Arkiv
Idag var det KS igen
Idag onsdag (4/9) sammanträdde kommunstyrelsen (KS) – i skuggan av kommundirektör Pascal Tshibandas avsked. Jag förutsatte att ledamöterna och ersättarna skulle få en utförlig förklaring av orsakerna till det som hade hänt. Men jag bedrog mig, det visade sig vara ett felaktigt antagande. KS fick inte reda på något nytt i ärendet.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som efter samråd med 1:e och 2:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C) ägde frågan, upprepade bara det som stod på kommunens hemsida i måndags. (Se “Kommundirektören uppsagd”.) Ordförande Augustsson ville helt enkelt lägga händelsen bakom sig. Det var av hänsyn till de inblandade och överenskommet med Tshibanda. Sa Augustsson. Jag frågade om det var någon speciell händelse som hade föranlett avskedet, men det var det inte. Jag frågade också om formuleringarna på pressreleasen inte var ovanligt “tuffa”. De hade varit okejade av Tshibanda sa ordförande, medan Dan Nyberg (S) ansåg att det var så här man brukade formulera sig.
På TTELA:s hemsida har i eftermiddags publicerats en artikel om uppsägningen (se “Locket på om kommundirektörens uppsägning”, betalvägg). Fackförbundet Visions ordförande i Vänersborg säger till TTELA:
“Jag har goda erfarenheter av honom (kommundirektör Tshibanda; min anm) och har ingen aning om varför han blev uppsagd. Det har varit ett gott samarbete mellan facket och ledningen, samspelet har varit bra.”
Vision hade enligt TTELA bara fått positiva signaler kring Tshibandas ledarskap och aldrig några negativa.
Ärendelistan var som vanligt tämligen diger, dock inte riktigt så lång som den brukar kunna vara. Däremot var det som vanligt mycket information och lite politik…
Ledamöterna och ersättarna i KS fick information om vad som gäller kring arbetsmiljön. Politikerna är ju arbetsgivare och har därmed ett arbetsmiljöansvar. Det var kommunens arbetsmiljöutvecklare Thomas Nicklasson som föredrog ärendet. Det handlade om lagar, regler, ansvar, delegering, skyddsombud osv – allt självklart en nödvändig kunskap för alla i KS. Huruvida det är att ta ett arbetsmiljöansvar när “vi” politiker drar ner de ekonomiska resurserna till i stort sett alla verksamheter fick vi dock inget svar på. Å andra sidan var det ingen som frågade heller…
Boel Olin från Trafikverket och utvecklingsledare Lars Rudström från kommunen informerade om åtgärdsvalsstudien (ÅVS) av E 45:an mellan Vänersborg-Mellerud. ÅVS är en slags tidig utredning före planprocessen. Målet är att det så småningom ska bli en 2+1-väg med mittseparering. Fast det ligger långt fram i tiden, finansiering saknas t ex fortfarande. I bästa fall, sa Olin, byggs den år 2030. Trots det är det bråttom att Vänersborg kommer med synpunkter, senast i november. Den viktigaste frågan är om framtidens 45:a ska gå genom tätorter eller runt om. För Vänersborg handlar det om Frändefors och Brålanda. Jag fick också lära mig att E45 är Europas längsta väg – från Palermo till Karesuando. Lite wow-känsla faktiskt…
Folkhälsosamordnare Anne Ekstedt informerade om ett nytt samverkansavtal för gemensamma folkhälsoinsatser och socialchef Karin Hallberg och IT-chef Jörgen Haglund redogjorde för “Framtidens vårdmiljö”. Det sistnämnda handlade om att region ska investera stora pengar (ett par miljarder) i ett nytt IT-system och på den satsningen får kommunerna hänga med – om de vill, och betalar. Och det vill Vänersborg.
Före sommaren hade KS en workshop om kommunens inriktningsmål 2021. Nu redovisade utvecklingsledare Linéa Stenbock resultatet av de diskussionerna.
Den sista informationen var en kort föredragning av näringslivschef Jill Stor inför ett ärende som skulle beslutas senare under dagen – “Etablering på området Wargön Innovation – Vargöns industriområde”. Och det blev också så, kommunstyrelsen godkände etableringen av Invotech AB på Wargöns industriområde. Beslutet föregicks dock av en viss diskussion om den avsiktsförklaring som tydligen finns om vilka företag som får etablera sig på området etc. (Jag har begärt ut denna handling för att se vad som verkligen står.)
Ordförande Augustsson (S) informerade, efter en fråga från James Bucci (V), lite om Halle- och Hunneberg. Tydligen har Sveaskog planer på att erbjuda kommunen någon fastighet på Hunneberg. Men allt håller på att utredas. Det finns fortfarande många oklarheter. Det finns säkert anledning att återkomma.
Jag ställde två frågor till Benny Augustsson.
Den första handlade om Kunskapsförbundet. Jag undrade hur Benny Augustsson, och de andra kommunalråden, i Ägarrådet (=sammanträde mellan kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg om Kunskapsförbundet Väst) kunde uttala sig i frågor som inte hade behandlats politiskt i Vänersborg än.
Jag tror inte frågan var särskilt populär. Augustsson ville inte diskutera sakfrågan utan menade att det handlade om KFV:s formella kompetens att fatta sådana här beslut. Ägarrådet vill inte att det Industritekniska programmet i Trollhättan och Estetiska programmet (ESMUV) i Vänersborg ska läggas ner. Och det vill inte Vänsterpartiet i Vänersborg heller… Men vad ska KFV göra om inte kommunerna beviljar pengar? Och vem bestämmer egentligen? Augustsson bytte snabbt samtalsämne. Ärendet var ju “Ordförande informerar”… 
Sedan var det beslut.
Och det bara rasade på. Alla förslag bifölls, men det var både tämligen “opolitiska” och formella ärenden. Det blev bara lite diskussion kring ett av ärendena “Yttrande över remiss om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten samt kartläggning och analys av ytvatten”. Det var Dan Åberg (M) som tog upp de “föroreningar” som Canadagässen lämnar efter sig… Så var ju badet vid Skräcklan förorenat i somras, och badet ligger inte långt från vattenintaget. Och vid vattenintaget i Rörvik syntes vid många tillfällen tusentals gäss… (Se bild nedan. Foto: Dan Åberg.)
“Det finns bara en lösning”
Sa Bo Carlsson (C) lugnt…
Det blev ett tillägg till beslutet, att tjänstemännen skulle ta en ”extra koll” på fåglarnas föroreningar. Ja, uttrycket var “fåglarna”. Det betyder att man kanske också tar en titt på fiskmåsarnas härjningar…
Till sist. Kate Giaever (V) hade skrivit en motion om att utreda en besparing av partistödet, dvs dra ner på detta. KS avslog motionen.
Motionen liksom de flesta beslut som fattas av KS går vidare till fullmäktige – som fattar de “riktiga” besluten.
KS 27/8: Genomlysning av kommunens styrning
Idag hade kommunstyrelsen ett extra sammanträde. Det märktes att det var ett extra möte, det var nämligen ovanligt många frånvarande. Jag tror att det berodde på att informationen om mötet helt enkelt inte hade nått fram till alla ledamöter. Och att inte riktigt alla läser min blogg…
Rent beslutsmässigt gjorde det inte så mycket eftersom inga beslut togs. Det var ”bara”, som jag skrev om i söndagens blogg (se ”Extra KS: Genomlysning”), information och utbildning.
På förmiddagen informerade förhandlingschef Kent Johansson om kommunens arvodesregler och kommunikatörerna Victoria Hallqvist och Thomas Fridén om kommunikation. Sedan avslutades förmiddagen med en webbaserad utbildning om kommunal juridik, typ om Regeringsformen och Kommunallagen. Det är för övrigt en utbildning som alla förtroendevalda i nämnder och styrelser ska genomgå.
När det gällde kommunikationsavsnittet så blev det ett längre samtal kring varför det är viktigt att lyfta fram goda exempel från och i kommunen. Och det är klart att det kan vara viktigt för att få folk att bo kvar och dessutom att få andra att flytta till Vänersborg. Dessutom ansåg flera politiker att det var viktigt att skapa stolthet för kommunens personal för att de arbetar i kommunens tjänst. Ett annat skäl var att invånarna också ska se att de får valuta för sina skattepengar, vilket bygger förtroende hos allmänheten.
Goda exempel menade politikerna kunde vara att visa vad som har beslutats och att politiker och tjänstemän fattar kloka beslut. Det kan också vara att lyfta fram det som i vardagen gör att kommunen fungerar, t ex att sopkärl töms och att rent vatten kommer ur kranarna. Men också att t ex nya skolor byggs.
Det var med andra ord väldig fokus på just goda exempel, men jag kunde väl för en gångs skull hålla med Kurt Karlsson (SD). Han sa att ett sätt att göra Vänersborg bättre är faktiskt att ta fram det negativa. Fast jag tror att Karlsson och jag tänkte på helt olika saker…
Det hade egentligen varit intressant att veta vad kommuninvånarna hade för syn på de goda och mindre goda exemplen. Vad är viktigast att lyfta fram? Och vilka goda exempel är det som ska belysas? Eller är de negativa exemplen viktigare?
Alla var överens om att det är viktigt att kommunen kommunicerar med sina invånare. Det tycker jag också…
På eftermiddagen var det så dags för Mats Carlström från konsultföretaget Public Partner att berätta om hur genomlysningen av kommunens styrning och ledning ska gå till.
Carlström gjorde ett mycket kunnigt och kompetent intryck. Han var dessutom med vid genomlysningen av IT-enheten (se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Det var i samband med den stora IT-kraschen den 20 december 2016, så han har en viss erfarenhet av Vänersborg. (Se ”IT-kraschen” och ”IT-haveriet”.) På gott och ont.
Carlström började med att presentera det uppdrag som Public Partner har fått av kommunen:
”Vänersborgs kommun står inför en rad komplexa samhällsutmaningar som direkt eller indirekt kommer att påverka kommunens arbete och ekonomi.
I syfte att stödja de förtroendevaldas och kommunledningens förmåga att möta dessa utmaningar genom förändrad organisation, budget, roller och arbetssätt, i ljuset av begränsade ekonomiska resurser avser nu Vänersborgs kommun genomlysa dess verksamheter utifrån den övergripande frågeställningen: Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”
När genomlysningen dessutom ska leda till förslag för:
”ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde”
Så kan det naturligtvis finnas anledning att dra öronen åt sig. Det här språket, ”begränsade ekonomiska resurser”, ”ökad effektivitet” och ”förbättrad ekonomisk hushållning” brukar handla om besparingar och nedskärningar i verksamheterna…
Men det nämnde inte Carlström. Public Partner är så professionellt så det föregår inte genomlysningen. Som för övrigt började idag och som ska vara färdig och redovisas i oktober.
Det blev en del diskussioner i grupp och därefter sammanfattningar, där grupperna redovisade vad de kom fram till. Det fanns uppenbarligen stora förväntningar på vad genomlysningen ska leda fram till…
I vår grupp hade vi förväntningar på en genomlysning av kommunens ”modell för ekonomisk resursfördelning”. Som det är nu får nämnderna/verksamheterna en ekonomisk tilldelning utifrån vad tilldelningen var förra året, ibland lite mer, ibland lite mindre – eller mycket mindre. Och tilldelningen förra året utgick från tilldelningen året innan… Och så vidare… Efter att budgeten har tagits så diskuteras sedan kommunens mål… Lite bakvänt kan tyckas…
Det är som Tove af Geijerstam (L) sa vid redovisningen:
”Vi har ingen modell.”
Vår grupp, liksom de flesta andra, tyckte att en genomlysning av kommunens organisation skulle prioriteras. Det borde finnas en bättre och mer ändamålsenlig organisation. Flera tyckte att det tänktes för mycket utifrån nämnderna och verksamheterna, så kallat ”stuprörstänk”, i stället för att se kommunen som en koncern, som en helhet.
”Går det att samordna t ex administrationen?”
Undrade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Kommunen har ju samordnat förvaltningen av lokaler och det har blivit lyckat. Går det att samordna kommunens mål med social integrering eller med målet att höja skolresultaten? Undrade andra.
Oppositionsledaren Gunnar Lidell (M) redogjorde för ett avskräckande exempel. Det kostar upp till 100 kr för varje faktura i interndebiteringen, dvs när en nämnd/förvaltning skickar en faktura till en annan nämnd/förvaltning. Och om fakturan är mindre än 100 kr så är det ju en ren ekonomisk förlust att fakturera en annan nämnd/förvaltning. Överhuvudtaget är det interna kommunala ”köp-och-sälj-systemet” något som borde sättas under lupp. Tycker jag.
Det framfördes också, i dessa tider av bristande ekonomiska resurser, att det borde tittas på vilka uppgifter som är lagstadgade och vilka som inte är det. Och kanske kunde de icke-lagstadgade uppgifterna skötas av någon annan aktör än kommunen.
Fast Benny Augustsson lämnade en brasklapp:
”Skulle kommunen bara syssla med vård, skola och omsorg så har vi snart inga invånare.”
Dan Nyberg (S) efterlyste en genomlysning av arbetssättet och undrade om det inte fanns effektivare sätt att arbeta. Och nämnde t ex robotar. Jag tror att Nyberg tänkte på personalen och arbetet inom socialförvaltningen.
Det är väl ingen överdrift att konstatera att förväntningarna på Public Partner är stora, mycket stora. Jag undrar om de har en chans att tillfredsställa alla önskemål. Och då fanns det ändå ännu fler förväntningar… Här kommer ett axplock (OBS! Inga ordagranna citat, därför sätter jag inte heller ut några namn.):
- ”Det är viktigt med en tydlig och stark ledning. Kunde inte Public Partner titta på detta?”
- ”Hur skapar vi resurser för förändring? Vi är dåliga på långsiktiga investeringar. Det blir dyrt och ostrukturerat.”
- ”Budgetprocessen och skolans läsår är inte i samklang.”
- ”Det förvaltningarna gör ska alltid härledas till politiska beslut.”
- ”Kan inte Public Partner titta på en alternativ form av kommunal styrning, den så kallade tillitsbaserade styrningen?”
Den sista frågan ställde jag. Carlström från Public Partner kände naturligtvis till denna styrningsmodell. (Se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (1/3)” och ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (2/3)”.)
Det är intressant att just två socialdemokrater hade förväntningar om att arbetet med genomlysningen skulle kunna upprätthålla de goda politiska relationerna och att vi tillsammans ska hitta en strategi för att bli överens om vart kommunen ska.
Lutz Rininsland (V) efterlyste under den förra mandatperioden detta vid ett flertal tillfällen och kanske har hans tankar nu slagit rot. Men det var nog snarare så att det var en önskan från socialdemokraterna om
att ”betongpartierna” ska komma närmare varandra…
Det ska bli mycket intressant att se vad Public Partner kommer fram till för slutsatser av sin genomlysning.
Extra KS: Genomlysning
Ganska sent på fredag eftermiddag fick jag av en slump reda på att det var insatt ett extra sammanträde med kommunstyrelsen. Det hade väl blivit något fel i kommunikationen, jag hade inte fått någon kallelse eller några handlingar. Som tur var visade det sig ”bara” vara ett möte som består av information och utbildning. Antalet sidor i handlingarna är därför mycket begränsade.
Sammanträdet går för ovanlighetens skull av stapeln på tisdag. Det är ju annars onsdagar som är ”kommunstyrelsens dag”.
Så här ser vad jag förstår körschemat ut för kommunstyrelsens förmiddag:
- Information om arvodesregler
- Information om arbetsmiljö
- Information om kommunikation
- Gemensam genomgång för KS ledamöter av webbutbildning, del 1 av 3
Det blir säkert intressant. Det är alltid givande att få lära sig något nytt.
På eftermiddagen ägnas sammanträdet åt den genomlysning som är bestämd att genomföras under hösten i Vänersborgs kommun. Det är konsultföretaget Public Partner som har fått uppdraget och som nu har satt igång med sitt arbete. Mötet på tisdag är en del i arbetet under ”fas 1”. Det betyder att arbetet fortfarande är i uppstartsfasen.
Public Partners möte med kommunstyrelsen har enligt de utskickade handlingarna följande syfte:
”Syftet med minworkshopen är att involvera den högsta politiska ledningen i uppdraget kring frågor om deras förväntning på resultatet. Vi kommer att på en övergripande nivå orientera oss kring den politikernas bild av Vänersborgs utvecklingssituation, utforska önskeläge i samspel med tjänstemannaorganisationen, ringa in fokusområden att intervjua politiker utifrån och fastställa intervjupersoner. I samband med miniworkshopen kommer konsulterna att ge en förberedande uppgift inför kommande intervjuer.”
”Förväntningar på resultatet”? Det är nog så tror jag att betongpartierna förväntar sig att Public Partner ska rädda kommunens ekonomi genom att förändra organisation, budget, roller och arbetssätt – ineffektivitet och besparingar ska upptäckas, pengar ska hittas lite överallt, men framför allt inom social- och barn- och utbildningsnämndens domäner. Samtidigt som verksamheterna ska öka i både kvantitet och kvalitet. Det låter självklart som en omöjlig uppgift…
Det är väl det som kan misstänkas när resultatet av genomlysningen förväntas bli:
”Verksamhetsspecifika åtgärds- och förbättringsförslag som ska leda till ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde, detta samtidigt som proaktiva samhällsvinster ska beaktas.”
För övrigt är det nog bara de ”ledande” politikerna som kommer att intervjuas, dvs de från betongpartierna som styr kommunen. Det är nog ingen som har tänkt sig att några vänsterpartister ska intervjuas…
Intervjuerna ingår i fas 2. Då ska också chefer och identifierade nyckelpersoner/nyckelfunktioner intervjuas. Även styrande dokument som reglementen, delegationsordningar, verksamhetsberättelser, etc ska studeras. Också i denna fas ska en del workshops anordnas.
Fas 3 har rubriken ”förändringsbehov och strategier för framtiden”. Återigen är det workshops – med både kommundirektörens ledningsgrupp och kommunstyrelsen.
”Avsikten med dessa är att kvalitetssäkra genomlysningens nulägesanalys, pröva relevansen i de identifierade förändringsbehoven samt generera och pröva strategier för framtiden.”
Slutligen, i fas 4, sammanställs ett rapportmaterial som ska kommuniceras.
Vi får se vad genomlysningen leder fram till. Det är svårt att uttala sig om. Och det är väl också anledningen till att ett utomstående konsultföretag sköter den. Det är dock svårt att föreställa sig att Public Partner kommer fram till slutsatsen att mål- och resultatstyrningen ska avvecklas och att styrningen istället ska bli mer tillitsbaserad. Mina farhågor är nog istället att slutsatsen blir något i stil med att personalen ”på golvet”, i verksamheterna, ska gå/springa snabbare mellan klassrummen och vårdtagarna, att lärarna ska lära eleverna snabbare och bättre, att sjuksköterskorna ska ge sprutor snabbare, att hemvårdspersonalen ska koka potatisarna snabbare, att lärarna ska rätta proven snabbare, att dokumentationen ska ske snabbare och personal ska bytas ut mot robotar osv.
Å andra sidan har har Public Partner tidigare gjort en genomlysning av IT-verksamheten i kommunen. (Se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Då gjorde företaget ett omsorgsfullt arbete och var dessutom mycket rakt och tufft i sin kritik. Vi hoppas att det blir en lika gedigen genomlysning denna gång.
Genomlysningen kostar 450.000 kr, men i den senaste budgeten avsatte betongpartierna ytterligare 1,5 milj kr till konsulternas arbete med följande motivering:
”Det tillförs 1,5 miljoner kronor till kommunstyrelsens förfogandeanslag för en eventuell fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”
Det finns nog anledning att återkomma till genomlysningen. Betongpartierna sätter en stor tilltro till den.
Kommunstyrelsen 5/6 (2)
Idag är det Sveriges nationaldag.
Egentligen vet ingen varför vi firar nationaldagen just den 6 juni. Sanningen är nog att det faktiskt inte finns någon riktig historisk händelse som är värd att fira, som typ USA, Frankrike och Norge har. Det kanske också är därför som firandet av nationaldagen inte är särskilt folkligt förankrad. (Allt enligt professor Dick Harrison, se här.)
Men visst finns det folk som tycker att det är trevligt och viktigt att fira Sveriges dag – oavsett vilken dag på året det är. Men jag måste nog erkänna att på något sätt känns ändå midsommar som den riktiga nationaldagen…
Igår hade kommunstyrelsen sitt sista sammanträde för våren. Det skrev jag om igår. (Se ”KS 5/6 (1)”.) Jag var lite desillusionerad efter sammanträdet, som så många gånger tidigare. Så känns det idag också.
Det pratas inte politik på mötena. Det är viktiga frågor för vänersborgarna som ska avgöras, men partierna talar bara kortfattat om vad de anser och ibland lämnas ett papper med ett yrkande. Men uppfattningarna bemöts sällan, eller aldrig, och det blir nästan aldrig något samtal eller någon diskussion. Och om inte uppfattningar och argument ventileras eller bryts leder inte utvecklingen framåt. Det sa väl redan de gamla liberalerna på 1800-talet. De uppfattningar som ledamöterna har med sig, de har de med sig också efter mötet. Om de nu har några egna uppfattningar… Det är ju svårt att avgöra eftersom knappt någon säger något som har med politik att göra. Och säger någon något politiskt så är det i regel Benny Augustsson (S) eller Gunnar Lidell (M) – och då tycker alla i respektive partikonstellation så. Det visar sig i de fåtaliga voteringar som genomförs. Och som nästan alltid begärs av sverigedemokrater, vänsterpartister eller medborgarpartister. Som för övrigt ändå vet att de kommer att förlora…
Och när ärendena några veckor senare hamnar på fullmäktiges bord är det likadant där. Kanske lite mer diskussion, ofta initierad av samma oppositionspartier som i kommunstyrelsen. Men det blir ändå samma personer som agerar, och som nöjer sig med att redogöra för det egna partiets ståndpunkt. För inte kan man argumentera med varandra. Då kan ju svagheterna i den egna uppfattningen visa sig… Eller?
Lutz Rininsland (V) skrev i en blogg för några veckor sedan efter fullmäktigedebatten om de nya tomterna vid Mariedalskolan (se ”Egen oförmåga?”):
”Det här var ingen fråga där någon partipiska svingades, ingen fråga där partiideologin kan ha spelat någon större roll. Det var en fråga där de flesta ledamöter följer den enklaste tumregeln som gäller i en fullmäktigeförsamling: Varför söka strid när det inte rör mig, varför avvika från ”riktlinjen” som angavs vid partiets förmöte, varför ta ställning mot det som partigruppens talesperson anför i talarstolen?”
Som jag ser det blir tystnaden från de flesta ledamöter ett sätt att gömma sig undan, att inte ta det ansvar man har som folkvald politiker.
Jag försökte igår, på kommunstyrelsens sammanträde, att få igång en diskussion kring budgeten 2020 (se ”KS 5/6 (1)”). Det blev i stort sett ”platt fall”. Partierna redogjorde inte ens för sina förslag eller argumenterade för dem. De nöjde sig med att säga ungefär, ”ja, ni kan ju själva läsa vad vi tycker i utskicket”.
När jag tog upp en annan viktig fråga, Kunskapsförbundet Västs begäran om extra medel för 2019, så blev det ännu tystare. Jag pratade för döva öron. Så tolkade i varje fall jag tystnaden.
Jag försökte säga att ett beslut att inte bevilja Kunskapsförbundet de extra medlen, ca 6,8 milj kr, var ett sätt att skjuta gymnasie- och vuxenutbildningarna i sank. Det skulle betyda att KFV skulle behöva avskeda ytterligare 70 personer (tjänster). Redan nu har ju KFV sparat, genom att personalstyrkan minskas från juni till augusti med 71 tjänster. Det är drygt 9% av förbundets anställda. Och nu då, i och med beslutet att avslå KFV:s begäran, 70 till. Förresten går det inte att spara dessa ”extra” pengar, behörig och 
tillsvidareanställd personal har uppsägningstider…
Kommunstyrelsens beslut, som ska till fullmäktige i juni för att avgöras, kan bara innebära en sak – och det är att KFV ser över utbildningsutbudet… Det betyder i klartext att Kunskapsförbundet måste lägga ner program, t ex estetprogrammet i Vänersborg och Industriprogrammet i Trollhättan. (För mer fakta och en utförligare se ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”.)
Det var kommunstyrelsens vilja. Jag undrar om ledamöterna nu kommer att känna ett ansvar för att musikstaden Vänersborg blir utan musikundervisning?
I en paus sa en av ledamöterna i kommunstyrelsen, och tillika ledamot i Kunskapsförbundets direktion, att det inte finns några pengar. (Så lät det inte när direktionen hade sammanträde för någon vecka sedan…) Strax innan hade kommunstyrelsen fått reda på att årsprognosen för kommunen är ett överskott på 21 milj kr (för 2019). KFV hade begärt ca 6,8 milj kr av Vänersborg… Visst finns det pengar.
Vänsterpartiet yrkade som enda parti att Kunskapsförbundet skulle få pengarna.
Kommunstyrelsen valde också efter en sluten omröstning ledamöter, och ordförande, till en samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö. Omröstningen berodde på att 5 ledamöter för oppositionen nominerades fastän det bara fanns 4 platser. Det var SD som nominerade den 5:e personen. Vilket de naturligtvis var i sin fulla rätt att göra.
Följande personer valdes till samverkansgruppen: Bo Carlsson (C), ordförande, Benny Augustsson (S), Anna-Karin Sandberg (MP), Anders Wiklund (MP), Piotr Gabrys (M), Hans-Peter Nielsen (KD), Gunnar Henriksson och James Bucci (V).
Det är kommunfullmäktige som ska godkänna taxehöjningar, men kommunstyrelsen yttrar sig först i frågorna. Självklart utan att någon yttrade sig… Följande taxor kommer att höjas: VA-taxan (brukningsavgiften 10 % och anläggningsavgiften 5 %), avfallstaxan, (renhållningsverket behöver 5 % mer i intäkter), taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt timtaxor inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde.
Området i kvarteret Påfågelögat, nära skogsområdet i Mariedal Östra, är ”outnyttjat”, vilket tydligen är kommunens nya språkbruk för ett grönområde. Detaljplanen medger att avstyckning sker, alltså att två hus kan byggas i området.
Kommunstyrelsen fastställde igår priset för dessa tomter. Utan diskussion eller synpunkter. Själv har jag oerhört svårt att förstå logiken i dessa förtätningar. Det kan ju inte bara handla om att få plats med så många bostäder och hus som möjligt. Det handlar om boendekvalitet också. Dessutom är det ju ett av kommunens mål i Grönplanen att spara på grönområden. Och det som betydligt större städer än Vänersborg sysslar med nu för tiden, det är ju motsatsen – att försöka behålla eller skapa grönområden. Det behövs mer grönområden, människor ska kunna andas…
Kommunstyrelsen skulle även besluta om det ska bedrivas fortsatt verksamhet för projektet Wargön Innovation. Beslutet föregicks av en längre föredragning. Kommunens kostnader för fortsatt verksamhet skulle uppgå till 1,1 milj kr för 2019 och därefter 2,2 milj kr. (Då finns det pengar…)
Det blev en viss diskussion. Det var tack vare att SD motsatte sig en fortsättning av projektet och yrkade på avslag. Dan Åberg (M), som inte är särskilt ”förtjust” i projektet, menade att ett avslag i det här läget var omöjligt. Åberg fick inkomma med en protokollsanteckning. Den har jag dock inte läst.
Det blev votering, och det blir en fortsättning av Wargön Innovation. Det bestämde kommunstyrelsen med röstsiffrorna 13-2.
Och så då det sista ärendet. (Ja, det var heldagssittning med kommunstyrelsen.) Det handlade om detaljplanen för Skaven och del av Öxnered i Vänersborgs kommun.
Det har varit många turer i ärendet och bland annat Länsstyrelsen har haft synpunkter. Det har fortfarande också de boende vad jag förstår, även om jag inte själv har hört några efter de senaste ändringarna i detaljplanen. Morgan Larsson (MBP) hade däremot varit i kontakt med några av de boende. Larsson menade att det behövde göras en konsekvens- och riskanalys av trafiksituationen innan planen kunde fastställas. Han yrkade därför återremiss.
Det blev ingen återremiss. Även denna fråga ska avgöras av fullmäktige den 19 juni. Vi får se om några Skaven- eller Öxneredsbor hör av sig innan dess.
Kommunstyrelsen slutade sitt sammanträde kl 15.37. Nästa sammanträde är inte förrän den 4 september, trots att ordinarie ledamöter får ett fast månadsarvode på 2.717 kr utöver timarvode för sammanträdestiden…
KS 5/6 (1)
Idag hade kommunstyrelsen sitt sista sammanträde innan sommaren. Jag kan inte påstå att mötena är några uppbyggliga tillställningar. I varje fall inte politiskt. Visst, mycket information om vad som händer i kommunen och i förvaltningarna. Men politik eller politiska diskussioner? Nä…
På sammanträdet informerade kommunens två kommunekologer om arbetet med naturvårdsprogrammet. Vänersborg ska nämligen få ett sådant. Arbetet går till stor del ut på att samla all information som finns i en mängd källor på flera olika ställen till ett dokument. Och dessutom samla in mer fakta genom inventeringar och inrapporteringar från allmänheten om t ex djurarter och naturvärden. Jag vet inte om kommunekologerna känner till att sådana här dokument sällan spelar någon roll i Vänersborg. Här huggs gärna skog ner lite här och där om det finns andra intressen som väger ”tyngre”, typ ekonomiska intressen… Trots det frågade Gunnar Lidell (M) lite ironiskt om det finns några ställen kvar att bygga på i kommunen.
Jag vet inte riktigt hur Lidell tänkte. Skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut är ju t ex till stor del skövlad, vilket också en mindre skogsdunge vid Mariedalskolan ska bli – och, som beslutades vid detta sammanträde, ett ”skogsparti” (kvarteret Påfågelögat) alldeles bredvid det omdiskuterade skogsområdet vid Mariedal Östra. Som för övrigt också ska börja exploateras nästa år. Det beslutade kommunstyrelsen på sammanträdet, trots att de på morgonen möttes av protesterande ”grannar”. Och trots att miljöpartiet yrkade på att exploateringen skulle skjutas fram ett år, vilket Vänsterpartiet för övrigt yrkade bifall till. Sverigedemokraterna ville faktiskt helt stryka framtida exploatering i området. Men Lidell tänkte nog snarare på strandskyddade områden mm i typ Dalsland. Och i det låg det nog en del…
Arbetet med naturvårdsprogrammet finansieras till hälften av statliga pengar och själva dokumentet blir nog väldigt bra, som så många andra planer och dokument i kommunen. Det finns många duktiga tjänstemän, och de kan ju inte hjälpa att politikerna ändå gör som de vill när det kommer till kritan.
Undrar för övrigt om fiskmåsarna i Nordstan hör till de djurarter som ska rödlistas och skyddas i det kommande naturvårdsprogrammet…
Maria Engström-Weber, VD/turistchef i Visit Trollhättan-Vänersborg, redogjorde för turistbolagets verksamhet. Och visst blev man lite imponerad över den marknadsföring som bolaget bedriver. Visit har t ex deltagit i många kampanjer, mässor och TV-program, bland annat i italiensk och tysk TV. Det återstår att se om det ger resultat och att många turister hittar vägarna till Vänersborg. Vi hoppas det.
Det var också information kring mål- och resursplan 2020-2022, dvs budget 2020.
Det var en mängd information och fakta som presenterades, som vanligt. Det handlade bland annat om resultat, soliditet, kassalikviditet, investeringar, skatteunderlag och nämndernas kommande ”ekonomiska situation”.
Det är min bestämda uppfattning att hela budgetdiskussionen, om det överhuvudtaget blir en diskussion (vilket det faktiskt inte blev), har en tendens att bli alltmer av en teknisk-ekonomisk fråga än en politisk. Och då blir det automatiskt mindre diskussioner om målsättningar, prioriteringar, ideologier och vilket Vänersborg vi vill ha och skapa. Och mer kring tekniska begrepp som tycks vara objektiva och vetenskapliga och som inte kan ifrågasättas. Då är vi på ekonomernas spelplan och där vill i varje fall inte jag som politiker hamna.
Och jag undrar vad enskilda socialdemokrater innerst inne tänker. Det är väl åtminstone några som minns Palmes ord (se här; läs gärna hela talet):
”Politik – kamrater – det är att vilja något.”
Jag var tvungen att fråga de två stora blocken, S+C+MP och M+L+KD, hur de kan lägga budgetförslag som uppenbart är så orealistiska. De pengar som framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, men också kultur- och fritidsnämnden, och kanske också samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, blir tilldelade i deras budgetförslag för nästa år kommer inte att räcka. Det vet vi ju. Det är totalt otänkbart att genomföra alla de nedskärningar som en budgetföljsamhet skulle kräva.
Och kräver kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att nedskärningar ändå ska genomföras så borde de ansvariga politikerna åtminstone ta sitt ansvar och peka ut vad nämnderna ska spara på i verksamheterna eller helt enkelt ta bort.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ”svarade” att det vore konstigt om kommunstyrelsen ska bestämma över nämndernas verksamhet. En ganska förutsägbar undanflykt… Augustsson menade också att det först krävs besparingar och sedan en genomlysning av kommunens verksamheter. Och skatter kan man ju inte bara höja och höja.
Jag förstod nog inte logiken. Är det inte mer logiskt att genomföra en genomlysning av kommunens verksamheter först och sedan eventuella besparingar… Vilket jag framförde. Jag nämnde inget om skatten, men när höjdes några skatter i Vänersborg eller i Sverige senast…?
Dan Åberg (M) upplyste församlingen om att skatteintäkterna i Vänersborg ökade med 82 milj kr nästa år. Det var nog ett argument mot en skattehöjning tror jag. Dan Nyberg (S) menade att kommunstyrelsen och fullmäktige har ansvar för konsekvenserna av budgeten. Jasså? Och…?
Augustsson upplyste också om att S+C+MP vill att det ska tillskjutas pengar så att verksamheten vid Fisketorget kan få vara kvar. Det tog också Vänsterpartiet upp i sitt förslag. (Aktivitetshuset Fisketorget är en verksamhet inom Arbetsmarknadsenheten dit man är välkommen om man har någon form av psykisk ohälsa.) S+C+MP vill också flytta investeringspengarna till kretsloppsparken från 2022 till 2020.
Nämndernas delårsrapporter för i år avhandlades också. Nämndernas sammanlagda prognos för året är ett underskott på 43 milj kr. Och så tror betongpartierna att nämnderna kan hålla budget 2020 utan tillskott av pengar… Trots nämndernas underskott så är prognosen att kommunen ska göra ett överskott på 21 miljoner (2019).
Det avhandlades fler ärenden på dagens sammanträde, bland annat fick Kunskapsförbundet avslag på sin begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott. Men det får jag utveckla imorgon.
Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?
Tisdagen den 21 maj hade direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde. Det var ett tag sedan, men det är fortfarande aktuellt. Imorgon onsdag ska nämligen kommunstyrelsen i Vänersborg behandla en ansökan från KFV om:
”ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019”
De ledande partierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, anser att Kunskapsförbundets begäran om pengar ska avslås. Och så kommer det också att bli, och det även i Trollhättan.
Varför det står ”ytterligare ekonomiskt tillskott” vet jag inte. Såvitt jag förstår så har inte KFV fått några tillskott tidigare, förbundet har typ fått sina pengar – ordet ”ytterligare” känns nästan lite tendentiöst.
Kunskapsförbundet står inför en ekonomisk kris. Det ska sparas – och det ordentligt. Det skrev jag om i en tidigare blogg. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”.) Där beskrev jag också orsakerna till förbundets prognosticerade underskott.
Medlemskommunerna räknar antalet 16-18-åringar. För varje elev i dessa tre årskullar förs 52.000 kronor per läsår (blir nästa år höjt till 55.000 kr per elev) över till Kunskapsförbundet. Förbundet kan inte använda hela beloppet för undervisning av elever som går i förbundets gymnasieskolor. Först måste nämligen fakturor betalas som kommer in från andra kommuner och från alla frigymnasier, där det finns elever från Trollhättan och Vänersborg. Och allt fler gymnasieelever väljer att studera i andra kommuner eller på friskolor. (Just nu är det 35% av Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever.) Många elever väljer t ex att studera på ett naturbruksprogram. (I höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps.) Programmen drivs av fristående aktörer. En elev på ett naturbruksprogram kostar 200.000 kr, medan KFV alltså får 52.000 kr per elev. KFV förlorar stora pengar på alla de elever som väljer friskolor. Vi pratar faktiskt miljoner…
Resurstilldelningsmodellen (52.000 kr per ytterligare elev) har också en urholkande effekt. Den täcker inte hela kostnaden för tillkommande elever. Det kan faktiskt bli så att Kunskapsförbundet kan förlora pengar även om alla elever väljer KFV – om det t ex innebär nya klasser och grupperingar.
Det studerar färre elever på SFI etablering och minskningen har kommit fortare än vad som förutsetts. Och med minskningen försvinner stora statsbidrag. Samtidigt finns många nyanlända kvar i utbildning inom förbundet. De går ofta från SFI till den grundläggande vuxenutbildningen. Det betyder att KFV har så att säga samma antal elever men mindre pengar.
Kunskapsförbundet har ett uppdragsavtal med Trollhättan och Vänersborg som bereder plats för 332 elever i den grundläggande vuxenutbildningen. Prognosen för hösten är att det skulle behövas 503 platser. KFV saknar dock medel för att utöka elevplatserna. (Trots att utbildningen är rättighetsbaserad.) Det blir ett stopp för antagningen och SFI-eleverna får vänta. Det blir därför ett uppehåll i utbildningen för många, något som i värsta fall kan leda till att studierna inte återupptas. De elever som nekas plats på utbildningen får inte heller något statligt studiestöd (studiebidrag och studielån). Det blir med all sannolikhet istället ett ökat tryck på kommunernas försörjningsstöd… Och de kostnaderna blir antagligen bra mycket högre än vad det hade kostat Trollhättan och Vänersborg att ge KFV ett extra tillskott. (Är det någon som ser Trollhättans och Vänersborgs logik? Inte? Finns den?)
Kunskapsförbundet har totalt 742 heltidstjänster. Nu i juni slutar 22 tillsvidareanställda, de ersätts inte. 49 personer som har visstidstjänster ersätts inte. (Det är personal som KFV egentligen behöver.) Det betyder att personalstyrkan minskas från juni till augusti med 71 tjänster. Antalet anställda minskar alltså med drygt 9% under 2019.
9%…
Säg någon nämnd och förvaltning i Trollhättan eller Vänersborg som minskar personalstyrkan med 9%…
Kunskapsförbundet kan på detta sätt spara 15 milj kr redan i höst, år 2019. Och ändå blir det bara halvårseffekt på besparingarna. Om KFV går in i 2020 med denna tajta organisation så skulle besparingarna få helårseffekt, dvs KFV skulle utan att ”göra något mer” spara 30 milj kr år 2020.
Men se, så tänker inte kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan…
Det återstår ju fortfarande ett underskott på drygt 17,5 milj kr år 2019. Även när Kunskapsförbundet sparar och drar ner på personalen. KFV har begärt dessa pengar av Trollhättan och Vänersborg – för Vänersborgs del handlar det om ca 6,8 milj kr.
Morgondagens kommunstyrelse föreslås besluta att:
”Kommunfullmäktige avslår direktionens begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019.”
Kunskapsförbundet minskar antalet anställda med 9% i höst och ”betongpartierna” tycker att det inte räcker:
”Kunskapsförbundet har att vidta åtgärder för att nå ekonomisk balans vid årets slut.”
Kunskapsförbundet beordras alltså spara ytterligare 17,5 milj kr. Det motsvarar 70 tjänster till. Det är omöjligt. För nu handlar det om att avskeda tillsvidareanställda – och de har uppsägningstider…
Vad sysslar kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan med? Hur tänker de?
Förstår de?
En besparing på 15 milj kr, den ”första besparingen”, får konsekvenser för undervisningskvaliteten. Den innebär att lärartätheten kommer att sjunka, eller mer rakt på sak, slå nytt bottenrekord. Den sjunker i höst från 8,3 till 7,9 lärare per 100 elever. Rikssnittet är 9,0 och i Uddevalla 9,4. Den lägre lärartätheten i KFV har tidigare till viss del kompenserats av andra personalgrupper, som elevhälsa, bibliotek, ledning, måltid, lokalvård, förbundskontor osv. Men nu ska även dessa yrkesgrupper minskas.
Är det någon som tror att förutsättningarna för Kunskapsförbundet att stärka sina aktier i konkurrensen på den fria utbildningsmarknaden kommer att öka?
Hur många fler elever från Trollhättan och Vänersborg kommer inte att söka sig till Uddevalla, Göteborg eller frigymnasier de närmaste åren…?
Och så vill kommunledningarna att KFV ska spara ytterligare 17,5 milj kr…
Jag skulle vilja påstå att kommunledningarna i Trollhättan och Vänersborg håller på att montera ner Kunskapsförbundet. (Och då säger kanske någon i moderaterna eller medborgarpartiet att det är väl bra. Men. Kostnaderna för gymnasie- och vuxenutbildningarna kommer fortfarande att vara kvar. Och kostnaderna kommer att öka ännu mer för kommunerna när de inte kan utnyttja stordriftsfördelarna.)
Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson, socialdemokrat från Trollhättan, har redan fattat ett ordförandebeslut (”härtill är jag nödd och tvungen”) – att förbundsdirektören får i uppdrag att:
”upprätta konkreta sparförslag för beslut på kommande direktion 2019-06-25.”
Det finns ett sätt för Kunskapsförbundet Väst att spara på sikt, och det är att börja nedmonteringen… Det är att se över utbildningsutbudet… Det betyder att lägga ner program, t ex estetprogrammet i Vänersborg och Industriprogrammet i Trollhättan. Då sparar KFV, men i och för sig ”bara” 10 miljoner…
Hörde ni alla vänersborgare? En musikstad utan musikutbildning…
Om KS 8 maj
Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sitt sammanträde, från kl 08.30 till kl 15.55. Naturligtvis med sedvanliga avbrott för fika och lunch.
Sammanträdet började med ett sekretessärende, vilket vad jag förstår inte är särskilt vanligt. När ärendet 
senare ska upp till kommunfullmäktige så ska det tydligen också vara sekretess. Vilket är ännu ovanligare. Det har åtminstone aldrig jag varit med om. Det betyder att alla åhörare då får lämna sammanträdesrummet. Först när ärendet är beslutat och protokollet justerat så blir ärendet offentligt. Därför kan inte heller jag skriva om det. Men det handlar i varje fall inte om ledningsnätet för VA eller pumpstationernas placering i södra Dalsland… (Se ”Offentlighet och sekretess i Vänersborg”.)
Det var två gruppdiskussioner på sammanträdet. Den ena handlade om kommunens inriktningsmål. I min grupp var det bra och intressanta diskussioner. Det blev politik, och det diskuterades vad som var viktigt att satsa på i kommunen. Skola och utbildning kom upp, liksom företagsklimatet. Vad som sedan blir resultatet i form av inriktningsmål och hur dessa ska föra Vänersborg framåt är dock en helt annan fråga. Särskilt i dessa tider av ekonomiska besparingar… (När det gäller inriktningsmål mm har jag framfört mina synpunkter tidigare. Se ”KS (8/5): Många sidor, mål och Holmen”.)
Även den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön diskuterades i smågrupper. Även här var det ”högt till tak” och diskussionerna var både intressanta och meningsfulla. Det var framför allt hur ledamöterna såg på ”Brättelänken” (väg från Öxnered till Onsjö), GC-bro över Vassbotten, byggnation på Viksängen i Vargön och småbåtshamn i Nordkroken. Det handlade om dessa ”idéer” skulle placeras in i översiktsplanen eller inte, om det blir verklighet är en helt annan sak. Det tycktes senare som om kommunstyrelsen var helt överens om en av ”idéerna”, Brättelänken. Den blir förhoppningsvis av inom en inte alltför avlägsen framtid.
Ungefär kl 15.15 var det dags för beslutsomgången. Tiden mellan sekretessärendet, gruppdiskussionerna och besluten ägnades åt information…
Det är otroligt mycket information under kommunstyrelsens sammanträden. Det handlar sällan om information kring eftermiddagens beslutsärenden, utan om det som ska beslutas nästa sammanträde. Och som i de allra flesta fall ska vidare för beslut till kommunfullmäktige senare.
Och det här ger mig ”problem”…
Det är kommunfullmäktige som ska fatta besluten, men det är bara kommunstyrelsens ledamöter som får informationen… De andra kan i och för sig läsa i handlingarna, men det är skillnad på att ha handlingar och även få möjlighet att lyssna på muntlig information, med bilder och tillfälle att ställa frågor. Jag antar att det är tänkt att ledamöterna i KS ska redogöra för informationen till sina partikollegor i fullmäktige, men hur ska man kunna klara det? Hur ska man kunna referera och gå igenom 4 timmars intensiv information till andra? Det är ju också så att i en del av ärendena har man själv ingen förförståelse och/eller intresse av – medan någon annan partikamrat är mycket intresserad av ärendet.
Det borde vara så att alla ledamöter i kommunfullmäktige borde få informationen direkt av experterna/tjänstemännen. De föredrar ju ändå ärendena inför KS, varför inte inför en större publik, dvs kommunfullmäktige? Kanske skulle fullmäktige mötas ytterligare en gång i månaden för att få information om kommande ärenden? Då skulle kommunstyrelsen kunna ägna sig åt att dels fatta de beslut som inte ska gå vidare till kommunfullmäktige och dels prata och diskutera politik. Och framtid.
Jag sätter alltså frågetecken kring kommunstyrelsens nuvarande ”funktion” och arbetsformer. Det är en förmån att få ta del av alla föredragningar och all information, men varför ska bara jag och de andra i kommunstyrelsen få den?
Igår fick kommunstyrelsens ledamöter information om den personalekonomiska redovisningen (se ”KS (8/5): Personalekonomisk redovisning”), om förskole- och skolplanen (se ”Akut lokalbrist!”), socialt företagande, kommunens svar på regeringens Kostnadsutjämningsutredning, den fördjupade översiktsplanen (innan gruppdiskussionerna) och vad som är på gång i kommunstyrelseförvaltningen.
Det fattades också några beslut. De brukar gå tämligen snabbt. Igår blev det diskussioner och oenighet kring tre ärenden.
Det första ärendet var ”Upphandling – genomlysning av kommunens verksamheter”. (Se ”KS (8/5): Genomlysning, miljö, kök o varmbassäng”.)
Morgan Larsson (MBP) yrkade avslag. Han tyckte att genomlysningen var för dyr (450.000 kr) och att den kunde göras av kommunens egna tjänstemän. Larsson hade också synpunkter på ärendegången, dvs kommunstyrelsen var bakbunden eftersom Public Partner redan hade fått uppdraget. Det sistnämnda instämde även Henrik Harlitz (M) i, som också tyckte att arbetet med genomlysningen krockade med semestertider och därför hade för lite tid till förfogande. Sverigedemokraterna yrkade avslag.
Gunnar Lidell (M) lade ett tilläggsförslag, som gick ut på att utsträcka tiden för redovisningen av genomlysningen till den 1 november, dock utan att det fick kosta mer. Detta blev också kommunstyrelsens beslut.
Kommunstyrelsen skulle även besluta om att tillsätta en ”Styrgrupp för strategisk samhällsplanering”. Motiveringen var:
”Kommunstyrelsen är enligt sitt reglemente ansvarig för att leda och samordna frågor inom strategisk samhällsplanering. Genom att inrätta en styrgrupp för detta arbete förväntas möjligheterna öka för kommunstyrelsen att uppfylla sitt uppdrag att leda och samordna på området. Det formella beslutsfattandet sker inte genom styrgruppen utan i enlighet med kommunstyrelsens samt nämndernas reglementen och delegeringsordningar.”
Gunnar Lidell (M) yrkade avslag. Han menade att KS ordförande redan nu kunde kalla in till sådana här möten, två gånger i veckan om så krävdes. Sedan var det ju ändå kommunstyrelsen som skulle besluta och då kunde det ju lika gärna avsättas tid för sådana här diskussioner på KS sammanträden.
Det blev votering. Ordförande Benny Augustssons förslag vann med röstsiffrorna 7-6. Marianne Ramm (V) röstade på Augustssons förslag och James Bucci (V) på Lidells. Sverigedemokraterna avstod från att rösta. Och Gunnar Lidell lämnade in en skriftlig reservation.
Den tredje ”oenigheten” inträffade i ärendet ”Inrättande av samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö samt antagande av regler”. Och återigen var det Gunnar Lidell (M) som hade en annan uppfattning.
Så här beskrivs bakgrunden till ärendet i underlaget:
”Vänersborgs kommun har sedan 1990-talet arbetat med Agenda 21, FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Arbetet med Agenda 21 har letts av en politisk styrgrupp bestående av ett av kommunalråden samt presidierna i miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Kommunens miljöstrateg (vid tidigare utvecklingskontoret) har varit ansvarig tjänsteperson för styrgruppen. Agenda 21-gruppen har själva initierat en översyn av organiseringen genom ett uppdrag till miljöstrategen då det har framkommit ett behov att se över om Agenda 21 ska vara plattformen för arbetet med hållbar utveckling och miljö.”
Samverkansgruppens viktigaste uppdrag skulle vara att fungera som remissinstans och bereda beslut.
Lidell argumenterade på i stort sett liknande sätt som i det föregående ärendet. Han skriver i sin reservation (som jag efter förfrågan fick ta del av trots att protokollet inte är justerat):
”i regelverket framgår att det inte ska vara någon direkt beslutsgrupp … Det vore enligt min uppfattning bättre att KS ordförande/presidie vid behov kallar samman lämpliga grupperingar för de områden/uppdrag som skall diskuteras, efter dessa möten kan man sedan formalisera och bereda förslag som först diskuteras i KS och eller aktuella nämnder, för att sedan beslutas. Kommunstyrelsen är ändå ansvarig för ledning, styrning och samordning mellan nämnder och förvaltningar, och borde kunna avsätta tid för diskussioner i en kommun med utvecklingspotential. På det viset ger man också det viktiga arbetet med hållbar utveckling och miljö den stabila plattform som behövs för ta driva frågorna framåt.”
Voteringen, det blev en sådan, slutade 10-5 för ordförande Benny Augustssons förslag, dvs att tillsätta en samverkansgrupp. Valen till denna ska för övrigt göras den 5 juni.
Det ligger trots allt en del i vad Gunnar Lidell skriver tycker jag. Om kommunstyrelsens arbetsformer och funktion förändrades så skulle sådana här frågor (t ex strategisk samhällsplanering och hållbar utveckling och miljö) kunna få betydligt mer tid i kommunstyrelsen. Det är sådana här diskussioner om politik och Vänersborgs framtid som jag efterlyser i KS. För övrigt tankar som i allt väsentligt stämmer överens med dem som min partikollega Lutz Rininsland har framfört och som han har motionerat om. (Se motionen ”Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen?”.)
KS (8/5): Personalekonomisk redovisning
”Att ha en god personalpolitik är avgörande för att vi ska kunna leverera välfärd till vänersborgarna. Medarbetarna i kommunen gör dagligen insatser för att möta invånarnas behov på olika sätt. Att då ha medarbetare som trivs och känner engagemang påverkar det som levereras.”
Så inleder Kenneth Borgmalm (S), ordförande i PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) och Anna Johannesson, personalchef, den Personalekonomiska redovisningen, hälsobokslut 2018.
Det är viktiga ord, frågan är om Vänersborgs kommun lever upp till dem.
Den personalekonomiska redovisningen (”PEK:en”) innehåller massor av fakta och information om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.
Det kan vara läge att återge några fakta.
Vänersborgs kommun hade den 1 november (2018) 3.679 anställda. Det var en ökning med 80 personer jämfört med föregående år. De flesta anställdes inom barn- och utbildningsförvaltningen. 79% av de anställda i kommunen var kvinnor och 86 % var tillsvidareanställda. Medelåldern för kommunens månadsanställda (dvs både tillsvidare- och visstidsanställda) var 44 år, men hela 41% var över 50 år. Det slutade 382 personer i kommunen förra året. 264 av dessa (69 %) slutade på egen begäran och 73 personer (19 %) gick i pension.
De som slutar har möjlighet att fylla i en avgångsenkät om orsakerna till varför de slutar. Den främsta anledningen som kunnat få personerna att vilja fortsätta att arbeta i kommunen var:
”högre lön, bättre ledarskap och lägre arbetsbelastning.”
De gav också råden till kommunen som arbetsgivare att:
”vara rädd om personalen, att arbetsgivaren skulle vara mer lyhörd för personalens kunskap samt att satsa på de anställdas hälsa och arbetsmiljö.”
Kommunen utnyttjade tjänster från bemanningsföretag och andra aktörer för 5,2 milj kr. Det var framför allt socialförvaltningen som stod för denna kostnad (sjuksköterskor), 4,9 milj.
Sjukfrånvaron är ett viktigt mått på personalens trivsel och arbetsförhållanden. Under 2018 ökade sjukfrånvaron bland kommunens anställda med 0,6 procentenheter. ”Andelen sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid” uppgick till 8,5%. Kvinnornas sjukfrånvaro ökade med 0,4 procentenheter till 9,2% och männens ökade med 0,7 procentenheter till 5,8%.
”Vänersborgs kommun ligger över medelvärdet för sjukfrånvaron i samtliga nyckeltal; den totala procentuella sjukfrånvaron, sjukfrånvaro för respektive män och kvinnor, långtidssjukfrånvaron, sjukfrånvaron i alla åldersgrupper.”
Det är faktiskt så, tyvärr, att av de kommuner i landet som har liknande invånarantal (30.000-50.000 personer) så har Vänersborg den 3:e högsta sjukfrånvaron…
Löner är alltid intressant. Medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen var (1 nov) 30.103 kr. Kvinnornas medellön var 30.021 kr och männens 30.473 kr. (Många kvinnor arbetar i yrken där löneläget, generellt sett, är lägre.) Medellönen i kommunen ökade med 1.024 kr jämfört med 2017.
Kommunen är medveten om sjukfrånvaron, avgångarna mm och försöker arbeta hälsofrämjande. Arbetet utgår då från:
”det friska och [arbetet] syftar till att stärka individen, gruppen och organisationen. Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv kommunal verksamhet.”
Kommunen, dess personalspecialister, chefer och andra, gör säkert ett bra jobb och så gott de kan. Det finns flera sidor i redovisningen om hälsoarbetet, personalutveckling, ledarskapet, det systematiska kvalitetsarbetet, delaktighet, kommunikation, kompetensutveckling och möjligheterna till byte av arbetsuppgifter osv.
Men jag kan inte låta bli att tänka att de arbetar i motvind. De ekonomiska resurserna är knappa och riskerar att dras ner ytterligare, styrsystemet kräver att medarbetarna dokumenterar, fyller i enkäter, utvärderar, producerar statistik osv i stället för att syssla med det de är intresserade av och utbildade för, lönerna är individuella och det finns missnöje med chefernas lönesättning som uppmuntrar konkurrens mellan medarbetare och ”blind lojalitet” till cheferna – och försvårar kollegialt samarbete och solidaritet. Vem minns inte hur ”teambuilding” kom på modet i kölvattnet av individuella löner…
Vänersborg, liksom många andra kommuner, står inför en utmaning, både i nutid och framtid, att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens. De äldre respektive de yngre i samhället kommer att öka drastiskt vilket leder till stort behov av mer personal inom framför allt skola och omsorg. Samtidigt ökar andelen personer i arbetsför ålder i betydligt lägre takt. Konkurrensen om rätt kompetens kommer därför att hårdna ytterligare mellan arbetsgivarna.
Det finns det något som kallas arbetsgivarindex (AVI). Indexet visar hur attraktiv kommunen är som arbetsgivare – arbetsvillkoren i organisationen beskrivs nämligen ur ett medarbetarperspektiv utifrån 9 nyckeltal. Det är Nyckeltalsinstitutet (se här) som har tagit fram dessa.
Vänersborgs kommun hade 90 av 180 möjliga poäng. Det var 8 poäng lägre än förra året, då det också hade sjunkit.
Kommunen hade en lägre (=sämre) poäng än förra året när det gäller sjukfrånvaron, både korttids- och långtidssjukfrånvaron, och avgångar, dvs hur många av de anställda som slutar. Kommunen hade blivit bättre på ”lika karriärmöjligheter”. Det betyder att andelen chefer som är kvinnor i förhållande till andelen anställda kvinnor hade ökat. Poängutvecklingen på de andra nyckeltalen var i stort sett oförändrade.
Den personalekonomiska redovisningen gör också nedslag i de olika nämnderna, bland annat barn- och utbildningsnämnden, men det får jag ägna tid åt lite senare.
Jag började bloggen med ett citat:
”Att ha en god personalpolitik är avgörande för att vi ska kunna leverera välfärd till vänersborgarna. … Att då ha medarbetare som trivs och känner engagemang påverkar det som levereras.”
Har Vänersborg lyckats med en ”god personalpolitik”? Lever kommunen upp till målsättningarna?
Jag tror att de som arbetar med personalen gör ett bra jobb. Frågan är om de lyckas eller om de ens har en chans att lyckas. De yttre omständigheterna, som politikerna är ansvariga för, med löner, personaltäthet, arbetsvillkor och kompetensutveckling sätter nog alltför snäva ramar för en god personalpolitik.
Arbetet med den goda personalpolitiken blir nog ofta lite som att släcka bränder – istället för att ta tag i grundproblemen…
KS (8/5): Genomlysning, miljö, kök o varmbassäng
Det går sakta men säkert framåt i läsningen av handlingarna till onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Det är om jag ska vara ärlig inte bara mängden sidor som är jobbigt, utan också att flera ärenden är ”nåt såpass” tråkiga…
Igår skrev jag om några enstaka ärenden (se ”Många sidor, mål och Holmen”), idag blir det några till. Det finns faktiskt ett som har en viss anknytning till den måldiskussion som kommunstyrelsen ska ha och som jag skrev lite om tidigare. Det är att konsultföretaget Public Partner AB har fått uppdraget att genomlysa kommunens verksamhet.
Public Partner ska helt enkelt se hur kommunen fungerar. Public Partner skriver i sitt anbudssvar:
”I syfte att stödja de förtroendevaldas och kommunledningens förmåga att möta dessa utmaningar genom förändrad organisation, budget, roller och arbetssätt, i ljuset av begränsade ekonomiska resurser avser nu Vänersborgs kommun genomlysa dess verksamheter utifrån den övergripande frågeställningen: Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organiseras sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”
När jag läser vidare i anbudssvaret blir jag dock lite konfunderad. Det tycks som om helhetsperspektivet tonas ner och siktet blir trängre. Som resultat av genomlysningen förväntas:
”Verksamhetsspecifika åtgärds- och förbättringsförslag som ska leda till ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde, detta samtidigt som proaktiva samhällsvinster ska beaktas.”
Det ligger väl förvisso en poäng i att kolla om varje verksamhetsområde fungerar optimalt, typ att alla anställda gör rätt saker, har tillräckligt med arbetsuppgifter och att de chefsfunktioner som finns är motiverade och nödvändiga… Men jag antar att det är genom samarbete och samordning mellan verksamhetsområden som effektiviseringsvinster kan göras. Men framför allt genom – prioriteringar…
Och prioriteringar av kommunens resurser kan inte vara annat än politikernas uppgift. Det får inte vara så, vilket jag dock tycker att det har blivit efter att fullmäktige tog beslutet om genomlysningen, att dessa diskussioner kring prioriteringar har upphört i väntan på Public Partners arbete. Det ska för övrigt bli intressant att se om konsulterna kommer med förslag som leder bort från mål- och resultatstyrningen och mot en mer tillitsbaserad styrning. En sådan förändring skulle kanske hämta hem en del pengar från byråkrater, konsulter och administratörer och föra över till de medarbetare som möter medborgarna ”på golvet”…
Vi får se vad genomlysningen leder fram till. Public Partner har tidigare gjort en genomlysning av IT-verksamheten i kommunen. (Se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Då gjorde företaget ett omsorgsfullt arbete och var dessutom mycket rakt och tufft i sin kritik. Vi hoppas att det blir en lika gedigen genomlysning denna gång. På onsdag ska kommunstyrelsen besluta att 450.000 kr avsätts till konsulternas arbete.
Och några helt andra saker…
Det verkar som om det börjar ”röra på sig” kring den nya sessionssalen. Och den som rör på sig är tydligen Västra Götalandsregionen:
”…regionen avser att, genom nybyggnation, etablera ett nytt regionens hus med tillhörande sessionssal. Avsikten är att sessionssalen ska samutnyttjas mellan regionen och kommunen.”
Så står det i underlaget till kommunstyrelsen. Det låter som om regionen ska stå för hela byggnotan, och det kan man ju drömma om. Jag vet inte hur det är tänkt, men så väl är det nog inte.
Kommunstyrelsen ska i detta läge bara ge kommundirektören i uppdrag att samverka med regionen kring ett ”regionens hus”.
På onsdag ska kommunstyrelsen besluta om att inrätta en samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö. Det är styrgruppen för Agenda 21 som så att säga ska organiseras om. Förslaget är att gruppen ska bildas av 4 från de styrande partierna och 4 från ”oppositionen”. Jag vet inte om det ger upphov till debatt bland ledamöterna – de styrande har ju bara 20 mandat i kommunfullmäktige medan ”oppositionen” har 31. Det torde hur som helst vara en plats vikt för någon i Vänsterpartiet.
Samhällsbyggnadsnämnden begär tilläggsanslag för de kostnadsökningar som Framtida kök medför. Framtida kök innebär en helt ny organisation kring matproduktionen i kommunen, som redan har satt igång. Det görs stora investeringar i köken. Samhällsbyggnadsnämnden skriver:
”Då kostenhetens verksamhet är intäktsfinansierad bör tillskott ges till köpande nämnder för att finansiera de ökade kostnaderna.”
Förslaget är att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå samhällsbyggnadsnämndens begäran:
”de eventuella fördyringar som Framtidens kök medför ska samhällsbyggnadsnämnden finansiera inom oförändrad prisnivå.”
Vi får se hur det går. Samhällsbyggnadsnämnden har inga pengar. Själv kan jag tycka att sådana här stora investeringar skulle, om möjligt (såvida inte arbetsmiljö- eller andra skäl har varit tvingande), ha lagts på is för länge sedan – tills kommunen hade ordnat t ex förskolor, grundskolor och gymnasieutbildningar till alla… Kommunen borde kanske ha planerat och prioriterat bättre… Men det går ju inte att ändra på nu.
Däremot får samhällsbyggnadsnämnden, så är i varje fall förslaget till fullmäktige, 755.000 kr i utökad exploateringsbudget 2019. Det är tre nya småhustomter vid Mariedalskolan som ska ”ordnas”. Kommunstyrelsens generositet kan bero på att det förväntas bli ett överskott vid försäljningen av dessa tomter på inte mindre än 710.000 kr…
Kommunstyrelsen är välvilligt inställd till barn- och utbildningsnämnden. Under 2017 användes inte 600.000 kr av nämndens investeringsbudget. Det berodde på att vissa investeringar blev försenade. Nu undrar BUN om den inte kan få dessa pengar i år i stället, behoven kvarstår nämligen. Kommunstyrelsens tycker, enligt förslaget, att det är ok.
Och till sist i denna blogg, men dock inte på onsdagens sammanträde – där finns det många ärenden kvar.
I början på 2016 tecknade kommunen avtal med Vattenpalatset Vänerparken AB för att ta över driften av varmbassängen, dvs den som finns i anslutning till bolagets badanläggning. Syftet med avtalet var att:
”fortsatt kunna erbjuda varmbad till kommuninvånarna, utifrån att Västragötalandsregionen beslutat avveckla verksamheten.”
Vattenpalatset vill revidera avtalet med kommunen. De 350.000 kr som Vattenpalatset får i ersättning från kommunen räcker inte. Varmbassängen är dyrare…
Kommunstyrelsen vill inte ge några extra pengar till Vattenpalatset, men lovar att titta i plånboken till nästa år. Kanske är det något för Public Partners konsulter att titta på också…
Nu är det framför allt en del årsredovisningar kvar att läsa från diverse kommunalförbund och kommunala aktiebolag… Jaaaa…
PS. Fick för övrigt några intressanta kommentarer på gårdagens blogg om kommunens styrning – klicka här.
KS (8/5): Många sidor, mål och Holmen
På sen torsdag eftermiddag så kom då handlingarna till onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. De var på 643 sidor. Det är 128 sidor varje dag fram till sammanträdet. Det handlar om personalekonomisk redovisning, pensionsregler för förtroendevalda, flera årsredovisningar, som NÄRF, Vattenpalatset Vänerparken AB och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum, och andra mer eller måhända mindre intressanta ärenden…
Det är alltså tänkt att ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen ska läsa dessa omfattande handlingar, och förstå dem, fram till på onsdag. Ärligt talat, det är knappast möjligt. De flesta arbetar faktiskt tre av dagarna, och på helgen finns det ofta åtminstone några andra saker som man ska hinna med.
Man kan undra var demokratin finns om politikerna inte hinner läsa och sätta sig in i alla handlingar. Min åsikt är att den politiska makten tenderar att hamna hos de personer som arbetar med politiska frågor på heltid – de tre heltidsanställda kommunalråden. Och framför allt – tjänstemännen. Det vill säga de anställda som bereder alla ärenden och skriver förslag till beslut. Fritidspolitikernas ”makt” urholkas.
Problemet är inte nytt. Lutz Rininsland, vänsterpartist och tidigare ledamot av kommunstyrelsen, lämnade en motion i september förra året:
”Motion om att ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”.
Rininsland ville ha en annan ordning som gav fritidspolitikerna mer tid och därmed större möjligheter att sätta sig in i ärendena. Det verkar emellertid inte hända särskilt mycket. Det sägs att motionen ska bli behandlad av kommunfullmäktige under våren. (Se Rininslands blogg ”Åter till vardagen”.)
Jag har hunnit bläddra igenom några sidor i handlingarna inför sammanträdet.
Ärende 8 heter ”Vänersborg kommuns inriktningsmål 2021”. Ett gammalt bekant ärende… Kommunstyrelsen ska alltså vara med i diskussionen (så klart) om vilka mål som kommunen ska ha för sin verksamhet. Det är fullmäktige som sedan ska fastslå målen.
Målprocessen kan ibland innebära en del intressanta diskussioner, faktiskt. Men så ska mål fastställas och då blir det diskussioner om ordval, begrepp och formuleringar. Och när allt, förhoppningsvis så småningom blir klart och alla är överens, så spikar kommunfullmäktige en lista med mål. Som ingen vänersborgare och absolut ingen i verksamheten har nytta av…
Låt mig ta några exempel.
Det första inriktningsmålet föreslås lyda:
”Alla i Vänersborg har goda, jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
Det låter väl fint… Men, skulle det bli någon skillnad i Vänersborg, rent konkret, om det inte fanns något sådant här mål? Skulle någon vänersborgare märka någon skillnad? Någon anställd? Skulle politiken se annorlunda ut?
Fast lite intressant skulle ett sådant här mål kunna vara för då kunde kan få reda på hur moderater, sverigedemokrater och de andra partierna tänker sig att kommunen ska arbeta för detta mål i praktiken… (Se bild ovan.) Hur de t ex ska göra för att den arbetslösa invandrade kvinnan ska ha samma möjligheter i livet som den förmögne manlige företagaren…
Och hur ska det andra förslaget till inriktningsmål kunna uppnås när kommunen planerar att göra stora besparingar inom förskola och grundskola?
”Likvärdigheten ökar mellan och inom kommunens skolenheter för bättre skolresultat.”
Undrar förresten om Birger Sjöberggymnasiet och Vänerparken inberäknas i begreppet ”kommunens skolenheter”…
Gapet mellan mål och verklighet är stort. Det blir till och med nästan lite pinsamt. För att inte tala om att det också blir lite provocerande – mot t ex kommunens egen personal. Hur tror politikerna att de anställda inom hemtjänsten och äldreomsorgen upplever inriktningsmålet:
”Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare.”
Kommunen som tvingade in de anställda i det som går under beteckningen ”Smart bemanning”, dvs det nya arbetssättet vad gäller bemanningsplanering och schemaläggning. (Se ”Smart bemanning?”.)
Det går inte att styra Vänersborg på detta sätt – med mål- och resultatstyrning. Kommunen måste istället skära ner på alla byråkrater, konsulter och administratörer. Vi i kommunen måste drastiskt minska kraven på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik och sluta med alla omorganisationer. Vänersborg måste istället utveckla ett annat system för att styra, ett system som har tillit till och förtroende för de medarbetare som möter medborgarna. Den så kallad tillitsbaserade styrningen… (Se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
Det var ärende 8. Några ord också om ärende 9 – ”Försäljning av Holmens gamla huvudkontor Vargön 2:2”.
År 2010 köpte kommunen hamnområdet i Vargön. Även det gamla huvudkontoret för Holmens Bruk AB ingick i förvärvet. Denna byggnad har sedan dess stått tom i stort sett hela tiden och har under åren förfallit.
Kommunen anser inte att det finns något behov nu eller i framtiden av byggnaden, inte ens om det ska bli en hamn i området. Det föreligger därför ett förslag om att sälja byggnaden. Det finns nämligen, enligt underlaget, hugade intressenter. Och det låter ju bra att kommunen kan tjäna lite pengar på en byggnad som den inte har användning av.
Såvida förstås det inte är en driftig entreprenör från Sikhall som är spekulant. För i så fall river kommunen säkerligen byggnaden i stället för att sälja den… (Se ”Vad händer egentligen i Vargön?”.)
Nu blir det att gräva sig vidare ner i materialet. Det är några sidor som återstår.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer