Arkiv
Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)
Det är väl ganska många som någon gång har stannat till vid Torgbrunnen mitt i Vänersborgs centrum. Kanske har man fotograferat brunnen eller satt sig på kanten för att äta en glass.
Torgbrunnen invigdes den 29 augusti 1946 för att fira Vänersborgs 300-årsjubileum. Den uppmärksamme har kanske noterat att det finns några inskriptioner på brunnen. Och har man varit riktigt nyfiken kanske man också har läst inskriptionerna.
”Brätte borgare byggde på kungligt bud Vänersborg – privilegier utfärdades år 1644 för den nya staden.”
Man kan verkligen känna historiens vingslag…
Brätte är Vänersborgs föregångare. Den lilla köpstaden växte fram vid Vassbottens södra ände. På 1500-talet var det kommunikation på vatten som gällde och längre än till området vid Brätte kom inte varutransporterna från Vänern.
Det var järn från Bergslagen, timmer och skogsprodukter som skulle säljas utomlands. Vid Brätte fick skeppen, bojorterna, lasta om till hästtransporter som drog varorna förbi vattenfallen i Trollhättan. Där lastades varorna på fartyg som gick längs Göta älv till Göteborg.
Det växte fram lagerhus vid Brätte, stallar för hästarna, värdshus och bostäder. Till en början kallades platsen Vassända men åtminstone vid 1580-talet omnämns platsen som Brätte. Fler
bosatte sig i Brätte och det växte fram en marknad. 1585 blev Brätte en stad och fick ett stadsvapen. (Enligt en annan uppgift skedde detta 1619.) Staden växte oplanerat med en mängd småhus och trånga gränder. Peter Johansson på Vänersborgs museum liknar Brätte vid den här tiden, i ett föredrag i oktober 2019, med ett bohuslänskt fiskeläger. (Se föredraget på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”. Det är för övrigt hans föredrag som jag till stor del har använt som källa.)
Under Kalmarkriget (1611-13) erövrade Danmark Älvsborgs fästning och många i området flyttade upp längs älven till Brätte. Brätte växte och det beräknas att 400-450 personer bodde i Brätte tiden efter kriget. Det var svårt för staden att växa, det blev för “trångt”. Samtidigt grundades Vassbottenviken upp och det blev omöjligt för fartygen att komma ända fram till Brätte. Det försvårade lastning och lossning. Det var dessutom svårt att försvara Brätte. Enligt Peter Johansson blev Brätte till och med ockuperat av danskarna 1613.

Modell gjord av Sören Elmqvist – hur Brätte kan ha sett ut vid 1600-talets början. Finns på Vänersborgs museum.
År 1639 besökte Axel Oxenstierna Brätte. Brätteborna försökte få honom att godkänna en flytt av Brätte till Huvudnäs. Oxenstierna besökte Huvudnäs och blev, fortfarande enligt Peter Johansson, imponerad.
Här kunde ett starkt försvar byggas. Den 1 februari 1644 fick Vänersborg sina stadsprivilegier och Brätteborna flyttade. De sista invånarna lämnade Brätte 1647, och staden “växte igen” och glömdes. (Se också Wikipedia om Brätte.)
1918 och 1943 gjordes emellertid en del arkeologiska utgrävningar av Brätte. Det var dock en förhållandevis liten del av den gamla staden som undersöktes, men det är idag möjligt att se lämningarna efter staden.
I den Friluftsutredning som pågår i kommunen just nu står det följande om Brätte:
“Gamla Brätte har en särskilt viktig kulturhistorisk betydelse då det var här samhället låg innan det flyttades upp till Huvudnäset. Området har höga naturvärden kopplade till de öppna och betade strandängarna. Söder om vägen mot Brättegården finns en skogskulle med både ek och tall. Både fåglar,
groddjur och fladdermöss trivs i den mosaik av naturmiljöer som bildas av betet i kombination med skogsområden och närheten till Vänern. Då Vänersborgs stad till stor del väntas växa kring Öxnered och även Onsjö förväntas området få en allt mer strategisk placering som tätortsnära rekreationsområde.”
Utredningen har för närvarande tre utvecklingsförslag för området:
- “Följa upp Naturvårdsstrategins förslag om naturreservat.
- “Koppla ihop med en promenadstig som kan leda runt hela Vassbotten.”
- “Utveckla besöksmålet Gamla Brätte med sittplatser och mer information (till exempel om naturmiljöer och Vassända kyrkoruin).”
Varför skriver jag om Brätte? Jo, det finns avancerade planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö.
Det är en viktig väg eftersom det är tänkt, som framgår av citatet ovan, att det ska byggas många bostäder i Öxnered/Skaven och vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt. Vägen ska bli en avlastning för Edsvägen (väg 2025) och en utryckningsväg för brandförsvaret.
Frågan som Vänersborgs kommun står inför är: hur ska vägen, som kallas Brättelänken, dras. Det finns två alternativ – norr eller söder om Brätte.
Det tänkte jag skriva om i nästa blogginlägg – ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
Klagomål på snöröjning
Det har framförts många klagomål i vinter på snöröjningen av kommunens gator. På Facebook har det stundtals haglat bittra kommentarer på kommunens i det närmaste, tycks det, obefintliga beredskap för snöfall på vintern. Det har klagats på allt från prioriteringar till bristande kompetens hos snöröjarna.
Kommunen har via sin hemsida och sin Facebooksida försökt att förklara för kommuninvånarna hur snöröjningen fungerar. Och jag tycker att de FB-ansvariga lyckades bra, det ser ut som om klagomålen minskade i omfattning efterhand. Det verkar som om invånarna började förstå alla svårigheter och hur många gator och vägar det egentligen finns i kommunen. Och hur mycket snöröjarna faktiskt jobbar.
Jag vet inte hur många av kommuninvånarna som har tagit steget från att klaga på Facebook till att anmäla snöröjningen till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Men det har hänt.
Det inkom en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden den 13 februari. Det var ett anonymt klagomål som rubricerades av miljö- och byggnadsförvaltningen som:
Det var ett annorlunda klagomål. Det handlade inte om brister i snöröjningen utan snarare om effektivitet…
Klagomålet klassades tydligen av förvaltningen som någon slags “top priority”. Den som hade åstadkommit bullret, det handlade emellertid inte om kommunens snöröjare, fick ett meddelande från miljö- och byggnadsförvaltningen samma dag som klagomålet inkom:
“För kännedom meddelas att klagomål framförts anonymt till miljö- och byggnadsförvaltningen gällande buller från fyrhjuling tidigt på morgonen. Enligt den som lämnade klagomålet så har detta skett vid flera tillfällen och den 13 februari 2024 väcktes klagande av ljudet från fyrhjulingen innan klockan 06:00 på morgonen.”
Det kunde bli fråga om en utredning, men miljö- och byggnadsförvaltningen ville först ha en kommentar från den som blev anmäld.
Jag har inte sett någon förklaring från den anmälde, men det torde inte vara särskilt svårt att gissa att fastighetsägaren var uppe tidigt för att röja snön som hade kommit under natten. Med all säkerhet var fastighetsägaren tvungen att komma till jobbet och därför nödgad att röja snön för att kunna köra ut bilen. Och visst, det har snöat tidigare i vinter och fastighetsägaren har antagligen även då varit tvungen att få bort snön.
Om miljö- och byggnadsförvaltningen finner att klagomålet mot fastighetsägaren är befogat, så kommer förvaltningen att ta ut en tillsynsavgift på 1.238 kr per timme. Förvaltningen meddelar också att denna avgift tas ut per påbörjad handläggningshalvtimme…
Det är ingen diskussion, fastighetsägaren har kört bort snön med en fyrhjuling som för oväsen. Det kan naturligtvis störa en granne i närheten och det händer nog lite överallt i vår vidsträckta kommun. För att fastighetsägaren ska slippa tillsynsavgiften torde hen vara tvungen att skotta manuellt med en skyffel eller släde i fortsättningen. Det kan vara tungt och kanske alltför svårt. Ryggen kanske inte klarar ansträngningen eller kroppsställningen. Snön kan också ha kommit överraskande och under natten, och då fanns det antagligen ingen möjlighet att skotta på kvällen innan grannen hade lagt sig. På morgonen krävdes snabba ryck för att hinna få ut bilen…
När kommunens snöröjare väcker mig på alla snörika mornar med sina maskiner, och det händer ofta när det snöar under nattetid, så skänker jag en tacksamhetens tanke till dem. En tacksamhet för att de är så snabba och röjer bort snön från gatan. Jag brukar somna om i förvissningen om att jag kan ta mig till något mer eller mindre viktigt möte på kommunhuset två timmar senare…
Grannar kan bli störda av fyrhjulingar och snöslungor när snö ska röjas. Det borde dock kunna accepteras, fastighetsägarna för ju inte väsen av okynne… Och så ofta händer det inte trots allt. Som det ser ut nu lär det dröja till november när det är dags nästa gång.
Om miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger den anmälde grannen att skotta snö för hand i fortsättningen så ligger vägen öppen för kommuninvånarna att anmäla kommunens snöröjare för buller och störd sömn.
Och vad händer då? Ska Vänersborg bli landets första kommun med manuell snöröjning av gator och torg?
Samtidigt måste jag medge att jag är mäkta imponerad över miljö- och byggnadsförvaltningens energi och snabbhet när det gäller klagomål på buller. Tänk om de visar samma beslutsamhet när det gäller fiskmåsarnas “buller” i Nordstan från april till juli…
Fler bidrag till föreningar
Med tanke på kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) påstående i kommunfullmäktige så är det förvånansvärt många som har varit intresserade av gårdagens blogg om kommunens sponsring, bidrag till marknadsföring och evenemang till föreningarna i Vänersborgs kommun. (Se “Vilka föreningar sponsrar kommunen?”.)
Augustsson sa i kommunfullmäktige den 7 februari (se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”):
“Dom avtal som skrivs kring sponsring och dom andra bitarna, dom är tillgängliga som allmänna handlingar. Dom finns tillgängliga för dom som behöver dom.”
Det är tydligen inte så vanligt, om nu någon annan än ordförande Augustsson (S) trodde det, att kommuninvånare begär ut allmänna handlingar från kommunen. Det kan så klart bero på att invånarna inte behöver dom, inte vet hur de ska göra t ex vem eller hur de ska fråga. Det kan självklart även vara så att en invånare inte vill skylta med sitt namn. Så har jag förstått att det ofta kan vara.
Det har lämnats några kommentarer på gårdagens blogg. (Klicka här.)
Det påpekas att det finns fler kommunala bidrag än de som redovisades i blogginlägget. Forum Vänersborg nämns i en kommentar. I en annan framhålls att det saknas många kulturföreningar och kulturaktörer i listan på mottagare av bidrag. De kan få tjänster gratis av kommunen som också är att betrakta som bidrag. Det kan vara personalresurser, att kommunen betalar hyran i Folkets Hus och Stora Biografen eller att föreningarna slipper betala hyra i kommunägda lokaler. Kommunen kan även stå för tryckkostnader på kommuntryckeriet. I en tredje kommentar undras det över varför VHC och VFK får olika stora bidrag för sina cuper.
Det kan noteras att bara tre föreningar fick marknadsföringsbidrag/sponsoravtal förra året. Det beror antagligen på att inga andra har sökt. (Jag har inte sett några beslut om avslag.) Men varför har de i så fall inte gjort det?
Jonathan Axelsson (M) och jag skrev i vår motion 2016 (motionen kan laddas ner här) om marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring:
“Det finns idag ingen eller mycket lite information om när, hur och till vem ansökningar ska lämnas in för dessa typer av bidrag/utbetalningar.”
Vi menade också att:
“I tydligheten ingår behov av att bestämma vilka bidrag kommunen ska erbjuda samt att definiera betydelsen och skillnaderna på de olika typerna av bidrag.”
När det gällde att kommunen bjöd föreningar på kostnadsfria tjänster tog vi i motionen upp att kommunen marknadsför och gör reklam för t ex evenemang på sin hemsida och att detta borde regleras på något sätt.
Ja, ja… Motionen och de åsikter som framfördes där är inte så viktiga. Det tyckte i varje fall Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet, de orkade inte ens rösta på kommunfullmäktige (se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”). Politikerna måste ha tillit och förtroende till tjänstemannaorganisationen, sa Benny Augustsson (S) och ledamöterna i de styrande partierna höll med. Och tyckte att det liggande förslaget var bra som det var.
I gårdagens sammanställning av kommunens sponsring och evenemangsbidrag saknades det några. Jag begärde därför ut de bidrag som hade beviljats av ordförande i kommunfullmäktige, Annalena Levin (C), respektive kommunstyrelsen, Benny Augustsson (S). De hade inte fattat särskilt många beslut om bidrag, men nedan följer de aktuella besluten.
Annalena Levin har beslutat om följande två bidrag:
- 2023-09-15 – 4.000 kr till Pensionärernas Riksorganisation PRO, i Vänersborg, 80-årsjubileum
- 2023-09-22 – 15.000 kr till Vänersborgs musikförening för 80-årsjubileum
Ordförande Levin avslog däremot, 2023-09-15, en ansökan om bidrag till jubileumsträff för VWeteranerna. Skälet var:
“I den ekonomiskt svåra tid som gäller för kommuner…”
Benny Augustsson beslutade om de marknadsföringsbidrag/sponsoravtal, t ex till IFK Vänersborg, som framgick av gårdagens blogginlägg. (Se “Vilka föreningar sponsrar kommunen?”.) Augustsson har dessutom fattat ytterligare ett bidragsbeslut:
- 2023-06-14 – 40.000 kr till Artscape muralmålningsprojekt
Jag tycker att det är viktigt att framhålla att det finns många viktiga anledningar till varför en kommun bör engagera sig ekonomiskt i kultur- och föreningsaktiviteter. De kan bidra till kommunens tillväxt, samtidigt som de berikar kommuninvånarna på ett annat plan än direkt ekonomiskt, t ex välmående och trygghet.
Vilka föreningar sponsrar kommunen?
Det har inte riktigt gått Vänsterpartiets, och min, väg i några viktiga frågor den senaste tiden. Jag vet inte om det beror på oskicklighet eller otur. Men på en punkt har åtminstone jag haft bättre tur än förra året.
På fullmäktigesammanträdet den 7 februari (se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”) sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att öppenheten kring alla avtal om kommunal sponsring är tillräcklig:
“Dom avtal som skrivs kring sponsring och dom andra bitarna, dom är tillgängliga som allmänna handlingar. Dom finns tillgängliga för dom som behöver dom.”
Då berättade jag från fullmäktiges talarstol att jag den 14 februari 2023 ställde ett antal skriftliga frågor om sponsring och marknadsföring till kommunen. Jag hade fortfarande inte fått några svar trots flera påminnelser. Den sista påminnelsen skickades den 29 januari 2024…
Min avslutning av anförandet var:
“Jag hoppas på bättre tur i år än förra året.”
Benny Augustsson (S) sa inget mer. Han, liksom många andra, anar nog inte riktigt att öppenheten och transparensen i dessa frågor har mycket i övrigt att önska. Vilket Jonathan Axelsson (M) och jag för övrigt ville råda bot på med vår motion… (Se ”KS: Sponsring och donationer v. 2024”.)
Däremot reagerade en av de högre cheferna i tjänstemannaorganisationen på mitt anförande. Det utlovades ett svar.
Och jag hade bättre tur än förra året…
I torsdags kom nämligen det faktaspäckade svaret. Troligtvis är det första gången i kommunens historia som en sammanställning sker av kommunens sponsring, marknadsföringsbidrag och bidrag till evenemang.
Den person som har ställt samman alla olika kommunala bidrag har lagt ner ett stort arbete. Tyvärr är dock inte sammanställningen komplett. Och det är inte lätt att veta. Hur ska en tjänsteperson känna till att även kommunstyrelsens respektive kommunfullmäktiges ordförande har delegation på att ge bidrag? Det är en delegation som har utnyttjats åtminstone vid något tillfälle.
Kommunfullmäktiges ordförande beslutade t ex att bevilja Vänersborgs musikförening ett bidrag den 22 september förra året. Det bidraget finns inte med i sammanställningen nedan. Har fler sådana här bidrag delats ut under förra året?
Jag återger oavkortat mina frågor (fet stil) och de svar jag har fått nedan. Det finns mycket fakta som jag tror intresserar både föreningar och enskilda kommuninvånare. Notera att frågorna ursprungligen ställdes i februari förra året, 2023.
Kommentera gärna blogginlägget.
1. Finns det några andra föreningar, förutom IFK och IBK Vänersborg som får sponsring/marknadsföringsbidrag av kommunen?![]()
Följande föreningar fått marknadsföringsbidrag/sponsoravtal för åren 2022–2023:
- IFK Vänersborg för säsong 2023/2024; 125 000 kr (vid kvartsfinal 15 000 extra, vid semifinal ytterligare 15 000, SM-final 15 000 och vid SM-guld ytterligare 15 000)
- Vänersborgs IF för år 2023 = 40 000 kr
- IBK Vänersborg åren 2023–2024 = 40 000 kr
Övrigt
Genom föreningssamverkan får vi möjlighet att möta och interagera med våra olika målgrupper, bygga varumärke/event och nå ut till en större mängd besökare under utvalda föreningsarrangemang.
Syftet är att ta tillvara på evenemang som bidrar till att stärka platsvarumärket (PVM), kommunens vision och skapar tillväxt:
- Klassbollen (WIK) 3 000 kr (Syfte: marknadsföra Aqua Blå)
- Kval (VIF) 1 500 kr (Syfte: marknadsföra Aqua Blå)
- Onsjö Golfklubb 20 000 kr (tillsammans med Visit Thn-Vbg) (Syfte: marknadsföra Vänersborg mot golfturismen)
- VHC Cuper Vänersborgcupen/Trophy 20 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
- Allsång i Brålanda 20 000 kr (Syfte: PVM, stärka kommunens vision)
- Quality Cup (VFK) 15 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
- Ryrjoggen (Ryrs IF) 2 500 kr ((Syfte: PVM, stärka kommunens vision)
- Lilla Paris Open 12 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
- Eid-festen 10 000 kr (Syfte: PVM, kommunens vision)
- Vänersborgs Inlinesturnering 15 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
2. Vilka kriterier måste en förening uppfylla för att få sponsring/marknadsföringsbidrag?
När det gäller sponsring/marknadsföringsbidrag är detta baserat på elitnivå och regleras med avtal.
Evenemang får stöd baserat på:
- Syftet är att ta tillvara på evenemang som bidrar till att stärka platsvarumärket (PVM), kommunens vision och skapar tillväxt.
- Nya eller befintliga evenemang, som får stöd under uppbyggnad.
- Evenemang som kompletterar befintligt utbud
- Marknadsföra mot besöksnäring (ofta ihop med Forum och Visit)
Ett evenemang som lockar många besökare och som vi vill ska upptäcka och gärna återvända till Vänersborg.
I och med beslutet i KF är det nu formaliserat vad som ska gälla övergripande för sponsring och donationer. I verkställandet av detta kommer ansökning, kriterier och återrapportering att tydliggöras.
3. Hur vet föreningarna att kommunen delar ut sponsring/marknadsföringsbidrag och att de går att söka? Hemsidan?
Arbetet pågår. I och med att beslutet är på plats kommer vi att lansera en digital ansökan där man får beskriva sitt ärende och hur det svarar mot uppsatta kriterier. Här framgår också hur återrapportering ska ske.
Fram till nu har KS ansvarat för frågor om sponsring.
När det gäller evenemangsstöd har vi försökt att sprida att funktionen finns genom att vara med på ordförandeträffar, informera på hemsidan och tagit fram en evenemangshandbok Evenemang | Vänersborgs kommun (vanersborg.se). Det har dock inte funnits någon formell sökväg på hemsidan, vilket nu kommer att åtgärdas när den digitala ansökan publiceras. Publicering kommer ske både på den del av hemsidan som beskriver evenemang och den sida som Kultur- och fritid ansvarar för där de ordinarie föreningsbidragen går att söka. Detta för att öka möjligheten att föreningar hittar informationen och för att öka transparensen i vad som finns att söka.
4. Hur finansierar kommunen sponsringen/marknadsföringsbidragen och hur mycket finns det sammanlagt att dela ut?
Evenemangs- och Marknadsföringsbidrag lämnas med de medel som fastställs genom årlig budget.
Anm. I blogginlägget ”Fler bidrag till föreningar” kan du läsa om fler kommunala bidrag till föreningar.
Kommunens födelsedag firad!
Idag firades kommunens födelsedag. Eller var det stadens? Svaret är att det var både och. Vänersborgs stad fyllde 380 år och Vänersborgs kommun 50. (Se “Kommunens födelsedag!”.)
Födelsedagen firades med öppet hus på Kommunhuset. I entrén välkomnades alla av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson.
Det var väldigt många besökare i kommunhuset. Frågan är om det inte till och med skulle kunna vara rekord.
Kommunens alla förvaltningar och bolag var på plats. Det var allt från Vattenpalatset och det nybildade bolaget på Halle och Hunneberg till byggnadsnämnden/-förvaltningen till socialnämnden med förvaltning.
Det var trångt om utrymmet. Socialnämnden hade därför placerats lite offside. Det tyckte i varje fall nämndens ordförande Dan Nyberg,
men han rådde bot på det. Han tog ett eget initiativ, vilket inte är helt ovanligt för övrigt, och placerade socialens bord mer centralt. ;)
Det fanns många politiker vid montrarna. Nästan samtliga nämndsordföranden var närvarande och oftast även vice ordförandena. Politikerna liksom tjänstepersonerna fick många frågor från kommuninvånarna. Invånarna riktade en del kritik men även beröm och några bad om råd och hjälp. Det är inte alltid så enkelt för invånarna att veta vart de ska vända sig och vem eller vilka på kommunen som är ansvariga. Födelsedagskalaset blev också ett så att säga socialt forum, personer träffades som inte hade setts på länge. Undertecknad bloggare träffade bland annat en
“gammal” elev som nu för tiden jobbar som förskollärare. Sådant är roligt.
Det som lockade besökarna mest tycktes vara födelsedagstårtorna… Det var ständigt fullsatt i kommunhusets cafeteria. Tårtbakelserna gick åt och det visade sig återigen att vänersborgarna är väldigt duktiga på att äta bakelser. Men arrangörerna kände till detta och tårtor och bakelser räckte till. Alla fick en bit och en del även två.
Förutom tårta bjöds det på föredrag, musik, film och information i Bojorten. Kanske skulle man skylta lite tydligare nästa år, det verkade vara några som faktiskt inte hittade till den nya mötessalen. (Eller också stirrade de sig blinda på bakelserna…) Även en barnkör uppträdde i Bojorten och det fick en av förvaltningscheferna att fälla en tår. Det var också en del av barnen som passade på att få ansiktet dekorerat i olika färger.
Ballongerna lockade också. Det blev för övrigt väldigt höga smällar när en och annan av ballongerna gick sönder. Det fick de vuxna besökarna att hoppa till.
Flera tidigare “kommunlegendarer” firade kommunens födelsedag. I vimlet kunde vi skymta Lars-Göran Ljunggren, Guy Mahlviker, Ann-Britt Fröjd, Mats Nilsson, Christer Zetterberg och Lave Thorell – bara för att nämna några.
Tyvärr hade inte alla kommuninvånare möjlighet att besöka födelsedagsfirandet. Igår fredag ringde en äldre dam från Bovieran på Holmängen till mig. Damen hade inget körkort och hennes make kunde omöjligt gå ända till kommunhuset. Hon upplyste mig om att det inte gick någon buss på Östra vägen på helger. Och inte nog med det. Det fanns ingen kollektivtrafik förbi Bovieran och Holmängens nya stora bostadsområden efter kl
18 på vardagar, och inte heller under sommaren.
Jag trodde knappt mina öron. Det har växt fram ett stort bostadsområde på Holmängen och så ordnar inte Västtrafik med bussar för alla de människor som bor där och som ska flytta dit. Det kommer ju inom ganska kort tid att byggas ännu fler bostäder på området. Dessutom öppnar Holmängenskolan F-6 till hösten, som dessutom inrymmer förskoleavdelningar. Det hör också till saken att den kollektivtrafik som går där, på vardagar före kl 18, har kommit till först efter påtryckningar från kommunen.
Vänersborgs kommun måste ta tag i detta och kontakta Västtrafik. Det krävs ännu starkare påtryckningar. Så här får det faktiskt inte vara, det är en mindre skandal.
Trots bristen på fungerande kollektivtrafik var födelsedagsfirandet en stor succé. Det får knappast plats fler människor i foajén och i cafeterian, men ändå hoppas man att det kommer ännu fler besökare nästa år.
Om jag har räknat rätt så blir det i så fall det 22:a födelsedagsfirandet. Firandet startades nämligen, enligt uppgift, 2003 på initiativ av den dåvarande nyblivne ordförande i kommunfullmäktige Dan Nyberg.
Tack all personal i Vänersborgs kommun som ställde upp och arrangerade födelsedagsfirandet!
Om ett år är det dags igen. Då ses vi!
===
PS. Det finns fler fotografier på kommunens Facebooksida.
Kommunens födelsedag!
Nu på lördag mellan kl 10.00-13.00 firar Vänersborg sin födelsedag. Den firas med öppet hus i kommunhuset och alla gratulanter bjuds på kaffe och födelsedagstårta/bakelse.
Det är en stor dag. Men för vem?
I mitt förra blogginlägg (se “Kommunens födelsedag?”) undrade jag om det var Vänersborgs stad eller Vänersborgs kommun som firade födelsedag. På kommunens hemsida upplyste man nämligen om att Vänersborg fyllde 380 år. Och det är ju helt riktigt, men bara om man menar Vänersborgs stad. Staden Vänersborg grundades ju som bekant 1644. Men det är uppenbarligen inte sant om Vänersborgs kommuns födelsedag skulle uppmärksammas. Vänersborgs kommun fyller nämligen bara 50 år. I varje fall om man firar kommunen som den ser ut idag.
Sedan jag skrev blogginlägget har informationen på kommunens hemsida tagits bort (länken i det förra blogginlägget fungerar inte längre) och en ny inbjudan till kalaset har lagts ut. Du kan hitta inbjudan här – “Kom och fira Vänersborgs födelsedag”. Det står som den observante läsaren noterar inte längre i överskriften att Vänersborgs kommun firar sin födelsedag. Nu står det “bara” Vänersborg… Och då kan det ju inte bli fel. 
Lite längre ner i texten på hemsidan poängteras att Vänersborgs kommun också firar födelsedag. Fast födelsedag firas ju varje år, i varje fall stadens, men i år är det något
speciellt med Vänersborgs kommuns födelsedag:
“Vi firar dessutom att det är 50 år sedan kommunsammanslagningen i Vänersborg. 1974 kom Vänersborg, Vassända Naglum, Väne Ryr, Brålanda, Frändefors och Tunhem att ingå i Vänersborgs kommun.”
50 år, det är jubileum. Vilket efter lite betänketid i kommunhuset alltså uppmärksammas av kommunen… Som sig bör. Kommunsammanslagningen 1974 ska firas.
Och denna gång blev det rätt – nästan… Men bara nästan.
Den gamle historieläraren har nämligen inte kastat rödpennan i återvinningen. Han ser ett litet fel i kommunens text som bör rättas till. (Tillägg kl 20.05: Det här har nu rättats till på kommunens hemsida!) Vassända Naglum gick nämligen samman med Vänersborgs stad redan 1945 och sju år senare, 1952, var det Väne Ryrs tur att bli en del av Vänersborgs kommun. Vänersnäs har också en egen liten historia. 1952 slogs Vänersnäs samman med Västra Tunhem. Vänersnäs närmade sig Vänersborg i etapper så att säga. Det är emellertid riktigt att Vänersborgs kommun fick sitt nuvarande utseende 1974 när Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till en kommun – Vänersborgs kommun.
Men medvetna om den korrekta historien om Vänersborgs kommun så tycker jag att så många invånare som möjligt i Vänersborgs kommun ska komma till kommunhuset i övermorgon för att fira både stadens och kommunens födelsedag. Förutom tårta bjuds det på musik, film och information. Kommunens hemsida meddelar också att barnkören Festis sjunger, att man kan få ansiktet målat och att våra kommunvärdar delar ut ballonger.
Självklart kan alla födelsedagsfirare också träffa kommunens olika förvaltningar och bolag. Och inte minst ett antal politiker, även sådana som inte får arvode för att förgylla firandet med sin närvaro. Det finns tillfällen att ställa frågor, om allt – t ex hur förskolor och skolor fungerar, VA-utbyggnaden, Sikhall, strandskydd, bygglov, äldreomsorgen, arenataket, Juta och konstgräs på kommunens fotbollsplaner. Ja, allt du vill veta om Vänersborgs stad och kommun.
Du ska känna dig välkommen oavsett om du firar Vänersborgs kommuns födelsedag eller Vänersborgs stad. Eller båda.
Kommunens födelsedag?
Lördagen den 27 januari kl 10.00 slår kommunhuset upp sina portar för firandet av Vänersborgs födelsedag. Vänersborg fyller 380 år.
På kommunens hemsida står det:
“Kom och fira kommunens födelsedag”
Det bjuds som vanligt på kaffe och födelsedagstårta/bakelse. I den nya mötessalen Bojorten blir det musik, film och information. Det kommer också att finnas möjlighet att träffa kommunens olika förvaltningar och bolag. Även politiker kommer att finnas på plats,
i varje fall från de så kallade betongpartierna. Ordförandena i nämnder och styrelser får som vanligt arvoden för att närvara. Jag antar att det också finns åtminstone några politiker från de andra partierna på plats.
Men är det Vänersborgs kommun som fyller år? Nä, faktiskt inte. Även om man kan få anledning att tro det av rubriken på hemsidan. Det är naturligtvis Vänersborgs stad som fyller år. Vänersborg fick nämligen sina stadsprivilegier den 1 februari 1644 av drottning Kristinas förmyndarregering under den berömde Axel Oxenstierna.
Vänersborgs kommun är av betydligt senare datum. Det var inte förrän år 1974 som Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till en kommun – Vänersborgs kommun. Det innebar stora förändringar för det politiska styret, organisationen, lokalisering och för invånarna. Särskilt för de små kommuner som “försvann” och uppgick i den “stora” kommunen.
1974…?
Men… Det är ju 50 år sedan. 50 år! Guldbröllop. Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda har varit “gifta” i 50 år.
Borde inte det firas? Jo, det tycker i varje fall en brålandabo som har mailat några ledande politiker i kommunen.
“Ni behöver inte svara på detta mail men givetvis är jag nyfiken på svaret varför Vänersborgs kommun valde bort att uppmärksamma och fira kommunsammanläggningen från januari 1974 som en viktig del i Vänersborgs kommuns historia.”
Det går att ana ett visst missnöje från Brålanda, “valde bort”… Varför “glöms” områdena utanför centralorten så ofta bort av ledande politiker och tjänstepersoner i Vänersborg – i Vänersborgs kommun…? Det är lite förvånande. I kommunfullmäktiges presidium, som formellt bjuder in till födelsedagsfirandet, bor två i Frändefors och en i Västra Tunhem…
Brålandabon noterar att många andra kommuner inte glömmer bort att fira kommunsammanslagningen:
“Jag konstaterar att väldigt många kommuner kommer fira 50 år och därigenom har de ett årslångt program om historik, resultat, näringsliv, skola/äldreomsorg, föreningsliv, utmaningar, evenemang, framtid, med mera.”
Brålandabon ger några exempel som:
“valt att fira och kraftfullt uppmärksamma ”födelsedag 50 år 2024″”
Brevskrivaren nämner Kävlinge, Gislaved, Vellinge och Munkedal.
Kommunen borde uppmärksamma ”jubileumsåret” av sammanslagningen. Det hade varit intressant att ta del av ett arrangemang om t ex utmaningarna som
politikerna ställdes inför 1974. Jag kan tänka mig att det var många och långa diskussioner om alla utvecklingsplaner, strategier, prioriteringar osv.
Kommu… Stadens födelsedagsfirande håller på till kl 13.00, lördagen den 27 januari alltså. På Stadshu… Kommunhuset i Vänersborg…
Välkomna!
PS. Det har senare skett en del ändringar i kommunens inbjudan till födelsedagen. Du kan läsa mer om det i blogginlägget ”Kommunens födelsedag!”.
Sund Sampo lägger ner projektet (4)
Det gick fortare än vad någon kunde ana. TTELA meddelade i eftermiddags att Sund Sampo har dragit sig ur hela projektet i Vargön. (Se TTELA “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”.)
Beslutet togs antagligen i all hast. I natt fick jag nämligen en anonym kommentar till ett av blogginläggen. Kommentaren kom från Matfors, knappt 20 km från Sundsvall.
Det ser jag på IP-adressen. Kommentaren var skriven som om projektet inte alls var nedlagt. (Jag tänkte besvara kommentaren, men det känns inte meningsfullt nu.)
De förklaringar som ägarna till Sund Sampo ger TTELA visar tämligen tydligt att projektet var omöjligt från början. Och det säger sig själv, en investering på 8 miljarder i Vargön som dessutom skulle betala sig på 3 år…
Ja, det finns mycket att säga, men det var skönt för Vänersborgs kommun att Sund Sampo drog sig ur så snabbt. Hela projektet hade kunnat ta en ända med förskräckelse. Det kunde ha blivit dyrt för kommunen.
Men vad ska jag göra med mina sökningar på nätet? Jag hade ju samlat ihop underlag för ytterligare ett blogginlägg. Hmmm. Jag publicerar dem ändå. Kanske någon i någon annan kommun kan ha nytta av informationen i framtiden – om Sund Sampo dyker upp med en massa storslagna planer…
Här kommer alltså blogginlägg nr 4 – “Sund Sampo – Sverige”. Det är en direkt fortsättning på det förra blogginlägget “Sund Sampo, Tjeckien (3)”.
===
Leif Engelthon bor som framgått tidigare i Sundsvall. Han har en terrängskoter men äger ingen bil. Han har den sista tiden varit mer eftersökt på MrKoll än vanligt. Han uppger på LinkedIn att han arbetar som Research and Development Manager (R & D Manager) på SUND TechCenter. Det jobbet fick han, enligt sin Facebooksida, den 4 februari 2019. Företaget sägs ligga i Pardubice i Tjeckien, men i företagsregistret Penize finns inget sådant företag. En sökning på SUND TechCenter ger inte heller några träffar. Det är märkligt tycker jag. Jag kan inte heller se att Engelthon någonstans förklarar vad det är för företag, byggnad, avdelning eller vad det nu skulle kunna vara.
Det finns ingen förklaring på Engelthons Facebook heller. Men på FB ser jag att han i somras tillbringade en vecka på Sund Sampos kontor i Brno, Tjeckien. Det finns inte någon annanstans uppgifter om att företaget skulle ha ett kontor där.
Leif Engelthon har eller har haft flera företag, inte bara i Sverige utan även i Estland och Lettland. Det är inte alltid tydligt vad företagen sysslar eller har sysslat med. Inte sällan tycks företagen inte ha någon verksamhet alls. Det finns inga anställda, ingen moms redovisas osv. Flera av Engelthons företag har också gått i konkurs. “Företagstrådarna” på nätet är många och långa. En tråd ledde t ex till Delaware, USA.
På LinkedIn skriver Leif Engelthon att:
“Vi på SUND har utvecklat process som är så väl fossilfri som minskar utsläppen med över 90% och samtidigt har ett utbyte på hela biomassan på över 95% till förnyelsebara produkter utöver wellråvaror som bioråolja, etanol, protein m.m.”
Engelthon har nämligen sysslat med att utveckla de miljömässiga processerna (se här):
“in sulfite-based processes, which is my specialist area and what I have worked with for over 25 years.”
Engelthon har alltså arbetat med att utveckla “sulfit-baserade processer” under tiden som han har kört lastbil, startat och lagt ner en mängd företag, varit inne i svampbranschen, rest runt på mässor, hälsat på i alla Sund-företagens kontor osv. Men faktum är att han tillsammans med tre andra personer faktiskt har skrivit och lämnat in någon typ av uppsats eller rapport på Mittuniversitet år 2020. Mittuniversitet har ett campus i Sundsvall så Engelthon har kunnat studera på “hemmaplan”.
Uppsatsen hade titeln “The Sunfite™ biorefinery concept: The response of bagasse in ammonium sulfite pretreatment”. Bagasse är enligt Wikipedia:
“det torra massaliknande fibrösa materialet som blir kvar efter att ha krossat sockerrör eller durra stjälkar för att extrahera deras juice. Det används som biobränsle för produktion av värme, energi och elektricitet samt vid tillverkning av massa och byggmaterial.”
Det går inte att ladda ner uppsatsen, men tydligen är det i denna kunskapen för Sund Sampos idéer och projekt finns. (Tillägg 21/11. Enligt en kommentar [klicka här] har Engelthon inte publicerat något överhuvudtaget. Uppsatsen som nämns är en konferensdokumentation.) På Facebook redovisar Engelthon sitt kemiska kunnande. Kanske är redovisningen en sammanfattning av uppsatsen. Och kanske precis detta som han menade att anläggningen i Vargön skulle syssla med.
“Vart fall, efter mycket slit och ett lång väg vilket jag kan idag titulera mig som en av få experter på sulfitkemi. Vad jag har gjort är att tagit fram inte bara en process utan plattform med olika processer där jag med sulfitkemin löser upp träflisen och utvinna inte bara pappersmassa utan alkohol, protein, vanillin, bioråoljor m.m. Fördelen är att jag har designat hela process plattformen så att man kan utnyttja inte bara stammen utan man kan använda skogsrester och även stubben. Det vill säga 40% mer biomassa än man gör idag och dessutom blir nästan 95% försäljningsbara produkter av hela trädet inkl stubben, och inte som idag knappt 30%.”
Sund Sampo tycks inte ha några produktions- eller försöksanläggningar. Alla adresser som uppges går till typ fastigheter som ser ut som bostadshus. Några adresser kan också vara “virtuella”. På alla adresser jag har kollat finns det inga försöks- eller produktionsanläggningar. Jag har svårt att tro att Engelthon har laborerat och gjort tester i sitt kök. Men det säger ju naturligtvis inte att han inte har forskat och utvecklat tekniken.
Det finns egentligen bara ett företag i “Sund-gruppen” som har funnits en längre tid och som dessutom gjorde en vinst förra året. Det är Sund Service Center AB.
Sund Service Center är ett aktiebolag som bildades redan 1989. Jag kan inte se vem som äger aktierna eller vem som bildade bolaget. Företaget har anmärkningsvärt nog ingen hemsida. Styrelsen består av endast en person Eva Erika Forsberg och hon har en ersättare i styrelsen. Företaget har 2 anställda (styrelsemedlemmarna?) och gjorde ett resultat på +375.000 kr förra året (2022). Bolaget har tre bilar, en BMW, en Audi Quattro och en Cadillac.
I koncernstrukturen nämns företaget Sunfite AB. Företaget fanns också med i titeln på Engelthons uppsats från Mittuniversitetet. Företaget verkar inte finnas, inte en enda träff på Google eller på företagssidorna. Däremot står det på högersidan i Googles sökfönster:
“Sunfite Ab har tillfälligt stängt.”
Var Google har fått denna uppgift ifrån vet jag inte. Det känns lite typiskt för flera av sökningarna, de rinner typ ut i sanden. Jag blev dock lite förvånad över att Sunfite AB fanns kvar i Sund Service Centers redovisning. (Tillägg 21/11. Enligt kommentaren ovan [klicka här] finns det inte och har inte funnits något skyddat varumärke som heter Sunfite.)
===
Det var det blogginlägg jag hade tänkt publicera om inte TTELA meddelat att Sund Sampo hade dragit sig ur projektet i Vargön. Jag hade i och för sig skrivit en avslutning också men den blev alldeles för inaktuell efter eftermiddagens besked.
Därmed är historien Sund Sampo slut. Den var kort men lärorik, inte bara för mig hoppas jag. Kanske har även Vänersborgs kommun lärt sig något inför framtiden – om något låter för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.
PS. TTELA arbetar vidare med Sund Sampo. Idag, onsdag den 15 november, har TTELA ytterligare en artikel på sin hemsida – ”Brottsdömd stod bakom miljardplanerna i Vargön”. Den är läsvärd.
Anm. Se också ”TTELA och Sund Sampo”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Sund Sampo, Tjeckien (3)
Det finns flera företag som har namnet Sampo. De flesta av dem kommer från Finland, vilket inte är så konstigt eftersom Sampo är en slags magisk artefakt i finsk mytologi (Kalevala). På tjeckiska betyder Sampo, om man sätter en liten krumelur över “s”:et (šampo), helt enkelt schampo. Det enligt Google Översätt som också översätter Sund Sampo till “ta av schampot”. Översättning låter inte helt korrekt… En teori kan annars vara att Sund i företagsnamnet (-namnen) beror på att de båda ägarna, Eva Forsberg och Leif Engelthon, kommer från eller bor i Sundsvall.
De förändringar som enligt det tjeckiska företagsregistret Penize hände företaget Sund Group och Sund Sampo den 7 september i år bekräftas av VD Eva Forsberg på LinkedIn.
”Vi har nu en ny VD för Sund Sampo s.ro (Tidigare SUND Group)
Välkommen till oss Ondrej Motyka
Roligt att du vill följa med oss på vår resa att bana ny väg inom industrin.”
I en annan kommentar på LinkedIn skriver Forsberg att hon blivit styrelseordförande på Sund Sampo. Jag antar att samma person kan vara både ägare, VD och styrelseordförande, även om det inte är helt vanligt, i varje fall inte i ett storföretag.
Sund Sampo har enligt Penize gatuadressen Jana Palacha 363 i den tjeckiska staden Pardubice, den stad där TTELA uppger att huvudkontoret ligger. Det är 12 mil mellan Pardubice och huvudstaden Prag. Företaget flyttade dit från Prag den 16 maj 2022.
På den uppgivna adressen ligger ett, som det verkar, bostadshus. Det är lite svårt att se på Google Maps eftersom det verkar vara en renovering på gång, skynken döljer huset. Det visar sig vara en fastighet som ägs av ett företag som heter PPink.
PPink hyr ut kontor i huset. Det är av fotografierna att döma fina kontor i olika storlekar och det verkar som om flera företag huserar i kontorshotellet. PPink har även en annan service för intresserade företag. PPink kan ordna “virtuella affärsadresser”…
PPink skriver om sin “produkt” (översatt från engelska):
“Vill du starta ett företag och behöver ha ett officiellt säte för ditt företag utanför din bostadsort? P-PINK erbjuder möjligheten att placera din företagsadress på vår adress mitt i centrala Pardubice. Om din post når oss kommer vi omedelbart att vidarebefordra den till den adress du angett.”
Det innebär alltså att företag kan ange denna adress i Pardubice som sin kontorsadress utan att ha ett kontor där. Post som kommer till företagets brevlåda vidarebefordras direkt till den adress som företaget ifråga har uppgett till P-Pink.
Huruvida Sund Sampo har ett fysiskt kontor på Jana Palacha 363 i Pardubice eller bara en virtuell adress dit kan jag inte få reda på. Men det är ju inte särskilt praktiskt kan man tycka att de två ägarna, som åtminstone har bott tillsammans i Sundsvall, har ett kontor i Tjeckien. Men det kanske finns andra fördelar med att ett företag är registrerat och “lokaliserat” i Tjeckien…?
Det verkar i varje fall inte som det finns någon skylt på huset eller på skynkena som upplyser om att Sund Sampos huvudkontor ligger här. (Däremot kan jag se en skylt med EU-flaggan.)
Den nye VD:n på Sund Sampo sedan den 7 september i år är alltså Ondřej Motyka. Han verkar vara ganska ny i företagsvärlden. Det tycks dock som om han har sysslat med försäkrings- och mäklarverksamhet. (Se här.) Uppgifterna om Motyka är knapphändiga och på Facebook är han mycket sparsam med uppgifter om sig själv. Och det behöver inte vara fel.
Motyka är från staden Český Těšín som ligger vid gränsen till Polen och där verkar han fortfarande vara bosatt. Han har spelat tennis i sin ungdom och 2021 gjorde han ett till synes avancerat arbete på det tekniska universitetet i Brno. Det är en avhandling i ämnet processteknik och den handlar om surt vatten och hur det ska “strippas”.
Det är Googles översättning (avhandlingen är på tjeckiska) och jag vet inte vad det betyder i det här sammanhanget. (Se här om strippning.) Jag skulle gissa att det handlar om att ändra vattnets PH-värde, men ett avsnitt i arbetet beskriver avskiljning/rening av avloppsvatten. Hur som helst beskrivs det på institutionens sammanfattning som ett alltigenom teoretiskt arbete. Motyka gjorde simuleringar i särskilda program, arbetade med layout-ritningar samt förberedde datablad.
Ägaren till Sund Sampo Leif Engelthon (tillsammans med Eva Forsberg) har många strängar på sin lyra. Han har bland annat ett förflutet i åkeribranschen.
Den 23 december 2009 skriver Sundsvalls Tidning om Leif Engelthon. (Se ”Utan pengar i två månader – nekas ersättning av Försäkringskassan”.) Engelthon var chef i åkeriet Systemtransport i Matfors. Det verkade också som om han själv körde lastbil eftersom han säger till Sundsvalls Tidning:
”Jag ramlade av ett lastbilsflak och fick en kotkompression i ryggen. Så jag tar mig inte ens in i lastbilshytten. Men hon på Försäkringskassan ansåg att jag fått ryggskott.”
Jag vet inte om det var på grund av ryggen men nästa gång jag stöter på Leif Engelthon i Sundsvalls Tidning så var han på väg in i svampbranschen. Han skulle starta en svampodlingsindustri. Sundsvalls Tidning rapporterade den 29 augusti 2013 (se Sundsvalls Tidning “Vi siktar på att bli störst i Norden”) att Engelthon skulle leverera flera hundra ton svamp, maitake, shiitake, ostronskivling och champinjoner, till grossister i norra Sverige:
“Nu tar man ett rejält kliv framåt och siktar på att bli största svampodlingen i Norden. En storskalig odling på flera tusen kvadratmeter håller på att växa fram i Viskananstaltens gamla verkstadslokaler.”
Ett halvår senare, den 1 mars 2014, kunde man i samma tidning läsa (se Sundsvalls Tidning “Odlingen är avslutad”):
“Visionerna om Nordens största svampodling var stora. Nu står lokalerna åter tomma.”
Enligt uppgift var Viskanområdet, där svampodlingen skulle ligga, ett Leader-område, dvs ett område med “extra tillgång” till bidrag av olika slag…
Engelthons företag som var “involverat” i detta projekt hette Nordic Mushrooms. Det är ett finskt företag som finns än idag – se “Nordic Mushrooms”.
Huruvida Engelthon verkligen jobbade för eller var typ delägare i företaget går inte att få reda på. TTELA uppger att Sund Sampo har ett kontor i Finland. Det kanske är det här företaget som avses. Det går nämligen inte att hitta något kontor för Sund Sampo i Finland.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Sund Sampo?? (2)
Ett tjeckiskt företag som heter Sund Sampo ska investera för 8 miljarder i Vargön. (Se ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”.)
Sund Sampo? Vad är det för ett företag?
Den första Google-sökningen av Sund Sampo gav nästan bara träffar från Tjeckien. Och det var ju naturligt, det är ett tjeckiskt företag. Jag fick upp flera sidor från Penize. Det betyder “pengar” på tjeckiska och är ett slags register över tjeckiska företag. På Penize hemsida kan man få en mängd uppgifter om tjeckiska företag och naturligtvis också om Sund Sampo.
Den tjeckiska hemsidan berättar att Eva Forsberg och Leif Engelthon är ägare till Sund Sampo sedan den 17 september 2021. Eva Forsberg är även företagets VD. Hon uppges bo på en adress i Sundsvall, men enligt Birthday.se bor hon inte där. Det gör däremot Leif Engelthon, han har bott där sedan 2016.
Forsberg är enligt Hitta.se folkbokförd i Kvissleby. Där fick hon alldeles nyligen överta sin pappas villa. (Se Sundsvalls Tidning “Ny ägare till villa från 1926 i Kvissleby”.) Eva Forsberg har emellertid innan flytten till Kvissleby bott tillsammans med Engelthon. Det visar en sökning på Google. Men det är naturligtvis inget konstigt, det tillhör deras privatliv.
Eva Forsberg och Leif Englethon, som är eller har varit sammanboende i Sundsvall, startar alltså ett gemensamt ägt företag som de registrerar i Tjeckien…
Det finns ytterligare en person som tituleras VD i Sund Sampo, Ondřej Motyka. Det är en yngre tjeckisk man från staden Český Těšín. Han tillträdde posten den 7 september i år.
Penize anger att Sund Sampo har angett följande verksamhetsområden:
“Verksamhetsområden: Tillhandahållande av tjänster för boskap, trädgårdsodling, dammodling, skogsbruk och jakt Aktivitet av skogsförvaltning och utarbetande av skogsvårdsplaner och konturer Diagnostik, undersökning och konsultverksamhet inom växtpollinering och reningsanläggningar, växtprodukter, föremål och mjölkningsanläggningar mot skadliga organismer växtskyddsspray eller biocidspray Lagring av reproduktionsmaterial av skogsträd och kartong samt varor från olika material Tillverkning av konstgödsel Tillverkning av navigation, navigering, optik och fotografisk utrustning och apparater Tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och tillverkning och reparation av elektriska maskiner, utrustning och elektronisk utrustning som arbetar vid lågspänning Tillverkning av maskiner och utrustning Motor- och släpfordon och karosser Förmedling av handel och tjänster Partihandel och detaljhandel Lager, förpackningsvaror, färghantering och transporttekniker Uthyrning och uthyrning av lös egendom Rådgivnings- och konsultverksamhet, utföra expertstudier och bedömningar Projektering av elnät Forskning och utveckling inom natur- och teknikvetenskap eller samhällsvetenskap Provning, mätning, analys och reglering”
Det är onekligen en imponerande och mycket varierad lista av verksamheter. Det är allt från ”dammodling” och ”växtpollinering” via ”partihandel” och ”färghantering” till ”tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och maskiner”.
Enligt TTELA har Sund Sampo 33 anställda. Det verkar vara få anställda med tanke på allt företaget sysslar med. Det står emellertid inget på Penize om antalet anställda, såvida inte Google Översätt översätter lite fel när den upplyser läsaren om att företaget har två “medlemmar”.
Den mest iögonfallande uppgiften på företagssajten är emellertid att Sund Sampos kapital uppgår till 20.000 tjeckiska kronor. I dagens valutakurs är det endast ca 9.500 svenska kr… 9.500 kr? Stämmer verkligen detta? Företaget ska ju investera 8 miljarder i Vargön. 8.000.000.000 kr!
Jag sökte vidare…
Penize innehåller mycket information. Tillsammans med Google Översätt och Google Maps kan man fördjupa den ytterligare.
Den 7 september i år hände enligt Penize flera saker med Sund Sampo:
- Ondřej Motyka blev verkställande direktör
- Motyka och Eva Forsberg representerar som VD:ar Sund Sampo var och en för sig och får också agera självständigt för företagets räkning.
- SUND Group s.r.o. byter namn till SUND SAMPO s.r.o.
Det är intressant att så många förändringar skedde i företaget strax innan de stora investeringsplanerna i Vargön avslöjades.
Namnbytet är intressant. Det är svårt att hitta uppgifter om Sund Sampo på nätet, kanske skulle mer information hittas om man sökte Sund Group. Sund Group var alltså företagets namn fram till för lite drygt 2 månader sedan.
Sund Group visade sig vara ett “upptaget” namn, det finns ett tyskt företag som har det namnet. Det tyska företaget verkar inte ha några som helst kontakter med det tjeckiskregisterade företaget ägt av två svenskar.
Det finns dessutom ett svenskt företag i Helsingborg som heter Sund Group AB. Det är verksamt inom “tillverkning av lagad mat och färdigrätter”. Bolaget är ett aktiebolag som varit aktivt sedan 2020. Jag förstår inte hur företag i Sverige, eller Europa, kan tillåtas ha samma namn. Jag tror ärligt talat att företag inte kan ha det…
Det finns ingen hemsida för Sund Group. Det ser inte ut som det har gjort det heller, men det är svårt att veta säkert. Engelthon har på sin LinkedIn en webbadress som inte fungerar. Sökningen på Google ger dock en träff på Sund Group. Den leder till en hemsida som tillhör Paper Province. På sidan presenteras Sund Group:
”Sund Group är ett mångsidigt GreenTech-företag och en leverantör av banbrytande sulfitbaserade bioraffinaderilösningar.”
Sund Group påstår att företagets plattform bland annat kan:
”reducera utsläpp vid kemikalieåtervinning genom att skapa en process som är fri från förbränning, helt sluten och cirkulär. Vilket har kunnat reducera utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar med upp till 99 procent jämfört med andra system som finns på marknaden idag.”
Det låter nästan för bra för att vara sant…
Webbadressen till Sund Group, som anges på Paper Province hemsida, är en annan än den på LinkedIn. Men den här webbadressen fungerar inte heller…
”Det finns alltså ingen hemsida för Sund Sampo eller Sund Group, dvs Eva Forsbergs och Leif Engelthons företag. Det är anmärkningsvärt att ett företag som planerar en investering på 8 miljarder, i Vargön, inte har det.”
När jag tog en extra koll klockan 21.45 i lördags kväll (ja, jag vet att jag har underliga vanor…) så fanns det helt plötsligt en hemsida. Otroligt. Den fanns inte några timmar tidigare! Sund Sampo har från lördag eftermiddag/kväll den 11 november 2023 en hemsida – klicka här.
Jag tycker mig märka att hemsidan är nygjord, och i all hast. Hemsidan består av enbart två sidor med information. De två sidorna finns på svenska, engelska och tjeckiska. Det står inget om den stora satsningen i Vargön…
Sund Sampo profilerar sig som ett konsultföretag som kan förmedla teknisk kunskap. Innehållet är för övrigt ganska allmänt hållet. Hemsidan framhåller vikten av miljötänk. Och visst, det är viktigt. Det är emellertid svårt att utifrån hemsidan tänka sig att Sund Sampo ska skapa ett bolag för produktion, Wargon, som ska investera 8 miljarder i en liten ort i Västra Götaland…
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo, Tjeckien (3)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023







Senaste kommentarer