. Medborgarförslaget avslogs i juni. Nu föreslår regeringen, efter ett förslag från Vänsterpartiet, att kommunerna ska få bidrag av staten för att genomföra just detta. Därför undrar Rininsland om kommunledningen avser att agera skyndsamt, eller om Vänsterpartiet i Vänersborg ska behöva skriva en motion om fria busskort på loven för att frågan ska behandlas.
Lena Eckerbom Wendel (M) frågar kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) om hur Kunskapsförbundet Väst (KFV) sköter sitt uppföljningsansvar. Som hon menar att KFV inte sköter.
Eckerbom Wendel skriver att en kommun har ett ansvar för alla elever i kommunen, även de som går på skolor utanför kommungränserna (Trollhättan/Vänersborg) och i friskolor, men anser att KFV bara tittar på sina egna elever. Dessutom skriver hon att det tydligen går sämre rent betygsmässig för eleverna i Vänersborg jämfört med de i Trollhättan. Andelen behöriga elever från Vänersborg till högskolestudier har minskat i KFV:s verksamheter. Eckerbom Wendel skriver om ”katastrofsiffror”. Lena Eckerbom Wendel vill att förbundsordningen i KFV ändras så att det framgår om det är KFV eller kommunfullmäktige i Vänersborg som har ansvar för de elever som inte går på KFV.
Jag är för övrigt inte riktigt säker på hur Eckerbom Wendel tänker sig att KFV, eller kommunfullmäktige, ska kunna kontrollera hur det går för elever på skolor som inte är KFV:s.
Sedan kommer Vänsterpartiet genom Lutz Rininsland tillbaka med en ny interpellation, ”Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. I början av maj lämnade Vänsterpartiet en motion med samma rubrik och vi som undertecknade motionen tänkte att motionen skulle behandlas tämligen snabbt. Det har inte skett och därför frågar Rininsland om detta.
Det handlar kort sagt om att villkoren för de mindre partierna, som inte ingår i ett organiserat politiskt samarbete med något av de större, har försämrats. Med andra ord, det är svårare för de partier som inte har några representanter i ”maktens korridorer” att få information om vad som händer och ska hända i kommunen. Så har enskilda politiker inte längre möjlighet att från t ex hemmet på egen hand botanisera i kommunens diarium. Det har dessutom blivit sämre information på kommunens hemsida.
Den nuvarande ordningen innebär helt klart ett demokratiskt underskott. Kunskap är ju som bekant makt och här har de styrande och ”etablerade partierna” ett försprång när det gäller information och kunskap. (Jag har tidigare skrivit en blogg om detta, se ”Informationsmotion”.)
Jag tror dock inte att Marie Dahlin (S) kommer att gå in på sakfrågan, utan helt enkelt säga att beredningen av motionen tar den tid det tar…
Den fjärde och för kvällen sista interpellationen kommer också från Vänsterpartiet. Den ställs till socialnämndens ordförande Peter Trollgärde (S). Och att interpellationen kommer från Vänsterpartiet är kanske inte helt överraskande, Vänsterpartiet är ganska aktivt i politikens Vänersborg…
Interpellationen inleds med ett citat:
”Den 30 juni kom ett pressmeddelande från regeringen som inleds med texten:
Regeringen och Vänsterpartiet är överens om att skjuta till ett tillfälligt kommunbidrag på 195 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Genom tillskottet kan kommunerna låta ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen.”
Vänsterpartiet i Vänersborg har argumenterat för att ensamkommande ungdomar så långt som möjligt ska få stanna kvar i kommunens boenden även efter att de uppnått 18 år eller efter Migrationsverkets åldersuppskrivning. Socialnämndens majoritet har dock inte lyssnat på oss. Som motivering har bland annat anförts kommunens ekonomi.
Jag citerar ur interpellationen:
”I Vänersborg finns ensamkommande ungdomar från flera olika länder, de flesta är placerade i HVB-hem och stödboende. Deras bakgrund må vara olika, men många har erfarenhet från krigshändelser i hemlandet, alla har upplevelsen av den långa flyktvägen som slutligen ledde till Sverige. Det finns utbildad personal som stödjer ungdomarna, det finns dagliga rutiner, det möjliggörs för skolgång och skolarbete, det ordnas fritidsaktiviteter, det ordnas kontakter ut till det omgivande samhälle. Skillnaden mellan att bo kvar eller att flyttas till Migrationsverkets anläggningsboende för att dela rum med andra är enorm.”
För oss i Vänsterpartiet är frågan om ensamkommande ungdomar en fråga om humanism och solidaritet. Och nu kommer det alltså dessutom statliga pengar till detta ändamål.
Det finns ytterligare mängder av ärenden för kommunfullmäktige att behandla nästa onsdag, men till dem får jag återkomma. Liksom till barn- och utbildningsnämnden.
Inga fler kommunalt skötta bad!
Kommunen sköter om ett antal badplatser i kommunen. Det är Boteredssjön och Sikhall (skötselansvarig: fastighetsenheten), Skräcklan (skötselansvarig: gatuenheten), Gardesanna och Nordkroken (skötselansvarig: serviceenheten). Och sedan sköts Ursand och Grönvik av Ursand Resort & Camping AB.
Det finns emellertid fler badplatser i kommunen och på kommunens hemsida finns de listade.
Det är 15 väldigt olika badplatser som upptas på kommunens ”badplatskarta”. Hur aktuell kartan är kan jag inte avgöra, men jag ser t ex att badplatsen i Rörvik saknas.
Vänsterpartiet hade lämnat in en motion om att kommunen skulle utreda vilka badplatser det skulle kunna vara aktuellt för kommunen att sköta om och vilka kostnader som skulle vara förknippade med en sådan skötsel. Tanken var att kommunen skulle behandla alla badplatser lika och öka servicen på några av dem, något som framför allt skulle gynna dom som bodde på landsbygden. Till exempel de som bodde i Väne-Ryr. Som har en badplats vid Ryrsjön som kommunen faktiskt har skött om i nästan 50 år, dvs sett till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet och att det fanns livräddningsutrustning etc.
På det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige behandlades denna motion.
Magnus Kesselmark (V), Lutz Rininsland (V) och jag talade för motionen. Undertecknad framförde det som stod i motionen (”Ny motion: Kommunal skötsel av allmänna badplatser”) och det som jag skrev i bloggen ”Kommunens badplatser”. Jag hade också synpunkter på det svar på motionen som kommunstyrelsen lämnade till fullmäktige.
Svaret från kommunstyrelsen, utarbetat av kommunstyrelseförvaltningen, präglades (enligt min mening) av att man hade bestämt sig för vad man skulle tycka först – och sedan letade man argument som bekräftade denna ståndpunkt. Precis som samhällsbyggnadsnämnden hade gjort.
Skälen till att kommunstyrelsen ville avslå motionen var tre.
För det första var det ”privatargumentet”, igen. Kommunstyrelsen skrev om de badplatser som kommunen sköter om:
”Kommunen antingen är ensam fastighetsägare eller delägare i marksamfällighet.”
Som jag har påpekat förut så finns det inga lagar e dyl som förhindrar att kommunen sköter badplatser på privat mark. Vilket kommunen till stora delar gör i Gardesanna och på Nordkroken. Men kommunstyrelsen hade lärt sig… Nu var också marksamfällighet med i svaret. Kommunen kan sköta om privat mark om kommunen är med i en marksamfällighet… Och så ges Nordkroken som exempel. Och här är, tror jag (jag är tämligen säker), kommunen alldeles för ”generös” utifrån andelen i samfälligheten i vad man ”bjuder på” – i varje fall utifrån sitt eget resonemang om privat ägande. Men kommunen är inte med i någon sådan här samfällighet på Gardesanna, och ändå sköter kommunen badplatsen.
Jag skrev till kommunen och frågade om det här med marksamfällighet i Gardesanna:
”Du har ställt frågan om det finns någon samfällighet i Gardesanna som kommunen är med i. Enligt uppgifter från Lantmäteriet är inte allt ägande till vattenområdena utrett i Gardesanna, så det vet vi inte utan att Lantmäteriet gör en utredning. Kommunen äger Margareteberg 1:17, och även vattenområdet utanför den, så där är det inte samfällt.”
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) hävdade att kommunen bara skötte om den mark, som kommunen ägde i Gardesanna. Vilket inte riktigt stämmer överens med de uppgifter jag har fått, men det kanske har ändrats… Augustsson sa också att bajamajorna stod på privat mark… Och det visste jag. Men vad jag vet så får även de som ligger på de privata stränderna på Gardesanna nyttja kommunens bajamajor…
Det andra argumentet handlade om kostnader.
Kommunstyrelsen skrev:
”Det kan konstateras att skötsel och renhållning av en badplats dit allmänheten äger tillträde är förenat med icke försumbara kostnader.”
Och så skrev kommunstyrelseförvaltningen, precis som Samhällsbyggnadsnämnden, att varje badplats kostar 200.000 kr. Kommunstyrelseförvaltningen insåg dock att de små badplatserna inte skulle kosta så mycket, men tyckte ändå att det blev ”icke försumbara kostnader”. Hur den nu hade kommit fram till det, när den inte hade en aning om kostnaderna. De var ju inte utredda. Det var bara en gissning och gissningar är inga bra argument när kommunfullmäktige ska fatta beslut.
För övrigt var kostnaderna något som motionärerna i Vänsterpartiet ville skulle utredas. Det bortsågs också från att kommunen skulle kunna komma överens med t ex byalag eller föreningar om att dessa skötte om städning och renhållning. Lutz Rininsland påpekade att byalaget i Väne-Ryr ville samarbeta med kommunen om skötseln av badplatsen. Magnus Kesselmark (V) tog upp Nybro kommun som exempel på en kommun som hade ett system med föreningar och idrottsklubbar som skötte om badplatser med hjälp av kommunala bidrag.
För det tredje ansåg kommunstyrelsen att:
”nuvarande utbud av kommunalt skötta badplatser får anses tillräckligt”
Jag undrade med vilken rätt kommunstyrelsen tyckte det. Var det för att ledamöterna i kommunstyrelsen själva bara badade på Nordkroken, Ursand, Skräcklan eller kanske Vita Sannar? Och gjorde de det, så ska alla andra också göra det… Men om det finns de som ville bada någon annanstans?
Kommunstyrelsens svar bestod av, precis som svaret från Samhällsbyggnadsnämnden,”vi vill inte”. ”Vi vill inte utreda.”
Lena Eckerbom Wendel (M) tyckte att den viljeyttringen var tillräcklig och att:
”vi i det läget kommunen är i just nu ska fokusera på kommunens kärnverksamheter”
Jag är inte riktigt säker på vilka Eckerbom Wendel syftade på när hon sa ”vi”. I varje fall kan inte de som bor i Väne-Ryr, Grunnebo och områdena där omkring, och som använder badplatsen vid Ryrsjön, ingå i detta ”vi”. Kanske var det ”vi politiker”…
Och visst ska kommunen fokusera på kärnverksamheter, men om kostnaden för att t ex sköta om badplatsen i Väne-Ryr skulle uppgå till 20-30.000 kr om året så skulle inga kärnverksamheter vara hotade…
Kjell Nilsson (S) hade också några inlägg. Nilsson berättade att han hade varit arbetsledare i 6-7 år för de som har städat badplatserna. Han menade också, precis som Benny Augustsson, att det är bara är kommunens egen mark som kommunen har städat på Gardesanna.
Och samma har det varit på Nordkroken sa Nilsson. Fast här var jag inte riktigt med. Enligt Nilsson ägde kommunen nämligen bara bryggan på Nordkroken och han nämnde inte heller något om samfälligheten. Dessutom är tydligen Wargöns IK inblandat i städningen av stranden.
Jag blev inte riktigt klok på om kommunen städade stranden på Nordkroken eller inte.
När det gällde badplatsen i Väne-Ryr sa Kjell Nilsson att det var hans chef som fattade beslutet att kommunen skulle sluta att städa badplatsen. Och det var en intressant upplysning, särskilt som denne chef samtidigt är samme person som äger marken vid badplatsen… Om det var i egenskap av markägare eller kommunal chefstjänsteman som chefen/markägaren fattade detta beslut framgick inte, även om jag förstår att det måste vara som tjänsteman. Dock var det ett märkligt sammanträffande – och jävsförhållande.
Med 38 röster mot 8 nej (och 4 som avstod) beslutade kommunfullmäktige att frågan om kommunal skötsel av badplatser inte ens skulle utredas.
Sverigedemokraterna i KF
Som jag har skrivit tidigare så var sverigedemokraternas (SD) inflytande på det senaste fullmäktiges beslut (21/6) lika med noll. Ändå stod SD på sätt och vis i händelsernas 
centrum.
I måndags skrev jag en blogg om de sverigedemokratiska inläggen i budgetdebatten (se ”Sverigedemokraterna i budgetdebatten”). Inläggen vållade stora diskussioner i fullmäktige, och på Facebook. Men SD var också aktivt i några andra frågor.
I ärende 5, om en ny VA-taxa, var sverigedemokrater uppe i talarstolen för första gången under sammanträdet. Kurt Karlsson menade att det var viktigt att Vänersborg tittade på de omgivande kommunernas taxor och avgiftspolitik:
”Det är jätteviktigt. För det kan påverka inflyttning och utflyttning i kommunen.”
Och det kan Kurt Karlsson ha rätt i. Men samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) informerade Karlsson om att Vänersborg låg bra till i detta avseende.
Sverigedemokraten Anders Strand var uppe i talarstolen i ärende 9 om den nya bostadsförsörjningsplanen. Anförandet var kort och Strand tyckte att det var på tiden att Vänersborg fick ett bostadsförsörjningsprogram. Vilket det var.
Jag har tidigare berättat om Lutz Rininslands interpellation till Benny Augustsson (S) om koloniområdet vid Karls grav, bakom Quality Hotel. (Se ”Lite övrigt från onsdagens KF”.)
Kurt Karlsson begärde ordet och sa:
”Ja, alltså… Jag bor ju också på Onsjö och flyttade in som Lutz där 82 och jag har ju sett det här området nästan varje dag när jag cyklar förbi där. Den har ju växt och växer fortfarande. Och ja, vad ska jag säga. Det är ju människor från olika delar av världen som bor där och ibland har jag tänkt så här som sverigedemokrat att man skulle kunna tänka sig att människor som blir svenska medborgare får en liten plätt svensk mark för att känna sig etablerad och som svensk. Det är ju, det är ju inte i det här fallet aktuellt, men i alla fall så tänker jag så när jag ser det här området att då har man etablerat sig som svensk. Men jag tänker på Lutz också här nu va. Civil olydnad tänker man ju på ibland och det vet Lutz som före detta kommunist vad det innebär. Här propagerar då Lutz för en kriminell handling. Det är skillnad. Och det här är ju då ett brott mot dom lagar och förordningar som finns när man kan smälla upp en byggnad på det här sättet och inte ta hänsyn till dom regler och lagar som finns. Så att jag tycker inte det är speciellt bra som det ser ut där nu i alla fall. Man måste göra nånting åt det här.”
Vad Kurt Karlsson menade med att Rininsland propagerade för en ”kriminell handling” var det nog ingen som förstod. Och Rininsland trodde att han hade hört fel. Rininsland och Augustsson hade ju i en mycket vänskaplig ton helt enkelt försökt resonera sig fram till någon typ av lösning av ett problem. Kurt Karlsson utvecklade inte heller sitt påstående.
Det var ingen som svarade Kurt Karlsson. Det var liksom ingen idé.
Fullmäktiges sammanträde avslutades med att Kurt Karlsson skulle ställa två frågor till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Naturligtvis handlade de om Kurt Karlssons och sverigedemokraternas favoritämne…
Den första frågan handlade om Restad Gård och löd:
”Ska Restad Gård fortsättningsvis vara en stor mottagare av personer som under lång tid väntar på ett administrativt beslut?”
Marie Dahlin (S) svarade:
”När det gäller Restad Gård så, det vi vet i kommunen, det är ju att man planerat det för bostäder. Vi har ingenting med Restad Gård som område för, för asylboende att göra. Så att jag vet faktiskt inte Kurt. Du får fråga Migrationsverket.”
Kurt Karlsson var inte nöjd med svaret:
”Den här frågan ska ju besvaras med ja eller nej. Jag uppfattade det som ”jasså”. Jag förutsätter att den högsta politiska ledningen i kommunen känner till hur det kommer att vara på Restad Gård i fortsättningen.”
Marie Dahlin svarade då ”nej”.
Det här är en fråga som egentligen inte Vänersborgs kommun, hur konstigt det än kan låta i någras öron, har något med att göra. Restad Gårds asylboende är privat och ägaren sluter avtal med Migrationsverket, som är statligt – helt vid sidan av kommunen. Och det vet egentligen Kurt Karlsson, eller borde åtminstone veta.
Kurt Karlssons nästa fråga har TTELA skrivit om. (Se TTELA:s artikel ”Sverigedemokraterna nekades ställa fråga”.) Frågan riktades återigen till Marie Dahlin och löd:
”Tycker du att svenska barn är mindre initiativrika och slöare än syrianska barn?”
Frågan ställdes med anledning av ett uttalade som Marie Dahlin hade gjort i tidningen ”Vi”:
”Många av syrierna är högutbildade. Barnen är väldigt, väldigt vetgiriga i skolan. Det är en tillgång för oss, för våra egna barn är inte alltid lika ‘på’”.
Jag tror att artikeln är över ett år gammal, men jag är inte säker.
När Karlsson citerar Dahlins uttalande i frågans ”brödtext” citerar han, som TTELA mycket riktigt påpekar, fel. Karlsson har uteslutit ordet ”alltid”. Och då får Dahlins uttalande en annorlunda innebörd. Dessutom pratar Dahlin om ”syrierna” och inte om ”syrianska” som Karlsson skriver. Det är faktiskt en viss skillnad, även om det i sammanhanget är mindre viktigt.
När en fråga ska ställas i kommunfullmäktige frågar alltid ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) fullmäktige om frågan får ställas.
Ordförande Ljunggren:
”Sen är det ytterligare en fråga ifrån Kurt Karlsson och jag måste erkänna att jag är själv väldigt tveksam till om den får ställas. Men jag ställer frågan, eftersom kommunfullmäktigeledamöterna ser frågan, har den utlagd om den får ställas.”
Och så fick fullmäktigeledamöterna ”ropa”. Och det blev ”nej”. Efter votering visade det sig att 37 ledamöter inte ville tillåta frågan.
Kurt Karlsson begärde en ordningsfråga:
”Ordförande säger att ”jag är tveksam till att den får ställas.” Det anser jag vara fel. Alltså. Du får inte ta ställning innan man har röstat i, i, i församlingen. Ja, du påverkar alltså församlingen så att säga.”
Ljunggren trodde inte att han hade påverkat någon.
Sverigedemokraterna tyckte att kommunfullmäktige agerade odemokratiskt. Å andra sidan är ju en omröstning demokratisk, och blir det då nej så är det följaktligen ett demokratiskt beslut. Och enligt Kommunallagens 5 kap ska ordförande fråga fullmäktige om frågan får ställas.
Det står också i Kommunallagen att frågan:
”skall avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning.”
Och jag, som för övrigt röstade att frågan inte skulle få ställas, anser att Kurt Karlssons fråga inte uppfyllde detta kriterium från Kommunallagen. (Det är för övrigt tveksamt om Karlssons första fråga gjorde det.)
Men Kurt Karlsson är nog ändå nöjd, han fick ju en hel artikel i TTELA om detta…
Och detta var, tillsammans med inläggen i budgetdebatten, sverigedemokraternas insats på fullmäktiges sista sammanträde innan sommaruppehållet. Och vilken slutsats av insatsen som ska dras är upp till varje läsare. Min uppfattning är nog den att sverigedemokraterna knappast tillför någonting i Vänersborg.
Sverigedemokraterna i budgetdebatten
Sverigedemokraternas inflytande på fullmäktiges beslut förra onsdagen var lika med noll. Men på något sätt var det ändå sverigedemokraterna (SD) som stod i centrum.
Jag konstaterade i en tidigare blogg att det är synd att inte SD:s 2.486 väljare i Vänersborg var på plats och med egna öron och ögon fick höra och se sverigedemokraternas Kurt Karlsson och Ola Wesley trassla in sig i förvirrade, okunniga, ologiska och stundtals rent rasistiska resonemang.
Men jag tänkte råda en viss bot på detta genom att referera delar av sverigedemokraternas anföranden. Lutz Rininsland och jag har nämligen gått igenom ljudinspelningarna från kommunfullmäktiges sammanträde och skrivit ner sverigedemokraternas samtliga anföranden och yttranden – in i minsta detalj.
Det viktigaste ärendet som fullmäktige behandlade var budgeten för nästa år. (Se ”Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget”.) SD hade lagt ett eget budgetförslag – se nedan.
Detta var hela förslaget, det fanns ingen mer text. Det fanns inga analyser eller förklaringar. Jag tar det en gång till, detta var alltså hela SD:s budgetförslag. (När det presenterades i kommunstyrelsen så gav inte heller SD några som helst kompletterande förklaringar.)
När Kurt Karlsson (SD) gick upp i talarstolen på onsdagens fullmäktige och presenterade förslaget, så inledde han med att säga:
”Jag vill först yrka bifall till Sverigedemokraternas budget, förslag till mål- och resursplan 2018-2020. I vårt, Sverigedemokraternas förslag, vill vi i första hand prioritera medborgarna, skattebetalarna, de som genom höga skatter finansierar vår gemensamma service ska i första hand ges prioritet att ta del av den. I vår budget redovisar vi också sambandet mellan invandring och försämrad kommunal ekonomi.”
Det var ingen bra start för Kurt Karlsson och SD…
Det är svårt, eller rättare sagt omöjligt, att se hur SD prioriterade medborgarna och skattebetalarna i sitt budgetförslag. SD föreslog t ex inte någon skattesänkning. Och är det inte så att skatterna ska finansiera en välfärd som är till just för medborgarna, och särskilt för de medborgare som av någon anledning är mindre resursstarka än andra? Jag tror att Kurt Karlsson och SD har missat något väsentligt kring skattesystemet…
Det är samma sak med invandringen, SD redovisade inte på något sätt sambandet mellan invandring och en försämrad kommunal ekonomi i sitt budgetförslag. Om det nu finns ett sådant samband. Och om nu Vänersborg har en försämrad ekonomi…
Det var nästan så att man undrade om det verkligen var SD:s budgetförslag som Kurt Karlsson syftade på i inledningen av sin presentation. Eller om han hade fått tag i något annat partis förslag…
Kurt Karlsson fortsatte:
”Som framgår av de olika nämndernas förslag har begärts långt utöver den budget som majoriteten S, C och MP anser ligga inom möjligheternas ram.”
Det här stämde inte. För det första är inte S+C+MP någon majoritet… För det andra så ändrade sig den styrande minoriteten, dvs S+C+MP, i kommunstyrelsen. De ändrade sitt budgetförslag efter förhandlingar med Vänsterpartiet. Och i det nya förslaget gavs varenda nämnd det den hade begärt. (Se ”Budgetöverenskommelsen S+C+V”.)
Kurt Karlsson kom helt fel, direkt från början… Och det blev inte bättre.
Kurt Karlsson:
”Sverigedemokraterna anser att nämndernas förslag dock är väl behovsprövade, underbyggda och motiverade.”
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) begärde 31, 7 milj kr, men i SD:s förslag får BUN bara 8,9 milj kr, dvs hela 22,8 milj mindre. Sverigedemokraterna ansåg tydligen inte att BUN:s förslag var särskilt ”behovsprövat, underbyggt och motiverat”…
Det kan väl också sägas, som Tove af Geijerstam (L) framförde i ett senare skede, att dessa 31,7 milj inte innebar några satsningar. Hela tillskottet behövdes för att helt enkelt hålla elevpengen på samma nivå som tidigare. Ola Wesley skulle senare förklara hur SD tänkte… Typ…
Naturligtvis tog Kurt Karlsson upp invandringen i sitt inledningsanförande, men han gjorde det framför allt i perspektiv av de statliga bidragen till kommunerna. Och fick nog inte riktigt ihop det hela.
Kurt Karlsson började:
”Vill också säga att den statliga utdelningen av miljarder hotar det kommunala självstyret.”
Och fortsatte:
”Statliga bidrag har minskat som man ser nu och kommer troligen att minska.”
Det Kurt Karlsson lät bli att nämna, det är att det bara finns ett parti i Sveriges riksdag just nu som vill dra ner på bidragen till kommunerna – och det är sverigedemokraterna…
Kurt Karlsson fortsatte i samma anförande:
”Det snabbt uppkomna behovet av att bygga bostäder, skolor, finansiera välfärden kan direkt eller indirekt härledas till den stora invandringen. Ska Vänersborgs skattebetalare stå för konsekvenserna av misslyckad invandringspolitik och integration? Den har ju skapats av riksdag och regering.”
Kurt Karlsson trivs som fisken i vattnet när han får utgjuta sig över invandrings- och asylpolitiken. Men den är, hur Karlsson än vrider och vänder på det, statlig. Och ingenting som Vänersborgs kommun kan göra så mycket åt.
Kurt Karlsson valde också att helt bortse från de miljontals kronor, som Vänersborg får i statliga bidrag. Det hade varit intressant om Kurt Karlsson hade försökt att belägga det han sa med åtminstone någon typ av elementär fakta, som tex siffror och statistik.
Och sedan kom en liten logisk kullerbytta från Kurt Karlsson:
”I investeringsbudgeten med bland annat bygga skolor, bostad, vägar, vatten och avlopp begär nämnderna över en miljard kronor. Vi anser att behovet bör finansieras via våra statliga skatter.”
Kurt Karlsson varnade i ena stunden för att det kommunala självstyret är hotat på grund av de statliga bidragen, i nästa stund ansåg han att staten ska finansiera ännu mer av kommunens utgifter… För övrigt hade jag svårt att se vad det kommunala självstyret hade med budgetdebatten i Vänersborg att göra…
När kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) i en replik påpekade att Vänersborg har fått ett antal miljoner i nödvändigt tillskott av staten är det självstyreargumentet som Kurt Karlsson använder:
”Jag tycker det är lite skrämmande och oroande att man så oreserverat tycker att det är bra med statliga bidrag. Det är så att de här stora bidragen påverkar kommunens självstyre. Om det inte gör det redan nu så kommer det i fortsättningen att påverka kommunernas självstyre, det är helt självklart.”
Det är lite svårt att hänga med i Kurt Karlssons tankar. Anser han att staten ska betala kostnaderna för de nyanlända – eller inte? Eller menade Kurt Karlsson att Vänersborg ska säga nej till alla statliga miljoner – för att behålla självstyret?
Anders Strand (SD) redogjorde på ett korrekt och sakligt sätt för SD:s syn på anslagen till samhällsbyggnads- och byggnadsnämnden. SD ville prioritera ner gång- och cykelvägar och satsa på en cirkulationsplats vid Nabbensberg. Vad jag kunde se var det emellertid en exakt kopia av förslaget från den borgerliga gruppen (M+L+KD).
Och sen var det Ola Wesleys tur att redogöra för SD:s syn på barn- och utbildningsnämnden (BUN):
”Kurt sa ju jag skulle prata lite nämnder. Då får jag väl göra det när gruppledaren säger så. Jo. Kan jag börja lite med BUN här. Våra budgetförslag på BUN så lägger vi 8,9 miljoner kronor över ram där. Och vi tittar ju lite då på det förslaget som tjänstemännen på barn- och utbildningsförvaltningen hade lagt fram med en väldigt massa besparingar och så då. Och där har vi plockat lite av vad vi tycker och vad vi inte tycker. Tänkte jag skulle dra det lite grann. Då satsar vi på Nattugglan som kostar oss 3,3 miljoner. Vi satsar då på kvällsöppet för Vänerparkens förskola, 130.000. Satsning på förskola, förskolor behålla öppethållande, kostar oss 1,2. Satsning på fritidshem, behålla öppethållanden 800.000. Satsning på 7 stycken heltidstjänster förskola och fritidshem.”
Jag vet inte hur Ola Wesley eller sverigedemokraterna resonerade. De tycktes ha fått det mesta om bakfoten. Allt det som Ola Wesley räknade upp finns nämligen redan nu i BUN:s verksamhet och ingår dessutom i den budget som är kommunstyrelsens förslag. (Liksom i den borgerliga minialliansens förslag.) Wesley borde däremot ha tagit tillfället i akt och berättat hur han och SD ville spara 22,8 milj kr på verksamheten för våra barn och elever.
Ola Wesley fortsatte (i direkt anslutning till citatet ovan):
”Kostar oss 3.480.000. och sen så gör vi en satsning på Rösebo och Väne-Ryr, 2462 där. Men det är ett nollsummespel, eftersom vi tar dom pengarna ifrån Silvertärnan och dessa satsningar blir då de här 8,9 miljonerna. Varför satsar vi inte på dom övriga kommer jag säkert få en massa frågor om. Jo, vi tänker lite som så att dom som jobbar och betalar skatt ska få tillbaka, precis som Kurt svar inne på lite här.”
Det här inlägget kom att skapa stora reaktioner bland ledamöterna – för vad är det som Ola Wesley säger egentligen?
Men Wesley sa mer… I en replik till BUN:s ordförande Mats Andersson (C), där Andersson undrade hur SD hade tänkt sig att eleverna överhuvudtaget skulle få plats i skolorna, sa Ola Wesley:
”För vi Barn- och Utbildningsnämnden begär ju 31,7 miljoner över ram och ramen, så vi lägger ju över ramen, 8,9 milj. Vi går inte med på 31,7, men vi lägger ju 8,9 miljoner över ramen. Du pratade lite på Silvertärnan. Det är inte våran politik så där kan vi ju liksom inte stötta den politiken.”
Det var ju inte direkt något svar på Mats Anderssons fråga…
Det föranledde Tove af Geijerstam (L) att replikera:
”När du säger att du inte står bakom den politiken och syftar på att Silvertärnan existerar, då undrar jag vad det handlar om. Därför att ni berättar att ni satsar på små idylliska skolor med väldigt få elever och så skär ni på den stora skolan med de många eleverna.”
Ola Wesley (SD) svarade:
”Du vet ju det med mångkulturalismen. Det är inte våran politik. Så. Så den tänker inte vi stötta.”
Och nu börjar sverigedemokraternas ståndpunkt bli tydligare…
Anna-Karin Sandberg (MP) undrade vad Wesley menade med att ”dom som jobbar och betalar skatt ska få tillbaka”. Menade Wesley att föräldrarna på Silvertärnan inte arbetade och betalade skatt?
Det var inte så Wesley menade. Menade Wesley. Men hur han egentligen menade förklarade han aldrig. Det kanske han inte riktigt förstod själv. Och fortfarande förklarade inte Ola Wesley vad BUN skulle dra ner på, om SD:s förslag med besparingar på 22,8 milj blev verklighet…
Tove af Geijerstam (L) begärde ordet. Här följer hela den del av anförandet som handlade om Ola Wesleys inlägg och repliker:
”Det för mig in på det som fick mig att tappa målföret och stiga i ansiktsfärg förut. Ni har aldrig hört mig kalla sverigedemokraterna för rasister här inne. Jag har aldrig haft anledning till det nämligen. Jag har aldrig haft anledning att ens tro att Ola eller Carina i vår nämnd har en sån agenda. För dom har aldrig betett sig så. Det har aldrig yttrats ett ord från deras läppar som skulle kunna tolkas så. Men förslaget att satsa på småskolor, där man åtminstone har en föreställning om att det bara går barn med svensk bakgrund i generationer, och att direkt, i kommunicerande kärl, ta dom pengarna från Silvertärnan, där det går både barn med svensk bakgrund och barn med annan bakgrund, men där man säkert har en föreställning om att det går jättemånga barn med annan bakgrund. Det säger mig att man vill, vill nivåbestämma elevpeng, alltså den peng en skola får för varje elev. Den vill man nivåbestämma utifrån vad man tror om elevgruppens etniska härkomst. Var tysta en stund och smaka på det.
Man vill att barn ska få olika mycket pengar till sin utbildning beroende på vilken etnisk härkomst dom har. Och det är ett rent rasistiskt förslag. Jag säger inte att någon av er är rasister, därför att man bestäms inte av sina gärningar men det här är en rasistisk gärning och den vilar på rasistiska bevekelsegrunder. Och det står jag för att jag tycker. Och sånt ska vi inte syssla med här vare sig vi är sverigedemokrater eller någonting annat.
Alla barn i den här kommunen är våra barn för kommunfullmäktige. … Alla barn i den här kommunen är våra barn. Det finns inga barn som inte är våra barn. Glöm aldrig det!”
Anförandet föranledde en spontan applåd bland ledamöterna.
Sällan har väl de vänersborgska sverigedemokraternas rasistiska bevekelsegrunder avslöjats på ett tydligare sätt. SD vill alltså ge eleverna på Silvertärnans högstadium mindre pengar än på andra skolor. Det är totalt häpnadsväckande. Det behöver kanske inte påpekas att det också skulle vara olagligt att bestämma storleken på skolpengen utifrån etnicitet.
Det verkar för övrigt som om Ola Wesley blandar ihop skolor. Visst är elevsammansättningen på Silvertärnan snett fördelad, men inte mellan elever med svensk bakgrund och elever med annan bakgrund. Problemet är att Silvertärnan till stor del har blivit en ”pojkskola”. Av de nya 7:orna är 80 av eleverna pojkar och bara 40 flickor. Det beror naturligtvis på att väldigt många killar med svensk bakgrund söker till idrottsprofilen.
Kurt Karlsson ”ingrep” med en replik:
”Som ni hört tidigare här står vi sverigedemokrater för små skolor, och det backar vi inte på. Vi tror nämligen att små skolor har en större förutsättning att ge barn en bättre utbildning och förutsättningar för att klara sig i livet.”
Det känns lite som om Kurt Karlsson missade poängen med Geijerstams anförande…
Kurt Karlsson fortsatte:
”Vi ser ju nu problem där det finns stora skolor och, som sagts här tidigare, med en positiv befolkningsutveckling, eller som andra kallar för en extrem farlig miljö för barnen i skolorna. Och det tror jag man kan undvika genom att man har små skolor. … Och då tror jag också att det blir så här att man kan få elever ifrån tätorten och komma ut till dom här skolorna, till dom här fina miljöerna.”
Kurt Karlsson hade svårigheter, förutom med att hålla tråden, med fakta. Det finns ingen ”extremt farlig” skola i Vänersborg. Eller skådade Kurt Karlsson in i framtiden? Såg han att SD:s förslag att dra ner skolpengen på vissa skolor utifrån etniska kriterier skulle kunna skapa en sådan skola…?
Sedan pratade Karlsson om skolan i Väne-Ryr, när han menade ”små skolor”, en skola med 11 elever. Lena Eckerbom Wendel (M) informerade Kurt Karlsson i ett senare anförande, att om alla elever i Vänersborg skulle gå i skolor med vardera 11 elever, så skulle det behövas 310 skolor i kommunen…
Kurt Karlsson:
”Ja, jag måste medge att min starka sida inte är matematik. Jag har inte sysslat med det speciellt mycket, men jag är inte speciellt dum i huvudet. Du säger att det behövs trehundra nya skolor. Den matematiken tycker jag verkar vara väldigt konstigt.”
Det visade sig att Kurt Karlsson trodde att det fanns 2.000 elever i Vänersborg… När det finns 4.822…
Det är pinsamt…
Kurt Karlsson kunde inte heller inse att det skulle bli oerhört dyrt för kommunen att bygga en massa småskolor. Oavsett om det var för 11 elever eller kanske 200. Kurt Karlsson började nämligen, i ett senare skede, prata om ”småskolor” på 200 elever:
”Jag vet inte hur många skolor det finns i kommunen, ja, tio – om man har tio skolor så borde man kunna fördela de här eleverna på de här tio skolorna som finns i kommunen.”
Det finns 21 skolor i kommunen. Inte heller här hade Kurt Karlsson fakta klart för sig…
Det är onekligen en viss skillnad på 2.000 elever och 10 skolor jämfört med verklighetens 21 skolor och 4.822 elever… Hade jag varit som Kurt Karlsson hade jag nog inte gått upp något mer till talarstolen… SD:s förslag och resonemang grundade sig ju på helt felaktiga fakta och förutsättningar…
Det verkade inte heller som om Karlsson riktigt visste att det fanns olika stadier i grundskolan, typ låg-, mellan- och högstadium. Och det gör att det inte bara är att fördela ”de här eleverna på de här tio skolorna”. (Fast antalet skolor hade ju Karlsson också missuppfattat…) Sedan är det kanske på sin plats att också upplysa Kurt Karlsson om att de skolor som finns i kommunen redan är både fulla och överfulla. Det finns emellertid några få som inte är det. Och det kanske inte är någon slump att dessa ligger på landsbygden… Och det finns inga elever från de större tätorterna som vill gå där… Även om Kurt Karlsson tror att landsbygdsskolor ska locka till sig hur mycket elever som helst från ”stan”. Landsbygdsskolorna drar bara till sig elever från ”närområdet”… Det hade
också varit lätt för Kurt Karlsson att kolla upp.
Verkligheten talar mot Kurt Karlsson. Men ibland tror jag att Kurt Karlsson faktiskt lever i en annan verklighet än vi andra.
Men kan man som sverigedemokrat inte hålla reda på fakta och logik, så kan man väl alltid skrämmas. Kurt Karlsson avslutade sin replik med:
”Det ser man ju bra exempel på i Malmö och lite varstans. Göteborg. Det är ju en positiv befolkningsutveckling. Man får kalla det vad man vill, men det är ju en omskrivelse av en total kollaps av skolsystemet i dom områdena.”
Ola Wesley (SD) replikerade också på Tove af Geijerstams (L) anförande:
”Vi pratar inte på att lägga ner Silvertärnan eller nånting. Självklart ska vi ha en skola på Silvertärnan … Jag har inte sagt nånting annat. Men det som vi hänger upp oss lite grann på, det är ju då att alla extraresurser och sånt, dom läggs ju på vissa områden. Vi vill satsa på alla skolor här i våran kommun. Och just nu gör vi satsningen på landsbygdsskolorna.”
Wesley går inte i svaromål på Geijerstams argument om rasistiska bevekelsegrunder. Istället kontrar Wesley med att insinuera att eleverna på Silvertärnan lägger beslag på alla extraresurser. Så är det inte. Ola Wesley har fel. Och jag förstår inte varifrån han får dessa idéer – hittar han bara på? Eller är det vandringssägner som går bland SD:are?
Wesley ger också sken av att SD vill satsa särskilt på landsbygdsskolorna, precis som Kurt Karlsson. Men det är också fel. Kommunfullmäktige har redan tidigare beslutat att ha kvar landsbygdsskolorna. Och det finns pengar avsatta för detta i alla de andra partiernas budgetar…
Sverigedemokraterna i Vänersborg är kommunens fjärde största parti. SD har 6 ledamöter i Vänersborgs fullmäktige. De flesta som hörde budgetdebatten i fullmäktige är antagligen överens om att det åtminstone är några för många…
Det är som sagt egentligen synd och skam att inte de 2.486 SD-väljarna i kommunen var på plats och med egna öron och ögon hörde och såg när sverigedemokraterna Kurt Karlsson och Ola Wesley trasslade in sig i sina förvirrade, okunniga och stundtals rent rasistiska resonemang. Då skulle det förvåna mig om SD fick 6 platser nästa val också…
Jag hoppas åtminstone att någon av dessa väljare läser denna blogg…
För övrigt anser jag att alla ska läsa Tove af Geijerstams inlägg en gång till…
.
PS. Nu ser jag att TTELA har kommit med en artikel i samma ämne: ”Hård kritik mot SD-förslag om Silvertärnan”. (kl 20.15)
Lite övrigt från onsdagens KF
Budgeten dominerade som sagt kommunfullmäktiges sammanträde i onsdags. (Se ”Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget” och Vänsterpartiets hemsida ”Svaret är ja, det blev rätt”.) Men det var en mängd andra ärenden som också avhandlades. (Jag sparar fortfarande sverigedemokraternas agerande i fullmäktige till en egen blogg.)
Sammanträdet började med kommunens delårsrapport. Jag framförde i stort sett det som jag bloggade om för ett tag sedan. (Se ”Kommunens delårsrapport”.) Noterbart var att barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) reagerade på mitt påstående:
”Sjukskrivningarna ökar liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger.”
Andersson menade att det rekryterades fler pedagoger inför denna hösttermin än motsvarande förra året. Och visst, det går tydligen bättre med rekryteringen nu än tidigare. Men denna höst behöver Vänersborg betydligt fler lärare på 7-9-skolorna och frågan är hur stor andel legitimerade lärare som kommer att besätta tjänsterna. Citatet är förresten till stora delar taget från personalorganisationernas (LR, LF, Vision, Kommunal mfl) gemensamma MBL-yrkande om budgeten… Och jag har en känsla att personalorganisationerna vet vad de talar om… Men vi får se vem som får rätt, facit får vi egentligen inte förrän höstterminen börjar.
Under detta ärende framförde både Gunnar Lidell (M) och jag vår besvikelse att den styrande minoriteten (S+C+MP) tillsammans med sverigedemokraterna i kommunstyrelsen bara gav 11 milj kr till BUN för elevökningen i stället för de begärda 14,7 milj. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)
Kommunfullmäktige beslutade att höja några taxor. Och det är ju inget roligt… Men det handlar om att intäkterna från taxorna ska bekosta de verkliga utgifterna. Kommunen ”tjänar” inga pengar på höjningarna, intäkterna motsvaras av ökade kostnader.
Gunnar Lidell (M) menade att:
”Det krävs en skattehöjning om vi inte höjer taxorna och det är mer socialism än att höja avgifterna.”
Det är inte ofta ordet socialism nämns i Vänersborgs kommunfullmäktige. Och jag vet inte om det är särskilt socialistiskt att betala skatt…
Det blev en del diskussion, som dessutom slutade med voteringar, kring kommunens nya bostadsförsörjningsprogram.
Alla var mycket positiva till bostadsförsörjningsprogrammet. Det var inte det som var stridsämnet, det var bara kring ett litet område där det rådde delade meningar… Och det var Mariedal Östra – miljöpartiets käpphäst. Miljöpartiet kan, vad jag förstår, tänka sig att bygga överallt i kommunen, t ex i skogsdungen vid Kindblomsvägen. Men inte på Mariedal Östra… I programmet stod att exploateringen på Mariedal Östra kunde börja 2021. Dessutom ville de borgerliga partierna starta exploateringen tidigare…
Det blev voteringar.
Efter omröstning ville fullmäktige att Mariedal Östra skulle finnas kvar i bostadsförsörjningsprogrammet. Men med siffrorna 26-21 avslogs förslaget att tidigarelägga exploateringen. Det betyder alltså att det ska börja byggas på Mariedal Östra om några år, 2021. Det lär bli en valfråga för miljöpartiet. Fast det har det ju varit i flera val nu… Det är väl för övrigt den enda fråga där miljöpartiet har en åsikt nu för tiden.
Lutz Rininsland (V) hade ställt en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) om koloniområdet vid Karls grav, bakom Quality Hotel.
Koloniområdet har funnits där sedan 1982 och nu ska det enligt samhällsbyggnadsnämnden bort, när arrendeavtalet går ut år 2020. Det blev en vänskaplig och saklig diskussion mellan Augustsson och Rininsland. Däremot fick Kurt Karlsson (SD) ett spel, men det återkommer jag till.
Augustsson gav inga löften, så kolonilotterna är fortfarande hotade. Men Augustsson lovade att föra en dialog med styrelsen eller troligtvis till och med ha ett allmänt möte med ”koloniägarna”. Rininsland nöjde sig med detta besked. I varje fall för nu.
Själv har jag onekligen känslan av att kommunen i allmänhet och samhällsbyggnadsnämnden i synnerhet (jag har inte glömt byggnadsnämnden) har en tendens att köra över kommuninvånare… De vill gärna bortse från medborgares enkla önskemål…
Det är två frågor som jag vill återkomma till, dels, som sagt, sverigedemokraterna, och dels Vänsterpartiets motion om kommunens allmänna badplatser.
Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget
Igår, den mest magiska dagen under hela året, då det var årets längsta dag och kortaste natt, sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige för sista gången innan sommaruppehållet.
Mötet varade i över 8 timmar, men det var inklusive raster och ajourneringar. Många viktiga frågor togs upp och trots att sverigedemokraternas politiska inflytande på besluten var lika med noll så var det ändå på något sätt SD som stod i centrum. Jag återkommer till detta i en senare blogg, men redan nu kan jag konstatera att det är synd att inte SD:s 2.486 väljare i Vänersborg var på plats och med egna öron och ögon fick höra och se
när Kurt Karlsson och Ola Wesley trasslade in sig i förvirrade, okunniga, ologiska och stundtals rent rasistiska resonemang.
Naturligtvis var det budgeten för nästa år som stod i centrum och också var det ärende som tog längst tid att behandla.
TTELA har i dagens upplaga en artikel om budgeten, som ger fakta om de olika förslagen. (Se ”Skolan fick mest i den nya budgeten”.) TTELA konstaterar också mycket riktigt att:
”Beslutet blev det väntade och har kommit till efter en uppgörelse mellan den styrande minoriteten (S, C och MP) och Vänsterpartiet.”
Representanterna för den styrande minoriteten, liksom faktiskt också ledamöterna för den borgerliga oppositionen, nämnde dock inte uppgörelsen med ett ord. Det var ingen som låtsades om att det var Vänsterpartiets budget (se TTELA ”De styrande överens med Vänsterpartiet”) som i stort sett i sin helhet fick en klar majoritet, med röstsiffrorna 27-16, när sammanträdet var slut.
8 ledamöter avstod från att rösta i slutomröstningen. Det var 6 ledamöter från SD som lade ner sina röster, efter att deras förslag blivit bortröstat i en tidigare votering. Noterbart är att det lokala välfärdspartiet varken lade något eget budgetförslag eller röstade på något annat.
Morgan Larsson (VFP):
”ingen bryr ju sig om oss ändå…”
Jag undrar hur partiet ska förklara detta för sina 860 väljare… För min del visade nog detta uteblivna ställningstagande till årets viktigaste beslut, att välfärdspartiet har gjort sitt i den vänersborgska politiken.
Förslaget från det borgerliga oppositionsblocket (M+L+KD) var mycket lika vänsterpartiets och kommunstyrelsens förslag. Gunnar Lidell (M) kallade till och med ”sitt” förslag för:
”ett slags tilläggsförslag”.
Tove af Geijerstam (L) konstaterade från talarstolen att det var små skillnader mellan förslagen och sa:
”Jag kommer inte att sova illa i natt om vårt förslag förlorar idag.”
Som läsare av denna blogg vet så skilde sig det borgerliga förslaget på två punkter från Vänsterpartiets (och kommunstyrelsens) förslag när det gällde barn- och utbildningsnämnden. De borgerliga ville satsa 3 milj kr för ett 3-årigt pilotprojekt gällande tvålärarsystem och de ville att kommunstyrelsen skulle ta ansvar för en eventuell elevökning nästa år.
Det var två bra förslag, men Vänsterpartiet menade att, om det blir en elevökning utöver prognosen nästa år, så får barn- och utbildningsnämnden (BUN) återkomma till fullmäktige. Då är detta att betrakta som ett nytt ärende, som inte innefattas i den budgetuppgörelse som vänsterpartiet ingick med den styrande minoriteten (S+C+MP). Dessutom menade Lutz Rininsland (V) att de styrande partierna med all sannolikhet skulle visa en annan förståelse till en sådan här begäran än tidigare.
Det ska också noteras att det troligtvis kommer ett antal nya statliga miljoner till skolan (se här), som ska kunna användas till:
”att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.”
Det tycks inte som om regeringen tänker sig några ekonomiska motprestationer när dessa pengar kommer.
Det var nog egentligen inte mycket att diskutera. Det kunde inte råda någon som helst tvekan hur Vänsterpartiet tänker agera om elevökningen skulle bli större än beräknat. (I de pengar som BUN tilldelas så finns det medel för den prognostiserade elevökningen.)
Det blev en del diskussion kring tvålärarsystemet.
Mats Andersson (C och BUN:s ordförande) och Bo Carlsson (C) hävdade att tvålärarsystemet redan idag praktiserades på några skolor i kommunen. Jag var tvungen att rätta centerpartisterna. Visst finns det två lärare i vissa klasser, även om det är ”vanligare” med en lärare och en elevassistent, men det beror på att det är en åtgärd på grund av särskilda behov – ibland som en följd av kritik från Skolinspektionen. Det är inte det som menas med ett tvålärarsystem.
Det är också fel väg att gå, menade jag, att fatta ett sådant här beslut i fullmäktige i ett budgetbeslut. Det borde vara omvänt. Ett genomtänkt och genomarbetat förslag borde komma från Barn- och Utbildningsnämnden – och sedan beslutas av kommunfullmäktige.
Men som sagt, ett tvålärarsystem ser ut att vara en bra åtgärd. Därför lämnade jag en motion i frågan, ”Motion till kommunfullmäktige om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”, som jag presenterade för fullmäktige igår. (Se ”Motion: Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)
Det ska också noteras att vänsterpartiets och kommunstyrelsens budgetförslag innehöll 2 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden och 1 milj kr till kultur- och fritidsnämnden som inte fanns med i de borgerligas budgetförslag.
Man ska inte heller glömma att hade inte denna uppgörelse mellan den styrande minoriteten (S+C+MP) och Vänsterpartiet kommit till stånd, så hade det blivit sverigedemokraterna som hade varit tungan på vågen i den avgörande omröstningen. Och då hade de kanske, tillsammans med S+C+MP, röstat på det ursprungliga förslaget från den styrande minoriteten, som inte alls ville ge BUN och Socialnämnden lika mycket pengar. Med andra ord, då hade verksamheterna inte fått det de hade begärt.
När det gäller investeringar så innebar beslutet en liten annan ordning än tidigare.
Det är som Marie Dahlin (S) framförde, så att nämnderna får börja investera inom de ramar som finns och själva stå för prioriteringarna. Sedan ska investeringarna diskuteras och behandlas i november, efter att samhällsbyggnadsnämnden har fört diskussioner med de berörda nämnderna, som t ex barn- och utbildningsnämnden. Bakgrunden är naturligtvis det enorma investeringsbehov som kommunen har de närmaste fem åren, nästan 2 miljarder kr.
Även tågstoppet i Brålanda diskuterades. Här hade de borgerliga partierna avsatt 0,5 milj kr för 2019 och 1 milj kr för 2020. Det var ett sätt att visa kommunens vilja, menade Gunnar Lidell (M). Det är ju bekant Västra Götalandsregionen som fattar beslut om tågstopp.
Jag tror inte att det finns någon som helst oenighet på denna punkt mellan partierna. Alla partier vill att det ska bli tågstopp i Brålanda. Det är ju faktiskt också Vänsterpartiet, som genom en motion, ”på allvar” har aktualiserat frågan i kommunen. (Se ”Tågstopp i Brålanda”.)
Nu fick byggnadsnämnden 400.000 kr för att utarbeta en översiktsplan i Brålanda och i investeringsplanen så uttrycks kommunens vilja när det gäller tågstoppet på ett mycket tydligt sätt. Flera ledamöter uttryckte också sin vilja till investeringar i Brålanda. Dessutom ska ju en ny budget antas innan år 2019. (Då M+L+KD avsatte investeringspengar till Brålanda.)
Till sist en liten ”sidodiskussion” kring ärendet om budgeten.
Lena Eckerbom Wendel (M) menade att hela budgetarbetet är felaktigt. Hon menade att kommunfullmäktige enbart tittar på ändringar från den förra budgeten i sitt arbete med en ny budget. Istället borde fullmäktige utgå från målen. Målen behöver diskuteras före resurserna:
”Vi behöver prata mer om innehållet i verksamheterna.”
Och ansåg att målen borde diskuteras i juni och pengarna (som behövs för att kunna uppfylla målen) i november.
Det här visade sig Vänsterpartiet genom Lutz Rininsland positivt till, det ligger i linje med Vänsterpartiets tankar. Dagens styrsystem präglas i alltför hög grad av nyliberala tankar… (Se tex mina bloggar om New Public Management, ”Målarbete – till nytta för vem?”)
Sammanträdet innehöll ganska många fler ärenden. Men de får jag återkomma till. Liksom sverigedemokraternas uppträdande.
Kommunens delårsrapport
Varför inte en liten blogg så här på lördagskvällen? Om kommunens delårsrapport… Fast det kanske är lite för provocerande… Vem vill läsa om sånt? En lördagskväll?
Det är en hektisk politisk vecka nästa vecka. Både barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige sammanträder. Plus en del andra nämnder som avslutar vårsäsongen innan det stundande sommaruppehållet inträder. Byggnadsnämnden sammanträder t ex på tisdag och då ska ett slutgiltigt beslut om Arnes fritidshus på Nordkroken fattas. (Se ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken”.)
Kommunfullmäktige ska, förutom budget 2018 och en rad andra frågor, också behandla kommunens delårsrapport april 2017.
Det som kanske är mest intressant i delårsrapporten är kommunens prognos för året. Och den är mycket glädjande. I varje fall ur ekonomisk synpunkt. Ekonomikontoret räknar nämligen med att kommunens resultat kommer att uppgå till 53 milj kr.
Ja, du läste rätt. Trots alla pessimistiska signaler och mörka orosmoln som målades upp av de styrande partierna (S+C+MP), när oppositionens offensiva budget antogs med stora satsningar på verksamheterna, så är prognosen att kommunens överskott blir hela 53 miljoner kronor. Det visar väl, om inte annat nu i efterhand, att det var både en bra och realistisk budget som V+M+L+KD+VFP antog. Kanske skulle ännu mer pengar ha kunnat delats ut till nämnderna… (Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar, enligt prognosen med 4,8%.)
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har som vanligt ett eget avsnitt i kommunens delårsrapport.
BUN har, som alla vet vid det här laget, haft stora utmaningar de senaste åren. Elevtillströmningen har varit stor och det har varit något som nämnden inte har kunnat påverka eller förbereda sig inför. Det handlar om en elevökning på omkring 700-800 elever sedan 2013. Nämnden har trots allt löst situationen efter omständigheterna på ett bra sätt, och ett gediget arbete har lagts ner på alla håll i förvaltningen, främst naturligtvis ute i verksamheten i våra förskolor och grundskolor.
Ökningen av barn i förskolan och framför allt av elever i grundskolan fortsätter, även om en viss avmattning i ökningen jämfört med föregående år kan skönjas.
Vänersborg står inför fortsatta utmaningar. Sjukskrivningarna ökar liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Medelmeritvärdet för kommunens åk 9 minskade något förra året.
Barn- och Utbildningsnämndens ekonomiska prognos för 2017 är ett underskott på 5,9 milj kr. Detta efter att kommunstyrelsen, till slut, beslutade att nämnden skulle få 11 milj kr som kompensation för elevökningen. (Underskottet prognostiserades till 16,9 milj innan dessa pengar.)
Nämnden hade som bekant begärt ytterligare 3,7 milj kr (sammanlagt 14,7 milj), eftersom elevökningen i januari var hela 154 fler elever i grundskolan än vad BUN hade budgeterat för. En enig barn- och utbildningsnämnd tog nämligen fasta på den formulering som återfanns i den senare delen av fullmäktiges beslut från juni 2016 och begärde full kompensation för hela elevökningen, dvs 14,7 milj kr. Dessa extra 3,7 milj skulle nämnden ha behövt…
Kommunstyrelsen fattade ett dåligt beslut, dels med tanke på lydelsen i kommunfullmäktiges beslut i juni förra året och dels med tanke på kommunens prognos för 2017 års resultat, som alltså uppgår till +53 milj kr. Det var väl typiskt att det var de partier som inte stod bakom budgetbeslutet för 2017 som tog beslutet i kommunstyrelsen (S+C+MP+SD).
Jag dristar mig att påstå att när kommunledningen och SD tillsammans beslutade ”11”, så var det antingen mot bättre vetande eller också att man fortfarande brottas med att lära sig att läsa handlingar. Det stod ju faktiskt i KF-beslutet hur BUN skulle räkna när man begärde det utlovade tillägget för elevökningen. Den första meningen talar om att det ansågs att det skulle vara tillräckligt att reservera 11 miljoner, men elevökningen blev ju ännu större.
Annars kommer delårsrapporten lite olägligt för BUN när det gäller nämndens förväntade resultat. Förvaltningen har inte och kan inte mäta dessa resultat så tidigt på året. Därför finns det inga gröna ”ploppar”, dvs de ploppar som visar att nämnden har uppnått sina mål. Men trots att det är omöjligt för förvaltningen att uttala sig om de förväntade resultaten, så är den ändå tvungen att upprätta en sammanställning. Så fungerar dagens styrsystem… Dokumentationen är viktigare än verkligheten – och verksamheten…
Nämnden har 9 gula ploppar och 3 röda. Flera av dessa kommer naturligtvis att ändra färg när året är slut. Såvida inte det prognostiserade underskottet leder till besparingar…
Som vanligt tittar jag i delårsrapporten för kultur- och fritidsnämnden för att se vad det står om barn- och ungdomsnämndens gamla skötebarn Arena Vänersborg.
Och det gick fort. Arenan nämns bara en gång – under investeringar. Det behövs entrédörrar och kontorsdörr. Det står inget om arenas driftskostnader eller om stora investeringar i taket…
Jag undrar om detta har glömts bort eller om det finns det någon avsikt med att inte nämna detta.
Till sist noterar jag också att byggnadsnämnden har uppfyllt det förväntade resultatet:
”Fler invånare ska uppleva bra bemötande och ett snabbt, tydligt och kompetent agerande i kontakter och ärenden med förvaltningens representanter.”
Det är bara att gratulera byggnadsnämnden…
KF 23/5 (2): Övriga ärenden
Tisdagens kommunfullmäktige handlade inte bara om skolverksamhetens vara eller inte vara i Väne-Ryr. (Se ”KF: Fortsatt skolverksamhet i Ryr”.) En mängd andra ärenden avhandlades också. De flesta ärenden behandlades dock mycket snabbt. Jag tror att ledamöterna hade fått sitt lystmäte av debatter tillgodosett efter skolfrågan…
Sammanträdet började med att ledamöterna fick en utmärkt genomgång av den personalekonomiska redovisningen. (Se ”KF 23/5: Personal”.) Vi fick också reda på att nästa års rapport kommer att ha med resultatet av personalenkäten – som det inte gjordes någon under 2016. Det blir ett bra komplement.
Kommunfullmäktige gick på kommunstyrelsens förslag i alla ärenden. Det gällde t ex miljöpartiets motioner, delägarskapet i Inera, aktualitetsprövningen av översiktsplanen och strategin mot våldsbejakande extremism och extremt våld. (Se ”KF 23/5: Mat och hat mm”.)
Det gällde också minialliansens motion om Kunskapsförbundet Väst. (Se ”KF 23/5: Mat och hat mm”.) Men först efter en votering. Värt att notera från de korta inläggen i denna fråga var Lena Eckerbom Wendels (M) upplysning om att kunskapsresultaten sjunker (på gymnasiet) för elever som bor i Vänersborg. Hon undrade vem som var ansvarig – Vänersborg eller KFV. Intressant fråga…
Morgan Larsson (VFP) blev tillrättavisad av Marie-Louise Bäckman (KD) för sin motion om trygghetsboende i Vargön. Bäckman menade att Larsson bara ville tillskansa sig ”credit” för något som redan var beslutat av socialnämnden. Och så var det nog.
Det är inte första gången som Morgan Larsson motionerar om saker som redan är beslutade, under behandling eller som något annat parti redan har motionerat om. Larsson vill säkerligen ”profilera” sig inför det kommande valet.
Morgan Larsson och välfärdspartiet fick stöd av sverigedemokraterna. Vilket för övrigt händer allt oftare. En ny liten ”mikroallians” tycks ha formats…
Ola Wesleys (SD) interpellation angående hyra av Folkets Hus besvarades av Marika Isetorp (MP). Bakgrunden var att sverigedemokraterna hade blivit nekade att hyra lokal på Folkets Hus och Wesley menade att det var fel eftersom Folkets Hus uppbär bidrag från kommunen. (Se återigen ”KF 23/5: Mat och hat mm”.)
Isetorp svarade att Folkets hus har:
”agerat felaktigt och kultur- och fritidsförvaltningen för diskussion med föreningen för att säkerställa att avtalet följs framöver.”
Det gjorde sverigedemokraterna nöjda.
En del motioner presenterades för kommunfullmäktige, men de ska nu behandlas och kommer sedan tillbaka för beslut. Det var Vänsterpartiets motion om ”rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” (se ”Informationsmotion”) och fyra (!) motioner från sverigedemokraterna.
SD:s motioner handlade om att kommunen ska rusta upp och bygga nya grillplatser, asfaltera alla smågator i centrum och måla alla övergångsställen vita (!) samt en motion om att det ska serveras svensk husmanskost i kommunens skolor och att det alltid ska finnas en soppa som alternativ på skollunchen. Den sistnämnda motionen slog i mångt och mycket in öppna dörrar. Den fjärde motionen handlade om att utreda om det går att bygga ett parkeringshus någonstans i centrum.
En ny ledamot valdes in i barn- och utbildningsnämnden. Bengt Rydholm (VFP) går in i stället för Gunnar Johansson (VFP).
Till sist besvarade kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) min fråga:
”Varför har kommunstyrelsens ordförande låtit bli att ta upp ärendet på dagordningen och hur är beskedet idag, kommer barn- och utbildningsnämnden att få sina pengar till hösten?”
Bakgrunden till frågan var att barn- och utbildningsnämnden inte har fått de pengar som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2016 för elevökningen. (Se ”Grundskolan – hot om drastiska nedskärningar!”.)
Jag vet inte om jag fick något riktigt svar. Men jag tror att Dahlin lovade att pengarna skulle betalas ut, men inte förrän i december…
Marie Dahlin försäkrade i varje fall att ingen annan kan få dessa pengar. Och det var ju ett glädjande besked… Dahlin sa också att den exakta summan ska fastställas först i slutet på året, i samband med bokslutet. Har BUN rätt att få allt, så får BUN allt – om avräkningen stannar på ett mindre belopp så utbetalas ett mindre belopp. Dahlin konstaterade också att ”just nu” vill BUN ha 14,7 milj kr, alltså drygt 3 milj utöver de avsatta pengarna. (Fullmäktige avsatte 11 miljoner.) Marie Dahlin sa också att man vet aldrig hur det ser ut i slutet på året… Det verkade dock som om Marie Dahlin tyckte att det ”räckte” med 11 miljoner, oavsett hur många elever som tillkommer…
Min uppfattning var att pengarna ska betalas ut fortast möjligt, eftersom det är nu som pengarna behövs. Jag menade också att rektorer och personal måste få besked om vad som gäller. Annars riskerar förtroendet för kommunen att undergrävas och planeringen ute på skolorna inför det kommande läsåret att försvåras – allt arbete blir osäkert och onödigt tidskrävande. (Läs för övrigt TTELA:s tolkning av diskussionen – ”Pengarna till skolan dröjer”.)
Lösningen är kanske att barn- och utbildningsnämnden helt enkelt kör som om ”inget hade hänt”, och kallt räknar med att pengarna kommer… Någon gång…
KF: Fortsatt skolverksamhet i Ryr
Som vi kunde läsa i TTELA i dagens nummer (se ”Så blev beslutet om skolan i Väne Ryr”) så röstade en majoritet av kommunfullmäktiges ledamöter för en fortsatt skolverksamhet i Väne-Ryr i ytterligare 2 år. Med röstsiffrorna 30 mot 21 fick Mats Anderssons (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, förslag en tämligen trygg majoritet bestående av S+C+MP+SD+VFP bakom sig. Förvånansvärt nog var det sverigedemokraterna som var de mest aktiva i debatten för fortsatt försöksverksamhet. Kommunalråden Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) sa t ex inte ett ord i frågan.
Argumentationsnivån för att fortsätta skolverksamheten med åk 1-3 i Väne-Ryr var tämligen låg. Det var inte många sakliga argument som framfördes, utan det handlade mest om önsketänkanden och förhoppningar. Och av de faktaargument som åberopades var det viktigaste inte korrekt.
Mats Andersson upprepade nämligen sitt felaktiga argument att platsbristen i Vänersborgs grundskolor gjorde det nödvändigt att behålla skolverksamheten i Väne-Ryr. Det gjorde han trots att hans egen förvaltning, och andra politiker, hela tiden har påpekat att eftersom eleverna från Väne-Ryr måste undervisas en eller två dagar i veckan på Onsjöskolan så upptar dessa elever även platser på Onsjö. Eleverna från Väne-Ryr hindrar så att säga därigenom andra elever från att gå på Onsjöskolan. (Eleverna går på Onsjö på grund av det saknas ämneslokaler och behöriga ämneslärare i Väne-Ryr.)
Även Ola Wesley (SD) upprepade Anderssons argument, men det var naturligtvis lika felaktigt då. Ett felaktigt argument blir inte sant bara för att det upprepas.
Marianne Karlsson (C) såg sig tvungen att anlägga en annan vinkling på detta felaktiga argument. Hon menade att det var bra att platserna upptogs av eleverna från Väne-Ryr, eftersom klasserna på Onsjö då blev mindre resten av veckan när Ryreleverna inte var där. Hur hon fick detta att gå ihop med sin partikollega Anderssons argument om att det behövdes fler elevplatser i kommunen förklarade hon inte.
Det var många ledamöter från oppositionen som undrade hur majoriteten kunde försvara att en skola bara hade 11 elever (inte 13 som TTELA felaktigt skriver) till hösten. Här var det Kurt Karlsson (SD) som skötte argumentationen. Och då blir inte debattnivån särskilt hög.
Kurt Karlsson menade att skolan kommer att dra till sig elever och att elevantalet kommer att öka. Vad Kurt Karlsson, som för övrigt var emot att starta skolverksamhet i Väne-Ryr för 3 år sedan, grundade detta på kunde han emellertid inte redogöra för. Men han trodde och han hoppades. Detta trots att Väne-Ryr inte hade lockat till sig fler elever under de gångna åren, inte ens majoriteten av de barn som bor i Väne-Ryr… Varför Väne-Ryr skulle lyckas bättre de kommande två åren än de tidigare tre hade behövt beläggas med trovärdiga argument.
Lena Eckerbom Wendel (M) var också flitig i talarstolen. Hon menade att Skolinspektionen har ett riktvärde på minst 50 elever om någon vill starta en friskola och tyckte att Vänersborgs kommun skulle ta fasta på detta också för egen del. En skola behöver även i denna kommun bestå av minst 50 elever för att undervisningen ska kunna organiserar på ett meningsfullt sätt. Lena Eckerbom Wendel undrade vem eleverna på Väne-Ryr skulle samarbeta med när de hade grupparbeten…
Eckerbom Wendel ställde också frågan, vid upprepade tillfällen, hur få elever det egentligen kunde vara på en skola enligt de som ville fortsätta verksamheten. Hon fick aldrig något svar. (Väne-Ryr är enligt uppgift en av Sveriges minsta skolor.)
Några talare, däribland Mats Andersson (C), menade att undervisningskvaliteten blir högre på en liten skola. Här har undersökningar kommit fram till lite olika resultat, även om jag inte har sett någon undersökning på en sådan här liten skola. Men om det är så, så kan man undra varför inte centerpartiet vill lägga ner alla skolor i Vänersborg och istället bygga nya små skolor på 10-15 elever för samtliga elever… Alla elever ska väl få lika förutsättningar?
Inte heller Marie-Louise Bäckman (KD) trodde att en skola på 11 elever var särskilt bra för barnen. Hon menade att ett barn kan bli väldigt utsatt i en sådan liten grupp, samtidigt som det inte finns några andra grupper att vända sig till på den lilla skolan. Flera elever var viktigt för barns mognad och utveckling.
Marianne Karlsson (C) sa också att man ska lyssna på brukarna. Men gör Marianne Karlsson det? 15 av de 25 elever som bor i ”upptagningsområdet” har ju faktiskt valt andra skolor än Väne-Ryr. Det kanske är så att centerpartiet bara lyssnar på dem som har samma uppfattning som partiet? Det här var nog snarare ett argument för att flytta skolverksamheten…
Morgan Larsson (VFP) talade lite allmänt om en levande landsbygd. Och det är väl något som ingen är emot? Jag har i varje fall aldrig hört någon som har argumenterat för en död landsbygd… Men är 11 elever i en skola avgörande för ett levande Väne-Ryr? Min uppfattning, som jag också framförde, är att det viktigaste för Väne-Ryr är att ha kvar förskolan, förskoleklassen och fritids i skolbyggnaden. Då blir Väne-Ryr mer levande. Det är faktiskt något som också föräldrar i området har lyft.
Nä, argumenten från de som ville förlänga försöksverksamheten med skola i Väne-Ryr var inte övertygande. Kurt Karlsson (SD) kände nog detta på sig och utbrast från talarstolen:
”Vill man inte förstå så förstår man ingenting.”
Det var riktat till mig. För visst var jag också framme i talarstolen, ganska många gånger till och med. Jag framförde de argument som läsare av denna blogg har sett redan tidigare. Det var inte första gången som sverigedemokraternas gruppledare och ”starke man” ifrågasatte mina intellektuella förmågor. Kurt Karlsson har en tendens att bli personlig ibland.
Det är lite beklämmande tycker jag att Vänersborgs kommunfullmäktige tar beslut mest på känsla och övertygelse och bortser från fakta och sakliga argument. (Det händer tyvärr alltför ofta.) Hur någon tror att föräldrarna i Väne-Ryr ska bli nöjda med beslutet är en gåta. En 2-årig försöksverksamhet, och sedan ska beslutet omprövas igen, skapar bara osäkerhet för föräldrarna. Vilken förälder vill sätta sitt barn på skolan och sedan eventuellt bli tvungen att placera om barnet till en ny skola med nya och okända kamrater efter ett eller två år? Föräldrarna valde ju inte Väne-Ryr under de gångna åren trots att de visste att skolverksamheten skulle bli permanent om minst 15 barn hade valt att gå på skolan. Vi som, till skillnad från sverigedemokraterna, var med om beslutet att starta skolverksamhet i Väne-Ryr, var övertygade om att det skulle inte bli några problem med att uppfylla kravet på 15 elever.
Föräldrarna efterlyser ett långsiktigt beslut från kommunfullmäktige och inte detta ”hattande” med en 2-årig försöksverksamhet. Jag är övertygad om att fullmäktige istället skulle ha permanentat verksamheten med förskola, förskoleklass och fritids i Väne-Ryr. Och flyttat skolverksamheten till Onsjöskolan. Då hade föräldrarna vetat vad som gällde och vad de hade att utgå från. Det var också något som Lutz Rininsland (V) framförde från talarstolen.
Eller är det helt enkelt som Gunnar Lidell (M) befarar, att de styrande inte ”vågar” lägga ner skolverksamheten utan överlåter åt en ny majoritet (det är ju val nästa år) att göra det om 2 år?
Men nu är beslutet taget. Och en majoritet ville att skolverksamheten ska fortsätta i två år – och då ska alltså ett nytt beslut fattas.
Men om det ska bli ett levande Väne-Ryr i framtiden så kommer det att krävas ett aktivt samarbete mellan föräldraföreningen, BUN-förvaltningen och BUN-politikerna. Det krävs också, framför allt, att kommunens utvecklingskontor och kommunstyrelsens politiker träffar invånarna i Väne-Ryr för att gå genom en del frågor som har hanterats tämligen lättvindigt på senare tid…
Det fanns ett litet ljus. Joakim Sjöling (S) tycktes förstå att det var dags att bli aktiv under den nya prövoperioden och inte bara ”köra på och se vad som händer”, som Ola Wesley uttryckte sig.
Vi får hoppas att det blir bra.
PS. Du kan läsa mer om sammanträdet på Vänsterpartiets hemsida – ”Det blir nog inte bättre”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer