Hem > BUN 2014, rektor > Som sagt, BUN 13 okt

Som sagt, BUN 13 okt

handlingarSå kom då alla de resterande handlingarna igår eftermiddag/kväll inför måndagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. (Se min tidigare blogg om sammanträdet, klicka här.)

Månadsuppföljningen visar att nämnden kommer att gå med ett underskott på ungefär 8,3 milj kr år 2014. Det gör nu inte så mycket, om man betänker att Vänersborgs kommun i sin helhet ändå kommer att göra ett överskott för år 2014 på 24 milj kr. För övrigt ett överskott som hade räckt till att behålla äldreboendet Gläntan, som moderater, folkpartister, kristdemokrater, miljöpartister och välfärdspartister lade ner i sin sparsamhetsiver. För övrigt mandatperiodens sämsta beslut! Även om Marika Isetorp (se här) tycker att de som kritiserar henne för detta beslut gör det enbart för att hon är kvinna. Morgan Larsson (VFP) är inte kvinna, men han vägrar också att ta åt sig av kritiken. Han vägrar nämligen, fortfarande, att inse att Gläntan inte finns längre. De andra borgerliga partierna beklagar helt enkelt att nedläggningen var nödvändig av ekonomiska skäl. Vilket det nu alltså visar sig att det inte var.

De 24 miljonerna hade också räckt till att förstärka Barn- och Ungdomsnämndens budget…

proffsAv Barn- och Ungdomsnämndens underskott på drygt 8 milj kr, så härrör drygt 6 milj kr från Arena-Fritid. Detta underskott har ökat på grund av att Samhällsbyggnad har höjt hyran… Det är så det fungerar i interndebiteringarnas sköna kommunala värld… Fast det kanske kostar när fastigheter och lokaler hamnar i proffsens händer…

Arena Vänersborg fortsätter, naturligtvis, att gå med förlust. Årets intäkter beräknas hamnar på 567.000 kr mindre än förväntat. Kostnaderna för tjänster och kapitalkostnader blir 1,3 milj kr dyrare än beräknat, vilket alltså sammanlagt gör ett underskott på omkring 2 milj mer än budgeterat. Vi får se när bokslutet kommer i början av 2015 om arenan blir ”billigare” eller dyrare än 2013, då arenans totala kostnad hamnade på omkring 27 milj kr.

I prognosen för året 2014 beräknas också förskolan gå med ett underskott på nästan 1,8 milj kr och grundskolan, inklusive fritidshem och pedagogisk omsorg, med lite drygt 8 milj kr. Musikskolan gör ett underskott på 600.000 kr, medan Grundsärskolan gör ett överskott på nästan 2,5 milj.

På sammanträdet kommer nämnden med all säkerhet få fördjupad ekonomisk information.

AVFörvaltningens svar på kritiken från Arbetsmiljöverket (AV) har också kommit. Det var som jag hade befarat, ordrikt och innehållslöst. Man går förbi de verkliga problemen med rektorernas arbetssituation. Problemet är ju helt enkelt att rektorerna har för mycket att göra. Och det enda man kan göra för att råda bot på situationen, och kritiken från AV, är att helt enkelt avlasta rektorerna arbetsuppgifter. Men istället för att föreslå att intendenter anställs som tar hand om fastighetsfrågor etc eller att särskild personal med personalansvar tar hand om personalfrågor, så föreslås typ utökat stöd till rektorerna vid behov.skrika

Förvaltningen menar i princip att rektorerna ska ”hojta” att nu behöver jag mer hjälp, nu har jag för mycket att göra. Då ska någon komma och göra en brandkårsutryckning. Det håller inte, det löser inte de grundläggande problemen.

StampelklockaI förvaltningens svar till AV, så beskrivs ”Rutiner för uppföljning av arbetstid och arbetsbelastning”, på ett mycket noggrant sätt. Det vill säga, hur det förhåller sig idag. Det är en beskrivning av hur flextiden, tidssaldot, inarbetad tid, övertid, avstämningsperioder etc fungerar. Det står t ex att rektorer har en timmes lunchrast varje dag. Under mina 33 år som lärare har jag nog fortfarande aldrig sett en rektor som har lunchrast en timme ens en enda dag under veckan.

Sedan har ju rektorerna de uppgifter de har och de uppgifterna ska utföras vad än cheferna säger om maxtak på arbetstiden. Jag tror till och med att det finns rektorer som har slutat stämpla in sin övertid, för att slippa tjat och kritik från bl a AV… Kanske, fast det är helt min spekulation, igen, spelar den individuella lönesättningen in också…

Denna beskrivning i förvaltningens svar följs av en beskrivning av vilka stödresurser det finns för rektorer, dvs det som uppenbarligen inte har fungerat. De stödresurser som räknas upp är kompetensutvecklingsinsatser, att rektorerna kan få hjälp av verksamhetsmöte, biträdande rektorer, lokala samverkansgrupper, elevhälsoteam med medicinsk, social, psykolo­gisk och specialpedagogisk kompetens, chefsdagar, kommundirek­törsdagar, dialogdagar med huvudmannen, förstelärare, utvecklingspedagoger, administratörer, skolassistenter, ekonomer, personalspecialister, skoljurist, förvaltningsledning, utvecklingsledare med flera. (Tänk – allt det som de här yrkeskategorierna gör, det gör och ansvarar rektorerna för… Alltihop!)

trott_larareJag undrar om förvaltningen förstår att all kommunikation med andra, det spelar ingen roll vilka det är, tar arbetstid! Likaså alla möten och all kompetensutveckling. Det tar tid från de arbetsuppgifter som ska utföras, antagligen mer arbetstid än vad rektorn får tillbaka. Dessutom måste en rektor finnas på skolan. Det är på skolan rektorns arbetsuppgifter finns.

Den här attityden från förvaltningen gentemot rektorerna återspeglas också i det avsnitt, ”Dialog och planering av ytterligare resurs- och stödinsatser för rektorer”, där ”förbättringsåtgärderna” beskrivs:

  • ”En känd (??; min anm) vikarie­rande rektor som resurs vid ordinarie rektors planerade frånvaro och som förstärkning vid behov.
  • En ytterligare administrativ resurs knyts till rektorerna som stöd vid schemaläggning, tjänstefördelning, uppföljning av närvaro med mera.”

tired7Lite mer av samma med andra ord. Och det kommer fortfarande inte att lösa de grundläggande problemen.

Det är i och för sig intressant att rektorerna nu ska få hjälp med det löpande arbetet när de är frånvarande… Det förutsätter väl i och för sig också att inte flera är frånvarande samtidigt… Hur lång tid tar det inte att sätta in en person utifrån i arbetsuppgifter, om det nu ens är möjligt. Och varifrån ska rektorn ta denna tid?

Ytterligare två åtgärder ska genomföras:

”Säkerställande att returnering av arbetsmiljöuppgifter sker när rektor inte har tillräckliga resurser för att åtgärda risker i ar­betsmiljön.”

Det är samma här, rektorerna lyfts inte av några arbetsuppgifter. De ska få ”hjälp” när de själva ska behöva ”erkänna” att de inte klarar av sina uppgifter. Med allt vad det innebär.

Till sist.

”En översyn av och omstrukturering av mötesformer ska genomföras.”

sammantrade4Varje torsdag, vinter, vår som höst, samlas rektorerna varje torsdag på typ kommunhuset. Det är en hel arbetsdag i veckan, 20% av den totala arbetstiden. Förvaltningen drar då samman rektorerna för diskussioner, kompetensutveckling, kommundirek­törsdagar etc. De är alltså inte på sina skolor denna tid och kan därför inte heller utföra sina ”ordinarie” arbetsuppgifter. Jag säger inte att tiden på något sätt är bortkastad, men styrs träffarna verkligen utifrån rektorernas behov? Och är det meningsfullt att så mycket av rektorernas arbetstid används till detta – tid som styrs av någon annans agenda?

Ordet ”omstrukturering” gör mig också lite misstänksam. Det blir som om problemen har med själva organisationen att göra. Det känns som ett typiskt byråkratiskt sätt att angripa problemet. Det handlar ju helt enkelt om att rektorerna arbetar ”häcken av sig” för att hinna med sina arbetsuppgifter.

Förvaltningen skickar också med 30 bilagor till Arbetsmiljöverket! 30 bilagor! Det är allt från Vänersborgs Mål- och resursplan 2014-16 till Vänersborgs anvisningar för uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet och skärmdumpar från kommunens intranät.

blankettBilagorna innehåller hur många blanketter som helst. Som typ ska underlätta rektorernas arbete. I stället ser man hur mycket arbete som krävs för att fylla i dem… Under blod, svett och tårar… Ska verkligen en rektor syssla med t ex riskbedömningar, checklistor kring arbetsmiljön på 14-15 sidor, personalronder, arbetsskador och tillbud mm?

Att bara läsa igenom allt detta som finns i alla bilagor och sätta sig in dem tar säkert flera dagar för rektorerna…

Summa summarum. Jag tror inte på att de åtgärder som förvaltningen planerar på något sätt kommer att lösa problemen med rektorernas arbetssituation.  Och i förlängningen drabbar rektorernas alltför höga arbetsbelastning inte bara rektorerna själva utan också personal och elever. Och det statliga uppdraget att vara pedagogisk ledare…

Jag tror att hela rektorsorganisationen måste ses över. Snarast.

Kategorier:BUN 2014, rektor
  1. Roy Andersson
    11 oktober, 2014 kl. 00:13

    Om denna organisation arbetat inom en konkurrensutsatt produktion så hade det hänt mycket. Styrelsen hade avsatts direkt. Den nya styrelsen hade avsatt VD ochsedan hade enbart fungerande underchefer fått fortsätta.

  2. Jenny
    10 oktober, 2014 kl. 23:40

    En viktig faktor för rektorns arbetsmiljö och stress borde vara om det finns tillräckliga resurser och befogenheter för att göra ett bra jobb – att skapa en välfungerande skola. Jag var häromveckan på föräldraråd och vår rektor sa att elevpengen hon får inte räcker för att klara de behov som finns och att hon därmed inte klarar Skolverkets uppdrag. Att hon skulle kunna ta fram en hel lång lista med barn som skulle behöva extra hjälp men som inte får det. Att hon och lärarna trollar med knäna hela tiden.
    Det var också mycket prat om bråk och mobbing på ett sätt som jag inte känner igen sedan tidigare. Eftersom den som är glad nästan alltid är snäll tolkar jag det som ett symtom på att många barn mår dåligt.
    Mina egna barn klarar sig bra med ordinarie undervisning, och vid behov kan vi erbjuda mycket stöttning i hemmet, men jag är ändå allvarligt oroad över denna utveckling. Ett samhälle där många (eller ens någon) upplever att man aldrig fått en ärlig chans är livsfarligt. Barn väljer inte sina föräldrar och uppväxtvillkor!

    En fråga som hör ihop med detta är hur förvaltningen använder sina pengar. Om man jämför Vänersborgs kommun med vår kommungrupp ”pendlingskommuner” så lägger Vbg 89200 totalt per elev mot 91200 för pendlingskommunerna på skolan. Av dessa pengar lägger Vbg 40000 på undervisning, mot 47800. Alltså 7800 mindre i Vbg. De flesta kostnader, t ex skolmat, ligger sedan hyfsat lika – ända tills man kommer till posten ”övrigt”. Där lägger Vänersborg 21300 per elev mot pendlingskommunernas 15300. Alltså 6000:- mer per elev. Jämför man med snittet i Västra Götaland, 13200, blir skillnaden ännu större.
    Vad ingår då i övrigt? Från Siris/Skolverket: ”Denna statistikuppgift visar övriga kostnader per elev/inskrivet barn för valt år. I statistiken ingår alla övriga kostnader som inte ingår i ovanstående kostnadsslag t.ex. SYV-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling.” Vad är det som kostar så mycket pengar? Får Vänersborgs barn extra bra yrkesvägledning? (Kan behövas om man inte klarar skolan…)
    Får Vänersborgs lärare ovanligt mycket kompetensutveckling? Eller har Vänersborgs kommun ovanligt stor administration? Det hade varit intressant att få veta varför Övrigt-posten är så stor i Vänersborg, och ännu intressantare att se vilka åtgärder som leder till att pengarna kan omfördelas till undervisning.
    Och så vill jag ju att skolorna tillförs mer pengar också såklart!

    • Jenny
      11 oktober, 2014 kl. 10:01

      Med viss reservation för att jag inte vet om/under vilken post skolskjutsarna redovisas. Och jag jämförde med Mellerud vars landsbygd gränsar mot Vbgs (samt att de inte har småskolor) och de hade kostnad för övrigt på 13000 per elev.

      • brålandabo
        11 oktober, 2014 kl. 16:21

        Håller inte riktigt med Jenny i beskrivningen om Melleruds kommun. Det finns ”småskolor” i Mellerud ! Förutom många tätortsskolor F-6+fritids i Mellerud, Åsensbruk och Dals Rostock finns även landsbygdsskolan Åsebro med F-6 + fritids.
        Men skillnaden i skolskjuts och dess kostnader mellan Melleruds och Vänersborgs kommuner är hur upphandling skett.

        Vänersborg har valt att lägga ut rubbet (upphandling och utförarverksamhet) till Västtrafik. Dvs allt från linjebussar, skolskjutsar, särskoletaxi, mm. Västtrafik i sin tur upphandlar med orimliga kravspecifikationer till utförare/underentreprenör (norsk-svenska Nettbuss) och inom vissa områden ytterligare ett steg till under-under-entreprenörer. Detta är dyrt och miljömässigt förkastligt. Exempel .. en resa med särskoletaxi beställs från Västtrafik i Falköping och kan i sämsta fall vara en taxibil från Göteborg som körs tom till Vargön för att förflytta en elev några kilometer och sedan tom igen till Göteborg, kommunen får betala för hela sträckan. I alla dessa företagssteg går det åt skattepengar.

        Sedan är det nog rimligt att Vänersborgs kommuns politiker och tjänstemän väljer vad skolor ska kallas. Vad är en småskola ? och vad är en landsbygdsskola ?
        Vore bra att ordet tätortskola väljs för skolor i Vänersborg, Vargön, Frändefors och Brålanda, och Landsbygdskola väljs för Mulltorp, Skerrud och VäneRyr.
        Ordet småskola är ett gammalt uttryck och är negativt laddat i Vänersborgs kommun och används bara i retoriskt syfte.

      • Jenny
        11 oktober, 2014 kl. 22:55

        Om ”småskolor” är negativt laddat ber jag om ursäkt, jag försökte uttrycka ”skolor-med-få-elever”, oberoende av om de ligger i tätort eller inte. (Jag vill också minnas att jag såg plakat med ”Bevara småskolorna” i den gemensamma demonstrationen, därför gjorde jag inte kopplingen att det var ett negativt begrepp.)
        I Mellerud gick begreppsgränsen mellan ytterskolorna i Rostock, Åsen och Åsebro och skolorna inne i Mellerud.
        På min tid i Rostocks skola/Karolinerskolan var knappt halva klassen från Rostocks tätort och drygt halva klassen från landsbygden i Ör och kring Dalskog. Tätortskola eller landsbygdsskola?
        Åsebro har väl ungefär 100 elever, i Rostock går 110 elever och därför liknar de varandra och är mer än dubbelt så stora som t ex Mulltorp med sina 43 elever, för att inte tala om Rösebo.

        Men set jag ville hitta var en kommun i närområdet med mer skolskjuts per elev (vilket det blir med färre skolor) och jämföra kostnaden. OM skolskjutsarna redovisas under övrigt så borde ju kostnaden då vara högre i Mellerud. Men jag vet ju inte om skolskjutsarna ens redovisas till Skolverket…

        Men min fråga är – betyder den stora kostnaden i Övrigt att resurserna läggs på administration istället för på undervisning? Vad kan man göra för att mer skall gå direkt till eleverna? Decentralisera så att mer resurser hanteras ute på skolorna?

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: