Arkiv

Archive for the ‘Allmänt Vänersborg’ Category

VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)

27 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”.

Den nya Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) från den 21 juni 2022 föreskriver att alla kommuner ska upprätta en vattentjänstplan.

Det har tagit sin tid, men nu är Vänersborgs kommuns vattentjänstplan klar – i den meningen att samhällsbyggnadsnämnden är redo att gå ut med ett förslag till vattentjänstplan på samråd. Ett flertal nämnder och myndigheter ska uttala sig om planen och det ska också flera kommuninvånare göra. I den nya lagen står det nämligen i 6 c § att kommunen ska:

“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Alla synpunkter, kommentarer och ändringsförslag mm ska beaktas, bearbetas och leda till eventuella ändringar och omarbetningar av planen. Vattentjänstplanen ska sedan gå “ett varv” ytterligare. Det efter alla synpunkter eventuellt omarbetade förslaget ska även ställas ut på granskning under minst 4 veckor. Och då kan fastighetsägare och andra komma med ännu fler synpunkter, LAV 6 d §:

“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”

Den arbetsgrupp som har arbetat fram det liggande förslaget till vattentjänstplan har haft en helt annan utgångspunkt än vad kommunens tjänstepersoner har haft tidigare genom åren, och som de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna hejat på med glada tillrop. (Vill du veta bakgrunden till påståendet så läs gärna igenom mina 7 blogginlägg om VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 – se “VA-debatten i KF”. Det finns många intressanta uttalanden och argument.)

Arbetsgruppen bedömer nu inte längre en “samling” av 4-8 fastigheter med ett inbördes avstånd på ibland mer än 200 meter som ett större sammanhang. Nä, Blåplanens utgångspunkter gäller inte denna gång utan arbetsgruppen har utgått från LAV och från rättspraxis. Ur Vänersborgs vattentjänstplan:

“…enligt praxis och juridisk tolkning … om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Med denna definition ser arbetsgruppen att det är 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang (kvantitativ bedömning). De områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget, Kristinelund, Båberg utvidgad, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev (Vänersnäs).

De här områden kan följaktligen bli aktuella för att bilda verksamhetsområden. Men notera alltså att arbetsgruppen inte gör några som helst vidare bedömningar på de områden som inte uppfyller kravet på större sammanhang.

Sedan har arbetsgruppen gjort en så kallad kvalitativ bedömning av de 10 områden som uppfyller kravet på större sammanhang. Gruppen har kommit fram till att i tre av dessa områden finns det idag inte behov:

“… utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa allmänna kommunala vattentjänster av vatten och avlopp.”

De tre områdena är Båberg, Boteredssjön och Gundlebo. Dessa områden är med andra ord inte aktuella för att ingå i några verksamhetsområden. Det kan säkerligen fastighetsägarna ha synpunkter på, några kanske faktiskt vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet.

Jag har lite svårt att sätta fingret på exakt varför det utifrån “miljö- och hälsoskyddet” inte finns behov i de tre områdena.

I Båberg har 21 av 29 fastigheter redan:

“kommunalt spillvattenhantering genom verksamhetsområde, direktanslutning eller gemensamhetsanläggning.”

De andra fastigheterna i Båberg, liksom fastigheterna i Botered och Gundlebo, har enligt arbetsgruppen möjlighet att anlägga nya enskilda avloppsanläggningar. Men den möjligheten har väl de flesta fastigheter, även i områden som ska ingå i verksamhetsområden… Arbetsgruppen menar samtidigt också att de flesta av de enskilda avloppsanläggningarna i Botered och Gundlebo troligtvis är bristfälliga. Det finns till och med, skriver arbetsgruppen, risk att avloppsvatten kan rinna ut direkt i Boteredssjön och att Gundlebosjön kan påverkas betydligt.

Det planeras dock inte fler bostäder i något av dessa områden för närvarande. Det är möjligt att detta är det tyngsta argumentet, jag vet inte. När det gäller Skytteklev (Vänersnäs) så verkar det definitivt vara avgörande.

Vattentjänstplanen skriver om Skytteklev:

“I utredningen om betydande miljöpåverkan tas inte Skytteklev med pga att arbetsgruppen inte föreslår området som verksamhetsområde VA då det inte finns förutsättningar för ny bebyggelse. Det finns endast fritidshusbostäder i dagsläget på arrendetomter i området.”

Detta tillsammans med att väldigt lite vatten används i fritidshusen och det uppstår så små mängder spillvatten anses det inte finnas behov av att ens anlägga enskilda avloppsanläggningar i Skytteklev:

“I regel görs bedömningen att ingen avloppsanläggning krävs när vatten inte är indraget.”

Av de 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang så faller alltså 4 områden bort. I Båberg, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev finns inget behov:

“utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang.”

Det är tydligt att arbetsgruppen som har arbetat fram vattentjänstplanen har helt andra utgångspunkter än kommunen tidigare har haft. Jag blir emellertid, som sagt, inte riktigt klok på vilka kriterier som miljö och hälsoskydd har utgått från.

Det blir kanske tydligare när jag i det sista blogginlägget i denna serie tittar på de 6 områden där arbetsgruppen föreslår en utbyggnad av allmänna vattentjänster, dvs inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp.

Till sist till er som vill ansluta er till kommunens vattentjänster men har hamnat utanför ett verksamhetsområde.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 11 april fattades ett beslut om ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

Kommunen har ingen skyldighet att tillåta anslutning till det kommunala VA-nätet för en fastighet som ligger utanför ett verksamhetsområde. Det går emellertid att som fastighetsägare ansöka om en anslutning. Då kommer kommunen i fortsättningen att ta ut en avgift på 1.000 kr (inkl moms) för att behandla ansökan, även om anslutning nekas. Anslutningsavgiften beräknas sedan, om man får ansluta sig, enligt gällande VA-taxa fast med ett tillägg av en så kallad bostadsenhetsavgift på 20.000 kr (inkl moms).

Det kan också vara bra för en fastighetsägare som har hamnat utanför ett verksamhetsområde och som vill ha kommunalt vatten och avlopp att känna till att det kan bli ännu fler kostnader jämfört med tidigare. En av mina bloggläsare skrev följande:

”Kostnaden för anslutning om fastigheten ligger utanför verksamhetsområde ska enligt dokumentet vara på minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde. Men om fastigheten ligger inom ett verksamhetsområde dras anslutningen fram till tomtgräns. Utanför ett verksamhetsområde kommer det troligen bli en dragning från en anslutnings/förbindelsepunkt som kan ligga långt ifrån tomtgränsen. Är det rimligt? Blir betydligt kostsammare i så fall för den enskilde.

Därtill kommer kommunen inte att ansvara för skötsel/underhåll av dragningen från förbindelsepunkt till fastighet. Inom ett verksamhetsområde tar kommunen ansvar för dragningen fram till tomtgräns. En avsevärd skillnad.”

Jag kan inte avgöra om bloggläsaren har rätt i sin tolkning, men det är värt att studera om man går i anslutningstankar. Det går att ladda ner handlingarna till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde här. På sidan 184 finns det nya styrande dokumentet ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

Fortsättning följer i blogginlägget ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)

25 maj, 2024 2 kommentarer

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Magnus räddar Sikhalls magasin! (1)”.

I torsdags tog jag en tur till Politikerhyllan i Sikhall. Jag var mycket nyfiken på att med egna ögon se vad Magnus Larsson hade åstadkommit med Sikhalls magasin.

Det var en mycket trött och medtagen Magnus Larsson som mötte mig. Han hade slitit tungt i några veckor och kroppen var mörbultad och gjorde uppenbarligen ont. Det syntes, och så utarbetad har jag aldrig sett Magnus Larsson tidigare. Han blir ju inte heller yngre med åren.

Sent på kvällen dagen före mitt besök hade en stor renovering av taket och fönstren på Sikhalls magasin blivit färdig. Alla verktyg och maskiner hade burits ut och det hade städats och ställts i ordning. Det skulle vara bröllop i helgen i den uppfräschade och nyrenoverade byggnaden. (Connys Natalie ska gifta sig.)

Sikhalls magasin har blivit fantastiskt fint. Magnus Larsson har gjort ett enormt arbete med att rusta upp och renovera det gamla kultur- och byggnadsminnet. Han har inte bara gjort några ytliga synbara reparationer, han har åtgärdat allt från grunden.

Det började med en total uppstädning av alla våningar på magasinet. Och det blev “några” containrar med skräp som kördes till tippen. Larsson tog dock tillvara det som var värt att bevara, och det var en hel del. Larsson är mycket intresserad av gamla saker och antikviteter. Sedan satte Magnus Larsson igång med att renovera och göra i ordning Sikhalls magasin. (Naturligtvis har han haft hjälp av snickare och andra skickliga yrkesmänniskor.) 

Larsson har använt virke från egen skog. Han har fällt träd, kvistat och kapat/apterat, han har sågat, barkat, ströat, travat och, när virket blev torrt, hyvlat, betsat osv för att bland annat byta ut stolpar och brädor i undertak. Han har fixat bärlinor och bytt delar av golv i magasinet. Han har tillverkat steg till en ny trappa som ska sättas upp.

Den förändring som märks tydligast när man beskådar magasinet utifrån är taket. Magnus Larsson har lagt om det. Den östra delen, mot sjön, gjorde han klart förra året. (Se “Sikhall Rock 2023. Och magasinet!”.) De senaste veckorna har taket mot landsidan åtgärdats. Det var helt ruttet. Larsson plockade av teglet, tog bort läkten och masoniten. Sedan fortsatte han med att laga undertaket av brädor. Han salade ut, riktade och lade ny råspont. Han fortsatte med att lägga ålderbeständig papp, han tillverkade och lade läkter för att sedan lägga på tegelpannor. Naturligtvis sattes nya takfotsbrädor och vindskivor upp.

Fönster tillsammans med tak är kanske de viktigaste delarna i en renovering för att bevara en byggnad. Det finns 33 fönster på magasinet. Magnus har gjort i ordning dem alla. Drygt hälften renoverades men 15 fönsterbågar byggdes upp av Larssons egen kärnfuru, förstörelsen hade gått för långt. Det sattes dubbla enstiftsplugg i hörnen på alla fönster precis som det ursprungligen hade gjorts. Varje fönster på magasinet har 9 små rutor. Det betyder att 297 fönsterrutor har kittats och gjorts i ordning…

Invändigt har Magnus Larsson gjort i ordning en festlokal med en scen, ett honnörsbord, ställt fram antikviteter och äldre prydnadssaker, renoverat upp elsystem (inte helt färdigt än) och byggt ett mottagningskök. På altanen utanför har Larsson tillverkat bänkar och bord i gammal stil.

Det blir nog ett lyckat bröllop i helgen i en nyrenoverad byggnad som andas historia, kultur och tradition.

Magnus Larsson har självklart haft tillstånd från Länsstyrelsen för renoveringen och de åtgärder som har utförts på magasinsbyggnaden. Länsstyrelsen skrev den 16 maj förra året (se “Nyhet: Länsstyrelsen ger Magnus tillstånd”):

“Länsstyrelsen ger med stöd av 3 kap 14 § lagen (1988:950) kulturmiljölagen er tillstånd att utföra exteriöra och interiöra åtgärder på byggnadsminnet Sikhalls Magasin.”

Sikhalls magasin är kulturhistoriskt intressant och det är K-märkt. Därför stöttar Länsstyrelsen renoveringen ekonomiskt – för fördyrande kostnader som uppstår på grund av K-märkningen. I tisdags den gångna veckan var en antikvarisk kontrollant från Länsstyrelsen på plats och gjorde en slutbesiktning. Kontrollanten var mycket nöjd och resultatet av slutbesiktningen var att renoveringen var utan anmärkning. Och med mina amatörmässiga ögon kan jag inte annat än hålla med…

Magnus Larsson har gjort en makalös insats. Nu kommer Sikhalls magasin att stå kvar i många, många decennier framöver. Jag liksom ett flertal personer i t ex ett antal grupper på Facebook kan inte bli annat än imponerade. Larsson har visat vad han vill och vad han är kapabel att uträtta.

Många personer inklusive jag själv undrar emellertid – vad tycker Vänersborgs kommun om Magnus Larssons insats för Sikhalls magasin? Anser de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna att det som Magnus Larsson har utfört i magasinet är positivt? Det tycker jag att de borde svara på. Kan kommunalråden kanske tänka sig att kontakta Magnus Larsson – och ge honom ett erkännande…?

Självklart undrar man också om de styrande partierna kan tänka sig att låta Magnus Larsson fortsätta arbetet med att ytterligare förbättra magasinsområdet – och förverkliga sina visioner och planer för hamnområdet och badet i stort? Kan politiker och tjänstepersoner i Vänersborgs kommun tänka sig att visa förtroende för Magnus Larsson och hans avsikter, och äntligen godkänna de fastighetsrättsliga lösningar som han, och oppositionen i kommunfullmäktige, har förespråkat? (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)

Det handlar alltså om de fastighetsregleringar som ska möjliggöra en detaljplan, som byggnadsnämnden för övrigt beslutade upprätta 2015 (för 9 år sedan!), och som är en nödvändig förutsättning för att förverkliga Larssons och några andra fastighetsägares vision för Sikhall.

Kommunen har som bekant inte visat något som helst förtroende för Magnus Larsson de senaste 20 åren. Det har däremot Länsstyrelsen. Den 16 maj förra året skrev Länsstyrelsen om Magnus Larsson, i samma brev som ovan:

“Åtgärder till en förbättrad tillgänglighet är ett tillägg till vårt kulturarv. Det är även ett uttryck för en humanistisk och demokratisk människosyn.”

Det kanske är läge att kommunens politiker och tjänstepersoner tog en sväng till Sikhall och tittade på vad Magnus Larsson har åstadkommit med magasinet. Samtidigt kan de titta på hur det ser ut på kommunens fastigheter i området… Det virvlar damm så fort man rör sig på parkeringar och vägar och gräsmattorna vid hamnområdet och badstranden har inte klippts sedan förra hösten…

Kanske är inte kommunen något föredöme när det gäller skötsel och utveckling i Sikhall… Vid förköpet/expropriationen 2007 ansåg ju kommunen att den var det, att kommunen var bättre lämpad att utveckla området än Magnus Larsson. Kommunen har emellertid inte lyft många fingrar under årens lopp för att utveckla Sikhall. Det vet alla som har varit där.

Vad sa förresten kommunens vision – “attraktiv och hållbar i alla delar”…? Utom Sikhall…?

Magnus Larsson och några andra fastighetsägare i Sikhall har stora visioner och planer för Sikhall, eller Sikhallsviken som kommunen kallar hela området. Larsson och de andra vill se fler bryggor och båtplatser, camping, åretruntöppen butik, restaurang, längre badstrand, sjöbodar, parkeringar, hustomter osv.

Nu har Magnus Larsson visat vad han vill och vad han kan uträtta. Sikhalls magasin är i de väsentligaste delarna klart. Magnus Larsson har räddat det från förfall och ödeläggelse. Magasinet går att använda och det är bokat för flera bröllop i sommar. Men, det saknas saker som skulle göra magasinet ännu bättre.

Magnus Larsson vill att nya VA-ledningar dras in till magasinet, i första hand vatten. Det måste också bli bättre “kraft” i elledningarna. Tyvärr går propparna i magasinet alltför ofta under tillställningarna. För att kunna lösa dessa problem måste det grävas i kommunens mark. Och gissa vad? Det tillåter, enligt Magnus Larsson, inte kommunen. Han får nej.

Det röda strecket är kommunens mark.

När det gäller elledningarna kräver Vattenfall att Magnus Larssons ledningar till magasinet ska ligga i Larssons egen mark. Mellan Larssons mark, Sikhall 1:6, och magasinets mark (som också är Larssons mark) ligger en tunga av kommunens mark, Sikhall 1:4 – en kommunal “marktunga” som alltså delar av Larssons två markområden. Det handlar om 15-20 meter. Det skulle enkelt lösas med den fastighetsrättsliga lösning som kommunfullmäktige och även samhällsbyggnadsnämnden har antagit. Men som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) har överklagat…

Återigen ställer sig Socialdemokraterna och Centerpartiet (nu med stöd av Kristdemokraterna och Miljöpartiet) i vägen för en fortsatt utveckling av Sikhall. Jag undrar vad de egentligen vill med Sikhall… Är motarbetandet av Magnus Larsson ett syfte i sig?

Kommunen måste så fort som möjligt hjälpa till så att Sikhalls magasin kan få vatten och kraftigare elledningar indragna. Jag tycker att det kan de kommuninvånare som bor i delarna Sikhall och Gestad kräva av Vänersborgs kommun.

Det är många vänersborgare, framför allt i dalslandsdelen, som är mycket tacksamma för allt Magnus Larsson gör för Sikhall. Det är banne mig dags för kommunens politiker och tjänstepersoner att också visa uppskattning.

==

Anm. Sikhalls Magasin är nominerat till kommunens byggnadsvårds- och arkitekturpris – se ”Sikhalls Magasin nominerat till pris”.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Magnus Larsson, Sikhall, Sikhalls Magasin

Samråd om vattentjänstplanen! (1)

22 maj, 2024 1 kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)

En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.

Kommunen ska enligt den nya lagen (LAV 6 c §) göra följande innan den antar vattentjänstplanen eller vid ett senare tillfälle ändrar den:

  1. ”på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
  2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Och dessutom ta hänsyn till synpunkterna… Det är viktigt (LAV 6 d §).

Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde.

Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023, medan bestämmelserna kring vattentjänstplanen började gälla ett år senare, den 1 januari 2024. Många kommuner i landet har emellertid fortfarande inte färdigställt och/eller beslutat om vattentjänstplanen. Det gällde Vänersborgs kommun också, fram till i torsdags, dvs den 16 maj.

I torsdags beslutade samhällsbyggnadsnämnden enhälligt (Håkan Skött (S) deltog inte i ärendets handläggning på grund av jäv) att:

“ställa ut på kommunens digitala anslagstavla bifogad vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för samråd med fastighetsägare i 6 veckor.”

Dessutom beslutade samhällsbyggnadsnämnden att skicka samma dokument på remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Länsstyrelsen. De får också 6 veckor på sig för att inkomma med synpunkter.

En vattentjänstplan enligt den nya lagstiftningen är alltså på gång i Vänersborgs kommun. Ett förslag som kommunen har arbetat tämligen intensivt med under en längre tid är äntligen upprättat.

Under ungefär 6 veckor framöver bör nu de som har ett “väsentligt intresse av vattentjänstplanen” göra sina röster hörda. Efter dessa veckor blir det svårare att åtminstone få gehör för sina synpunkter. De som tänks ha ett ”väsentligt intresse” enligt lagstiftarna och kommunen är antagligen i första hand de som föreslås ingå i de verksamhetsområden som ska inrättas enligt vattentjänstplanen. Jag kan dock tänka mig att fastighetsägare som vill ingå i ett verksamhetsområde, och därmed ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men inte enligt förslaget får det, också skulle kunna lämna synpunkter. Det är emellertid en spekulation från min sida.

Jag håller med det som står i inledningen på vattentjänstplanen:

“Planen är även viktig för fastighetsägare som behöver investera i enskilda anläggningar.”

Det kan ju vara bra att veta hur kommunen ser på det område man bor i – kan det bli ett verksamhetsområde senare? 

Det finns mycket viktig och helt nödvändig information på Vänersborgs kommuns webbplats för dem som berörs eller av andra skäl är intresserade av den nya vattentjänstplanen. Hemsidan har rubriken “Tyck till om vattentjänstplan!” och det passar bra. Här står nämligen allt man behöver, och måste veta, för att kunna lämna synpunkter och påverka vattentjänstplanen – och planera för sin egen fastighet. Slutdatum för att lämna synpunkter är den 2 juli 2024. Det bör alla intresserade anteckna i kalendern.

Naturligtvis måste alla kommuninvånare veta vilka verksamhetsområden som kommunen föreslår ska inrättas och vilka fastigheter som planeras ingå i de verksamhetsområdena. Och tvärtom så att säga…

Det kan också vara bra att veta vilka verksamhetsområden som kommunen kan tänka sig inrätta vid ett senare tillfälle. Det är också möjligt att förutsättningarna ändras i olika områden, t ex att fler bostäder byggs, som gör att kommunen föreslår nya eller ändrade förslag till framtida verksamhetsområden. Vattentjänstplanen ska ju uppdateras varje mandatperiod.

Hur som helst, vattentjänstplanen är en mycket viktig läsning. Den är relativt lättläst och lättförståelig tycker jag. De områden som på något sätt är aktuella för kommunalt vatten och avlopp beskrivs noggrant med både text, tabeller och kartor. Efter en inledande och förklarande text beskrivs de olika områdena var för sig. Man kan alltså välja att läsa enbart det som angår en själv. Och finns området som man bor i inte med i vattentjänstplanen, så är det inte aktuellt för att ingå i ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp inom en överskådlig framtid…

Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man emellertid också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.

Den 4 juni klockan 18.00-20.00 arrangeras ett informationsmöte om kommunens nya vattentjänstplan. Det hålls i Bojorten på kommunhuset vid Sundsgatan 29. Kommunen bjuder in en (1) representant från varje fastighetsägare för följande områden:

  • Kyrkbyn (Vänersnäs)
  • Hallby Södra (Vänersnäs)
  • Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs)
  • Åkersäng (Vänersnäs)
  • Floget
  • Kristinelund

Det är i dessa områden, och inga andra, som kommunen föreslår att det ska inrättas nya verksamhetsområden…

Det som pågår nu i 6 veckor är alltså ett samråd enligt LAV 6 c §:

“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”

Kommunen ska sedan arbeta vidare med de synpunkter som kommer in. I LAV 6 d § står det:

“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”

Det är en viktig paragraf och den ska naturligtvis alla fastighetsägare uppmärksamma särskilt. Det fortsatta arbetet med vattentjänstplanen är självklart inte gjort i en handvändning, men när arbetet är klart och planen har reviderats utifrån alla synpunkter ska den ut på granskning enligt 6 c §:

“…ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Vid granskningen finns det möjligheter att återigen lämna synpunkter, men då tror jag att det blir svårare att de får genomslag.

I underlaget till ärendet i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan står det hur ärendet ska hanteras vidare:

“Efter det att samrådet och granskningen är genomförda föreslås samhällsbyggnadsnämnden besluta om att kommunfullmäktige ska anta uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp med tillhörande justerad bilaga vattentjänstplan. Samhällsbyggnadsnämnden har följaktligen möjlighet att inkomma med synpunkter under samråd, granskning samt inför slutligt förslag till kommunfullmäktige. Skillnader i en uppdaterad Blåplan del 2 är att vissa delar i Blåplanen kommer ersättas av lagstadgad vattentjänstplan inkl miljöbedömning.”

Jag planerar att återkomma med ytterligare ett blogginlägg om vattentjänstplanen. Där tänker jag beskriva hur kommunen resonerar kring inrättande av verksamhetsområdena.

Fortsättning i blogginlägget ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.

==

Om vattentjänstplanen: Inför samråd

Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Översvämning!?

22 april, 2024 Lämna en kommentar

Det händer att jag bläddrar i de olika nämndernas protokoll, dvs även i de nämnder som jag inte är ledamot. I lördags skrev jag om socialnämnden (se “Oenig socialnämnd (16/4)”), idag blir det några rader om byggnadsnämnden. Jag är i och för sig lite sent ute, nämnden hade sitt möte redan den 8 april.

I protokollet fanns ärendet “Svar på remiss om riktlinje för översvämning”. Det fick mig att vakna till och gnugga ögonen. Det låter kanske inte så upphetsande, men i protokollet fanns en reservation. Reservationen var skriven av Pontus Gläntegård (V) – och hans reservationer vill jag definitivt inte missa.

Bakgrunden till beslutet, lite kort, är att kommunfullmäktige antog ett “Översvämningsprogram” i april 2014. Programmet innehöll bland annat konsekvensanalyser, riskbedömning och åtgärdsförslag för skydd mot översvämningar. Men redan 3 år senare, 2017, kom SMHI med nya uppgifter och Länsstyrelsen uppdaterade sitt “Faktablad Vänern”. Det innebar nya planeringsnivåer för ny bebyggelse kring Vänern. Länsstyrelsens nivåer låg 64-85 cm högre än de i kommunens översvämningsprogram, och programmet blev inaktuellt.

Kommunen har haft en dialog med bland annat Länsstyrelsen, SMHI och andra kommuner om översvämningsproblematiken. Det har tagits fram en ny riktlinje i kommunen om hur översvämningsfrågor ska hanteras. Byggnadsnämnden skulle på sammanträdet ge sin syn på denna riktlinje.

Byggnadsnämndens beslut i ärendet blev:

“Byggnadsnämnden anser att riktlinjen bör komplementeras med ett förtydligande kring om- och tillbyggnader. Utöver det har nämnden inget att erinra rörande riktlinje för hantering av översvämningsrisker i planering och bygglov.”

Beslutet var enhälligt, men Gläntegård lämnade ändå en reservation. Den hade följande lydelse:

“Jag reserverar mig mot riktlinjen då den saknar verklighetsförankring vad gäller Vänerns nivåer. Redan vid +47,3 m kommer vattnet rinna bakom Hunneberg samt över Vattenfalls dammar och slussportar innan nivån kan komma till +47,8 m som anges som max i enligt Länsstyrelsen. Kommunens avloppsverk är t.ex. helt utslaget vid angiven nivå. Det är bra att man börjat värdera i ”samhällsviktig byggnation” i riktlinjen, det borde finnas mer av en byggnadstekniskt värdering, vad man ska skydda primärt, även på en byggnad, exempelvis tekniska installationer som värmesystem, hiss, o.s.v. Men även vad byggnaden är konstruerad av och hur. Man får nog räkna med en riskkostnad i det enskilda fallet för att den totala samhällsekonomiska kostnaden inte ska bli för hög. Att även väga in vad den beräknade livslängden är för byggnaden som berörs, speciellt för tillbyggnader och komplement.
Det är risk för att riktlinjen missar målet, att skydda en sommarstuga från översvämning vart 200:e år, när flerbostadshus, avloppsnät, elnät blir utslaget tidigare.
Länsstyrelsen har angivit vad kommunen har att förhålla sig till, så därav har jag inget yrkande på annat förslag än liggande.”

Riktlinjerna svarade på Länsstyrelsens krav, men Gläntegård menar alltså att Länsstyrelsen är helt fel ute. (Jag är inte riktigt säker, men när Pontus Gläntegård skriver om sommarstugor tänker han nog på “Arne” på Nordkroken och hans kamp mot byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen år 2017. Det var en av dessa klassiska strider som byggnadsnämnden har utkämpat mot en fastighetsägare i kommunen. Längst ner efter dagens blogginlägg kommer några länkar till kommunen vs “Arne”.)

Det kan vara bra att veta att Vänerns referensyta är +43,80 m.ö.h (RH 00). Medelvattenståndet ligger ungefär en halvmeter över referensytan (jfr landhöjningen), Länsstyrelsen fastställer att medelvattenståndet är +44,58 m.ö.h. (RH 2000). Länsstyrelsen har angett dessa planeringsnivåer för Vänersborg:

Dessa nivåer får stor betydelse för bebyggelse, anläggningar och vägar:

Skulle de här höga vattennivåerna på Vänern bli verklighet, så är den spontana känslan att kommunen inte skulle ha en chans att skydda sig…

Om Vänern stiger till 47,3 möh (200-års nivå) kommer det enligt beräkningarna att se ut så här på några ställen i kommunen:

Det är scenarier som definitivt förskräcker. Men det kan bli ännu värre. Om Vänern stiger till 47,81 möh (beräknad högsta vattennivå) kommer det enligt beräkningarna att se ut så här på några ställen i kommunen:

Skräcklans vattenverk skulle också ha problem med att klara en sådan vattennivå:

Frågan är om det är bra eller dåligt för vattenverket att vara fullt av vatten…

Det finns emellertid en viss tröst. Mitt hus på Lovisebergsgatan klarar även en översvämning av denna magnitud. Men tyvärr klarar även fiskmåsarna det…

Jag tror dock att Pontus Gläntegård (V) har rätt – Vänern kommer aldrig att stiga till dessa nivåer. Innan dess har nämligen Vänerns vatten tagit en annan väg, öster om Hunneberg och Halleberg…

Översvämningsproblematiken är komplicerad och det ryms även stora mått av osäkerheter och gissningar. Som vänersborgare är det dock viktigt att komma ihåg att lika positiv som Vänern är för kommuninvånarna och kommunens attraktionskraft, lika förödande skulle den kunna bli med klimatförändringar och väderfenomen och medföljande översvämningar. I varje fall om SMHI:s och Länsstyrelsens spådomar slår in.

===

Det kanske är någon som är nyfiken på ”Arnes” kamp mot byggnadsnämnden. I blogginläggen står det också mycket om Översvämningsprogrammet. Här är inläggen i ärendet som utspelade sig i juni 2017, men där upplösningen kom i oktober samma år (två sista inläggen).

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Översvämning, Byggnadsnämnden

Museichefen ryter till om Brättelänken

2 april, 2024 4 kommentarer

Nr 1 är den nordliga vägsträckningen, nr 2 den södra.

Det ska byggas en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Den planerade vägen går under beteckningen Brättelänken. Namnet kommer naturligtvis av att vägen ska gå förbi Brätte. Den stora frågan är dock var vägen ska gå.

Det finns två alternativ – söder eller norr om Brätte.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Det var bara Vänsterpartiets James Bucci som röstade mot. Det innebär att nämnden anser att Brättelänken ska dras mellan det utgrävda området av Brätte stad och Vassbotten.

Nämnden och dess förvaltning har dragit slutsatsen att denna dragning är den bästa. Det är ganska oklart varför. Det enda som nämns är egentligen att Brätte ridklubb och en berörd granne har motsatt sig det södra alternativet. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte konstaterade också att det inte fanns något av arkeologiskt värde i området. TTELA, som troligtvis hade talat med någon politiker eller tjänsteperson på samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen istället för att studera den arkeologiska undersökningen, skrev häromdagen (se TTELA “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”):

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Både samhällsbyggnads och TTELA verkar ha missat var Brätte och dess bryggor och hamn låg. Staden låg inte där ovannämnda arkeologiska undersökning gjordes(!!!), vilket för övrigt arkeologerna ifråga var väl medvetna om. Däremot har en annan arkeologisk undersökning genomförts av Bohusläns museum för några år sedan. Den undersökningen gjordes i det nu aktuella området, dvs mellan den del av Brätte som är utgrävt och området där bryggorna och hamnen låg förr i tiden och som inte är utgrävt. (Se ”Bevara Brätte! (2/2)”.) Den undersökningen kom till helt andra resultat…

En person som inte har missat något som är värt att veta om Brätte eller Vänersborgs historia är museichefen på Vänersborgs museum Peter Johansson. Jag tror nog att jag kan påstå att han är en av de mest kunniga på området Vänersborgs historia, inklusive Brättes historia.

Peter Johansson har reagerat på samhällsbyggnadsnämndens planer på vägdragningen förbi, eller snarare, över och genom det gamla Brätte. I kommunens diarium finns nämligen idag en skrivelse från museichef Peter Johansson till kommunstyrelsen i Vänersborg.

Jag återger hela texten.

===

Synpunkter angående ”Vägval Brättelänken” 

Då Samhällsbyggnadsnämnden vid möte 2024-02-29 föreslagit Kommunstyrelsen att uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering av Vägval Brättelänken med inriktning Alternativ 1, norra alternativet, önskar undertecknad lämna synpunkter kring de höga kulturhistoriska värden som kommer att påverkas negativt i det fall Alternativ 1 skulle genomföras. Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.

Köpstaden Brätte växte fram under 1500-talet från att ha varit en marknadsplats vid Vänerns sydspets till att bli ett samhälle med stadsprivilegier från 1580-talet. Grunden för Brättes existens var den omfattande exporten och omlastningstrafiken av huvudsakligen stångjärn och skogsprodukter vilka via Göta älv sändes för export. Framförallt var det exporten av stångjärn som var av särskilt stor betydelse för landets ekonomi under den tid det svenska stormaktsväldet började byggas. Med detta blev Brätte en stad av nationalekonomisk betydelse. Under de år på 1610-talet som Älvsborg var ockuperat av Danmark utgjorde Brätte rikets västligaste utskeppningsort och som mest hade staden cirka 400 invånare. År 1644 överfördes stadsprivilegierna på Vänersborg och inom några år hade Brätteborna överflyttat till den nya staden på Huvudnäset.

Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara. I de flesta fall har städernas kulturlager lagts över varandra och har därför också till stor del dolts eller skövlats av senare tiders exploateringar.

Arkeologiska undersökningar/utgrävningar har gjorts vid Brätte vid ett antal tillfällen under 1900 – 2000-talen, på 1910-talet, 1943 inför Vänersborgs 300-årsjubileum och 2018 i samband med en kabeldragning. Fyndmaterialet från dessa undersökningar är rikt och förvaras i dag på Vänersborgs museum. Arkivmaterial till kännedom om Brättes historia förvaras i dag på Riksarkivet i form av domböcker, privilegiehandlingar, skattelängder, skrivelser med mera. För närvarande arbetar Vänersborgs museum med en större utställning om Brätte, en utställning som står klar våren 2025 till vilken en rik programverksamhet kommer att kopplas med skolprogram, föredrag och fältvisningar.

I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. För Vänersborgs kommuns del blir värdet än högre då de arkeologiska lämningarna bokstavligen är ett dokument över vår stads äldsta historia, den historiska grund varpå Vänersborg vilar. Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.

Ett underlag som Samhällsbyggnadsnämnden ej refererar till är den grävrapport som publicerades av Bohusläns museum efter de arkeologiska undersökningarna 2018 (Bohusläns museum Rapport 2019:13). Här framgår att Brätte stads utsträckning är betydligt större än det tidigare utgrävda området söder om vägen. Området norr om vägen, ner mot vattnet och området öster om bäcken visar såväl lösfynd som bebyggelselämningar. I rapporten betonas fornlämningens höga värde då den till största del är opåverkad av moderna störningar som fallet är vid de flesta andra stadslämningar. Det antikvariska och vetenskapliga värdet bedöms som mycket stort och man skriver ”Vidare bör man vara vaksam i samband med exploatering i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen”. För att få en bild av köpstaden Brättes utsträckning rekommenderas en markradarundersökning av hela området.  

Den arkeologiska undersökning som det refereras till i underlaget för Samhällsbyggnadsnämndens beslut gällande Vägval Brättelänken, KU Arkeologisk rapport 2020:6, uttalar sig endast om området väster om Brätte fornlämningsområde men tillägger i slutsatsen att man i öster inkräktar på ett fornlämningsområde med riksintresse. Skrivningen i den ovannämnda bilagan till Samhällsbyggnadsnämnden ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11 där man konstaterar ”Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet” – gäller alltså inte den del av den föreslagna vägsträckningen som går genom fornlämningen. Underlaget blir därmed inte rättvisande.

Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.

Vänersborg 29 mars 2024
Peter Johansson
Museichef

==

Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, KS 2024, Samhällsbyggnadsnämnden

Påskparaden 2024

31 mars, 2024 Lämna en kommentar

Idag är det Påskdagen. Det är kristendomens viktigaste högtidsdag. Påskdagen är den dag då Jesus enligt Bibeln uppstod från de döda. Uppståndelsen är kärnan i kristendomen, för det är genom den som det bevisas att Jesus är Guds son, Jesus segrade över döden. Det är också genom Jesus död och uppståndelse som människor enligt kristendomen kan bli frälsta och få evigt liv. Jesus tog på sig och dog för människornas synder.

Påskens händelser och särskilt uppståndelsen är naturligtvis en trosfråga. Men för kristendomen är tron på påskens händelser avgörande och en förutsättning för människornas frälsning.

“Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” (Joh 11:25-26)

Det är intressant att en omskuren, judisk kille från Nasareth har gett upphov till en ny religion, kristendomen, som har spridit sig över hela världen. Och även till Sverige där den trängde undan Oden och Tor och de andra gamla asagudarna. Detta trots att Jesus inte ens var kristen! Ända till sin död betraktade han sig som rättrogen jude. Han uppfyllde ju bara profetiorna i Gamla Testamentet om en från Gud utsänd kung – Messias (på grekiska Kristus).

Sammanfattningsvis, på skärtorsdagen instiftade Jesus det nya förbundet mellan Gud och människorna. Det är därför kristna firar nattvarden. På Långfredagen dog Jesus på korset för människornas synder och på Påskdagen uppstod han.

På Påskafton (lördagen) hände ingenting som var teologiskt väsentligt för kristendomen. Då är det påskparad i Vänersborg.

Jag tror att det var 27:e gången som påskparaden gick av stapeln i Vänersborg. Hundratals påskgummor och påskgubbar fyllde gatorna i centrum. De var i alla åldrar och fantasin var total när det gällde att klä ut sig.

Påskparaden började på gågatekrysset. Vänersborgs Stadsmusikkår ledde paraden via Hamngatan och Kungsgatan tillbaka till gågatekrysset. Där delades godispåsar ut till alla deltagare. De bästa utstyrslarna belönades med stora korgar fyllda med godis. Förra året ingick det även tandborste och tandkräm, men jag vet inte om det gjorde det i år.

Förra årets segrare, denne bloggares barnbarn Olle, kunde inte försvara titeln årets påskpojke. Det blir till att ta nya tag nästa år. Inte heller barnbarnet Ebbe lyckades vinna titeln. Under paraden somnade han på pappas axlar…

Det var inte bara påskparad. På Hamngatan visades brandbilar upp, samtidigt som ett antal personer tog ett dopp i kanalen vid Residensbron. Jag antar att de hade fått dispens av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson. Det är ju enligt kommunens ordningsstadga inte tillåtet att bada i kanalen.

I Plantaget kunde alla barn leta påskägg. De som hittade ett ägg kunde byta till sig en godispåse. Det fanns också tillfälle till ridning. Det var hästar från Stall Örbacka.

Det är fantastiskt roligt att se så många människor i Vänersborgs centrum. Det är inte så ofta, men när det väl händer känner man sig som boendes i en betydligt större stad… Flera politiker syntes till i vimlet, bland annat tidigare nämnde Benny Augustsson. Även flera kända idrottsnamn som t ex Ulf Guldbrandsen gästade paraden. Och inte minst, den ständige och skicklige konferenciern Håkan Thunberg. Även om Ebbe inte riktigt gillade den utvalda musiken…

Påskparaden är en trevlig tradition som vi hoppas ska återkomma i många år till.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, centrum, helgläsning

KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm

26 mars, 2024 1 kommentar

Det blir ett långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon onsdag. Det är inte alla ärenden kring medborgarförslag, och motionen, om att införa seniorkort från och med 65 år som kommer att ta tid. Nej, det är, som vanligt, all information som ledamöter och ersättare ska få ta del av.

Så här ser dagordningen ut:

Underlaget till sammanträdet är på 770 sidor. (Hela underlaget kan laddas ner här.) Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2023. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet.

De helägda kommunala aktiebolagen är Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB och Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB. Det finns också två andra aktiebolag som Vänersborgs kommun är involverad i, Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB (kommunägt till 73 %) och Fyrstads Flygplats AB (Vänersborgs andel 34 %). De sistnämnda presenteras emellertid inte imorgon.

Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra som bolag, alla politiska beslut är fattade. Det är dock inte helt enkelt att avveckla bolaget utan processen fortgår under 2024. Bolaget ska tillsammans med Stiftelsen Bergagården ingå i det nya kommunägda aktiebolaget Halle och Hunneberg AB. Det finns inga handlingar utskickade från bolaget till morgondagens sammanträde, men Kungajaktsmuseet erhöll totalt 3,2 milj kr i uppdragsersättningar av kommunen förra året.

Det kostade kommunen 9.057.091 kr att driva Vattenpalatset Vänerparken AB förra året. Det är mycket pengar. Bolagets intäkter ökade på grund av att simskolan flyttade till Vänerparken efter att Hallevibadet lagts ner. Vattenpalatset gjorde därför ett överskott på 1 milj kr. Möjligtvis fortsätter intäkterna att öka under innevarande år, även simklubbens verksamheter har flyttat till Vattenpalatset.

Vänersborgsbostäders resultat (efter skatt) uppgick 2023 till 10,7 milj kr, medan Fastighets AB Vänersborg gjorde ett resultat på 585.660 kr. Fastighets AB:s verksamhet sköts från och med den 1 september 2023 av personal från AB Vänersborgsbostäder. Gunnar Johansson är VD i båda bolagen.

Vänersborgs kommun är också med i kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). NÄRF och KFV ska också presentera sina årsbokslut.

 NÄRF:s årsbokslut finns med i underlaget. Förbundet beskriver utförligt sin verksamhet och det finns mycket intressant att ta del av. Det är som bekant planerat att NÄRF ska slås ihop med “Räddningstjänsten Mitt Bohuslän” den 1 januari 2025. Alla förutsätter i varje fall det, men det har ännu inte fattats något beslut. Kunskapsförbundet ansvarar för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Vänersborg och Trollhättan.

Kunskapsförbundet Väst gjorde ett överskott förra året på +4.253.000 kr, trots att året hade börjat med ett underskott. Förbundet fick oväntade tillskott under året från bland annat Migrationsverket (för åren 2021-2022), ränta från bankkonto, minskad semester- och ferielöneskuld och flera vakanta tjänster. Jag noterar dock att gymnasiet och vuxenundervisningen gick med underskott.

För första gången någonsin har kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bjudits in till kommunstyrelsens sammanträde. De får delta på bolagsdagen, inget annat, och endast digitalt – och utan ersättning. Det ska bli intressant att se hur många som kopplar upp sig.

Vill du veta mer om de kommunala bolagen och kommunalförbunden kan du gå till kommunens hemsida, klicka här. Här finns det länkar till de olika bolagen och förbunden.

Det är dock inte slut på information för kommunstyrelsens del. Efter bolagsdagen följer information från alla chefer i kommunstyrelseförvaltningen. Det är Lena, Jörgen, Anna, Thomas, Jenny, Jill, Pernilla och Maria som ska föredra ärendet “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP”. Det handlar om år 2025, och ärendet ska beslutas senare under dagen. Kommundirektör Lena Tegenfeldt fortsätter sedan att informera på nästa punkt, denna gång tillsammans med redovisningschef Kerstin, om “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.

Det blir också information om “Förslag till regler för företagskort” och “Konsekvensbedömningar gällande försäljning av fastigheter”, innan kommundirektör Tegenfeldt säger några väl valda ord från bland annat sin omvärldsbevakning.

Slutligen är det kommunalrådens tur att svara på eventuella frågor utifrån den “dagbok” de har sammanställt sedan förra sammanträdet. Dagboken består helt enkelt av datum för möten, besök, utbildningar etc som de har deltagit i.

Efter all information är det sedan dags för politikerna i kommunstyrelsen att fatta beslut.

Kommunstyrelsen ska börja med att besluta om att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2023. Krångligt? Det är så det fungerar i politiken. Kommunfullmäktige fattar alla de viktiga besluten, men det ska alltid ligga ett beslutsförslag på fullmäktiges bord. Det förslaget kommer nästan alltid från kommunstyrelsen.

Det står oerhört mycket lärorikt och intressant i kommunens årsredovisning. Den innehåller inte bara siffror utan också omvärldsbevakning och ekonomiska analyser av kommunsektorn samt utvecklingen i Sverige. Redovisningen behandlar även innevarande och kommande år.

Det kan vara bra att veta att Vänersborgs kommun gjorde ett resultat 2023 på +87 milj kr. Kommunen investerade för 448 milj kr (bolagen ej inräknade) vilket är en mycket hög siffra. Av de fyra finansiella målen uppnåddes bara två förra året, men av kommunens fem inriktningsmål bedöms fyra vara uppnådda och ett delvis uppnått.

Om 2024 står det i årsbokslutet:

“Inför 2024 är ekonomin pressad med hög inflation, kraftiga prisökningar, ökade pensionskostnader, stigande räntor samt minskade statsbidrag. Budgeterat resultat uppgår till endast 1 mnkr vilket innebär att balanskravet uppfylls men resultatet inte är i närheten av det finansiella målet på två procent.”

Ärende 5, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, ska också till kommunfullmäktige. Det är en hel del att läsa i verksamhetsberättelserna, och vill man sätta sig in kommunens olika verksamheter finns det oerhört mycket att ta del av. Berättelserna kan fungera som uppslagsböcker om Vänersborgs kommun. Dessa verksamhetsberättelser är utförligare än de som ingår i årsbokslutet. (Du kan ladda ner respektive nämnds verksamhetsberättelse på Vänsterpartiets hemsida.)

Inte mindre än 8 medborgarförslag om seniorkort ska behandlas, och en motion från Vänsterpartiet. Gemensamt för alla förslag (utom ett) och motionen är att åldersgränsen för inköp av seniorkorten föreslogs gälla från och med 65 år. I februari beslutade kommunfullmäktige att:

“införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år.”

Det innebär att alla medborgarförslag föreslås bli endera avslagna eller anses besvarade. Jag antar att Vänsterpartiet kommer att reservera sig mot dessa beslut eftersom vi anser att åldersgränsen bör vara 65. (Läs mer om medborgarförslagen på Vänsterpartiets hemsida – “Seniorbiljett 65+? Nej, nej, nej, åter nej”.)

Kommunstyrelsen ska själv fatta beslut om att godkänna några konsekvensbedömningar gällande fastighetsförsäljningar. Sådana här bedömningar måste göras innan kommunen säljer sina egna fastigheter. Det gäller fastigheterna Morkullan 29 på Marierovägen 19, Vedbonden 4 på Forbondegatan 33 och byggnaden Kyrkogatan 22/Teatergränd 9, som är en del av Näckrosen 18. När kommunstyrelsen har godkänt bedömningarna, vilket den kommer att göra, så kommer samhällsbyggnadsnämnden att kunna sälja fastigheterna.

Kultur- och fritidsnämnden ska beviljas 365.000 för projektet “lovaktiviteter 2024”. Pengarna tas från anslaget för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Projektet ska bidra till att stärka befintliga mötesplatser och att öka tryggheten på Torpaområdet. Kultur- och fritidsnämnden ska använda medlen till bland annat ungdomsledare, aktiviteter med föreningar och till inköp av professionella kultur- och fritidsaktörer. 

Det är ytterligare några ärenden, se dagordningen ovan, men dessa kommer som jag ser det att klubbas igenom utan diskussion eller frågor.

Som sagt, det blir ett långt sammanträde. Men jag tror inte att det blir särskilt mycket oenigheter eller diskussioner. Det är emellertid oerhört mycket att läsa och sätta sig in i… Det är tur att man är pensionär.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Årsredovisning, Bokslut, KS 2024, Medborgarförslag, Motion, Seniorkort65+, Verksamhetsberättelse

Bevara Brätte! (2/2)

24 mars, 2024 6 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “Kommentarer om Brätte (1/2)”.

Det har gjorts ytterligare en arkeologisk undersökning på Brätte, en viktig sådan.

Vattenfall anlade 2018 en högspänningskabel förbi Brätte. I samband med arbetet gjorde Bohusläns museum en arkeologisk undersökning under februari-april 2018. Undersökningen resulterade i en utförlig och genomarbetad rapport.

Vattenfalls ledning grävdes ca 15 meter norr om Brättegårdsvägen, dvs den smala grusvägen förbi Brätte mellan de synliga fornlämningarna och Vassbotten. Det borrades även i den nordvästra delen av området och i en tredje etapp grävdes ett schakt längs med “Kvarnbäcken” från sydväst upp mot Brättegårdsvägen. De feta svarta linjerna på kartan nedan visar ledningen. De markerade punkterna, t ex S1, visar de arkeologiska undersökningspunkterna.

Översiktskarta som visar samtliga övervakade schakt genom Vänersborg 26. Skala 1:2000.

Bohusläns museum har alltså undersökt stora delar av det område där samhällsbyggnadsnämnden vill att den nya Brättelänken ska anläggas.

Arkeologerna hittade raseringslager, dvs:

“lager som har bildats genom avsättning av jord och material från nedbrytning av strukturer eller byggnader över en lång tidsperiod”. (Källa Chat GPT.)

I raseringslagren påträffades bland annat stengods, yngre rödgods, glas, spikar, tegel, skörbränd sten, metall, stengods, halvt silvermynt med hög kopparhalt, djurben, en järnkil, kritpipor, en blykula och ett flertal blyplomber från Augsburg. Vidare stenar som var arrangerade i rader och formationer, spår efter en marknadsplats, stenläggning, del av en stadsgård bestående av ett stensatt dike, en syllstensrad, ett lergolv, del av en huskonstruktion osv.

En svacka där en väg ner mot Vassbotten gått.

Den eventuella stadsgården var vänd mot stadens huvudgata som löpte i nord-sydlig riktning genom stadsområdet ner mot Vassbotten.

Rapporten nämner också att det vid tidigare undersökningar har påträffats:

“förhistoriska anläggningar i form av härdar, rännor, gropar och stolphål. Av två härdar daterades en till förromersk järnålder och en till folkvandringstid/vendeltid. Den påträffade flintan talar för en datering till neolitisk tid (dvs yngre stenåldern; min anm).”

Rapporten är oerhört detaljrik, så det är omöjligt att redovisa alla fynd som arkeologerna gjorde och exakt var fynden hittades. Det redovisas emellertid i rapporten. Arkeologerna påträffade alltså tusentals fynd – och lämningar av byggnader mm. Och det har funnits byggnader ända fram till bäcken i väster.

Bohusläns museum skriver i rapporten:

“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«. … Det finns ett högt värde i staden Brättes lämningar då de är väldigt opåverkade av moderna störningar som många andra stadslämningar från 1500–1600-tal.”

Och för att riktigt betona värdet av gamla Brätte:

“Det antikvariska bevarande värdet bedöms av Bohusläns museum som mycket stort. Den pedagogiska potentialen i eventuellt kommande projekt är också stor. … Även den vetenskapliga potentialen bedöms som stor.”

Som lite kuriosa, och komplettering, kan nämnas att det på Vassbottens botten ligger flera vrak. Det ligger bland annat en båt nedanför Lockered, “Laura”, som sjönk under 2:a världskriget när den låg i vinterhamn. Det är inte mycket till fornminne kanske, “bara” en kulturhistorisk lämning. Men det finns fler.

Vid gården Vassända i närheten av Brätte, ligger enligt uppgift, på 2 meters djup, med slagsida och delvis nedsjunket i botten, “Vassända-vraket”. Det konstaterades 1967 när Vänersborgs museum företog dykningar vid vraket.

“Vassända-vraket” var sannolikt:

“ett fartyg av slupmodell, åtminstone byggt under 1700-talet, vilket efter att ha tjänat ut placerades på grund sedan rigg, däck och bordläggning avlägsnats.”

Vänersborgs Museum är mycket väl medvetet om det historiska och kulturella värdet av Brätte. Museet arbetar med en utställning om Brätte som ska vara klar våren 2025. Det kanske blir lagom till att kommunen börjar gräva upp fornlämningarna för att anlägga Brättelänken…

Museet vill göra en undersökning med georadar över ett större område för att klarlägga stadsbebyggelsens utsträckning. Det hoppas alla historieintresserade vänersborgare att Vänersborgs museum får möjligheter att göra. Det är något att se fram emot.

Arkeologerna på Bohusläns Museum utfärdar även en varning. Det är nästan så att skulle kunna tro att den riktas till samhällsbyggnadsnämnden och Vänersborgs kommun:

“Vidare bör man vara vaksam i samband med exploateringen i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen. Man kan förvänta sig stadslämningar i området öster om Brättegårdsvägen ner mot Vassbotten samt i området ner från Grytåsen ner mot »Kvarnbäcken«.”

Det står helt klart att det är mycket sannolikt att det finns stadslämningar och många spår av mänsklig aktivitet i det område där samhällsbyggnadsnämnden vill anlägga en väg “förbi” Brätte.

Ska man säga något till försvar för politikerna i samhällsbyggnadsnämnden så är det att de inte har fått ett allsidigt och objektivt underlag för att fatta något annat beslut. Visst har politiker ett eget ansvar att skaffa sig kunskap, men det är tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar som ska vara experter.

Tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen har levererat ett underlag till politikerna, och upprepat det i föredragningen på sammanträdet, som ger en bild av att en väg genom fornminnena i Brätte är det bästa alternativet. Tjänstepersonerna har brustit i uppgiften att leverera objektiva fakta, värderingar utifrån olika perspektiv och argument för och emot osv. De glömmer att det är politikerna som ska göra de slutliga bedömningarna.

Oavsett vad Vänersborgs kommun bestämmer om vägsträckningen mellan Onsjö och Öxnered/Skaven förbi Brätte så är jag tämligen säker på att Länsstyrelsen inte kommer att godkänna den nordliga sträckningen. Men bara att det finns en liten mikroskopisk risk att Vänersborgs kommun möjligtvis följer rekommendationen från samhällsbyggnadsnämnden tycker jag är skäl nog att reagera och kraftfullt protestera.

Vänersborgs kommun måste visa respekt för sin historia.

==

Tillägg kl 19.25.

En läsare hörde av sig och poängterade att Brätte är klassat som riksintresse av Riksantikvarieämbetet. Det skedde den 5 november 1987 och en revidering gjordes i augusti 1996. Klassningen som riksintresse innebär att området kring Brätte erkänns som särskilt värdefullt och betydelsefullt för hela landet. När en plats klassas som riksintresse får den en särskild status och ett starkare skydd i lagstiftningen.

Motiveringen till att Brätte klassas som riksintresse är (se Länsstyrelsen ”Värdebeskrivning för riksintresse”):

”Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka.”

==

Anm. Vänersborgs museums hemsida, som är fantastiskt välgjord och informativ, innehåller massor av fakta och information om Brätte – se “Brätte – Vänersborgs föregångare”.

Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

Kommentarer om Brättelänken (1/2)

22 mars, 2024 Lämna en kommentar

I början av veckan skrev jag två blogginlägg om samhällsbyggnadsnämndens behandling av Brättelänken. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”.) Det var onekligen en stor överraskning att både tjänstepersoner i förvaltningen och politiker i nämnden, med två undantag, förordade att den planerade vägen skulle anläggas på ett område där den, med orden i Trivectors utredning:

“går genom området där det finns kända fornlämningar för boplats och tangerar området där det finns kända fornlämningar för stadslager.”

Blogginläggen om Brätte har skapat en del reaktioner och diskussioner. Och då tänker jag inte i första hand på kommentaren på “blogghemsidan”. Signaturen “Anders” är positiv till att bygga vägen över fornlämningarna. Och alla som inte tycker som han är bara “bakåtsträvande vänersborgare”. Vem vet, signaturen “Anders” kanske tillhör den centerpartistiska skaran “progressiva gestadbor”…

I det första av inläggen skrev jag att det pågår en friluftsutredning i kommunen. (Den är just nu på samråd.) Några läsare undrade om den inte var känd hos samhällsbyggnadsnämndens politiker och dess förvaltning. Det var den uppenbarligen inte, annars hade de säkerligen uppmärksammat att det i utredningen står:

“Gamla Brätte har en särskilt viktig kulturhistorisk betydelse…”

Och att ett av i friluftsutredningens förslag är:

“Utveckla besöksmålet Gamla Brätte med sittplatser och mer information (till exempel om naturmiljöer och Vassända kyrkoruin).”

Nämndens beslut krockar helt klart med utredningens intentioner. Det kan enligt min mening vara en anledning till att samhällsbyggnadsnämndens beslut bör skickas tillbaka till nämnden den dag då förslaget kommer vidare upp i kommunstyrelsen. Nämnden har ju inte haft möjlighet att bedöma friluftsutredningens tankar och förslag. KS sammanträder för övrigt den 2 maj. (Ärendet finns inte med på kommunstyrelsens sammanträde den 27 mars.)

Det är emellertid inte säkert att KS återremitterar ärendet. Det är också osäkert vilket förslag som “får ge sig” och vilket som vinner kommunstyrelsens gillande om det skulle bli votering. Det var ju faktiskt bara Vänsterpartiet som röstade nej till den norra vägsträckningen i samhällsbyggnadsnämnden… Vi får se, jag ska redovisa ytterligare skäl… Kanske väger de tyngre för KS, och samhällsbyggnadsnämnden…

En annan läsare laddade ner handlingarna från samhällsbyggnadsnämnden och läste den arkeologiska utredningen som hade utförts i området väster om Brätte. Han noterade, precis som jag skrev i blogginlägget, att detta område var fritt från fornlämningar. Men han noterar att utredningsrapporten konstaterar att:

“Direkt öster om undersökningsområdet finns en fornlämning i form av den gamla staden Brätte”

Arkeologerna som utredde området väster om Brätte var alltså medvetna om “den gamla stadens” status och fornlämningarna i området. Det kan också nämnas att de i sina slutsatser skrev att Brätte stad är ett område med riksintresse.

Arkeologerna konstaterade:

“Fornlämningar är skyddade av KML (=Kulturmiljölagen; min anm) och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”

Jag måste också nämna att när jag sökte på “fornlämning” i nämndens underlag så nämndes ordet också i ärendet om FÖP Brålanda. Det stod:

 “Ute i naturen är det möjligt att stöta på olika typer av lämningar från människors verksamhet under forna tider. De två vanligaste lämningarna är fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Vad som skiljer lämningarna åt är åldern; fornlämningar är äldre än år 1850 och övriga kulturhistoriska lämningar yngre än år 1850. Fornlämningar är lagskyddade och det är brottsligt att på något vis rubba, ta bort eller gräva ut en sådan enligt kulturmiljölagen.”

I Trivectors vägutredning från 2017 hänvisades till en paragraf i Miljöbalken. Hänvisningen fanns alltså med i nämndens underlag, men paragrafen återgavs inte i underlaget och vad jag förstår inte heller i förvaltningens föredragning för nämnden. Jag citerade inte heller paragrafen, men gör det nu, på begäran. Miljöbalken (MB) 3 kap. 6 §:

“Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.”

Bloggläsarna inser säkerligen att paragrafen manar till en stor eftertanke och försiktighet även om det inte tycktes betyda så mycket för Vänersborgs samhällsbyggnadsnämnd.

Det finns således flera lagar som syftar till att skydda vår gemensamma historia och vårt kulturarv. Den gamla staden Brätte är ett av dem.

Det finns ytterligare en arkeologisk undersökning. Jag fick höra talas om den av en sakkunnig på området, som hade läst mina blogginlägg. Sedan fick jag veta vem som hade utfört undersökningen och då var det inte svårt att hitta den på nätet. Om samhällsbyggnadsnämnden missade friluftsutredningens tankar och förslag så har den uppenbarligen också missat denna utredning. Utredningen innebär som jag ser det att kommunstyrelsen måste återremittera ärendet om vägdragningen vid Brätte till samhällsbyggnadsnämnden. Och nämnden, precis som i förlängningen kommunstyrelsen, måste avvisa det norra alternativet, som går rätt genom fornlämningarna.

Men vad det är för utredning berättar jag om i nästa blogginlägg – se ”Bevara Brätte! (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)

19 mars, 2024 1 kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”.

Vänersborgs kommun tänker anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö. Den kommande vägen går under namnet Brättelänken. Frågan för politikerna är om Brättelänken ska dras norr eller söder om gamla Brätte stad.

Det första alternativet är den norra vägsträckningen. Den föreslås följa den nuvarande smala och lågtrafikerade grusvägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten.

Det andra alternativet är den södra vägsträckningen. Den ska utgå från den så kallade Edsvägen mellan Vänersborg och Båberg, dvs väg 2025, i direkt närhet till bron över fd järnvägen vid Brätte ridskola. Den nya vägen tänker man ska gå parallellt med den befintliga cykelbanan på gamla banvallen och sedan genom delvis obruten terräng. Det två alternativa vägsträckningarna möts sedan strax söder om detaljplaneområdet vid Skaven.

Brättelänken med de två alternativa vägsträckningarna behandlades på samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde den 29 februari. Nämnden skulle fatta ett beslut om vilket av de två alternativen den skulle rekommendera. (Beslutet ska sedan vidare till kommunstyrelsen som ska ge ett uppdrag om att starta projekteringen.)

Riksintresse

Det presenterades flera utredningar inför samhällsbyggnadsnämndens beslut. En utredning gällde fladdermöss i området och en annan gällde förekomsten av mindre hackspett. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte redovisades också. Det verkar dock inte ha gjorts någon arkeologisk undersökning av området mellan de synliga fornlämningarna efter Brätte stad och Vassbotten. Det ingick i varje fall ingen sådan utredning i nämndens underlag. Det är ju ett viktigt område. Det låg alldeles vid staden och nära vattnet där bryggorna fanns. Det var säkerligen platsen för mycket rörelse och en livlig verksamhet med lastning, lossning, handel osv. Brätte är ju av riksintresse så det kanske har gjorts någon typ av undersökning vid tidigare tillfälle, även om jag inte känner till det. Hur som helst så fick inte nämndsledamöterna någon information om en sådan undersökning.

Den arkeologiska undersökningen av området väster om staden Brätte gjordes under en dag, den 23 januari 2020. Spontant kan jag tycka att det verkar vara en kort tid för en sådan undersökning.

Det grävdes 21 sökschakt och det visade sig att alla var fyndtomma. Det står inget i rapporten om hur djupt man grävde, men det verkar inte ha varit särskilt djupt. Det ser i varje fall inte ut så om man ska döma av fotografiet som pryder omslaget till rapporten. Men det var väl tillräckligt får man förmoda… Sedan gick de två personerna från Förvaltningen för kulturutveckling inom Västra Götalandsregionen runt och tittade i området. Det noteras att de såg en sentida gärdesgård och en stenformation.

Slutsatsen av undersökningen var:

“Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet.”

Det ska dock återigen betonas att den arkeologiska undersökningen gjordes väster om där staden har legat. (Du kan ladda ner utredningen här.)

I underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde fanns också med en vägutredning gjord av Trivector år 2017. I rapporten analyserade Trivector de båda vägalternativen utifrån tre parametrar: kulturmiljö, ekonomi och trafiksäkerhet.

Trivector börjar med att beskriva hela området söder om Vassbotten:

“I området mellan Öxnered och Edsvägen finns ett böljande skogs- och kulturlandskap med åker- och betesmarker. Utöver Brätte, som är ett område skyddat av Miljöbalken (MB) 3 kap. 6 §, har fornlämningar hittats på flertalet platser i utredningsområdet. Enligt MB 3 kap. 6 § ska Brätte skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.”

Trivector fortsätter:

“Vassändaviken är utpekat som särskilt värdefullt naturområde enligt MB 3:6 och skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.”

Trivector beskriver sedan de två alternativa vägsträckningarna och konstaterar att den norra sträckningen av Brättelänken innebär att:

“Vägsträckningen går genom området där det finns kända fornlämningar för boplats och tangerar området där det finns kända fornlämningar för stadslager … Samråd med Länsstyrelsen behövs för att göra en bedömning av vägsträckningen samt vilka undersökningar som i så fall behöver göras. Sannolikt krävs en större undersökning för alternativ Brätte än för alternativ Ridskolan. Alternativets genomförbarhet är svårbedömt före samråd med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen vill veta om alternativ finns till ingreppet.”

Det södra vägalternativet, som utgår ungefär vid Brätte ridskola, passerar i utkanten av det område där det finns kända fornlämningar. Rapporten framhåller emellertid att det endast är en liten del av detta område som påverkas av den nya vägen.

Trivector gör också en kostnadsbedömning av de två vägsträckorna. Det uppskattas att kostnaden för den nordliga sträckningen på vägen, dvs mellan Brätte stad och Vassbotten, kommer att uppgå till mellan 31,7-37,5 milj kr. Vägen söder om Brätte beräknas kosta 34,5-40,9 milj kr. Notera att kostnadsberäkningarna gjordes 2017, beloppen lär vara högre idag.

“Utifrån ovanstående utvärdering rekommenderar Trivector Traffic att Vänersborgs kommun går vidare med alternativ Ridskolan.” (Alternativ Ridskolan är alltså den södra vägdragningen; min anm.)

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade en annan uppfattning än Trivector. Förvaltningen förordade det norra vägalternativet. Det främsta argumentet verkade vara att Brätte ridklubb och en berörd granne motsatte sig det södra alternativet. Förvaltningen menade också att det norra alternativet var något billigare.

Ärendet avgjordes med en omröstning. Tor Wendel (M) hade i ett tidigt skede meddelat att han inte deltog i beslutet. James Bucci från Vänsterpartiet röstade för den södra vägsträckningen. Resten av nämndens 9 ledamöter röstade på att Brättelänken ska gå mellan Brätte stad och Vassbotten – mitt genom fornminnesområdet…

Min uppfattning är att det är tveksamt om det underlag som presenterades för nämnden var fullständigt. Samtidigt redovisades inte nackdelarna med den norra vägsträckningen ordentligt och vägens följder för natur- eller kulturmiljön tycks ha underskattats.

Det får inte skövlas fler fornminnen i Vänersborgs kommun… Politikerna måste visa respekt för historien.

I föredraget om Vänersborgs historia (se “Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”) inledde Peter Johansson på Vänersborgs museum:

“Lokalhistoria, det engagerar, och det skulle jag vilja säga, är många gånger den viktigaste historien. Den som allting startar med.”

Det håller Vänsterpartiet med om – tydligen som enda parti i kommunen…

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden