Arkiv

Archive for the ‘Alloys’ Category

Flamman skriver om Alloys slagghögar!

8 maj, 2025 Lämna en kommentar

Det var några veckor sedan mitt senaste blogginlägg om Vargön Alloys – om slagghögar och sexvärt krom, om polisanmälningar osv. (Se “Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.) Det har hänt en del sedan dess. Vargön Alloys inbjöd t ex till ett samrådsmöte för allmänheten den 8 april 2025 på Ronnums Herrgård. Och jag var där.

Men igår, onsdag den 7 maj, hände det något helt annat. Vargön Alloys uppmärksammades av tidningen… Nej inte TTELA! Som man skulle kunna tro, och som det borde vara. Utan tidningen Flamman…

Flamman publicerade en längre artikel om Vargön Alloys! Den var skriven av Liz Fällman, reporter på Flamman. Hon har arbetat på artikeln en tid och intervjuat ett flertal personer. Liz Fällman har också läst mina blogginlägg och vi har även haft kontakt. Det var en mycket läsvärd artikel…

“Det turkiskägda verket i Vargön vid Vänern pumpar ut metall som aldrig förr. Men i slaggbergen döljer sig höga halter av giftiga tungmetaller. Bland ortsbor stiger oron för utsläpp – medan högarna med krom bara fortsätter att växa.”

Så börjar artikeln, som du hittar här – “Turkisk ”kromkung” dumpar miljoner ton giftslagg vid Vänern”. (Artikeln är låst, men fyller man i sin mejladress kommer man förbi betalväggen gratis.)

Fällman har besökt Vargön och beskriver bruksorten. Hon berättar om Alloys – fabriken, ferrokromlegeringar, energiförbrukning, Mjölkberget och, naturligtvis, slagghögarna. Slaggen och slaggshögarnas ”historia” fram till idag beskrivs tämligen noggrant.

Alloys hållbarhetschef Anneli Papadopoulos förklarar för Flamman:

“Sedan slaggen blev avfallsklassad har vi haft svårare att avyttra den.”

Det har inneburit att slagghögarna har växt – och att nya slagghögar har växt upp på andra ställen i området…

Fällman skriver:

“I augusti 2024 gör Länsstyrelsen ett oanmält besök hos Alloys, och upptäcker att slagg även börjat läggas på fler platser en bit i skogen – ‘som det framstår, utan kontroll av avrinnande vatten’.”

Det oanmälda besöket ledde till att Länsstyrelsen polisanmälde Alloys. Samrådet för en månad sedan var ett resultat av denna anmälan. Alloys ska begära tillstånd i efterhand för slagghögarna och dessutom tillstånd för nya ställen att mellanlagra slagget.

Tillståndsprövningen innebär att möjligheterna till vatteninsamling och rening utreds berättar hållbarhetschef Papadopoulos för Flamman. Och får följdfrågan om det inte finns något som just nu hindrar de här högarna från att laka ur metall.

“Det finns ingen vattenuppsamling där.” 

Vilket tycks vara ett “undvikande” sätt att svara nej på frågan…

Slagghögarna i Vargön ligger som de flesta känner till både nära Vänern och framför allt bara ett stenkast från Göta älv. I ett informationsblad från Alloys om slaggen från 2017 (kan laddas ner här) stod det:

“Det är inte rekommenderat att använda Vascoria (ferrokromslagg; min anm) i närheten av vattenskyddsområden, känsliga vattendrag eller ytligt (<0,7 m djup) inom områden som definieras som ‘känslig markanvändning’.”

Det finns olika metaller i ferrokromslaggen, men det som ger farhågor och rysningar är att slaggen innehåller det cancerframkallande sexvärda kromet…

Liz Fällman på Flamman skriver:

“När Alloys tog prover på Mjölkberget under 2023 och 2024 hittades genomgående höga halter av både krom och selen, under största delen av året. Avfallet får max innehålla 10 milligram krom-6 per kilo för att klassas som ofarligt. I januari 2024 låg siffran vid en av testplatserna på över 112 mg/kg; mer än tio gånger det tillåtna gränsvärdet. En annan mättopp i slutet av 2022 når hisnande 160.”

De här siffrorna var nya för mig. Och så höga värden så sent som förra året – högarna på Mjölkberget har ju funnits där några år… Vad jag förstår ända sedan början av 1950-talet. Enligt uppgift har Alloys tippat uppskattningsvis nästan 350.000 ton stoft på platsen sedan 1972, huvudsakligen då från ferrokromproduktionen. Det är inte direkt någon lugnande information…

Fällman skriver vidare att hållbarhetschef Papadopolous förtydligar att Alloys sedan oktober 2024 kör filterstoftet till en extern deponi. Den finkorniga slaggen har nämligen högre urlakning av krom och är därmed farligare för människors hälsa och miljön. Men det visste väl Alloys långt innan oktober 2024, tänker jag… (Jag måste nog fråga om vilken deponi som tar emot sexvärt krom – är det Häljestorp?)

Artikeln i Flamman innehåller även avsnitt om ägaren Robert Yildirim och hans olika företag, om det sexvärdiga kromets farlighet för människor (cancer), gränsvärden och lite till.

Det är en mycket intressant och informativ artikel. Men den innehåller också ett avsnitt som jag tänkte beskriva i nästa blogginlägg. Det handlar om den mobila krossen som stod utomhus en längre tid förra året och som Länsstyrelsen håller på att utreda. Och som skulle kunna leda till en ny polisanmälan…

Fortsättning följer i inlägget ”Flamman: Alloys mobila kross”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, miljö, Vargön

Tankar och farhågor: Slaget om slagget

27 mars, 2025 Lämna en kommentar

Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen vid begreppet “sexvärt krom”. Sexvärt krom är nämligen ett toxisk och cancerframkallande ämne som också kan orsaka skada på kromosomerna (se nedan).

Sveriges geologiska undersökning, SGU, är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten. Myndigheten skriver på sin webbplats:

”Krom och kromföreningar är ett av 32 utpekade så kallade särskilt förorenande ämnen, som anses vara speciellt problematiska avseende ekologisk status i ytvattenförekomster på nationell nivå.”

Vargön Alloys är noga med att ta prover för att upptäcka föroreningar och utsläpp i omgivningen. Det handlar som vi har noterat framför allt då om det sexvärda kromet. Det tycks nämligen läcka sådant krom överallt där ferrokromslagg har använts. Och då måste man ju ställa de naturliga frågorna: Har de mätningar och analyser av det sexvärdiga kromet som utförts visat bra resultat? Kan kommuninvånarna andas ut och vara lugna med att all slagg som har använts till t ex utfyllnad i kommunen är ofarlig?

SGU fortsätter på sin webbplats:

”Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25), är gränsvärdet för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten 3,4 µg/l. Detta avser upplöst, biotillgänglig koncentration.”

”µg/l” utläses mikrogram per liter. Det går 1.000 mikrogram på 1 milligram (mg), alltså 1000 µg= 1 mg. Således är 3,4 µg/l detsamma som 0,0034 mg/l. (Eftersom en liter vatten väger ungefär 1 kg kan mg/l också skrivas som mg/kg.)

SGU och Havs- och vattenmyndigheten skriver alltså om och anger ett värde för krom och kromföreningar i allmänhet, inte enbart för det cancerframkallande sexvärda kromet. Det torde tyda på att trevärdigt krom inte heller kan anses vara helt ofarligt. SGU skriver:

”Sexvärt krom är generellt sett mer biotillgängligt och anses generellt mer toxiskt än trevärt krom med potentiella genotoxiska och cancerogena effekter .”

Livsmedelsverket (ytterligare en statlig myndighet) anger gränsvärdet 25 µg/l (=0,025 mg/l) för allmän dricksvattenförsörjning, även om det äldre gränsvärdet på 50 µg/l (=0,05 mg/l) får tillämpas före den 1 januari 2026. Som vi ser är inte specifika gränsvärden för enbart sexvärt krom alltid angivna i nationella föreskrifter.

I de tre rapporter, som jag har sammanfattat i de två föregående blogginläggen om kromets urlakning ur ferrokromslagget från Alloys, har jag varit sparsam med att ange mätvärden. Men här nedan kommer en tabell från den senaste rapporten. (Se ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.) Den visar kromhalten från en mätstation på Holmängen (punkt 32) och två från Öxnered (34 och 35).

Livsmedelsverket angav alltså gränsvärdet 0,025 mg/l för dricksvattnet och Havs- och vattenmyndigheten 0,0034 mg/l för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten. Och det var för krom i allmänhet. Värdena i tabellen överstiger gränsvärdena något enormt – och då handlar värdena i tabellen enbart om sexvärt krom, den giftigaste varianten…

Det är onekligen skrämmande siffror. Så skrämmande att jag undrar om jag har missat något. Kan det verkligen vara på det här sättet? I så fall kan kommuninvånare i Vänersborg definitivt inte andas ut och vara lugna med all den slagg som finns runt omkring oss.

Jag ställde frågan till Kretslopp och Vatten i kommunen om vattenverken i Skräcklan och Rörvik kan ta bort eventuellt sexvärt krom ur dricksvattnet. Svaret var lite kryptiskt, men jag tolkar det som ett nej:

”Den reningsteknik vi använder i vattenverken är inte primärt designade för att rena sexvärt krom men jag skulle säga att det finns en god chans till rening.”

Och Trollhättan som investerar en bra bit över hundra miljoner för att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern (vid Gardesanna) istället för älven… (Se ”Från Överby till Gardesanna”.)

På tal om Kretslopp och Vatten förresten. Det kan nämnas att Holmängens avloppsreningsverk släppte ut 20,2 kg krom år 2023. Det var en ökning med 193% jämfört med året innan. Det betydligt mindre reningsverket i Brålanda släppte ut 0,18 kg. (Se ”VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)

Nog om mätvärden för nu.

De tre rapporterna (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered” och ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”) har visat en del brister i själva hanteringen av ferrokromslaggen när den har använts för olika typer av anläggningsarbeten. Slaggen har t ex inte alltid placerats ovanför grundvattenytan. Finkornig slagg har använts i stället för grövre fraktioner och på vissa ställen har det varit finkornig slagg för djupt ner i marken. Slagg har också placerats öppet för nederbörd och vattendrag, vilket kan misstänkas öka urlakningen av krom. I Öxnered fanns slagg till och med under vatten. 

Det finns flera osäkerheter kring mätningarna. Det är t ex svårt att veta hur mycket slagg som har använts på varje ställe och hur fördelningen ser ut mellan grövre och finare fraktioner. De undersökta områdena innehåller slagg som har lagts ut nyligen. Den “gamla” slaggen, som har lagts ut för typ 30-40 år sedan, innehåller sannolikt en större halt sexvärt krom. Det är inte heller klarlagt hur mycket nederbörd och vatten betyder för urlakningen. Det finns även andra faktorer som kan påverka som t ex temperatur. Den senaste rapporten kunde inte visa några direkta samband, mer än möjligen på vattnets betydelse, men det går inte att dra säkra slutsatser.

Provtagningarna visar ofta, enligt AFRY, ”låga halter” av krom i vattnet. Det tycks inte sällan kunna bero på att mycket vatten späder ut kromet så att halten (koncentrationen) minskar, men det betyder ju ändå att samma mängd lakas ut i naturen.

Halterna av sexvärt krom tycks inte ha undersökts i jorden eller i grundvattnet. I varje fall verkar inte Länsstyrelsen ha några sådana undersökningar från senare år. Det är en brist kan jag tycka. Det finns bland annat fastigheter i området med egna brunnar.

Det verkar inte heller finnas kartor eller listor på platser och områden som visar var ferrokromslagg från Vargön Alloys har använts och placerats i Vänersborgs kommun under åren. Det måste vara en brist. Miljö- och byggnadsförvaltningen i kommunen skrev i måndags:

”Vi utgår alltid från att slagg kan finnas under framförallt hårdgjorda ytor och informerar om detta vid t.ex. remisser eller kontakt med gräventreprenörer.”

Användningen av ferrokromslag ska sedan 2017 anmälas till kommunens miljöförvaltning och anmälningarna finns diarieförda. Vid remisser/nya ärenden osv så ser kommunen om slagg har använts vid den aktuella fastigheten.

Det kan tilläggas att en oerhört massa slagg har lagts ut före 2017 och, det vet varenda kommuninvånare, att det inte är sällan som mark behöver saneras innan den kan bebyggas – t ex Arena Vänersborg och höghusen vid Quality. I det här sammanhanget kan det också vara värt att påminna om att före 1986 har också en del slagg från företaget Ferrolegeringar i Trollhättan använts till utfyllnad i Trollhättan och Vänersborg.

De risker som har undersökts utifrån ferrokromslagget och urlakningen av sexvärt krom handlar om “tekniska beräkningar”. Men hur påverkas människor på längre sikt av sexvärt krom i vattnet, även om halterna tycks ”låga”? Kan man använda vatten från älven till grönsaksodlingarna?  I rapporterna nämns det inte heller något om risker för t ex vattenlevande organismer eller om växter och djur. De påverkas naturligtvis också av det giftiga kromet. Hur påverkas de, hur påverkas naturen? Finns det risker med att äta fisk fångad i Öxneredssjön eller i Göta älv? (Är det riskerna med det sexvärda kromet som har gjort att det inte längre finns några fiskodlingar i närheten av Vargön Alloys…) Borde kungen äta av älgen som han sköt på Hunneberg?

Jag överdriver kanske något, men kunskapen om de långsiktiga effekterna av föroreningar i vatten, luft och mark kunde vara större. Och sexvärt krom är farligt…

Och till sist, om krom i luften. Igen. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)

Det finns ett gränsvärde i Sverige, i varje fall inom arbetsmiljön, för krom i luften. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön, är det nuvarande gränsvärdet för sexvärt krom 5 mikrogram per kubikmeter luft (5 µg/m³). ​(Det går 1000 liter på en kubikmeter, m³.) Det är ett ”tekniskt uträknat” värde som bestämdes 1996 utifrån vad industrin ansågs kunna hantera vid den tidpunkten, snarare än utifrån medicinska studier om vid vilken nivå människor börjar utveckla cancer. Gränsvärdet har varit oförändrat sedan 1996 och är högre än i flera andra länder. 

Förra året publicerades en forskningsstudie från Lunds universitet (se ”Cellförändringar även under gränsvärdet för sexvärt krom”) som visade att många av de arbetare som utsattes för sexvärt krom fick betydande förändringar i sina celler långt innan sjukdom utvecklades. Och det även om exponeringen låg långt under Sveriges gränsvärde. ​

För att minska hälsoriskerna har Arbetsmiljöverket föreslagit ett sänkt gränsvärde för sexvärt krom till 1 µg/m³. Detta förslag är för närvarande ute på remiss, och de nya föreskrifterna förväntas träda i kraft den 9 april 2026. ​Det kan jämföras med Danmark som nyligen sänkte gränsvärdet till 0,25 mikrogram, µg…

Cancerframkallande avfall, urlakning av krom, befarade effekter på miljön, sänkta gränsvärden, växande slagghögar osv. Vargön Alloys står inför stora utmaningar.

Vargön Alloys producerar ferrokrom. Ferrokrom används främst inom stålindustrin för att tillverka rostfritt stål och andra specialstål. Det förbättrar stålets korrosionsbeständighet, hårdhet och slitstyrka. Ferrokromet är en viktig produkt med flera användningsområden.

Vid tillverkning av ferrokrom uppstår alltså ferrokromslagg som restmaterial. För att minimera mängden avfall pågår ett arbete med produktifiering av slaggen för användning i olika applikationer, till exempel som ballast i asfalt och betong. (Se ”Vargön Alloys SAMRÅD”.)

Det tycks som om Alloys har kommit långt i detta arbete. Det är ett sätt att reducera urlakning och därmed minska riskerna för människors hälsa och miljön – och på sikt få bort slagghögarna. Det är viktigt att Alloys lyckas lösa avfallsproblemen, dels för att ferrokrom är en viktig produkt och dels för att Alloys ska bli kvar i Vargön med alla de arbetstillfällen som produktionen för med sig.

Vad vore Vargön utan Vargön Alloys?

Det var det mesta som fanns att skriva om Vargön Alloys och ferrokromslaggen för denna gång.  Jag återkommer när det finns mer fakta. Naturligtvis väntar jag liksom många andra på vad som ska hända med den polisanmälan som Länsstyrelsen har gjort angående slagghögarna. (Se ”Alloys: Hund begraven i slagghögarna?”.) Och den polisanmälan som Länsstyrelsen enligt uppgift förbereder mot den olagliga hanteringen av ferrokromslag med mobilkrossen förra året. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, miljö, Miljö o Hälsa, Vargön

Alloys: Sexvärt krom i vattnet

25 mars, 2025 Lämna en kommentar

Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att utreda utbredningen av slaggmaterial samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen i tre anläggningsprojekt. Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. (Se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”.)

Den 23 mars 2023 lämnade AFRY en tredje rapport – “Sammanställning av data från Kontrollprogram ytvatten 2019-2022”. Det var en sammanfattning och redovisning av erhållna data från Vargön Alloys AB:s kontrollprogram för ytvatten. AFRY undersökte  potentiell lakning av sexvärt krom, Cr(VI), från extern slagganvändning under perioden november 2019 till juni 2022.

Prover av ytvatten i kontrollprogrammet togs både upp- och nedströms på ställen där ferrokromslagg hade använts som konstruktionsmaterial samt i efterföljande recipienter (mottagare av vatten) som t ex Göta älv och Öxneredssjön. Det handlade alltså bara om provtagning av ytvatten, inte om grundvatten eller jord. Däremot mättes grundvattennivån i två av områdena, Holmängen och Öxnered.

AFRY ville också se vilken betydelse halter av sexvärt krom och andra faktorer som nederbörd, temperatur, pH/redox (Eh), mangan/järn och mikrobiell aktivitet/TOC hade för mobilitet och urlakning ferrokromslagg. (Jag ska inte gå in på alla dessa “detaljer”.)

Platserna som undersöktes var naturligtvis Holmängen och Öxnered (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) men även Trestad center (Centralen LBC, Dubbgatan) och Överby V i Trollhättan (Biltema).

I Trestad center hade det under åren 2014-2019 använts totalt drygt 33.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning av en ny terminalbyggnad/logistikcenter (Centralen LBC, Dubbgatan). Det användes ca 1.200 ton i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 800 ton i intervallet 0-18 mm

I handelsområdet på Överby V i Trollhättan användes ca 62.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning för Biltema med parkerings- och trafikytor i dess närområde. Ca 800 ton av ferrokromslagget var i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 1.700 ton i intervallet 0-18 mm.

På flygbilden nedan visas kontrollpunkterna på Holmängen där mätningar skedde.


Lägst halter av sexvärt krom noterades i punkt 30 (uppströms), för att i punkt 31 vara något högre än i punkt 32, som ligger nedströms. Halterna av sexvärt krom i 31 och 32 var emellanåt betydligt högre än i 30. Enligt den teoretiska beräkningen AFRY gjorde tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) skulle dessa resultat kunna bekräfta beräkningen. Det skulle alltså kunna lakas ur omkring 10 kg sexvärt krom per år i Holmängen. (Den teoretiska beräkningen gav ett resultat på 42,1 kg under 4 år.) 

Resultatet av undersökningen av Holmängen visade inte några tydliga förhållanden mellan halten av sexvärt krom och nederbörd, utom tydligen vid stor nederbörd, eller de andra faktorerna.

Nedan visas kontrollpunkterna i Öxnered.


Lägst halter av sexvärt krom rapporteras i punkt 33 (uppströms platsen med ferrokromslagg) för att i punkt 34 (närmast nedströms slagget) rapporterades i högre till betydligt högre halter. I provpunkt 35 (närmast sjön) rapporterades sexvärt krom i högre halter än punkt 33 men (vid flertalet provtagningar) i betydligt lägre halter än 34.

Det förklarades antagligen med att det i punkt 34:

“sannolikt finns större tillgänglig mängd Cr(VI) medan vattenprov i punkt VAAB 35 påverkas av samma mängd men också i större utsträckning av utspädning.”

Den teoretiska beräkningen som gjordes tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) om en urlakning på 0,5 kg sexvärt krom per år skulle kunna stämma, men halterna av sexvärt krom i Öxneredssjön bedömdes som mycket låga.

I övrigt visade resultaten från Öxnered att halterna av sexvärt krom verkade ha ett samband med nederbörd, men något förskjutet i tid. Det skulle kunna bero på att platsen där slagg hade använts blev översvämmad någon/några gånger per år så att avrinningen vid kraftig nederbörd tog längre tid.

Nedan visas kontrollpunkterna i Överby V (Biltema).


I Överby V (Biltema) rapporterades halter av sexvärt krom över rapporteringsgräns för punkterna 49 (östra inloppet till dammen), 50 (västra inloppet till dammen) och punkt 51. Punkt 51 är belägen där vatten från dagvattendammen ”rinner ihop” med det bäcken/diket nordväst om dagvattendammen.

Medianhalterna av sexvärt krom i ”Överby-punkterna” låg i storleksordningen 5-10% av medianhalterna i punkter i motsvarande lägen i Holmängen och Öxnered. Det ansågs inte behövas fler mätningar i detta område.

Och till sist mätningarna vid Trestad center. Även här har det använts ferrokromslagg.


Vid Trestad center noterades endast tre resultat med halter på eller något lite över rapporteringsgränsen för sexvärt krom under hela provtagningsperioden. Dessutom visade samtliga analyser vid recipienten Vassbotten (se övre högra hörnet på fotot ovan) på halter under rapporteringsgränsen.

AFRI bedömde att det inte heller i detta område var motiverat med fortsatta provtagningar.

Det var en sammanfattning av de tre rapporter som jag har fått från Länsstyrelsen om ferrokromslagget i Vänersborgs kommun och de undersökningar om kromets urlakning som uppmätts. Jag tänkte avsluta den här serien blogginlägg med några tankar och farhågor kring rapporterna och den urlakning av det sexvärdiga kromet som sker, bland annat utifrån de gränsvärden som finns. 

Fortsättning följer i inlägget ”Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, miljö, Vargön

Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered

24 mars, 2025 Lämna en kommentar

Slagg från ferrokromproduktion vid Vargön Alloys AB har under lång tid använts för olika typer av anläggningsarbeten i Vänersborg och Trollhättan. Mark- och miljödomstolen (MMD) begränsade i domen den 31 mars 2015 användningen av ferrokromslagg på ett avgörande sätt. Domen verkar dock inte ha börjat verkställas förrän i slutet av år 2019. Varför vet jag inte, kanske överklagades den till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) innan den vann laga kraft.

Sedan 2019 har slagghögarna i Vargön växt och blivit allt högre och nu söker Alloys tillstånd för att få “bygga” nya slagghögar. (Se “Alloys: Slagget behöver mer plats”.) MMD:s dom innebar emellertid inget totalförbud. Länsstyrelsen menade, liksom Naturvårdsverket och MMD, att det i huvudsak är lakningen som utgör slaggets miljöpåverkan. Därför kan vissa användningsområden där genomströmningen av vatten är mindre kunna godkännas. Det ska då anmälas till kommunens miljöförvaltning. På ett ställe i rapporten stod det att det även ska ske en prövning av tillsynsmyndigheten, dvs Länsstyrelsen, men så är det inte i ”normalfallet”. Länsstyrelsen skrev och förklarade:

”Om risken för förorening av mark, vattenområde eller grundvatten inte endast är ringa blir användandet tillståndspliktigt … då är det prövningsenheten på länsstyrelsen som handlägger ärendet, ofta rör det sig då om mycket stora mängder material.” 

Efter att domen avkunnades har ferrokromslagg använts i Vänersborgs kommun, bland annat i Holmängen, Korseberg och Öxnered.

Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att undersöka dessa tre anläggningsprojekt. Undersökningen begränsades till att utreda utbredningen av slaggmaterialet samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen. Det gjordes bland annat fältbesök i alla tre områden.

I Holmängen användes slaggmaterial till förstärkningslager till gata (Landerivägen) och GC-väg. Det uppskattades att 2.500 m³ slagg hade använts. Ytan var ca 5.100 m² varav ca 550 m² uppskattades ej vara hårdgjord (stödremsor) och därmed utsatt för nederbörd. I Korseberg byggdes en korsning om till rondell. Inom cirkulationsplatsens mittcirkel låg slagg i dagen. Bedömningen var att 2.500 m³ slagg använts till förstärkningslager, men då var inte volymen i cirkulationsplatsens mitt medräknad eftersom tjockleken inte var känd. Ytan uppskattades till ca 5.500 m² varav ca 3.300 m² uppskattades inte vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd. Cirkulationsplatsen hade sedan ytterligare en yta på ca 1.160 m² med slagg i dagen. I Öxnered hade slagg använts som förstärkningslager och eventuellt utfyllnadsmaterial på pendelparkeringen. Hela ytan var tät med asfalt och avvattnades via rännstensbrunnar. AFRY skrev att området norr om parkeringen var vattenmättat vid fältbesöket med fri vattenspegel i marknivå. Det uppskattades att 2.350-3.290 m³ slagg använts till förstärkningslager och uppfyllnad. Ytan var ca 4.700 m² varav ca 270 m² uppskattades ej vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjorde den 7 juli 2020 en miljömedicinsk bedömning av ferrokromslaggets användning och placering. Bedömningen var att det sexvärdiga kromet inte utgjorde några hälsorisker på dessa ställen.

Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. I den inledande sammanfattningen framgick syftet med rapporten:

“Ferrokromslagg från Vargön Alloys AB har använts som konstruktionsmaterial för olika anläggningsändamål lokalt i Trollhättans och Vänersborgs kommuner. Förhöjda halter av krom(VI) har påträffats i ytvatten intill områden där slagg använts som konstruktionsmaterial, vilket har föranlett fördjupade och utvidgade undersökningar i syfte att undersöka om källan kan vara den använda slaggen.”

Det kan noteras att det alltså handlar om det giftiga och cancerframkallande sexvärdiga kromet (krom[VI]).

Det var en fördjupad undersökning av områdena i Holmängen och Öxnered. Det hade framkommit att slaggmaterial inte bara hade använts i grova fraktioner utan även i fina fraktioner. Och andelen lakbar sexvärt krom från slagg i fina fraktioner är betydligt större än i grova. Det hade också visat sig att slagg inte heller hade använts bara i lager ovanför dränerad nivå (=där vattnet inte kan rinna bort), under täta asfaltlager. 

Resultaten av den fördjupade undersökningen var i korthet:

  • “I Holmängen noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,5 mg/kg.
  • I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt material (ca Ø 31,5-63 mm) till som mest 0,34 mg/kg, alltså ca en femtedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,24 mg/kg, alltså ca en sjättedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Öxnered noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,16 mg/kg.
  • I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i det grova materialet (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, alltså ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.”

Det var tydligt att sexvärt krom lakas ut i betydligt större mängd i fina fraktioner.

Det visade sig vid en förnyad inventering att det under 2013-2019 hade använts totalt 57.000 ton ferrokromslagg på Holmängen. Det var betydligt mer än tidigare uppskattning. Utredningen antog att slagget hade använts på Landerivägen och även på Lantgårdsvägen och Kilgatan samt att tre fastigheter/projekt anmält användning av slagg för anläggningsändamål.

AFRY gjorde en teoretisk beräkning av urlakningen utifrån en period om fyra år (2016-2019) baserat på kornstorleksfördelning på utlevererat ferrokromslagg. Beräkningen av den totala mängden sexvärt krom som skulle kunna lakas ur uppgick till 42,1 kg. AFRY konstaterade att de uppmätta halterna hade:

“vid något tillfälle överskridit den teoretiska medelhalten, medan medelhalten av uppmätta värden ligger i storleksordningen hälften av den teoretiska medelhalten.”

Jag tycker att det låter oroväckande. I mina öron är en urlakning av 42,1 kg sexvärt krom mycket, även om det är en teoretisk beräkning. Jag har svårt att se att det här skulle vara i överensstämmelse med Miljöbalken eller den dom som avkunnades av Mark- och miljödomstolen.

I Öxnered visade det sig vid den förnyade inventeringen att 9.139 ton slagg hade använts. Det avvek dock inte särskilt mycket från tidigare uppskattning.


I Öxnered gav motsvarande teoretisk beräkning en total mängd sexvärt krom på ca 2,1 kg. De uppmätta halterna, skrev AFRY, hade överskridit den teoretiska medelhalten vid 5 tillfällen. Uppmätt medelhalt låg emellertid strax över, men i samma storleksordning som den teoretiska.

AFRY avslutade rapporten från den 15 januari 2021 med att dra slutsatser från undersökningen;

“1) I Holmängen överskrids den teoretiska medelhalten i närliggande ytvatten (Krondiket), vid enstaka tillfällen men medelhalten på de uppmätta värdena ligger i storleksordningen hälften av teoretiska medelhalten.”

Anm. Kartan visar förhållandena år 2020. Notera Krondiket (röd pil) som mynnar i Göta älv.

”2) I Öxnered är dataunderlaget inte entydigt; i punkten VAAB 35 (nära utlopp till recipient) noteras verklig, uppmätt medelhalt i samma storleksordning som den teoretiska medelhalten medan det i punkten VAAB 34 (närmare den utförda parkeringsplatsen) noteras halter i storleksordningen 6-7 ggr den teoretiska medelhalten.”


AFRY avslutade avsnittet “slutsatser”:

“Angående det övergripande syftet med denna utredning, att identifiera förutsättningar för en säker, framtida användning av ferrokromslagg som anläggningsmaterial, i önskade/relevanta kornstorleksfördelningar, bedöms föreliggande undersökning visa att förfarandet med Anmälan till tillsynsmyndigheten avseende användning av slaggmaterial (grov slagg som bär-/förstärkningslager ovan dränerande lager, under tätt skikt) i de studerade exemplen inte fullt ut har säkerställt att slagg används på det sätt producenten avser, i det att slagg i fina fraktioner har använts, inte endast som förstärkningslager utan även djupare i jordprofilen och under dränerande skikt, utan att asfaltering utförts, vilket sammantaget bedöms ge mer utlakning än avsett.”

Det låter som sagt inte som en helt betryggande användning av ferrokromslagg under senare år. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Vargön Alloys, men jag undrar vad Vänersborgs miljö- och hälsoskyddsnämnd har för synpunkter på slagganvändningen. Det finns ju betydande mängder på Holmängen alldeles vid älven och Öxneredssjön tar emot lakvatten från pendelparkeringen vid järnvägsstationen…

AFRY har gjort ytterligare en utredning, om ytvattnet.

Fortsättning följer i inlägget ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Alloys, Öxnered, föroreningar, Holmängen, miljö, Vargön

Alloys: Slagget behöver mer plats

22 mars, 2025 1 kommentar

När man “talar om trollen”… 

I dagens TTELA hittade läsarna en kungörelse från Vargön Alloys. Flera hushåll i Vargön har i dagarna också fått ett utskick från företaget om samma sak.

Målgruppen för Alloys är:

“enskilda och allmänhet som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten.”

Det handlar om slagghögarna. Och det finns ganska många som är berörda av verksamheten kring ferrokromslaggen… De som är allra mest berörda ser vi på kartan ovan. Det är de som bor inom 500 meter från slaggen. Det finns dock betydligt fler berörda strax utanför gränsen…

Vargön Alloys (VAAB) inbjuder till ett samrådsmöte för enskilda och allmänheten den 8 april 2025 på Ronnums Herrgård. Mötet startar kl. 18:00. På mötet bjuds det på fika och allmänheten ska få information, tillfälle att ställa frågor och komma med synpunkter.

Anledningen till samrådsmötet kan man läsa på webbplatsen “Vargön Alloys AB SAMRÅD”:

“Samrådet genomförs som ett avgränsningssamråd eftersom VAAB har gjort bedömningen att mellanlagringen kan medföra risk för betydande miljöpåverkan då upplagen ligger inom ett vattenskyddsområde.”

Alloys tänker ansöka om tillstånd för den delen av verksamheten i Vargön som omfattar mellanlagring av ferrokromslagg i den norra delen av industriområdet. I ansökningsprocessen ingår samråd med både myndigheter, enskilda och allmänhet. Alla synpunkter ska sedan sammanställas och ingå i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som lämnas in till Länsstyrelsen.

Det finns i dagsläget, skriver Alloys, tre upplag med sammanlagt 380.000 m³ ferrokromslagg. Det är “U1” (ca 18 m högt), “U2” (ca 21 m högt) och “U3” (ca 13 m högt) på nedanstående karta. Dessa slagghögar fylls inte på längre, fortsätter Alloys, men då undrar jag om det inte har skett nyligen. Jag tyckte att jag såg både lastbilar och grävmaskiner där i förra veckan.

Alloys vill nu, därav samrådet, anlägga ytterligare ett område för lagring av ferrokromslagg, i området “U5”, se kartan ovan. Det behövs helt enkelt mer plats för allt slagg.

Markytan i “U5” utgörs i huvudsak av berg i dagen och naturlig morän. Ytan är på ca 0,55 ha och beräknas rymma ca 50.000 ton slagg. “U5” ligger inom den inre skyddszonen för vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älvs vattentäkter. Alloys skriver att:

“Slaggen är inte klassificerad som farlig, enligt nuvarande europeiska regelverk för klassificering och märkning av ämnen.”

Det är antagligen helt riktigt, men i Mark- och miljödomstolens dom från år 2015 stod det faktiskt (fetstilen är min):

“För klassificering som biprodukt krävs enligt avfallsdirektivet slutligen att användningen ska vara laglig. Motsvarande bestämmelse i miljöbalken säger att användningen ska vara hälso- och miljömässigt godtagbar samt inte strida mot lag eller annan författning. Miljöbalken ställer här strängare krav än EU-lagstiftningen. Detta är emellertid möjligt då avfallsdirektivet är ett s.k. minimidirektiv, varav följer att Sverige kan ha bestämmelser som går längre än såväl direktivet som andra EU länders motsvarande lagstiftning. En förutsättning för klassificering av ferrokrom slaggen som biprodukt i Sverige är således att aktuell användning är hälso- och miljömässigt godtagbar samt inte strider mot lag eller annan författning.”

Men visst, det kanske har skett förändringar… Det vet jag inte, men Länsstyrelsen vet. Och det är personerna där som slutligen bestämmer efter samrådet. Länsstyrelsen säger nog nej till “U5” om det är något som inte stämmer med den kommande ansökan från Alloys.

Slagghögarna dammar inte och påverkan på luft är begränsad skriver Alloys, men:

“partikelspridning [kan] förekomma i samband med lastning och lossning.”

Jag har svårt att se att de närboende blir särskilt glada över att det blir ännu mer ferrokromslagg i grannskapet… Och inte bara de närmaste grannarna antar jag.

Samrådet den 8 april 2025 handlar alltså enbart om mellanlagring av ferrokromslagg i det nya området “U5”. Inget annat.

Det går även att lämna in skriftliga synpunkter till Alloys. Det kan man göra genom att maila eller genom att använda sig av ett formulär på webbplatsen “Vargön Alloys AB SAMRÅD”. På denna webbplats finns för övrigt allt man behöver veta om samrådet.

Gör gärna det, lämna synpunkter eller uttryck eventuella farhågor till Vargön Alloys.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Alloys, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

Alloys: Moln av sexvärt krom?

20 mars, 2025 4 kommentarer

Vargön Alloys AB är en av Europas största tillverkare av ferrokrom. Det är en legering som ger stålet hårdhet och motståndskraft mot korrosion. Ferrolegeringar är nödvändiga råvaror för stålindustrin och Alloys kunder är i huvudsak Europas ledande tillverkare av specialstål.

Det här kan vi läsa på Vargön Alloys webbplats. (Se “Vargön Alloys AB”.) Man kan också läsa att Alloys är ett högteknologiskt företag som prioriterar tekniskt nytänkande och kompetensutveckling.

Det går bra för företaget Vargön Alloys. På webbplatsen “allabolag” kan man läsa att omsättningen 2023 var 2,8 miljarder kr och att resultatet efter finansnetto var hela 951 miljoner kr. Det betydde en vinstmarginal på 33,4%.

År 2008 köptes företaget av turkiska Yildirim Group of Companies. Vargön Alloys styrelseordförande är Robert Y. Yildirim. Ganska ny på VD-posten är Anders Lehman, boende i Stockholm. Han efterträdde Johan Svensson från Vänersborg.

Stora delar av webbsidan tycks dock inte ha uppdaterats på några år. Det står t ex att:

“Slaggen som bildas vid ferrokromtillverkning är ett förstklassigt material vid tex vägbyggen.”

Det såg vi på blogginlägget “Alloys: Hund begraven i slagghögarna?” att det sedan 2015 inte stämmer. Det står också att företaget tar ansvar för miljön. Och det stämmer på sätt och vis, i varje fall sedan ganska många år tillbaka. Alloys har satsat mycket pengar på t ex rökgasrening. Det har enligt företaget lett till att stoftutsläppen renas till mer än 99 procent. Det fungerar kanske inte alltid, det kommer inte sällan svart rök ur skorstenarna. Fönsterbleck och utemöbler i grannskapet blir nästan alltid svarta av sot eller stoft när vinden ligger på. (Se “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.) Men det har lagts mycket resurser för att reducera eller få bort föroreningarna.

Men nu för tiden tycks vinsten gå före miljön…

En anställd på Alloys, “X”, skriver i ett mail till mig att ett miljöbrott har uppdagats:

“alloys [har] använt sig av en otillåten mobilkross inne på området för att krossa legering. Vid krossning av legering frisätts sexvärtskrom som sedan sprids med dammet och hamnar både i dagvattenbrunnarna inne på området som sedan hamnar i älven och även direkt i älven när vinden ligger på. Alloys har kört denna mobilkross i snart 9 månaders tid och krossat närmare 80.000 ton legering innan länstyrelsen slog stopp för dom och även meddelade att denna krossning skett utan tillstånd. Vid provtagning av alloys dagvattenbrunnar där det krossats Legering har samtliga uppvisat kraftigt förhöjda värden av sexvärts krom som sedan rinner rätt ner i älven.”

Det var under förra året problem med den ordinarie krossanläggningen. Alloys körde, enligt “X”, därför krom utanför denna anläggning. En otillåten mobilkross inne på området användes för att krossa legering och det fanns inget fläktsystem. Den olagliga hanteringen ledde alltså till att damm med sexvärdigt krom kom ut i luften och det uppmättes förhöjda och för höga värden i brunnar. Det kom således ut sexvärdigt krom även i vattendragen.

Hanteringen fortsatte, fortfarande enligt “X”. Krom krossades i 8 månader, 3 dagar i veckan, 8 timmar om dagen, trots att anläggningen lagades efter 2 dagar. Mobilkrossen användes för att spara pengar – det gick nämligen fortare än den ordinarie, säkrare hanteringen. Anledningen till att den externa krossen användes så länge handlade alltså bara om pengar och att maximera avkastningen. Den egna godkända krossen med godkänd filteranläggning var dyrare att driva. Vinsten var viktigare än miljön.

Hanteringen finns på film… Här kan du se två filmer: Film 1 (14 sek) och Film 2 (2.20 min). Filmerna visar enligt ”X” hur det dammar när legering krossas – moln av damm innehållande sexvärdigt krom. Dammet spred sig över en ganska stor yta, särskilt när det blåste. Länsstyrelsen har fått dessa filmer av några av de anställda och anledningen till det är, enligt “X”, att företaget helt enkelt för myndigheterna bakom ljuset.

I blogginlägget “Alloys: Hund begraven i slagghögarna?” citerade jag en artikel från ”Afa Försäkring” från den 26 augusti 2021. (Se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”.) Det stod följande om sexvärdigt krom i luften:

“I Sverige har vi ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för det här kromet, medan man i till exempel Danmark nyligen har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderar ett värde på högst 0,2. Det beror förmodligen på att vi här inte har sett över gränsvärdet på ett tag.”

Sverige har fortfarande kvar samma gränsvärden. Arbets- och miljömedicin skriver om gränsvärdet 5 µg/m³ i en faktaruta (se här):

“Denna lufthalt motsvarar 20 extra lungcancerfall per 1000 exponerade arbetare efter 40 års yrkesmässig exponering (dvs livstidsrisk).”

Det låter extremt oroväckande, både för de anställda på Vargön Alloys och alla boende i närheten… Gränsvärdet överskreds säkerligen med stor marginal. (Man hoppas att “X” uppgifter är felaktiga.)

”X” är mycket noga med att poängtera att ägarna, Yildirim, inte kände till, och därmed inte heller hade godkänt, den olagliga hanteringen. Och de anställda blev överkörda och inte lyssnade på. Flera av dem har ju skrivit på ett “tystnadsavtal” vilket hindrar dem från att gå ut offentligt… Hanteringen har dessutom anmälts till Arbetsmarknadsverket, men verket har inte gjort något.

“X” är upprörd. Hen menar att Alloys alltid har arbetat för att förbättra arbetsmiljön för de anställda och försökt att minimera företagets utsläpp och miljöpåverkan. Hen menar också att den olagliga processen var onödig eftersom Alloys arbetar med slaggfrågan. De har en process på gång för att återvinna slagg genom att blanda den med asfalt och betong. Den här processen skulle också kunna få bort slagghögarna på sikt.

Enligt uppgift så förbereder Länsstyrelsen just nu en polisanmälan om otillåten krossning. Det har inte bekräftats av Länsstyrelsen, men inte heller, på direkt fråga, förnekats.

Jag befarar att det har skett ett enormt miljöbrott i Vargön med oanade konsekvenser. Det är också anledningen till att “X” och de andra vill att allmänheten ska få veta vad som har hänt och skett på Vargön Alloys. De flesta som är anställda på Alloys bor ju om inte annat i området och kan själva drabbas av föroreningarna när de andas och dricker av kranvattnet…

Anm. Det finns anledning att återkomma. Länsstyrelsen har dels fler handlingar i diariet om Vargön Alloys och dels verkar det som om slagget behöver mer plats. Och framför allt, det sägs alltså att Länsstyrelsen förbereder en polisanmälan av Vargön Alloys för användningen av mobilkrossen.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, Juridik, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

Alloys: Hund begraven i slagghögarna?

16 mars, 2025 Lämna en kommentar

Den 11 november 2024 skickades ett meddelande från Länsstyrelsen till Vänersborgs och Trollhättans kommuner. (Handlingen diariefördes av någon anledning dock inte i Vänersborg förrän den 13 mars – 4 månader senare…) Det var ett dokument med rubriken “Riktlinjer för markarbeten i områden med ferrokromslagg från Vargöns smältverk”:

“Dokument innehåller riktlinjer för markarbeten inom områden där man använt ferrokromslagg från Vargön Alloys AB (VAAB), tex som markutfyllnad, markförstärkning och liknande.”

Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar sedan 1912. Vid tillverkningen uppkommer, som en rest, ferrokromslagg. Slaggen har sedan 1970-talet använts för markfyllning på många platser i Vänersborg och Trollhättan, men även på andra orter.

Länsstyrelsen skriver i riktlinjerna:

“Ferrokromslaggen innehåller krom och även nickel. Markområden som är utfyllda med ferrokromslagg från VAAB har halter av krom och nickel över Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark och ses som förorenade områden.”

Det har funnits riktlinjer även tidigare. År 2002 tog Länsstyrelsen fram sådana riktlinjer för hanteringen av ferrokromslagg. Slaggen fick t ex inte användas ytligt (0-0,7 m) inom bostadsmark, nära vattendrag eller i vattenområden. Länsstyrelsen skriver i de nya riktlinjerna att det från omkring 2017 har varit uppehåll i utförsel och användning av ferrokromslagg från Alloys. Det blev följden av en dom den 31 mars 2015 avkunnad av Mark- och miljödomstolen.

I denna dom skrev Mark- och miljödomstolen (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”):

“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”

Mark- och miljödomstolen satte också fingret på ett ömtåligt och känsligt förhållande för Alloys:

“Av intresse i sammanhanget är även att bolagets produktinformation avseende ferrokromslaggen avråder från användning av slaggen i skyddsområde för vattentäkt. Avrådandet … tyder på att bolaget inte utesluter miljö- och hälsopåverkan … Samma riskbild torde förekomma vid annan användning av slaggen i våt miljö.”

Mark- och miljödomstolen fortsatte:

“Det får således anses klarlagt att ferrokromslagget lakar ut trevärt krom i halter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre än ringa föroreningsrisk.”

Domen innebar att ferrokromslagg ska betraktas som avfall. Slagget fick i fortsättningen inte användas till konstruktionsmaterial för vägar i obundna konstruktioner och förstärkningslager (dränerande lager), fyllnadsmaterial, konstruktionsmaterial för deponi osv. Precis det som slaggen alltid hade använts till. Slagget var helt enkelt inte “hälso- och miljömässigt godtagbart”.

Slagghögarna på Vargön Alloys fabriksområde, på båda sidor om vägen, började växa sig allt större, och har fortsatt att växa sedan dess. Det kan inte undgå någon som åker mellan Vänersborg och Vargön. (Se “Föroreningar i Vargön? (1/2)”.)

Det togs prover mellan 2019-2022 skriver Länsstyrelsen vidare. Provtagningen visade att:

“det kan ske viss utlakning av kromVI till diken och bäckar.”

Men redan i Vargön Alloys Miljörapport från 2018 stod det:

“Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin (Röjån, norr om deponin) görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa. Under hösten 2018 registrerades en mycket hög halt av krom.”

Och i samma rapport:

“Mjölkbergets deponi har de senaste åren dock visat förhöjda halter av Cr(VI) i dräneringsvattnet från ovan tätskikt som avleds till omgivningen i tre olika punkter … De höga halterna kvarstår om än med en tydlig säsongsvariation. Utläckaget av krom via dräneringsvattnet har konstaterats komma från löst Cr(VI), utlakat från deponins dräneringsskikt.”

Sexvärdigt krom (Cr[VI]) är giftigt för människor och miljön. Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen, sexvärt krom är ett fruktat ämne som bland annat kan orsaka cancer.

Det ska sägas att Vargön Alloys gjorde vad företaget kunde med det sexvärdiga kromet. Miljörapporten skrev:

“Det avskilda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(II)sulfat-lösning, dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom och dels för att reducera stoftspridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Jag ska inte gå in på hur kommunerna ska hantera ferroslaggen, men Länsstyrelsen varnar i de nyligen utskickade riktlinjerna:

“Vid mark- och grävarbeten i områden som är utfyllda med ferrokromslagg finns det risk att föroreningar sprids och att kromVI frigörs. Markarbeten och hanteringen av uppgrävda massor behöver ske med försiktighet och utifrån kunskap om materialets egenskaper.”

Länsstyrelsen skriver att man behöver känna till innehållet av metaller för att bedöma hur ferrokromslagg ska hanteras. Det beror bland annat på ferrokromslaggens ålder:

“Äldre ferrokromslagg innehåller högre halter krom än slagg som uppkommer idag. Som exempel finns det uppgifter om att ferrokromslagg år 2002 hade kromhalter på 27.000 mg/kg TS, 2015 på 8.900 mg/kg TS och 2019 på 3.300 mg/kg TS. Som jämförelse är Naturvårdsverkets riktvärden för krom vid känslig mark (KM) 80 mg/kg TS och mindre känslig mark (MKM) 150 mg/kg TS. Riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) är 40 mg/kg TS.”

Det är som synes väldigt högt över riktvärdena. Och ändå gissar jag att riktvärdena är ganska höga jämfört med andra länder, även om jag inte är säker just när det gäller värdena för ferrokromslagg i marken. I en artikel från ”Afa Försäkring” från den 26 augusti 2021 (se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”) stod det om sexvärdigt krom i luften:

“I Sverige har vi ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för det här kromet, medan man i till exempel Danmark nyligen har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderar ett värde på högst 0,2. Det beror förmodligen på att vi här inte har sett över gränsvärdet på ett tag.”

Sverige har fortfarande kvar samma gränsvärden. Arbets- och miljömedicin skriver (se här):

“Denna lufthalt motsvarar 20 extra lungcancerfall per 1000 exponerade arbetare efter 40 års yrkesmässig exponering (dvs livstidsrisk).”

Jag vet inte varför Länsstyrelsen skickade ut riktlinjerna till Vänersborg och Trollhättan just nu, i höstas. Men jag har tidigare haft en mailväxling med Länsstyrelsen. Den 27 juni 2023 skrev Länsstyrelsen till mig:

“Inom Vargöns verksamhetsområde pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten. Däri ingår provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas i en samlad bedömning för Göta älv.”

Kanske blev undersökningarna och analyserna klara i höstas… Länsstyrelsens utskick sammanföll i stort sett med att jag fick ett mail från en anställd på Vargön Alloys. I mailet stod:

“Jag har läst om att du tagit upp dom växande slagghögarna och försökt få gehör, Det har nu visat sig att Alloys inte haft tillstånd för att bygga dom berg dom gjort och att Länstyrelsen med omedelbar verkan har stoppat all vidare transport till Mjölkberget och utanför grindarna på alloys av slaggen, Viten och samt böter verkar vara på tapeten och miljöbrott är redan konstaterat.”

Det var en överraskning samtidigt som det på sätt och vis inte var det. Jag undrar nämligen varje gång jag åker igenom området hur slagghögarna kan tillåtas växa på det här sättet, inte långt från bostadshus dessutom. Men slagghögarna är polisanmälda av Länsstyrelsen. 

“Anmälan om försök till rening av lakvatten från deponin Mjölkeberget i nya reningsverket, Vargön Alloys AB i Vänersborgs kommun”

Så står det i Länsstyrelsens diarium (se här) att rubriken på polisanmälan var. Anmälan diariefördes den 28 februari 2025. (“Mjölkeberget” är en deponi för Alloys avfall. Mjölkberget ligger i norra delen av Alloys industriområde – norr om riksvägen, mot Viksängen till. Se kartan ovan.)

Naturligtvis blev det ett mail till Länsstyrelsen, den här polisutredningen ville jag se. Jag fick ett snabbt svar:

“Polisanmälan med lst dnr 43745-2024 är belagd med förundersökningssekretess.”

Sedan fick jag faktiskt ett svar till från Länsstyrelsen:

“För närvarande råder förundersökningssekretess, då ärendet är lämnat till Polisen och vi inte har några uppgifter om att förundersökningen har avslutats. Beklagar, men det innebär att vi inte lämnar ut handlingen för närvarande. Anledningen är att vi vill skydda polisens utredningsmöjligheter. När förundersökningen är klar lyfts också sekretessen hos oss och handlingen kommer att bli offentlig.”

Jag begärde också ut handlingarna från Polisen. Även där fick jag svar:

“Jag bedömer att jag inte kan lämna ut några handlingar i ärendet och hänvisar till förundersökningssekretessen, OSL 18 kap 1§.”

Jag har inte överklagat, kanske borde jag göra det. Men det måste vara något allvarligt – varför skulle Länsstyrelsen annars polisanmäla Vargöns Alloys? Och varför skulle i så fall Vargön Alloys tvinga sina anställda att skriva på ett sekretessavtal om att de inte får prata med någon om denna polisanmälan mot Alloys slagghögar? Ja, enligt säkra källor så har de anställda tvingats till det.

Det verkar vara en hund begraven i slagghögarna…

Men om inte detta vore nog. Det är tydligen så att Länsstyrelsen arbetar med ytterligare en polisanmälan mot Vargön Alloys…

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, Juridik, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

Lst om slagghögarna i Vargön

9 juli, 2023 1 kommentar

Första gången jag hörde talas om att Trollhättan skulle bygga en vattenledning från Vänern till ett nytt vattenverk på Överby var i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde den 29 april 2020. Det skrev jag om i en blogg innan mötet. (Se “KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Trollhättans planer fick mig att börja fundera. Varför tänkte Trollhättan lägga ett stort antal miljoner kronor på att hämta Vänerns vatten i ledningar när samma vatten i form av Göta älv rann rätt igenom staden?

Svaret visade sig vara enkelt. Trollhättan Energi AB (TEAB) ansåg att vattnet i Vänern var betydligt renare än vattnet i Göta älv. Vattnet i rören från Vänern skulle därför vara bättre lämpat till att bli dricksvatten. Trollhättans stad menade uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp från Vänern och vattenintaget vid Överby.

1 Holmängen 2 Alloys 3 Fd Holmen 4 CirChem 5 Mjölkberget

Trollhättan Energi har inte velat svara på vilka de misstänkta förorenarna i Vänersborgs kommun är, men det finns ju inte så många att välja på. Vattnet från Vänern rinner på sin väg mot Trollhättan som bekant förbi Holmängens avloppsreningsverk (1), Vargön Alloys deponi (“Mjölkberget”, 5), Vargön Alloys fabriksområde (2), Holmens gamla industriområde (3) och CirChems anläggning (4) i Vargön. Föroreningarna måste komma från något eller några av dessa platser.

Jag har skrivit flera bloggar kring företagen och de misstänkta, eller verkliga, föroreningarna. Några exempel: Holmängens avloppsreningsverk, Vargön Alloys och slagghögarna, Holmens industriområde och CirChem.

Eftersom jag regelbundet åker till eller från Vargön har jag inte heller kunnat undgå att se de växande slagghögarna på Alloys industriområde. De har växt sedan 2015 och är mycket höga nu, det är nästan så att man fruktar att de ska rasa. Slagghögarna och vetskapen om att de innehåller krom fick mig att fundera lite extra på om det var Vargön Alloys som var orsaken till de föroreningar av älven som gjorde att Trollhättan ville ta vatten direkt från Vänern.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över Alloys så därför skrev jag till Länsstyrelsen förra året – och fick svaret:

“Länsstyrelsen i Västra Götalands län har 2022-08-22 tagit emot ditt ärende Klagomål på slagghögar på Vargön Alloys AB i Vänersborgs kommun.”

Jag vet inte varför Länsstyrelsen betecknade mitt ärende “Klagomål på slagghögar…” när ärenderubriken i mitt mail kort och gott var “Slagghögar Vargön Alloys”. Men det spelade ingen roll, jag fick ändå inget svar…

Jag skrev till Länsstyrelsen vid fem tillfällen, möjligtvis sex, och påminde. Inte ett ljud, bara bekräftelser på att mailen var mottagna. Jag borde ha anmält tystnaden till Förvaltningsrätten eller kanske JO, men jag har inte riktigt orkat. Det har dock stått på min “to-do-list”…

Den 27 juni, för 1,5 vecka sedan, hände dock något helt osannolikt. Länsstyrelsen svarade! Efter nästan ett år.

“Ursäkta sent svar.”

Så började mailet från Länsstyrelsen. “Ursäkta sent svar.” Ska man skratta eller gråta..? Länsstyrelsen har brutit mot lagen och ger inte ens någon förklaring.

Hur som helst. När jag har väntat på svaret i nästan ett år så är det värt att återge svaret i sin helhet tycker jag. Men först min fråga till Länsstyrelsen den 22 augusti 2022:

“Jag undrar om de växande slagghögarna på Alloys område i Vargön. Det ser nästan ut från vägen som om det snart inte finns plats för fler eller större högar. Hur kommer det sig att de ligger där och inte fraktas bort?

Finns det någon risk att de ”läcker” föroreningar? Kan högarna rasa? Har Alloys tillstånd till att ”lagra” så här mycket slagg?”

Och svaret från Länsstyrelsen den 27 juni 2023:

“Vi har en pågående diskussion med Vargön Alloys och deras slagghantering. Tidigare har slagget använts för diverse anläggningsändamål i närområdet. För ett antal år sedan gjorde Vargön Alloys en REACH-registrering av slaggen för att de bedömde att slaggen var en produkt. Länsstyrelsen har gjort bedömning att slaggen inte kan hanteras som en produkt utan ska hanteras som ett avfall. Bolaget har gjort och håller på att göra undersökningar för att utreda på vilket sätt som slaggen kan användas. Slagghögarna har växt för att Vargön inte har levererat ut slaggen för olika anläggningsändamål. För att få använda ferrokromslaggen som ballast idag måste den som avser att använda det göra en anmälan eller söka tillstånd enligt miljöbalken.

Inom Vargöns verksamhetsområde pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten. Däri ingår provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas i en samlad bedömning för Göta älv. De provtagningar av dagvatten som utförts under året visar att de begränsningsvärden som gäller enligt gällande BAT-slutsatser innehålls (BAT 16, BAT-slutsatser för icke järnmetallindustrin 2016-06-03). Utgående lakvatten från deponin innehåller efter reningsanläggningen de begränsningsvärden som meddelats i tillståndet.

Länsstyrelsen avser att uppdatera rekommendationer för gräv- och markarbeten i de befintliga områden där ferrokromslaggen har använts.

Nationellt pågår ett arbete med att se över regelverk och hur bedömningarna för vilket sätt olika material som tex slagg, betong mm ska kunna användas.”

Rent faktamässigt kanske det inte var helt nya uppgifter, se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”. Men hur länge slagghögarna ska fortsätta växa och hur höga och stora de kan bli verkar inte Länsstyrelsen ha någon uppfattning om. Det oroar mig något. Länsstyrelsen slår dock fast i sitt svar att det inte är Vargön Alloys slagghögar som förorenar Göta älv, i varje fall inte mer än företaget har tillstånd till… Vilket förutsätter att Länsstyrelsen också anser att prover och mätningar är korrekta. Vilket Länsstyrelsen uppenbarligen gör.

Sedan undrar jag naturligtvis varför det pågår diskussioner mellan Alloys och Länsstyrelsen om slagghanteringen om allt så att säga är “frid och fröjd”. Och varför det ”pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten” med ”provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas”. Det är nästan så att jag anar att Länsstyrelsen tvivlar på att allt verkligen är i sin ordning. Varför skulle det annars krävas nya undersökningar?

Nationellt pågår det också ett arbete kring regelverket skriver Länsstyrelsen. Det var nämligen ett tag sedan gränsvärdena sågs över. Det betyder, antar jag, att gränsvärdena kring föroreningar och utsläpp kommer att skärpas. I Sverige har vi t ex ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för sexvärdigt krom, medan Danmark har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderas ett värde på högst 0,2. (Se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”.)

Det finns ingen anledning att ifrågasätta Länsstyrelsens bedömning, i varje fall inte enligt den lagstiftning och kunskap som finns just nu. Vargöns Alloys vilja att inte förorena mer än nödvändigt kan inte heller betvivlas.

Men samtidigt kan jag fortfarande inte låta bli att undra – var kommer föroreningarna i Göta älv ifrån? Varför vill Trollhättan investera en massa miljoner för att hämta dricksvattnet direkt från Vänern när samma vatten rinner genom Trollhättan? Vilka anläggningar förorenar vattnet på de ca 10 km från Vänern till Trollhättan?

Till sist.

Nu när Länsstyrelsen svarade på mitt mail, efter nästan ett år, kanske även Vargön Alloys kommer att svara. Företaget fick nämligen vid ungefär samma tidpunkt också en fråga om slagghögarna.

Kategorier:Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

Miljö i Vargön

28 december, 2022 6 kommentarer

“Slaggen från Vargön Alloys AB bildas vid tillverkning av ferrokrom. Slaggen innehåller krom och en del nickel. Metallerna är hårt bundna till slaggen och bara små mängder kan lakas ur.”

Så står det på Vänersborgs kommuns hemsida. Här kan man också anmäla till kommunen om Vargöslagg ska användas för anläggningsändamål. Det finns en färdig anmälningsblankett att fylla i…

Och visst har Vargön Alloys sannolikt bättre reningsteknik och lägre klimatpåverkan än sina närmaste konkurrenter i Europa. Men det betyder självklart inte att processen eller slaggen på något sätt skulle vara “rena”. Alloys självt uppger också att det arbetar för att minimera företagets miljöpåverkan.

Det har blivit en hel del skrivet i denna blogg om föroreningar och slagghögar i Vargön. Det är dock inte helt lätt att få reda på mer fakta. Vänersborgs kommun hänvisar till Länsstyrelsen och Länsstyrelsen svarar inte på mina mail. Det sistnämnda är olagligt, och hade jag haft tid och ork skulle jag naturligtvis vända mig till Förvaltningsrätten.

Bloggarna har engagerat en del personer i kommunen. Jag har fått både mail, meddelanden och samtal om att det finns Vargöslagg lite överallt innanför kommungränserna, lite oväntat också i dalslandsdelen. Det finns utfyllnadsmaterial på vägar t ex vid södra stranden av Stora Hästefjorden, på parkeringen vid Sikhalls magasin och under en massa busskurer längs E45:an. För att bara nämna några ställen.

Några invånare påstår också att det finns mätningar på slagg, som används som utfyllnad, som visar på att det finns krom i det vatten som läcker från slaggen. Det får dock, så att säga, betraktas som obevisat tills motsatsen bevisas. Men det är klart, tänker jag, att det naturligtvis kan läcka krom, om slagg från Alloys har använts som utfyllnad. Det är ju orsaken till Mark- och miljödomstolens dom den 31 mars 2015, där domstolen bland annat skrev (se “Slagghögarna på Vargön Alloys”):

“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”

Det finns också invånare i kommunen som säger att det även på senare år har förts ut slagg på bakvägar från Alloys och att det har fuskats vid mätningar. Det har jag dock svårt att tro, och om något sådant har hänt är jag övertygad om att det har skett helt bakom ägarnas eller ledningens rygg. I varje fall tills motsatsen bevisas.

Det är självklart svårt att avgöra vad som är sant eller inte kring “Vargöslaggen”. Däremot kan det konstateras att det pratas lite överallt och att det finns en oro. Och egentligen inte bara det. Människor undrar även över själva processen. Hur mycket av “det farliga” hålls egentligen så inneslutet inom fabriksportarna som man skulle önska? Det händer tydligen ibland att det läcker ut ur tak och skorstenar på Alloys och självklart så även när smältdegeln står på marken utanför eller är fullt synlig genom vidöppna portar. Jag träffade en mycket trovärdig vargöbo strax före jul som sa att det inte sällan kom svart rök ur skorstenarna. Och det var definitivt inte vattenånga sa personen. Hen försökte hålla sig så mycket inomhus som möjligt när vinden låg på från Alloys. Dessutom finns det flera i Vargön som vittnar om att det översta lagret i jorden är alldeles svart av föroreningar från Alloys, och en kallade till och med jorden för “cancerjord”.

Det kanske är som en gammal vänsterpartist sa för länge sedan:

“Så länge det ryker finns det jobb.”

Och så är det kanske idag också. Dessutom är vi många som är beroende av Vargön Alloys för fjärrvärmen.

Det kan vara bra att veta att före 1986 har också en del slagg från företaget Ferrolegeringar i Trollhättan använts till utfyllnad i områden kring Trollhättan och Vänersborg. Enligt uppgift var det sådan här slagg som hade använts som utfyllnad där Arena Vänersborg senare byggdes. Och som kostade några miljoner för kommunen att sanera… Slaggen från Ferrolegeringar har tydligen också kallats Vargöslagg, åtminstone av en del. Eller också har det skett missuppfattningar. Folk har trott att det var slagg från Vargön när det var slagg från Trollhättan.

Ferrolegeringar var en industri som var en stor miljöbov, särskilt farlig var tydligen ferrokalken. En expert på slagg informerade mig om att Alloys slagg inte går att jämföra med slaggen från Ferrolegeringar. Slaggen från Ferro vittrade och läckte ut föroreningar. På platser där den har använts som utfyllnad, och där den finns kvar i marken, anses marken fortfarande vara förorenad.

På sätt och vis är det inget konstigt med att slagg från Vargön Alloys och Ferrolegeringar i Trollhättan har använts som utfyllnad vid t ex vägbyggen och andra byggen. Det var rutin och en “win-win-situation” för alla inblandade. Man kände länge inte till att det fanns faror med slaggen.

Men nu vet man det… Och handlar därefter…?

Det skulle göras en studie och undersökning från AFA Försäkring som skulle kasta ytterligare ljus på eventuell miljöpåverkan och påverkan på arbetsmiljön för de anställda på Alloys. (Det nämnde jag i bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”.) Så var det inte. Det visade sig att Vargön Alloys inte skulle ingå i studien. En av de som arbetar med projektet svarade mig när jag undrade om orsaken:

“När vi rekryterade företag använde vi våra externa kontakter och kunskap inom avdelningen var det kunde förekomma exponering för krom VI. Vargön Alloys har inte diskuterats i det sammanhanget och blev därför aldrig kontaktade om att vara med i studien.”

Jag uttryckte naturligtvis min stora förvåning, men vad hjälpte det. Det verkar också som om studien kan vara avslutad vid det här laget.

På Miljö- och hälsoskyddsnämndens sista sammanträde för i år (7 december), och denna mandatperiod, antog nämnden en handlingsplan för förorenade områden. Handlingsplanen beskriver vilka förorenade områden som finns inom kommunen och hur dessa ska hanteras. Den ska vara ett verktyg för att uppnå miljömålet “Giftfri miljö”. Det är självklart en mycket bra målsättning.

I Vänersborgs kommun finns det 4 objekt som ligger i riskklass 1. Riskklass 1 innebär att det föreligger en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Två av objekten är dels själva fabriken Vargön Alloys och dels Vargön Alloys deponi Mjölkberget (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”).

Det enda som står i handlingsplanen om dessa objekt är att de är Länsstyrelsens ansvar… Och Länsstyrelsen svarar inte på mail…

Det tycks finnas en oro i kommunen kring de nuvarande och tidigare industrierna i Vargön. Och inte bara i Vänersborg förresten – Trollhättan planerar ju att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern om några år. Det vattnet är renare och mindre förorenat än det vatten som har runnit förbi Holmängens avloppsreningsverk och Vargön. Anser i varje fall Trollhättans stad.

Vad Vänersborgs kommun anser är jag inte riktigt säker på. Det hänvisas till Länsstyrelsen, samtidigt som några kommuninvånare säger att kommunen förminskar eller förnekar problemen med föroreningarna. Och i kommunens nya handlingsplan betraktas Vargön Alloys och slagghögarna utgöra en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Men fortfarande kan man alltså anmäla hos kommunen om Vargöslagg ska användas för anläggningsändamål… Trots riskklass 1 och domen från Mark- och miljödomstolen…

Det finns anledning att återkomma.

Kategorier:Alloys, Länsstyrelsen, miljö, Miljö o Hälsa, Vargön

Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)

19 september, 2022 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.

På flera ställen i Vargön Alloys Miljörapport från 2018 nämns något som kallas “Mjölkberget”. Det hade jag aldrig tidigare, mig veterligt, hört talas om.

Det har jag nu…

Mjölkberget, eller mer dialektalt, “Mjölkeberget”, är en deponi för Alloys avfall. Mjölkberget ligger i norra delen av Alloys industriområde – norr om riksvägen, mot Viksängen till.

Mjölkberget är omgärdat av staket med grindar som är låsta. Runt grindarna promenerar och motionerar många vargöbor och strax bredvid grindarna går “cykelgenvägen” från Vänersborg till t ex Hallevi och Nordkroken. (Eller tvärtom…) Där har jag faktiskt cyklat utan att notera skylten “Mjölkeberget”. Innanför grindarna deponeras stoft från ferrolegeringstillverkningen. Det har Alloys tillstånd för enligt ett beslut från Miljödomstolen den 19 januari 2007.

Vargön Alloys Miljörapport från 2018 skriver om Mjölkberget:

“Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Det har deponerats mycket “stoft” på Mjölkberget genom åren. Enligt TTELA (se TTELA 23 januari 2007 “Alloys tipp blir kvar”) räknar Alloys med att sedan 1972 ha tippat nästan 350.000 ton stoft på platsen. Och under 2018, skriver Miljörapporten, deponerades ca 8.350 ton. Lägger vi dessutom till stoftet mellan 2007-2017 och 2019-2022 så blir det onekligen avsevärda mängder avfall. Och jag har en känsla av att stoftet som deponerades före 2007 inte var särskilt “hälsosamt”… Det har för övrigt, enligt TTELA, deponerats avfall på Mjölkberget sedan början av 1950-talet…

TTELA skrev 2007 i ovannämnda artikel:

“Eftersom botten inte är tätad finns risk för att förorenat vatten letar sig ut i den omgivande naturen.”

Och:

“Vargön Alloys får rätt att fortsätta tippa miljöfarligt avfall vid Mjölkberget. Därmed går miljödomstolen i Vänersborg emot Naturvårdsverket.”

Och inte bara Naturvårdsverket – under den rättsliga processen gjorde också Statens Geotekniska institut (SGI) bedömningen att tippen vid Mjölkberget borde stängas. Men Miljödomstolen i Vänersborg gick alltså på företagets linje.

Jag skrev i min förra blogg (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”) att:

“Allt utsläpp från Vargön Alloys betraktas enligt myndigheterna som ofarligt för miljö och människors hälsa. Gäller det också slagghögarna?”

Det tycks som om myndigheterna kan ha olika uppfattningar om slagghögarna vid Mjölkberget. Tyvärr har jag inte fått tag i yttrandena från Naturvårdsverket och Statens Geotekniska institut så jag vet inte hur de motiverade en stängning.

Men det är alltså domen från Miljödomstolen i Vänersborg som gällde, och antagligen fortfarande gäller. Och den betydde att Alloys kunde använda deponin i ytterligare 20-25 år. Om vissa åtgärder genomfördes:

“Vid stoftdeponin på Mjölkberget bildas lakvatten. Under 2008 påbörjades arbetet med att anlägga ett nytt lakvattensystem på deponin och under 2012 avslutades det arbetet med att anlägga en ny, betydligt mindre, damm i en del av den gamla lakvattendammen.”

Och 2018 skrev Alloys i Miljörapporten:

“Arbetet med att anpassa Mjölkbergets deponi till kraven i deponeringsförordningen är nu klart.”

Arbetet med att rena lakvattnet fortsatte alltså. Och det är viktigt, Alloys försöker ta sitt miljöansvar, men fortfarande pumpades omkring 9.500 kbm lakvatten ut ur lakvattendammen under 2018.

Och det fortsätter troligtvis än idag. …och det är inte helt problemfritt… 

I Miljörapporten från 2018 skrev Vargön Alloys:

“Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin (Röjån, norr om deponin) görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa. Under hösten 2018 registrerades en mycket hög halt av krom.”

Och i samma rapport:

“Mjölkbergets deponi har de senaste åren dock visat förhöjda halter av Cr(VI) i dräneringsvattnet från ovan tätskikt som avleds till omgivningen i tre olika punkter … De höga halterna kvarstår om än med en tydlig säsongsvariation. Utläckaget av krom via dräneringsvattnet har konstaterats komma från löst Cr(VI), utlakat från deponins dräneringsskikt.”

Sexvärdigt krom (Cr[VI]) får nog de flesta att rysa… För visst är det lite oroväckande att bäckarna runt Mjölkberget faktiskt leder till Göta älv. Kanske är det orsaken till Trollhättans stads beslut att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern…

Det finns många förhållningsregler och villkor för deponin på Mjölkberget. Vargön Alloys uppfyller dem, men frågan är om de mängder som läcker ut i bäckarna runt deponin på Mjölkberget är lika ofarliga som myndigheterna, i varje fall Miljödomstolen, anser dom vara. Kanske håller inte Trollhättan med. Eller Göteborg… Ett “rykte” förtäljer nämligen att Göteborg stänger vattenintaget från Göta älv två dagar efter att det har regnat och att staden då tar vatten från Delsjöarna istället. Jag har dock inte fått detta bekräftat.

En bloggläsare skickade mig en artikel från ”Afa Försäkring” (se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”) efter att jag hade publicerat mina tidigare bloggar om Vargön Alloys. Artikeln var från 26 augusti 2021. Den börjar:

”Sexvärt krom är ett cancerframkallande ämne som används vid tillverkning av till exempel stål, färg och rostskydd. Idag saknas kunskap om när och i vilken omfattning anställda i Sverige exponeras för ämnet. Karin Broberg, vid Lunds universitet, tilldelas 3.881.000 kronor av Afa Försäkring för att mäta halten av sexvärt krom på arbetsplatser över hela landet och för att undersöka hur man förhåller sig till dess gränsvärde.”

Jag förmodar att Vargön Alloys kommer att ingå i studien. Det kommer i så fall att kasta ljus över processen och kanske också om eventuella luftföroreningar i omgivningen samt deponin. Det återstår dock att se.

Jag reagerade över de gränsvärden kring sexvärdigt krom som nämns i artikeln:

”I Sverige har vi ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för det här kromet, medan man i till exempel Danmark nyligen har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderar ett värde på högst 0,2. Det beror förmodligen på att vi här inte har sett över gränsvärdet på ett tag.”

Gränsvärdet för det cancerframkallande sexvärdiga kromet verkar extremt högt i Sverige. Man kan fråga sig om det får några följder för de anställda – eller boende i Vargön. Sedan kan man naturligtvis också undra hur Alloys skulle kunna anpassa sig till en sänkning av gränsvärdena.

Till slut vill jag återigen berätta orsaken till att jag har skrivit dessa tre bloggar om Vargön Alloys. Det kanske finns några som anser att det är uppåt väggarna fel, eller onödigt.

Det började med att jag började undra varför Trollhättan vill dra en ny vattenledning direkt från Vänern, samtidigt som jag med egna ögon har sett hur slagghögarna på Alloys växte. Det fick mig att skriva mail till både Vargön Alloys och Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Jag fick inga svar, trots flera påminnelser. Det var då jag började fundera… Och fördjupa mig i “ämnet”…

Jag kan fortfarande inte avgöra om orsaken till att Trollhättans stad vill ta sitt dricksvatten direkt från Vänern beror på Vargön Alloys eller avloppningsreningsverket på Holmängen i Vänersborg eller Holmens gamla industriområde i Vargön eller CirChems anläggning, också i Vargön.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön