Arkiv
Mörkläggning i NÄRF
Den 28 november skrev jag en blogg om NÄRF (se “Vad händer i NÄRF?”). Det är dags för två till nu.
NÄRF är en förkortning av Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Det är ett kommunalförbund mellan Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborgs kommuner. NÄRF har ansvaret att, och här citerar jag NÄRF:s hemsida:
”bedriva räddningstjänst och olycksförebyggande verksamhet … NÄRF arbetar hårt för ett ökat samhällsskydd med trygghet, säkerhet, omtanke och kvalité för våra kommuninvånare och besökare.”
NÄRF styrs av en politisk direktion bestående av sex ordinarie ledamöter och sex ersättare. Ordförande är Bo Carlsson (C) från Gestad och Vänersborg. I direktionen ingår även vänersborgaren Henrik Harlitz (M). Nämnas kan också att Lars-Göran Ljunggren (S) är ersättare för Bo Carlsson.
I den nämnda bloggen beskrev jag motsättningar och märkliga händelser kring chefer och anställda. Jag skrev också om att det inte fanns några handlingar eller beslut i diariet i några av dessa frågor, utan att alla helt enkelt hänvisade till ordförande Bo Carlsson – som jag inte fick kontakt med via telefon.
Men det var tydligen lättare för TTELA att få tag i Bo Carlsson än för en vänsterpartistisk bloggare. I onsdags i förra veckan (2 dec) hade nämligen TTELA en artikel om NÄRF (se här), där ordförande Carlsson (C) intervjuades. Som av en händelse, kan tyckas, dagen efter (1 dec) att jag skrev ett mail till Bo Carlsson och bad honom att ringa mig. (Kanske ringde Bo Carlsson TTELA istället?) Och bara fyra dagar efter att jag publicerade min blogg…
Ibland inträffar de mest osannolika saker. Senare i veckan ringde dock Bo Carlsson upp mig. Det är viktigt att säga.
Bo Carlsson bekräftade i TTELA att problemen mellan NÄRF:s ledning och de anställda hade lett till att den anställde förbundschefen Per Anderson hade slutat.
“Brandmännen har inte tillit till honom.”
Det här har Bo Carlsson utvecklat ännu mer i en TTELA-artikel redan den 2 oktober (se här). Då sa Carlsson:
“Situationen just nu är ohållbar. … Facken har ingen tillit till ett antal individer i ledningen och beskriver det som om de inte blir lyssnade på, att man från ledningens sida mer eller mindre struntar i dem.”
Förbundsdirektören har alltså fått sparken, om man ska uttrycka det rakt på sak. Men fortfarande har Per Anderson kvar tjänsten på papperet. Det uppger uppger TTELA. Förbundschefen har emellertid varit arbetsbefriad sedan den 22 oktober. Det torde vad jag förstår betyda att förbundschefen har arbetat hela 20 dagar efter Bo Carlssons tämligen förödande, och offentliga, kritik av honom i TTELA.
När jag till slut fick tillfälle att prata med Bo Carlsson sade Bo Carlsson:
”Innan dess var han [Per Anderson; min anm] hemma och fanns till arbetsgivarens förfogande.”
”Arbetsgivarens förfogande”… Det tyder väl på att förbundschefen egentligen har varit arbetsbefriad en betydligt längre tid. Redan den 28 september lyste förbundschefen till exempel med sin frånvaro på direktionens sammanträde. (Se “Vad händer i NÄRF?”.) Dessutom var redan då en annan person utsedd till ställföreträdande förbundschef! Om inte Per Anderson var arbetsbefriad redan då, så undrar jag varför en ställföreträdande redan hade utsetts, och börjat sin tjänstgöring…
I min tidigare blogg beskrev jag, som nämnts, hur jag efterlyste ett beslut om händelserna kring Per Anderson. Men också kring beslutet att produktionschefen blev ställföreträdande.
Enligt Bo Carlsson, så trädde delegationsordningen helt enkelt i kraft. Och i den står det att produktionschefen ska bli ställföreträdande förbundschef. Därför trädde följaktligen produktionschef Patrick D´Imporzano till som ställföreträdande förbundschef i förbundschefen Andersons frånfälle. Det behövdes därför ingen särskilt beslut om detta. Enligt Bo Carlsson.
Dock säger den ställföreträdande förbundschefen själv (i ett mail 3 dec):
”Angående din begäran avseende min utnämning som tf. Förbundschef så finns inget dokument i vårt diarie för tillfället beroende på att ärendet ligger hos direktionens ordförande för färdigställande.
Så snart handlingen är färdigställd kommer denna att diarieföras enligt förbundets rutiner.”
En liten annan version sålunda än den Bo Carlsson levererar. Och jag tenderar att tro att den ställföreträdande förbundschefen har bättre koll på rutinerna än direktionens ordförande… För mig verkar det nämligen solklart att även om det står i delegationsordningen vem som ska efterträda vem, så måste beslut fattas. Jag menar, vem bestämde att produktionschefen skulle tillträda som ställföreträdande förbundschef precis vid detta tillfälle? Det gör han ju inte själv. Det är klart att någon sa till honom. Det vill säga, någon fattade ett beslut…
Och beslut ska dokumenteras och diarieföras!
Jag har tidigare beskrivit hur jag också har försökt att få tillgång till handlingarna i ärendet kring själva “petningen” av förbundschef Anderson. Och att inte finns några. Till TTELA förklarar, som jag tolkar det, direktionens ordförande Bo Carlsson varför:
“…Bo Carlsson … betonar att inget är klart och påskrivet ännu..”
Och därför finns det inga handlingar i ärendet…? Och inget kan diarieföras… Eller?
Det pågår enligt Bo Carlsson förhandlingar mellan honom/direktionen och den tidigare förbundschefen. De torde vara väldigt sega, förhandlingarna alltså. Jag vet inte hur lång tid som är rimligt, men det känns lite som att tidsgränsen borde vara passerad för länge sedan. För det var ju faktiskt så tidigt som den 28 september som det stod klart att produktionschefen blev ställföreträdande förbundschef. Och senast då måste ju förbundschef Anderson ha fått någon typ av besked om att han inte längre var önskvärd på sin post.
Det är mycket som är höljt i dunkel. Och det finns fler oklarheter…
I TTELA (2 okt) sa Bo Carlsson att direktionen diskuterade frågan den 28 september. Det står dock inget om denna diskussion i protokollet från mötet. Av den ställföreträdande förbundschefen har jag fått veta att politikerna i direktionen diskuterade den uppkomna chefsituationen utan att tjänstemän var närvarande.
Är det orsaken till att ärendet inte finns med i protokollet?
I telefon säger Bo Carlsson till mig att:
“Nä, det kan nog vara en miss protokollsmässigt. Det är ingen medveten miss och det är inget medvetet att det inte står i protokollet för att det är personalärende heller.”
Jag förstår inte hur erfarna och rutinerade politiker, som Bo Carlsson och Lars-Göran Ljunggren (S) kan missa att det ska föras protokoll på sammanträden… Eller kan jag det? Det är inte utan att jag känner vibbarna från händelserna kring arenabygget…
För att inga missförstånd ska råda så rådfrågade jag en jurist:
”Direktionens möten ska protokollföras som efter justering är en allmän handling.”
Det tycks svårt att finna klarhet i vad som hänt, inte bara för en vänsterpartistisk bloggare. Det finns inga diarieförda handlingar och det finns inga protokoll från avgörande diskussioner. I strid mot lagar och författningar.
För det är inte rätt att undanhålla vänersborgarna, och invånarna i de andra kommunerna, information på det här sättet. Det räcker inte att ordförande går ut i media när han själv känner för det och berättar endast det han själv vill förmedla, utan att det kan kontrolleras.
Jag förstår att personalfrågor är mycket svåra att handskas med, men lagen måste följas likt förbaskat. Är nästa steg att göra en JO-anmälan? Eller att ta kontakt med revisorerna på NÄRF?
KF 9/12: Mycket betong
På papperet såg det ut att bli ett kort fullmäktige igår, men med en fikapaus på över en timme och Vänsterpartiets idoga äntrande av talarstolen så slutade inte sammanträdet förrän kl 21.30.
Annars började sammanträdet med några högtidligheter. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) delade ut pedagogpriset till Håkan Malmsköld och Anna Edensvärd på Dalboskolan, Börje Palmér på Korsebergs förskola och Kristina Larsson-Johansson på Silvertärnan.
I sitt tal sa Mats Andersson bland annat att Vänersborg ser en positiv trend av ökade kunskapsresultat. Jag vet inte riktigt om det är en trend, då krävs det ju att resultaten ökar under flera år i sträck, men sant är att resultaten var bättre i år än förra året. Och det är ju positivt. Mats Andersson menade också att kommunen inte kan slå sig till ro förrän alla elever går ut med behörighet till gymnasiet. Och det är så sant som det är sagt, men då räcker det inte med att bara dela ut pedagogpriser…
Årets kulturstipendium tilldelades den talangfulle unge konstnären Johan Wiman och kulturpriset gick till vänersborgsprofilen och dirigenten Ulf Wadenbrandt. Ulf är, som prisutdelaren Marika Isetorp (MP) uttryckte det, älskad av både publik och medmusikanter.
Wadenbrandt fick lov av fullmäktiges ordförande Ljunggren (S) att visa en film. Men det var enligt Ljunggren ett absolut undantag… Ljunggren är nämligen inte särskilt förtjust i ny teknik… Det ska vara som det alltid har varit typ…
Det var synnerligen välförtjänta pristagare.
Efter traditionellt inmundigande av en jultallrik så startade sedan det ”riktiga” sammanträdet.
Socialnämnden fick som väntat avslag på sin begäran om tilläggsanslag för 2015. Nämnden beräknar nämligen att göra ett underskott på 21,1 milj kr. Morgan Larsson (VFP) tyckte att socialnämnden åtminstone skulle få de AFA-pengar, 16 milj kr, som kommunen får tillbaka i år. Rininsland (V) talade om att socialnämnden var underbudgeterad redan från början, medan Reidar Eriksson i sann vänersborgssocialdemokratisk anda visade en övervägande optimistisk inställning. Det gör socialdemokrater alltid när det är de själva som styr. Eriksson menade att nämnden får jobba med de pengar den har och gav uttryck för förhoppningar att nämnden skulle lyckas spara på kostnader kommande år.
Fullmäktige agerade som vanligt, socialnämndens underskott ska regleras i bokslutet. Ett budgettekniskt förfarande som kommunens revisorer kritiserar varje år. Men har man den politiska makten så gör man lite som man vill… Typ.
Fullmäktige fastställde i fullständig enighet det kommunala partistödet. Det kostar den kommunala kassan totalt 1.415.385 kr nästa år. Det kan tyckas vara mycket pengar, men jag tror att det är viktiga pengar. Det är ett sätt att, i varje fall till viss del, värna demokratin genom att även de mindre partierna får pengar till politiskt arbete.
Ärendet om det extra statsbidraget till kommunerna (Vänersborg får 73,8 milj kr) med anledning av kommunernas flyktingmottagande drog ut på tiden. Vänsterpartiets Lutz Rininsland var uppe i talarstolen ett flertal gånger och kritiserade att beslutsförslaget var dåligt berett och alltför snabbt förelagt kommunfullmäktige. Förslaget var nämligen inte ens uppe i kommunstyrelsen utan fattades på delegation av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S).
Och det såg betongpartierna inget problem med. Det gjorde de inte heller med formuleringen i beslutsförslaget:
”Kommunstyrelsens presidium ges i uppdrag att, i dialog med företrädare för nämnder och förvaltningar, ta fram förslag för användningen av resterande 48,8 Mkr avseende 2016.”
Notera att det bara finns tre personer i kommunstyrelsens presidium, de tre betongpolitikerna Marie Dahlin (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C). Dessa tre ska alltså i dialog med enbart företrädare för nämnderna, dvs inte nämnderna i sin helhet, tillsammans utarbeta ett förslag hur denna enorma summa pengar ska fördelas och användas. Företrädare för nämnderna kan innebära nämndernas presidier, dvs återigen bara betongpolitiker. Det skulle också kunna innebära bara nämndernas ordförandena, dvs fortfarande bara betongpolitiker, men några färre.
I praktiken innebär det att betongpartierna kommer överens mellan skål och vägg om hur 48,8 milj kr ska användas! Oppositionspartierna och allmänheten får varken veta något om diskussionerna eller vara med och påverka. Inte förrän allt är klart… Och då är det klart.
En smärre demokratisk katastrof.
Det tycks som om den äldre betonggenerationen helt har glömt, eller möjligtvis förträngt, hur vårdslöst de har handskats med skattebetalarnas pengar genom åren på grund av undermåliga utredningar och alltför lättvindiga och snabba beslut. Och den yngre generationen betongpolitiker har tydligen aldrig hört talats om alla förlorade kommunala miljoner på arenabygget, Toppfrys, Solängen osv…
Jag tycker att den relativt nyblivne betongpolitikern Marika Isetorp (MP) sammanfattade betongpartiernas syn på politiska beslut på ett mycket bra och upplysande sätt:
”Man kan göra så som man tycker är rätt. Kanske att vi har ett extra kreativt förslag.”
Som sagt, vänersborgarna vet genom erfarenhet vad kreativa förslag kan innebära i den här kommunen…
Och som alltid i sådana här viktiga frågor sluter sig betongpartierna samman och talar med en stämma. Förslaget gick naturligtvis igenom. Att Vänsterpartiet, Välfärdspartiet och Sverigedemokraterna ville att förslaget skulle återremitteras för att beredas bättre var inget att bry sig om… (Du kan läsa Lutz Rininslands reservation här.)
En liten detalj i sammanhanget.
Det blev två ajourneringar under detta ärendes behandling. När den, liksom Isetorp, relativt nyblivne betongpolitikern Per Sjödahl (MP) begärde ajournering i 10 minuter, så tyckte fullmäktiges ärkebetongsocialdemokrat Lars-Göran Ljunggren att det var en utmärkt idé. När vänsterpartisten Lutz Rininsland en stund senare gjorde detsamma, dvs begärde en 10-minutersajournering, så tyckte ordförande Ljunggren att det räckte med halva tiden, 5 minuter…
Det är skillnad på ledamöter och ledamöter…
Kunskapsförbundet Västs (KFV) delårsrapport behandlades också under gårdagens fullmäktige.
Det blev till stor del en diskussion om KFV:s stora ekonomiska underskott, som inte bara innebär att förbundets målsättningar inte uppfylls och att utbildningar inte kan startas – utan också att hela förbundets vara eller inte vara står på spel…
För övrigt kan noteras att den socialdemokratiske riksdagsmannen Jörgen Hellman ska bli ny ordförande i Vänersborgsbostäder. Hellman ska flytta, eller har eventuellt redan flyttat, till Vänersborg. Det blir en förstärkning i de socialdemokratiska leden kan jag tänka. Jag har dock svårt att tro att Hellman med sin politiska auktoritet från riksdagens finans- och skatteutskott blir en av Marie Dahlins ja-sägare. Som de flesta andra socialdemokrater i kommunen…
Så var årets sista BUN
Årets sista sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) var till skillnad från många andra sammanträden under året osedvanligt lugnt. Några saker var sig dock lika – endast ett fåtal personer yttrade sig, sverigedemokraterna ställde en mängd irrelevanta frågor, Gunnar Bäckman levererade inga slagkraftiga skämt och ordförande Anderssons planering var lika urusel som vanligt… ;) Fast denna gång åt andra hållet liksom.
Sammanträdet tog som beräknat hela förmiddagen, men efter lunchrasten höll nämnden bara på i 15 min. Och sedan var det slut. Nämnden kunde naturligtvis ha fortsatt sitt sammanträde en kvart till innan lunchrasten. Och sedan fått gå hem. Men ok, nu fick man njuta av en turkisk grill innan hemfärden…
Jag har i tidigare bloggar redogjort ganska utförligt för nämndens ärenden: Verksamhetsplanen för 2016, Skolbarnomsorgen för elever i åk 4-6 (”öppet fritids”), Uppföljningsplan rörande privata utförare, Plan för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och ett antal kompletteringar. Så jag ska inte trötta ut er läsare med att upprepa samma saker igen.
Under den månatliga uppföljningen fick nämnden reda på att ett beräknat underskott på 22,8 milj kr för 2015 har vänts till ett överskott på 3 milj. Det bland annat tack vare extra pengar från socialnämnden (=egentligen från Migrationsverket) och staten. Plus en del besparingar, som enligt ordförande Mats Andersson (C):
”har fått återverkningar i verksamheten.”
Vilket nämnden enligt samme Andersson ska studera noggrant. Fast när sa han inte.
Ordförande Andersson tror för övrigt att vi kan öka personaltätheten i grundskolan under 2016. Vi får se, hoppas kan man ju alltid. Men mer pengar från fullmäktige blir det inte. Däremot säkerligen statliga pengar riktade till de nyanlända barnen och ungdomarna.
Men det prognosticerade överskottet ledde till att BUN beslutade att:
”Upphäva beslut om allmän återhållsamhet i verksamheten.”
En liten julklapp till alla förskolor och grundskolor i kommunen. Hur mycket de nu hinner köpa in innan årsskiftet… Några datorer kanske…
Nämnden fick en föredragning om resursanvändning. Och här noterar vi återigen det vi redan visste, nämligen att Vänersborgs kommun lägger mindre pengar på förskola, fritids och grundskola än genomsnittet i Sverige. Nu var siffrorna i och för sig från 2014, men de är antagligen ännu sämre i år.
Några exempel:
Förskolan
- Antal inskrivna barn per avdelning: 18,3. Samtliga kommuner i Sverige: 16,9.
- Inskrivna barn per årsarbetare: 6,1. Samtliga kommuner i Sverige: 5,3.
- Kostnad per barn: 123.800 kr. Samtliga kommuner i Sverige: 133.900 kr.
Fritidshem
- Inskrivna elever per
årsarbetare: 23,7. Samtliga kommuner: 21,8. - Kostnad per barn: 32.200 kr. Samtliga kommuner: 34.700 kr.
Förskoleklass
- Antal elever per lärare: 17,8. Samtliga kommuner: 16,6.
- Kostnad per elev: 38.700 kr. Samtliga kommuner: 51.800 kr.
Grundskola
- Antal elever per lärare: 12,4. Samtliga kommuner: 12,0.
- Kostnad per elev: 92.200 kr. Samtliga kommuner: 95.000 kr.
- Undervisning: 42.300 kr. Samtliga kommuner: 49.800 kr.
- Lokaler: 17.100 kr. Samtliga kommuner: 18.000 kr.
Och då är ändå, enligt förvaltningschefen, den stora utmaningen i Vänersborg standarden på flera skolors lärmiljöer…
Sammanfattningsvis. BUN:s budget går ihop år 2015 – men till vilket pris?
Uppföljningsplanen rörande privata utförare antogs. När Marianne Karlsson (C) frågade varför simundervisning bara skulle bedrivas på förmiddagar, så svarade förvaltningschefen att det var av praktiska skäl, det hade med samordning att göra. Det förstod jag inte riktigt. Jag tror inte att förvaltningschefen gjorde det heller…
Jag frågade om Västtrafik. Där hoppades väl nämnden att så småningom få en viss återkoppling från en viss utredningssekreterare. Men regler, dvs nämndens kravspecifikation, ska alltid upprätthållas. Det försäkrade ordförande Andersson med bestämdhet, och förvaltningschefen menade att vi gör egna tillsyner. Det är också på det viset, fick nämnden reda på, att Barn- och utbildningsförvaltningen även godkänner Västtrafiks underleverantörer.
Och med det nöjde sig undertecknad vänsterpartist.
Planen för det systematiska kvalitetsarbetet godkändes också av nämnden. Efter en viss diskussion. Främst från min sida. Svaren på mina frågor var att insamlingen av alla 114 underlag inte var så betungande för rektorer och förskolechefer som det i förstone kunde verka. En stor del av statistiken kunde till exempel hämtas från centrala register. Jag hoppas att det är så…
Och så den kanske viktigaste frågan av dem alla:
”Skolbarnomsorg för elever i åk 4-6”
Det vill säga – ”öppet fritids”.
Men det blev lite av ett anti-klimax. Men på ett positivt sätt. Hela nämnden, och förvaltningen, var överens om att det inte var läge att fatta något beslut i frågan. Inte idag. Vilket var mycket klokt. Frågan om öppna fritids ska helt enkelt utredas ytterligare, både när det gäller säkerheten för barnen på gator och vägar, andra risker, antal utbudspunkter och förhållandet till läroplanen, men också ur integrationsaspekter. Antagligen mynnar utredningen så småningom ut i någon form av ”pilotprojekt” på någon skola.
Med andra ord, frågan återremitterades. Som det så fint heter.
Övrigt som är värt att nämna från dagens sammanträde är att nämnden, efter fråga från Gunnar Bäckman (KD), fick reda på att förvaltningen arbetar med frågan om den nya förskolan i kvarteret Hönan. Vad det nu finns att arbeta med. BUN har ju redan fattat beslut, två gånger, om att bygga den…
Ordförande Andersson meddelade att han äntligen har träffat vårdnadshavare på Nattugglan. Jag vet inte vem som blev klokare efter det mötet – vårdnadshavarna eller Mats Andersson? Det ger sig kanske. Å andra sidan har BUN fattat beslut i frågan och jag tror inte att ordförande Andersson är beredd att ta den ”prestigeförlust” det skulle innebära att ta upp frågan igen. I synnerhet inte som ordförande, tillsammans med resten av nämnden, redan har vägrat mig möjligheten att göra det.
Ett beslut som förresten är överklagat till Förvaltningsrätten i Göteborg (se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”). Och som kommunjuristen redan har skrivit ett utkast till svar på, till Förvaltningsrätten. Kommunen ska ju yttra sig över min begäran om laglighetsprövning. Eller rättare sagt, Barn- och Utbildningsnämnden ska göra det.
Ordförande Mats Andersson har redan fått svaret, men av någon anledning valde Andersson att inte behandla yttrandet på dagens nämndsmöte. Vilket får mig att undra… Svaret ska nämligen vara inskickat till Förvaltningsrätten innan jul – och beslutat av BUN. Som sagt. Men BUN:s nästa sammanträde är ju först nästa år… Har ordförande Andersson tänkt sig att fatta beslut om yttrandet till Förvaltningsrätten på egen hand, på delegation? Men det kan han ju näppeligen göra när nämnden faktiskt har haft ett sammanträde idag…
Eller förbjöd ordförande Andersson helt enkelt sig själv att väcka ett nytt ärende på dagens sammanträde?
Frågorna är många. Det ska hur som helst bli spännande att se hur ordförande Andersson väljer att hantera frågan. Det kanske blir läge att överklaga själva hanteringen av min överklagan?
Det ska också bli spännande att så småningom få ta del av kommunjuristens förslag till yttrande.
För övrigt saknas det 6.000 lärare i Sverige redan nästa år. Konstigt att yrket inte är mer populärt med tanke på alla lov som lärare har…
Inför morgondagens BUN
Imorgon måndag är det Barn- och Utbildningsnämnd (BUN) igen. Jag har beskrivit ett antal ärenden i några tidigare bloggar:
- Verksamhetsplanen för 2016 – se här!
- Skolbarnomsorgen för elever i åk 4-6, ”öppet fritids” – se här!
- Uppföljningsplan rörande privata utförare – se här!
- Plan för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete – se här!
Det finns anledning att komplettera lite grann.
När det gäller verksamhetsplanen så avhandlas den i samband med detaljbudgeten, och detaljbudgeten har nu blivit utskickad till ledamöterna. Fast jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den – det är en uppräkning av olika utgiftsposter som är svåra att få grepp om. Det är svårt att veta vad siffrorna betyder ”ute på golvet”. Men jag antar att det är som det ska vara… Budgeten har ju redan beslutats av fullmäktige och nämnden ska ”bara” fördela pengarna på sina olika verksamheter. Och det sker väl i sort sett enligt samma ”mall” som vanligt antar jag.
I extrautskicket som vi fick i veckan så framgår det, när vi nu ändå pratar pengar, att BUN har fått ungefär 2,7 milj kr till Lågstadielyftet. Pengarna betyder att den ekonomiska prognosen för BUN för i år hamnar på – PLUS 3 milj kr!!
Från ett beräknat underskott på 22,8 milj till till överskott på 3 milj kr… En ekonom jublar och hoppar naturligtvis jämfota, liksom en ordförande i BUN antar jag. Men det känns ändå inte riktigt rätt. En nämnd borde ha en bättre koll på ekonomin så att verksamheten 
kan planeras bättre. (Det ska tilläggas att det inte alls är säkert att det är nämndens fel att planerna slår fel.) Jag tror nämligen att en bra planering är ett måste för en bra verksamhet.
Men det är klart att ett ekonomiskt överskott inte är helt fel – i varje fall inte om det samtidigt finns tillräckligt med pengar i verksamheten. Så att alla barn och ungdomar får det de behöver… Vilket jag dock inte är så säker på att de får…
Jag är inte ens säker på att pengarna för Lågstadielyftet (se ovan) hamnar på lågstadiet… Jag ser inte det i handlingarna… Enligt Skolverket ska statsbidraget gå till kostnader på lågstadiet för (se här):
- ”Personalförstärkning med lärare, förskollärare eller speciallärare
- Personalförstärkning med annan personal så att lärarna i större utsträckning kan bedriva undervisning
- Andra insatser för att minska klass- eller gruppstorleken
- Andra insatser för att utöka den tid som lärarna kan ägna sig åt eleverna”
När det gäller ”öppet fritids”, så har handlingarna kompletterats med några anteckningar från det möte representanter för föräldrarna hade med ett antal tjänstemän från förvaltningen i onsdags. Tja, anteckningar och anteckningar… Det står bara vilka aspekter som har framförts från vårdnadshavarna. Det säger faktiskt inte särskilt mycket, nästan ingenting, om vad som sagts.
Men, på VÄL (=Vänersborgs Lärplattform) så ligger betydligt utförligare anteckningar från mötet utlagda. Av någon anledning. Jag kan inte förstå varför inte politikerna har fått dessa minnesanteckningar. Föräldrarnas åsikter skulle ju utgöra ett av underlagen för beslutet. Det sades uttryckligen. (Politiker har inte tillgång till VÄL, såvida inte politikerna arbetar inom för- eller grundskolan förstås. Eller är föräldrar till barn och elever i verksamheten.)
Jag kan väl också passa på att säga till de föräldrar, som undrar varför det inte fanns några politiker på plats när mötet hölls, att det undrar egentligen jag också. Men ordförande Mats Andersson (C) gav uttryckligen beskedet till nämndens ledamöter att det inte var tänkt att politiker skulle närvara.
Av minnesanteckningarna från mötet med föräldrarepresentanterna så framgår det ganska tydligt att föräldrarna inte alls är särskilt positiva till förslaget om öppna fritids – i varje fall inte i den utformning som ligger på nämndens bord. Och då uttrycket jag det ändå ganska diplomatiskt.
Minnesanteckningarna avslutas på följande sätt:
”Avslutningsvis önskade vårdnadshavarna ytterligare dialog och mer tid innan beslut. En tidsplan för ytterligare dialog (elever, pedagoger), riskanalys och att i samverkan arbeta fram ett förslag där öppet fritids/fritidsklubbar utgör ett valbart komplement för äldre barn ; kanske ett pilotprojekt innan avgörande beslut fattas.”
Mitt tips är att frågan om öppna fritids kommer att bli återremitterad på måndag – för ytterligare utredning… Och det skulle enligt min åsikt vara helt nödvändigt. Om ärendet inte blir återremitterat, så tror jag att flera ledamöter kommer att rösta nej till förslaget. I varje fall en… Även om denne ledamot egentligen i grunden är positiv till tanken på öppna förskolor för 10-12-åringar.
När det gäller planen för det systematiska kvalitetsarbetet så har jag inget ytterligare att tillföra sedan min tidigare blogg, men när det gäller uppföljningsplanen rörande privata utförare så har jag fått ett mail…
Det är signaturen ”brålandabo” som skriver om skolskjutsarna.
”Kommunen upphandlar eller direktupphandlar i egen regi minsta lilla grävmaskinist eller traktor med snöplog som gräver åt VA eller röjer snö för mångmiljonbelopp …. men just skolskjuts hamnar ansvarsmässigt och upphandlingsmässigt väldigt långt bort från BUN-förvaltningen.”
Och det har ”brålandabo” (naturligtvis) rätt i. Jag citerar ur BUN:s uppföljningsplan:
”För närvarande finns avtal med Västtrafik om upphandlade skolskjutsar, Västtrafik har i sin tur avtal med Nettbuss AB för skolskjutstrafiken i Vänersborgs kommun och Nettbuss har enligt avtalet möjlighet att anlita underentreprenörer. Avtalet gäller till och med augusti 2021.”
Och det har det norska storbolaget gjort, anlitat mindre privata bussbolag alltså. Bland annat Tanums Buss. Och det var ju som bekant inte så lyckat. Eller är det bekant? Jag kan inte minnas, och inte heller hitta (på Google), någon artikel i t ex TTELA om vad som hände. Sveriges Radio rapporterade så sent som den 20 april i år (se här) däremot:
”Tanum Buss, som bland annat kör skolskjutsarna i Vänersborg, får hård kritik av Transportstyrelsen för en lång rad brott mot olika trafiksäkerhetsregler.”
Det handlar om att Transportstyrelsen, efter en tillsyn av Tanum Buss, hittat 248 överträdelser av olika regler och bestämmelser!
Och så skriver Sveriges Radio något som jag antar är helt riktigt, men som får mig att undra vad alla dessa planer är till för… Snällt sagt. Mycket snällt sagt…
”Men det är ingenting som Vänersborgs kommun egentligen behöver bry sig om. Det är nämligen inte kommunen som har det formella ansvaret för säkerhet och trygghet i skolbussarna.”
Nä, det ansvaret har väl… Ööhh… Nettbuss AB…? Ööhh… Västtrafik…?
Nämndens handlingskraftige ordförande Mats Andersson (C) sa till Sveriges Radio i april:
”Jag kommer att kontakta barn- och ungdomsförvaltningen om att man ska ta upp den här frågan i nästa sammanträde med Västtrafik och Nettbuss.”
Det hade varit ok om Mats Andersson också hade tagit upp frågan i nämnden…
Sedan undrar ”brålandabo” varför avtalet med Västtrafik gäller så lång tid. Och det gör jag också. Kanske har kommunen gjort stora besparingar med en så lång avtalstid, men då kanske nämnden skulle få en närmare redovisning om detta…
Men som sagt, ärendet handlar om att nämnden ska anta en uppföljningsplan rörande privata utförare. Kan nämnden anta en plan som får sådana här konsekvenser?
För övrigt har Västtrafik stora planer för busstrafiken. Så här står det i kommunstyrelsens protokoll den 24 januari 2014 – i Bengtsfors(!):
”Västtrafik har för avsikt att samordna upphandlingen av linjetrafik och skolskjutsar för att uppnå synergieffekter. Upphandlingen av skoltrafiken i respektive kommun förutsätter att kommunen ger Västtrafik i uppdrag att genomföra upphandlingen. Kommunen ansvarar för detaljplaneringen av skoltrafiken och kravspecifikation. Västtrafik är ansvarig för upphandlingen samt har ansvar/äger avtalen med trafikleverantörerna.”
Det är något jag inte förstår.
Men allt blir väl som vanligt klarare efter morgondagens BUN-sammanträde. Nu ska jag läsa på det yttrande som BUN ska ställa sig bakom gällande ett förslag för framtida måltidsproduktion inom Vänersborgs kommun för skola, förskola och social omsorg…
Ibland kan man förstå att folk inte blir så upphetsade av politik…
Laglighetsprövning: Väcka ärenden
Jag har nämnt i några bloggar att jag har överklagat eller, som det egentligen heter, begärt laglighetsprövning av ett beslut i Barn- och Utbildningsnämnden den 9 november. Det handlade om ordförande Mats Anderssons (C) och nämndens agerande när jag ville väcka ärendet om underlaget till beslutet om Nattugglans nedläggning och flytt till Vänerparken.
Det finns några läsare som har varit lite nyfikna på vad jag skrev. Därför återger jag hela min skrivelse till Förvaltningsrätten i Göteborg.
==
Undertecknad Stefan Kärvling överklagar/begär prövning av lagligheten i Barn- och Utbildningsnämndens i Vänersborg beslut den 9 november 2015 i ärende §119, ”Initierande av ärende om Strukturell översyn: Förskolor; – Björkholmsgatans förskola/Nattugglan, vid dagens sammanträde” (Dnr 2015/54). Jag vill få prövat om beslutet ”har tillkommit i laga ordning” och om ”beslutet strider mot lag och annan författning” enligt Kommunallagen, kap 10, §8, punkt 1 respektive punkt 4.
A. Bakgrund
Undertecknad är ledamot i Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd. Den 12 oktober 2015 fattade nämnden beslut om att lägga ner en förskola (”Nattugglan”) i Vänersborgs kommun och flytta barn och personal till andra lokaler (Vänerparken).
Redan vid behandlingen i nämnden i oktober uttryckte jag synpunkter på att det underlag som låg till grund för beslutet var tämligen vinklat och ledde in nämndens ledamöter på i förhand bestämda spår. Underlaget redovisade inte på ett objektivt sätt de för- och nackdelar som respektive alternativ innebar som nämnden hade att välja mellan.
I efterhand visade sig också att underlaget innehöll rena felaktigheter om ett av alternativen. Dessa felaktigheter kunde enligt min mening ha påverkat det beslut som nämnden fattade.
Jag skrev därför ett email till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson och de övriga i nämndens presidium i god tid före efterkommande sammanträde den 9 november att jag ville väcka ett ärende där nämnden skulle diskutera bristerna i underlaget. Jag tyckte frågan om beskaffenheten av underlaget till nämnden var av sådan vikt att det borde diskuteras.
Ordförande Mats Andersson skev tillbaka och sa att mina synpunkter på bristerna i underlaget skulle tas upp av förvaltningschefen under dennes stående punkt på alla sammanträden, ”Förvaltningschefen informerar”.
Min förvåning var stor över detta besked.
B. Kommunallagen
I Kommunallagen 4 Kap 17 §:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
För att få reda på vad som gällde tog jag kontakt med kommunens jurister, kanslichefen och kommunjuristen.
Jag fick följande svar:
”Ett ärende kan väckas såväl muntligt som skriftligt, men det är mest lämpligt att det sker skriftligt, för att minimera risken för misstolkning.
Ärendet protokollförs oavsett på vilket sätt det väckts.
Det stämmer bra nämndsledamöter har rätt att initiera extra ärenden så sent som vid sammanträdet. Lämpligen väcks ärenden innan handlingar går ut till nämndsledamöterna eller senast vid sammanträdets början när föredragningslistan fastställs. Men ledamoten får även väcka nya ärenden senare under sammanträdet.
Det är nämndens majoritet som avgör om ett extra ärende ska tas upp till behandling eller inte. Ovanstående innebär att det kan inte vägras att en ledamot väcker ärende däremot kan nämndens majoritet besluta om huruvida beslut ska fattas i sak vid förevarande sammanträde eller ska överlämnas till exempelvis förvaltningen för beredning.
Av 6 kap. 21 § KL kan utläsas att det föreligger inget formellt krav på att nämndernas ärenden ska beredas.
En ledamot kan väcka ett ärende vid ett sammanträde och nämnden kan fatta beslut i ärendet direkt utan beredning.
Att beredning i ärendet ändå ska ske i flertalet fall beroende på ärendets karaktär följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer.”
Mailet ledde till en mailväxling där jag frågade lite mer för att jag skulle vara säker på vad som gällde. I ett senare mail fick jag, enligt min mening, ett mycket tydligt besked av kommunjuristen:
”Du har rätt att initiera ärende vid sammanträdet. Det kan inte vägras.”
C. Sammanträdet
Vid nämndens sammanträde den 9 november så väckte jag återigen (”påminde ordförande”) mitt ärende i samband med mötets öppnande.
I protokollet står det:
”Stefan Kärvling (V) yrkar att dagordningen justeras med att ärende om Strukturell översyn; Förskolor Björkholmsgatans förskola/Nattugglan, tas upp vid dagens sammanträde, se §119.”
Ordförande förvägrade mig emellertid denna i Kommunallagen inskrivna rätt. Efter en viss argumentation så ställde ordförande min begäran under proposition. Barn- och utbildningsnämnden avslog min begäran att väcka ärendet med siffrorna 10-1. Frågan om ”behandling i sak ” nu eller vid senare tillfälle togs inte upp.
Barn- och utbildningsnämndens beslut fick följande lydelse (ur protokollet):
”Att information om Björkholmsgatans förskola/ Nattugglan ges och diskuteras under punkten förvaltningschefens information vid dagens sammanträde.”
Jag reserverade mig mot barn- och utbildningsnämndens beslut.
Ordförande påstod senare att jag i och med voteringen hade fått väcka ärendet. Han menade att i och med att nämnden hade vägrat mig att väcka ärendet så var ärendet väckt. För övrigt något som fick mig att tänka på en viss Joseph Heller…
D. Min reservation
Min reservation hade följande lydelse:
”Reservation ärende §119: Initierande av ärende om Strukturell översyn: Förskolor; – Björkholmsgatans förskola/Nattugglan, vid dagens sammanträde, Dnr 2015/54.
Jag reserverar mig mot att Barn- och Utbildningsnämnden inte tillät mig att väcka ärendet om Björkholmsgatans förskola/Nattugglan utan istället beslutade att:
Information om Björkholmsgatans förskola/ Nattugglan ges och diskuteras under punkten förvaltningschefens information vid dagens sammanträde.
I Kommunallagen 4 Kap 17 § står det:
”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”
Kommunallagen har inte några som helst restriktioner inskrivna i denna eller efterföljande paragrafer. Det står som det står, en ledamot får väcka ärenden. Punkt.
Jag tillfrågade innan sammanträdet kommunens juridiska expertis om det kunde finnas några särskilda former eller förbehåll i denna så tydliga rättighet. Jag fick beskedet att denna rätt är ovillkorlig, dvs en ledamot får när som helst, muntligt eller skriftligt, väcka ett ärende i en nämnd.
Den juridiska expertisen tillade dock att:
”nämndens majoritet kan besluta om huruvida beslut ska fattas i sak vid förevarande sammanträde eller ska överlämnas till exempelvis förvaltningen för beredning.”
När jag på sammanträdet väckte ärendet Björkholmsgatans förskola/Nattugglan så förvägrade ordförande mig denna i Kommunallagen inskrivna rätt. Efter en viss argumentation så ställde ordförande min begäran under proposition. Barn- och Utbildningsnämnden avslog min begäran att väcka ärendet med siffrorna 10-1. Frågan om ”behandling i sak ” nu eller vid senare tillfälle togs inte upp.
Ordförande påstod senare att jag i och med voteringen hade fått väcka ärendet. Ordförande menade att i och med att nämnden hade vägrat mig att väcka ärendet så var ärendet väckt. Det är inte utan att man skänker en stilla tanke till Joseph Heller…
Min bestämda åsikt är att varken ordförande eller en nämndsmajoritet kan förvägra mig rätten att väcka ett ärende.
Jag yrkade att ärendet om Björkholmsgatans förskola/Nattugglan skulle uppföras som ärende vid dagens sammanträde.”
E. Laglighetsprövning
Jag vill att Förvaltningsrätten prövar lagligheten i hanteringen av mitt ärende och barn- och utbildningsnämndens beslut.
Vänersborg 2015-11-23
Stefan Kärvling
Inför BUN: Fler planer – kvalitetsarbete och privata utförare
Det ser ut att bli ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) på måndag. Förutom planer, pengar och fritids (se förra bloggen), så är det ännu fler planer på dagordningen…
Så för att vara på den säkra sidan rent tidsmässigt så har inte ordförande Mats Andersson (C) lagt in något dialogmöte på eftermiddagen. Och det är säkert smart. Däremot har ordförande lagt in ett dialogmöte måndagen därpå (14/12) – mellan kl 17.00 och 21.00! Alltså efter en vanlig arbetsdag för nämndens ledamöter… Och det vet jag inte säkert om det är smart. Trötta och kanske slitna ledamöter som efter en hård dags arbete ska diskutera och sätta sig in i det svåra ämnet ”resursfördelningsmodellen”. Som inte är ett helt enkelt ämne även om ledamöterna vore på topp.
Som vanligt ingår en så kallad verksamhetsuppföljning i sammanträdet. Den handlar denna gång om resursanvändning. Inget material skickas ut, utan nämnden får nöja sig med att lyssna på förvaltningens föredragning. Vilken kan vara nog så bra. (Nämnden brukar få material i efterhand.)
Nämnden ska fatta beslut om en uppföljningsplan rörande privata utförare. Det är en plan som föreskrivs av kommunallagen. Planen ska innehålla mål och riktlinjer samt hur dessa ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Planen för hela kommunen ska så småningom antas av kommunfullmäktige. För barn- och utbildningsnämndens del ska inte fristående skolor, förskolor och enskild pedagogisk omsorg vara med, eftersom de är verksamheter med egna huvudmän.
BUN har privata utförare inom tre områden, simundervisning, skolskjutsar och städning. Planen redogör för vilka kravspecifikationer som gäller på dessa områden.
Jag är inte mannen att uttala mig om alla detaljer i planen. Jag noterar emellertid, eftersom jag har en viss erfarenhet av simskoleundervisning under skoltid, att det föreskrivs att det alltid ska finnas minst 2 personer i tjänst under simundervisningen och att dessa ska ha den kompetens som krävs (minst Svenska livräddningssällskapets simlärarutbildning). Fast jag undrar lite varför undervisningen endast får ske under förmiddagar…
Naturligtvis är det viktigt att kommunen, och BUN, följer upp att alla avtal följs. Planen innehåller därför anvisningar också om detta.
Men barn- och utbildningsnämnden ska behandla ytterligare en plan på måndag. Nämnden ska också fastställa:
”plan för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för 2016.”
Och här är det ord och inga visor:
”Varje huvudman samt förskole- och skolenhet inom skolväsendet ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera verksamhet, följa upp och analysera resultat samt utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara de nationella kunskaps- och värdegrundsmål som finns redovisade i Skollagen, läroplanerna och i andra föreskrifter som berör utbildningen. Planen för det systematiska kvalitetsarbetet redogör för hur arbetet ska ske under året. Planen revideras årligen utifrån den uppföljningen som är gjord.”
Att det ska finnas en plan för det systematiska kvalitetsarbetet föreskrivs således av Skollagen.
Det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt. Inte bara för att Skollagen kräver det. Som jag ser det, så handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att planera, följa upp, analysera och dokumentera så att verksamheten utformas på ett sådant sätt att skolans nationella mål uppfylls. Det handlar om att utgå från det som fungerar och identifiera det som behöver utvecklas och förbättras. Var är vi idag och vart ska vi?
I skolans värld är den viktigaste utgångspunkten elevens lärande och utveckling.
Det systematiska kvalitetsarbetet måste därför utgå från elevernas resultat och analysera vad resultaten beror på. Det kan handla om arbetssätt, resurser, klasstorlekar, organisation, schema och kanske förhållningssätt. Det kan också handla om ledarskap, 
kränkningar och mobbing etc. Det som är bra ska behållas. Det som är mindre bra, eller dåligt, ska förändras. Eleverna ska lära sig och utvecklas. Allihop. Det är det här som är statens uppdrag till skolan.
Så enkelt är det. Så svårt är det.
Tyngdpunkten i kvalitetsarbetet ligger alltså ute på förskole- och skolenheterna. Det är förskolechef och rektor som är ansvariga för arbetet. Och förskolechef och rektor har fått sitt uppdrag direkt från riksdagen.
Det är så som jag ser det.
Barn- och Utbildningsnämndens plan för det systematiska kvalitetsarbetet är på 10 sidor. Planen handlar i stort sett enbart om vilket underlag som ska samlas in och hur det ska analyseras. Syftet är:
”att skapa en struktur för huvudmannens uppföljning, analyser och insatser för att utveckla utbildningen.”
Planen är delad i ett antal avsnitt och i varje avsnitt finns följande underrubrik:
”Följande underlag ska vara tillgänglig för analys”
Och så räknas det upp vilka underlag det ska vara. Jag har räknat till sammanlagt 114 underlag!
Det är alltså en otrolig mängd information som ska samlas in.
Det är inte utan att man slås av tanken – till vilken nytta? Är det verkligen värt den arbetsinsats och den tid detta tar för förskolechefer och rektorer och andra? Är all information nödvändig för att Barn- och Utbildningsnämnden och förvaltningen ska kunna utveckla skolan? Hinner skolorna och förskolorna överhuvudtaget med att utveckla sin verksamhet när all denna information ska samlas in?
Jag är tveksam. I varje fall tycker jag inte att barn- och utbildningsnämnden använder speciellt mycket av informationen i det politiska arbetet för att utforma verksamheten på ett sådant sätt att skolans nationella mål uppfylls.
Skolverket har gett ut allmänna råd om det systematiska kvalitetsarbetet (kan laddas ner här). Verket har gjort en skiss på vad som bör ta upp:
”Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls. Något som måste genomsyra alla faser.”
Det står mycket i de allmänna råden, jag nöjer mig med att ta upp en av de punkter som Skolverket går igenom, ”Planera och genomföra utbildningen”:
”Huvudmannen bör
- se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå,
- ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till,
- ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt
- se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.”
Själva arbetet ska utföras på enheterna – huvudmannen ska ge förutsättningarna. I de allmänna råden lyfter Skolverket ett varningens finger:
”Om huvudmannen i för stor utsträckning beslutar på vilket sätt enheten ska genomföra utvecklingsinsatserna är risken stor att rektorer och förskolechefer bara blir förvaltare och inte motorer i utvecklingsarbetet.”
Jag är inte säker på att nämnden hamnat riktigt rätt med sin plan för det systematiska kvalitetsarbetet. 
Det finns för övrigt fortfarande ärenden kvar att behandla för nämnden. Och nu har också de ”extra utskicken” kommit…
Som sagt, det blir ett långt möte.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer