Stefan Kärvlings blogg

Anm. Det här är det andra inlägget om kommunstyrelsens ärenden på onsdag. (Se “KS 1: Samverkan, utbildning och en fastighetsaffär som väcker frågor”.)

Kommunstyrelsen har flera ärenden på dagordningen som väcker frågor. Det handlar bland annat om en konstgåva från Svenska kyrkan, om kommunens banktjänster och om den fortsatta finansieringen av Film i Väst. Men det är framför allt ärendet om förskole- och grundskoleorganisationen som sticker ut. Vad händer egentligen med Rösebo skola?

Kommunen tackar nej till en tavla från Svenska kyrkan

Svenska kyrkan har erbjudit Vänersborgs kommun en oljemålning som gåva. Tavlan är målad av Thage Lundström-Björn (1914-1990) och föreställer utsikten från Skräcklan mot Vänern.

Tavlan är stor. Den är 1,5 meter hög och drygt 3 meter bred. Den har tidigare hängt i en av kyrkorna i Vänersborgs och Väne-Ryrs församling, men har tagits ner på grund av platsbrist. Kyrkorådet har därför beslutat att erbjuda Vänersborgs kommun tavlan utan några villkor.

Kommunen tänker emellertid tacka nej.

Kultur- och fritidsförvaltningen har gjort en konstnärlig bedömning. Där konstateras att tavlan har ett tydligt visuellt uttryck och en lokal motivanknytning. Men den bedöms inte tillföra den kommunala konstsamlingen tillräckligt mycket när det gäller konstnärlig kvalitet, konstnärskapets betydelse eller samlingsmässig relevans. Dessutom är tavlan stor och kräver utrymme för förvaring och hantering. Förvaltningen uppger slutligen också att verk av konstnären vanligtvis säljs för några hundra till ett par tusen kronor på auktion.

Jag är ingen större konstkännare, men jag blir ändå lite fundersam. Vem bestämmer egentligen vad som är bra konst? Är det inte i någon mening upp till betraktaren? Det fick jag i varje fall lära mig i skolan en gång i tiden…

Ska kommunens bank ha kontor i Vänersborg?

Medborgarpartiet har genom Göran Svensson lämnat in en motion om att den bank som hanterar Vänersborgs kommuns pengar och banktjänster ska ha ett fysiskt, öppet bankkontor i kommunen. Svensson vill att kommunen vid nästa upphandling av banktjänster ställer krav på ett bankkontor med möjlighet till personlig service och möten under regelbundna öppettider.

Det är en kreativ idé och ett ganska begripligt önskemål eftersom bankkontoren har blivit allt färre. Många människor, företag och föreningar har svårt att få personlig service när bankerna i allt större utsträckning hänvisar till digitala tjänster och telefonköer.

Kommunstyrelseförvaltningen föreslår emellertid att motionen ska avslås.

Motiveringen är Lagen om offentlig upphandling, LOU. Förvaltningen menar att ett krav på ett fysiskt bankkontor i Vänersborg riskerar att begränsa konkurrensen och utesluta banker som annars skulle kunna erbjuda bra och kostnadseffektiva banktjänster.

Det finns naturligtvis en poäng i det juridiska resonemanget. Kommunen får inte gynna lokala leverantörer framför andra. Upphandlingar måste följa principerna om bland annat likabehandling, icke-diskriminering och proportionalitet.

Men, är det verkligen förbjudet att ställa krav på ett fysiskt bankkontor?

Det tvivlar jag på att det är. Det beror antagligen på om kravet har ett relevant samband med det som upphandlas, om det är lämpligt och nödvändigt för att tillgodose kommunens behov och om det är proportionerligt i förhållande till den konkurrensbegränsning som uppstår.

Det är också viktigt att skilja mellan kommunens behov av banktjänster och invånarnas behov av bankservice. Kommunen upphandlar bank- och betalningstjänster för sin egen verksamhet. Upphandlingen är inte ett verktyg för att garantera att invånarna har tillgång till ett bankkontor.

Eller?

Det finns andra möjligheter. Kommunen skulle exempelvis kunna ställa krav på en personlig kontaktperson, möjlighet till fysiska möten, service på plats vid behov och tillgänglighet för kommunens verksamheter. Sådana krav kan vara relevanta för de banktjänster som kommunen faktiskt köper.

Jag tycker därför att det är lite synd att kommunstyrelseförvaltningen nöjer sig med att föreslå avslag. Det hade varit mer konstruktivt att också undersöka vilka krav på personlig och lokal service som faktiskt är möjliga att ställa.

LOU ska naturligtvis följas. Men lagen borde inte användas på ett sätt som gör att kommunen avstår från att undersöka vilka möjligheter som faktiskt finns.

Film i Väst – vad får Vänersborg tillbaka?

Film i Väst har begärt 1.281.000 kronor i kommunal medfinansiering för 2026. Beloppet innehåller en indexuppräkning med 5 procent jämfört med föregående år.

Kommunstyrelsen har redan avsatt 1.238.226 kronor i sin detaljbudget. Förvaltningen föreslår därför att Film i Väst får det budgeterade beloppet, men att resterande 42.774 kronor avslås.

Det är emellertid inte bara årets belopp som är aktuellt. Förvaltningen föreslår också att Vänersborgs kommuns särskilda medfinansiering av Film i Väst avvecklas från och med 2027.

Film i Väst redovisar flera regionala värden av sin verksamhet. Det handlar om film- och tv-produktioner, sysselsättning, kompetensutveckling och att Västra Götaland profileras. Västra Götalandsregionen står för ungefär 85 procent av bolagets finansiering. Trollhättan och Vänersborg är de enda kommunerna som dessutom lämnar särskild kommunal medfinansiering.

Men vad får Vänersborg tillbaka för sina pengar?

Under 2025 genomfördes två inspelningsdagar och en filmpremiär i kommunen. Under perioden 2021–2025 genomfördes sammanlagt 20 inspelningsdagar här. Det är förstås aktiviteter som kan ha ett värde. Filmproduktion kan skapa efterfrågan på lokala varor och tjänster och ge möjligheter till uppdrag och kompetensutveckling.

Samtidigt konstaterar kommunstyrelseförvaltningen att underlaget inte visar hur stora de ekonomiska effekterna faktiskt är eller i vilken utsträckning de är en direkt följd av just Vänersborgs medfinansiering.

Det är en rimlig fråga att ställa. Om kommunen ska bidra med drygt 1,2 milj kr varje år bör det också gå att visa vad kommunen och invånarna får ut av satsningen. Det räcker inte riktigt att konstatera att det har spelats in film här.

Förvaltningen pekar också på att många andra kommuner i Västra Götaland verkar få del av jämförbara regionala effekter utan att betala någon särskild kommunal medfinansiering. Det tycker jag är viktigt i sammanhanget.

Det finns alltså argument både för och emot fortsatt finansiering. Film i Väst kan bidra till regional utveckling och till att Vänersborg syns i film- och tv-sammanhang. Men kommunen behöver också kunna följa upp den lokala nyttan. Det är den avvägningen som nu ligger bakom förslaget att avsluta medfinansieringen efter 2026.

Ska Rösebo skola stängas eller inte?

Det här ärendet är det som väcker flest frågor hos mig.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beslutade den 12 oktober att föreslå kommunfullmäktige att stänga Björkvägens förskola, Åkaregatans förskola och Rösebo skola från och med den 1 augusti 2027. (Se TTELA ”Nämndens beslut: Rösebo skola läggs ner”.)

När det gäller Rösebo skola är motiveringen bland annat att elevantalet är mycket lågt och att det på lång sikt väntas minska ytterligare. Det går 15 elever på skolan just nu och nästa år slutar ungefär hälften. (När eleverna går ur årskurs 3 börjar de åk 4 i Frändeskolan.) Det innebär, enligt barn- och utbildningsförvaltningen, att 7-8 elever kommer att gå på skolan nästa läsår. Läraren på Rösebo säger emellertid till TTELA att åtminstone tre nya elever ska börja – om skolan är kvar. (Se TTELA “Röseboföräldrar vägrar ge upp – rasar mot kommunen”.) Enligt förvaltningen kostar Rösebo 2-2,5 milj kr extra varje läsår jämfört med om eleverna gick på Frändeskolan.

Förvaltningen pekar även på arbetsmiljörisker med ensamarbete och begränsade kollegiala sammanhang. Dessutom krävs investeringar för att skolan ska kunna fortsätta bedrivas i de nuvarande lokalerna. Underhållsbehovet beräknas till 3,3 milj kr under de närmaste tio åren.

Det föreligger alltså ett förslag om att lägga ner Rösebo skola. Barn- och utbildningsnämndens majoritet, där Vänsterpartiet ingick, står bakom förslaget.

Men…

I kommunstyrelsens beslutsförslag finns två punkter som är svåra att få ihop. I punkt 3 föreslås kommunfullmäktige besluta att stänga Rösebo skola den 1 augusti 2027. I punkt 5 föreslås:

“Mot bakgrund av omfattande renoveringsbehov och verksamhetsanpassningar i Frändefors grundskolor föreslår kommunstyrelsen kommunfullmäktige att avvakta beslut om stängning av Rösebo skola till dess att renovering och verksamhetsanpassning är genomförda av Frändefors grundskolor.”

Det är två olika besked. Det första förslaget innebär stängning sommaren 2027. Det andra innebär att frågan skjuts på framtiden. Det kan tilläggas att punkt 5 naturligtvis inte fanns med i BUN:s beslut. Den återfinns inte heller som ett förslag i kommunstyrelseförvaltningens samlade bedömning av ärendet.

Enligt den planering som finns för Frändefors ska Frändeskolans elever flytta till Dalboskolan den 1 januari 2032. Det innebär att Rösebo skola ska finnas kvar med omkring 10 elever i ytterligare nästan 5 år. Och det till en extra kostnad för BUN på ca 12-13 milj kr för verksamheten samt investeringar på upp mot 3,3 miljoner…

Det är anmärkningsvärt att ett så stort ingrepp i den planerade skolorganisationen hanteras på det här sättet. Först har BUN och förvaltningen gjort ett omfattande arbete med att se över organisationen och anpassa lokalerna till det minskande elevantalet. Förslagen har kompletterats med analyser av befolkningsutveckling, ekonomi, personal, arbetsmiljö och barnets bästa. Nämnder har fått yttra sig och vårdnadshavare har fått komma till tals. Och allt detta arbete för att skapa förutsättningar för ett effektivare resursutnyttjande. Resurser kan frigöras från lokaler och kringkostnader och i stället användas till personal och verksamhet. Det är ett av huvudargumenten bakom hela översynen.

Men om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vill skjuta upp Röseboärendet i flera år, vad händer då med översynen? Hur ska kommunen kunna planera och anpassa skolorganisationen om en del av besluten plötsligt får en annan tidsplan?

Jag kan inte förstå varför just Rösebo ska behandlas på ett annat sätt än vad den genomförda översynen har kommit fram till. Och varför ska det satsas så mycket extra pengar på just eleverna i Rösebo – en satsning som alla andra elever i kommunen får betala?

I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) var det Mats Andersson (C) och Mathias Olsson (SD) som fattade beslutet om att föreslå kommunstyrelsen att fatta detta beslut. Benny Augustsson (S) röstade mot, dvs för BUN:s förslag, medan Henrik Harlitz (M) och Niklas Claesson (M) avstod från att rösta.

Det verkar nästan som om det blivande kommunalrådet Niklas Claesson (M) är så inriktad på att få styra Vänersborgs kommun att han inte bara “ger bort” tre viktiga och strategiska ordförandeposter till Centerpartiet utan också låter Rösebo skola finnas kvar. Och det trots att Moderaterna ända sedan 2012 har velat stänga Rösebo…

Avslutning

Det finns några fler ärenden som jag borde skriva om. Vi får se om jag hinner… Annars får det bli efter sammanträdet. De ärenden som jag tänker på ska nämligen samtliga vidare till kommunfullmäktige för ett slutligt beslut.