Arkiv

Archive for september, 2014

Kunskapsförbundet Väst

29 september, 2014 2 kommentarer

protest3Elevprotester, grupp på Facebook, protestlistor, pengalöfte från Marie Dahlin (S), motion av Lutz Rininsland (V) och debattartikel av Marika Isetorp (MP). Det rör på sig.

Kunskapsförbundet Väst, kommunalförbundet mellan Vänersborg och Trollhättan som har hand om gymnasieskolorna och komvux, behöver mer pengar.

Det är egentligen ingen nyhet att Kunskapsförbundet behöver pengar. Det har förbundet behövt ända sedan det startades. Gymnasieskolorna i både Vänersborg och Trollhättan gick faktiskt med underskott innan förbundet bildades. Kunskapsförbundet startade med andra ord sin verksamhet med ett minus!

Men inte nog med det. Antalet elever fortsatte att minska under förbundets första år. Årskullarna blev mindre (färre elever började åk 1 än som slutade åk 3) och andelen elever som sökte friskolor ökade för varje årskull (det sista året har Kunskapsförbundet sett en vändning).

Och det är väl egentligen det som har varit förbundets huvuduppgift – att genom besparingar få ekonomin att gå ihop. För övrigt en mördande tråkig uppgift, gissar jag, för de tjänstemän, chefer och rektorer som brinner för utbildning och som vill utveckla, inte avveckla, gymnasie- och vuxenundervisningen.

svangrem2Men Kunskapsförbundet har gjort så gott det har kunnat. Det har sparat. Förbundet har ”gjort sig av” med lokaler, vilket har inneburit stora besparingar. Dessutom har personalstyrkan minskats – och det mer än vad som är en följd av minskade elevkullar. Vilket, tycker jag, inte är ett bra sätt. Kvaliteten på undervisningen minskar och konkurrensförmågan mot friskolor försämras…

För en politiker som ”står utanför” förbundet har väl då och då tanken slagit en, utifrån erfarenheterna i Vänersborgs kommunfullmäktige, att det knappt har varit några diskussioner överhuvudtaget kring Kunskapsförbundet, varken om ekonomi eller inriktning. Förbundets framtid var inte ens en valfråga. På något sätt tycks det som att alla problem har lyfts av fullmäktiges axlar och lagts på de politiker som är med i Kunskapsförbundet. Det är som om eleverna inte längre är Vänersborgs angelägenhet. Eller Trollhättans (förmodar jag att de tänker i Trollhättan också).

lidell_fragaGunnar Lidell (M) visade väl detta ganska tydligt när han blev intervjuad i TTELA häromsistens:

”Gunnar Lidell i Vänersborg säger att han inte är tillräckligt insatt i sakfrågan…”

Och då sitter ändå Gunnar Lidell med i ägarsamrådet, ägarsamrådet som får direktinformation av förbundet åtminstone en gång varje kvartal! Som i april i år. Då meddelade Kunskapsförbundet svart på vitt i en tjänsteskrivelse:

”Detta innebär i konstruktionen av uppdragsavtal (konstant påse pengar) att platserna för Gymnasial vuxenutbildning minskar …”

Så visst visste Lidell. Eller borde ha vetat.

I skrivelsen avslutade Kunskapsförbundet med att begära mer pengar av ägarkommunerna Vänersborg och Trollhättan:

”…Kunskapsförbundets Väst framlagda ansökan hos medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg om utökat anslag för gymnasial vuxenutbildning 2014 och inleda dialog för 2015 års behov.”

nomoneyDet blev inga mer pengar. Inte i den budget som Vänersborgs kommunfullmäktige antog i juni i varje fall. (Trollhättan tar sin budget senare under året).

Nu är det inte bara Gunnar Lidell (M) som sitter i ägarsamrådet och pratar med Kunskapsförbundet. Det gör även Vänersborgs blivande ”statsminister” Marie Dahlin (S). Och efter aprilmötet hördes inga protester eller krav från Marie Dahlin om mer pengar till vuxenutbildningen.

De kommunala politikernas intresse och engagemang har inte varit så där gôrbra…

Det finns röster som hävdar att kommunalförbundet mellan Vänersborg och Trollhättan är en misslyckad konstruktion. Så långt skulle inte jag vilja gå. Inte så att det inte finns brister, för det finns det, men bristen på pengar hade funnits där även om Vänersborg och Trollhättan hade skött utbildningen var och en för sig. Förutsättningarna att få en bra gymnasie- och vuxenutbildning är större med ett kommunalförbund. Det är fortfarande min övertygelse.

Däremot behöver det göras något åt fullmäktigepolitikernas intresse… Och styrning.

Lutz Rininsland (V) har skrivit en motion om bristerna i styrningen av Kunskapsförbundet Väst. Rininsland pekar på att problemen måste utredas och yrkar att kommunledningen:

”återkommer till fullmäktige med förslag hur kommunikationen och beslutsgången kan förbättras”

vaknaKunskapsförbundets ”akuta” ekonomiska kris har det positiva med sig att politikerna i fullmäktige nu tycks vakna till och inse att något måste göras. Marika Isetorp (MP) har vaknat och skrivit en debattartikel. Och Marie Dahlin (S) har pratat om att 4 milj kr har avsatts till att förstärka förbundet. Det måste i så fall innebära att Trollhättan ska avsätta kanske 6 milj kr (eftersom Trollhättan är större).

Tyvärr kan jag emellertid inte hitta dessa avsatta pengar någonstans i papper eller protokoll från Vänersborg. Jag tror helt enkelt inte att det finns något beslut på ytterligare 4 milj kr från Vänersborg. Eller är det så att Marie Dahlin blandar ihop dessa pengar med de 10 milj kr som Kunskapsförbundet har fått i löfte att överskrida budgeten med (eller som det heter, ”det ska regleras i bokslutet…”) när det gäller ungdomsgymnasiet? (Dessa pengar är separerade från vuxenutbildningen.)

Det hindrar dock inte att Vänersborgs kommunfullmäktige skulle kunna ta ett sådant beslut i november. Om nu 4 milj kr från Vänersborg räcker… Jag tror knappast det. Det troliga är att det behövs omkring 8 miljoner från Vänersborg och omkring 12 miljoner från Trollhättan. (Förhoppningsvis kommer också riksdagspartiernas vallöften att infrias med mer pengar till utbildning.)

kunskapsforbundet_vastNYJag behöver nog inte upprepa alla argument på nödvändigheten av Kunskapsförbundets behov av att tillföras mer pengar. Det är bara att konstatera. Det som krävs är kort och gott handling.

Mer pengar till Kunskapsförbundet Väst snarast!

Det politiska läget i Vänersborg

28 september, 2014 Lämna en kommentar

Marie_DahlinPå måndag eller tisdag ska det nya styret vara klart. Det sa Marie Dahlin (S) till TTELA i onsdags:

”Förhoppningen är att vi på måndag eller tisdag har en konstellation.”

Och det är Marie Dahlin som håller i taktpinnen. Det är som bekant Marie Dahlin som ska bli kommunstyrelsens nya ordförande, Vänersborgs ”statsminister”.

Måndag är imorgon… Så idag söndag, så har vänersborgarna ingen aning om hur Vänersborgs nya styrande konstellation ska se ut. Vi i Vänsterpartiet har inte heller någon aning. Ingen har ringt, ingen har berättat. Vänsterpartiet står utanför alla diskussioner och uppgörelser. I varje fall med socialdemokraterna. Och, än så länge.

Det är viktigt vilka partier som Marie Dahlin och socialdemokraterna tänker luta sig mot för att styra Vänersborg de kommande fyra åren. Det är på många sätt avgörande vilka partier som de tänker sig ska stödja deras förslag i kommunfullmäktige. Det kommer nämligen att säga en hel del om vilken politik vänersborgarna kan förvänta sig fram till 2018.

BoCarlssonDet är väl bara en sak som är säker, Bo Carlssons centerparti lär ingå i Marie Dahlins planer. Socialdemokraterna och Centerpartiet har samarbetat tätt under 12 år och det finns inga tecken på att samarbetet ska upphöra. Tvärtom. Samarbetet tycks bli allt tätare. Det är nästan så att man har svårt att se att det är två olika partier.

Vilka partier som ska ingå i det nya styret är också viktigt av andra skäl, det påverkar hur fördelningen av platser i nämnder och styrelser ska bli. Och här handlar det inte bara om själva fördelningen mellan de olika styrande partierna. Vilka partier som hittar varandra och som samverkar, påverkar också fördelningen av antalet platser för respektive ”partikonstellation”. Och framför allt kommer tillsättningen av de åtråvärda och arvoderade posterna som ordförande och 1:e och 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och i nämnderna och styrelserna att avgöras av vilka partier som samarbetar. Att få någon ordförandepost och sitta i ett presidium innebär automatiskt både mer information och mer ”makt” – över både process och beslutens utformning…

Men då är det inte bara de partier som socialdemokraterna vill samverka med som är av intresse. Även hur de andra partierna tänker kring samarbete är viktigt. Här handlar det om vilka partier som får möjlighet att sitta i nämnder och styrelser och dessutom kunna bli 1:e vice dataprogramordförande. Oppositionen har nämligen av tradition posterna som 1:e vice ordförande.

Det finns ett litet dataprogram som räknar ut antalet och fördelningen av platser för olika tänkbara samverkansmöjligheter. Jag tror att just i detta nu sitter representanter för varje parti med programmet och kalkylerar och simulerar… Det gör vi i Vänsterpartiet också.

Tipset är väl att den forna mini-alliansen, dvs moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna, fortsätter sin samverkan. Det hoppas väl åtminstone kristdemokraterna som har mest att vinna på en samverkan. Partiets två mandat i fullmäktige räcker nämligen inte till för att partiet ska få platser i någon nämnd eller styrelse av egen kraft.

lidell_talarstol3Det lär dock bli det största partiet av dem, dvs moderaterna, som lägger beslag på presidieplatserna (1:e vice ordförande). Möjligtvis får folkpartiet en av posterna. Antagligen då Peter Göthblad i byggnadsnämnden eller Tove af Geijerstam i socialnämnden.

Välfärdspartiet fick bara två mandat i fullmäktige. Det räcker inte till någon plats i någon nämnd och styrelse, inte av egen kraft. Men vilka vill samverka med Välfärdspartiet? Det gjorde Vänsterpartiet och Miljöpartiet för fyra år sedan, en rent teknisk valsamverkan. Det gav Vänsterpartiet, och Miljöpartiet, extra platser, plus att Välfärdspartiet fick plats i några nämnder. Ett sådant samarbete tycks inte vara aktuellt i år, i varje fall inte just nu. trojka

Men vilka partier som ska ingå samverkan, politiskt eller tekniskt, får nog vänta tills alla vet hur Marie Dahlin tänker sig sitt styre. Det som ryktet förtäljer just nu är att socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet pratar med varandra. En i min mening mycket intressant kombination. Dessa partier har nämligen stått väldigt långt ifrån varandra den gångna mandatperioden. Både politiskt och stundtals även på det personliga planet.

kurtkarlsson4Sverigedemokraterna står utanför all samverkan. Det är dock inte Kurt Karlssons eget val, inga andra partier vill ha med dem att göra. Fast jag skulle inte bli förvånad om Välfärdspartiet slänger ut en invit, mest för att Välfärdspartiet, som sagt, inte kan få några platser av egen kraft. I varje fall om inte Välfärdspartiet hittar någon annan samarbetspartner.

Sverigedemokraterna kommer dock att få platser av egen kraft, 6 mandat i kommunfullmäktige räcker för att få platser i alla större nämnder. Sverigedemokraternas stora problem är väl bara att de inte har tillräckligt med personer att fylla platserna. Kurt Karlsson kan ju inte sitta med överallt. Även om jag tror att han kommer att återfinnas i ganska många nämnder.

Vi i Vänsterpartiet kommer att få platser i alla större nämnder och styrelser av egen kraft. Det skulle kunna bli fler platser om vi samarbetar med något annat parti. Rent politiskt ligger miljöpartiet närmast för ett eventuellt samarbete. Men miljöpartiet har ofta visat sig vara ett mycket osäkert kort när det gäller samarbete. Partiet tycks ibland kunna samarbeta med vem som helst, bara partiet får igenom det allra minsta av sina krav, t ex att inte bebygga Mariedal Östra. Att Vänsterpartiet och socialdemokraterna/centerpartiet ska samarbeta är väl mindre sannolikt, även om vi har hittat varandra i några större frågor under mandatperioden, t ex landsbygdsskolorna och några budgetar. Å andra sidan står vi långt ifrån varandra när det gäller arenan, Sanden och hamnflytten till Vargön.

arena_vbgOch det är klart, varken Vänsterpartiet eller socialdemokrater/centerpartister har väl helt glömt alla de motsättningar som ligger bakom oss kring arenan, Toppfrys, JO-anmälningar etc…

Vänersborg har några spännande politiska dagar framför sig. Och det är Marie Dahlin och socialdemokraterna som har bollen. Det är först när denna boll är spelad som de andra partierna kan börja diskutera med varandra om eventuella samarbeten, politiskt eller tekniskt.

Kategorier:Val 2014

Nyheter om Kunskapsförbundet och byggförvaltningen

26 september, 2014 1 kommentar

Vänersborg väntar fortfarande på den stora nyheten, om hur styret ska se ut de kommande fyra åren. Men medan vänersborgarna väntar på det, så händer det en del annat i kommunen.

kunskapsforbundet_vastNYEtt antal personer har reagerat starkt på att kursutbudet för GYVUX har mer än halverats. Det är Kunskapsförbundet Väst som av brist på pengar tvingats till dessa drastiska åtgärder.

För den som har glömt vad Kunskapsförbundet är (se här):

Kunskapsförbundet Väst är ett kommunalförbund som ägs av Vänersborgs kommun och Trollhättans stad. Förbundet arbetar för att utveckla och stärka de frivilliga skolformerna i både Vänersborg och Trollhättan.

Det är lätt att förstå att unga och äldre vuxna fruktar för sina utbildningsplatser. De frågar sig om kurserna blir av överhuvudtaget eller om de måste avbryta en pågående utbildning när fortsättningskurserna ställs in. Några av dessa personer har skapat en grupp på Facebook, som heter ”Stoppa nedskärningarna inom vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg”.

facebookGruppens syfte är:

”Denna grupp är till för att väcka uppmärksamhet och stoppa nedskärningarna inom vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg.”

Både en elektronisk (se här) och en traditionell namninsamling har också startats. Det lär bli många namn på listan. Och med tanke på de utbildningsbehov som finns i området, hoppas jag också på det.

Vänsterpartiet i Vänersborg har på sin hemsida skrivit ett antal inlägg om situationen i Kunskapsförbundet. Det senaste publicerades idag.

p4vast_loggaOch precis när jag är på väg att publicera denna blogg, så ser jag att P4 Väst har tagit upp ämnet. (Lyssna och läs här.)

I radioinslaget säger Marie Dahlin (S) att hon vill satsa mer pengar på Komvux. Om det krävs så ska Vänersborg, och Trollhättan också förutsätter Marie Dahlin:

”dammsuga våra egna kommuner.”

Det är bra Marie Dahlin! Kunskapsförbundet Väst måste få mer pengar. Vänsterpartiet i Vänersborg står helt bakom ditt förslag!stadsarkitekt

Something completely different.

Enligt mycket säkra källor, så har Vänersborgs stadsarkitekt fråntagits sina befogenheter att säga nej till i stort sett all utveckling i kommunen. De som har haft med Byggnadsförvaltningen att göra, och det är nog ganska många, lär dra en lättnadens suck. Nu får vi verkligen hoppas att Byggnadsförvaltningen antar en ”liberalare” hållning i byggärenden och att alla vänersborgare kommer att behandlas lika.

Sikhall_Hyllan_miniOch på tal om utveckling och likabehandling. Igår var Mark- och Miljödomstolen uppe på Sikhall och gjorde ”syn på plats”. Magnus Larsson har ju överklagat ett beslut från Länsstyrelsen om att inte få bygga på en tomt. (Se ”Sikhall: Trakasserierna fortsätter”.) Kommunens representant var för övrigt stadsarkitekten, varför nu kommunen skulle ha en representant med i dessa förhandlingar överhuvudtaget. Stadsarkitekten förfäktade i vanlig ordning byggstopp för Magnus Larsson – trots att Byggnadsnämnden i Vänersborg hade gett Magnus Larsson strandskyddsdispens…

Hur domstolen kommer att döma får vi dock inte reda på förrän om 2-3 veckor.

Resursfördelningen i grundskolan

25 september, 2014 1 kommentar

pengar4De flesta skolor i Vänersborg fungerar bra. Det är i varje fall det intryck som en ledamot i Barn- och Ungdomsnämnden får efter information från tjänstemännen i förvaltningen. Och det har jag ingen som helst anledning att betvivla. Däremot har skolorna olika bra resultat och skillnaderna mellan skolorna tenderar dessutom att öka. Det är framför allt några skolor som sticker ut i negativ mening.

Det här är egentligen inget specifikt ”vänersborgsproblem”, utan något som kan ses över hela landet. Olika skolor i samma kommun har olika bra resultat.

Revisionsföretaget Ernst & Young publicerade tidigare i år en studie om den kommunala resursfördelningen till grundskolan, ”Kan resursfördelningen lösa skolkrisen?”. (Kan laddas ner här.) Bakgrunden till undersökningen var inte bara de sjunkande resultaten i skolan jämfört med andra länder, utan framför allt en ändring och ett förtydligande i Skollagen (2 kap 8a§) som har med denna utveckling att göra:

”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Ernst & Young är kritiska till kommunernas sätt att hantera resursfördelningen. Ernst & Young skriver:

Untitled, 5/5/05, 2:49 PM,  8C, 3508x4428 (432+1053), 75%, Better Push 6,  1/20 s, R72.4, G64.4, B85.9”kommunfullmäktige utgår i sin resurstilldelning till ansvarig nämnd från tillgängliga resurser och inte från elevernas förutsättningar och behov.”

Det är bara att konstatera, det här känner vi igen från Vänersborg… Ekonomin först, eleverna sedan. Under socialdemokraternas och centerpartiets styre 2006-2010 gick kommunfullmäktige faktiskt ännu ett steg längre – när kommunen behövde pengar till annat, som ansågs viktigare, typ arena och sånt, skar man helt enkelt ned på resurserna till grundskolan. Bortåt 40 milj kr.

Ernst & Young är kritiska också mot de ansvariga skolnämnderna:

”först beräknas den tillgängliga resursramen och därefter fastställs vilka behov som kan hanteras inom den givna ramen. … nämnden utgår också från tillgängliga resurser och inte från elevernas förutsättningar och behov.”

Och så är det. Även om nämnden har svårt att göra annorlunda – den har ju de pengar den har. Å andra sidan så finns Skollagen (3 kap 8§)…

resursperson”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Och Skollagen är en lag, och ingen rekommendation…

”Ska han eller hon…”

Det står inte ”om kommunen har pengar så ska han eller hon…”

Ernst & Young drar en tredje slutsats utifrån sin undersökning:

”De skolor som har stora behov får ofta ett tillägg utifrån socioekonomiska faktorer, men rektorns dilemma är att tillägget inte upplevs som tillräckligt.”

Finns det någon rektor i Vänersborg som inte håller med?

Ernst & Young avslutar med att framhålla skolans betydelse och vikten av resursfördelningen:

”Om kommunernas resursfördelning ska kunna bidra till att lösa skolkrisen ser vi behov av att lyfta diskussionen till kommunfullmäktigenivå. Här finns möjligheter till att se satsningar på skolan som en form av social investering. En fullgången skolgång är den vaccination som samhället kan ge en individ mot framtida utslagning, vilket bör betänkas när prioriteringar görs.”

Det är egentligen ord och inga visor från revisionsföretaget. Och skolans problem är politikernas problem. Och i första hand kommunpolitikernas problem. Fast det visste vi väl… Det är ju kommunen som är huvudman för grundskolan.

skl_loggaMed anledning av förändringen av Skollagen, och kanske också rapporten från Ernst & Young, så har Sveriges Kommuner och Landsting (=SKL) gett ut en skrift om hur kommunerna, som alltså är skolans huvudmän, kan tackla problemet med resursfördelningen. Skriften heter ”Socioekonomisk resursfördelning till skolor” och kom ut i juni i år. (Du kan hämta skriften här.)

Det är en intressant och lärorik läsning om hur huvudmannen kan och bör tänka för att förbättra resursfördelningen och likvärdigheten mellan skolorna.

Barn- och Ungdomsnämnden har vid flera tillfällen diskuterat resursfördelningen mellan skolorna i kommunen, bland annat efter att ha fått kritik från Skolinspektionen. Det nuvarande resursfördelningssystemet, som är oerhört luddigt, snällt sagt, antogs av nämnden den 18 april 2011 (se här) efter en ganska omfattande diskussion, där jag inte var helt tillfreds… (När är jag det?) Det är nog läge att förnya denna diskussion… (Jag har bloggat om ämnet vid minst två tillfällen tidigare, se här och här.)

En av grundbultarna i det svenska skolsystemet är alltså likvärdighetsprincipen – både för att få upp de svenska skolresultaten och för att det nu står tydligt i Skollagen… Och självklart av rättviseskäl.

SKL skriver:

”[Likvärdighetsprincipen] handlar dels om lika tillgång till utbildning och dels om lika kvalitet på utbildningen. Ytterligare en aspekt av likvärdighetsprincipen är att utbildningen ska vara kompenserande och uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

SKL:s råd för att öka likvärdigheten i skolorna i en kommun är helt enkelt att differentiera ersättningen eller pengen som skolorna får att röra sig med.

SKL räknar upp ett antal variabler som kommunen borde, och måste, ta hänsyn till vid resursfördelningen.

skolaDet kan t ex vara att kommunen behöver jämna ut skolornas lokalkostnader. Det här har Vänersborg dock löst. Lokalkostnaderna dras ifrån den totala summan innan elevpengen fördelas. Däremot tas enligt min mening inte tillräcklig hänsyn till kvaliteten och utrustningen på de olika skolorna. En ”gammal” skola med ”gamla” inventarier har ibland inte tillräckligt med pengar för att reparera och förnya. Det är stora skillnader på exempelvis IT-utrustning mellan nybyggda skolor och ”gamla” skolor. Det här är en tydlig brist i likvärdigheten.

Och ska något göras åt fastigheterna blir Samhällsbyggnadsförvaltningen inkopplad (den ”äger” ju skolfastigheterna) och åtgärderna ska då betalas av Barn och Ungdom. Och då får pengar tas från verksamheten, dvs eleverna… Eller också blir det hyreshöjande, och även då får Barn och Ungdom ta pengar från verksamheten. Och det blir mindre kvar till eleverna.

Det här är i och för sig ett annat, och också mycket stort, problem som egentligen är värt ganska många bloggar…

cowSKL nämner också i sin skrift att små skolor på landsbygden ofta har fördyrande förutsättningar. För att ta ett exempel. Elevpengen (de pengar som skolan tilldelas) grundas på antalet elever som går på skolan. Den kan slå väldigt fel. Tänk att två skolor har vardera 25 elever. I den ena skolan är alla de 25 eleverna lika gamla och går i samma årskurs. I den andra går 12 elever i åk 4 och de andra 13 i åk 6. I det första fallet räcker det med en lärare i ”grundorganisationen”, medan det i den andra behövs två lärare. Det här är ett problem som Vänersborg inte har löst på ett tillfredsställande sätt.

Sedan får man ju inte glömma att skolorna i en kommun kan ha olika förutsättningar på ett helt annat sätt. SKL skriver:

”Till exempel har de [olika skolorna] olika förmåga att göra ett bra jobb för de pengar de får, beroende på exempelvis organisation, förhållningssätt och skickligheten hos såväl skolledningen som lärarna och övrig personal.”

Sådana här skillnader är det svårt för huvudmannen att komma till rätta med via resursfördelningen. Här krävs det andra åtgärder. Hur bra Vänersborg är på sådana åtgärder kan diskuteras… Däremot får man lätt intrycket, när man läser SKL:s skrift, att detta problem angår politikerna och inte bara tjänstemännen, rektorerna och lärarna.

politiker2SKL skriver:

”Om en kommunal skola inte fungerar tillfredsställande är det kommunens ansvar att komma tillrätta med situationen.”huvud

Frågan är ändå vart gränsen går för vad politikerna ska lägga sig i.

Huvudsyftet med skriften från SKL är att komma till rätta med alla problem kring resursfördelningen och den bristande likvärdigheten. SKL förespråkar en så kallad “socioekonomisk resursfördelning” för att komma till rätta med problemen.

Socioekonomisk resursfördelning innebär att:

”pengar styrs till skolorna utifrån skolornas elevsammansättning. Fördelningen, eller omfördelningen om man så vill, ska kompensera för att behoven är olika stora hos eleverna på olika skolor beroende på elevernas bakgrund.”

SKL anser att det är motiverat att ha en socioekonomisk resursfördelning om det finns påtagliga resultatskillnader mellan skolorna och om det kan antas bero på att eleverna har olika socioekonomiska bakgrund på de olika skolorna. Och de villkoren uppfyller Vänersborg.

SKL skriver:

”Då behöver kommunen fördela resurserna mellan skolorna med hänsyn till dessa skillnader. Enkelt uttryckt kan man säga att en socioekonomisk fördelning behövs när det systematiskt samlas fler elever med större behov på vissa skolor.”

Det ingår flera variabler i den socioekonomiska resursfördelningen.

utbildning_hattFöräldrarnas utbildning är den första. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett mycket starkt samband med elevernas resultat. Till och med starkare än elevernas migrationsbakgrund. Ju längre utbildning föräldrarna har, ju större sannolikhet (rent statistiskt) är det för att eleverna ska få bra skolresultat.

jordglobMigrationsbakgrunden är den andra viktiga variabeln. Givetvis har det med språket att göra. Och då är det naturligtvis så att det är svårare med det svenska språket om man kommer från t ex Somalia än från Norge. Men forskningen har också visat att det inte är svårare för elever med utländsk bakgrund att klara skolan när de har bott i Sverige i minst sju år, i varje fall inte om de för övrigt har samma förutsättningar som elever med svensk bakgrund. Det är följaktligen viktigt att ta hänsyn till hur nyligen eleven kommit till Sverige – och vid vilken ålder.

boygirlDen tredje variabeln är kön. Det är helt enkelt på det sättet att det är fler pojkar än flickor som inte uppnår kunskapskraven.

Den fjärde variabeln är förekomsten av försörjningsstöd i familjen. Det kan låta kontroversiellt men SKL skriver att det i denna grupp ofta finns elever som upplevt krig och flykt och som har en ofullständig skolgång bakom sig. I denna grupp finns också elever som på andra sätt upplever stora påfrestningar i sina familjer.

SKL fortsätter:

”Eftersom det inte finns statistik över sådana omständigheter kan faktorn försörjningsstöd bidra till att fånga in detta.”

familjDen femte variabeln är familjesammansättning. SKL konstaterar att det är större risk att de elever som bor med en vårdnadshavare inte uppnår målen än för de elever som bor med båda sina vårdnadshavare.

Det finns fler socioekonomiska variabler…

SKL:

”Om [en elev] går på en skola som har många elever som riskerar att inte uppnå målen – ju mer socioekonomiskt homogen elevsammansättningen på en skola är, desto starkare blir sambandet mellan elevgruppens sociala bakgrund och skolans resultat. Denna effekt på skolans resultat beror dels på den så kallade kamrateffekten, dels på att studiemotiverade elever tenderar att söka sig till vissa skolor.”

Eleverna kan liksom vara både varandras resurser och hinder. De kan både stimulera eller störa varandra. Dessutom finns det en kamrateffekt, som påverkar eleverna indirekt. Elevsammansättningen på en skola har nämligen också betydelse för vilket skolklimat som råder på en skola. Sedan finns det en tendens att skolor som har en socioekonomiskt gynnsam elevsammansättning attraherar studiemotiverade elever från alla socioekonomiska grupper. Och det är en konsekvens av det fria skolvalet…

provTill sist måste kommunen naturligtvis se till resultaten på nationella prov och betygsresultaten. Självklart. I slutbetygen ges ju en total information, ett verkligt slutomdöme, på en skolas framgångar respektive misslyckanden.

Det är en grannlaga uppgift att väga samman alla dessa variabler till en rättvisande och effektiv modell för fördelning av resurser. Men enligt SKL är det inte bara möjligt, det är också nödvändigt för att uppnå en likvärdig skola.

En stor del av skriften handlar om hur själva resursfördelningsmodellen ska utarbetas, hur olika variabler ska viktas, hur den ska kommuniceras, hur den ska få legitimitet, dvs accepteras av alla, och hur den ska utvärderas och eventuellt förändras. Det är dock inget jag ska utveckla vidare i denna blogg.

Till sist.

Jag anser att det är viktigt för politikerna i Barn- och Ungdomsnämnden, och även i fullmäktige, att studera skriften från SKL och ha den framför ögonen när de senare i höst ska utvärdera skolornas resultat och föreslå lämpliga åtgärder för att öka likvärdigheten och skolresultaten.

Resursfördelningen är i högsta grad en politisk fråga. Och den nuvarande fördelningsmodellen måste omarbetas.

Personvalet – en analys typ

23 september, 2014 4 kommentarer

personalvalDet tog sin tid, men nu är det klart – räkningen av personrösterna. Det vill säga, alla de där kryssen som väljarna sätter framför ett namn på valsedeln. I de flesta fall har kryssen inte så stor betydelse, men i vissa fall kan de faktiskt avgöra vem av partiets kandidater som kommer in i fullmäktige. Eller inte.kryssa

För att bli personvald krävs att personen får minst 5% av partiets personröster till kommunfullmäktige och att de är minst 50 stycken. Och naturligtvis måste partiet ifråga också ha fått tillräckligt många röster för att få ett mandat i fullmäktige. Det som krånglar till det en del, det är att Vänersborg är uppdelat i två valkretsar – Vänersborg Väst och Vänersborg Öst. Reglerna gäller för respektive valkrets.

TTELA hade för övrigt idag en artikel om personkryssen. Och som vanligt, är jag benägen att skriva, har TTELA inte helt rätt… Dessutom är personkryssen intressanta oavsett om de får något större genomslag eller inte. Fast det tyckte inte TTELA.

En del partier kör inte alls med personvalskampanjer, medan andra satsar stenhårt på dem. Folkpartiet är väl det parti som satsar allra mest på personalval. Jag tror till och med att det är så att varje folkpartist, som kandiderar till fullmäktige, får en liten peng av partiet för att göra reklam för sig själv.

Det var i varje fall en hel massa folkpartister som hade tryckt upp egna små reklamblad. Andra hade också, eller istället, använt partibidraget till en alldeles egen liten annons i lokalpressen. Peter Göthblad gick ett steg längre än sina partivänner. Eller? Var de vänner i denna mördande personvalskonkurrens? Den enes bröd, den andres…

gothblad_home

Hur som helst. Peter Göthblad har skapat en egen hemsida. Här skulle Göthblad ha lagt upp sina åsikter – hade han väl tänkt. Och på sätt och vis gjorde han det också… Det stod nämligen ingenting om vad han tyckte… Däremot kunde (och kan) du skicka vykort från hemsidan – med Göthblads bild på!

Ändå var det så att den person som inte bedrev personalvalskampanj fick flest röster i Folkpartiet. Tove af Geijerstam fick nämligen 133 personröster. Det var 22 röster mer än kollegan och konkurrenten Göthblad. Hon kom därför över 5% av Folkpartiets sammanlagda antal personröster i både Vänersborg Väst och Öst. Även Peter Göthblad blev invald med kryss (i Väst). Både dessa stod dock överst på Folkpartiets lista och hade blivit invalda även om inte en enda väljare hade satt något kryss på dem.

Ingen av de andra folkpartistiska kandidaterna kom upp i tillräckligt med personröster för att bli personvalda. Trots de intensiva personvalskampanjerna. Det innebär att Bengt Wallin, som stod på plats 3 på listan, blev invald. Ingrid Lindström som propagerade intensivt för en röst på sig själv på en valdebatt, där hon satt i publiken, får nöja sig med en ersättarplats. Väljarna tycks inte ha lockats av hennes personliga budskap och vision:

”Jag vill att du ska må bra…”

annalenalevin

Personrösterna fick ett stort genomslag i Centerpartiet, precis som för fyra år sedan. Förra valet blev Annalena Levin inröstad på personkryss och petade undan Mats Andersson till en ersättarplats i fullmäktige. Det gjorde hon i år också, på sätt och vis. Det dök också upp en verklig komet på den centerpartistiska himlen. Carl-Ewert Berg, bankdirektör från Brålanda, fick hela 139 röster i Väst! Det var bara 5 röster mindre än självaste Bo Carlsson. Carl-Ewert Berg tog därmed en plats i fullmäktige, och tillsammans med Annalena Levins och Marianne Karlssons framgångar, petades Mats Andersson återigen ner till en ersättarplats. Även Marianne blev invald på personröster.

För övrigt kan jag inte låta bli att konstatera att människorna i Gestad och Dalsland aldrig tycks tröttna på bygdens son Bo Carlsson. Han lockar stora skaror väljare varje år. Det spelar ingen roll vad han gör eller vilket parti han spelar under täcket med.

lidells_bil2Moderaterna har också personvalskampanjer, men jag kan inte säga att jag lade märke till dem speciellt mycket. Det var bara när Gunnar Lidell for förbi i sin bil där det stod att man skulle kryssa honom. Och så såg jag också några affischer med unge Filip Jacobsson.

lidell_talarstol3

Gunnar Lidell är omåttligt populär bland moderaternas väljare. Hela 549 personer hade kryssat Gunnar Lidell. Det var faktiskt fler som ville se Gunnar som kommunstyrelsens ordförande än Marie Dahlin (S). 4 väljare fler…

Socialdemokraterna ägnar sig inte åt personval, även om det fanns affischer med bilder på socialdemokraternas båda toppkandidater Marie Dahlin och Lennart Niklasson. Marie Dahlin fick 545 röster, medan Lennart Niklasson ”bara” fick 165. Niklasson fick även ”se sig slagen” av Joakim Sjöling, som fick 218 röster. Det var dock bara Marie Dahlin som blev invald på personrösterna. Vilket inte spelade någon roll, eftersom hon stod överst på listan ändå.marie_lennart

Det som var lite anmärkningsvärt var kanske att hela 70% av alla socialdemokratiska väljare (som satte ett kryss) satte ett kryss på någon annan kandidat än Marie Dahlin. Detta trots att Marie Dahlin är partiets självklara kandidat till ordförande i kommunstyrelsen, dvs Vänersborgs ”statsminister”. Eller var det på grund av…?

Noteras kan också att Lars-Göran Ljunggren inte längre blir ordinarie i fullmäktige, utan får nöja sig med en ersättarplats. Ljunggren återfanns på plats 16 på listan och Socialdemokraterna fick ”bara” 14 mandat. Det innebär att Vänsterpartiets Lutz Rininsland blir fullmäktiges ”ålderman”. Rininsland kommer därför att svinga ordförandeklubban under det första sammanträdet med det nya kommunfullmäktige. (Wow!)

isetorp

Miljöpartiet brukar ligga ganska lågt på personvalsfronten. Det är bara Marika Isetorp som tycks betona att ett kryss på just henne är viktigt. Isetorp har precis som Peter Göthblad en egen hemsida. Isetorp har isetorp_CD2också gått ett steg längre än samtliga politiska kandidater i Vänersborg. Isetorp har spelat in en musik-CD! Och då blir man naturligtvis invald på personröster… (Isetorp har lagt ribban inför valet 2018…)

Men så hände det något helt oväntat (i varje fall för mig). Abdullahi Hassan Moalin, som inte stod förrän på plats 8, fick 9,81% av Miljöpartiets röster i Öst! Och blev därmed tillsammans med Marika Isetorp personligt invald i fullmäktige. Anders Wiklund blev därför ”nerpetad” till en ersättarplats. (Detta har TTELA fullständigt missat.)

Kristdemokraterna tycktes inte heller satsa speciellt på personvalskampanjer. Det var väl egentligen bara Gunnar Bäckman som gick runt på stadens gator och torg med ett sandwichplakat där han uppmanade alla att rösta på hustrun Marie-Louise. 123 vänersborgare, förutom Gunnar själv då (antar jag), följde uppmaningen…

Välfärdspartiet behövde ingen personvalskampanj. Välfärdspartiet består ju i stort sett bara av Morgan Larsson… Morgan Larsson kom emellertid inte upp till de 50 röster som krävdes i varje valkrets och blev därför inte personvald. Antagligen till Morgans stora besvikelse. Nu stod ju Morgan Larsson överst på Välfärdspartiet lista ändå, så det gjorde inget. Morgan blev invald i fullmäktige. Tillsammans med Bengt Rydholm.

kurt_sd

Kurt Karlsson bedrev inte heller någon personvalskampanj. Det räckte med partiets affischnamn nummer 1 – Jimmie Åkesson. Och det kan jag förstå, Jimmie Åkesson har ju i varje fall åsikter (även om jag inte delar dem). Det har inte Kurt Karlsson. Det hindrade inte att hela 216 vänersborgare kryssade Kurt Karlsson. Av någon anledning.

En överraskning var kanske att Cecilia Skenhall lyckades ta sig förbi de andra ”gubbarna” som stod före henne på listan. Utom Kurt Karlsson då. Skenhall nådde 5,09% i Väst och blev därmed personligt invald. I praktiken spelade det emellertid ingen roll eftersom Sverigedemokraterna fick hela 6 mandat.

Har jag glömt något nu…?

Ja, just det. Mitt eget parti – Vänsterpartiet.

v2

Vänsterpartiet ägnar sig inte heller åt personalvalskampanjer, precis som flera andra partier. Det är partiets åsikt som är det viktiga. Ändå var Vänsterpartiet faktiskt mer personligt än någonsin tidigare i Vänersborg. Vi hade en gruppbild på partiets fyra första namn på listan i annonser och affischer.

Det var kanske inget lyckat drag… Det skrämde tydligen bort ett antal väljare…

personrostDet var bara en av Vänsterpartiets kandidater som blev personligt invald. Och det var jag… 331 personer hade kryssat mitt namn. Det placerade mig på plats nummer 3 bland alla politiker i Vänersborg, bara Gunnar Lidell och Marie Dahlin fick fler röster. Det var roligt.

Ändå var det 164 färre än i förra valet…

Personröster i all ära, det viktiga är valresultatet för partierna. Rösterna är nu sluträknade och den preliminära mandatfördelningen i Vänersborgs kommunfullmäktige stod sig. Bollen ligger därför hos socialdemokraterna och Marie Dahlin. Hur bollen ska spelas vet vi, i varje fall vi i Vänsterpartiet, ingenting om för tillfället.

kf2014

ps

PS. Tänk att det alltid kan bli så fel för TTELA. De siffror som TTELA redovisar i dagens papperstidning stämmer inte. Däremot stämmer de personröster som jag anger i denna blogg. Mina siffror är helt korrekta. Se här. /Stefan 24/9

PPS. Idag hade socialdemokraterna Kenneth Persson och den store vänsterpartijägaren Bernt Johansson en debattartikel om arenan. Den var skriven och inskickad innan valet. Se där hur TTELA hanterade valet. Kanske trodde TTELA att en debatt om arenan skulle gynna Vänsterpartiet…

Kategorier:Val 2014

Hemsidorna – efter valet

22 september, 2014 3 kommentarer

tanker2Så här i eftertankarnas kranka blekhet efter valet för drygt en vecka sedan, så tyckte jag att det skulle vara intressant att studera de olika partiernas hemsidor – efter kommentarer om valresultatet. Med facit i hand borde det ju finnas en hel del funderingar och synpunkter.

Men det finns det inte.

Det står ingenting om valet i Vänersborg överhuvudtaget på Moderaternas, Folkpartiets, Kristdemokraternas, Centerpartiets, Miljöpartiets eller Välfärdspartiets hemsidor. Inte ett ord.

Kanske är det besvikelsen som talar? Fast Centerpartiet gick ju fram ett mandat…

Sverigedemokraterna däremot har uppdaterat sin sida med:

”Tack alla väljare för ert förtroende. Vi ökade från 2 till 6 Mandat.”

tackOch det kan jag förstå. Att Sverigedemokraterna är tacksamma alltså. Att få 6 mandat utan att göra ett skvatt är ju anmärkningsvärt. Egentligen. Jag menar, inte ens delta i besluten om budgetarna… Fast det kanske hade gått mindre bra om de hade gjort det…

Även Socialdemokraterna tackar på sin hemsida. De tackar emellertid inte väljarna utan valarbetarna:

”…för den härligt fina arbetsinsatsen.”

Vänsterpartiet då? Vänsterpartiet tycks fortsätta sina regelbundna uppdateringar av hemsidan. Nästan dagligen har allmänheten serverats kommentarer och nyheter.

Jag har för säkerhets skull också kollat alla de bloggar jag känner till från enskilda vänersborgspolitiker. Det är bara en enda blogg som har uppdaterats… Den blogg du läser på just nu.

Vad säger man om att partierna inte kommenterar valresultatet? Likgiltighet inför väljarna? Nä, det är väl att gå för långt, partierna brukar ju knappast uppdatera sina hemsidor ens före valet… Å andra sidan verkar inte de sociala medierna spela en särskilt stor roll för väljarna, som många vill göra gällande. I varje fall inte i Vänersborg.

Kategorier:Hemsida, Val 2014

Hamnen och den låga bron i Göteborg

21 september, 2014 1 kommentar

tarningDet enligt min mening sämsta beslutet som Vänersborgs kommunfullmäktige har fattat sedan arenabeslutet 2007 är att flytta hamnen från Vänersborg till Vargön. (Fast vid närmare eftertanke, beslutet om nedläggningen av Gläntan var nog i minst samma klass.) Detta så kallade ”inriktningsbeslut” om en hamnflytt fattades på oerhört lösa boliner. Precis som arenabeslutet. Det var inte bara det att många problem inte ens berördes i underlaget, det fanns överhuvudtaget ingen samlad bild över kostnaderna. Som kan komma att uppgå till flera hundratals miljoner. Det är stor risk att en hamnflytt blir en ännu dyrare affär än arenan.

Kommunens sakkunniga tjänstemän drog faktiskt slutsatsen att det inte borde fattas något beslut… De ansåg att ett bättre faktaunderlag behövdes. Tvärtemot de glatt optimistiska politikerna alltså…

hamnbild2Det är inte bara stora frågetecken kring ”interna”, kommunala problem som muddringen i älven, saneringen av det gamla fabriksområdet, grundet, de tre fartygen och järnvägsvagnen på älvbottnen samt järnvägar och gator, avlopp mm. Det är också stora frågetecken kring ”yttre” problem, problem där andra aktörer än kommunen har bollarna i sina händer. Det gäller ombyggnaden av slussar (de nuvarande har en teknisk livslängd fram till 2030), EU-klassning av Vänersjöfarten och den nya bron i Göteborg… (För mer fakta se ”Hamnfrågan avgjord”.)

Det är många frågetecken som ska rätas ut för två fartyg i månaden. Ja, du läste rätt. Som mest de senaste fem åren (efter Holmens nedläggning i dec 2008) har i genomsnitt två fartyg i månaden anlöpt hamnen i Vänersborg. Och det finns inga tecken (mer än ”önsketecken”) på att trafiken ska öka…

hamnsiffror2

Fast nu har ett av frågetecknen rätats ut – fast inte till ett utropstecken utan till ett minustecken!

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg beslutade nämligen i veckan som gick att det är helt ok att bygga en låg bro i Göteborg med en segelfri höjd på endast 12 meter. (Den nuvarande bron har en segelfri höjd på 19,5 meter.)

Vänerhamns VD Göran Lidström säger till SVT:

”Det här är inget bra beslut.”

För sjöfarten alltså, menade Lidström. För Göteborg var det tvärtom, ett ”kanonbeslut”…

bridge2Ove Eriksson, direktör på Sjöfartsverket, tror att beslutet kommer att drabba sjöfarten på Vänern (Svt):

”I förlängningen så tror vi att sjöfarten kan drabbas, om det här blir för stora störningar för kollektivtrafiken på land, att man kan komma med ännu mer restriktioner för sjöfarten.”

Den låga bron kommer att bli ett trafikhinder med negativ påverkan på Vänersjöfarten, eftersom den inte ska öppnas ”vid behov”. Den nya bron ska öppnas endast vid ett sparsamt antal tillfällen vid fastlagda tider. Och inte alls mellan kl. 06-09 och kl. 15-18 på vardagar… Och det kan tydligen, enligt Ove Eriksson, bli ”ännu mer restriktioner för sjöfarten”…

Jag tror i och för sig inte att den låga bron i Göteborg är ett avgörande argument mot en hamnflytt. Även med en låg bro kommer sjöfarten att kunna fungera. I varje fall hjälpligt. Även om Centerpartiet i Vänersborg inte tycks hålla med om det. En rad ledande centerpartister med Bo Carlsson i spetsen skrev nämligen en debattartikel i TTELA den 16 juli med rubriken (se här):

”En lågbro i Göteborg hotar jobben i Vänersborg”

cCenterpartisterna skrev:

”Det [en låg bro; min anm] skulle proppa igen möjligheterna för en utvecklad Vänersjöfart ordentligt. Dubbelt så många broöppningar skulle krävas, ohållbart både för trafiksituationen i Göteborg och för den regionala industrin.”

Centerpartiet är tillsammans med Socialdemokraterna kanske de största entusiasterna och pådrivarna för en hamnflytt, större än till och med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det ska bli intressant om Centerpartiet nu ändrar ståndpunkt i frågan om en hamnflytt. Det borde rimligen vara logiskt utifrån debattartikeln och Mark- och miljödomstolens beslut.

hantverkareOch då knakar väl den tilltänkta koalitionen mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet i fogarna… Fast nu har det ju varit val. Så då kan man väl glömma vad man sa innan…?

Jag noterar också att vårt alldeles eget husorgan, TTELA, har ett mycket kort referat av domen i Mark- och miljödomstolen. (Se här.) TTELA, som hade två sanslösa hyllningsartiklar för en hamnflytt, nämner inte med ett ord domens konsekvenser för Vänersborg och hamnen i Vargön.

Hur som helst. Visst är det väl ändå symptomatiskt att det första beslutet, i en lång rad beslut, går emot Vänersborgs planer på att anlägga en ny hamn i Vargön. Eller ska vi förresten säga det andra? Den 24 juni i år behandlade ju riksdagen ett betänkande från Trafikutskottet. Slussarna i Göta älv eller sjöfarten i Vänern berördes inte mer än med ett enda ord, en enda rad!

quijoteDet känns som om detta är så typiskt Vänersborg. De stora tunga besluten är så dåligt utredda och genomtänkta att det mesta slutar i ekonomiska fiaskon.

Vi får väl hoppas att Marie Dahlin (S) ändrar sig i frågan. Att hon har lärt sig att beslut ska  fattas på ordentliga faktaunderlag och inte på förhoppningar och önskedrömmar…

Eller var det för önskedrömmarna som Marie Dahlin och hennes socialdemokrater gick framåt i valet…?

Kategorier:Hamnar

Om Vänersborgs politiska framtid

19 september, 2014 3 kommentarer

Marie_DahlinIgår, på Kvantum, så stötte jag på Vänersborgs ”nye statsminister”, som en annan förbipasserande kund så träffande kallade Marie Dahlin (S). Marie Dahlin hade inget nytt att berätta om sina ”statsministerplaner”, eller eventuella sonderingar. Eller också ville hon helt enkelt inte berätta för en vänsterpartist… Vilket naturligtvis inte är helt osannolikt. Men visst står det klart att det är Marie Dahlin som blir Vänersborgs nye ”statsminister”. För övrigt den första kvinnan någonsin på denna post i Vänersborg.

Gratulerar Marie.

Annars är det lite som vanligt i Vänersborg – vi byter styre igen. Den ena perioden är det borgerligt styre, den andra socialdemokratiskt. Och så växlar det. Det är bara det relativt lilla Centerpartiet som hänger kvar vid makten…

Växlingarna vitaliserar å andra sidan demokratin. Inget parti kan vara säker på hur ett val i Vänersborg ska gå. Men samtidigt försvårar dessa växlingar vid styret en långsiktig planering för kommunen. Och det är inget bra. Det är väl något som alla vänersborgare har märkt under åren.

Både Socialdemokraterna och Centerpartiet hade möte igår kväll. Då klarnade säkert en hel del. Men vad? Det är det än så länge bara de inblandade som vet.

vbg_jonassjostedtDet ska bli spännande att se vilken roll Vänsterpartiet får de kommande fyra åren. Socialdemokraterna och centern, jag förutsätter att de tänker sig ett samarbete även fortsättningsvis, kommer inte att få egen majoritet i kommunfullmäktige. De får (preliminärt) 18 mandat, vilket faktiskt är mindre än vad mini-alliansen hade den förra mandatperioden. Men för Dahlin och Carlsson räcker det inte ens med Vänsterpartiets 6 mandat för att nå majoritet. Även Miljöpartiets 4 mandat behövs.

Det är nog inte sannolikt att socialdemokraterna/centern skulle inleda ett samarbete med moderaterna (10 mandat), även om de har samma åsikter kring det mesta. Osvuret är dock bäst. Det är emellertid uteslutet att socialdemokraterna/centern skulle inleda ett samarbete med de andra borgerliga partierna. Folkpartiet fick bara 3 mandat, Kristdemokraterna 2 och Välfärdspartiet 2 – och det räcker inte för en majoritet.

hoppaNaturligtvis skulle det kunna tänkas att Dahlin och Carlsson förlitar sig på ”hoppande” majoriteter. Moderaterna stödjer dem i hamnfrågan och utbyggnad av Sanden, Vänsterpartiet och Miljöpartiet stödjer dem om de vill satsa mer pengar till Socialnämnden och Barn- och Ungdomsnämnden.

Fast först ska personer väljas till de olika arvoderade ordförandeposterna i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de stora nämnderna. Och framtiden kan nog te sig svår för Marie Dahlin och Bo Carlsson om de inte redan i detta skede ”delar med sig” av gracerna… Men även här är osvuret bäst. De kanske ändå gör som vid förra valet – delar upp posterna med de borgerliga partierna och håller Vänsterpartiet och Miljöpartiet utanför…

Det enda som står klart i nu-läget, det är att Sverigedemokraterna och Välfärdspartiet kommer att hållas utanför alla uppgörelser. Även om Kurt Karlsson (SD) har hört av sig till något parti (dock inte Vänsterpartiet) och erbjudit samtal typ… Om vad kan man fråga, Kurt Karlsson och telefonSverigedemokraterna har ju inga åsikter om någonting som har med det kommunala att göra. De deltar ju aldrig i omröstningar.

Om Morgan Larsson i Välfärdspartiet har ringt någon förtäljer inte historien…

.

PS. Nu ser jag att personrösterna i kommunalvalet har börjat räknas. Spännande det också.

Kategorier:Val 2014

Varför backade Vänsterpartiet?

17 september, 2014 3 kommentarer

skrik2Vänsterpartiet tappade 2 mandat i valet till kommunfullmäktige. Och nu är det dags att skrika ut sin besvikelse över valresultatet:

”Aaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!!!!!!!!”

Visst, eventuella skämt åsido, det var en besvikelse. Min första tanke var typ ”Varför ägnar jag egentligen så mycket tid åt politiken och bloggandet när vänersborgarna ändå inte uppskattar det?”.

Och den tanken har väl i viss mån inte lämnat mig än…

Varför backade Vänsterpartiet? Jag har inget bra svar på den frågan. Några tycker kanske att det beror på att Vänsterpartiet har fört en dålig oppositionspolitik. Andra att våra tankar helt enkelt inte tilltalar invånarna. Jag vet inte. Det jag frågar mig är:

”Vet vänersborgarna vilken politik vi har fört och vad Vänsterpartiet står för?”

Jag är inte säker på det. För hur ska vänersborgarna kunna veta det och överhuvudtaget veta vad som händer i politikens Vänersborg? På andra orter får folk reda på det genom att läsa lokalpressen. Men ärligt talat, hur har TTELA:s bevakning sett ut?

ttelaFör det första skriver TTELA knappt något om vad som händer och ännu mindre om vilka partier som tycker vad. TTELA hade inte ens någon journalist på plats under kommunfullmäktiges sista sammanträde. Och inte heller någon på plats under fem av de sex valdebatter som anordnades före valet. Detta torde vara exceptionellt för en lokaltidning!sammantrade6

För det andra. När TTELA är på plats på exempelvis ett kommunfullmäktigesammanträde, så skriver de på sin höjd i en missuppfattad objektivitets namn lika mycket om alla partier oavsett hur intressanta deras åsikter är eller hur mycket och hur engagerat de än framför dem. Vänsterpartiet är ofta flitiga i fullmäktiges talarstol och mycket aktiva – det framgår sällan av TTELA:s referat.

tvistFör det tredje. Hur ofta skriver TTELA om viktiga politiska tvistefrågor i Vänersborgs kommun? Det händer. Visst. Men hur? TTELA skrev om hamnen, i stort sett en slags hyllningsartikel för en hamnflytt. Det stod inget om t ex alla de problem och kostnader en sådan skulle innebära. (Endast lite om slussproblemet.) Likadant med Sanden. Inget om alla problem och kostnader som är förknippade med att bygga där. Hur ska då kommuninvånarna kunna ta ställning och förstå att vissa partier, t ex Vänsterpartiet, är både fundersamma ochpapperskorg2 kritiska?

För det fjärde, debattartiklar och insändare. TTELA gör ett urval. Det betyder att alla artiklar och insändare inte publiceras. Minst fem av Vänsterpartiets debattartiklar publicerades aldrig innan valet. Men hur ska folk veta det? Kommuninvånare trodde kanske att Vänsterpartiet inte brydde sig om att försöka nå ut.

analyzeFör det femte. TTELA har varken presenterat eller kritiskt granskat partierna i Vänersborg. Tänk om TTELA t ex hade tittat på vilka partier som lade fram flest motioner i fullmäktige under mandatperioden (Vänsterpartiet) eller vilket parti som nästan aldrig deltog i beslut (Sverigedemokraterna). Eller…

TTELA:s stora politiska bidrag var i stället en presentation av det nazistiska Svenskarnas Parti och deras kandidat. På ett helt uppslag. Två helsidor. Vilket gav partiet 97 röster i kommunalvalet.

Min slutsats är helt enkelt att TTELA inte har skött sin samhälleliga uppgift att bevaka de politiska diskussionerna och valet i Vänersborg. Men har det drabbat Vänsterpartiet speciellt? Jag tror det. Det finns nog inget annat parti som har varit så aktiva under mandatperioden. Det har vi beskrivit på vår hemsida och i våra bloggar. Men hur stor andel av vänersborgarna läser dem?

forklaringBortförklaringar säger kanske många. Och visst, det kan diskuteras. Dessutom har även andra partier drabbats av TTELA:s bristande politiska bevakning.

TTELA är ett problem. (Veckotidningen Vänersborgaren är betydligt bättre, trots mindre utrymme och mindre resurser.)

Den andra frågan är väl också, gick det verkligen så dåligt för Vänsterpartiet i Vänersborg? Vänsterpartiet fick 2.758 röster (preliminärt) i kommunalvalet. I valet till riksdagen fick Vänsterpartiet 1.566 röster av vänersborgarna. Det betyder att 1.192 fler personer röstade på Vänsterpartiet kommunalt än i riksdagsvalet. Det var många som uppenbarligen visade förtroende för Vänsterpartiet just i Vänersborg. Det är inte dåligt och det är verkligen något att glädja sig åt för vår lokalavdelning.

Vänsterpartiet i Vänersborg är kommunalt det största Vänsterpartiet i hela Västra Götaland – den enda partiavdelning som fick över 10% av rösterna (11,7%). Vänsterpartiets 6 mandat den kommande mandatperioden är också, trots allt, historiskt höga siffror för Vänsterpartiet i Vänersborg. Med undantag av valet 2010 har vi aldrig haft mer än max 5 mandat.

Och, Vänsterpartiet är fortfarande det tredje största partiet i kommunen…

Men…

backaVänsterpartiet backade 2 mandat, från 8 till 6. Vänsterpartiet fick 768 färre röster än i förra valet. Det är ett faktum.

En förklaring, en teori, om man nu bortser från eventuellt egna politiska brister, är att Vänsterpartiet fick 2 extra mandat i valet 2010 på grund av socialdemokraternas hantering av Arena Vänersborg, Toppfrys mm. Besvikna socialdemokrater röstade på Vänsterpartiet istället. Något säger mig att dessa socialdemokrater nu har ”förlåtit” partiet – och återvänt till fadershuset. Dock fortfarande inte alla. Socialdemokraternas 14 mandat den kommande mandatperioden är fortfarande historiskt låga. (Det är det näst sämsta resultatet för socialdemokraterna under de senaste 40 åren, bara 2010 var sämre.)

Egna politiska brister…?

Vad kunde vi i Vänsterpartiet gjort annorlunda? Mer utåtriktad verksamhet under hela mandatperioden? Varit mer ”positiva”? Kanske.

nonoMånga av våra motståndare påstår att Vänsterpartiet i Vänersborg enbart är ”nej-sägare”. Dessa tror jag inte riktigt förstår att Vänsterpartiets förslag alltid står mot något annat förslag, som alltid är huvudförslag. (Vänsterpartiet har ju alltid varit i minoritet.) Ett ”nej” betyder i det läget ett ”ja” till vårt eget förslag. Det är faktiskt så enkelt att ett ”nej” betyder ”ja” till något annat. I våra ögon alltid till något bättre… Det inser kanske inte alla.

Egna politiska brister…? Kanske kan jag få några kommentarer från läsarna.

Hela det här blogginlägget betraktas kanske som en bortförklaring. Visst, men man måste ju hantera besvikelsen på valresultatet och tillbakagången för Vänsterpartiet i Vänersborg på något sätt…

Referat från BUN 15/9

16 september, 2014 1 kommentar

skrikaDet har varit en viss trafik på min blogg nu direkt efter valet. Jag antar att många förväntar sig att jag ska skrika ut min besvikelse och komma med förklaringar, eller bortförklaringar, till varför Vänsterpartiet tappade två mandat i Vänersborg. Och visst är jag både förvånad och besviken. Men jag väntar lite med att skrika och förklara och följer istället Roys råd, som jag fick på Facebook, så länge:

”Direkt efter att ett valresultat blivit klart skall det inte ageras. Det skall lutas tillbaka och blundas. Och tänkas.”

Barn- och Ungdomsnämnden hade sammanträde igår. På mötet fanns det ingen tid att varken luta sig tillbaka eller blunda. Det var nämligen fullt upp. Nämnden startade sammanträdet kl 13.15 och slutade inte förrän kl 19.30.

Det var för övrigt den ”gamla” nämnden som möttes, och ska så göra fram till årsskiftet. Det är ju den ordningen i kommunerna att det nya valresultatet inte slår igenom i nämnder och styrelser förrän den 1 januari 2015.

sammanbitenLedamöterna var för övrigt något dämpade när de anlände till kommunhuset och rum 225. Det var endast centerpartisterna som tycktes nöjda med valresultatet, Centerpartiet gick ju fram ett mandat. Sverigedemokraternas frammarsch (+4 mandat i Vänersborg) verkade dock lägga sordin på de flesta, till och med på socialdemokraterna, trots att de gick fram 2 mandat. (Innerst inne var de nog lite glada…) De andra partiernas ledamöter var sammanbitna, vissa av dubbla anledningar…

Nämnden fick som första ärende information om att den nya översiktsplanen i kommunen är under utarbetande. Den kommer invånarna så småningom att få ta del av och vara med och diskutera. (Redan nu kan du som är intresserad få mer info här.)

Förvaltningen informerade sedan nämnden om kunskapsutvecklingen bland kommunens elever. Kunskapsutvecklingen kan väl sammanfattas med att resultaten sakta går uppåt. De flesta skolor har egentligen väldigt bra resultat, men det är några som ”sticker ut” i negativ bemärkelse.

analyzeFörvaltningschef Javette redogjorde för förvaltningens analys av resultaten. Han såg brister i likvärdigheten mellan skolenheter, inom skolenheter (främst i 7-9-skolor) och att behörigheten bland lärarna sjunker. Åtgärderna för att öka likvärdigheten bestod i att se över skolstrukturen (även inom en skola), organisationen och resursfördelningen, t ex den sociala resursen. Menade alltså förvaltningschef Javette.dyster

Det här ska nämnden diskutera mer noggrant senare i höst.

I delårsrapporten (det var dags för den igen…) framgår det att prognosen för Barn- och Ungdomsnämnden är ”dyster”. Ett underskott på 7,5 milj kr beräknas för år 2014. Underskottet i grundskola-fritids beräknas bli 4,4 milj kr, Arena-Fritid 4,5 milj kr och musikskolan 0,6 milj kr. Inga särskilda åtgärder vidtas emellertid i nu-läget, mer än att enheterna ska iaktta återhållsamhet. Förvaltningen strävar också efter att försöka minska mediakostnaderna (el och värme mm). Det sistnämnda kan resultera i att man kortar säsongen för is och uppvärmningen av konstgräset på Vänersvallen.

honan2Nämnden fick också information om hur arbetet med den nya förskolan i kvarteret Hönan fortlöper. Och det var ingen rolig information…

Arbetet med den nya förskolan fortlöper inte… Det har helt enkelt blivit stopp.

Byggnadsnämnden fattade häromsistens inget beslut om bygglov, utan återremitterade hela ärendet… (Det har vi också kunnat läsa i TTELA och på denna blogg.)

Stadsarkitekt Wångblad hade estetiska synpunkter på den planerade förskolan. Wångblad var inte nöjd med fasaden på entrésidan och inte heller med taklutningen och höjden. Taket skulle vara platt. Vilket är en anmärkningsvärd tanke i det snörika Vänersborg. Men inget förvånar när det gäller byggnadsförvaltningen i den här stan. Synpunkterna från Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen var dock inte estetiska. Här menade någon tjänsteman att antalet kvadratmeter per barn var för litet. Miljö och Hälsa kom fram till denna slutsats genom att av någon anledning räkna bort köks-, toalett- och andra ytor. Och sedan jämföra de kvarvarande ytorna med riktlinjer från Socialstyrelsen. Som inte längre gäller!

katastrofDet här är en präktig skandal med katastrofala konsekvenser. Byggnadsnämndens återremitteringsbeslut innebär att Barn och Ungdomsnämnden inte kan påbörja det planerade förskolebygget i höst. Och vilket är ännu värre. BUN kan inte utnyttja de avsatta investeringsmedlen för år 2014! Och dessa avsatta pengar får inte tas med till nästa år!!

Och häng med nu.

Eftersom de avsatta pengarna inte får tas med till nästa år, så måste BUN använda 2015 års investeringsmedel till förskolan på Hönan (då antagligen omritad och omprojekterad). Men dessa medel är avsatta till helt andra investeringar. Som nu måste skjutas fram till en oviss framtid!

Och inte nog med det. BUN måste dessutom skära ner på sina tilltänkta och nödvändiga investeringar, eftersom kommunstyrelsen samtidigt har bantat nämndens investeringsramar för de kommande fem åren. (Vilket var nästa punkt på dagordningen, men ärendena hörde liksom ihop.)

Av dessa två anledningar (inget bygglov för förskolan i år och mindre pengar till investeringar) kan Barn- och Ungdomsnämnden därför inte vidta nödvändiga åtgärder (investeringar) på en lång rad skolor och förskolor samt fritidsanläggningar, åtgärder som måste vidtas om nämnden ska kunna utföra sitt kommunala uppdrag och dessutom ge skolor och förskolor de nödvändiga förutsättningarna för att genomföra sina statliga uppdrag. Utan investeringar kan inte heller BUN garantera barnens, ungdomarnas och personalens hälsa och välbefinnande – förutom att BUN också åsidosätter myndighetskrav, regler och lagar…

Det blev mycket diskussion kring detta. Hur skulle nämnden agera?

Alla partier i nämnden var egentligen överens i sak, nämligen att nämnden måste få investera. De flesta partier var dock beredda att fatta beslut om både besparingar på investeringarna och framflyttning av de som kunde genomföras. Och sedan komplettera beslutet med en konsekvensbeskrivning, som på något sätt skulle ”friskriva” nämnden från konsekvenserna.

brasklappVi i Vänsterpartiet var dock tydliga med att vi inte skulle delta i ett sådant beslut. Vi menade att ett sådant beslut skulle innebära att nämnden blir ansvarig för alla konsekvenser. (Det finns vissa gamla rutinerade politiker som har blivit visa av erfarenheten…) Kommunstyrelsen och andra skulle typ strunta i vår ”brask-lapp”. Och bara se själva beslutet.

Därför sa Vänsterpartiet nej. Vänsterpartiet sa istället ja till att yrka på mer investeringspengar!

Det blev som sagt en långdragen diskussion.

Resultat blev – nämnden blev överens. Enhälligt!

Barn- och Ungdomsnämnden enades om att besluta, att till kommunstyrelsen helt enkelt översända förvaltningens ”besparingsförslag”, som tog hänsyn till kommunstyrelsens investeringsanvisningar, och som förvaltningen var skyldig att utarbeta. Nämnden lämnande naturligtvis också en motivering, förutom att förvaltningen hade gjort tydliga konsekvensbeskrivningar i sitt förslag.

kasta_tarningNu ligger bollen hos kommunstyrelsen och, ytterst, kommunfullmäktige. Eller om man ska ge nämndens handlande en mer klassisk touch:

”a´lea iacta est”

Sammanträdet slutade inte i och med denna diskussion, men resten av eftermiddagen/kvällen blev i viss mån lite av ett antiklimax…

Det kan väl passa bra att avsluta denna allra första eftervalsblogg med lite fakta från mångkulturens Vänersborg.

I Vänersborgs skolor talas 41 olika språk. De största språken är (i ordning): somaliska, arabiska, romani, albanska, bosniska och engelska.

Kategorier:BUN 2014
%d bloggare gillar detta: