Arkiv
Kommunens födelsedag firad!
Idag firades kommunens födelsedag. Eller var det stadens? Svaret är att det var både och. Vänersborgs stad fyllde 380 år och Vänersborgs kommun 50. (Se “Kommunens födelsedag!”.)
Födelsedagen firades med öppet hus på Kommunhuset. I entrén välkomnades alla av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson.
Det var väldigt många besökare i kommunhuset. Frågan är om det inte till och med skulle kunna vara rekord.
Kommunens alla förvaltningar och bolag var på plats. Det var allt från Vattenpalatset och det nybildade bolaget på Halle och Hunneberg till byggnadsnämnden/-förvaltningen till socialnämnden med förvaltning. 
Det var trångt om utrymmet. Socialnämnden hade därför placerats lite offside. Det tyckte i varje fall nämndens ordförande Dan Nyberg, 
men han rådde bot på det. Han tog ett eget initiativ, vilket inte är helt ovanligt för övrigt, och placerade socialens bord mer centralt. ;)
Det fanns många politiker vid montrarna. Nästan samtliga nämndsordföranden var närvarande och oftast även vice ordförandena. Politikerna liksom tjänstepersonerna fick många frågor från kommuninvånarna. Invånarna riktade en del kritik men även beröm och några bad om råd och hjälp. Det är inte alltid så enkelt för invånarna att veta vart de ska vända sig och vem eller vilka på kommunen som är ansvariga. Födelsedagskalaset blev också ett så att säga socialt forum, personer träffades som inte hade setts på länge. Undertecknad bloggare träffade bland annat en
“gammal” elev som nu för tiden jobbar som förskollärare. Sådant är roligt.
Det som lockade besökarna mest tycktes vara födelsedagstårtorna… Det var ständigt fullsatt i kommunhusets cafeteria. Tårtbakelserna gick åt och det visade sig återigen att vänersborgarna är väldigt duktiga på att äta bakelser. Men arrangörerna kände till detta och tårtor och bakelser räckte till. Alla fick en bit och en del även två.
Förutom tårta bjöds det på föredrag, musik, film och information i Bojorten. Kanske skulle man skylta lite tydligare nästa år, det verkade vara några som faktiskt inte hittade till den nya mötessalen. (Eller också stirrade de sig blinda på bakelserna…) Även en barnkör uppträdde i Bojorten och det fick en av förvaltningscheferna att fälla en tår. Det var också en del av barnen som passade på att få ansiktet dekorerat i olika färger. 
Ballongerna lockade också. Det blev för övrigt väldigt höga smällar när en och annan av ballongerna gick sönder. Det fick de vuxna besökarna att hoppa till.
Flera tidigare “kommunlegendarer” firade kommunens födelsedag. I vimlet kunde vi skymta Lars-Göran Ljunggren, Guy Mahlviker, Ann-Britt Fröjd, Mats Nilsson, Christer Zetterberg och Lave Thorell – bara för att nämna några.
Tyvärr hade inte alla kommuninvånare möjlighet att besöka födelsedagsfirandet. Igår fredag ringde en äldre dam från Bovieran på Holmängen till mig. Damen hade inget körkort och hennes make kunde omöjligt gå ända till kommunhuset. Hon upplyste mig om att det inte gick någon buss på Östra vägen på helger. Och inte nog med det. Det fanns ingen kollektivtrafik förbi Bovieran och Holmängens nya stora bostadsområden efter kl
18 på vardagar, och inte heller under sommaren.
Jag trodde knappt mina öron. Det har växt fram ett stort bostadsområde på Holmängen och så ordnar inte Västtrafik med bussar för alla de människor som bor där och som ska flytta dit. Det kommer ju inom ganska kort tid att byggas ännu fler bostäder på området. Dessutom öppnar Holmängenskolan F-6 till hösten, som dessutom inrymmer förskoleavdelningar. Det hör också till saken att den kollektivtrafik som går där, på vardagar före kl 18, har kommit till först efter påtryckningar från kommunen.
Vänersborgs kommun måste ta tag i detta och kontakta Västtrafik. Det krävs ännu starkare påtryckningar. Så här får det faktiskt inte vara, det är en mindre skandal.
Trots bristen på fungerande kollektivtrafik var födelsedagsfirandet en stor succé. Det får knappast plats fler människor i foajén och i cafeterian, men ändå hoppas man att det kommer ännu fler besökare nästa år.
Om jag har räknat rätt så blir det i så fall det 22:a födelsedagsfirandet. Firandet startades nämligen, enligt uppgift, 2003 på initiativ av den dåvarande nyblivne ordförande i kommunfullmäktige Dan Nyberg.
Tack all personal i Vänersborgs kommun som ställde upp och arrangerade födelsedagsfirandet!
Om ett år är det dags igen. Då ses vi!
===
PS. Det finns fler fotografier på kommunens Facebooksida.
Kommunens födelsedag!
Nu på lördag mellan kl 10.00-13.00 firar Vänersborg sin födelsedag. Den firas med öppet hus i kommunhuset och alla gratulanter bjuds på kaffe och födelsedagstårta/bakelse.
Det är en stor dag. Men för vem?
I mitt förra blogginlägg (se “Kommunens födelsedag?”) undrade jag om det var Vänersborgs stad eller Vänersborgs kommun som firade födelsedag. På kommunens hemsida upplyste man nämligen om att Vänersborg fyllde 380 år. Och det är ju helt riktigt, men bara om man menar Vänersborgs stad. Staden Vänersborg grundades ju som bekant 1644. Men det är uppenbarligen inte sant om Vänersborgs kommuns födelsedag skulle uppmärksammas. Vänersborgs kommun fyller nämligen bara 50 år. I varje fall om man firar kommunen som den ser ut idag.
Sedan jag skrev blogginlägget har informationen på kommunens hemsida tagits bort (länken i det förra blogginlägget fungerar inte längre) och en ny inbjudan till kalaset har lagts ut. Du kan hitta inbjudan här – “Kom och fira Vänersborgs födelsedag”. Det står som den observante läsaren noterar inte längre i överskriften att Vänersborgs kommun firar sin födelsedag. Nu står det “bara” Vänersborg… Och då kan det ju inte bli fel. 
Lite längre ner i texten på hemsidan poängteras att Vänersborgs kommun också firar födelsedag. Fast födelsedag firas ju varje år, i varje fall stadens, men i år är det något
speciellt med Vänersborgs kommuns födelsedag:
“Vi firar dessutom att det är 50 år sedan kommunsammanslagningen i Vänersborg. 1974 kom Vänersborg, Vassända Naglum, Väne Ryr, Brålanda, Frändefors och Tunhem att ingå i Vänersborgs kommun.”
50 år, det är jubileum. Vilket efter lite betänketid i kommunhuset alltså uppmärksammas av kommunen… Som sig bör. Kommunsammanslagningen 1974 ska firas.
Och denna gång blev det rätt – nästan… Men bara nästan.
Den gamle historieläraren har nämligen inte kastat rödpennan i återvinningen. Han ser ett litet fel i kommunens text som bör rättas till. (Tillägg kl 20.05: Det här har nu rättats till på kommunens hemsida!) Vassända Naglum gick nämligen samman med Vänersborgs stad redan 1945 och sju år senare, 1952, var det Väne Ryrs tur att bli en del av Vänersborgs kommun. Vänersnäs har också en egen liten historia. 1952 slogs Vänersnäs samman med Västra Tunhem. Vänersnäs närmade sig Vänersborg i etapper så att säga. Det är emellertid riktigt att Vänersborgs kommun fick sitt nuvarande utseende 1974 när Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till en kommun – Vänersborgs kommun.
Men medvetna om den korrekta historien om Vänersborgs kommun så tycker jag att så många invånare som möjligt i Vänersborgs kommun ska komma till kommunhuset i övermorgon för att fira både stadens och kommunens födelsedag. Förutom tårta bjuds det på musik, film och information. Kommunens hemsida meddelar också att barnkören Festis sjunger, att man kan få ansiktet målat och att våra kommunvärdar delar ut ballonger.
Självklart kan alla födelsedagsfirare också träffa kommunens olika förvaltningar och bolag. Och inte minst ett antal politiker, även sådana som inte får arvode för att förgylla firandet med sin närvaro. Det finns tillfällen att ställa frågor, om allt – t ex hur förskolor och skolor fungerar, VA-utbyggnaden, Sikhall, strandskydd, bygglov, äldreomsorgen, arenataket, Juta och konstgräs på kommunens fotbollsplaner. Ja, allt du vill veta om Vänersborgs stad och kommun.
Du ska känna dig välkommen oavsett om du firar Vänersborgs kommuns födelsedag eller Vänersborgs stad. Eller båda.
Kommunens födelsedag?
Lördagen den 27 januari kl 10.00 slår kommunhuset upp sina portar för firandet av Vänersborgs födelsedag. Vänersborg fyller 380 år.
På kommunens hemsida står det:
“Kom och fira kommunens födelsedag”
Det bjuds som vanligt på kaffe och födelsedagstårta/bakelse. I den nya mötessalen Bojorten blir det musik, film och information. Det kommer också att finnas möjlighet att träffa kommunens olika förvaltningar och bolag. Även politiker kommer att finnas på plats, i varje fall från de så kallade betongpartierna. Ordförandena i nämnder och styrelser får som vanligt arvoden för att närvara. Jag antar att det också finns åtminstone några politiker från de andra partierna på plats.
Men är det Vänersborgs kommun som fyller år? Nä, faktiskt inte. Även om man kan få anledning att tro det av rubriken på hemsidan. Det är naturligtvis Vänersborgs stad som fyller år. Vänersborg fick nämligen sina stadsprivilegier den 1 februari 1644 av drottning Kristinas förmyndarregering under den berömde Axel Oxenstierna.
Vänersborgs kommun är av betydligt senare datum. Det var inte förrän år 1974 som Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till en kommun – Vänersborgs kommun. Det innebar stora förändringar för det politiska styret, organisationen, lokalisering och för invånarna. Särskilt för de små kommuner som “försvann” och uppgick i den “stora” kommunen.
1974…?
Men… Det är ju 50 år sedan. 50 år! Guldbröllop. Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda har varit “gifta” i 50 år.
Borde inte det firas? Jo, det tycker i varje fall en brålandabo som har mailat några ledande politiker i kommunen.
“Ni behöver inte svara på detta mail men givetvis är jag nyfiken på svaret varför Vänersborgs kommun valde bort att uppmärksamma och fira kommunsammanläggningen från januari 1974 som en viktig del i Vänersborgs kommuns historia.”
Det går att ana ett visst missnöje från Brålanda, “valde bort”… Varför “glöms” områdena utanför centralorten så ofta bort av ledande politiker och tjänstepersoner i Vänersborg – i Vänersborgs kommun…? Det är lite förvånande. I kommunfullmäktiges presidium, som formellt bjuder in till födelsedagsfirandet, bor två i Frändefors och en i Västra Tunhem…
Brålandabon noterar att många andra kommuner inte glömmer bort att fira kommunsammanslagningen:
“Jag konstaterar att väldigt många kommuner kommer fira 50 år och därigenom har de ett årslångt program om historik, resultat, näringsliv, skola/äldreomsorg, föreningsliv, utmaningar, evenemang, framtid, med mera.”
Brålandabon ger några exempel som:
“valt att fira och kraftfullt uppmärksamma ”födelsedag 50 år 2024″”
Brevskrivaren nämner Kävlinge, Gislaved, Vellinge och Munkedal.
Kommunen borde uppmärksamma ”jubileumsåret” av sammanslagningen. Det hade varit intressant att ta del av ett arrangemang om t ex utmaningarna som 
politikerna ställdes inför 1974. Jag kan tänka mig att det var många och långa diskussioner om alla utvecklingsplaner, strategier, prioriteringar osv.
Kommu… Stadens födelsedagsfirande håller på till kl 13.00, lördagen den 27 januari alltså. På Stadshu… Kommunhuset i Vänersborg…
Välkomna!
PS. Det har senare skett en del ändringar i kommunens inbjudan till födelsedagen. Du kan läsa mer om det i blogginlägget ”Kommunens födelsedag!”.
Sund Sampo lägger ner projektet (4)
Det gick fortare än vad någon kunde ana. TTELA meddelade i eftermiddags att Sund Sampo har dragit sig ur hela projektet i Vargön. (Se TTELA “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”.)
Beslutet togs antagligen i all hast. I natt fick jag nämligen en anonym kommentar till ett av blogginläggen. Kommentaren kom från Matfors, knappt 20 km från Sundsvall. 
Det ser jag på IP-adressen. Kommentaren var skriven som om projektet inte alls var nedlagt. (Jag tänkte besvara kommentaren, men det känns inte meningsfullt nu.)
De förklaringar som ägarna till Sund Sampo ger TTELA visar tämligen tydligt att projektet var omöjligt från början. Och det säger sig själv, en investering på 8 miljarder i Vargön som dessutom skulle betala sig på 3 år…
Ja, det finns mycket att säga, men det var skönt för Vänersborgs kommun att Sund Sampo drog sig ur så snabbt. Hela projektet hade kunnat ta en ända med förskräckelse. Det kunde ha blivit dyrt för kommunen.
Men vad ska jag göra med mina sökningar på nätet? Jag hade ju samlat ihop underlag för ytterligare ett blogginlägg. Hmmm. Jag publicerar dem ändå. Kanske någon i någon annan kommun kan ha nytta av informationen i framtiden – om Sund Sampo dyker upp med en massa storslagna planer…
Här kommer alltså blogginlägg nr 4 – “Sund Sampo – Sverige”. Det är en direkt fortsättning på det förra blogginlägget “Sund Sampo, Tjeckien (3)”.
===
Leif Engelthon bor som framgått tidigare i Sundsvall. Han har en terrängskoter men äger ingen bil. Han har den sista tiden varit mer eftersökt på MrKoll än vanligt. Han uppger på LinkedIn att han arbetar som Research and Development Manager (R & D Manager) på SUND TechCenter. Det jobbet fick han, enligt sin Facebooksida, den 4 februari 2019. Företaget sägs ligga i Pardubice i Tjeckien, men i företagsregistret Penize finns inget sådant företag. En sökning på SUND TechCenter ger inte heller några träffar. Det är märkligt tycker jag. Jag kan inte heller se att Engelthon någonstans förklarar vad det är för företag, byggnad, avdelning eller vad det nu skulle kunna vara.
Det finns ingen förklaring på Engelthons Facebook heller. Men på FB ser jag att han i somras tillbringade en vecka på Sund Sampos kontor i Brno, Tjeckien. Det finns inte någon annanstans uppgifter om att företaget skulle ha ett kontor där.
Leif Engelthon har eller har haft flera företag, inte bara i Sverige utan även i Estland och Lettland. Det är inte alltid tydligt vad företagen sysslar eller har sysslat med. Inte sällan tycks företagen inte ha någon verksamhet alls. Det finns inga anställda, ingen moms redovisas osv. Flera av Engelthons företag har också gått i konkurs. “Företagstrådarna” på nätet är många och långa. En tråd ledde t ex till Delaware, USA.
På LinkedIn skriver Leif Engelthon att:
“Vi på SUND har utvecklat process som är så väl fossilfri som minskar utsläppen med över 90% och samtidigt har ett utbyte på hela biomassan på över 95% till förnyelsebara produkter utöver wellråvaror som bioråolja, etanol, protein m.m.”
Engelthon har nämligen sysslat med att utveckla de miljömässiga processerna (se här):
“in sulfite-based processes, which is my specialist area and what I have worked with for over 25 years.”
Engelthon har alltså arbetat med att utveckla “sulfit-baserade processer” under tiden som han har kört lastbil, startat och lagt ner en mängd företag, varit inne i svampbranschen, rest runt på mässor, hälsat på i alla Sund-företagens kontor osv. Men faktum är att han tillsammans med tre andra personer faktiskt har skrivit och lämnat in någon typ av uppsats eller rapport på Mittuniversitet år 2020. Mittuniversitet har ett campus i Sundsvall så Engelthon har kunnat studera på “hemmaplan”.
Uppsatsen hade titeln “The Sunfite™ biorefinery concept: The response of bagasse in ammonium sulfite pretreatment”. Bagasse är enligt Wikipedia:
“det torra massaliknande fibrösa materialet som blir kvar efter att ha krossat sockerrör eller durra stjälkar för att extrahera deras juice. Det används som biobränsle för produktion av värme, energi och elektricitet samt vid tillverkning av massa och byggmaterial.”
Det går inte att ladda ner uppsatsen, men tydligen är det i denna kunskapen för Sund Sampos idéer och projekt finns. (Tillägg 21/11. Enligt en kommentar [klicka här] har Engelthon inte publicerat något överhuvudtaget. Uppsatsen som nämns är en konferensdokumentation.) På Facebook redovisar Engelthon sitt kemiska kunnande. Kanske är redovisningen en sammanfattning av uppsatsen. Och kanske precis detta som han menade att anläggningen i Vargön skulle syssla med.
“Vart fall, efter mycket slit och ett lång väg vilket jag kan idag titulera mig som en av få experter på sulfitkemi. Vad jag har gjort är att tagit fram inte bara en process utan plattform med olika processer där jag med sulfitkemin löser upp träflisen och utvinna inte bara pappersmassa utan alkohol, protein, vanillin, bioråoljor m.m. Fördelen är att jag har designat hela process plattformen så att man kan utnyttja inte bara stammen utan man kan använda skogsrester och även stubben. Det vill säga 40% mer biomassa än man gör idag och dessutom blir nästan 95% försäljningsbara produkter av hela trädet inkl stubben, och inte som idag knappt 30%.”
Sund Sampo tycks inte ha några produktions- eller försöksanläggningar. Alla adresser som uppges går till typ fastigheter som ser ut som bostadshus. Några adresser kan också vara “virtuella”. På alla adresser jag har kollat finns det inga försöks- eller produktionsanläggningar. Jag har svårt att tro att Engelthon har laborerat och gjort tester i sitt kök. Men det säger ju naturligtvis inte att han inte har forskat och utvecklat tekniken.
Det finns egentligen bara ett företag i “Sund-gruppen” som har funnits en längre tid och som dessutom gjorde en vinst förra året. Det är Sund Service Center AB.
Sund Service Center är ett aktiebolag som bildades redan 1989. Jag kan inte se vem som äger aktierna eller vem som bildade bolaget. Företaget har anmärkningsvärt nog ingen hemsida. Styrelsen består av endast en person Eva Erika Forsberg och hon har en ersättare i styrelsen. Företaget har 2 anställda (styrelsemedlemmarna?) och gjorde ett resultat på +375.000 kr förra året (2022). Bolaget har tre bilar, en BMW, en Audi Quattro och en Cadillac.
I koncernstrukturen nämns företaget Sunfite AB. Företaget fanns också med i titeln på Engelthons uppsats från Mittuniversitetet. Företaget verkar inte finnas, inte en enda träff på Google eller på företagssidorna. Däremot står det på högersidan i Googles sökfönster:
“Sunfite Ab har tillfälligt stängt.”
Var Google har fått denna uppgift ifrån vet jag inte. Det känns lite typiskt för flera av sökningarna, de rinner typ ut i sanden. Jag blev dock lite förvånad över att Sunfite AB fanns kvar i Sund Service Centers redovisning. (Tillägg 21/11. Enligt kommentaren ovan [klicka här] finns det inte och har inte funnits något skyddat varumärke som heter Sunfite.)
===
Det var det blogginlägg jag hade tänkt publicera om inte TTELA meddelat att Sund Sampo hade dragit sig ur projektet i Vargön. Jag hade i och för sig skrivit en avslutning också men den blev alldeles för inaktuell efter eftermiddagens besked.
Därmed är historien Sund Sampo slut. Den var kort men lärorik, inte bara för mig hoppas jag. Kanske har även Vänersborgs kommun lärt sig något inför framtiden – om något låter för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.
PS. TTELA arbetar vidare med Sund Sampo. Idag, onsdag den 15 november, har TTELA ytterligare en artikel på sin hemsida – ”Brottsdömd stod bakom miljardplanerna i Vargön”. Den är läsvärd.
Anm. Se också ”TTELA och Sund Sampo”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Sund Sampo, Tjeckien (3)
Det finns flera företag som har namnet Sampo. De flesta av dem kommer från Finland, vilket inte är så konstigt eftersom Sampo är en slags magisk artefakt i finsk mytologi (Kalevala). På tjeckiska betyder Sampo, om man sätter en liten krumelur över “s”:et (šampo), helt enkelt schampo. Det enligt Google Översätt som också översätter Sund Sampo till “ta av schampot”. Översättning låter inte helt korrekt… En teori kan annars vara att Sund i företagsnamnet (-namnen) beror på att de båda ägarna, Eva Forsberg och Leif Engelthon, kommer från eller bor i Sundsvall.
De förändringar som enligt det tjeckiska företagsregistret Penize hände företaget Sund Group och Sund Sampo den 7 september i år bekräftas av VD Eva Forsberg på LinkedIn.
”Vi har nu en ny VD för Sund Sampo s.ro (Tidigare SUND Group)
Välkommen till oss Ondrej Motyka
Roligt att du vill följa med oss på vår resa att bana ny väg inom industrin.”
I en annan kommentar på LinkedIn skriver Forsberg att hon blivit styrelseordförande på Sund Sampo. Jag antar att samma person kan vara både ägare, VD och styrelseordförande, även om det inte är helt vanligt, i varje fall inte i ett storföretag.
Sund Sampo har enligt Penize gatuadressen Jana Palacha 363 i den tjeckiska staden Pardubice, den stad där TTELA uppger att huvudkontoret ligger. Det är 12 mil mellan Pardubice och huvudstaden Prag. Företaget flyttade dit från Prag den 16 maj 2022.
På den uppgivna adressen ligger ett, som det verkar, bostadshus. Det är lite svårt att se på Google Maps eftersom det verkar vara en renovering på gång, skynken döljer huset. Det visar sig vara en fastighet som ägs av ett företag som heter PPink.
PPink hyr ut kontor i huset. Det är av fotografierna att döma fina kontor i olika storlekar och det verkar som om flera företag huserar i kontorshotellet. PPink har även en annan service för intresserade företag. PPink kan ordna “virtuella affärsadresser”…
PPink skriver om sin “produkt” (översatt från engelska):
“Vill du starta ett företag och behöver ha ett officiellt säte för ditt företag utanför din bostadsort? P-PINK erbjuder möjligheten att placera din företagsadress på vår adress mitt i centrala Pardubice. Om din post når oss kommer vi omedelbart att vidarebefordra den till den adress du angett.”
Det innebär alltså att företag kan ange denna adress i Pardubice som sin kontorsadress utan att ha ett kontor där. Post som kommer till företagets brevlåda vidarebefordras direkt till den adress som företaget ifråga har uppgett till P-Pink.
Huruvida Sund Sampo har ett fysiskt kontor på Jana Palacha 363 i Pardubice eller bara en virtuell adress dit kan jag inte få reda på. Men det är ju inte särskilt praktiskt kan man tycka att de två ägarna, som åtminstone har bott tillsammans i Sundsvall, har ett kontor i Tjeckien. Men det kanske finns andra fördelar med att ett företag är registrerat och “lokaliserat” i Tjeckien…?
Det verkar i varje fall inte som det finns någon skylt på huset eller på skynkena som upplyser om att Sund Sampos huvudkontor ligger här. (Däremot kan jag se en skylt med EU-flaggan.)
Den nye VD:n på Sund Sampo sedan den 7 september i år är alltså Ondřej Motyka. Han verkar vara ganska ny i företagsvärlden. Det tycks dock som om han har sysslat med försäkrings- och mäklarverksamhet. (Se här.) Uppgifterna om Motyka är knapphändiga och på Facebook är han mycket sparsam med uppgifter om sig själv. Och det behöver inte vara fel.
Motyka är från staden Český Těšín som ligger vid gränsen till Polen och där verkar han fortfarande vara bosatt. Han har spelat tennis i sin ungdom och 2021 gjorde han ett till synes avancerat arbete på det tekniska universitetet i Brno. Det är en avhandling i ämnet processteknik och den handlar om surt vatten och hur det ska “strippas”. 
Det är Googles översättning (avhandlingen är på tjeckiska) och jag vet inte vad det betyder i det här sammanhanget. (Se här om strippning.) Jag skulle gissa att det handlar om att ändra vattnets PH-värde, men ett avsnitt i arbetet beskriver avskiljning/rening av avloppsvatten. Hur som helst beskrivs det på institutionens sammanfattning som ett alltigenom teoretiskt arbete. Motyka gjorde simuleringar i särskilda program, arbetade med layout-ritningar samt förberedde datablad.
Ägaren till Sund Sampo Leif Engelthon (tillsammans med Eva Forsberg) har många strängar på sin lyra. Han har bland annat ett förflutet i åkeribranschen.
Den 23 december 2009 skriver Sundsvalls Tidning om Leif Engelthon. (Se ”Utan pengar i två månader – nekas ersättning av Försäkringskassan”.) Engelthon var chef i åkeriet Systemtransport i Matfors. Det verkade också som om han själv körde lastbil eftersom han säger till Sundsvalls Tidning:
”Jag ramlade av ett lastbilsflak och fick en kotkompression i ryggen. Så jag tar mig inte ens in i lastbilshytten. Men hon på Försäkringskassan ansåg att jag fått ryggskott.”
Jag vet inte om det var på grund av ryggen men nästa gång jag stöter på Leif Engelthon i Sundsvalls Tidning så var han på väg in i svampbranschen. Han skulle starta en svampodlingsindustri. Sundsvalls Tidning rapporterade den 29 augusti 2013 (se Sundsvalls Tidning “Vi siktar på att bli störst i Norden”) att Engelthon skulle leverera flera hundra ton svamp, maitake, shiitake, ostronskivling och champinjoner, till grossister i norra Sverige:
“Nu tar man ett rejält kliv framåt och siktar på att bli största svampodlingen i Norden. En storskalig odling på flera tusen kvadratmeter håller på att växa fram i Viskananstaltens gamla verkstadslokaler.”
Ett halvår senare, den 1 mars 2014, kunde man i samma tidning läsa (se Sundsvalls Tidning “Odlingen är avslutad”):
“Visionerna om Nordens största svampodling var stora. Nu står lokalerna åter tomma.”
Enligt uppgift var Viskanområdet, där svampodlingen skulle ligga, ett Leader-område, dvs ett område med “extra tillgång” till bidrag av olika slag…
Engelthons företag som var “involverat” i detta projekt hette Nordic Mushrooms. Det är ett finskt företag som finns än idag – se “Nordic Mushrooms”.
Huruvida Engelthon verkligen jobbade för eller var typ delägare i företaget går inte att få reda på. TTELA uppger att Sund Sampo har ett kontor i Finland. Det kanske är det här företaget som avses. Det går nämligen inte att hitta något kontor för Sund Sampo i Finland.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Sund Sampo?? (2)
Ett tjeckiskt företag som heter Sund Sampo ska investera för 8 miljarder i Vargön. (Se ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”.)
Sund Sampo? Vad är det för ett företag?
Den första Google-sökningen av Sund Sampo gav nästan bara träffar från Tjeckien. Och det var ju naturligt, det är ett tjeckiskt företag. Jag fick upp flera sidor från Penize. Det betyder “pengar” på tjeckiska och är ett slags register över tjeckiska företag. På Penize hemsida kan man få en mängd uppgifter om tjeckiska företag och naturligtvis också om Sund Sampo.
Den tjeckiska hemsidan berättar att Eva Forsberg och Leif Engelthon är ägare till Sund Sampo sedan den 17 september 2021. Eva Forsberg är även företagets VD. Hon uppges bo på en adress i Sundsvall, men enligt Birthday.se bor hon inte där. Det gör däremot Leif Engelthon, han har bott där sedan 2016. Forsberg är enligt Hitta.se folkbokförd i Kvissleby. Där fick hon alldeles nyligen överta sin pappas villa. (Se Sundsvalls Tidning “Ny ägare till villa från 1926 i Kvissleby”.) Eva Forsberg har emellertid innan flytten till Kvissleby bott tillsammans med Engelthon. Det visar en sökning på Google. Men det är naturligtvis inget konstigt, det tillhör deras privatliv.
Eva Forsberg och Leif Englethon, som är eller har varit sammanboende i Sundsvall, startar alltså ett gemensamt ägt företag som de registrerar i Tjeckien…
Det finns ytterligare en person som tituleras VD i Sund Sampo, Ondřej Motyka. Det är en yngre tjeckisk man från staden Český Těšín. Han tillträdde posten den 7 september i år.
Penize anger att Sund Sampo har angett följande verksamhetsområden:
“Verksamhetsområden: Tillhandahållande av tjänster för boskap, trädgårdsodling, dammodling, skogsbruk och jakt Aktivitet av skogsförvaltning och utarbetande av skogsvårdsplaner och konturer Diagnostik, undersökning och konsultverksamhet inom växtpollinering och reningsanläggningar, växtprodukter, föremål och mjölkningsanläggningar mot skadliga organismer växtskyddsspray eller biocidspray Lagring av reproduktionsmaterial av skogsträd och kartong samt varor från olika material Tillverkning av konstgödsel Tillverkning av navigation, navigering, optik och fotografisk utrustning och apparater Tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och tillverkning och reparation av elektriska maskiner, utrustning och elektronisk utrustning som arbetar vid lågspänning Tillverkning av maskiner och utrustning Motor- och släpfordon och karosser Förmedling av handel och tjänster Partihandel och detaljhandel Lager, förpackningsvaror, färghantering och transporttekniker Uthyrning och uthyrning av lös egendom Rådgivnings- och konsultverksamhet, utföra expertstudier och bedömningar Projektering av elnät Forskning och utveckling inom natur- och teknikvetenskap eller samhällsvetenskap Provning, mätning, analys och reglering”
Det är onekligen en imponerande och mycket varierad lista av verksamheter. Det är allt från ”dammodling” och ”växtpollinering” via ”partihandel” och ”färghantering” till ”tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och maskiner”.
Enligt TTELA har Sund Sampo 33 anställda. Det verkar vara få anställda med tanke på allt företaget sysslar med. Det står emellertid inget på Penize om antalet anställda, såvida inte Google Översätt översätter lite fel när den upplyser läsaren om att företaget har två “medlemmar”. 
Den mest iögonfallande uppgiften på företagssajten är emellertid att Sund Sampos kapital uppgår till 20.000 tjeckiska kronor. I dagens valutakurs är det endast ca 9.500 svenska kr… 9.500 kr? Stämmer verkligen detta? Företaget ska ju investera 8 miljarder i Vargön. 8.000.000.000 kr!
Jag sökte vidare…
Penize innehåller mycket information. Tillsammans med Google Översätt och Google Maps kan man fördjupa den ytterligare.
Den 7 september i år hände enligt Penize flera saker med Sund Sampo:
- Ondřej Motyka blev verkställande direktör
- Motyka och Eva Forsberg representerar som VD:ar Sund Sampo var och en för sig och får också agera självständigt för företagets räkning.
- SUND Group s.r.o. byter namn till SUND SAMPO s.r.o.
Det är intressant att så många förändringar skedde i företaget strax innan de stora investeringsplanerna i Vargön avslöjades.
Namnbytet är intressant. Det är svårt att hitta uppgifter om Sund Sampo på nätet, kanske skulle mer information hittas om man sökte Sund Group. Sund Group var alltså företagets namn fram till för lite drygt 2 månader sedan.
Sund Group visade sig vara ett “upptaget” namn, det finns ett tyskt företag som har det namnet. Det tyska företaget verkar inte ha några som helst kontakter med det tjeckiskregisterade företaget ägt av två svenskar.
Det finns dessutom ett svenskt företag i Helsingborg som heter Sund Group AB. Det är verksamt inom “tillverkning av lagad mat och färdigrätter”. Bolaget är ett aktiebolag som varit aktivt sedan 2020. Jag förstår inte hur företag i Sverige, eller Europa, kan tillåtas ha samma namn. Jag tror ärligt talat att företag inte kan ha det…
Det finns ingen hemsida för Sund Group. Det ser inte ut som det har gjort det heller, men det är svårt att veta säkert. Engelthon har på sin LinkedIn en webbadress som inte fungerar. Sökningen på Google ger dock en träff på Sund Group. Den leder till en hemsida som tillhör Paper Province. På sidan presenteras Sund Group:
”Sund Group är ett mångsidigt GreenTech-företag och en leverantör av banbrytande sulfitbaserade bioraffinaderilösningar.”
Sund Group påstår att företagets plattform bland annat kan:
”reducera utsläpp vid kemikalieåtervinning genom att skapa en process som är fri från förbränning, helt sluten och cirkulär. Vilket har kunnat reducera utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar med upp till 99 procent jämfört med andra system som finns på marknaden idag.”
Det låter nästan för bra för att vara sant…
Webbadressen till Sund Group, som anges på Paper Province hemsida, är en annan än den på LinkedIn. Men den här webbadressen fungerar inte heller…
”Det finns alltså ingen hemsida för Sund Sampo eller Sund Group, dvs Eva Forsbergs och Leif Engelthons företag. Det är anmärkningsvärt att ett företag som planerar en investering på 8 miljarder, i Vargön, inte har det.”
Det skrev jag i lördags.
När jag tog en extra koll klockan 21.45 i lördags kväll (ja, jag vet att jag har underliga vanor…) så fanns det helt plötsligt en hemsida. Otroligt. Den fanns inte några timmar tidigare! Sund Sampo har från lördag eftermiddag/kväll den 11 november 2023 en hemsida – klicka här.
Jag tycker mig märka att hemsidan är nygjord, och i all hast. Hemsidan består av enbart två sidor med information. De två sidorna finns på svenska, engelska och tjeckiska. Det står inget om den stora satsningen i Vargön…
Sund Sampo profilerar sig som ett konsultföretag som kan förmedla teknisk kunskap. Innehållet är för övrigt ganska allmänt hållet. Hemsidan framhåller vikten av miljötänk. Och visst, det är viktigt. Det är emellertid svårt att utifrån hemsidan tänka sig att Sund Sampo ska skapa ett bolag för produktion, Wargon, som ska investera 8 miljarder i en liten ort i Västra Götaland…
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo, Tjeckien (3)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)
I veckan som har gått har alla vänersborgare fått ta del av en fantastisk nyhet. En av världens största industrisatsningar i sitt slag kanske ska göras i Vargön. Det är det tjeckiska företaget Sund Sampo som har lämnat in en förfrågan till Vänersborgs kommun om att etablera verksamhet i Vargön. Företaget har nämligen planer på att investera i en anläggning i Wargöns innovations- och industripark, dvs det gamla hamn- och industriområdet. TTELA skrev om satsningen i torsdags (se TTELA “Sund Sampo: Satsningen i Vargön en av de största i världen”) och i fredags intervjuade P4 Väst kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se P4 Väst “Kommunalrådet om megaprojektet på lilla orten: Fantastiskt”).
Reaktionerna är översvallande. Kommunen tycks genuint intresserad, och kanske till och med applåderar satsningen. Kommunen ser framför sig att köpet av området 2010 äntligen ska betala sig. Då köpte Vänersborgs kommun hamnområdet i Vargön för 16,7 milj kr och investerade sedan ytterligare 22 miljoner i gator, VA etc. På LinkedIn gratulerar olika lokala företagare Sund Sampo och tycks sträcka ut en hand för framtida samarbete. Även på Facebook hittar vi många positiva människor. Och det kanske inte är så konstigt.
TTELA skriver:
“Planerna på ett bioraffinaderi i Vargön är gigantiska. Fabriken beskrivs av företagets kontaktperson, Leif Engelthon, som en av de största i världen av sitt slag och att bygga anläggningen beräknas kosta 8 miljarder kronor. Om sju år ska en miljon ton produkter om året produceras och 500 nya jobb skapas.”
Det skulle betyda oerhört mycket för Vänersborgs kommun och för hela området om dessa planer gick i lås.
TTELA fortsätter att i artikeln beskriva vad Sund Sampos bioraffinaderi i Vargön ska producera:
“Det handlar om flera olika produkter. Största volymen utgörs av dissolvingmassa som används till textilier, djurfoder, förtjockningsmedel, pigment, kemikalier och sprängämnen. Men även bioråolja, hydrocoks, pekiloprotein och konstgödsel ska komma ut från fabriken.”
TTELA uppger att bioraffinaderiet ska tillverka en miljon ton produkter om året och både produkterna och tillverkningsprocesserna ska vara miljövänliga. Det är helt i samklang med den vision som kommunen har för området i Vargön.
TTELA beskriver företaget bakom den gigantiska satsningen. Sund Sampo har 33 anställda och huvudkontoret ligger i Pardubice i Tjeckien. Företaget har fler kontor i Tjeckien och även kontor i Hudiksvall och Finland. Sund Sampo ska dock inte stå för investeringarna, fortsätter TTELA, utan ett särskilt företag ska bildas, Wargon. Wargon ska bestå av industriföretag som både blir leverantörer av råvaror och kunder till produkterna. Det är emellertid inga andra svenska företag inblandade, utan det handlar om europeiska och utomeuropeiska industrier. Allt enligt TTELA.
Investeringen på 8 miljarder kr ska skapa 500 nya arbetstillfällen. Dessutom ska ett renseri och upplag byggas upp i Grunnebo eftersom det finns ytor där och det är nära till hamnen i Uddevalla. I Grunnebo ska det också uppföras ett kraftverk i egen regi.
TTELA avslutar med att konstatera att företagets kontaktperson Leif Engelthon räknar med att investeringarna ska vara intjänade på tre år.
På LinkedIn bekräftar Leif Engelthon uppgifterna från TTELA och uttrycker sig som om allt är bestämt, även om det är mycket arbete kvar:
“Tänkte ge en glad nyhet, där SUND SAMPO med industripartnern WARGONS kommer att bygga en av världens största bioraffiader med SUND SAMPOs teknologiplattform som har utvecklats i snart 30 år.
Investeringen är på över 700 miljoner euro och industrin förväntas starta 2030, där produktionen kommer att uppgå till cirka 1 miljon ton säljbara gröna produkter. Klimatmässigt kommer vi att binda 3 miljoner ton CO2 och skapa 500 nya gröna jobb.
Men det finns fortfarande mycket arbete att göra innan det första spadtaget tas.”
Det låter fantastiskt, vilket lyft det skulle innebära för Vänersborgs kommun om Sund Sampo förverkligar sina planer i Vargön. Det låter nästan för bra för att vara sant.
Men så börjar man fundera. Och tänka ett varv till. Det börjar poppa upp flera frågor… Och på äldre dagar har man lärt sig – låter det för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.
Hur ska ett okänt tjeckiskt företag med 33 anställda utan produktion kunna investera 8 miljarder kronor? Och varför i Vargön? Det är ju bara utländska företag som ska stå för kapitalet, inga svenska, och det är samma företag som ska köpa produkterna… Varför investeras det då överhuvudtaget i Sverige? Och i Vargön när hamnen som ska användas ligger i Uddevalla? I ett gammalt industriområde fullt av föroreningar. Och ett kraftverk i Grunnebo?
Och produktion av dissolvingmassa? Men det är ju inget nytt. Det produceras av en mängd företag i Sverige och världen t ex av Domsjö, Södra (Södra Skogsägarna) och Stora Enso.
Uppgifterna till kommunen och TTELA reser en rad frågor och funderingar. Det är vad jag förstår också ett antal vänersborgare som har ägnat några timmar under helgen åt att söka efter fakta på nätet. Sökningar som i mitt fall gjorde att tveksamheten till uppgifterna om företaget och den stora investeringarna ökade alltmer.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo?? (2)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Vad händer på Torget och i Plantaget?
Efter att jag hade publicerat bloggen om Juta igår onsdag (se “Överklagandet till Mark och Miljö”) tittade jag på TTELA:s hemsida efter senaste nytt från Vänersborg. Jag fastnade direkt för rubriken (se TTELA):
“Vänersborgarnas röster: ”Det vill vi se på Torget””
De båda “korvkioskerna” på Torget, kända som Grill-Ivar och Göstas Grill, står ju tomma och igenbommade sedan en tid tillbaka. Özgür Canavar var den som senast hade kontraktet och hyrde då båda byggnaderna av kommunen. Han var inte glad när TTELA intervjuade honom (se TTELA 29 juni – “Özgür driver kioskerna på torget i Vänersborg – kastas ut”):
“De bara lägger ner hela skiten och säger att det bara är att tömma lokalerna och gå vidare.”
Canavar tyckte inte att kommunen hade skött det hela som den borde. Men nu har kommunen hur som helst sagt upp avtalet. Det berättade TTELA för en vecka sedan. (Se TTELA “Torgets gatukök stängda – så ser planerna ut för kioskerna”.)
TTELA skrev:
“Bakgrunden är att den ägare som under den senaste tiden haft kontrakt för att driva båda gatuköken, har överlåtit verksamheten. Avtalsbrott, menade Vänersborgs kommun och avslutade kontraktet.”
Nu tittar kommunen på hur en upphandling ska utformas.
“Vi vill göra någonting bra, där båda byggnaderna är i drift”
Det sa förvaltningschef Andreas Knutsson på samhällsbyggnadsförvaltningen till TTELA. Det är vad jag förstår tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen som har hanterat hela processen, som kontrakt, uppsägning osv. Det verkar också vara de som planerar framtiden. Jag kan inte se några politiska beslut.
Olle vill se en glassbar på torget.
Till sommaren ska förhoppningsvis upphandling, tilldelning, nya kontrakt osv vara klara och de båda byggnaderna i drift. Det hoppas kommunen trots att det inte blir någon ombyggnad av de två gatuköken. Förvaltningschef Knutsson till TTELA:
“Det finns det inte pengar för.”
Vad det blir och om det blir något annat än gatukök vet ingen i nuläget. Därför ger TTELA alla vänersborgare chansen att lämna förslag på vad de vill se på Torget i framtiden. Fantasin är som vanligt stor bland invånarna. Det föreslås allt från gatukök, så klart, och foodtrucks till polisstation och en filial för NATO. Jag reagerade dock på att någon tyckte att:
“där ska man kunna köpa med sig varm choklad till skridskobanan på vintern.”
Men tyvärr, det blir ingen is i Plantaget i år. Kommunen har inte råd. Isen har kostat omkring en halv miljon kronor varje år, förra säsongen var den exakta siffran 489.000 kr. Med en inflation på 10% skulle priset hamna på ungefär 540.000 kr. Enligt kommunen tillkommer kringkostnader, t ex markbädd, staket, daglig skötsel och strömförbrukning/avgifter, så den totala kostnaden skulle hamna på omkring 800.000 kr. Kringkostnader har det naturligtvis funnits varje år. Med andra ord, isbanan i 
Plantaget skulle bli ca 50.000 kr dyrare i år än tidigare. Men då finns det också andra aktörer, t ex näringslivet, Forum, Visit och fastighetsägare, som kan vara med och sponsra.
Igår fick jag Vänersborgs Söners Gilles årsskrift i min hand. Som vanligt prioriterade jag Lars Salonens som vanligt mycket underhållande och humoristiska årskrönika. Salonen skriver:
“Isbanan i Plantaget blev sensationellt lyckad. Att locka barn och unga till den typen av fysisk aktivitet är väl satsade pengar. Hoppas verkligen på fortsättning då det dessutom ger en härlig underhållning åt pensionärerna som sitter på de gula bänkarna och matar duvor.”
Barnbarnet Olle från Värnamo och jag har varit regelbundna besökare under de tre åren som isen har spolats upp i Plantaget. Och det var lite som Lars Salonen beskrev, en av oss åkte skridskor 
medan den äldre tittade på. Dock utan att mata duvor (vinterhalvårets fiskmåsar). Det som har varit utmärkande under dessa tillfällen, det är hur många barn och vuxna med utländsk bakgrund som lånade skridskor och prövade på skridskoåkning. Det kanske var första gången någonsin som de har haft möjlighet att pröva på denna ädla sysselsättning. Isrinken har definitivt också bidragit till en ökad trivsel och trygghet i centrum.
Jag håller med Lars Salonen att isen i Plantaget var väl använda pengar. Min uppfattning är att kommunen skulle ha satsat på en isbana i Plantaget i år också.
Det tycks som om kommunen drar åt svångremmen på många av de satsningar som ger kommuninvånarna lite extra glädje i livet och aktiviteter som ger ungdomarna lite extra glädje på loven. Det blir ju inte heller någon ljusfestival i år, även det blir för dyrt. Och Hallevibadet vill inte kommunen driva vidare. Det ville samhällsbyggnadsförvaltningen omedelbart riva. Nu visade det sig emellertid att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden sa nej till detta förra veckan.
Det är inte utan att besparingarna kan kännas något frustrerande och förvirrande. Kommunen gjorde ett överskott 2020 på 161 milj kr, 2021 på 185 milj, 2022 på 180 milj och i årets prognos hamnar kommunens överskott på 67 milj kr. På de senaste 4 åren gör alltså kommunen ett överskott på sammanlagt 593 milj kr…
Men kommuninvånarna ska inte misströsta. Det planeras ett “Vinterland” i Plantaget. Jag citerar ett beslut från den 20 oktober av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Tidigare isbana ersätts med en vintrig lekplats med trevlig inramning, likt den som var med isbanan, med staket som inramning samt belysning. Vinterlandet ska vara utrustat med snö, mini-granar och diverse dekoration och utsmyckning. Huvudaktivitet i vinterlandet ska vara en karusell som kommer bemannas av kommunvärdarna på utsatta tider. Därtill röda bodar med möjlighet att bjuda på glögg/pepparkakor, viss försäljning av föreningar och bänkar med sittdynor till fikasugna besökare.”
Ordförande Augustsson fattade beslutet som även innefattar att kommunen satsar 100.000 kr på projektet.
Kommunen ska även satsa drygt 20 milj kr på att åtgärda arenans tak nästa år. Det innebär att invånarna kan fortsätta att åka skridskor några timmar i veckan i arenan, inte bara denna säsong, utan förhoppningsvis några år framåt. Och förutom nya nödvändiga investeringar, efter taket behöver åtskilligt annat repareras och renoveras, så kostar arenan upp mot 20 milj kr netto varje år.
Man ska inte heller glömma att kommunen också årligen satsar 10 milj kr på Vattenpalatset. Det innebär bad även vintertid. Vattenpalatset står också alltid på schemat när barnbarnet hälsar på. Då sitter dock inte farfar på någon bänk utan återfinns istället i vattnet – och deltar i aktiviteterna.
Så visst satsar kommunen på fritidsaktiviteter, i varje fall i stadens centrum. Vi ska inte heller glömma att hela denna vecka pågår kulturveckan. Det finns, och har funnits, en hel del aktiviteter. Programmet finns för övrigt på kommunens hemsida. Och tidigare i oktober gick Hållbarhetsveckan av stapeln.
Och sist men inte minst – på lördag är det OKTOBERMARKNAD!!!
Lutz Rininsland (V) inviger scenen 2014.
…med den årliga dragningen på VHC:s billotteri. Och återigen stiger förhoppningarna, tre bilar ska lottas ut…
Vänsterpartiet deltar också på marknaden. Vi kommer att stå på Sundsgatan, alldeles bredvid Lundborgs, mellan kl 09.00-15.00. Har du några frågor, synpunkter eller bara vill diskutera något i kommunen så är du välkommen.
PS. Kom ihåg att centrala delar av Vänersborg stängs av på lördagen. Det kan bli svårt att köra bil i eller genom centrum. Läs mer i TTELA:s papperstidning.
KF (18 okt): Ska inte politikerna styra kommunen?
Om barn- och utbildningsnämndens sammanträde på måndagen var långt (se “Rapport från BUN 16/10”), så var fullmäktiges desto kortare. Knappt 2 timmar höll förhandlingarna på.
Och det var lugnt och stillsamt. Det var bara under ett ärende som det hettade till. Och det var inte helt överraskande när en VA-fråga diskuterades, vatten och avlopp alltså…
Sammanträdet innehöll emellertid en nyhet. Den som lämnade in ett medborgarförslag fick för första gången tillfälle att presentera sitt förslag muntligt. Det utnyttjades av mor och dotter som hade lämnat in var sitt förslag. 
Mamma Annica hade lämnat in ett förslag om att införa “Vägg av vänlighet” och dotter Anna-Lisa ett förslag om “skyltar med positiva meddelanden runt om i kommunen”. (Se “Kommunfullmäktige 18/10”.) De båda presenterade förslagen med den äran. De fick också uppskattande applåder av ledamöterna. Mest uppskattad var naturligtvis presentationen från 9-åriga Anna-Lisa. Vad månde det bliva av denna tjej? Politiker…?
Inom ett år ska medborgarförslagen behandlas och ett beslut meddelas.
Kommunfullmäktige beslutade enligt kommunstyrelsens förslag när det gällde medborgarförslagen om belysning vid rugbyplan på Sportcentrum, om minnessten för att “hedra våra Veteraner i fredens tjänst” och om ökad tillgänglighet till biblioteket i Vänersborg. (Jag har beskrivit medborgar- och beslutsförslagen i bloggen “Kommunfullmäktige 18/10”.)
Sedan var det då motionen från moderaten Tor Wendel. Wendel yrkade i motionen på att det utreds om det vore lämpligare att nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.
Madelaine Karlsson (S) inledde debatten. Hon redogjorde för samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ståndpunkter. Nämnderna och förvaltningarna var negativa till motionen och ville avslå den. Karlsson delade den uppfattningen. Hon föreslog att motionen skulle anses besvarad.
Nämndernas och Karlssons viktigaste argument var att det inte är lämpligt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden som tillsynsmyndighet ska ha en drivande roll i att föreslå fullmäktige var verksamhetsområden ska inrättas. Karlsson undrade om det ens var lagligt… Slutsatsen var därför att nuvarande ordning är 
mest lämplig, dvs att det ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen att föreslå inrättandet av verksamhetsområden. Och att miljö- och hälsoskyddsnämnden kan bidra med kunskap och vägledning. Madelaine Karlsson (S) menade att förvaltningarna inte skulle komma fram till något annat i en ny utredning eftersom de redan har svarat på motionen.
Det här skulle senare under kvällen upprepas av fler socialdemokrater, och Bo Carlsson (C).
Motionären själv, Tor Wendel (M), tyckte att visst vore det enkelt om kommunfullmäktige alltid gjorde som nämnderna föreslog, men kommunfullmäktige är ju:
“det ytterst högsta beslutande organet.”
Eftersom inrättandet av verksamhetsområden är kraftfulla och tvingande beslut måste fullmäktige verkligen vara säkra på, menade Wendel, att vi kan åberopa att alla förutsättningar för verksamhetsområden är uppfyllda.
Wendel menade vidare att det fanns en motsägelse i svaret från Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Samtidigt som nämnden ansåg att det var olämpligt, eftersom nämnden var tillsynsmyndighet, var det väldigt viktigt att nämnden var med och jobbade med vattentjänstplanen, där syftet är att planera för framtida verksamhetsområden. Tor Wendel (M) påpekade att många kommuner gör som hans motion syftar till. Det finns dessutom kommuner som låter ett kommunalt bolag genomföra det praktiska VA-arbetet, efter att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde.
Det här fick fullmäktige i slutet av debatten ett mycket konkret exempel på när Dan Åberg (M) gick upp i talarstolen. Åberg hade nämligen varit ordförande i det lokala energibolaget i en annan kommun. Bolaget hade ansvar för VA-frågorna:
“Men vi (dvs bolaget; min anm) hade inte beslutsmakten givetvis om var verksamhetsområdena skulle vara. Det var miljö- och byggnämnden i den kommunen som hade det ansvaret.”
Dan Åberg var förvånad över de styrande partiernas inställning. Åberg tyckte att det var mer olämpligt att Vänersborg hade det som idag när en och samma nämnd och förvaltning, dvs samhällsbyggnads, först talade om var verksamhetsområden ska inrättas och sedan också skulle genomföra beslutet.
Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade Dan Åbergs, eller Tor Wendels, beskrivningar och argumentation på det här området. Jag undrar fortfarande varför. Det var ju en stor kil i hela den socialdemokratiska argumentationen…
Undertecknad bloggare citerade Vattentjänstlagens 6 § som är själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”
Det står ju faktiskt att själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde, är “skyddet för människors hälsa eller miljön”. Den nämnd som är ägnad att syssla med dessa frågor är självklart Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Jag menade också att det är att underskatta lagstiftarna om de hade missat de argument som de styrande partierna och kommunens tjänstepersoner förde fram…
De här synpunkterna, om vad som faktiskt står i lagen, hade inte kommenterats av de båda nämnderna. Jag framförde också att det återigen var så att underlagen bara framförde argument mot ett avslag av motionen och inga som talade för den. Som 6 § i lagen… Jag hoppades att en utredning kunde ändra på det så att politikerna kunde få en allsidig bild:
“Det är väldigt svårt när man bara får ena sidan av det.”
Jag tror att Benny Augustsson (S) argumenterade mot mig när han senare sa:
“Jag får nog säga att jag nästan blir lite bestört när det står ledamöter i fullmäktige och i princip anklagar samhällsbyggnadsförvaltningen, kretslopp och vatten, att inte följa lagen.”
Det är bara att erkänna, jag förstår inte vad Augustsson syftade på.
Även Dan Nyberg (S) hade en del att framföra. Nyberg höll med Madelaine Karlsson (S) om att tingens ordning i kommunen var bra. Han höll också med om att de utredningar som förvaltningarna hade gjort var fullt tillräckliga.
“Hur mycket ska vi belasta våran förvaltning? Alltså här har vi en kommun som har stora ekonomiska utmaningar framöver och vi har tjänstemän som behöver vara på tårna i massor av frågor och ägna sig åt det som är viktigt för våran kommun. Att då utreda sig själv en gång till när man redan har presterat en åsikt i det här beslutsunderlaget.”
En liten annorlunda ingång i hanteringen av VA-motionen, den var tydligen inte så viktig. Tjänstepersonerna har viktigare saker att ägna sig åt… Politikerna ska inte heller ifrågasätta eller tvivla på tjänstepersonerna när de har ”presterat en åsikt”…
Dan Nyberg (S) sa också:
“Stefan säger så här att det spelar väl ingen roll egentligen vad förvaltningarna tycker och vad dom anser utifrån sin profession utan det är vi politiker som bestämmer. Det finns ju en viss sanning i det.”
Jag noterar att det tydligen bara finns en “viss sanning” i att politikerna bestämmer i Vänersborgs kommun. Men sedan fortsatte Nyberg:
“Smaka på orden, vi kan strunta i vad vår profession säger.”
Dan Nyberg (S) påstod att jag hade sagt att vi kan “strunta i” vad professionen säger, ”smaka på orden”. Jag lyssnade igenom debatten. (Hela debatten finns på kommunens webb-TV.) Jag använde inte orden “strunta i”.
Det är inte alltid helt lätt att förstå eller att argumentera med socialdemokrater. Inte nog med att de ofta återger tjänstepersonernas synpunkter tämligen oreflekterat, de använder sig ibland av tvivelaktiga debattmetoder. Det sistnämnda säger de möjligtvis om mig också, jag vet inte. Men en sak torde vara oomtvistlig – kommuninvånarna måste fråga sig varför det behövs socialdemokratiska politiker när det finns tjänstepersoner.
Ärendet avgjordes med en votering. Denna gång var det nämligen ingen som yrkade på återremiss… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.)
Kommunfullmäktige beslutade att bifalla Tor Wendels (M) motion med röstsiffrorna 27 mot 21. Noterbart är att två av tre Kristdemokrater avstod från att rösta… Varför vet jag inte. En sverigedemokrat var frånvarande och eftersom det nu för tiden inte finns några ersättare i SD så var en fullmäktigestol tom.
Efter den relativt långa debatten blev det ajournering, dvs en paus, för en stärkande kopp kaffe. Och sedan, “på’t igen”.
Flera ärenden avhandlades både enkelt och snabbt. Torbjörn Moqvist (SD) presenterade sin motion om att få information om vissa historiska och/eller kända platser via QR-kod. Även partistödet klubbades igenom utan diskussion trots en ganska ofullständig redovisning av Liberalerna. I ärendet om kommunens delårsrapport begärde däremot några talare ordet.
Först ut var en bloggare från Vänsterpartiet. Han konstaterade att delårsrapportens prognostiserade resultat för 2023 uppgick till +67 milj kr. Det var 62 mkr mer(!) än i den förra prognosen… Det innebär att kommunens reserver i RUR, 50 milj kr, finns ograverade kvar till nästa år. De pengarna skulle kunna användas för att förhindra personalnedskärningar inom välfärden, dvs skola, vård och omsorg. Fullmäktige skulle faktiskt till och med kunna avsätta ytterligare några miljoner till RUR för att användas 2024 och 2025. Och jag avslutade med en förhoppning om att kommunfullmäktige skulle ta tillfället i akt i november att besluta om en komplettering av nästa års budget…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ville likt en ekonom inte lyssna på det örat. Augustsson ville lägga band på de positiva signalerna. Det var fortfarande mörkt och framtiden tedde sig dyster tyckte han. Av det prognostiserade överskottet var 54 milj kr tillfälliga pengar och de kunde Vänersborg inte räkna med att få nästa år. Och så fick jag mig en liten slänga av Augustsson:
“Men jag ska inte gå in på budgetdebatt för nästa år utan jag tänkte hålla mig till ämnet idag…”
Bo Carlsson (C) pratade sedan om den tuffa situationen personalen i förskola och skola har i dessa spartider. Det är mycket bra och viktigt att Carlsson lyfter detta. Tyvärr tycks inte alltid kollegorna bland de styrande partierna lyssna på honom. Även Dan Nyberg (S) målade upp en dyster bild av konsekvenserna av socialnämndens stora underskott. 
Prognosen är ett underskott på mer än 50 milj kr. I år får nämnden emellertid stora statsbidrag som “hyfsar” till siffrorna. Underskottet kommer därför att stanna på 8,3 milj kr. Men socialnämnden har så att säga med sig underskottet till nästa år eftersom nämnden inte kan räkna med lika stora statsbidrag 2024. Därför måste nämnden fortsätta spara. Om socialnämnden ska spara 50 milj kr nästa år, sa Dan Nyberg (S):
“då handlar det om massuppsägningar inom socialtjänsten i Vänersborgs kommun.”
TTELA har en artikel på hemsidan där Bo Carlsson (C) och Dan Nyberg (S) refereras tämligen utförligt. (Se “Oron för personalen i skolan: ”Frestar på vår personal””.)
Det är oerhört märkligt att varken den borgerliga oppositionen eller sverigedemokraterna går upp i ett sådant här viktigt ärende och ger sin syn på vad delårsrapportens prognoser betyder för deras politik – och Vänersborg.
Madelaine Karlsson (S) redogjorde för delårsrapporten för Kunskapsförbundet. Det gjorde hon som vanligt på ett bra och fullödigt sätt. Det är viktigt att kommunfullmäktige inser att Kunskapsförbundet Väst är en del av kommunens verksamhet. Karlsson sa också en del om överförmyndarnämnden där hon är ordförande.
Kommunfullmäktiges sammanträde avslutades med att Anders Strand (SD) presenterade sin motion om att kommunen ska utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Det här har vi faktiskt också diskuterat i Vänsterpartiet.
Några minuter i åtta avslutade ordförande Annalena Levin (C) dagens förhandlingar.
PS. Det är snart två år sedan som Lutz Rininsland (V) skrev ett inlägg i sin blogg. Igår den 21 oktober var det dags för comeback. Du kan läsa hans blogg om du klickar här: “Olika tankar på sociala medier”.
Kommunens sponsoravtal med IFK
Om drygt en vecka är det premiär på det som många i Vänersborg har väntat på. Den 27 oktober börjar Elitserien i bandy.
IFK Vänersborgs första motståndare är Bollnäs, på bortais. Förra årets tabell-11:a IFK möter laget som slutade på plats 3 i serien. Ja, i slutspelet gick Bollnäs faktiskt också ända till semifinal. Hälsingarna blev dock utslagna av Villa Lidköping. Några dagar senare, den 31 oktober, väntar en ny bortamatch. Då står Sandviken för motståndet. Det blir också en tuff match för de blåvita.
Den 4 november går matchen som alla väntar på av stapeln. Det blir stort derby hemma i Arena Vänersborg – Gripen från Trollhättan kommer på besök. Det är bara att skriva in datumet i kalendern. Den matchen får man inte missa. Ett hungrigt Gripen är ute efter revansch efter förnedringen förra
säsongen då laget från Trollhättan tvingades spela i kvalserien för att hålla sig kvar i eliten. I år vill Gripen sannolikt visa sina supportrar att laget är bättre än sin blåvita granne. Det är bara att hoppas att det inte regnar för mycket… (Se “Taket på Arena Vänersborg”.)
Bandyintresset i Sverige och i Vänersborg har minskat genom åren. Det fungerar knappast att spela bandy längre om det inte finns inomhushallar. Vintrarna i södra delen av landet är alltför milda. Det betyder att allt färre lag spelar bandy. Samtidigt ökar kostnaderna för klubbarna, i varje fall för de som vill vara med och tävla i Elitserien. Spelarlönerna är höga och många spelare lever på sin bandy. Förra året hände något för första, men kanske inte sista, gången – ett lag i Elitserien drog sig ur på grund av att kostnaderna blev för höga. Det var AIK från Stockholm.
Även i många av de orter där det finns inomhushallar, som i Vänersborg, minskar intresset. Publiken kommer inte i samma skaror som tidigare. Som under IFK:s glansdagar, rent publikmässigt, när Håkan 
Olsson och Peter Nilson var tongivande i laget. Förra säsongen var det glest i stora sektioner på sittplatsläktaren och flertalet loger lyste tomma. Det var till och med ofta tämligen stillsamt och tyst på Älgarnas sektion på ståplatsläktaren. Det duger inte att ligga i bottenskiktet av tabellen om publiken ska komma. Och dåligt publikintresse minskar intäkterna ytterligare.
Vänersborgs kommun sponsrar även denna säsong IFK Vänersborg. Det har kommunen gjort sedan lång tid tillbaka. Det är egentligen inga stora pengar det handlar om, även om de flesta föreningar i Vänersborg inte skulle tacka nej till de 125.000 kr per säsong (exklusive reklamskatt) som IFK får av kommunen. IFK har möjlighet att öka på bidraget med ytterligare 15.000 kr om laget går till kvartsfinal. Vilket har hänt ganska ofta faktiskt. En gång gick IFK till semifinal, det innebar ytterligare 15.000 kr i IFK:s kassa. En finalplats skulle ge IFK 15.000 kr till, men det har aldrig inträffat. Jämför man dessa summor med andra kommuners bidrag så är det inte särskilt mycket. Det är bara att titta på Trollhättan och de pengar som kommunen har pumpat in i FCT genom åren.
Säsongens avtal mellan kommunen och IFK undertecknades den 20 september av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och IFK Vänersborgs ordförande Johan Carlén. Avtalet är i det närmaste identiskt med förra årets avtal, som var identiskt med avtalet året innan, som var…
Jag roade mig lite med att gå tillbaka i tiden och se hur avtalen har utvecklats. Vilket de alltså inte har gjort, mer än i detaljer. Den största skillnaden tycks vara att nu för tiden, under de senaste åren, kallas avtalen mellan kommunen och IFK för “sponsoravtal”. Tidigare var benämningen ”marknadsföringsavtal”.
Det första ”marknadsföringsavtalet”, som jag hittade i min dator, är från den 23 juni 2011. Jag är dock inte säker på att det är det första som slutits. Avtalet är undertecknat av dåvarande ordförande i kommunstyrelsen Gunnar Lidell (M), numera ordförande i kommunens revision. Redan då handlade det om 125.000 kr. Med tanke på inflationen var den summan värd betydligt mer än idag. Om IFK hade gått till slutspel den säsongen så skulle det tillkomma:
“ett tillägg om 15% på 125 000 kr för kvartsfinal respektive semifinal.”
Dock inget extra bidrag för final… 15% på 125.000 kr är för övrigt 18.750, en större summa än de 15.000 IFK skulle få idag.
Vänersborgs kommun försöker på olika sätt att placera Vänersborg på Sveriges karta – på ett positivt sätt. Ett sätt är genom bandyn. I sponsoravtalet står det:
“Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Jag är osäker på vilket genomslag kommunens sponsring ger, i synnerhet på internationell nivå.
IFK förbinder sig att ha “kommunens märke” på matchdräkt och kommunen får reklamplats i arenan. Det sistnämnda är lite intressant kan jag tycka när kommunen äger arenan… “Kommunens märke” ska också finnas på IFK:s hemsida.
Kommunen får ytterligare tjänster av IFK. Kommunen får enligt sponsoravtalet 10 stycken säsongskort/årskort. Det är oklart, för mig, vilka som får tillgång till dessa, kanske personalklubben? (Det är dock inget som IFK är inblandat i.) Kommunen får också kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang per säsong och möjlighet att delta med representant vid de events och nätverksträffar som anordnas av IFK. Dessa events och nätverksträffar verkar för övrigt vara populära och dra en hel del människor.
Det står inget om logerna i IFK:s sponsoravtal med kommunen. Men i år liksom förra året finns det en bilaga till avtalet. Den har i år fått rubriken “Bilaga till Avtal IFK Vänersborg & Vänersborgs kommun”. I bilagan står det en del om logerna. Det finns en del mindre ändringar sedan tidigare.
“Kommunen har rätt att vara i loge när de så önskar men IFK kommer att ”aktivera” logevåningen endast vid ett antal tillfällen. Vid dessa tillfällen erbjuds matpaket och värdskap. Vid övriga eventuella tillfällen så är det alltså ingen service från IFK utan endast tillgång till logen.
Här ingår 10 entrebiljetter/loge.”
Förra året stod det en del om vad “matpaket” innebar. (Se “Kommunen och IFK”.) Det gör det inte i år. Det verkar inte heller som om IFK räknar med att kunna fylla våningen med loger denna säsong heller. Jag antar att kommunen fortfarande har kvar en loge i arenan, sannolikt den gamla vanliga – logen med den ljussatta skylten “Vänersborgs kommun” över.
Förra året presenterades en nyhet i sponsoravtalet. Kommunen erbjöds att för 6.000 kr få sin logga exponerad i samband med TV-sändningar. Jag vet inte om kommunen utnyttjade denna möjlighet. I år sluts väl något liknande avtal, men enligt bilagan är villkoren ännu inte klara.
Det här är i (ganska) korta drag innehållet i avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Jag tycker fortfarande att det är lite underligt att det finns en bilaga till sponsoravtalet. Åtminstone delar av innehållet i bilagan kan nog anses vara av den karaktären, som t ex pengar för TV-reklamen, att det borde vara inarbetat i avtalet. Bilagan är för övrigt inte undertecknad av Benny Augustsson utan av en av kommunens tjänstepersoner.
Det finns som sagt många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av sponsoravtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för kommunen. Kanske inte. Det vågar jag inte uttala mig om. Men jag kan hur som helst tänka mig att de andra föreningarna och klubbarna i Vänersborg fortfarande sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg. Och det kan man ha en viss förståelse för…
Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag. IFK torde dock behöva betydligt mer sponsorpengar för att kunna konkurrera med de allra bästa lagen. Men dit räknas inte Gripen…
Anm. Du kan ladda ner sponsoravtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg här.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer