Arkiv
Arvet efter S Anders: Arena Vänersborg
S Anders Larsson sade igår tack för sig och hej då. Avskedet var enligt TTELA:s reporter känslofyllt. Nu har S Anders (numera bara Anders) definitivt lämnat Vänersborgs kommun – flyttlasset har gått till skånska Åstorp. Där ska S Anders enligt TTELA ägna sig åt att bygga en carport och ett utehus.
”Jag måste ju ha något att göra.”
Att bygga har ju varit S Anders huvudsakliga sysselsättning i Vänersborg de senaste åren. Han har skaffat sig stora erfarenheter på området. Och om han lär sig av de misstag som begåtts, så lär det bli en bra carport…
Av S Anders uttalande att döma, så riskerar han att bli sysslolös i Åstorp. Det beror dock inte på de misstag som har begåtts vid ”det stora bygget” i Vänersborg, utan, kan man tänka, de ersättningar och utbetalningar från Vänersborgs kommun som han kommer att uppbära.
De flesta vänersborgare känner naturligtvis till de misstag som har begåtts i samband med bygget av ”en viss fritidsfastighet”, som S Anders socialdemokratiske partikollega och påläggskalv, Joakim Sjöling uttryckte det häromsistens. De här misstagen ska vi vänersborgare dock inte diskutera, det svärtar ner Vänersborgs varumärke. Det kom flera ledande politiker fram till för några veckor sedan.
”Arenan — man får väl någon gång lägga saker och ting bakom sig.”
Det tänker inte jag göra. Hur skulle man kunna lägga arenan bakom sig? Inte nog med att skattebetalarna ska betala bortåt 30 miljoner per år i 30 år framåt – i veckan dök det upp ett antal nya besiktningsprotokoll i diariet. I dessa besiktningsprotokoll får vi reda på ännu fler misstag. Det visar sig att vi fortfarande inte känner till allt!
Ett av besiktningsprotokollen, från 17 nov 2011, handlar om rörentreprenaden. Här räknas följande fel upp:
”Rör ej isolerad efter flyttning av givare vid VVX.
Värmerör ej isolerade efter värmebatteribyte (sönderfrysen)
Varmvattenrör ej isolerade, Varmvattencirkulation ej isolerad.
SHUNTGRUPP GOLVVÄRME: Litet läckage, fördelare vid luftning.
OMKLÄDNING 3: Misstänkt läckage bakom duschpanel.
OMKLÄDNING 8: Misstänkt läckage bakom duschpanel.
KONFERANSRUM med stora glaspartiet, har golvvärme, saknar annan värmekälla (rummen kalla).”
Jag kan inte bedöma hur allvarliga dessa fel och brister är, jag är ingen som helst expert på byggnadstekniska frågor, men läckage bakom en panel skulle göra mig orolig – om jag hade haft det hemma…
Det finns fler aktuella besiktningsprotokoll från den 17 nov. Det andra handlar om, som det står i protokollet, besiktning av ”finplanering”.
”Fel för vilka besiktningsmannen anser entreprenören ansvarig
1 Stående vatten på gata norr om entré
2 Gjutjärnslock för nedstigningsbrunn norr om entré hög i ena kanten
3 Gräs dåligt etablerat i sydost
4 Uppbindning av gjuteväv för träd är trasiga på många ställen”
Är kanske dessa fel överkomliga? Å andra sidan är ju arenan ny – ska det vara några fel överhuvudtaget?
Det framgår av det här besiktningsprotokollet att ”slitaget” redan har börjat…
”Bristfälligheter och anmärkningar för vilka besiktningsmannen inte anser entreprenören ansvarig
1 Många belysningsstolpar är påkörda
2 Skador i L-stöd vid snöförråd
3 Många trädstöd är avbrutna
4 Betongkantstöd är sönderkörda på många ställen
5 Natursten vid entré är i olag på några ställen
6 Vägräcke på P-yta i söder vid gångtunnel är skadat
7 Skrapgaller vid 3:dje entrédörren från söder är skadat”
En ”sättning i beläggning utmed norra långsidans pålgrupper” ska enligt protokollet besiktigas senare.
Det tredje besiktningsprotokollet, som omfattar ”hela entreprenaden”, gör mig mycket fundersam. Protokollet består av 18 sidor med påpekanden och fel! Det finns 135 punkter med anmärkningar! Några typer av fel återkommer flera gånger. ”Vertikala rynkor i väv och målning på väggskivskarvar” t ex finns på 26 ställen.
Här återger jag några av de 135 punkterna. Hur allvarliga felen är kan jag inte uttala mig om.
”Mellanväggar har skador i överkant ovan undertak på vissa ställen på grund av nedböjning av yttertak. Utredning pågår av beställaren.
För breda springor i tvärskarvar parkettgolv.
Springor i parkettskarv vid pelare vid yttervägg.
Släpp i infästning golvsockel.
För breda springor tvärskarvar parkettgolv.
Mjukfog kring kakel är ej klart.
Synliga hörnjärn på ytterhörn genom väv.
Synliga hörnjärn höger och vänster om utrymningsdörr spricka.
Springa mellan betongvägg och parockelement i yttervägg är ej avtäckt på ovansidan med plåt.
Bom i en platta och spricka i en urskuren platta vid stålpelare.
Bom i golvplattor och släpp i golvfogar vid golvplattor vid stålpelare.
Räcke vid liten trappa i nordöstra hörnet har släppt i infästningar med spruckna klinkerplattor som följd gäller även räcke mot läktare på liten trappa.
Draghandtag i gångdörr i pardörr åt 2009 lösa i infästning draghandtag behöver fastsättas på ett varaktigt sätt.
Hål för skjutregel i botten på pardörr saknas.
wc-dörr tar i karm.
Gångdörr släpar i tröskelplåt.
Oljeläckage från dörrstängare i norra dörren till isbana.
Spricka i väggvinkel.
Springa mellan högra sockelplatta och högra dörrfodret till pendeldörr vid vägg höger om hiss är ej mjukfogat.
För djupt urdragen golvfog vid passad golvplatta.
Spricka i murad i lecavägg i fog mellan 1:a och 2:a skift ovan golv.
Spricka i liggfogar lecablock.
Spricka i vägg vid balk ovan dörr.
Spricka i väggvinkel vänster om dörr och vid bärande balk.
Grov spricka i väggvinkel.
Översmyg av plåt på insida entrédörr saknas.
El-slutbleck i pardörr är utskimsat och automatisk skjutregel i botten på pardörr är borta och slutbleck är krokigt, funktion ej ok samt dörrblad glappar i varandra.
Släpp i påspacklingar på betonggolv vid ismaskinsutfarter och öppning till isbana.
Hål i väggplatta takvinkel höger om högra duschen.
Väggar och golv är ej helt klart med fogning.
Isoleringsskivor är ej återställda vid ventilationskanal.
Springa i vägg kring 2 ytterväggsgaller samt överbleck saknas.
Plåtomfattning saknas kring galler mellan dörrar till ställverk.”
Puh.
Det kanske inte är så allvarliga fel, låt oss hoppas det, men visst låter det som om någon har slarvat…?
De är nya anmärkningarna, bristerna, felen, ska ju dessutom summeras med de som har hittats tidigare. I protokollet vid efterbesiktningen stod det:
”Primärstommen av bågformade stålfackverk bryter igenom klimatskärmen (väggelement och glaspartier). Detta medför stora köldbryggor som kan medföra kondens på stålkonstruktionerna. Takbågens utformning gör att kondensvatten kan följa takbågen mot ytterväggen och där orsaka fuktskador.”
Och det 10%-iga dimensioneringsfelet på taket är fortfarande kvar. De tidigare reparationerna efter takraset godkändes ju inte. Taket skulle ha reparerats i somras. Så blev det inte.
I efterbesiktningsprotokollet stod det också:
”Skarvar i väggelement mellan pelare och takstol saknar täckning och är bristfälligt drevade. Kravet på diffusions- och lufttäthet uppfylls inte.”
””Ingen möjlighet till underhåll av rostskydd mellan plåtar.”
Och är ombyggnaden av väggar ”så de klarar verklig rörelse i yttertakskonstruktionen” åtgärdat?
Trots att jag sitter i Barn- och Ungdomsnämnden har jag ingen aning om alla gamla brister och fel har reparerats. Och om det har skett, så har jag ingen aning om vem som har betalat.
Och frågar jag på nästa sammanträde, lär jag väl få svaret av ordförande att det är en förvaltningsfråga… Utom sedan när revisorerna får tag i det, då vet man aldrig vad som kan hända… Jo, det vet man förresten…
Hur skulle vänersborgarna kunna lägga arenan bakom sig? Den är ju inte färdigbyggd än. Och det fortsätter dessutom att rinna in pengar för saker som ”glömdes” vid bygget, t ex skydd på bandyplanens kortsidor, mörkläggning av konferenslokaler, skyddsräcken till ståplatsläktaren, informationsskyltar, portar som behöver öppnas automatiskt osv… Hur länge ska det fortsätta att gå in nya pengar i arenan? När blir den färdigbyggd? 
Och hur säker är den?
IFK Vänersborg vill att bandy-VM ska arrangeras i Vänersborg. Vågar kommunen det? Vet vi att arenan kommer att hålla?
Gunnar Lidell (M) skrev vid ett tillfälle på Facebook:
”Sanningen kommer dock allt närmare……….!”
Sanningen tycks inte komma närmare. Han som vet, han flyttar nu… Han ska bygga en carport och ett utehus i Åstorp.
Vänersborgarna kan, och måste, skatta arvet från S Anders högt. Arenan kommer att kosta upp mot 30 miljoner kronor per år. Detta kan nog vara lika känslofyllt för vänersborgarna som avskedet av S Anders Larsson. Kanske kan en Vänersborgs rondeller döpas till hans minne…? Arenaskandellen…?
Arvet från S Anders vilar tungt över vänersborgarna.
.
PS. Jag har redan tidigare skrivit om S Anders Larsson och hans avsked från kommunen (”S Anders Larsson säger upp sig!”).
Betongpolitiker diskuterar yttrande- och tryckfriheten!
Det pågår något i Vänersborgs kommun som inte är riktigt friskt. Höga politiker, och tydligen en och annan hög tjänsteman, diskuterar två av våra grundlagsfästa, demokratiska friheter:
YTTRANDEFRIHETEN OCH TRYCKFRIHETEN
Det här blir en längre blogg, och en av de viktigare som jag har skrivit. Först tänkte jag att dela upp den i två eller tre eller fyra, men eftersom alltihop hör samman, så får det bli en, en lång… (Du behöver ju inte läsa allt på en gång.)
Del 1
Marika Isetorp (MP) skrev i fredags ett blogginlägg om bloggar (till Isetorps blogg). Hon skriver:
”Det lyckades inte att lägga munkavel på mig så som försöktes (av politiker) efter förra nämndmötet som jag berättat om tidigare. Istället försöker man nu få oss bloggare att dämpa skrivandet om politiken i Vänersborg genom ett stilla vädjande. (Men man är noga med att tillägga att man inte läser våra bloggar.)”
Ni ser vad Isetorp skriver va’?
”…försöker man nu få oss bloggare att dämpa skrivandet om politiken i Vänersborg…”
Lutz Rininsland (V) skrev också en blogg (till Lutz blogg) senare under dagen:
”Återigen samlades gruppledarna för alla partier – om jag tolkar det hela rätt så är man ute efter att hyfsa tonen, har synpunkter på vad som får lov att sägas och inte sägas, underförstådda uppmaningar att inse att negativa yttringar från talarstolar och på bloggen skadar kommunen.”
Vad är det som händer i Vänersborg?
Bakgrunden till de inlägg som Isetorp och Rininsland har skrivit är att bloggar har diskuterats av styrande betongpolitiker och höga tjänstemän i kommunhuset, vad jag förstår under ganska lång tid. I veckan som har gått har de ”interna” betongdiskussionerna gått in i ett nytt skede – diskussionerna har förts upp på dagordningen på flera möten.
Det började med att kommundirektör Ove Thörnkvist tog upp frågan på CSG. (CSG står för Central samverkansgrupp och är den kommunövergripande samverkan mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivaren.) Han tog upp frågan om privata bloggar på eget initiativ.
Thörnkvist menade att det finns bloggar som raljerar över anställdas uppträdande och att bloggarna är ett arbetsmiljöproblem.
Kommundirektören gav inga exempel på vilka bloggar han menade eller exempel på vad han menar med ”raljerande”.
Frågan lyftes alltså inte av någon av de fackliga organisationerna, som faktiskt företräder de anställda! Det tycks mig som att de fackliga organisationerna skulle vara de första som fick höra om någon anställd tyckte att bloggar var ett arbetsmiljöproblem.
När det rent allmänt gäller kritik av tjänstemän, så måste man tänka på att bakom varje politiskt beslut så finns det en utredning – en utredning som arbetats fram av minst en tjänsteman.
När tjänstemän utreder en fråga, så uppfattar de ofta att utredningen måste gå i en viss riktning eller komma till ett på förhand givet resultat – nämligen det som den politiska majoriteten uppfattar som den riktiga slutsatsen.
Det i sin tur betyder att har man som minoritet andra åsikter, och det ska gudarna veta att Vänsterpartiet har haft i den här kommunen (det är antagligen därför som vi gick från 4 till 8 mandat i fullmäktige), så kommer man oundvikligen att kritisera de slutsatser som har dragits i utredningen. Det går helt enkelt inte att låta bli att komma med andra tankar och synpunkter än de som har framförts i utredningen, om man har en annan åsikt! Kritik av ett förslag från den politiska majoriteten blir då med nödvändighet en kritik av den utredning som förslaget bygger på. Och på sätt och vis då, kritik av det arbete som den utredande tjänstemannen har gjort.
Om kommundirektören uppfattar kritik av utredningar som ett arbetsmiljöproblem, så blir mina frågor: Har man för avsikt att stänga ute den politiska oppositionen? Har man för avsikt att på något sätt inskränka den politiska oppositionens möjligheter till just opposition?
Det har under den gångna veckan också varit ett möte med gruppledarna från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Mötet skulle, vad jag förstår, handla om ”varumärket Vänersborg”. (Denna fråga är värd en egen blogg.) Istället kom frågan om bloggar upp ganska snabbt på mötet. ”Bloggfrågan” diskuterades tydligen utifrån perspektivet (jag var inte med på mötet) att kritik svärtar ner ”varumärket” Vänersborg… (Jag skrev ju att den var värd en egen blogg…)
Onekligen en intressant vinkling. Kritik mot de beslut som Vänersborgs makthavare fattar svärtar ner Vänersborg…? Kritik mot makthavarna innebär kritik mot staden Vänersborg…? Kritik mot makthavare får inte förekomma…?
Snacka om att betongpolitikerna blandar samman sina roller.
”Staten, det är jag”
sade en gång Ludvig XIV.
”Vänersborg, det är vi”
menar tydligen betongpolitikerna i Vänersborg.
Vilka tror de styrande i Vänersborg att de är egentligen? Tror de att, eftersom de är valda av vänersborgarna, de är vänersborgarna! Alla vänersborgare?
De personliga politiska bloggarna lär också ha diskuterats på ett möte med PFU, Personal-. och förhandlingsutskottet. Vad som har diskuterats där har jag dock ingen aning om.
Jag har bloggat i snart två år. Ytterligare fyra vänsterpartister bloggar (i högerspalten hittar du vilka). Marika Isetorp (MP) bloggar och faktiskt en socialdemokrat, Leif Höglund. Även Rune Lanestrand har en blogg. (Kanske har jag missat någon, men de här är de politiska vänersborgsbloggar som jag känner till.)
Jag läser regelbundet bloggarna. De är samtliga intressanta att läsa och för det mesta mycket informativa och lärorika. Och de fyller en funktion!
Jag citerar Lutz Rininsland (V):
”Miljöpartiet och Vänsterpartiet jobbar som bäst med att öppna sig för medborgarna. Vår hemsida och fyra, fem partimedlemmar som regelbundet skriver sin blogg informerar om aktuella frågor. Vi tar ställning och vill att man kan följa vårt arbete. Vi vill förverkliga vårt vallöfte att ‘insyn, delaktighet och inflytande’ skall gälla i Vänersborg på riktigt.”
Del 2
I den högsta ledningen i Vänersborgs kommun diskuteras alltså vad som skrivs i personliga bloggar. Innan jag går vidare, så vill jag gärna återge den första paragrafen i två av våra grundlagar: Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen.
Yttrandefrihetsgrundlagen:
”1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att … offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.”
Tryckfrihetsförordningen:
”1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.”
Med dessa citat vill jag säga någon oerhört väsentligt:
Det går inte att, i Vänersborgs kommun, överhuvudtaget diskutera, oavsett vad diskussionen leder till, dessa grundlagar eller dess konsekvenser. Lagarna gäller! För genom att bara lyfta frågan om de bloggar som skrivs, på CSG, PFU eller på möten med politiska gruppledare, så ifrågasätts automatiskt två av de svenska grundlagarna – två av de fyra grundpelare som konstituerar den svenska demokratin!
På riksdagens hemsida står det om våra grundlagars funktion:
”Grundlagarna skyddar vår demokrati.”
Varför diskuterar betongpolitikerna i Vänersborg följderna av de svenska grundlagarna?
Vänersborgare, vi är med om något unikt, om något unikt och skrämmande. Vänersborgs makthavare diskuterar yttrande- och tryckfrihet i syfte att begränsa dem! Jag kan inte tolka det på annat sätt.
Kan du?
Del 3
Får man då skriva vad man vill?
Ja, i Sverige får man i stort sett skriva och säga vad man vill. Det är liksom det som är demokrati!
Jag tror att de flesta skulle höja på ögonbrynen om Gaddafi, Kim Jong Il, Saddam Hussein eller någon annan levande eller död ökänd diktator skulle motivera bristen på yttrande- och tryckfrihet i sina respektive länder med att de personligen skulle må dåligt av kritiken, att yttrande- och tryckfrihet skulle vara ett arbetsmiljöproblem… Eller att kritiken skulle svärta ner varumärket på deras respektive land?
Finns det då inga gränser för yttrande- och tryckfriheten? Jo, det finns några gränser. Det finns lagar kring förtal, diskriminering, olaga hot etc. Det fungerar så att tycker man att någon går över gränsen för vad yttrande- och tryckfriheten tillåter, så får man polisanmäla det specifika fallet, dvs, i det här fallet, det specifika blogginlägget! Så får åklagare avgöra om han/hon vill driva fallet och slutligen är det en domstol som avgör. Inte några höga politiker eller tjänstemän i Vänersborgs kommun!
Har några bloggar gått över gränsen? Kanske har några av både mina och de andra bloggarnas inlägg legat nära gränsen, någon enstaka gång. Min bestämda uppfattning är dock att ingen blogg någon gång har gått över gränsen för vad yttrande- och tryckfriheten tillåter!
För att ta ett exempel. Är detta över gränsen?
”Vad var det jag sa om Lidell (M), han kan konsten att spä på min olustkänsla inför vissa mörkblåa män och kvinnor.”
Det är naturligtvis inte över någon gräns. Är man en offentlig person, så får man tåla en del. Till och med en anonym vanlig person ska tåla en sådan skrivning. Det är faktiskt så, att det spelar ingen roll enligt lagen om någon mår dåligt eller ej, lagen har andra kriterier. Exemplet är förresten taget från den vänersborgske socialdemokraten Leif Höglunds blogg.
Det finns bara två saker för de makthavande att göra om de ”ogillar” bloggar:
- Ta kontakt med den bloggare som de anser har tangerat någon gräns eller skrivit något olämpligt.
De skulle kunna ge sina synpunkter på innehållet i en sådan blogg. Personligen skulle jag respektera ett sådant samtal – och inte blogga om det(!). Jag är övertygad att de andra bloggarna skulle göra detsamma. - Polisanmäla blogginlägget!
Det första alternativet har naturligtvis inget att göra med någon lag. Det handlar om att utbyta synpunkter. Ingen bloggare behöver rätta sig efter det, utom av egen fri vilja.
I Sverige råder det demokrati, i Sverige har vi yttrande- och tryckfrihet.
Punkt!
Del 4
Är det inte ett underligt sammanträffande, att dessa diskussioner om de politiska bloggarna, initierade av våra styrande betongpolitiker, sammanfaller med att samma politiker, just nu, påstår sig vilja sätta igång en utökad medborgardialog i Vänersborg?
Samtidigt som betongpolitikerna påstår sig vilja inbjuda invånarna i Vänersborg till utökad demokrati, till medborgardialog, så diskuteras det hur man ska få bloggarna att sluta skriva vad de tycker! Otroligt.
Den enda slutsats man kan dra är väl att makthavarna i Vänersborg bara vill lyssna på 
Vänersborgs invånare, om dessa invånare tycker som makthavarna själva. Med andra ord, inte någon som helst skillnad på det vi var med om den förra mandatperioden, när samtliga betongpartier, dvs alla partier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som en kulmen på medborgarföraktet sade NEJ till folkomröstningarna om Arena Vänersborg och om Huvudnässkolan.
Del 5
TTELA skriver bland annat om politiken i Vänersborg. På sin hemsida finns det möjlighet att kommentera artiklarna. TTELA förhandsgranskar dessa kommentarer och släpper inte igenom alla.
I torsdags fanns det en artikel om Lärarförbundets ranking. Den gav upphov till en mängd kommentarer. TTELA släppte igenom en hel del kritik av politiker och tjänstemän. Jag återger några exempel nedan:
”Nu får det vara nog! Avskeda odugliga förvaltningschefer och rektorer. Städa ordentligt i skolhierarkin och börja från toppen.”
”Dåliga rektorer anställer lärare som inte är riktiga lärare, dålig skolchef anställer dåliga rektorer. Politikerna i KUN har mycket på sitt samvete som anställer dålig skolchef.”
”Jag vet också hur bra förvaltningschefen i min kommun är på att gömma sig bakom sekreterare och på möten. Sådana chefer byts ut i vanliga aktiebolag…”
Ska kommunledningen i Vänersborg ha möten om TTELA?
Vänersborg rasar i skolrankingen!
I den här bloggen har jag upprepade gånger skrivit om hur de styrande betongpolitikerna i Vänersborg har dragit ner på skolans resurser de senaste åren. I spåren av dessa nedskärningar har alla siffror och mått på elevernas kunskapsutveckling, t ex andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde osv, sjunkit dramatiskt!
Den 31 mars i år kom SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) rapport om att Vänersborg låg på plats 213 bland Sveriges 290 skolkommuner – inte direkt någon överraskning…
Nu visar det sig att SKL:s ranking kanske till och med var en överskattning. Idag kom nämligen en annan ranking.
Det är Lärarförbundet som också gör en årlig ranking över hur bra eller dåliga kommunerna är på skolans område. Denna ranking är för övrigt mycket uppmärksammad nationellt.
Förra året rankade Lärarförbundet Vänersborg på plats 172 bland Sveriges skolkommuner. I år kom Vänersborg på plats 264.
Bland 290 kommuner kom Vänersborg på plats:
264
Vänersborg rasade nästan 100 placeringar på ett år! Det torde vara ett svårslaget rekord.
Tittar man på siffrorna över hur mycket resurser skolan får, så ligger Vänersborg till och med ännu sämre till. Här ligger Vänersborg på plats 274 bland Sveriges kommuner. Men det är ingen överraskning det heller, Vänersborg är en av de få kommuner i Sverige där anslagen till skolan var lägre 2010 än 2009! Som en följd av neddragningarna hamnar Vänersborg följaktligen på plats 277 när det gäller lärartäthet.
Den här utvecklingen har vi främst att ”tacka” det så kallade arbetarpartiet Socialdemokraterna och deras allierade i Centerpartiet för. Men vi ska inte heller glömma de andra betongpartierna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna – alla var rörande överens om de budgetar som lades den förra mandatperioden.
Dessa partier är alla ansvariga för förhållandena i Vänersborgs skolor!
I vilket annat land som helst, i vilken annan region som helst, i vilken annan kommun som helst skulle sådana här resultat få till följd att ansvariga politiker sammankallade till krismöten! Otaliga krismöten! De skulle ta tag i frågan, analysera orsaker, leta ansvariga i ledningen, avskeda, anställa, planera, organisera, handla, satsa!! Det är ju våra barn och ungdomar det handlar om! Det uppväxande släktet!
…inte i Vänersborg… …där luktar man bara på blommorna…
Nä, det gör man kanske inte. I varje fall inte bokstavligt. Men inte fasen händer det något, inte gör de ansvariga något! Inte lägger de två strån i kors!
De letar bara fler områden i skolan att spara på, att dra ner på – och ålägger verksamheterna att ”effektivisera”, exempelvis genom att öka gruppstorlekar…
…så att Vänersborg kan investera 15 miljoner på Resecentrum, ett par hundra miljoner på en hamn i Vargön, någon miljon på några skulpturer, några miljoner ytterligare till arenan, osv osv.
…och i skolans värld fokuserar de ansvariga på att införa stämpelklocka för lärare… Det vore intressant att veta hur denna åtgärd är tänkt att förbättra kunskapsresultaten i skolan..
Som avslutning citerar jag ur Vänersborgs kommuns vision:
”Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.”
.
Lidell svarar EU om Topp-affären
Kommer ni ihåg Toppskandalen? När Vänersborgs kommun genom mörkande och olagliga affärer förlorade 9 miljoner av skattebetalarnas pengar till – ja, till vem?
Så här var det:
När Toppfrysfabriken i Brålanda skulle lägga ner för några år sedan köpte Vänersborgs kommuns fastighetsbolag fabriken. Det officiella motivet var att rädda jobb.
Kommunen köpte Toppfabriken inkl inredning för 17 miljoner. I köpeavtalet fanns en option om förköpsrätt för det privata fastighetsbolaget Hammar Nordic Plugg inskriven.
Den här optionen kände bara de närmast inblandade till, dvs de tre dåvarande kommunalråden Lars-Göran Ljunggren (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C).
Ljunggren kommenterade i Västnytt:
”Jag kan inte säga att det hölls hemligt. För mig var det inte hemligt.”
Flera beslut som fattades i affären var helt enkelt inte lagliga. Det hemliga optionsavtalet med Hammar Nordic Plugg är ett exempel. Ett annat är att ingen värdering av Topps fastigheter gjordes. Inte heller kollade kommunen upp om det fanns några andra intressenter. Det sista exemplet gäller själva beslutsfattandet. Kommunstyrelsens arbetsutskott, dvs Lars-Göran Ljunggren (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), som beredde ärendet, bestod av samma personer som ingick i styrelsen för kommunens fastighetsbolag. Sedan var samma personer med och beslutade i kommunstyrelsen. Snacka om jäv! Ljunggren själv sa:
”Då är det väl ett jävsförhållande som inte borde ha förelegat.”
Men det är som det är, olagliga beslut blir lagliga när tiden för överklagande har gått ut.
Hammar Nordic Plugg använde sig av optionen och köpte Topp av kommunen för – 8 miljoner.
Skattebetalarna betalade alltså 9 milj kr till ett privat fastighetsbolag!
Som om detta inte var nog, så kommer säkert de flesta vänersborgare ihåg, att Hammar strax efteråt sålde samma fastighet (ja, Hammar styckade faktiskt först av ett område som han behöll) för – 40 milj!!
Det här var lite historia. Hela Toppaffären anmäldes av stiftelsen ”Den Nya Välfärden” till EU-kommissionen.
Det handlar bland annat om olagligt ”statligt” stöd.
Och frågan lever än! Hur kunde kommunen köpa en fastighet för 17 miljoner, för att sedan sälja den för 8 miljoner? Och som sedan såldes för 40 miljoner.
Det funderar EU-kommissionen på. Fortfarande. Vad döljer sig bakom affärerna?
I juni i år fick kommunen tio frågor från EU-kommissionen som skulle besvaras. Nu har kommunen svarat. Det är kommunjuristen Andreas Billock som har gjort grovarbetet. Det är dock inte Billock, utan kommunstyrelsens nuvarande ordförande Gunnar Lidell som står som undertecknare. Samme Lidell som i högsta grad är inblandad i de ljusskygga turerna kring hela skandalen! Frågan är väl om inte det inte handlar om jäv – att just Lidell undertecknar svaret till kommissionen.
Svaren som nu gått i väg till Bryssel är inte mycket att hurra för. Kommunen svarar inte på frågorna! Det är sant. Jag skojar inte. Av tio frågor kan kommunen inte svara på sex. Några exempel på svar:
”Kommunen saknar tyvärr nödvändiga kunskaper.”
”…saknar möjlighet att svara på frågan”
”Vänersborgs kommun har inte tillgång till de uppgifter som efterfrågas.”
På tre av de övriga frågorna meddelas ingen ny information.
”gör kommunen ingen annan bedömning”
”Kommunen kan i sammanhanget endast upprepa vad som tidigare meddelats”
”varför någon exakt information inte kan ges”
Men på en (!) fråga kan kommunen uppfylla EU-kommissionens önskemål, kommunen översänder efterfrågade handlingar!
Som sagt, det är inte mycket till svar. EU-kommissionen lär väl inte bli särskilt imponerad…
För en vanlig vänersborgare är svaren nästan lite ”skämmiga”. Här gäller det väl för kommunen, i varje fall för de inblandade, att försvara sitt handlande. Men det verkar de, av svaren till kommissionen att döma, inte kunna. Bör de ansvariga då inte säga det – och ta sitt ansvar?
Oddsen att Vänersborgs kommun kommer att fällas är inte särskilt höga.
PS. Vill du veta mer så läs på Vänsterpartiets hemsida. James Bucci nagelfar kommunens svar i detalj. Dessutom kan du hämta och läsa alla originaldokument!
PPS. Kolla gärna upp Västnytts tre fantastiska reportage om Toppskandalen: del 1, del 2 och del 3.
Högsta Förvaltningsdomstolen fegar!
För drygt 3 månader sedan skrev jag så här: ”I dag damp det ner ett brev på posten. I den gamla vanliga, hederliga brevlådan. Det är inte så vanligt. Det var ett brev från Kammarrätten i Göteborg.” Idag handlade det inte om Kammarrätten. Idag var det ett brev från Högsta Förvaltningsdomstolen. Det har aldrig hänt förut. Det var inget roligt brev.
Högsta Förvaltningsdomstolen. Sug på den. Höööögsta Föööörvaltningsdomstolen. Det är fint det. Förr hette den Regeringsrätten. Det finns bara en sådan och den ligger i Stockholm.
Jag läser på Högsta förvaltningsdomstolens hemsida:
”Högsta förvaltningsdomstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat – vägledande avgöranden.”
Kanske borde texten kompletteras, typ med ”i de fall som vi känner för och som inte är så känsliga och komplicerade”…
Som den minnesgode kanske kommer ihåg, så blev inte jag, och min partikollega Eva, beviljade ansvarsfrihet den 19 maj förra året. Vänersborgs kommunfullmäktige förklarade oss precis lika ansvariga som S Anders Larsson och de andra två i projektstyrelsen (Andreas Vänerlöv och Marianne Karlsson) till den ekonomiska skandalen kring bygget av Arena Vänersborg. Även resten av den dåvarande Barn- och Ungdomsnämnden förklarades ansvariga. Skillnaden mellan de andra i nämnden och jag, var att jag röstade NEJ både i nämnden och kommunfullmäktige till hela arenaprojektet. Jag reserverade mig också skriftligt. Det gjorde ingen annan. (Eva var ersättare och hade ingen rösträtt.)
Jag överklagade kommunfullmäktiges beslut, att inte bevilja mig ansvarsfrihet, till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten tog inte ställning i sakfrågan. De konstaterade bara att kommunfullmäktige hade rätt att fatta ett beslut i frågan. Om sedan fullmäktiges beslut var korrekt eller inte, var inte rättens sak att pröva. Menade Förvaltningsrätten.
I Förvaltningsrättens dom står det:
“Förvaltningsrätten finner att det faller inom kommunfullmäktiges befogenhetsområde att avgöra vem eller vilka som inte beviljas ansvarsfrihet. Det ankommer inte på förvaltningsrätten att vid en laglighetsprövning bedöma de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad eller varje ledamots/ersättares ansvar för att rådande situation med icke beviljad ansvarsfrihet har uppstått för verksamhetsåret 2009.”
Jag överklagade till Kammarrätten. Kammarrätten beviljade inte prövningstillstånd. Det betyder att de inte ens tog upp fallet till prövning.
Jag överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen. Idag kom beskedet:
”Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast.”
Det betyder att inte heller Högsta Förvaltningsdomstolen tar upp fallet till prövning.
I den demokrati som Sverige sägs vara, måste jag konstatera, att det tydligen inte finns någon som kan ta upp innehållet i min överklagan, dvs sakskälen till att jag anser att fullmäktige gjorde fel som inte beviljade mig ansvarsfrihet. Det finns alltså ingen instans i Sverige som kan pröva sakargumenten. Enligt Kammarrätten. Enligt Högsta Förvaltningsdomstolen.
Det är så fegt så det är inte sant! Och odemokratiskt.
Det betyder alltså att
1. Kommunfullmäktige får besluta hur som helst, vad om helst, på vilka grunder, eller brist på grunder, som helst. Allt är lagligt.
2. En förtroendevald politiker måste avgå för att slippa ansvar för andras beslut – fast man själv är mot.
När det gäller punkt 1 så är det motsägelsefullt. När det gäller ett annat fall av ej beviljad ansvarsfrihet, det sk Borgholmsfallet (Avgörandedatum 1999-03-3. Målnummer 3701-98.), var det precis detta som den dåvarande Regeringsrätten gjorde. Regeringsrätten bedömde de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad. Varför inte nu?
Den andra punkten diskuterades mycket på 80-talet. Då hade nämligen varje nämnd ett kollektivt revisionsansvar. Därför ändrades lagen! I Proposition 1990/91:117 om en ny kommunallag skriver regeringen under punkt 4.9.4 som skäl för sitt förslag om det individuella revisionsansvaret:
”Individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda bör införas.
Revisionsansvar bärs i dag kollektivt av varje nämnd. Detta har ibland fått otillfredsställande följder. Sålunda har det hänt att styrelser och andra nämnder har vägrats ansvarsfrihet, trots att de felaktigheter som har påtalats har begåtts av enskilda förtroendevalda utan att styrelsen eller nämnden känt till de åtgärder som vidtagits. Det är inte rimligt att en styrelse eller en annan nämnd skall bära ett kollektivt revisionsansvar i dylika fall, även om dessa är sällsynta. Det finns därför ett behov av att komplettera det kollektiva revisionsansvaret för styrelsen och de övriga nämnderna med ett individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda.
Eftersom de förtroendevalda har utsetts av fullmäktige, torde del inte finnas några principiella hinder mot att ålägga dem ett sådant individuellt revisionsansvar. Regeringen föreslår därför all det i den nya lagen införs regler om ett individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda.”
Förvaltningsrätten, stödda av Kammarrätten och nu Högsta förvaltningsdomstolen, sätter riksdagens intentioner med kommunallagen ur spel. Det är häpnadsväckande tycker jag.
Det vi ser och får nu, som en konsekvens av domstolarnas tolkning, är ju ett – kollektivt revisionsansvar!! Eller hur? Det spelar ju ingen roll om du röstar ja, NEJ (som jag gjorde) eller inte inte har rösträtt (eftersom du inte är ordinarie, som Eva) – du har ändå ansvar. Av det enkla skälet att DU ÄR LEDAMOT I NÄMNDEN! Alltså har ALLA I NÄMNDEN ANSVAR, dvs domstolarna har återinfört det kollektiva revisionsansvaret!
Det känns så fegt. Varför kan inte någon domstol pröva sakargumenten?
Jag vill ta upp en aspekt till.
Förvaltningsrätten skriver i sin dom (2010-12-03 ):
”Kommunfullmäktiges beslut innebär då enbart en politisk markering mot nämnden.”
Svenskt rättsväsende anser alltså att det är ok att göra politik av revision och därpå följande ansvarsfrihet. Det ska alltså vara ok att en politisk majoritet inte beviljar ansvarsfrihet till en i oppositionen, av det enkla skälet att de har majoritet i en omröstning. Det är ju absurt!
Jag anser att frågan om ansvarsfrihet snarare är en juridisk fråga. Att inte få ansvarsfrihet av sina politiska motståndare går utöver den politiska spelplan som är uppritad. Det är ingen lek att ”anklagas” för att ha medverkat till ett skandalbygge som blivit en ekonomisk katastrof. Det kan inte få sluta med ett beslut i kommunfullmäktige där den som råkar ut för den synnerliga ”smutsiga” politiska markeringen inte skulle kunna överklaga i någon rättsinstans.
Det politiska spelet blir inte mindre absurt av att det är just ett – politiskt spel. Och öppet erkänns som ett sådant… Som Marie Dahlin, nu välbetalt kommunalråd i Vänersborg, gjorde i en intervju med Västnytt 20 maj 2010. (Klicka här om du vill se och höra.)
Varför fegar Högsta Förvaltningsdomstolen?
Vänersborgs kommun och sponsorer
I Radio Väst idag kan man höra att sponsorer inte vill förknippas med Vänersborgs kommun. Radio Väst uppger att flera av sponsorerna hotar med att stoppa sitt stöd till IFK Vänersborg, kommunens stolthet på bandyfronten – laget som gjort Vänersborg känt för miljontals bandyintresserade svenskar.
Sponsorerna är upprörda över hur kommunen har hanterat bygget av Arena Vänersborg.
Fyrkanten Ventilation i Lidköping är ett av företagen. Företaget har fortfarande inte fått betalt för sitt arbete på arenan.
I ett brev till kommunen skriver företaget:
”Denna soppa har nu pågått i över ett år och ingen tar sitt ansvar och ser till att man gör rätt för sig och då ser vi ingen anledning att stödja en klubb från Vänersborgs kommun.”
Kommunen vill inte ens föra en dialog med Fyrkanten Ventilation. Därför tänker företaget inte längre sponsra IFK. Fyrkanten Ventilation vill inte längre förknippas med Vänersborgs kommun…
I fredags fick vi reda på att Vänersborg placerats på plats 256 i Svenskt Näringslivs ranking över kommuners företagsklimat. Någon som är förvånad?
Senare under dagen uttalade sig dock vårt nuvarande, och nya, kommunalråd Gunnar Lidell (M) i Radio Väst – och lugnade alla.
”Fyrkanten, så vitt jag förstått, är ganska nära någon form av uppgörelse med kommunen.”
Hade en uppgörelse varit nära Gunnar, hade väl inte Fyrkanten skrivit brev? Efter över ett år… När ingen från kommunen ens vill föra en dialog… Det vore kanske dags med en uppgörelse nu Gunnar – nu när förhållandena har blivit kända i radio…
Gunnar Lidell ger dock förklaringen till kommunens handlande – eller, snarare, brist på handlande:
”Jag trodde ju att företag ville uppmuntra idrott och ungdomars liv och rörelse.”
Så klart! Vänersborgs kommun trodde naturligtvis att alla inblandade företag byggde arenan gratis!! Kommunen trodde självklart att företagen åtog sig bygget för att uppmuntra ungdomars liv och rörelse!! Vem kunde tro att företagen ville ha betalt??
Suck.
Den kommun, som inte vill föra en dialog med Fyrkanten Ventilation och andra företag, är numer – en borgerligt moderatledd kommun!
Det var nog många företag som trodde på en ändring av kommunens näringslivspolitik med ett nytt moderatlett styre. Men vår moderatstyrda kommun har till och med behållit S Anders Larsson som näringslivschef – S Anders som så sent som i fredags sa i TTELA:
”Det har inte varit prioriterat att jobba med näringslivsfrågor.”
Cirkusen kring Vänersborgs kommun och sponsring tar dock inte slut med detta. På Barn- och Ungdomsnämndens senaste sammanträde fattade de borgerliga politikerna – med moderaterna i spetsen, ivrigt påhejade av sossarna (så klart) – till och med ett beslut som förutsätter sponsring! BUN beslutade att skydd sätts upp på kortsidorna för att inte spelarna ska skada sig, och detta skydd ska betalas (håll i er nu) genom sponsring!! (Jag lovar, det är sant.)
Ska man skratta eller gråta? Politiker fattar beslut som de förutsätter att andra, i detta fall, privata företag ska betala. Bara för att man förutsätter att företagen vill uppmuntra ”ungdomars liv och rörelse”.
Finns det några företag som vill sponsra arenan och bandyn? Finns det några företag som tycker att det viktigaste är ”ungdomars liv och rörelse” i bandyhallen i Vänersborg? Jag tror inte det. Och om jag har fel, hör av er företag:
Ni kan få köpa hela arenan!!
S Anders Larsson (S)
Stig Anders Larsson (S) är med i tidningen idag.
TTELA:s artikel handlar om Svenskt Näringslivs ranking över Sveriges kommuners företagsklimat.
S Anders Larsson är Vänersborgs näringslivschef. Därför är S Anders Larsson med i tidningen idag.
S Anders Larsson utsågs till näringslivschef av den dåvarande kommunchefen Guy Mahlviker. Kommunchefen Guy Mahlviker hade i sin tur, något år innan, utsetts till kommunchef av socialdemokraten och kommunalrådet Lars-Göran Ljunggren. (Rent formellt togs naturligtvis beslutet i kommunstyrelsen, där alla sossar och centerpartister röstade enligt Ljunggrens förslag.) Ljunggren och Mahlviker spelade golf ihop. Fast det var naturligtvis inte därför som Ljunggren tyckte att Mahlviker skulle bli kommunchef.
S Anders Larsson fick 44.000 kr i månadslön. Det bestämde kommunchef Guy Mahlviker. Det var 11.000 kr mer än den tidigare näringslivschefen. Det tyckte den dåvarande kommunchefen Guy Mahlviker att S Anders Larsson var värd.
S Anders Larssons största merit var att han var chef över bygget av Arena Vänersborg.
Vänersborg hamnar på plats 256 i Svenskt Näringslivs ranking över Sveriges kommuners företagsklimat. Det är till och med sämre än Vänersborgs placering när det gäller skola. Där hamnade Vänersborg på plats 213 – en i jämförelse med näringslivsrankingen hedersam placering.
Placering 256 fick, enligt TTELA, näringslivschef S Anders Larsson att kalla till ett möte om problemet.
”Det är viktigt att vi tar till oss detta.”
Säger S Anders Larsson. I TTELA.
S Anders Larsson är Vänersborgs näringslivschef. Om Vänersborg hamnar på en problematiskt 256:e plats så är det enligt mitt sätt att se det mycket enkelt.
Problemet är S Anders Larsson.
En chef är ansvarig för verksamheten. Det är väl därför som en chef tjänar 44.000 kr i månaden. Om verksamheten är ”problematisk”, dvs misslyckad, måste chefen ta sitt ansvar.
Det är enkelt.
Vänersborg måste få en ny näringslivschef.
Som om inte detta vore nog. Lite senare i artikeln läser jag:
”Det har inte varit prioriterat att jobba med näringslivsfrågor.”
Säger S Anders Larsson. I TTELA.
Näringslivschef S Anders Larsson säger alltså, att det inte har varit prioriterat att jobba med näringslivsfrågor. Då undrar jag, vad har näringslivschefen då jobbat med? För 44.000 kr i månaden.
En näringslivschef som inte jobbar med näringslivsfrågor?
Före valet pratade ledande moderater om att, om de fick makten, omedelbart byta ut näringslivschefen – kosta vad det kosta ville. Inget har hänt. Moderaterna har inte gjort något på den fronten, heller.
På tal om något annat. Typ.
Igår skrev jag om chefsåklagare Sune Johanssons beslut att lägga ner förundersökningen om arenabygget. (”Inga åtal för arenabygget”.) Jag fortsatte sen att fundera på vad detta beslut egentligen betyder. Det var svårt att släppa tanken.
Betyder inte beslutet att lägga ner förundersökningen, att det är ok för enskilda personer, höga politiker som tjänstemän, att strunta i demokratiskt fattade beslut? Säger inte chefsåklagare Sune Johansson, att det är ok att ett bygge kostar dubbelt så mycket som beslutat? Säger inte chefsåklagare Sune Johansson att det är fritt fram att göra som man vill med kommunens pengar? Och med kommunfullmäktiges beslut?
På tal om något annat. Igen.
När jag letade lite fakta för detta inlägg stötte jag på en debattartikel av S Anders Larsson från 14/6 –07. Där skrev S Anders Larsson så här:
”En satsning på Arena Vänersborg hotar absolut inte kommunens ekonomi. Alla sådana påståenden som framförts på TTELA:s debattsida är felaktiga…. När det gäller driftskostnaderna av Arena Vänersborg kan man i utredningens ekonomidel läsa att dessa beräknas till 10,6 miljoner kronor och ingenting annat.”
Bara att skriva dessa rader gränsar väl till, hmm, ”tvivelaktigt” beteende? Typ.
Inga åtal för arenabygget
Idag kunde vi läsa i TTELA (till TTELA:s artikel) att det inte blir någon överprövning av chefsåklagare Sune Johanssons beslut att lägga ner förundersökningen kring misstänkt trolöshet mot huvudman, i samband med bygget av Arena Vänersborg.
Anledningen till att chefsåklagare Sune Johansson lade ner förundersökningen var brist på bevis.
Brist på bevis!
Hallå eller! S Anders Larsson har inte ens blivit förhörd!!
Vänsterpartiets James Bucci begärde omprövning av chefsåklagare Sune Johanssons beslut att lägga ner förundersökningen – och lade fram nya bevis. Rune Lanestrand begärde överprövning, därför att han menade att det inte fanns några tvivel om att det förelåg uppsåt.
Men nu beslutade alltså vice överåklagare Ewa Nyhult att det blir någon överprövning av chefsåklagare Sune Johanssons beslut.
Inget fel i samband med bygget av Arena Vänersborg har således begåtts…
Fast… Det är inte det som vice överåklagare Ewa Nyhults beslut innebär. Nej då. Anledningen är att James Bucci och Rune Lanestrand inte innefattas:
”i den krets som får begära överprövning.”
Sådant får bara begäras av misstänkta, tilltalade, målsägande och berörda tillsynsmyndigheter.
”Därmed är ärendet avgjort.”
Säger kriminalinspektör Erold Coleman i TTELA.
Jag har egentligen redan skrivit om vad jag tycker om chefsåklagare Sune Johanssons och kriminalinspektör Erold Colemans nedlagda förundersökning. (”Skandalen kring arenan fortsätter!” och ”VÄCK ÅTAL SUNE!”.) Men jag kan inte låta bli att fundera lite på hur en vanlig svensk medborgare ska bära sig åt om fel, eller åtminstone misstänkt fel, har begåtts. James Bucci och Rune Lanestrand klagade därför att de båda vill att en objektiv rättegång ska hållas, där sanningen om vad som hänt i samband med arenabygget ska komma fram – där sakfrågan behandlas.
De nekas detta på grund av – formella skäl.
Jag kan inte låta bli att dra en parallell till mitt eget ”fall”. Jag överklagade ju Vänersborgs kommunfullmäktiges beslut att inte ge mig ansvarsfrihet för arenabygget, eftersom jag hela tiden röstade nej. (Varje gång jag tänker på detta, så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Marie Dahlin konstaterade ju t ex i TV att fullmäktiges beslut var ”ett politiskt spel”.)
När jag överklagade till Förvaltningsrätten så fick jag svaret att kommunfullmäktige har rätten att fatta beslut om ansvarsfrihet. (Och Kammarrätten höll med.)
Med andra ord, Förvaltningsrätten tittade bara på det formella. Sakfrågan prövade rätten inte. Om fullmäktiges beslut var rätt eller inte – det ville rätten inte ta i.
Alltså, i båda fallen kan vanliga medborgare och invånare i Vänersborgs kommun inte få beslut sakligt prövade i domstol. Det stupar på formella skäl.
Varför får jag känslan att maktens herrar håller varandra under armarna? Varför far mina tankar iväg till ökända bananrepubliker?
Vem ska betala arenans elektroniska biljettsystem?
Det kom nyligen ett brev till Barn- och ungdomsförvaltningen. Avsändare var Stig Bertilsson, den gamle moderate riksdagsmannen. Stig Bertilsson är fortfarande ordförande i IFK Vänersborg, kommunens stolthet på bandyfronten (IFK alltså, inte Stig), fast han numera är bosatt i Bengtsfors.
”När Arena Vänersborg byggdes var alla inblandade parter överens om att arenan måste ha ett elektroniskt biljettsystem.”
Skriver Stig Bertilsson.
”Alla inblandade parter” var i sammanhanget S Anders Larsson (S) och Peter Nilson från kommunen och Anders Uhlin från IFK Vänersborg.
Jag hämtar följande historiebeskrivning från Stig Bertilssons brev:
Kommunen skulle alltså köpa in ett elektroniskt biljettsystem till Arena Vänersborg. I sista stund sköt S Anders Larsson emellertid på inköpet. Istället kom parterna, dvs kommunen och IFK, överens om att IFK skulle köpa det.
IFK köpte således in biljettsystemet och utbildade dessutom personal för att hantera det.
IFK gjorde detta därför att IFK fick ett uttryckligt löfte av S Anders Larsson och Peter Nilson om att kommunen så småningom skulle överta biljettsystemet.
Tiden gick. IFK hade upprepade möten med kommunen. IFK fick hela tiden svaret:
”Just nu går det inte, men vi kommer att lösa det eftersom det är ett löfte som vi ställt ut.”
”Under hösten 2009 blev det tydligt för oss i IFK”, fortsätter Stig Bertilsson i sitt brev,
”att Peter inte ägde frågan. Efter valet togs frågan upp med presidiet i BUS (=Barn- och ungdomsutskottet; min anm), Bo Carlsson och Anders Forsström. De konstaterade att muntlig uppgörelse om övertagande fanns och vidimerade vid flera möten att vi skulle hitta en lösning. Frågan hade emellertid inte högsta prioritet hos dem och det kom inte till något avgörande.”
Anders Forsström skickade den 1 januari ett mail där han meddelade IFK att kommunen på grund av skatteproblematiken (momsen) inte kunde ordna övertagandet, så att IFK skulle bli nöjda.
Denna historiebeskrivning har jag alltså tagit från Stig Bertilssons brev till kommunen.
Stig Bertilsson avslutar sitt brev så här:
”Konklusionen i frågan tycks för närvarande vara att kommunen hävdar att det inte finns någon överenskommelse om övertagande av biljettsystemet. … För oss i IFK är detta agerande från kommunens sida obegripligt och definitivt helt oacceptabelt. Vi kan inte tänka oss att kommunen väljer att ’springa ifrån’ det som i grunden är en muntlig överenskommelse och därmed ett bindande avtal oss emellan.”
Barn- och ungdomschefen har svarat IFK Vänersborg och Stig Bertilsson så här:
”Efter samtal och efter att ha tagit del av din skrivelse om biljettsystemet Actor kan barn- och ungdomsförvaltningen inte se att vi har ett behov av ett eget biljettsystem för våra verksamheter.
Det är beklagligt om det har uppfattats som om utfästelser har givits i något skede under den tid Arena Vänersborg höll på att färdigställas.”
Tydligen har förvaltningschefen diskuterat frågan med presidierna i både Kommunstyrelsen och Barn-och ungdomsnämnden.
Tänk.
Tänk att jag tror att Stig Bertilsson har rätt. Tänk att jag tror att S Anders Larsson och Peter Nilson har lovat att kommunen ska ta över biljettsystemet och betala det. Tänk, jag tror det.
Att muntliga avtal är lika bindande som skriftliga, det vet jag, bara de går att bevisa. Och det tycks inte vara några problem i det här fallet. Det är ju tydligen många personer inblandade i löftena, S Anders L, Peter N, Anders U, Bo C och Anders F, förutom Stig B själv då.
Vad säger man?
Det är klart att kommunen inte ska betala det elektroniska biljettsystemet. Det ska väl de personer göra som ingår avtal i kommunens namn – fastän de inte har befogenhet.
PS. Jag vet inte vad biljettsystemet kostar.
PPS. Hela härvan är kanske något för chefsåklagare Sune Johansson och kriminalinspektör Erold Coleman att titta på?
Pengar till arenan? Nej tack!
Arena Vänersborg har hittills kostat 286 miljoner. Och den är fortfarande inte färdigbyggd. Inte nog med det. Arenan är dessutom till delar felbyggd. När – eller kanske snarare, om – den blir klar, så ska det enligt planerna också anställas fler personer. Drifts- och kapitaltjänstkostnaderna ligger redan på över 30 miljoner kr per år. Det är netto. Och om inte detta är tillräckligt, juristkostnaderna är uppe i drygt 6 miljoner.
Och måndagen den 18 april är det tänkt att Barn- och Ungdomsnämnden ska besluta om ytterligare 4,5 miljon kronor till arenan…
Arena Vänersborg kostar alltså kommunen och dess skattebetalare en oerhörd massa pengar. Om inget görs kommer den dessutom att göra det under en avsevärd tid framöver. Den gröper ur kommunens gemensamma kassa med pengar vilket gör att utrymmet för Socialnämnden, för Barn- och ungdomsnämnden, för Gymnasienämnden etc minskar. Det är oacceptabelt. Det kan inte få fortsätta så.
Vänsterpartiet anser att innan vi fattar ytterligare beslut som innebär mer pengar till arenan måste vi ha bestämt vad vi ska göra med arenan i framtiden. Det går inte att fortsätta att driva Arena Vänersborg enligt nuvarande koncept.
En förutsättningslös utredning bör genast tillsättas. Utredningen bör undersöka möjligheterna att öka intäkterna. Det finns många idéer och uppslag bara man tänker nytt och förutsättningslöst. Ska isen tas bort under några månader i början och slutet av säsongen? Värmen i arenan skulle kanske då locka hit andra typer av evenemang. Ska vi ta bort isen för gott, kanske lägga på konstgräs? Då skulle kommunen dessutom spara elkostnader för isproduktionen och samtidigt få bort en hel del uppvärmningsproblematik. Och fler evenemang skulle kunna förläggas till arenan.
Vänsterpartiet anser också att en sådan här förutsättningslös utredning måste ta upp frågan om ägandeförhållandena kring arenan. Kan arenan bjudas ut till försäljning? Går det att bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår?
Vänsterpartiet vill alltså leta efter lösningar som minskar och helst minimerar den ekonomiska skadan av Arena Vänersborg, inte som nu när lösningar letas för att behålla det gamla misslyckade konceptet – ett koncept som innebär en allt högre kostnadsnivå.
Vänsterpartiet anser också att innan Barn- och Ungdomsnämnden fattar beslut om mer pengar till arenan så måste vänersborgarna få svar på vad det egentligen är som alla pengar har gått till. Så länge ett antal utredningar och handlingar är belagda med sekretess så har vi inte hela arenabilden klar för oss. Att i det läget ge arenan ytterligare ett antal miljoner kronor är något som vi bestämt avvisar.
Vänsterpartiet föreslår att
- en total förutsättningslös utredning omedelbart tillsätts som undersöker alla möjligheter att öka arenans inkomster och också undersöker hur arenans ägandestruktur ska se ut i syfte att minimera den ekonomiska skadan för kommunen
- alla papper kring arenan omedelbart läggs på bordet, att alla sekretesstämplar lyfts och att allt offentliggörs.
- inga mer pengar ska gå till Arena Vänersborg tills en sådan utredning har lagt fram sina resultat.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer