Arkiv
Kommunfullmäktige 23 april 2014
Idag behandlade kommunfullmäktige ett antal rapporter från revisorerna. Jag har behandlat rapporterna i två ganska utförliga bloggar och hänvisar till dem för mer information i sakfrågorna. (”Revisorernas rapporter (1)” och ”Revisorernas rapporter (2)”.)
Vänsterpartister gick, som vanligt, upp och kommenterade rapporterna. Lutz Rininsland tog i ett anförande upp revisorsrapporten om Bo Carlsson (C) och fiberdragningen på södra Dal. Rininsland var lika skarp som revisorerna var. Revisorerna hade ju skrivit:
”Vi revisorer är mycket kritiska till samhällsbyggnadsnämndens och dess ordförande Bo Carlssons agerande.”
Rininsland frågade revisorerna om ”tiden”. Revisorerna hade ju undertecknat sin rapport den 3 april. Då hade fortfarande inte Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, från det sammanträde då nämnden hade behandlat rapporten, vunnit laga kraft. Rininsland undrade därför vad den föreslagna ansvarsfriheten för Bo Carlsson var värd.
Revisorernas ordförande Benny Jonasson ”lugnade” dock Rininsland med att säga att frågan inte var avgjord än. Revisorerna ska ställa ytterligare frågor om fiberdragningen och vad som försiggått kring den. Deras arbete fortskrider med andra ord på den här punkten. Och det tror jag är alldeles nödvändigt. Vem vet vad som kan ligga nedgrävt tillsammans med fibern i Centerns starka fäste i södra Dalsland…
Bo Carlsson var inte på plats på dagens sammanträde. Marianne Karlsson (C) däremot gick upp långt senare i frågan om VA-nät i Sannebo – en helt annan fråga alltså. Hon visade då prov på en djup bitterhet. Karlsson sa:
”I samband med VA-utbyggnaden dras fiber. Det blir väl något för revisorerna att ta tag i…”
I vissa centerkretsar kan inte Bo Carlsson göra fel…
Jag gick upp och tog upp revisorernas kritik av Byggnadsnämnden. Jag menade att den i och för sig hårda kritik som revisorerna lämnade på Byggnadsnämnden ändå sköt över målet. För många vänersborgare är de avslag som de får på sina bygglovsansökningar en långt viktigare fråga. Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, vill sällan eller aldrig föra en dialog om hur saker kan lösas på ett bra sätt för alla parter. Istället upplever vänersborgarna att Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, letar och tolkar paragrafer enbart för att kunna neka bygglov.
Jag tog också upp att många invånare reagerar på den brist på lika behandling som de upplever, t ex Andersson på Nordkroken jämfört med sina grannar, Sikhall jämfört med Ursand, Gardesanna jämfört med Sannebo…
Peter Göthblad (FP), Byggnadsnämndens ordförande, kände sig manad att bemöta min kritik:
”Vi har till största delen nöjda kunder.”
Noteras kan att det var väldigt få andra som gick upp i ärendet. Inga socialdemokrater eller centerpartister till exempel. Det tycks som om de gamla betongpartierna oftast vill tysta ner kritik. Då finns den inte, typ…
Även Ernst & Youngs rapport om arenaskandalen behandlades.
Lutz Rininsland (V) betonade att det inte var fråga om att någon av de ansvariga inte kände till kommunens regelverk kring upphandlingar eller beslut. Som Ernst & Young, och en del andra, ville få det till. Rininsland menade att agerandet från S Anders Larsson och de andra ansvariga var helt medvetet. Hade de inte brutit mot regler och lagar (ex lagen om offentlig upphandling, LOU), så hade det inte blivit det bygge som S Anders Larsson och andra i den inre kretsen eftersträvade.
Gunnar Lidell (M) försvarade på sätt och vis utredningen:
”Jag hade hoppats på ännu tydligare och knivskarpa slutsatser, men nu har vi inte fått det.”
Och med det skulle vänersborgarna nöja sig. Typ. Tyckte Lidell.
Kurt Karlsson, ensam sverigedemokrat på plats ikväll, tyckte att hela arenadebatten var negativ. Inte arenan alltså, utan själva debatten. Karlsson spetsade till det:
”Jag är trött på gnället från visst håll.”
Det är tydligen bara Kurt Karlsson som får gnälla… Dock inte på arenan då. Bara på andras ”gnäll” om arenan…
Det blev tyst när en av de ansvariga för arenaskandalen begärde ordet. Ja, det är ju faktiskt så att Lars-Göran Ljunggren (S) har ”tagit ansvaret” för det skedda. Fast när Lutz Rininsland en gång i tiden frågade Ljunggren i fullmäktige vad han menade med att ”ta ansvar”, så sa Ljunggren att han betalade skatt som alla andra… Ljunggren har som bekant också lovat att lägga alla papper på bordet.
Förväntningarna kom på skam. Det blev ingenting med något av det. Till allas besvikelse…
Det enda Ljunggren sa från talarstolen var att han inte alls hade vägrat att bli intervjuad av revisorerna från Ernst & Young. De skrev ju i sin rapport att Ljunggren hade avböjt att bli intervjuad.
Lutz Rininsland (V) dundrade:
”Jag accepterar inte vad du säger Ljunggren. … Du hade alla möjligheter att vända dig till revisorerna.”
James Bucci var en av dem som hade intervjuats av Ernst & Young. Bucci sa:
”Jag blev intervjuad. Det var inget problem att få till stånd en tid. Det fungerade hur bra som helst.”
Konstigt att det strulade just när Ljunggren och Marie Dahlin (också S) skulle bli intervjuade av revisorerna… (S Anders Larsson ville, enligt uppgift, tydligen inte, helt enkelt, bli intervjuad…)
Per Sjödahl (MP) ställde två raka frågor till Ljunggren:
”Kände du till att direktupphandlingen var i strid med lagen om offentlig upphandling (=LOU)? Försökte du få till mötet med revisorerna på annat sätt?”
Lars-Göran Ljunggren svarade kortfattat:
”Jag har inget mer att tillägga i det här ärendet.”
Lars-Göran Ljunggren ställer upp i höstens val, precis som hans gamle parhäst Bo Carlsson…
Själv gick jag också upp i talarstolen. Jag kände att jag bara var tvungen att nämna något om arenan. Även denna revisorsrapport pekar ju ut den dåvarande Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN) som ansvarig.
BUN hade typ dålig kontroll över arenabygget menar revisorerna. Och visst hade BUN det, men alla beslut fattades ju bakom skål och vägg. Ingen svarade vettigt på de frågor som ställdes på BUN-sammanträdena, av mig och andra. I stort sett alla handlingar belades med sekretess och när man överklagade beslut om att handlingar sekretesstämplades…. Ja, då sa Förvaltningsrätten ”nej”. Inte ens ledamöter i den ansvariga nämnden skulle få ut de handlingar som nämnden var ansvarig för… Det var med andra ord helt omöjligt att få kunskap om vad som hände i de slutna rummen.
Men Ernst & Young kritiserar ändå Barn- och Ungdomsnämnden… Det var nog enklast så… De verkligt ansvariga behöver inte ta något ansvar – inte då, inte nu…
Det fick till slut Morgan Larsson (VFP) att tala klartext från talarstolen:
”Det är ett grovt politiskt bedrägeri av Socialdemokraterna och Centerpartiet. … Det är lögner och det är mörkanden. … Det är en skam för Vänersborg.”
Noteras kan att det var väldigt få andra som gick upp i ärendet. Inga socialdemokrater (med undantag av, Kate Giaever, som förresten lämnar Socialdemokraterna för Vänsterpartiet) eller centerpartister till exempel.
Det tycks som om de gamla betongpartierna oftast vill tysta ner kritik. Då finns den inte, typ…
Inför KF: Revisorernas rapporter (2)
Revisorerna har inte bara granskat Bo Carlsson (C) och Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN). (Se ”Revisorernas rapporter 1”.) De har också tittat lite extra på Byggnadsnämnden.
Missnöjet med kommunens ”byggnadsexperter” är stort. Det är inte bara Andersson i Nordkroken, Larsson i Sikhall eller sommarstugeägarna i Gardesanna som är missnöjda. Man kan kan knappt gå på ett möte med ”vanliga” kommuninvånare förrän kritik lyfts fram. Nu senast på en träff i onsdag som Näringslivskontoret anordnade…
Revisorerna granskade bland annat ”servicen”:
”Vi har genomfört en granskning för bedömning om byggnadsnämnden har en servicenivå och en effektivitet som är ändamålsenlig i förhållande till deras uppdrag.”
Revisorerna är förhållandevis tydliga i sin kritik:
”Vi anser inte att byggnadsnämnden gör en riktig bedömning i årsredovisning 2012 där det rapporteras att målet ”Goda kundrelationer” har uppnåtts. Såväl vår 
undersökning som intervjuer med förvaltningschef och stadsarkitekt visar att frågan om tillgänglighet upplevs som ett problem.”
Revisorerna anser alltså att ”goda kundrelationer” inte har uppnåtts. Inte på det område som revisorerna har granskat i varje fall. Fast det är nog inte just på området ”tillgänglighet” som kommuninvånarna upplever som det största problemet…
Både revisorer och politiker går som katten runt het gröt. De stora problemen med ”byggnadsavdelningen” verkar ingen våga ta i. Exempelvis bristen på service kring bygglov. Många vänersborgare får avslag på sina bygglovsansökningar utan att ”byggexperterna” vill föra en dialog om hur saker och ting kan lösas på ett bra sätt för alla parter. Istället upplever vänersborgarna att byggförvaltningen letar och tolkar paragrafer enbart för att kunna neka bygglov. Många invånare reagerar också på den brist på lika behandling som de upplever, t ex Andersson på Nordkroken jämfört med sina grannar, Sikhall jämfört med Sannebo, Gardesanna jämfört med Ursand. Exemplen kan göras många.
Och för att Vänersborg ska kunna utvecklas och invånarna känna sig nöjda med service och bemötande, så måste någon ta tag i ”byggnadsavdelningen”. Det går inte att vänta på pensionsavgångar! Fast nu får vi nog vänta till åtminstone höstens val.
Revisionsföretaget Ernst & Young (som numera heter EY) har som bekant granskat arenabygget. EY:s rapport ska också behandlas av fullmäktige på onsdag. (Jag har skrivit ganska mycket om denna rapport – se ”EY:s utredning om Arena Vänersborg 1”, ”EY:s utredning om Arena Vänersborg 1,5” och ”EY:s utredning om Arena Vänersborg 2”.)
Egentligen har jag inte så mycket att tillägga. Utredningen, som Ernst & Young har gjort och lämnat till kommunen, tillkom som bekant på initiativ av två nästan likalydande motioner från Moderaterna respektive Vänsterpartiet. Uppdraget Ernst & Young fick var att:
”utreda lagligheten i de under processen involverade förtroendevaldas/tjänstemäns beslut/handhavande/handläggning samt belysa huruvida kommunen till följd av beslutsprocessen rörande Arena Vänersborg lidit skada (ekonomisk och ideell).”
EY:s utredning är i stora delar bra och uttömmande men Ernst & Young undviker själva uppdraget. EY skriver i rapporten:
”Vad gäller frågan om ekonomisk skada gör utredningen inte någon bedömning av huruvida kommunen lidit ekonomisk skada till följd av beslutsprocessen rörande Arena Vänersborg, då utredningen inte behandlar CM:s (WSP) ansvar.”
Här trollar Ernst & Young bort vad det verkligen handlar om! Dels utreds inte den ekonomiska skadan överhuvudtaget, vilket var själva syftet med motionerna, och dels hänvisas till WSP… Lutz Rininsland (V) skriver i en reservation till Kommunstyrelsen i samband med att rapporten behandlades där (2/4):
”WSP-striden har knappast att göra med frågan att kostnaden har blivit åtminstone det dubbla utan att det någonsin har fattats ett kommunalt beslut om att godkänna, bevilja eller tillskjuta dessa summor.”
Kommunfullmäktiges beslut i juni 2007 gällde 140 milj kr. (Vänsterpartiet röstade nej.) Sedan steg arenakostnaderna till 170, 176, 190, 230 för att till slut hamna på omkring 300 milj kr. Processen mot WSP handlade inte alls om dessa pengar!
Ernst & Young avslutar rapporten med en sammanfattning. EY kommer fram till att kommunen har brutit mot regelverket på två centrala områden:
- ”uppföljning och kontroll av projektet
- samt upphandling.”
Den dåvarande Barn- och Ungdomsnämnden får bära hundhuvudet för dessa fel. Jag skulle önska att Ernst & Young berättade hur minoriteten i en nämnd, som vägras information, som inte får ut handlingar och där vissa faktiskt också röstade ”nej” till hela projektet, skulle ha gjort för att följa upp och kontrollera projektet…
Ernst & Young blickar också framåt. Rapporten mynnar ut i ett antal rekommendationer om hur kommunens ska kunna undvika sådana här skandaler i fortsättningen…
Lutz Rininsland (V) skriver angående dessa rekommendationer:
”Vänersborg hade ett fungerande regelverk, Vänersborg kände till lagar och förordningar, Vänersborg hade förutsättningar att hantera ett större projekt på ett korrekt sätt. Men då skulle aldrig Projekt Arena Vänersborg kunnat bli verklighet, det krävdes att regelverket bröts sönder steg för steg. Att det har skett bekräftar Ernst & Young, vem som har tagit avgörande felsteg poängteras dock inte.”
Precis som Lutz Rininsland skriver har Ernst & Young helt och hållit undvikit frågan om vilka personer som bär ansvaret för arenaskandalen. Det är anmärkningsvärt att inte Gunnar Lidell (M), som var en av dem som skrev Moderaternas motion, inte har reagerat på dessa brister i EY:s utredning.
Att inte Socialdemokraterna har reagerat är väl mindre förvånande… De hade väl inget att vinna på att Ernst & Youngs utredning fick reda på alla fakta… Två centrala, och en mindre central, socialdemokratiska personer kring arenabygget vägrade helt enkelt att ställa upp.
Ernst & Young skriver:
”Inom ramen för utredningen har följande personer tillfrågats att delta i intervjuer men avböjt:
Ordförande i barn- och ungdomsnämnden under perioden 2006 till oktober 2009.
Ordförande i barn- och ungdomsnämnden under perioden oktober 2009 till juni 2010.
Ordförande i kommunstyrelsen under perioden 2006 till 2010.”
De tre socialdemokraterna som åsyftas är S Anders Larsson, Lars-Göran Ljunggren och Marie Dahlin. Fast ord står mot ord. I TTELA den 27 februari i år sa Ljunggren:
”Då ljuger de. Jag har inte avböjt något.”
Ljunggren kommer med all säkerhet att passa på tillfället att äntra talarstolen på onsdag och äntligen lägga alla papperen på bordet… Som han lovade en gång i tiden…
Lutz Rininsland (V) avslutar för övrigt sin reservation i Kommunstyrelsen med att likt revisorerna blicka framåt:
- ”Finns det tänkbara alternativa användningsmöjligheter för Arenan i syfte att minimera den ekonomiska belastningen?
- Finns det en möjlighet att hitta privata entreprenörer som är villiga att bedriva verksamhet i Arenan?
- Finns det någon som vill dela ansvaret att driva Arenan med kommunen?”
Till sist en helt annan sak, fast det handlar också om revisorer. (Det är mycket revisorer på onsdag.)
De kommunala revisorerna riktar kritik mot Barn- och Ungdomsnämndens själva kärnverksamhet – en kritik som jag för övrigt helt kan instämma i:
”Revisorerna är mycket oroade över att resultaten för Vänersborgs grundskolor inte förbättrats under de senaste tio åren. Att enstaka skolor uppnår sämre resultat än övriga skolor … detta tyder på att resursfördelningen ej sker utifrån elevernas behov. I revisionsrapporten Rektors styrning och ledning 2012 … förklarar ett flertal rektorer att brister i grundskolan som t.ex. att elev inte får det stöd de behöver eller låg IT-standard i ett flertal skolor beror på resursbrist.”
Det här har de styrande i kommunen haft kännedom om i många år. Utan att lyfta ett finger. Jo förstås, mini-alliansen ville lägga ner en massa skolor för några år sedan…
EY:s utredning om Arena Vänersborg (2/2)
TTELA hade i torsdags en bra sammanfattande artikel i papperstidningen om Ernst & Youngs utredning om arenaskandalen. Artikeln finns dock inte utlagd på nätet.
Det finns däremot min sammanfattning… Den kommer här…
Ernst & Young går igenom ”arenaprocessen” från början. Till slut.
”Den 22 november 2006 bjöd ordförande i BUN, genom chefen för enheten Arena Fritid, in till ett arbetsmöte om ”Arena Sportcentrum”.”
Det var på sätt och vis så allting började. Fast ändå inte riktigt. Redan på detta möte, där för övrigt bara representanter för betongpartierna var inbjudna (inga vänsterpartister således), hade skisser över en arena tagits fram av en extern arkitekt. Vem som hade gett arkitekten detta uppdrag framgår inte. Och varför just denna arkitekt fick uppdraget framgår inte heller.
Ernst & Young skriver:
”finns det inga underlag som visar att den externa konsulten och externa arkitekten var upphandlade. Det saknades också en uppdragsbeskrivning för dessa.”
Olagligheter redan från början alltså. Ernst & Young:
”Det är enligt vår mening däremot bristfälligt och i strid mot lagen om offentlig upphandling (LOU) att icke upphandlade konsulter anlitades i detta förberedande arbete.”
Men det visste läsarna av denna blogg redan innan.
Processen tog sedan snabbt fart. Och det är alltså i stort sett direkt efter valet 2006, ett val där en ny bandyhall inte var någon valfråga. Det som hade diskuterats innan valet, det var att bygga tak över Isstadion.
Efter diverse diskussioner mellan skål och vägg, så:
”Den 17 januari 2007 beslutade KS bland annat att ge BUN:s och KS:s presidium gemensamt i uppdrag att utreda och föreslå hur en ny inomhusarena och Vänersvallen skulle gestaltas, utformas och utrustas inom en kostnadsram på 90 miljoner kronor.”
En projektgrupp under ledning av S Anders Larsson (S) bildades för att genomföra uppdraget från kommunstyrelsen. Gruppen avlämnade en rapport den 4 maj 2007. Den innehöll bland annat skisser över arenan, beskrivningar av fastigheten, infrastruktur och planfrågor mm.
Kostnaden för det nya bygget uppskattades till 140 milj kr. Sedan skulle ytterligare 10 milj kr tillkomma för Vänersvallen. Rapporten kalkylerade med en årlig driftsnettokostnad på 10,6 milj kr. Projektledningen räknade med att sponsorer skulle stå för 20 milj kr.
Med facit i hand – hur många rätt hittar du?
Hur som helst var både Barn- och Ungdomsnämnden, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige redo att gå till beslut utifrån denna rapport.
Ernst & Young:
”Barn- och Ungdomsnämnden fattade den 25 maj 2007 beslut om att godkänna det förslag som projektgruppen lämnat i rapporten. Den 4 juni 2007 fattade Kommunstyrelsen beslut i ärendet och ställde sig bakom de ekonomiska ramar som presenterats i rapporten samt tog beslut att föreslå fullmäktige att fatta beslut enligt nedan. Den 20 juni 2007 fattade kommunfullmäktige beslut om Arena Vänersborg.”
Var rapporten så gedigen att det var rätt att fatta beslut i detta läge? Visste politikerna vilka konsekvenser arenabeslutet skulle få? Är det bara så att det i efterhand är lätt att kritisera?
Vänsterpartiet sa redan på våren 2007 ”nej” till arenabygget i alla instanser. Vänsterpartiet sa ”nej” i Barn- och Ungdomsnämnden, i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. Vi sade tydliga ”nej” och vi motiverade i reservationer varför vi sa ”nej”. Det var tydligt redan i detta läge att rapporten inte var tillräckligt genomarbetad, att kostnadsberäkningarna vilade på lösan grund osv. Det fanns helt enkelt alltför många frågetecken kring bygget.
Tror du mig inte? Lyssna till denna ljudupptagning från kommunfullmäktige… (Här kan du också höra vad ”ja-sägarna” sa.) Eller när Lutz Rininsland talar om temperaturen i, den då blivande, arenan: ”Lutz om temperaturen”.
Den 27 augusti 2007 återkom frågan till Barn- och Ungdomsnämnden. Kommunfullmäktige hade ju beslutat att bygga en arena. Nämnden utsåg en projektstyrelse för projektet ”Sportcentrum Arena Vänersborg”. Projektstyrelsen utgjordes bland annat av BUN:s presidium, dvs S Anders Larsson, Andreas Vänerlöv (KD) och Marianne Karlsson (C). Vidare förvaltningschef Karl-Johan Höjer, Håkan Alfredsson och Peter Nilson m fl – se bild nedan.
Arena Vänersborg, Organisationsplan – Projektorganisation, Vänersborgs kommun och WSP, 2007-09-18:
Det som inte framgår av skissen ovan, skriver Ernst & Young, är att S Anders Larsson även ingick i arbetsgruppen. Flera av de intervjuade uttrycker enligt Ernst & Young”en problematik i att ordförande intog en roll som både beslutande och verkställande”.
Ernst & Young skriver om innehållet i själva arenabeslutet:
”Beslutsformuleringen öppnar enligt vår bedömning upp för en otydlighet avseende vilket ansvar och vilka befogenheter nämndens ordförande respektive hela BUN hade. Rätten att fatta beslut innefattade heller inga beloppsmässiga gränser.”
Om Vänsterpartiet, dvs jag, röstade för detta beslut? Självklart inte.
Och så drog bygget igång…
”Det har i vår utredning inte framkommit att det finns någon dokumenterad analys av skälen som låg bakom valet av att använda sig av en [delad entreprenad], till skillnad från exempelvis en totalentreprenad.”
I Ernst & Youngs intervjuer har framkommit att delad entreprenad valdes på grund av att entreprenaderna skulle kunna fördelas på lokala leverantörer, att det skulle bli billigare och att bygget skulle gå snabbare.
Med facit i hand – hur många rätt hittar du?
Sedan börjar upphandlingen…
”Enligt intervjuad upphandlingschef bjöd ordförande i BUN på egen hand in leverantörer till att lämna anbud … upphandlingsavdelningen var inte involverade. Enligt
upphandlingschefen annonserades inte denna förfrågan utan är att betrakta som
direktupphandling.”
Upphandlingen har inte gått rätt till.
”Därtill direktupphandlades CM, vilket är i strid med LOU (=Lagen om offentlig upphandling; min anm).”
Ernst & Young konstaterar också nu när bygget är igång:
”hanteringen av allmänna handlingar i projektet inte skedde på ett tillfredsställande sätt.”
Detta är ju inte direkt någon överdrift… James Bucci (V) anmälde kommunen till JO fem gånger för sättet att sköta diarieföringen. Han fick rätt alla fem.
Ernst & Young skriver:
”Under processen för byggnationen skedde en avrapportering från projektstyrelsen genom ordförande i BUN till KS, KSAU och BUN.”
Det här är viktigt. Revisorerna och kommunfullmäktige kom nämligen fram till att ansvaret för skandalen låg hos Barn- och Ungdomsnämnden. Det gör också Ernst & Young:
”Vår bedömning är att BUN brustit i sin kontroll och uppföljning av processen för byggnationen av Arena Vänersborg.”
Det är bara en liten detalj… Den här avrapporteringen om arenabygget var ytterst bristfällig. Jag och även några andra ledamöter i nämnden, t ex nämndens nuvarande ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), efterfrågade information från Projektstyrelsen vid vart och vartannat sammanträde. Om vi nu fick något svar, det var inte riktigt alltid vi fick det, så var det alltid att allt gick enligt planerna, kostnaderna hölls inom ram och allt var såååå bra… Vi fick nöja oss med S Anders muntliga besked.
Jag försökte få ut skriftliga dokument och handlingar. De var sekretessbelagda… Vid ett tillfälle överklagade jag till Kammarrätten. Men Kammarrätten dömde i kommunens favör. Det var uppenbart att jag som ledamot inte skulle få veta mer än vad S Anders Larsson var villig att berätta. Och det var inte mycket. S Anders Larsson verkade inte tycka att jag hade med arenabygget att göra överhuvudtaget…
Ernst & Young har för övrigt inte intervjuat en enda person i den dåvarande Barn- och Ungdomsnämnden om vad som hände och inte hände under bygget. Trots att Ernst & Young skriver:
”Det framgår dock inte vidare vilken information och/eller material som presenterades [i BUN].”
Ernst & Young följer projektet vidare i tiden. Ernst & Young konstaterar på flera ställen att dokumentation inte finns:
”Vi har inom ramen för utredningen efterfrågat dokumentation avseende dessa SKP hos BUF men har inte kunnat ta del av dessa.”
”finns denna inte dokumenterad”
”Det framgår inte…”
Det saknades en löpande dokumenterad ekonomisk rapportering till ansvarig nämnd [dvs till BUN; min anm] och till KS.
”Innehållet i denna typ av rapportering bör enligt vår mening dokumenteras.”
Ernst & Young gör väl egentligen ingen särskild person ansvarig för alla ”misstag” och felaktigheter. Även om det inte sällan framgår ganska tydligt i rapporten att mycket läggs på en enskild tjänsteman…
Det är väl detta kommundirektör Thörnkvist tänker på när han i TTELA säger:
”Kommunen som arbetsgivare skulle ha kunnat agera mer kraftfullt mot den förvånande bristande kunskap som fanns i organisationen, men att det nu arbetsrättsligt är för sent att agera i frågan.”
Det är alltså för sent anser kommundirektör Thörnkvist att agera nu:
”…mot mindre bra tjänstemannainsatser flera år senare.”
Med andra ord, arenaskandalen är historia. Enskilda tjänstemän som har gjort fel glömmer vi. Tiden läker typ alla sår.
Men…
Samtidigt säger kommundirektör Thörnkvist i TTELA att rapporten från Ernst & Young inte innehåller något direkt nytt:
”Det är sådant vi känt till tidigare.”
Och då kan man naturligtvis ställa sig frågan, om Thörnkvist och kommunen nu har känt till det tidigare, varför har de inte agerat mot de tjänstemän som gjorde fel…?
Ernst & Young avslutar med en sammanfattning. Ernst & Young kommer fram till att kommunen har brutit mot regelverket på två centrala områden:
- ”uppföljning och kontroll av projektet
- samt upphandling.”
Och Barn- och ungdomsnämnden får, som jag skrev tidigare, kritik:
”Vår bedömning är att BUN brustit i sin kontroll och uppföljning av processen för byggnationen av Arena Vänersborg. Detta mot bakgrund av att det enligt vår bedömning fanns en otydlighet i roll- och ansvarsfördelningen i projektet. Detta gällde såväl mellan politiker och tjänstemän som gentemot externa parter.”
Socialdemokraterna och centerpartisterna hade egen majoritet i Barn- och Ungdomsnämnden på den här tiden. De hade också helhjärtat stöd av Andreas Vänerlöv (KD). S-, C- och KD-ledamöterna ”klappade i händerna” åt allt som S Anders Larsson sa. Dessutom hade S Anders Larsson kommunstyrelsens ordförande Ljunggren i ryggen… Jag skulle önska att Ernst & Young berättade hur minoriteten i en nämnd, som vägras information, som inte får ut handlingar och där vissa faktiskt också röstade ”nej” till hela projektet skulle ha gjort för att följa upp och kontrollera projektet…
Ernst & Young kritiserar vidare:
”BUN:s ordförande intog en verkställande roll vilket föranledde oklarheter i roller och ansvar mellan politiker och tjänstemän. Därtill anlitades externa konsulter utan ett tydligt uppdrag och ansvar.”
Den rollen som S Anders Larsson fick (tog?) var med alla socialdemokraters, centerpartisters och kristdemokraters fulla stöd. Inte bara i nämnden.
Ernst & Young har också synpunkter på att det saknas dokumentation. Och att WSP och andra konsulter direktupphandlades i strid mot Lagen om offentlig upphandling.
Ernst & Young pekar inte ut någon ansvarig… Det skulle dock inte vara så svårt…
Ernst & Young tycker också att underlaget inför arenabeslutet i fullmäktige inte höll tillräckligt hög kvalitet:
”Kommunallagen ställer dock inga krav på kvaliteten i beredning av ärenden inför nämndens eller fullmäktiges beslut, men vi vill påpeka vikten av att underlag inför beslut håller en tillräcklig kvalitet.”
Jo jo, vad var det vi sa, vi i Vänsterpartiet alltså… Men fyra små vänsterpartister hade på den tiden inget att säga till om bland de stora betongpartierna i Vänersborgs fullmäktige.
Tyvärr når inte Ernst & Young inte ända fram i sin granskning. Kanske ger Ernst & Young på sätt och vis själva svaret varför de inte gör det:
”Vår bedömning är att det i efterhand är svårt att följa beslutsprocessen. Detta försvårar allmänhetens insyn i projektet enligt vår mening.”
Det försvårade nog också för Ernst & Young… Men inte var det väl ändå Barn- och Ungdomsnämndens fel? I varje fall inte minoritetens…
Till sist uttalar sig Ernst & Young om huruvida kommunen har lidit ekonomisk skada till följd av beslutsprocessen rörande Arena Vänersborg:
”Vi kan dock konstatera att det funnits flera faktorer som enligt vår bedömning kan ha påverkat fördyringen av Arena Vänersborg. Exempel på sådana faktorer är avsaknad av analys över tillvägagångssättet för att leda och styra projektet Arena Vänersborg, en otydlig roll- och ansvarsfördelning under processen för byggnationen, otillräckliga rutiner för uppföljning och rapportering både inom projektet och till ansvarig nämnd samt avsaknad av en enhetlig beskrivning av investeringsprocessen i Vänersborgs kommun.”
Jaha ja. Och vilka är ansvarig för detta? En enskild tjänsteman, som för övrigt får skulden för det mesta just nu? Eller de ledande mäktiga politikerna S Anders Larsson (S) och Lars-Göran Ljunggren (S)? Som dock genom att vägra samarbeta och låta sig intervjuas tycks klara sig undan kritik den här gången också.
Det är bara Vänersborgs väljare som har avkunnat sin dom. I valet 2010 tappade Socialdemokraterna 3.459 röster. Jag undrar om dessa väljare hittar tillbaka till Socialdemokraterna efter de ledande Socialdemokraternas tystnad om arenan?
Jag tror inte det.
EY:s utredning om Arena Vänersborg (1.5/2)
I tisdags blev arenautredningen från Ernst & Young klar. Antagligen den sista utredning om arenabygget som någonsin kommer att göras. Och detta trots att utredningen inte lämnar något slutgiltigt svar i ansvarsfrågan.
Och hur skulle utredningen kunna göra det?
Flera av de intervjuade kan ju misstänkas tala i egen sak och skulle naturligtvis då ha intresse av att framstå som ”oskyldiga”. Det är ju inte så att de som har blivit intervjuade har varit edsvurna. Tyvärr. Det kanske vore det enda sättet att vara säker på att folk berättar ”hela sanningen”.
Utredningen har inte heller intervjuat alla personer som kan bidra med information i frågan. Då tänker jag inte bara på några i chefsställning som sedan arenabygget har slutat på kommunen, t ex den tidigare förvaltningschefen för Barn och Ungdom. Jag tänker också på människorna som så att säga har varit på plats. Jag tror att de som var involverade i själva bygget, hade varit en rik källa att ösa ur…
Och så var det detta med S Anders Larsson, Lars-Göran Ljunggren och Marie Dahlin. Alla tre ledande socialdemokrater, som enligt Ernst & Young avböjde att bli intervjuade. (Det skrev jag om i torsdags. (Se här.) Tyvärr innan jag hade läst pappersvarianten av TTELA.)
Ljunggren reagerar i TTELA kraftigt mot Ernst & Young:
”Då ljuger de. Jag har inte avböjt något.”
Det kan tyckas vara ett tungt argument. Ljunggren har ju varit med förr när det har handlat om lögner…
Enligt TTELA ger Ljunggren och Marie Dahlin liknande förklaringar till vad som hände: Det kom typ en fråga från kommunkansliet, Ljunggren och Dahlin ville veta vad det hela gick ut på och sedan har de inte hört något…
Jag vet att flera personer i kommunhuset ler åt denna förklaring, men vem som har rätt kan jag naturligtvis inte avgöra. Ord står mot ord. Däremot verkar det vara ett märkligt sammanträffande att det skulle bli missuppfattningar mellan Ernst & Young och just Ljunggren och Dahlin. Av alla människor. Det fungerade ju med alla de andra…
Och dessutom visste ju faktiskt både Ljunggren och Dahlin att utredningen pågick. De visste att Ernst & Young ville intervjua dem. Om de verkligen hade velat att sanningen skulle komma fram, så skulle de naturligtvis själva ha tagit kontakt. Varför skulle de riskera att Ernst & Young drog fel slutsatser? Och kanske utpeka dem själva som ansvariga?
Eller hade Ljunggren inget att förlora…?
Precis som S Anders Larsson. Som är den tredje socialdemokraten som, enligt Ernst & Young, avböjt att bli intervjuad. S Anders Larsson hade antagligen inte heller något att förlora. Larsson vill överhuvudtaget inte kommentera saken i TTELA. (Kan kommunen hålla inne Larssons pension på 23.569 kr i månaden?)
Ernst & Youngs utredning ska så småningom upp i kommunfullmäktige. Då kommer med all sannolikhet både Ljunggren och Dahlin att äntra talarstolen och berätta sina versioner av vad som verkligen hände under arenabygget. (Marie Dahlin hade dock ingen roll i själva bygget.) Det skulle förvåna mig mycket om inte Ljunggren passar på tillfället att äntligen lägga alla papperen på bordet…
Som han lovade en gång i tiden…
.
PS. Lutz Rininsland har också bloggat i frågan – se ”Då ljuger de …”.
EY:s utredning om Arena Vänersborg (1/2)
Först kom nyheten att Vänersborgs kommun och WSP var överens om att gräva ner stridsyxan och i stället göra upp i godo. Förlikningen kostade kommunen 3 milj kr (inkl moms). Förutom då över 10 milj kr till Advokatbyrån Lindahl … (Se ”Arena Vänersborg”.)
Sedan släpptes alla hemligstämplade arenahandlingar. (Se ”Arenahandlingarna…”.) Det kostade ingenting. Bara prestige.
Nu kommer nästa arenanyhet. Den behandlar den största kostnaden i Vänersborgs historia (både i pengar och prestige) – bygget av Arena Vänersborg.
Idag släpptes nämligen den granskning som Ernst & Young har gjort. Granskningen sägs ha varit klar en tid men sekretessbelagts i avvaktan på processen med WSP. Den har dock daterats till den 25 februari 2014. Så ryktet var väl fel.
Ett annat rykte gör gällande att granskningen har varit och vänt hos någon ansvarig i kommunen (inte särskilt många att välja på). Av någon okänd anledning. Om detta är sant, kan det ge anledning till funderingar… Hur som helst är en sådan ”vändning” inte diarieförd. Så då har den väl inte hänt… Så även detta rykte var väl fel.
Utredningen, som Ernst & Young nu har gjort och lämnat till kommunen, tillkom på initiativ av Vänsterpartiet. Uppdraget Ernst & Young fick var att:
”utreda lagligheten i de under processen involverade förtroendevaldas/tjänstemäns beslut/handhavande/handläggning samt belysa huruvida kommunen till följd av beslutsprocessen rörande Arena Vänersborg lidit skada (ekonomisk och ideell).”
Tyvärr har Ernst & Youngs uppdrag försvårats, och i mina ögon i det närmaste omöjliggjorts, på grund av att två centrala personer kring arenabygget har vägrat att ställa upp.
Ernst & Young skriver:
”Inom ramen för utredningen har följande personer tillfrågats att delta i intervjuer men avböjt:
- Ordförande i barn- och ungdomsnämnden under perioden 2006 till oktober 2009.
- Ordförande i barn- och ungdomsnämnden under perioden oktober 2009 till juni 2010.
- Ordförande i kommunstyrelsen under perioden 2006 till 2010.”
Det är inte helt oväntat tre socialdemokrater, som genom sin vägran att samarbeta med Ernst & Young, bidrar till att sanningen om skandalen till stora delar fortfarande höljs i dunkel. De tre socialdemokraterna som åsyftas ovan är S Anders Larsson, Lars-Göran Ljunggren och Marie Dahlin. (Marie Dahlin hade ingen roll i själva bygget.)
S Anders Larsson och Lars-Göran Ljunggren uppbär idag höga pensioner från kommunen. S Anders Larsson får 23.569 kr i månaden och Lars-Göran Ljunggren får 16.255 kr i månaden. Och ändå vägrar de att ställa upp i en utredning som har beslutats av Vänersborgs kommunfullmäktige…
Lars-Göran Ljunggren, och Marie Dahlin, ställer dessutom upp för omval i höstens kommunalval och ber återigen väljarna i Vänersborg om förnyat förtroende…
Är vänersborgarna beredda att ge det?
.
PS. Jag återkommer om innehållet i själva granskningen.
PPS. Oj! Jag missade att TTELA har en artikel om EY:s utredning i ”papperstidningen” idag. Läste för ovanlighetens skull bara på nätet. Ser att både Marie Dahlin och Lars-Göran Ljunggren har uttalat sig. Jag hänvisar dit så länge. (kl 21.35)
Funderingar om lite av varje
Det har varit en intensiv bloggvecka. Beskedet om kommunens förlikning med WSP och alla dokument som offentliggjordes i samband med detta tog sin tid. Att läsa alla frisläppta dokument och skriva om dem menar jag. (Se “Arenahandlingarna”.) När Lars-Göran Ljunggren (S) dessutom “talade ut” i TTELA, så kändes det som om detta inte heller gick att undvika att ta upp i bloggen. (Se “Tog Ljunggren (S) konsekvenserna?”.) Och då nämnde jag ändå inte att Ljunggren, enligt initierade källor, “avgick” därför att han fick reda på att det fanns en hel del personer inom hans eget parti, som inte ville att han skulle “toppa listan” efter valförlusten…
Det har varit en ganska intensiv “trafik” på bloggen under veckan. Arena Vänersborg lockar fortfarande många läsare. Inte som bloggarna som på något sätt handlar om Dalsland då, men arenabloggarna “slår” ganska lätt typ fullmäktige- och BUN-bloggar…
Någon enstaka (egentligen bara en enda) har tyckt att det får vara “slut” med pratet om arenan, “den står ju där den står”. Det argumentet har jag hört förut. Men så länge som gökungen sväljer sina 26 milj kr per år (den officiella siffran för nettokostnaden), så är det svårt att bortse från arenan. Det är inte heller särskilt tillfredsställande att ansvarsfrågan till den ekonomiska katastrofen inte heller är löst. (Se “Arenan: Vem bär ansvaret?“.) Jag vägrar att acceptera att ansvaret låg hos den dåvarande Barn- och Ungdomsnämnden.
Men det vet ni. Det har jag skrivit om ett antal gånger vid det här laget.
I TTELA pratade Bo Carlsson (C) också ut. Som den politiskt slipade varg som han är, undvek han alla riktigt kontroversiella frågor om arenaskandalen. Bosse Carlsson var, som ledamot i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott) under den förra mandatperioden, i högsta grad inblandad och ansvarig för de beslut som Centerpartiet fattade tillsammans med “medregenterna” i Socialdemokraterna. Det handlade både om Toppfrysaffären (1, 2 och 3), Solängen, diarierna och lite annat smått och gott. Förutom arenan då naturligtvis.
Bosse Carlsson är förresten ledamot i KSAU även denna mandatperiod. Trots valförlusten och partiets ”litenhet”. Centerpartiet backade ju från 5 till nuvarande 3 mandat. Bo Carlsson fick ändå sitta kvar – efter ett samarbete, typ, mellan sossarna och de borgerliga partierna. Det bestämdes i december 2010, vid en tidpunkt när socialdemokraterna var kvar i chocktillstånd efter den dramatiska valförlusten och Gunnar Lidell (M) fick bilda ”minoritetsregering”.
Kanske får Bosse Carlsson några frågor om arenan, Topp, diarierna och Solängen imorgon lördag. Då det är Centerpartiets och Carlssons tur att medverka i krogshowen “I valet och kvalet på Teatergränd.
Bosse Carlsson debatterar för övrigt med Folkpartiets Tove af Geijerstam. Det är två partier som på riksplanet är som “ler och långhalm” och som är med och regerar Sverige. På lokalplanet är de dock inte de bästa vännerna. För i Vänersborg är det Centerpartiet och Socialdemokraterna som “ligger i halmen”…
Under de tre senaste mandatperioderna, dvs de senaste snart 12 åren, har Socialdemokraterna och Centerpartiet samarbetat intimt. Innan dess var Centerpartiet, med Bosse Carlsson i spetsen, med och styrde Vänersborg tillsammans med allianspartierna i den nuvarande svenska regeringen, dvs moderater, folkpartister och kristdemokrater.
Det är många som undrar hur länge Socialdemokraterna och Centerpartiet ska fortsätta arbeta och göra politik tillsammans i Vänersborg. Centerns nya partiledare Annie Lööf ligger ju långt till höger i politiken och även om Löfven håller på att styra sossarna åt samma håll (höger), så är det fortfarande en milsvid skillnad mellan S och C på riksplanet. Det känns nog mer naturligt att Centern har sina politiska bröder och systrar i de andra borgerliga partierna än i S. Även i Vänersborg.
Den här diskussionen rör väl också Miljöpartiet i Vänersborg, fast tvärtom. I Vänersborg står Miljöpartiet för en annan politik än på riksplanet. Marika Isetorp och Per Sjödahl har hamnat i knäna på Gunnar Lidell och moderaterna och stödjer fullt ut en neddragningspolitik som drabbar äldre och sjuka, barn och ungdomar.
Men det är klart, i en liten kommun som Vänersborg tenderar personliga relationer, både vänskapsförhållanden och “ovänskapsförhållanden”, att spela en större roll i politiken än på det nationella planet. Tyvärr. Politik borde vara något större än ett forum för personliga relationer… Även i Vänersborg.
Lördagen den 15 februari “drabbar” Socialdemokraterna och Miljöpartiet samman på Teatergränd. Dock utan vare sig Isetorp eller Sjödahl. Miljöpartiet kommer att representeras av Anders Wiklund. Däremot representeras socialdemokraterna av Marie Dahlin.
För fullständighetens skull, när jag ändå skriver om krogshowen “I valet och kvalet”, så avslutas partidebatten med moderaternas Gunnar Lidell och Vänsterpartiets undertecknad den 22 februari. Det gäller nog att köpa biljetter i god tid till denna den avslutande krogshowen. Det sägs att de går åt som riktigt smör… (Inte typ lättmargarin…)
På tal om Dalsland. (Tveksam övergång till nästa ämne…)
Kommunen har gått ut med en annons och efterlyst folk som är intresserade av att driva badet i Brålanda. Den tidigare arrendatorn försöker intensivt att få fram uppgifter om eventuella driftsbidrag och andra faktauppgifter angående badet. Det är nämligen svårt att veta om hon kan driva badet, hon måste först få veta förutsättningarna. I TTELA framfördes ju motstridiga uppgifter från Barn- och Ungdomsnämndens ordförande och en representant för Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Det tycks vara svårt att få reda på vad som verkligen gäller. Jag försöker själv få fram uppgifter, men lyckas inte alltid så bra…
Det blir säkert snart läge att återkomma till badfrågan. Precis som till Morgan Larsson och Gläntan. Här hade jag en nästan färdigskriven blogg, som jag lade åt sidan när arenaöverenskommelsen offentliggjordes. TTELA har ju t ex haft en artikel om nedläggningen av Gläntan under veckan och det har varit en del både insändare och debattartiklar. Det kanske är dags att skriva klart bloggen om Morgan Larsson och Välfärdspartiet…
Imorgon har Vänsterpartiet årsmöte och mycket glädjande ökar medlemsantalet och antalet aktiva ganska avsevärt. Det är andra tider än under en period för några år sedan, då vi bara var en 3-4 medlemmar på våra möten.
Kanske vill du också bli aktiv? Är du intresserad av att delta i Vänsterpartiets arbete så är du mycket välkommen. Det är bara att ta kontakt med någon av oss.
Arenan: Vem bär ansvaret?
Arena Vänersborg blev dyr. Mycket dyr. Mycket dyrare än vad det var tänkt…
Kommunfullmäktige satte, när beslutet togs den 20 juni 2007, en prislapp – arenan fick kosta max 140 milj kr. Då förutsattes det också att kommunen skulle få in 20 milj kr i sponsorpengar, dvs arenan skulle bara kosta skattebetalarna 120 milj…
Notan slutade på 280 miljoner kr. Säger kommunen. Jag tror ändå inte att allt är inräknat i denna summa… Typ rondell, vägomläggningar, parkeringar, snöröjning av tak, juristkostnader…
När man läser de frisläppta dokumenten kring arenan och processen mot WSP blir man definitivt inte förvånad över att arenan blev så här mycket dyrare. (Se “Arenahandlingarna…”.) Vi vet också att S Anders Larsson (S) och kretsen kring honom inte heller blev förvånade… De visste redan innan bygget satte igång, att de 140 milj kr som kommunfullmäktige hade anslagit till arenan inte skulle räcka.
Peab hade nämligen räknat på projektet och redovisade sina resultat den 29 mars 2007. Det är 3 månader innan beslutet om arenan togs i fullmäktige! Det här framgår av polisförhör med Bengt Qvillberg, som vid tiden var regionchef på Peab. (S Anders Larsson blev som ni kanske kommer ihåg polisanmäld för arenabygget. Åklagaren lade dock snabbt ner utredningen. Polisen ”hann” inte ens förhöra Larsson… Några förhör hölls dock med andra, därbland Qvillberg. Se också ”Skandalen kring arenan fortsätter!”)
”240 miljoner!”
Sa Peab.
”För dyrt!”
Sa S Anders Larsson.
Peab fick i uppdrag att räkna på ett billigare alternativ. Peab presenterade en ”traditionell” hall med ett platt tak samt lägre takhöjd för 175 miljoner…
S Anders Larsson och några andra, däribland troligtvis också en av de mest entusiastiska tillskyndarna av arenabygget, kristdemokraten Andreas Vänerlöv, visste med andra ord att arenan inte skulle kunna byggas för 140… Det visste de redan när fullmäktige fattade beslutet… Men sa inget…
Och inte räckte pengarna heller…
En stor del av de frisläppta handlingarna handlar om vems fel fördyringen var. Vänersborgs kommun, representerade av Lindahls Advokatbyrå, hävdar att felet ligger hos WSP, WSP anser sig vara utan skuld.
Min personliga uppfattning är att det i grunden inte var WSP:s fel… Även om WSP ibland kanske skulle ha kunnat gjort ett bättre jobb.
Det var inte bara det att S Anders Larsson hade fått Peab:s besked. Vi vet att en grupp personer med S Anders Larsson i spetsen två månader efter kommunfullmäktiges beslut bestämde, mellan skål och vägg, att det skulle läggas på ett entréplan i en andra våning tillsammans med en restaurangdel. Något som inte fanns med i ritningarna när fullmäktige fattade sitt beslut.
Det här var en enormt fördyrande ändring. Och detta beslut fattades inte av WSP…
Dessutom så sa rapporten, som låg till grund för fullmäktiges beslut, att det skulle finnas 18 bärande balkar med väggarna inräknade. De bantades ner till 13. Jag vill minnas att det berodde på att fler loger skulle få plats. Jag är säker på att WSP inte heller hade något att göra med detta beslut. (Jag har fortfarande inte förstått hur denna förändring i konstruktionen inte skulle påverka takets bärkraft.)
När det gäller frågan om skulden, vems felet är, så tycker jag att det är intressant att återigen lyfta fram ett polisförhör. Denna gång förhören som gjordes med kommunens dåvarande kanslichef, juristen Claire Gabrielsson. (Se ”Polisförhören kring Arena Vänersborg”.) Det kan vara bra att veta att förhören med Gabrielsson skedde i december 2009, dvs efter det att arenan var färdigbyggd!
Jag kan emellertid inte låta bli att först återge vad Gabrielsson sa om själva starten av bygget… Som ett komplement till det som har framgått av de nyligen offentliggjorda dokumenten.
Innan arenabygget överhuvudtaget sattes igång på något sätt köptes två viktiga tjänster upp. Enligt Gabrielsson gick det fel redan här.
I polisförhöret säger Claire Gabrielsson, när det gäller en person som var central i bygget, Magnus Bengtsson :
”Upphandlingsunderlag saknas och med tanke på de konsultarvoden som har utbetalats, kan det ifrågasättas om en direktupphandling var tillräcklig för att uppfylla reglerna, eller för att följa kommunens upphandlingspolicy.”
Detsamma gällde beträffande arkitekten Erik Myhrberg. Gabrielsson i polisförhöret:
”Denne var också med vid mötet på Bohusgården i december, men avtal rörande hans företag slöts först 2007-08-01. Här kan tilläggas att kommunen fram till och med den 19 oktober 2009 har betalat ut ca 2.115.000 kronor till Myhrberg.”
Gabrielsson kommenterade också för polisen hur det gick till när WSP fick uppdraget att ansvara för projektledningen:
”…dokumentationen kring denna upphandlingen saknas i Barn- och
ungdomsnämndens diarium.”
Claire Gabrielsson utvecklar sina tankar vidare kring hur uppdraget gick till WSP.
”Direktupphandlingen har genomförts endast genom intervjuer och referenstagningar. Det innebär att det inte har gått ut något allmänt anbudsförfarande. Det finns således riktlinjer och former för hur en upphandling ska gå till. Som exempel på detta kan nämnas att ett förfrågningsunderlag upprättas och annonseras, så att samtliga i branschen får tillfälle att lämna anbud. Dels har det inte skett någon annonsering och dels saknas det ett underlag från intervjuerna och referenstagningen.”
När det gäller skuldfrågan, ansvaret för den ekonomiska “katastrofen”, det som denna blogg egentligen handlar om, sprider kanslichefen Gabrielsson ett “visst”, för att inte ta i, ljus över frågan:
”WSP har aldrig givits någon roll att fatta beslut om vem eller vad som skulle upphandlas. Samtliga avtal har undertecknats av representanter för kommunen, i detta fallet S Anders Larsson och förvaltningschefen Karl-Johan Höjer samt tillförordnade förvaltningschefen Håkan Alfredsson. Utöver de uppräknade har även Peter Nilsson i egenskap av enhetschef undertecknat handlingar.”
Notera gärna:
”Samtliga avtal har undertecknats av representanter för kommunen…”
Claire Gabrielsson gick tillsammans med dåvarande kommunjuristen Andreas Billock igenom samtliga protokoll som förts från produktionsmöten och byggmöten samt en del minnesanteckningar etc. Juristernas utredning lades fram i december 2009.
Jag redovisar ett mycket kort axplock.
- Byggmötesprotokoll 2007-09-13. ”Entrédelen ritas om till två våningsplan, övre plan ska innehålla restaurang”
Juristerna undrar: ”knappt tre månader efter kommunfullmäktiges beslut, vart tas beslutet?” - Byggmötesprotokoll 2007-10-25. ”Gym och träningslokal tas upp.”
Juristerna undrar: ”vem beställer?” - Byggmötesprotokoll 2007-12-20. ”Antalet bågar i stommen har ändrats.”
Juristerna undrar: ”är det antalet loger som växt?” - Byggmötesprotokoll 2008-01-10. ”Byte av fasadmaterial. Plåt blir till parocelement.” Juristerna kommenterar: ”en form av plastmaterial, godkänt av vem? Väsentlig fördyring!?”
- Byggmötesprotokoll 2008-04-24. ”Restaurangfrågan måste utredas.”
Juristerna frågar: ”vem beställer/beslutar”
Från samma protokoll: ”Utformningen av en eventuell restaurang utreds av kökskonsult”
Juristerna: ”beställning? Kostnad?” - Produktionsmötesprotokoll 2008-05-15. ”Markbygg iordningställer gångväg”
Juristerna: ”vem beställer?” - Produktionsmötesprotokoll 2008-07-03. ”Nya ritningar avvaktas”
Juristerna: ”varför är inte ritningar klara när bygget redan är igång — vad har det medfört för kostnader och vem ansvarar för detta, konstruktör, beställare eller projektledning.” - Byggmötesprotokoll 2009-02-12. ”Besked har fåtts vad gäller logerna och restaurangen. Det är klart och skall utföras!”
Juristerna: ”vem har gett besked, vart finns det dokumenterat och beslutat!” - Produktionsmötesprotokoll 2009-02-26. ”Restaurang ska utföras. Loger ska utföras. Kontor del 3 ska utföras, viss ändring av planlösning kommer”
Juristerna: ”vem beställer detta? Detta måste ha påverkat kostnaderna enormt, enligt beslut i kommunfullmäktige skulle detta utformas och utföras inom befintlig investeringsram för barn- och ungdomsnämnden.”
Jag anser att polisförhören tillsammans med de dokument som nu är offentliggjorda, och de protokoll som kommunens jurister gick igenom, ger ett ganska tydligt svar på skuldfrågan.
Kostnaderna löper amok redan från början. Och alla inblandade från kommunen är väl medvetna om detta. De är ju själva med och fattar de fördyrande besluten. Även om inga namn finns med i protokollen…
När jag också läser i de “frisläppta” dokumenten att Lindahls Advokatbyrå vid flera tillfällen påpekar för kommunen att punkten ”ekonomistyrning” saknas i WSP:s uppdragsbekräftelse, så blir ansvaret än tydligare.
Jag tror att några personer med anknytning till kommunen med all säkerhet är ganska glada att kommunen och WSP har förlikats. Tyvärr kommer vänersborgarna dock, antagligen, aldrig att få ett slutgiltigt svar från utomstående, objektiva “experter” om vilka som bär ansvaret…
Kommunen hävdar att det var WSP:s fel, WSP menade att det var kommunens…
Det finns emellertid en utredning kvar, den som Ernst & Young har arbetat med under en längre tid. Denna utredning har tydligen, enligt säkra källor, redan lämnats in till kommunen. Kommunen (Gunnar Lidell?) har dock skickat tillbaka den till Ernst & Young. Av någon anledning…
Kanske, kanske…
Kanske, kanske finns det ett svar på ansvarsfrågan i Ernst & Youngs utredning… Fast i utredningen vill inte tre socialdemokratiska “toppolitiker” medverka…
.
PS. Stig (S) Anders Larsson (S) är på väg in i politiken igen! Klicka här!
PPS. Andreas Vänerlöv är inte på väg in i politiken igen. Han slutade med politik efter valet 2010, då vänersborgarna fällde sin dom över Kristdemokraterna. KD halverades, från 4 till 2 mandat i fullmäktige. Andreas Vänerlövs mest kända politiska uttalande är för övrigt när han i arenadebatten i fullmäktige utropade:
”Det här är en glädjens dag!”
Nu arbetar Andreas Vänerlöv på Länsförsäkringar, arenans ”huvudsponsor”, och är dessutom styrelsemedlem i IFK Vänersborg…
PPPS. Du kan hitta massor av kommentarer och handlingar i original här på Vänsterpartiets hemsida.
Arenahandlingarna…
I tisdags kom Vänersborgs kommun och WSP överens om att sluta bråka med varandra om arenabygget. De lägger helt enkelt ner tvisten om vems fel det var att allt gick åt skogen. (Se ”Arena Vänersborg”.) Det innebär, som TTELA mycket riktigt noterade, att vänersborgarna aldrig kommer att få veta hur utomstående, objektiva bedömare, dvs en domstol, ser på skuldfrågan. Och det kan ju faktiskt vara lite synd. Det hade kanske varit bra om någon hade kunnat peka ut de skyldiga… Å andra sidan är det väl alltid någon som är glad… Typ de skyldiga…
Samtidigt med överenskommelsen i förra veckan, så släpptes alla sekretessbelagda handlingar ”fria”. Nu är allt offentligt.
Det betyder att jag har ägnat en stor del av helgen åt att kolla, skumma, läsa och anteckna mig igenom de 33 arenahandlingarna – där vissa handlingar kan vara uppåt 80-90 sidor… (Synd att man inte kan bli bloggare på heltid. Eller journalist… Eller detektiv…)
De allra flesta handlingarna handlar naturligtvis om rättsprocessen med WSP på något sätt. Och flera av dem kan jag väl på sätt och vis förstå att kommunen belade med sekretess. Det kan vara t ex dokument där kommunens juridiska ombud, Lindahls Advokatbyrå i Malmö, skickar papper till kommunen där rättsläget beskrivs, lagrum förklaras, upplägget av processen presenteras, argument framförs etc.
Några handlingar förstår jag däremot inte alls varför de har sekretesstämplats. Det mest uppseendeväckande av dessa dokument är väl ”arenageneralen” S Anders Larssons (S) så kallade utredning om hur arenan kunde ha byggts billigare, om man känt till kostnadsökningarna.
Varför detta dokument, på en enda A4-sida, hemligstämplades är en gåta. Såvida man inte tillhör konspirationsteoretikerna… Och anar att det kanske var för att utredningen inte tålde dagens ljus av andra orsaker…
TTELA verkar höra till dessa teoretiker… TTELA har skrivit en bra artikel om Larssons ”utredning”. (Kanske kan jag få in debattartiklar i ttela i fortsättningen om jag skriver lite positivt…) Citat från TTELA:
”Den (utredningen; min anm.) har rubriken ”Arena Vänersborg – möjliga besparingar” och konstaterar det tämligen självklara att om man hade byggt en enklare arena hade den blivit billigare. … Några beräkningar om hur mycket de olika besparingarna skulle ha betytt i pengar finns inte i utredningen. … S Anders Larsson konstaterar också att besparingarna hade resulterat i en enklare idrottshall med de konsekvenser som det hade medfört.”
En sak som jag log lite åt, det var när S Anders Larsson i ”utredningen” beskrev konsekvensen av att spara på rastren på arenans gavel:
”Upprörd stadsarkitekt”
Undrar förresten om Stig Anders Larsson fick betalt för utredningen…?
De olika dokumenten i det ”frisläppta” materialet kommer från många olika källor. De kommer från WSP, Markbygg, Ole Torsténi, Pricewater, Bygg-Fast Juridik osv. Det gemensamma med dokumenten, det är att de allihop har lästs, gåtts igenom och granskats av både Vänersborgs kommun och Lindahls Advokatbyrå. Därför kommer jag inte att hänvisa till olika specifika dokument när jag t ex citerar nedan. (Är det någon som vill ha den exakta källan till t ex ett citat, så är det bara att skicka ett mail.)
Det framgår med all önskvärd tydlighet av de tidigare sekretesstämplade dokumenten, att hela arenabygget var ett ”crescendo av kaos”. Från början till slut. Det 
var inte mycket som fungerade.
Fördyringen av arenabygget startade i stort sett innan det första spadtaget var taget. Ja, inte riktigt. Men nästan. Det upptäcktes efter några spadtag, att jorden på platsen för bygget var förorenad…
Men det var inte den stora orsaken till att det mesta gick fel. I ett brev från Lindahl till kommunen, så står det:
”… projektet redan från början har varit otillräckligt genomtänkt och planerat.”
”Otillräckligt genomtänkt planering” innebar att kompletteringar och ändringar fick göras tämligen omgående när bygget kom igång. Många tilläggsbeställningar, så kallade ÄTOR, blev följden.
”… omfattningen på ÄTA har varit ansenlig…”
Det blir dyrt med sådana här tilläggsarbeten. ÄTOR är ofta 20-30% dyrare än vad de hade varit vid upphandling…
”ÄTA listan upptar en väldigt stor kostnad.”
Det beror på att beställaren måste anlita samma företag:
”Skyldig att anlita den redan för entreprenaden kontrakterade entreprenörer.”
Och ofta gick det, tydligen, alldeles för fort när tilläggsarbetena beställdes… Det blev lite av det där ”otillräckligt genomtänkt planering”. Igen…
”Underlagen för äta-rapporterna är generellt mycket bristfälliga och långt ifrån så kompletta att man kan uttala sig med säkerhet om äta-arbetena kan anses vara rätt eller ej.”
Vilka det nu var som beställde alla ÄTOR… Det framgår inte. Bara på ett ställe ser jag en uppgift, ”PN”… När kommunens jurister gick igenom alla mötesprotokoll etc (som också var hemliga under en period) för ett antal år sedan, ställde de precis samma fråga (se ”VÄCK ÅTAL SUNE! (Om polisutredningen av arenabygget.)”):
”vem beställer?”
Det ändras tydligen också en hel del under arbetes gång. Personer, vilka det nu kan vara, tycks komma med nya idéer och förslag till byggarna. Som tvingas ändra och göra om och lägga till…
”Vissa tillkommande arbeten förekom som inte varit med i förfrågningsunderlaget.”
Eller mer rakt på sak:
”Flertalet av äta-arbetena är direkta tilläggsbeställningar pga att beställaren önskat annat utförande eller önskat sig mera funktioner/omfattning.
Ex har B önskat sig stomkomplettringar avseende väggar, gradängbalkar mm i betong istället för i stål som första tanken var. Dessutom ändrade man utförande av ispisten för att få en bättre slutprodukt. Detta bara för att nämna några av de tilläggsbeställningar som beställaren själv orsakat.”
Som juristerna på kommunen frågade sig:
”vem beställer?”
”Vem beställer”? Får vi någonsin klarhet i det? Min uppfattning är att det inte är WSP… Jag tror att beställaren eller beställarna kunde hittas någonstans i kommunhuset…
Ibland var det inte bara så att projekteringen och planeringen var bristfällig. Det kunde också vara rena felaktigheter i underlagen:
”Vid tillverkningen av ispisten upptäcktes i sent skede att beställarens projektering var felaktig.”
Ibland blev det också fel i entreprenaden, i själva bygget:
”Kvarstående besiktningsanmärkningar
… upprätta relationshandlingar, bättringsmålning, dokumentation, rengöring, för korta grundskruv, fel rostskyddssystem på fotplåtar, borttagen knäckavstyvning av bågens underram, fel skruvdimension, muttrar är inte låsta, räcken saknas eller är felaktigt utförda, många brister i rostskydd. … Otätheter i anslutning mellan båge och klimatskärm, takbågar som passerar ut genom klimatskärmen utgör köldbryggor. … Köldbryggorna medför ökad energiförbrukning men kan också beroende på kondensutfällning på stålet innanför klimatskärmen orsaka fuktskador. … Skada i väggelement, slangklämmor saknas, bristfällig montering av plåtbeslag, otätheter…”
Det talas också på ett ställe om att det kan vara fel i en stålstomme…
Jag skrev till Arena-Fritid och frågade om allt detta hade åtgärdats. Man blir ju onekligen lite orolig. Arena-Fritid skickade min fråga vidare till Samhällsbyggnads…
Det var ofta ”snabba ryck” när fel hittades, vilket det ofta gjordes. Då skulle det gå undan. Ibland alldeles för mycket:
”Helt uppenbart är att man inte följt reglerna i LOU för hur upphandlingar skall utföras. Detta har troligtvis också inneburit större kostnader då man inte fått erforderlig konkurrens och därmed bästa pris.”
Det blev också dyrare, just för att allt skulle gå snabbt. Tidschemat sprack tidigt och datum hade ju fastställts både för bilutställning och invigning… Det gällde att skynda på.
”… forceringskostnader för att klara tidplanerna…”
Det är inte bara den byggnadsmässiga biten med planering, projektering osv osv som har misskötts. Det har också den ekonomiska biten gjorts. (Om nu ingen visste det…) Jag som amatör reagerar t ex på att mycket har tagits på löpande räkning…
Det gjorde en viss Ole Torsténi också, som skrev en rapport för Lindahl i december 2011. Torsténi beskriver hur saker upphandlades till ”löpande räkning med budgetpris” trots att fasta priser offererats. Han redogör också för att den dyraste av två elkonsulter valdes, LG Kristoffersson, och att denne konsult betalades löpande – trots att konsultens offert var på fast pris… Torsténi ställer ett antal frågor i sin rapport, tex:
- ”Varför upphandlades inte den billigaste projektören för el?”
- Den beräknade kostnaden var 425.000 kr och slutade på 2.310.000 kr – varför?
Även t ex Stålab hade en del av entreprenaden på fastpris och en del på löpande räkning…
Även Bygg-Fast Juridik skriver om detta i en rapport:
”… när man sedan har produktionen i full gång så tilläggsbeställer man väldigt stora arbeten på löpande räkning. Detta gör att det blir väldigt svårt att urskilja vilket arbete som avser det ursprungliga kontraktet samt vilket som avser tilläggsarbetet. Detta är dock inte entreprenörens fel utan helt och hållet projektorganisationens problem.”
Vem är ”projektorganisationen” kan man undra…?
Arena Vänersborg blev dyr. Väldigt dyr. När man läser de nyligen offentliggjorda dokumenten så blir man dock inte särskilt förvånad…
En stor del av dokumenten handlar, naturligtvis, om vems fel detta är. Vänersborgs kommun, representerade av Lindahls Advokatbyrå, hävdar att felet ligger hos WSP. Och detta försöker advokatfirman leda i bevis. WSP självt anser sig självklart vara utan skuld.
Vems fel det var, det får vi aldrig reda på. Tyvärr. På sätt och vis. Ingen domstol kommer någonsin att döma i fallet… Det kommer dock inte att hindra mig att i en kommande blogg ändå spekulera lite kring ansvarsfrågan…
Jag tänkte avsluta med ett citat från Lindahl daterat den 25 januari 2012. Som förvånar mig lite:
”Av det senaste informations-pm framgår att av kommunen anlitad opartisk konsult har kommit fram till samma sak som Cowi, nämligen att det konstruktionsfel för vilket Stålab ansvarar, i viss mån kan ha bidragit till takraset.”
Visste Länsförsäkringar detta?
Tog Ljunggren (S) konsekvenserna?
Dagen började med lite snöskottning och sedan var det dags att hämta tidningarna. När jag slängde upp TTELA på köksbordet, ungefär som Lars-Göran Ljunggren (S) sa i en radiointervju en gång i tiden att han skulle göra med arenahandlingarna, så ser jag rubriken på förstasidan:
”Jag tog konsekvenserna”
Vilket sammanträffande! Det var ju Lars-Göran Ljunggren som talade ut om arenaskandalen!
Synnerligen intressant.
Jag hann knappt få av mig kängorna, innan jag slog upp tidningen. TTELA skriver:
”Lars-Göran Ljunggren såg sig själv som en syndabock för arenaaffären när han avgick som kommunstyrelsens ordförande i november 2010.”
Och Ljunggren kommenterar med anledning av avgången:
”Jag tog konsekvenserna för att det gått så snett med kostnaderna.”
Jag förstår inte…
Vad då ”tog konsekvenserna för att det gått så snett med kostnaderna”?
Det var val i september 2010. Har Ljunggren glömt, eller förträngt, det? Och i det här valet rasade Socialdemokraterna från 21 mandat i fullmäktige till 12!
Och man kan inte bli vald till kommunstyrelsens ordförande om det inte finns ledamöter som röstar på en…
Det var på grund av socialdemokraternas valresultat, som Lars-Göran Ljunggren tvingades avgå som kommunstyrelsens ordförande. Inget annat.
Och avgå förresten. Lars-Göran Ljunggren avgick inte! Ljunggren satt kvar som ordförande så länge han bara fick… Det vill säga ända till det sista kommunstyrelsesammanträdet den 7 december 2010.
Ljunggren ställde helt enkelt inte upp för omval. (Som han ändå inte hade haft en chans att ”vinna”.) Hur kan Ljunggren få detta till att ta ansvar för arenaaffären?
Jag förstår inte…
Det var vänersborgarna som tvingade Ljunggren att ta konsekvenserna av arenaaffären. Inte han själv…
Den ”partipolitiska” ansvarsfrågan när det gällde arenaskandalen behandlades i kommunfullmäktige den 19 maj 2010. Kommunfullmäktiges presidiums förslag till fullmäktige var att kommunstyrelsens presidium (hänger ni med?) skulle beviljas ansvarsfrihet, men inte Barn- och Ungdomsnämnden. Förslaget var alltså att ingen enda, varken ordinarie eller ersättare, i Barn- och Ungdomsnämnden skulle få ansvarsfrihet.
Lars-Göran Ljunggren gick för övrigt upp i talarstolen och yrkade bifall till detta förslag!
Vänsterpartiet hade ett annat yrkande…
Vänsterpartiet yrkade att fullmäktige skulle bevilja ansvarsfrihet för de ledamöter som hade röstat nej till arenan (däribland jag), samtidigt som fullmäktige inte skulle bevilja ledamöterna i kommunstyrelsens presidium Lars-Göran Ljunggren (S) och Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet.
Kommunfullmäktige avgjorde frågan person för person…
När det var dags att rösta om mitt (Stefan Kärvling alltså) ansvar, jag som hade röstat ”nej” i både Barn- och Ungdomsnämnden och Kommunfullmäktige till arenabygget, så röstade samtliga ledamöter utom Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledamöter ”ja” – dvs att jag INTE skulle beviljas ansvarsfrihet. (Två kristdemokrater och en moderat avstod från att rösta.)
Lars-Göran Ljunggren röstade själv på att jag var ansvarig för arenaaffären!
Det gjorde för övrigt också Bo Carlsson (C), som också figurerar i dagens TTELA. (Bo Carlsson tycks lägga hela skulden på arenaaffären hos S Anders Larsson. Även om Carlsson lite vagt menar att man aldrig är helt oskyldig ”om du sitter i styret”…)
När fullmäktige skulle rösta om Ljunggrens respektive Bo Carlssons ansvar, så fick dessa personer inte rösta själva. Men samtliga socialdemokrater och centerpartister (liksom resten av fullmäktige utom V och MP, och en M som avstod) röstade för att Ljunggren och Carlsson var totalt oskyldiga till arenaskandalen. De fick ansvarsfrihet.
Vad då att Ljunggren ”tog konsekvenserna”?
Jag förstår inte…
När jag kollade mina anteckningar med anledning av den här bloggen, så hittade jag manus till det tal jag höll i fullmäktige denna kväll, dvs den 19 maj 2010. Jag vill återge en del av det:
”Ljunggren har under hela byggtiden i stort sett dagligen träffat Projektstyrelsens ordförande, S Anders Larsson. De har naturligtvis pratat. Ljunggren har naturligtvis vetat allt som hänt på bygget, ändringar i byggritningar, tillägg, de skenande kostnaderna.”
Den 13 december 2010 ställde min partikollega Lutz Rininsland en fråga till Lars-Göran Ljunggren i fullmäktige. Liksom jag själv. Det var med anledning av att Ljunggren redan då, 3 månader efter valet, tog på sig ”det yttersta ansvaret” (Ljunggrens egna ord) för arenaaffären.
Det var magstarkt redan då. Det var kanske också den outtalade anledningen till att Ljunggrens uttalande blev en riksnyhet – Tidningarnas Telegrambyrå kablade ut nyheten.
Lutz Rininsland frågade vad Ljunggren menade med sina uttalanden och jag ställde en enkel, mycket rak fråga:
”Vad säger du egentligen, vad är det som gäller och vad innebär det att du tar ansvaret?”
Ljunggren svarade Rininsland att han betalade skatt som alla andra…
”Ta ansvar”? ”Ta konsekvenserna”?
Jag förstår inte…
Dessutom är Ljunggrens svar en sanning med modifikation…
Som före detta kommunalråd uppbär Lars-Göran Ljunggren pension från Vänersborgs kommun. Liksom för övrigt också hans arenakompis S Anders Larsson…
Vänersborgs kommun betalar alltså ut ungefär 40.000 kr i månaden till, i mina ögon, de två mesta ansvariga för arenaskandalen.
”Ta konsekvenserna”?
Jag förstår inte…
Ernst & Young utreder på uppdrag av kommunen (och efter en motion från Vänsterpartiet), som jag skrev om alldeles nyligen (se här), ansvarsfrågan i arenabygget. Enligt säkra källor (notera plural-formen) är två av dem som inte har ställt upp för intervju med Ernst & Young just Lars-Göran Ljunggren och S Anders Larsson.
Lars-Göran Ljunggren säger inte mer än han måste till TTELA heller. Men det beror på, menar Ljunggren, att han har skrivit på en förbindelse om att bevara sekretessen kring arenafrågorna:
”Så jag känner mig fortfarande bunden av den.”
Rent formellt kanske Ljunggren har rätt, jag vet inte. De som jag har pratat med menar att alla personer löstes från sin sekretess från och med i tisdags, då också sekretessen på alla dokument togs bort.
I mitt tal i fullmäktige den 19 maj 2010, så sa jag i direkt anslutning till citatet ovan:
”Ljunggren krävde att Gunnar Lidell skrev på en sekretessförbindelse innan han fick information om arenan. Känslig information om tillkomsten av arenan. Känslig information om kostnaderna. Så känslig att Lidell måste skriva på ett tysthetslöfte…”
Gunnar Lidell hade berättat om detta från talarstolen.
Det är väl en ödets ironi att Ljunggren inte har lösts från den tystnadsplikt som han själv införde…
Lars-Göran Ljunggren är inte längre kommunalråd. Han är dock fortfarande politiskt aktiv. Ljunggren sitter inte bara i fullmäktige, han har också andra kommunala uppdrag:
Dessutom är Ljunggren ersättare i Kunskapsförbundet Väst sedan den 1 januari 2013.
Lars-Göran Ljunggren tänker fortsätta i politiken. Inför det kommande valet står Ljunggren på plats nr 16. Kanske räknar dock inte Socialdemokraterna med att få 16 platser i kommunfullmäktige nästa mandatperiod…
Kommunens loge i arenan. Igen!
Mellan alla spännande och invecklade intriger, där Kurt Wallander, Paul Hjelm och Harry Hole naturligtvis till sist löser mordgåtorna, gick jag på bandy. Det var annandagsderby. Gripen gästade Arena Vänersborg för att ge Blåsut en ordentlig omgång.
Köerna var som vanligt långa. Extremt och onödigt långa. Hade arenans arkitekt tänkt på att det inte bara skulle spelas bandy i bandyhallen, utan också släppas in folk för att titta på bandyn, så hade han säkert ritat ett bättre och funktionellare insläpp. Eller insläpp överhuvudtaget…
Gripen levde upp till favoritskapet och vann matchen. Dock endast med uddamålet. Och naturligtvis var det vänersborgssonen Fredrik Källqvist som avgjorde.
På andra sidan ståplatsläktaren ligger logerna. Det var tomt i de flesta. Det fanns inte ens en reklamskylt på dem som visade vilka företag som hyrde dem. Men det är nog så att det inte är några företag som hyr dem längre… Och då vill inte IFK Vänersborg hyra dem av kommunen… Eftersom IFK inte kan tjäna pengar på att hyra ut dem. Så nu är det tänkt att kommunen ska stå för kostnaderna.
En loge var dock inte tom. Fast den borde ha varit det. Kommunens!
Det var bara två veckor sedan som jag skrev om kommunens loge i arenan (här). Då skrev jag också:
”kommunen numera sköter bokföringen kring sin loge i arenan på ett föredömligt sätt.”
Det gjorde jag mot bakgrund av att ”bokföringen”, dvs redovisningen av vilka som använder logen och när, överhuvudtaget inte fungerade förra säsongen. Det fanns helt enkelt ingen ”bokföring”. (Se ”Kommunens loge i arenan…”.) Trots att det står i reglerna:
”I samband med bokningen ska därför alltid ändamålet samt namnen på deltagare anges.”
Det är bättre denna säsong.
Men det skulle ju inte finnas några människor i kommunens loge under annandagsderbyt…
Fast det gjorde det.
Det finns klara och tydliga regler och riktlinjer kring kommunens loge i Arena Vänersborg. De har tagits av kommunstyrelsen den 3 november 2009.
I reglerna står det t ex att det ska upprättas en marknadsföringsplan inför varje säsong. Den ska beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Så har också skett inför denna säsong. Till skillnad mot den förra. Och enligt säsongens marknadsföringsplan ska det inte finnas några som helst aktiviteter i kommunens loge på Blåsuts hemmamatcher.
Det finns möjlighet att löpande ändra i marknadsföringsplanen om det behövs. Men det ska beslutas av KSAU. Eller om det är brådskande av kommunstyrelsens ordförande.
”Uppstår fråga om avsteg från marknadsföringsplanen äger kommunstyrelsens ordförande rätt att fatta beslut om detta…”
Jag skrev till kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M):
”Jag undrar om KSAU eller du har fattat några sådana här beslut?”
Gunnar Lidell svarade:
”…inga ytterligare beslut i KSAU, eller av mig på delegation efter 11/11.”
Den 11 november var det datum då KSAU fastställde den marknadsföringsplan som gäller och som jag har framför mig. Inga beslut därefter alltså.
Naturligtvis undrade jag vilka som var i kommunens loge under matchen. Det frågade jag dock inte Gunnar Lidell om. Utan en chefstjänsteman. Jag fick ett svar:
”medarbetare [har] tillåtits vara i logen”
Hoppsan!
I reglerna kring logens användning står det inte bara vem som bestämmer vilka som ska få tillgång till logen – det står också, klart och tydligt:
”logen inte kan användas som trivselåtgärd för en förtroendevald/tjänsteman och dennes vänner.”
Det är ord och inga visor. Och:
”ett tydligt tjänsteintresse ska alltid föreligga vid en bokning.”
Och den som avgör om det föreligger ”ett tydligt tjänsteintresse” är en förvaltningschef.
”Endast förvaltningschef kan lämna förslag om intern representation i kommunens loge i Arena Vänersborg.”
Fast, som det framgår av reglerna, en förvaltningschef kan bara ”lämna förslag”. Beslutet fattas fortfarande av KSAU. Eller om det är brådskande av Gunnar Lidell.
Vilket inte har skett.
Det är klart att kommunens trogna och hårt arbetande personal skulle kunna använda logen. För det är ju egentligen ingen vits med att den står där tom. (Och nu står nästan allihop tomma.) Men då måste reglerna och riktlinjerna ändras först. Och då ska reglerna gälla alla kommunens medarbetare. All personal ska ha samma möjligheter att använda logen och inte bara de ”med kontakter”…
Det är och blir inget bra för kommunen om olika anställda får olika rättigheter och möjligheter – bara för att de har ”kontakter”…
Nu hade jag bara en fråga kvar. För jag tänkte liksom att man kanske ville låna logen…
”Hur hanteras nyckelutlämningen till logen?”
Svaret blev inte riktigt som jag hade tänkt mig.
”… näringslivskontoret som ansvarar för den praktiska hanteringen kring logen”
De regler som kommunstyrelsen har beslutat föreskriver emellertid något annat…
”Bokning av logen sker genom att kontakt tas med kommunalrådssekreteraren som handhar bokning av logen.”
Hoppsan!
Och när det gällde nyckeln…
”Den som ansvarar för bokningen ansvarar för att nyckel till logen inte utlämnas till obehörig och att obehöriga inte tillåts använda logen samt att logen iordningställs efter användandet. Nyckeln återlämnas omgående efter användandet.”
Regler är regler. Kommunstyrelsen har fastställt ett reglemente kring användningen av logen. Och reglerna är tydliga. Och de ska följas.
Finns det någon i kommunledningen som kan tänka sig att skapa ordning?
Nästa gång som kommunen ska representera i sin loge är senare idag när IFK möter Bollnäs. Då ska något, eller några, av kommunalråden Gunnar Lidell (M), Marie Dahlin (S) och Johan Ekström (FP) tillsammans med representanter för LRF:s lokalavdelningar i Tunhem och Gestad diskutera arbetet med att:
”stärka landsbygdsnäringen och skapa förutsättningar för utveckling av nya produkter och tjänster med landsbygden som bas.”
Samtidigt möts Gripen och Blåsut återigen. I Trollhättan.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer