Arkiv
Kommunens och BUN:s ekonomi
En stor del av en fritidspolitikers tid (”liv” höll jag på att skriva) upptas av inläsning av rapporter av olika slag. Nu har turen kommit till delårsrapporten för augusti 2016. Den ska behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde imorgon onsdag.
Och ur ekonomisk synpunkt så är det en oerhört glädjande rapport.
Kommunen ser nämligen ut att göra ett helt fantastiskt ekonomiskt resultat i år. Prognosen för kommunen ligger på ett överskott på 50 milj kr. (Ja, du läste rätt!) Det är 9 milj kr bättre än resultatet för 2015 och 44 milj kr bättre än den ”ursprungliga” budgetens förväntade/prognosticerade resultat. Ja, till och med ännu bättre, under ”Finansiell analys” på sidan 11, ”Sammanfattande slutsatser” står det:
”Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2016 innebar ett budgeterat resultat på 6 Mkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 50 Mkr vilket är 44 Mkr bättre än budget. Under 2016 har kommunens ekonomi stärkts genom såväl extra statsbidrag för migration, samt förbättrade skatteintäktsprognoser. De förbättrade intäkterna har under året använts till att tillföra kommunstyrelsen och nämnderna utökade
budgetanslag med sammanlagt 74 Mkr, jämfört med det ursprungliga och upphävda budgetbeslutet i juni 2015.”
74 miljoner kronor…
Det här betyder att alla ekonomiska mål uppnås och överskrids; finansiellt mål, soliditets- och likviditetsmål etc. Det är alltså skatteintäkterna som har ökat liksom de extra statsbidragen för migration.
Men för fullständighetens skull, för att få ett riktigt grepp om kommunens ekonomi, så måste man också titta på lånesidan. På sidan 9 i delårsrapporten står det:
”Låneskulden ökade åren 2007 till 2011, var oförändrad mellan 2011 och 2014 och ökade med 23 Mkr under 2015. Under 2016 har kommunen hittills amorterat 75 Mkr för att minska likviditeten. När investeringarna genomförs kommer dock kommunen behöva låna 25 Mkr med nuvarande prognos. Kommunens låneskuld uppgår då till 173 Mkr, vilket är en minskning med 50 Mkr jämfört med 2015. Koncernens låneskuld beräknas uppgå till 1.401 Mkr vid årets slut, vilket är en ökning med 29 Mkr, det är framförallt ABVB som ökar sin låneskuld.”
Men tittar man på investeringarna ligger kommunen ”som alltid” långt efter verkligheten, jämfört med de planer som fanns och som tycktes ge Vänersborgs kommun skrämmande höga nivåer på lånefinansieringen.
Alltså, kommunen beräknas göra ett överskott i år på 50 milj kr!
Och ändå, så sent som den 18 oktober skrev kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) i TTELA till undertecknad:
”I förslaget du stöttade fanns inga pengar kvar att investera.”
Det skrev Marie Dahlin med anledning av att jag och Vänsterpartiet var med och stödde en budget som gav verksamheterna nödvändiga tillskott på 40 milj kr mer än förslaget från de styrande partierna (S+C+MP). Med Marie Dahlins förslag skulle överskottet ha blivit 90 milj kr, samtidigt som Barn- och Utbildningsnämnden och Socialnämnden som bäst skulle ha hållit på med att spara genom att friställa personal…
Överskottet på 50 miljoner kronor är en avsevärd summa att investera för. (När man investerar lånar man ju till det mesta och det viktiga är att det finns pengar till amorteringar och räntor.) Det betyder egentligen att det finns pengar för ytterligare satsningar på skola, vård och omsorg.
Och med tanke på samhällsbyggnadsnämnden beräknade överskott på 3,5 milj kr, så hade det också funnits 10-15.000 kr till badplatsen i Väne Ryr…
Barn- och utbildningsnämnden har naturligtvis ett eget kapitel i den delårsrapport som kommunfullmäktige ska behandla imorgon.
Barn- och utbildningsnämnden konstaterar i rapporten att elevökningen har fortsatt under 2016.
På fritids har antalet barn ökat med 141 under perioden januari till och med september. Det är en hög siffra…
I grundskolan ligger ökningen under samma period, från januari till och med september, på 136 elever. Jämför man elevantalet ett år tillbaka (september 2015), så har antalet elever ökat med 299. Det är en mycket kraftig ökning.
Fler pedagoger har anställts för att möta elevökningen. Nämnden har också förstärkt på Elevhälsan. Det har t ex anställts fler skolsköterskor och skolkuratorer. Men det innebär inte att personaltätheten, anställd per elev, ökar. Det är snarare så att BUN helt enkelt försöker hålla jämna steg med elevökningen.
Under årets första månader ledde barntillströmningen till kommunens förskolor till problem. 32 barn blev inte erbjudna barnomsorgsplats inom de fyra månader som lagen föreskriver. Nu i höst har trycket varit lägre, men det finns köer i t ex centrala stan, Torpa/Tärnan, Mariedal och Frändefors. Söktrycket till kommunens förskoleplatser börjar emellertid återigen att öka vid den här tiden och ”söktoppen” lär komma i början på nästa år. Då finns det stora risker att Skollagen återigen bryts.
Det är viktigt att komma ihåg att antalet barn per årsarbetare på förskolan fortfarande ligger 0,8 barn över riksgenomsnittet. Det behöver anställas fler personer.
Det har hänt många bra saker inom barn- och utbildningsnämnden under året. Alla elever i högstadiet har fått datorer, Välkomsten utvecklas ständigt och fungerar utmärkt och nämnden har även förlängt öppettiderna på förskolorna. För att ta några exempel.
Men nämnden står inför stora utmaningar. Den kanske största just nu är lokalerna. Det är fullt i klassrummen och även i förskolorna. Grupper och klasser blir allt större. Antalet inskrivna barn per avdelning har t ex ökat med 0,9 barn och ligger nu 1,4 barn över riksgenomsnittet. Det handlar om att få plats med alla barn och elever. Lokalsituationen är akut och något måste göras snabbt. Det får inte vara så här stora barngrupper, det är varken bra för barnen eller personalen.
BUN har tittat framåt när det gäller lokalfrågorna. Beslut har fattats utifrån ”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år” och ”Skolutredning av de centrala grundskolorna”. Det är, som det står i delårsrapporten, långsiktiga beslut som är uppdelade i etapper. En del projektering är påbörjad, men den allmänna känslan i nämnden är att det går alltför trögt och långsamt…
Nämnden vill inte uppleva att den återigen ska behöva fatta samma beslut tre gånger, som med den nya förskolan i kvarteret Hönan, innan något händer. Och vad jag vet har fortfarande ingen spade satts i jorden.
Ett annat problem är situationen för pedagoger. Det är en stor brist på 
behöriga och legitimerade pedagoger i Sverige. Om Vänersborg ska kunna behålla sina pedagoger och locka till sig nya så krävs det förändringar i kommunen. Det krävs en bättre arbetssituation och det krävs förmodligen också höjda löner. Den väg som regeringen har slagit in på, ett lärarlönelyft enbart för vissa lärare, är fel väg att slå in på. Den splittrar bara upp lärare och ger de som inte får del av lönelyftet känslan av att inte duga. Det föreligger en stor risk att dessa byter kommun.
En tredje utmaning för nämnden är att öka likvärdigheten mellan och inom kommunens skolor. Det har påbörjats ett arbete och det är viktigt att det fortsätter. Det är enligt min mening på sin plats att nämnden återigen tittar över resursfördelningsmodellen.
Och naturligtvis är det alltid ett mål och en strävan att öka andelen elever som blir behöriga till ett gymnasieprogram och också att höja medelmeritvärdet för 9:orna.
Budgetprognosen för Barn- och Utbildningsnämnden ligger i år på ett underskott med 3,3 milj kr. Men då ska man också komma ihåg att just i år har nämnden fått ett extra statsbidrag avseende flyktingsituationen på 9 milj kr. Om inte dessa 9 milj kr hade tillkommit och om inte oppositionens budget hade fått majoritet i 
kommunfullmäktige, som innebar ytterligare 16 milj kr till barn- och utbildningsnämnden jämfört med den styrande minoritetens förslag, så vet jag inte hur det hade slutat… Men det kanske man ska fråga de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet. Typ vad de hade tänkt spara på menar jag.
Det krävs ytterligare pengar till skola, vård och omsorg.
Om dagens BUN
Det var ett rekordsnabbt sammanträde idag. Redan kl 12.00 slog ordförande Mats Andersson (C) klubban i bordet, ganska hårt, och förklarade att mötet var avslutat. Fast det kunde ha gått snabbare. Om inte nämndens två sverigedemokrater hade ställt ”drösvis” med frågor – av skiftande kvalitet…
De två första punkterna på ärendelistan tog ungefär två och en halv timmar (exkl kafferast).
Enhetschef Christer Glännestrand från kultur och fritid berättade om de aktiviteter för ungdomar som har genomförts under sommaren. Och det är inte utan att man blev imponerad. Det är inte bara det att Ungdomshuset har varit öppet i stort sett varje dag, utan kommunen har också ordnat allt från fiskeskola till sommarorkester, sommarteater och sommardansare; till sim-, fotboll- och seglarskola; till dagläger på Karlsro och resor till Liseberg och Borås djurpark. Bara för att nämna några av alla aktiviteter.
Det är tämligen fantastiskt. Mycket har skett i samverkan mellan flera av kommunens nämnder, men också Vänersborgsbostäder och Kunskapsförbundet har varit med på ett hörn liksom flera föreningar. Det är mycket ideellt arbete och pengar har kommit från både stat och kommun.
Glännestrand berättade också en del om den ”oro” som har förekommit på Torpa-området och vad som görs för att ”fånga in” dessa ungdomar. Och det står ganska klart, kommunen har gjort en stor insats för att stävja och förebygga oroligheterna. Det kunde typ ha varit värre.
Förvaltningschefen och chefen för elevhälsan berättade om kränkningar och hur arbetet, både det förebyggande och ”akuta”, sker. Elevhälsan satsar på personliga hälsosamtal i vissa årskurser. Det tror jag är helt rätt väg att gå. Alla nyanlända på Välkomsten får också ta del av dessa samtal.
BUN har förstärkt på personalsidan. Det har anställts fler skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer. För detta har förvaltningen sökt extra medel (451.000 kr). Samtidigt ökar elevantalet, så fler tjänster innebär inte att personaltätheten, anställd per elev, ökar. Det är nog snarare så att förvaltningen försöker hålla jämna steg med elevökningen.
För fullständighetens skull kan jag nämna att det finns ytterligare stödfunktioner i förskolor och grundskolor; logopeder, ett mobilt skolteam och en biträdande elevhälsochef. Det finns naturligtvis också specialpedagoger, men dessa är anställda av rektorerna ute på enheterna.
Det var även, som sig bör, en ekonomisk uppföljning. Prognosen är att nämnden gör ett underskott på 3,3 milj kr. De 16 miljoner extra som BUN fick i april, tack vare att oppositionens budget gick igenom, och det extra statsbidraget på 9 milj kr har använts till inköp av datorer i åk 7-9, till inläsningstjänst och kompetensutveckling. Pengar har naturligtvis använts också till personalförstärkningar. Lärartätheten ökar dock inte, utan nyanställningarna möter elevökningen. Det största problemet just nu är dock lokalerna. Det är fullt i klassrummen och även i förskolorna. Förvaltningen fyller alla grupper och klasser bäst den kan. (För mer fakta se ”Imorgon BUN”.)
Lokalsituationen är tämligen akut.
Det är emellertid inte alltid så lätt för nämnden. BUN har t ex beslutat om en ny förskola (i kvarteret Hönan), vid flera tillfällen, men beslutet har förhalats av kommunledningen. Nu har dock åtminstone en projekteringsgrupp och projektledare utsetts…
Till och med ordförande Andersson var tämligen förtörnad över den tid det tar för nämndens beslut att verkställas. Andersson tyckte också att det är fel att barn- och utbildningsförvaltningen ska behöva ägna en massa tid åt att hitta nya lokaler, när det finns en särskild nämnd (samhällsbyggnadsnämnden) som har hand om lokalfrågor… Det är lätt att hålla med honom om detta.
Kanske blir det en ny förskola på Hönan så småningom…
Och så behandlades Sverigedemokraternas motion om att ”Införa en Förberedelseklass på prov i kommunen” (se ”Imorgon BUN”).
Wesley förstod inte att motionens intentioner strider mot Skollagen. Nu hade han nämligen läst igenom Skollagen, en gång till – och där stod det ju att rektor… Precis, ”rektor”. Inte BUN. Det är två olika saker.
Wesley förstod fortfarande inte, fastän flera förklarade att Skollagen måste följas. Wesley yrkade ändå 
bifall till sin motion…
Ibland kan man bli lite trött på Vänersborgs sverigedemokratiska representanter…
Mötet avslutades med information från förvaltningschefen och ordförande. Värt att nämna från informationen är att att Skolinspektionens hot om vite för Mariedalskolan har dragits tillbaka. Och nu har Karlstad Universitet bjudit in rektor och förvaltningschef till en studie om hur Skolinspektionen arbetar…
Förvaltningen har börjat presentera kö-situationen inom barnomsorgen på sin hemsida. Den uppdateras för övrigt en gång i månaden. (Du hittar den här.) Och har man några funderingar så är det bara att ringa förvaltningen. Det gör kanske våra sverigedemokrater. De tog säkert 10 minuter i anspråk för att ställa frågor kring denna sida…
Sverigedemokraten Ola Wesley avslutade sedan, efter ordförandes klubbslag som förkunnade att sammanträdet var avslutat, med sin, för dagen, sista fråga.
Wesley undrade om inte förvaltningen kunde ordna kaffe innan sammanträdet började på morgonen…
Imorgon BUN (17 okt)
Så var det då dags för ett nytt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Imorgon måndag (17 okt) ses alla BUN-ledamöter i förvaltningens nya lokaler i gamla skattehuset. Tyvärr är inte sammanträdet öppet för allmänheten, som det var i våras. Ordförande Mats Andersson (C) har nämligen fattat ett beslut – på delegering – om att stänga dörrarna för offentlig insyn.
Andersson menar att utslaget av öppna sammanträden:
”inte motsvarat de administrativa merarbete från förvaltning som denna åtgärd föranlett.”
Och det är klart, två besökande invånare under våren är ju inte mycket att skryta med. Å andra sidan förstår jag nog inte riktigt vari det administrativa merarbetet ligger…
Ordförande verkar också mena att det finns en fullödig information om vad som händer i nämnden på kommunens hemsida. Det är ju där som:
”handlingar, kallelser och protokoll publiceras .”
Och det kan jag nog säga med ett ganska stort mått av säkerhet, det är inte riktigt samma sak att läsa protokoll som att lyssna till diskussioner och dessutom studera vem som säger vad och hur…
Fast å andra sidan kan ju vänersborgarna få reda på vad som händer om de googlar på ”kärvlings blogg”…
Föredragningslistan för sammanträdet på måndag är relativt kort och det är knappast några kontroversiella saker som ska avhandlas.
Som vanligt blir det en del information och uppföljningar. Månadens verksamhetsuppföljning handlar om nyckeltal och elevhälsa.
Barn- och elevantalet i förskolan har minskat med 81 barn i september jämfört med januari. Men så är det faktiskt alltid. Efterfrågan på förskoleplatser är lägre på hösten. Det har bland annat att göra med att många har uppnått skolålder och börjar skolan. Det brukar vara som allra flest barn på våren, och så kommer det med all säkerhet att bli också detta ”läsår”.
Köerna till barnomsorgen är därför relativt korta just nu. Det finns emellertid ett tryck på platserna i centrum, Torpa/Tärnan, Mariedal och Frändefors och där är köerna längre. Men jag antar att det kommer att ”lösa sig” under hösten så att alla barn får placeringar. Det blir nog värre med det framåt våren.
På fritids har antalet barn ökat med 141 under samma period. Det är en ganska hög siffra…
I grundskolan fortsätter inte helt oväntat elevökningen. Från januari till och med september ligger ökningen på 136 elever. Jämför man elevantalet ett år tillbaka (september 2015), så har antalet elever ökat med 299. Det kan också vara bra att komma ihåg att det även går 524 elever på kommunens friskolor, som barn- och utbildningsnämnden naturligtvis också betalar för, men här är elevantalet i stort sett konstant.
Nämnden ska också få en ekonomisk uppföljning.
Budgetprognosen för nämnden ligger i år på ett underskott med 3,3 milj kr. Men då ska man också komma ihåg att just i år har nämnden fått ett extra statsbidrag avseende flyktingsituationen på 9 milj kr. Om inte dessa 9 milj kr hade tillkommit och om inte oppositionens budget hade fått majoritet i kommunfullmäktige, som innebar ytterligare 16 
milj kr till barn- och utbildningsnämnden jämfört med den styrande minoritetens förslag, så vet jag inte hur det hade slutat… Men det kanske man ska fråga de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet. Typ vad de hade tänkt att spara på menar jag.
Sex skolenheter ligger just nu på ett underskott med över en miljon kronor, en enhet har faktiskt ett underskott på drygt 2,6 milj kr. Det är naturligtvis elevtillströmningen som är förklaringen.
Det enda ärendet som jag tror det kan bli en riktig diskussion kring, det är en sverigedemokratisk motion om att ”Införa en Förberedelseklass på prov i kommunen”. Ola Wesley har i vanlig ordning kopierat en annan sverigedemokratisk motion lagd i en annan kommun – i detta fall Stockholm (se här). Såvida
inte sverigedemokraterna i Stockholm har kopierat motionen i sin tur.
Sverigedemokraterna tänker åtminstone miljömässigt, de återanvänder sina motioner…
Fast det blir kanske ingen större diskussion när jag tänker efter… Ola Wesley (SD) brukar backa när andra argumenterar mot och så får Kurt Karlsson (SD) ta debatten när frågan kommer upp i fullmäktige…
I motionen vill Ola Wesley (SD) att en särskild skola för nyanlända ska införas och den ska vara:
”helt avskild från den ’vanliga’ skolan.”
I denna skola ska de nyanlända eleverna lära sig svenska. Wesley skriver (eller skriver av…) sedan om hur övergången till den ”vanliga” skolan ska ske och att ett resurscentrum ska inrättas där elever kan få hjälp med läxor etc.
Det finns ärligt talat faktiskt flera poänger i motionen. ”Språkförbistringen” i grundskolan är onekligen ett jätteproblem, både för rektorer och lärare, och inte minst för eleverna själva. Men Ola Wesley klampar in på domäner som regleras av Skollagen. Och den kan inte barn- och utbildningsnämnden eller kommunfullmäktige ändra på… Några av förslagen är också angelägenheter för Skolverket, medan andra ligger på rektors ansvar. Som också är reglerat i Skollagen.
Och när Wesley föreslår att Skolverkets material för kartläggning av elevernas kunskap ska användas, så har han missat en liten, liten detalj… (se här):
”Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper … är från den 15 april 2016 obligatoriskt att använda i grundskolan.”
Förvaltningen skriver i sitt svar på den sverigedemokratiska motionen:
”Bedömningen är att organiseringen av undervisningen för nyanlända styrs av nationell lagstiftning (Skollagen…) och att huvudmannens uppdrag är att efterfölja den lagstiftning. Förändring av lagstiftning kan ej ske på lokal, kommunal nivå varför vi anser att motionen ska avslås.”
Jag tror att sverigedemokraterna borde läsa på vad som gäller på skolområdet innan de skriver motioner.
Fast visst, regering och riksdag borde, och måste, ta ett mycket kraftfullare tag i de problem som de bristande kunskaperna i det svenska språket hos nyanlända förorsakar för deras skolgång och integrering i det svenska samhället.
Efter en del formaliaärenden är sedan barn- och utbildningsnämnden redo att avsluta sammanträdet.
BUN har haft möte!
Idag, måndagen den 19 september, hade Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) sitt första sammanträde för hösten.
Det var ett relativt kort och ”friktionsfritt” möte, det hade lite av karaktären ”mjukstart”. Vilket inte var helt fel. Det tar lite tid att ”komma in” i tankarna och diskussionerna efter det långa sommaruppehållet. Mötet, som för övrigt hölls i förvaltningens nya och tillfälliga lokaler i det gamla skattehuset, fungerade med andra ord som en bra uppstart inför det som många tror blir en het och stormig hösttermin.
Det var mycket information.
Förvaltningschef Anne-Len Kriewitz började med att redogöra för en delvis ny organisation i förvaltningen. Hon passade också på att presentera nya, eller kanske rättare sagt ”nygamla”, medarbetare, bland annat Ann Nyqvist, verksamhetschef F-6, Pernilla Bredberg, verksamhetschef på Välkomsten mm, Tomas Granat, verksamhetschef 7-9 och Hans-Joachim Ackermann, utvecklingsledare. Den som förde pennan vid dagens sammanträde var också ett nytt ansikte, Magnus Heimdahl, tf förvaltningssekreterare. Senare i höst ska också Sofia Bråberg börja på förvaltningen som verksamhetschef för verksamhet och förvaltning. Också ett ”nygammalt” ansikte.
Det är en imponerande laguppställning. Jag hoppas att de trots sina tillfälliga och begränsade lokaler ska få utrymme att med fasta händer styra BUN-skutan åt rätt håll.
Som vanligt fick nämnden en hel del matnyttig information. Förvaltningen hade t ex sammanställt betygsresultaten i svenska, engelska och matematik för vårterminen. (Tyvärr tror jag inte att sammanställningen var helt fullständig, eftersom det tydligen hade blivit lite strul med inrapporteringen av betygsresultaten.)
Och:
Nedgången i resultaten är naturligtvis inte helt oväntad med tanke på den stora tillströmningen av nya elever från andra länder.
Senare i höst så kommer Skolverkets officiella statistik. Då är alla ämnen med och resultaten är också uppdelade på olika skolenheter.
Den ökade tillströmningen av elever innebär ett hårt tryck på organisationen, på lokaler och personal – och rektorerna har och har haft en oerhörd arbetsbelastning, värre än vanligt. Det råder också på flera håll brist på personal, främst på högstadiet och i matte/NO. Men även på F-6 och bland personalen på fritidshemmen.
Förvaltningen möter detta med förstärkt stöd till rektorer (inklusive att ta ett ökat ansvar vid rekrytering av personal), utökad lokalsamordning med andra förvaltningar och riktad förstärkning till vissa enheter.
Jag vet inte riktigt vad som hade hänt om inte den samlade oppositionen hade kört över det styrande triumviratet (S+C+MP) i de två budgetbesluten i år (för 2016 rep 2017) och tilldelat nämnden åtskilliga extra miljoner (16 milj kr ”extra” för i år)… Det har inneburit att elevpengen i åk 7-9 denna termin har ökat från 37.514 kr till 41.634 kr, en ökning med 4.120 kr per elev. Motsvarande för F-6 är från 31.512 kr till 34.973 kr, en ökning med 3.461 kr per elev, och förskoleklass från 20.858 till 21.333 kr, en ökning med 475 kr per elev.
Trots de nya fräscha pengarna från kommunfullmäktige så är prognosen för året ändå ett underskott på 3,3 miljoner kronor. (Grundskolan 3,9 milj kr.)
Jag ska inte gå in på alla detaljer kring ekonomin och det prognostiserade underskottet, det räcker väl med att konstatera att det i augusti i år går 440 fler elever än för två år sedan. Bara från den 1 januari i år har elevantalet ökat med 279 elever…
Det är nog så att förvaltningen och framför allt de enskilda skolorna gör ett förhållandevis fantastiskt jobb för att få verksamheten att gå ihop… Men det kostar…
Så här skriver förvaltningen och nämnden i delårsrapporten:
”Enligt personalenkäten som genomfördes 2015 så uppger 27 procent av förvaltningens personal att helhetsupplevelsen av sitt arbete blivit bättre, den är 6 procent lägre än kommunens personal i genomsnitt. 58 procent av personalen uppger att de kan rekommendera Vänersborgs kommun som arbetsgivare, det är 7 procent lägre än kommunens personal i genomsnitt.”
Det är med andra ord ganska oroväckande siffror i barn- och utbildning jämfört med de andra förvaltningarna.
Det gäller ju inte bara att möta utmaningarna och få det ”att gå runt”, fast det är självklart nog så viktigt, men vi vill ju också höja kvaliteten i våra verksamheter.
I förskolan, för att ta ett viktigt exempel, är barngrupperna stora, alltför stora. Förvaltningen skriver:
”Kommunen ligger fortfarande 0,6 barn över kommungruppen och 0,8 barn över riksgenomsnittet. Antal inskrivna barn per avdelning har mellan 2013-2014 ökat med 0,9 barn och ligger nu 1,3 barn över kommungruppen och 1,4 barn över riksgenomsnittet.”
Förra veckan fick BUN:s ledamöter ett mail från personalen på Hallebergs förskola. Personalen rekommenderade att ledamöterna såg filmen ”Barngruppens storlek och dess betydelse”. Det gör jag också…
Både nämnden och alla gamla och nya medarbetare står inför stora utmaningar.
Nämnden fick också en gedigen genomgång av vad som är på gång när det gäller lokal- och fastighetsfrågor. Här följer en kort sammanfattning.
Grundskolor:
- Öxnered – projektering pågår om en utbyggnad och renovering till en komplett F-6-skola inklusive idrottshall och fritidshem. Ärendet ligger hos samhällsbyggnadsnämnden (SHB).
- Blåsut – utredning pågår av kostnader för Blåsut skola F-3. Ligger hos SHB.
- Norra – utredning pågår till att bli en tvåparallellig F-6 skola. Ligger hos BUN.
- Silvertärnan (Idrottsgatan 7) – det behövs fler lokaler på grund av stor elevökning. BUN äger frågan.
- Ny skola på Holmängen – ska utredas av BUN.
- Rösebo – renoveringen beräknas bli klar den 31 januari (ej kök). Ligger hos SHB. Rösebo har inte varit behandlad politiskt i BUN. Enligt ordförande Andersson har SHB självt sett att underhållet har varit eftersatt. Därför anser Andersson att BUN redan har betalat för Rösebos renovering.
- Rånnum – projektering klar och bygglovsansökan inlämnad.
- Mulltorp – byggnadsnämnden avslog bygglovsansökan. Arkitekt håller på att rita om, så att kulturmiljön bevaras. Gunnar Bäckman (KD) hade hört att det skulle kosta 22-30 milj kr, men det kände inte förvaltningen till. Den hade hört 15 milj kr. Det är ändå mer än BUN har avsatt i budget.
- Ny idrottshall för skolorna i centrum – det är oerhört tajt på idrottssidan. Renoveringen av Idrottshuset är framflyttad till maj. Det är flera möten på gång. Ordförande Mats Andersson (C) tog upp frågan om det gick att förhyra Gymmixhallen.
Förskolor:
- Hönan (ny förskola) – projektering har startat.
- Fridhem – projektering/utredning av utbyggnad med två avdelningar pågår.
- Öxnered – utredning pågår om förskolan kan byggas ut. (Hänger ihop med grundskola/förskola i Blåsut.)
- Blåsut – utredning pågår om förskolan kan byggas ut. (Jfr Öxnered.)
- Granås – tillbyggnad med två avdelningar för att ersätta Björkvägens förskola skall projekteras.
- Gamla BUP – utredning pågår om det kan bli en förskola där.
- Nattugglan – kan kanske flyttas till gamla BUP. Ordförande Andersson: Gamla mödravården ska säkerställas utrymningsmässigt och när det gäller brandsäkerheten. En radonmätning som sträcker sig över längre tid ska utföras. Det finns dock ingen misstanke om radon.
Det kan också noteras att det ibland kommer att behövas evakueringslokaler när lokaler renoveras och/eller byggs ut. Dessutom var ordförande Andersson mycket tydlig med att underhåll ska betalas av samhällsbyggnadsnämnden. Det kan vara bra för alla rektorer och förskolechefer att känna till…
De allra flesta av ovanstående ärenden, som rör lokaler, återkommer senare till nämnden för beslut. Och då måste ledamöterna på allvar sätta sig in i både det ena och det andra, inte minst det ekonomiska…
Som sagt, både nämnden och alla gamla och nya medarbetare står inför stora utmaningar…
Sommarlovet snart slut
Snart är sommarlovet slut för alla elever i Vänersborg. På onsdag börjar höstterminen. Och då ska förhoppningsvis allt och alla vara på plats. Både lärare och elever. Rektorer och pedagoger har jobbat intensivt under den gångna veckan med förberedelserna.
Det råder som bekant brist på behöriga och legitimerade pedagoger i vårt avlånga land. Så också i Vänersborg. Det är som det är, som man bäddar får man ligga. Läraryrket är inte vad det var en gång i tiden. En släpande löneutveckling, alltfler arbetsuppgifter och en stor portion dokumentation har gjort sitt för att skrämma bort lärarstudenter och också gamla rutinerade ”pedagoguvar”. Verkligheten talar sitt tydliga språk, bristen på lärare är ett oomstritt faktum. Förlorare är naturligtvis eleverna. Och skolresultaten i Sverige har blivit därefter…
Visst satsas det på löner, men då satsar staten bara på en utvald skara, som i och för sig har fått, och kommer att få, hyfsat rejäla lönelyft. Den skara som rektorerna väljer ut som ”de bästa lärarna” kan skatta sig lyckliga när lönekuverten kommer. De som hör till de ”sämre lärarna” känner sig inte lika lyckliga… Ofta känner de sig orättvist behandlade. Och de är ofta orättvist behandlade… Resultatet blir inte bara en stor löneskillnad lärare emellan utan också att kollegierna på landets skolor splittras upp. Vilket kan leda till att sammanhållning och samarbete blir sämre. Och det är definitivt inte till gagn för den svenska skolan.
Förhoppningsvis så kommer det i varje fall att finnas en lärare i varje klassrum i Vänersborg, även om denne inte är legitimerad. Och förhoppningsvis ska också alla elever få plats. Det blir en del nya paviljonger i kommunen inför hösten.
Sommarlovet är dock inte slut för Vänersborgs utbildningspolitiker. Barn- och Utbildningsnämnden sammanträder inte förrän den 19 september.
Vänersborgs utbildningspolitiker kommer att få en hel del att stå i under hösten. Beslut ska fattas om skolorna på Blåsut, Öxnered och Norra – läggas ner, renoveras eller byggas ut? Och ska det bli en ny skola på Holmängen? Det är några frågor som ska avgöras. Och hur blir det med Rösebo och Mulltorp? Byggnadsnämnden gav ju inte bygglov…
Det blir inga lätta beslut, det handlar om mycket pengar. Dessutom finns det väl få frågor som engagerar kommuninvånare så mycket som förskolor och skolor. Det är redan representanter från föräldraföreningar som har hört av sig…
Men en sak behöver skolorna inte oroa sig så mycket över denna termin – pengar. Kommunfullmäktige röstade ju ner de styrande partiernas (S+C+MP) budget och gav BUN 16 milj kr mer än förslaget för 2016 och ytterligare 11 milj kr nästa år.
Det har skett en del förändringar i Barn- och Utbildningsförvaltningen under sommaren. Anne-Len Kriewitz ”utnämning” till förvaltningschef var ju i och för sig klar redan innan semestrarna, men hon har lockat till sig en hel del kompetent folk. Vänersborgare som återvänder från bland annat Trollhättan. Sofia Bråberg, Tomas Granat och Hans-Joachim Ackermann ska börja (eller har börjat) i förvaltningen. Som nu förresten har flyttat till gamla Skatteverkets lokaler. (Det är ju stora problem med luften, och allergier, i kommunhuset.)
Jag får passa på att hälsa samtliga välkomna tillbaka till Vänersborg!
BUN:s skolbeslut!
Idag har Barn- och Utbildningsnämnden haft sammanträde. Sin vana trogen så planerade inte ordförande Mats Andersson (C) tiden helt perfekt… Dialogdagen, som idag handlade om planprocesser i kommunen och Elevhälsan, kom inte igång förrän en halvtimme efter utsatt tid.
Det var, kanske inte helt oväntat, ärende 11 som drog ut på tiden:
”Utredning av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun; -Fördjupad utredning av etapp 1 i skolutredningen”
Jag har beskrivit sakfrågorna i ärendet i två bloggar, så jag gör det inte en gång till. (Jag hänvisar istället till bloggarna: De centrala skolornas framtid” och ”Blåsut och Norra”.)
Det var lite förvånande, tyckte jag nog, att de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, inledde ärendet med att meddela att de stod fast vid ursprungsförslaget, som bland annat innebar att Blåsut skola skulle läggas ner.
Samtliga oppositionspolitiker argumenterade på olika sätt emot det liggande förslaget. Vi tyckte inte att nämnden kunde ta ett nedläggningsbeslut idag, vi ville utreda Norra skolan mer och dessutom utöka förvaltningens utredningsuppdrag till att gälla fler skolor i centrala stan så att en ”helhetslösning” blev möjlig. Det gick så långt att Tove af Geijerstam (L) och jag (V) formulerade ett återremissyrkande som moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, välfärdspartiet och vänsterpartiet ställde sig bakom.
Samtidigt gav samtliga ledamöter, under diskussionens gång, uttryck för en vilja att komma överens i dessa viktiga och tunga frågor. Beslutet skulle ju kommunen, och elever och föräldrar, få leva med i åtskilliga år framåt, oavsett politiskt styre. Det var viktigt att vi alla drog åt samma håll – och hade Vänersborgs och elevernas bästa för ögonen. Som vi väl alltid har för övrigt. En votering med typ en rösts övervikt åt endera hållet skulle inte gagna någon.
Nu kanske partierna i ärlighetens namn inte drar åt samma håll i alla ”detaljer”, om nu t ex Blåsut skola kan betraktas som en detalj… Men på de punkter som vi inte riktigt var överens om ville vi ha mer fakta innan vi fattade ett slutgiltigt beslut. Och ju mer fakta, ju större chans att partierna faktiskt skulle kunna hitta varandra även här…
Och se, med de här premisserna kom nämnden alltså överens – och beslutet blev enhälligt. Vilket innebar att yrkandet på återremiss inte behövde läggas.
Så här ser beslutet ut:
- ”Att ställa sig bakom den fördjupade utredningen av etapp 1.
- Att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att projektera en utbyggnad och renovering av Öxnered skola årskurs F-6 till en komplett skola, inkluderande idrottshall och fritidsverksamhet, samt att utreda kostnader för Blåsut skola F-3.
- Att i samverkan med Samhällsbyggnadsförvaltningen utreda vart en ny förskola kan byggas i Öxnered eller Blåsut samt om Öxnered- och/eller Blåsut förskola kan byggas ut. Utredningsuppdraget ingår framledes i utredningen av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun.
- Att i samverkan med Samhällsbyggnadsförvaltningen utreda om en ny skola kan byggas på Holmängen i enlighet med etapp 2 i skolutredningen, samt uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda en renovering av Norra skolan till att utgöra en två parallellig F-6 skola.
- Att översända utredningen till Kommunstyrelsen för kännedom.”
Det här var ett riktigt beslut i nu-läget tyckte även Vänsterpartiet. Det skulle om inte annat också ge ledamöterna tid att höra både med kommuninvånarna och de egna partierna om hur de vill att den framtida skolstrukturen i centrala Vänersborg ska utformas.
Visst, återigen, inget beslut fattades om Blåsut skola. Kanske fegt, men det blev i varje fall ingen nedläggning…
Att vi fattade ett beslut och inte återremitterade frågan helt och håller berodde på att de styrande partierna ville att processen inte skulle avstanna utan fortsätta i så snabb takt som möjligt. Och då gällde det främst Öxnered skola och en ny skola på Holmängen. Och det kunde väl oppositionen ha förståelse för… Och hålla med om.
Knäckfrågan i det här fallet var hur stor Öxnered skola ska bli. Men det löste barn och utbildnings nye förvaltningschef, när hon meddelade att det ”största alternativet” skulle gälla i planeringen och projekteringen. Om nämnden sedan beslutade att Blåsut skola ska ha fortsatt verksamhet för F-3, så kunde de ”extra lokalerna” lätt kunna göras om till förskolelokaler.
Och med det enades alltså nämnden.
Nämndens andra ärenden gick igenom utan större diskussioner. (För mer fakta se min tidigare blogg ”Övrigt BUN”.) Med ett undantag, Adam Frändelids (V) motion om 
avgiftsfri skolfrukost.
Här gick faktiskt diskussionens vågor tämligen höga. Men kanske var diskussionen lite onödig. Den hörde nog snarare hemma i kommunfullmäktige, där motionen och motionssvaret så småningom kommer att hamna. Nu skulle ju nämnden inte avgöra sakfrågan utan bara besluta om motionssvaret skulle skickas vidare. Och det tyckte alla, förvaltningen hade ju gett ett bra svar på motionen.
När det gällde förvaltningens uppföljning av privata utförare så var beslutet också enigt. Här slog ordförande Mats Andersson (C) fast allvaret i de anmärkningar som framfördes mot några av de privata utförarna:
”Det här är en skriftlig erinran som är grund för uppsägning av avtal.”
Så det gäller för de kritiserade företagen att skärpa sig.
BUN beslutade också att projektera för en tillbyggnad av Granås förskola med två avdelningar. Det innebär samtidigt att Björkvägens förskola avvecklas.
Alla beslut på dagens sammanträde blev alltså enhälliga. Det kunde man inte tro ett tag… Och för detta vill jag, faktiskt, ge en liten ros till nämndens ordförande. Mats Andersson ansträngde sig och visade en ärlig vilja till kompromiss för att nämnden skulle bli enig.
Jag är dock inte säker på att Anderssons partikamrater kommer att följa i hans fotspår på onsdag – då kommunfullmäktige ska ha sitt viktigaste sammanträde för året… (Se ”Budgetförslagen för 2017”.)
Övrigt BUN (20/6)
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har alltså sammanträde nu på måndag, på Mötesplats Vänersborg (Vänerparken).
I två bloggar har jag beskrivit ett av ärendena, utredningen av de centrala grundskolorna. (Se ”De centrala skolornas framtid” och ”BUN: Blåsut och Norra”.) Men nämnden ska naturligtvis behandla fler ärenden och dessutom få sig en rejäl dos information. Som brukligt är.
Det första ärendet, där beslut ska fattas, handlar om privata utförare. Nämnden ska få en redovisning av resultatet av en uppföljning av sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare – och sedan godkänna uppföljningarna.
För verksamheterna Brålandabadet och Vattenpalatset finns ingenting att anmärka på från förvaltningens sida. Båda ”baden” bedriver simundervisning, precis som Hallevibadet. Men mot Hallevibadet riktas anmärkningar. Några skolor har beskrivit verksamheten som rörig – verksamheten ställer in tider, tiderna stämmer ibland inte enligt det som är överenskommet och variationen är stor i simlärarens kompetens och förståelse för uppdraget. Ganska tuff kritik mot Hallevibadet och säkerligen helt befogad.
ISS sköter städningen på en del skolor. Mot ISS riktas också en del anmärkningar, bland annat kring städning av toaletter, och på brister i kommunikationen. Västtrafik, som sköter skolskjutsar, får kritik för att platserna ibland inte räcker till på bussarna, att det kan vara stökigt i bussarna samt att det har hänt att chaufförer pratar i mobiltelefon.
De privata utförare som har fått kritik måste typ skärpa sig. Det är ungefär vad BUN ska besluta.
Som vanligt blir det en månadsuppföljning. I underlaget som nämndens ledamöter har fått kan man läsa att antalet barn i förskolan och den pedagogiska omsorgen har ökat med 168 stycken under året (från december 2015 till och med maj 2016) och 52 barn jämfört med maj förra året. För grundskolan har det skett en ökning med 151 elever under året (från december 2015) och en ökning från maj förra året med 280 elever. (Från januari 2014 till maj 2016 har grundskolan fått en tillökning med 560 elever.)
Och så tyckte de styrande partierna (S+C+MP) – jämför budgetberedningens anvisningar i mars – att BUN inte skulle få några extra pengar varken i år eller nästa år. Osannolikt och otroligt…
En vänsterpartist, Adam Frändelid, har motionerat om att det ska göras en kartläggning – om barnomsorg under kväll, natt och helg erbjuds i tillräcklig omfattning i förhållande till efterfrågan.
Förvaltningen föreslår att nämnden ska bifalla motionen. Det betyder att BUN, om fullmäktige så småningom fattar det beslut som BUN föreslår, ska utreda det som Frändelid yrkar i sin motion.
Frändelid har också följt debatten i Trollhättan. Det har inspirerat honom till att även motionera om avgiftsfri frukost i Vänersborgs grundskolor. Frändelid vill att:
”Vänersborgs kommun utreder förutsättningarna att erbjuda elever i kommunens alla grundskolor avgiftsfri frukost.”
Många elever äter av olika orsaker inte frukost, vilket gör att det blir en dålig start på skoldagen. För det är naturligtvis så, att äter eleverna dåligt så presterar de sämre och de kan inte tillgodogöra sig undervisningen ordentligt.
Fast som LCHF:are kan jag inte riktigt hålla med Frändelid när han skriver:
”För att hålla sin blodsockerkurva på en jämn nivå så bör man äta regelbundet.”
Jag är övertygad om att det är betydligt viktigare vad man äter…
Förvaltningarna (barn- och utbildningsförvaltningen har skrivit ett gemensamt svar med samhällsbyggnadsförvaltningen) skriver att:
”Oavsett alternativ finns inget utrymme för någon av förvaltningarna att finansiera en utökning av måltider inom befintliga budgetramar.”
Förvaltningarna diskuterar i sitt förslag två olika alternativ – en ”lättare” frukost respektive en enligt Livsmedelsverket ”fullgod” frukost. Den lättare frukosten skulle kosta, om det beräknade antalet elever åt, 270.000 kr, medan det fullgoda alternativet beräknas kosta 460.000 kr.
Det är lätt att argumentera för att alla elever ska få en gratis frukost, trots kostnaderna. Argumenten är uppenbara. Samtidigt så kan man vara kritisk till att BUN ska ta pengar från undervisningen för att lägga på skolfrukost. Jag tror att det riktiga vore att BUN uttalar sig positivt om motionen, men begär pengar av fullmäktige för att genomföra dess intentioner. Om fullmäktige anser att det är värt att satsa extra pengar på att alla barn som vill äta frukost i skolan ska få det, så borde också fullmäktige anslå pengar.
Barn- och Utbildningsnämnden har ytterligare ett tungt ärende på sin dagordning:
”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun; – Fördjupad utredning gällande tillbyggnad av Fridhem, Granås och Hallebergs förskolor”
I april beslutade BUN ställa sig bakom förskoleutredningen och dessutom uppdra åt förvaltningen att projektera/utreda tillbyggnad av Fridhems förskola (ligger i Mariedalsområdet) med 2 avdelningar. Förvaltningen skulle också utreda förskolesituationen i Vargön.
Förvaltningen har nu, tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen, gjort det, dvs utrett förskolesituationen i Vargön.
Björkvägens förskola (i Vargön) behöver ersättas. Enligt nämndens underlag är arbetsmiljön mycket dålig på Björkvägen och lokalerna har stora behov av renoveringar samt verksamhetsanpassningar. Utemiljön beskrivs också som torftig.
På BUN:s bord på måndag ligger ett förslag om att projektera en tillbyggnad av Granås förskola med 2 avdelningar. Det innebär samtidigt att Björkvägens förskola avvecklas.
Jag ser ingen anledning att ifrågasätta detta förslag. Tvärtom, det ser ut som ett bra och logiskt beslut att fatta för nämnden.
Det blir en tung förmiddag på måndag. Och på eftermiddagen ska nämnden få information om både planprocesser och elevhälsan. Sedan väntar ett ännu tyngre möte på onsdag, kommunfullmäktige…
BUN: Blåsut och Norra
Jag har fått några reaktioner på gårdagens blogg om de centrala skolornas framtid. Och egentligen tänkte jag väl inget annat. Det är ju en stor fråga som ska avgöras och särskilt den om Blåsut skolas framtid. Barn- och Utbildningsförvaltningen förordar ju ett förslag som innebär en nedläggning av skolan. (Se ”De centrala skolornas framtid”.)
Det är tänkt att Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) ska fatta beslutet nu på måndag. Av flera skäl så är detta emellertid, enligt min mening, inte möjligt. Som jag skrev igår så måste ju ett sådant här beslut föregås av en skriftlig riskbedömning, det är ur personalens (och elevernas) perspektiv. En sådan har inte skett. Däremot måste inte beslutet föregås av en medborgardialog. I det beslut som kommunfullmäktige fattade den 16 september förra året, om att utreda skolsituationen och den framtida organisationen, ingår ingen medborgardialog. Naturligtvis är någon form av dialog med föräldrar önskvärd, men rent formellt behövs det inte.
Många av oss har väl läst TTELA:s rapportering om utbildningsnämndens beslut att lägga ner skolor i Lilla Edet. Det beslutet överklagades ju till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten upphävde beslutet i utbildningsnämnden. Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige. Domen överklagades till Kammarrätten, som inte beviljade prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom. Kommunen gick ända till Högsta Förvaltningsdomstolen, som dock meddelade den 2 juni att Kammarrättens, och därmed Förvaltningsrättens, dom står fast.
Det betyder naturligtvis att samma gäller i Vänersborg. BUN kan inte fatta ett beslut om nedläggning. Det är kommunfullmäktiges sak. Och det understryks av att kommunfullmäktige faktiskt beslutade i frågan den 20 juni 2012 och då löd den första beslutssatsen:
”att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Och inte kan BUN upphäva ett fullmäktigebeslut…
När det gäller Norra skolan har några trott att det förordade förslaget också innebär en nedläggning. (Jag använder ordet, även om jag vet att många hellre vill prata om att verksamheten ska flyttas.) Så är dock inte fallet. I det liggande förslaget handlar det om renoveringar och/eller om- och tillbyggnad.
Men för att inte riskera att ha missuppfattat utredningen, ställde jag i morse frågan till förvaltningschefen om utredningen förordar att Norra skolan ska läggas ner. Svaret var kort och koncist:
”Nej”
Med detta har jag förhoppningsvis rett ut alla missförstånd och klargjort ärendet.
Sedan kan jag väl också passa på att kommentera en ”undran” från en läsare om vem som styr kommunen. Bakgrunden är att BUN hade gett förvaltningen ett uppdrag om att utreda två frågor – att göra Blåsut skola till en F-3-skola eller till en förskola. Svaret blev att lägga ner den, vilket alltså inte var ett alternativ för nämnden och inte heller ingick i utredningsuppdraget.
Jag kan förstå frågan, men naturligtvis är det politikerna som fattar beslut. Det innebär dock inte att tjänstemännen inte kan komma med synpunkter och förslag. Tror jag.
En annan läsare, i detta fall en annan politiker, undrar varför inte högstadierna ingår i utredningen. Och här har jag inget (inte här heller?) bra svar. Det hade nog varit önskvärt, men förvaltningen har inte fått detta uppdrag. Kanske skulle nämnden ge detta uppdrag.
Samtidigt händer det ju en del på högstadieområdet. Silvertärnan kommer t ex att ta emot ganska många fler elever i Kunskapsförbundets gamla lokaler på Idrottsgatan. Men visst borde kanske detta vara föremål för en diskussion i nämnden. Det skapas ju på sätt och vis en skolstruktur vid sidan om politiska beslut. Det finns också en del att diskutera kring Vänerparkens skola. Lokalerna där är ju inte särskilt ändamålsenliga. Och visst kan Dalboskolan också diskuteras. Elevantalet är inte särskilt högt.
Och så vet jag att idrottslärarna i de centrala högstadieskolorna formligen skriker efter en ny idrottshall. De har svårt att bedriva undervisning enligt läroplanen… Ja, ibland har de svårt att bedriva undervisning överhuvudtaget.
Till sist.
En tredje läsare ironiserade över att kommunen genom Fastighetsbolaget har beslutat att köpa Nuntorp för 38 miljoner kronor (exklusive lösöre) för att Hushållningssällskapet ska kunna bedriva en friskola där, samtidigt som Blåsut hotas av nedläggning…
Nu har ju inte kommunfullmäktige fattat något beslut om att köpa Nuntorp än, men jag förstår ironin… Det ligger mycket i den.
.
De centrala skolornas framtid
Innan Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) går på semester så ska en lång rad beslut fattas på sammanträdet den 20 juni. Som förresten hålls kl 08.30 i rum 249 på Mötesplats Vänersborg, dvs Vänerparken. (Det kan vara bra att veta om det är någon i ”allmänheten” som vill besöka sammanträdet.)
Jag ska i denna blogg endast ta upp ett av ärendena, ett ärende som inte ger mig någon ro. Ärendet är nr 11 i ordningen och heter:
”Utredning av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun; -Fördjupad utredning av etapp 1 i skolutredningen”
Det handlar om framtiden för Öxnered skola, Blåsut skola, Norra skolan och en eventuellt ny skola på Holmängen.
BUN har ju under våren utrett och diskuterat de centrala skolornas framtid. Nu är det dags att ta ett steg närmare konkreta beslut.
När det gäller Öxnered och Blåsut lade nämnden fram två alternativ som skulle utredas vidare. Båda alternativen innebar en fördjupad utredning kring en utbyggnad och renovering av Öxnered skola årskurs F-6, inkluderande idrottshall och fritidsverksamhet. Skillnaden var att i det första alternativet skulle det utredas om det var lämpligt att Blåsut skola gjordes om till en förskola, medan det andra alternativet handlade om att göra om Blåsut till en F-3-skola.
Förvaltningens utredning (kan laddas ner här) har landat i ett nytt, tredje alternativ – att flytta all verksamhet till en nyrenoverad och utbyggd skola i Öxnered och helt upphöra med verksamhet i Blåsut skola. Med andra ord, även om det är ett ”fult ord”, att lägga ner Blåsut skola. Istället skulle det då utredas vidare om att bygga ut befintliga förskolor och/eller bygga en helt ny förskola. Det här alternativet har förvaltningen kommit fram till skulle bli den bästa lösningen.
Utredningen har betraktat följande perspektiv:
”organisering, ekonomi, ytbehov, produktion och distribution av kost, trafiksituation, buller, lokaler och utemiljöer.”
Perspektiven är utifrån nämndens synvinkel som huvudman för förskolan och skolan. Kommunen har ju ansvar för att följa Skollag, läroplaner, Arbetsmiljölag osv. Dessutom har BUN också ett ansvar, naturligtvis, för ekonomin, t ex att bygga kostnadseffektivt så att skattebetalarnas pengar används så bra som möjligt. Det inkluderar också sådana saker som skolmats- och köksorganisation. Personalen har vidare sina rättmätiga önskemål och behov och organisationen ska fungera så bra som möjligt.
Så visst stämmer det när förvaltningen skriver att det finns fördelar ur ett organisationsperspektiv med större enheter utifrån lärarnas behörighet och legitimation. Och visst stämmer det också att större skolor kan tillhandahålla:
”de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas vilket är ett krav enligt skollagen. Speciallokaler som behövs i exempelvis; slöjd, musik, naturorientering, idrott osv är dyra.”
Det stämmer också att trafiksituationen är svår på Blåsut skola, vilken den också är i Öxnered. Fast i Öxnered finns det bättre förutsättningar att ”ordna upp” den.
När det gäller skolgården på Blåsut, så tycks det inte som att utredningen riktigt räknar med att om det blir färre barn, om Blåsut bara blir en förskola eller en lågstadieskola, så kan antagligen modulen på området tas bort, vilket skulle frigöra yta. (Kanske läser jag utredningen fel.) Och som utredningen nämner, det finns eventuellt möjlighet att:
”koppla samman befintlig skolgård med den intilliggande lekplatsen för utvidgning av skolgården.”
Det är en rad faktorer som ska fungera utifrån huvudmannens synpunkt, och på sätt och vis kan de nog sammanfattas ganska kort – lagar ska följas och pengarna ska användas så effektivt som möjligt. Och självklart är detta utomordentligt viktigt.
Som det står i utredningen om det av förvaltningen förordade alternativet:
”Alternativet skulle innebära en förbättring ur alla aspekter.”
Men det finns ett men…
Det fattas en aspekt, ett perspektiv. Och det lär väl nämnden bli varse, när föräldrarna får reda på nämndens/förvaltningens planer… Var är föräldraaspekten, var är föräldraperspektivet?
Blåsut skola har ”alltid” legat där den ligger. Den är en del av Blåsut, en mer eller mindre omistlig del, något av ”kärnan” i stadsdelen. Barnfamiljer har flyttat till området bland annat på grund av närheten till skolan. Barnen har kunnat gå eller cykla dit själva längs småvägarna, i varje fall när de har blivit lite större. Det är liten skola, omkring 200 elever, och alla känner alla. Skolan i sig har rykte om att vara en bra skola och många föräldrar har aktivt valt att placera sina barn där. (Vilket inte på något sätt betyder att andra skolor skulle vara sämre!)
En flytt av alla barn och elever till Öxnered skola skulle till exempel innebära att det blir för långt för barn i åldern 7-10 år att kunna gå eller cykla dit själva.
Inga föräldrar har följaktligen hörts och jag tror inte heller att personalen har fått tillfälle att yttra sig. Och jag är också tämligen säker på att ingen skriftlig riskbedömning har skett, något som är ett krav i samband med att ändringar i verksamheten planeras. Vilket för övrigt ska göras innan en verksamhetsförändring av det här slaget beslutas. Jag tror inte ens att föräldrar och personal är medvetna om planerna för Blåsut skola.
När det gäller kostnaderna så räknar förvaltningen med att en renovering och utbyggnad av Öxnered skola skulle kosta drygt 175 miljoner kronor. Och det behövs under alla förhållanden en ny Öxneredsskola. Däremot finns det ingen beräkning på vad en ombyggnad av Blåsut till förskola skulle kosta, mer än att det inte bedöms vara kostnadseffektivt. Å andra sidan skulle en ny förskola i området enligt beräkningarna kosta 45 miljoner kronor.
När det gäller om Blåsut enbart ska vara en lågstadieskola säger utredningen att det då skulle bli dyrare för nämnden att både betala hyra för en ny skola i Öxnered och samtidigt ha kvar den i Blåsut.
För egen del vet jag inte riktigt vad jag tycker. Det finns som alltid för- och nackdelar, det finns som alltid olika perspektiv som ska vägas mot varandra. Jag vet bara att det skulle kännas oerhört svårt att fatta ett beslut om flytt av blåsutbarnen och nedläggning av skolan redan på måndag. Det känns inte bra att fatta ett beslut över föräldrarnas, och personalens, huvuden.
Sedan har utredningen också tagit upp Norra skolan. I förvaltningens uppdrag ingick det nämligen att även utreda en renovering och utbyggnad av denna skola.
Utredningen har kommit fram till följande slutsats:
”När det gäller Norra skolan så har förvaltningarna kommit fram till att det inte är möjligt att genomföra ombyggnad eller tillbyggnad av Norra Skolan. Därför föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att Barn- och utbildningsnämnden beslutar att förvaltningen utreder möjligheten att bygga en ny skola på Holmängen.”
Nu menar inte förvaltningen att det skulle vara ”fysiskt” omöjligt att bygga ut Norra skolan, utan att det inte skulle vara kostnadseffektivt. Även om Norra skolan, med sitt ”Fängelse” och ”Slott” (byggnaderna kallas så i folkmun), består av fina byggnader som många tycker ska vara orörda, så tyckte till och med den gamle stadsarkitekten att det skulle vara möjligt att bygga ut skolan på ett snyggt och stilenligt sätt. (På fotbollsplanen vid sjön, på en plats bredvid där modulerna står idag.) Ja, det finns till och med ritningar/skisser på en utbyggnad. Det finns dock inga ritningar medskickade för de nuvarande alternativen, så jag vet inte riktigt hur förvaltningen tänker denna gång.
Förvaltningen menar att om Norra skolan skulle byggas ut enligt det ”mindre” alternativet, så måste också en ny skola behöva byggas. Och då skulle nämnden få dels ökade kostnader för Norra samtidigt som det skulle bli kostnader för den nya skolan. Om Norra skolan byggs ut enligt det ”största” alternativet, så skulle det ändå finnas en risk för att alla elever inte skulle få plats.
Den nya skola det pratas om föreslås ligga på Björkholmsgatan, på Holmängen.
Kostnaderna för tillbyggnad och ombyggnad av Norra skolan enligt det ”större” alternativet beräknas uppgå till drygt 129 milj kr, medan det ”mindre” alternativet, ”renoveringar och ombyggnader” som det står i utredningen, skulle kosta drygt 31 milj kr.
Vad en ny skola kostar att bygga på Holmängen vet jag inte, det står inte i handlingarna, men jag skulle gissa att den lär kosta uppåt 100-150 miljoner. (Eller?)
Utredningen tar för övrigt också upp trafiksituationen vid Norra skolan, som har ganska mycket i övrigt att önska, och att det finns brist på friytor för eleverna.
Det jag tycker är en svaghet i utredningen, det är att den bara betraktar elevsituationen i Nordstan, inklusive det nya bostadsområdet på Holmängen. Jag skulle vilja ta med Torpaområdet i diskussionen också. Den gamle förvaltningschefen hade till exempel en idé om att eleverna på Tärnan (låg- och mellanstadiet) skulle flyttas – av integrationsskäl. Varför inte då åtminstone utreda en utbyggnad av Norra skolan modell ”mindre” och en ny skola på Holmängen i samband med en avveckling av Tärnanskolan?
Som sagt, det känns inte speciellt bra att ta dessa stora och viktiga beslut redan på måndag. Det skulle nog behövas mer tid och mer dialog med berörda, både föräldrar, rektorer och övrig personal, innan ett slutgiltigt beslut kan fattas.
Och mellan oss politiker och partier. Beslutet kommer ju att avgöra den centrala skolstrukturen i många, många år framåt… Det vore bra om alla blev överens.
Dessutom vore ett snabbt beslut inte riktigt att ge den respekt och det erkännande till utredaren som den ambitiösa utredningen förtjänar.
.
PS. Jag har inte tagit med alla aspekter och fakta som finns med i utredningen. Vill du läsa den, kan du ladda ner den här.
Efter BUN (23/5)
Det har aldrig hänt tidigare. Jag sitter faktiskt i kommunhusets cafeteria och plitar ner inledningen på min blogg. Vi har nämligen haft en arbetsmiljöutbildning med ergonom Thomas Mellgren på förmiddagen och slutade lite tidigare än beräknat. Och det är fortfarande några minuter kvar innan jag måste förflytta mig till Lindgården för själva sammanträdet med barn- och
utbildningsnämnden (BUN).
Det är bara datorn som tycker att det finns viktigare saker att ta itu med än bloggar…
Målsättningen med arbetsmiljöutbildningen var att vi nämndspolitiker skulle få så mycket kunskap att vi kan ta vårt arbetsmiljöansvar. Det är nämligen politikerna som har ansvaret för arbetsmiljön i nämndens verksamheter, som förskolor och skolor. Naturligtvis fungerar det så i praktiken att uppgifterna kring arbetsmiljön delegeras. Men själva ansvaret kan inte delegeras bort.
Ledamöterna fick veta att det, så att säga, finns stora könsskillnader i arbetsmiljön. Så har till exempel kvinnliga chefer, rent statistiskt i landet, ansvar för fler medarbetare än de manliga. Och det stämmer i BUN:s verksamheter. Det är inte ovanligt att rektorer och förskolechefer (tjänster som domineras av kvinnor) har ansvar för 30-40 medarbetare.
Det är också så att det är ”det synliga”, det fysiska, som av tradition har prioriterats i arbetsmiljöarbetet, fastän det är de psykiska och sociala ”påfrestningarna” som ökar. Och så är det i BUN:s verksamheter. Stress är t ex ett stort och växande arbetsmiljöproblem.
Thomas Mellgren, som kan det här på ena handens fingrar, menade att det är viktigt att nämnden verkligen tar sitt ansvar och t ex kontrollerar att genomförda åtgärder ger resultat.
För övrigt fastnade jag för följande kloka ord:
”Att jobba med arbetsmiljö är inte en kostnad utan en investering.”
BUN:s förskolechefer och rektorer behöver helt klart avlastas. Det är inte bara att de har ansvar för alltför många medarbetare, de har även alldeles för många och betungande arbetsuppgifter.
På Lindgården började sammanträdet kl 13.15.
Sammanträdet förlöpte uppseendeväckande lugnt och stillsamt. Det blev faktiskt inte en enda votering. Till och med Ola Wesley (SD) förklarade sig nöjd med svaret på sin motion (se ”Inför BUN 23 maj”). Samtidigt som han tog några klunkar av sitt sverigedemokratiska bordsvatten. Som för övrigt var garanterat ”äkta svenskt”…
Nämndens ledamöter fick en hel del information. Mycket stod redan i nämndens underlag och jag har redogjort för en del i tidigare bloggar (se också ”Före BUN och efter KoF”). Men det blev också en del nytt, särskilt om förskolan.
I kommunen finns det 1.740 inskrivna barn i förskolan. Det blir 18,3 barn per avdelning, vilket är en hög siffra jämfört med riksgenomsnittet (16,9 barn). Det innebär att det går 6,1 barn på varje årsarbetare (i riket: 5,3).
Ledamöterna var eniga om att det är viktigt att nämnden arbetar för att minska barngruppernas storlek. Den förtätning som BUN har använt för att lösa den stora tillströmningen av barn leder nämligen till en hel del oönskade konsekvenser, som t ex ökad arbetsbelastning och högre sjukskrivningstal för personalen (sjukfrånvaron i förskolan var 9,4% år 2015), ökat tryck på förändrade öppethållandetider och att lärmiljön försämras.
De 32 barn som har fått vänta mer än 4 månader på förskoleplats har nu allihop fått erbjudande om plats. Det är viktigt att notera.
Ökningen av antalet barn och elever kommer att fortsätta under året. Prognosen är att grundskolan, där tillströmningen är som störst, kommer att få 450-500 elever fler (från 1 januari till 31 december). BUN ska överta Kunskapsförbundets gamla lokaler på Idrottsgatan 7 för att klara situationen. Man räknar med att hela 18 klasser ska få plats här.
För övrigt löser BUN situationen med moduler, men det står helt klart att det behövs permanenta lösningar. Och det är viktigt att BUN kommer till skott snabbt. Jag hoppas att de styrande partierna (S+C+MP) också inser detta. På nämndens sammanträde gör de i varje fall det. Även om de inte röstar på samma sätt i fullmäktige… För på fullmäktige röstade de, som också sitter i BUN, mot att BUN fick 16 milj kr extra för i år.
Fast det såg ut på dagens nämnd som att de var ganska nöjda med fullmäktiges beslut…
Ett enhälligt BUN har också begärt 2 milj kr i extra anslag för år 2016 för ökade lokalkostnader (både förskola och skola) och 5,4 milj kr för år 2017. Det är ett måste att fullmäktige beviljar nämnden dessa pengar. Vi får se hur ledamöterna från S+C+MP röstar denna gång när frågan kommer upp i fullmäktige…
Till sist.
Tidsregistreringen för lärare i Heroma kommer att avskaffas från och med höstterminen. Och det vet jag kommer att göra de flesta pedagoger glada.
25 personer har sökt jobbet som förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen. Fyra av dessa har blivit intervjuade. Vem som får tjänsten bestäms i slutet av maj.
Det blev en hel del mycket ”matnyttig” information för nämndens ledamöter. Jag tror att alla ledamöter inser vilka utmaningar kommunen står inför, även de från de styrande partierna. Jag hoppas bara, som sagt, att dessa partiers ledamöter också kan få Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) att inse nämndens behov.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer