Arkiv
BUN (16/12): Elevernas hälsostatus
Veckan före jul, den 15 december, sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det var ett tag sedan, men här kommer sent omsider en rapport om vad som utspelade sig. Nämnden delgavs nämligen en hel del viktig information.
Det var ett ganska kort möte. Det började, som brukligt i kommunala sammanhang, kl 08.30. Redan klockan 12.45 förklarade ordförande Bo Carlsson (C) mötet för avslutat – för år 2024… Och då hann ändå politiker och tjänstepersoner med en landgång i julens anda med skinka, köttbullar, kalvsylta och andra läckerheter.
Det var som vanligt ett möte med många frågor och synpunkter, men utan misshälligheter. Ordförande Carlsson (C) leder nämnden med trygg och säker hand. Hemligheten är att Carlsson vill att nämnden ska hitta de bästa besluten och då är han mån om att lyssna på nämndens ledamöter, även de från oppositionspartierna.
Några av ärendena som t ex månadsuppföljningen, nästa års avgifter inom förskola, fritidshem etc och den nya modellen för att erbjuda plats i förskola, gick jag igenom i blogginlägget “BUN: Nya placeringsregler och höjda avgifter”. Jag ska inte repetera det. Alla förvaltningens beslutsförslag klubbades av nämnden. Vänsterpartiet deltog emellertid inte i beslutet om avgiftshöjningarna. Istället lämnade vi in en protokollsanteckning där vi förklarade vår syn i frågan. (Den publicerade jag i inlägget “Höjda barnomsorgsavgifter 1 jan”.)
I verksamhetsuppföljningen redogjorde rektor och elever från Vänerparkens skola om det mobilförbud som hade införts på skolan. De berättade att det hade varit en del gnissel i åk 9-leden, men förbudet hade accepterats utan diskussion av eleverna i åk 7. De var vana vid mobilfri skola från mellanstadiet. Det kunde hända att några elever “fuskade” ibland och gömde undan sina telefoner, men det upplevdes inte som något större problem. Den mobilfria skolan hade stor acceptans.
Skolans erfarenheter av förbudet under terminen var mycket positiva. Elevernas fysiska aktivitet ökade, de sociala relationerna mellan eleverna stärktes och upplevelsen var att koncentrationen och inlärningen på lektionerna ökade. Eleverna umgicks mer på rasterna och ägnade sig i betydligt större utsträckning åt t ex kort- och brädspel av olika slag. Skolan behövde nu köpa in fler… Denna termin ska Torpaskolan ta efter Vänerparken meddelade Torpaskolans rektorer som också var på plats. (Tillägg kl 20.30: Nu fick jag reda på att även Silvertärnan inför mobilfria skoldagar från och med imorgon den 8 januari.)
Rektorerna på både Vänerparken och Torpaskolan berättade också om hur de jobbade med kartläggningar av elevernas kunskaper. Det var för att kunna utforma och “effektivisera” undervisningen på bästa sätt. Torpaskolan fokuserade på läsning (citat från visad PP-presentation):
“Vi ser att läsförmågan hos våra elever på Torpaskolan har minskat de senaste åren. Eleverna som kommer till oss i årskurs 7 läser mindre, har större svårigheter att förstå vad de läser och har svårare att ta sig igenom längre texter.”
Torpaskolan har genomfört ett läsprojekt. Samtlig personal hade fått grundläggande kunskaper i hur barn/ungdomar lär sig att läsa. Eleverna har sedan fått lästräning och det har gjorts kontinuerliga lästester och kartläggningar. Rektorerna var mycket nöjda över resultaten.
Förvaltningens skolsköterska med ledningsansvar informerade om resultatet av elevhälsoenkäten under förra läsåret, 2023-2024. Enkäten gjordes med elever i åk 4 respektive åk 8.
Den sammanvägda hälsostatusen har varit ganska konstant de senaste 5 åren i både åk 4 och åk 8. Vilket inte är detsamma som att den är bra. 82% av eleverna i åk 4 har en hälsostatus som betecknas som “oproblematisk”, 13% har en “oroande” och 6% en “problematisk” hälsostatus. Det kan noteras att hälsostatusen i stort sett är lika mellan könen – flickor och pojkar i åk 4 mår ungefär lika bra.
Siffrorna i åk 8 är annorlunda, pojkarna har en bättre hälsostatus än flickorna. 80% av pojkarna i åk 8 har en hälsostatus som betecknas som “oproblematisk”. Det är ungefär samma siffra som pojkarna i åk 4. Även siffrorna för den “oroande”, 12% i åk 8, och “problematiska” hälsostatusen, 7% (åk 8), är nästan identiska i de båda årskurserna.
Flickornas hälsostatus skiljer sig däremot markant mellan åk 4 och åk 8. Endast 70% av flickorna i åk 8 har en hälsostatus som betecknas som “oproblematisk”. Siffrorna för den “oroande” hälsostatusen är 17% och för den “problematiska” 12%. Flickornas siffror har legat på ungefär samma nivå de senaste 5 åren.
De områden som pekas ut som “oroande” och “problematiska” efter undersökningen i åk 8 är “datorspel/skärmtid”, “huvudvärk, “frukost”, “magont”, “ledsen/nedstämd”, “sömn” och “lunch”. Andra områden betraktas, i varje fall på gruppnivå”, som ”oproblematiska”. De är “trygghet i skolan”, “vuxen att prata med”, “aktiv i skolidrotten”, “trivsel i skolan”, “oro för annan” och “stress”. (Se diagram.)
Förvaltningens skolsköterska med ledningsansvar gjorde några nedslag i de olika områdena.
Det är färre elever som äter frukost minst 5-6 dagar i veckan än tidigare. I enkäten klassas 52% av flickorna och 72% av pojkarna som ”oproblematiska”, medan 19% av flickorna och 11% av pojkarna betraktas som “oroande”. Det är emellertid stora siffror för den grupp som är “problematisk”, 28% av flickorna och 16% av pojkarna.
Det är också färre elever som äter lunch minst fem dagar i veckan. 35% av flickorna i åk 8 äter inte lunch alla dagar i veckan och en tydlig trend de senaste 5 åren är att allt färre gör det. Trenden pekar nedåt även för pojkarna men inte så brant. 18% av pojkarna äter inte lunch alla dagar i veckan.
44% av flickorna i åk 8 uppgav i enkäten att de kände sig ledsna eller nedstämda. Siffran hos pojkarna var 15%.
Tryggheten i skolan upplevs “oproblematisk” av 94% av flickorna och 97% av pojkarna i åk 8. Det betyder alltså att en stor majoritet av eleverna upplever att tryggheten i skolorna i Vänersborgs kommun är bra. Även trivseln den “senaste veckan” får höga siffror. Den var “oproblematisk” för 84% av flickorna och 90% för pojkarna. Det är också positivt att fler elever än tidigare uppger att de sover bra.
Det är oerhört viktigt att skolan jobbar vidare utifrån de siffror som har framkommit i undersökningen. Självklart måste man också försöka få svar på orsakerna till resultaten, annars är det svårt att vidta rätt åtgärder. Det är viktigt att arbeta med varje elev samtidigt som det är tydligt (på gruppnivå) att det behövs mer insatser för flickorna.
Det ska till sist betonas att skolsköterskorna på de enskilda skolenheterna har god kunskap om elevers hälsostatus. Vi politiker måste dock se till att det finns tillräckliga resurser till elevhälsan men också av lärare och andra vuxna på skolorna. Varje elev måste bli sedd och få den hjälp den behöver.
BUN fick även information om resultatet för barn- och utbildningsförvaltningen i kommunens medarbetarundersökning. Dessutom fick nämnden en sammanställning av svaren på enkäten om “förhållningssätt mellan förtroendevalda och tjänstepersoner”. Det här får jag informera om senare.
Innan politiker och tjänstepersoner skildes åt tillönskade de varandra en god jul. Jag hoppas att alla har haft det, för snart är det dags för ett nytt sammanträde.
Höjda barnomsorgsavgifter 1 jan
Den 19 juni i år antog kommunfullmäktige ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”. De reviderade reglerna innebär bland annat att avgiftsreduceringen minskar och att kostnadstäckningen för verksamheten ökar.
Det betyder i klartext att vårdnadshavarna får betala högre avgifter för barnomsorgen än tidigare och att kommunen får in mer pengar. Hur stor avgiftsökningen blir är beroende av:
“hushållets sammanlagda inkomst samt hur många av hushållets barn som har en plats i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg.”
Vänsterpartiet var emot avgiftshöjningen. Ingen annan, inte en enda person, sa något under ärendets behandling i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget och begärde votering. Samtliga andra partier röstade ja till en avgiftshöjning, endast de fyra ledamöterna i Vänsterpartiet röstade emot.
Det var många ärenden på kommunfullmäktige i juni, bland annat budgeten för 2025. Det kanske var “stressen” över alla andra ärenden som gjorde att Vänsterpartiet inte lämnade in någon skriftlig reservation. Det var en miss.
I måndags, den 16 december, behandlades ärendet i barn- och utbildningsnämnden, igen. De exakta avgifterna skulle fastställas eftersom Skolverket hade tagit fram sina beräkningar. Denna gång passade jag på att skriva en protokollsanteckning som förklarade Vänsterpartiets syn. Den är viktig. Den visar på skillnaden mellan Vänsterpartiet och samtliga andra partier i Vänersborgs kommun. De andra partierna pratar och lovar i valrörelsen, efter valet glöms alltihop. Alla deras löften om satsningar på barn och ungdomar var ett sätt att locka röster. Vänsterpartiet i Vänersborg står för vad det lovar.
Här nedan följer protokollsanteckningen. Jag avstod från att rösta och förklarade varför. Det gick inte att rösta nej – kommunfullmäktige hade ju redan beslutat att avgifterna skulle höjas. Du kan ladda ner protokollsanteckningen som pdf här. Och här kan du hämta dokumentet “Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”.
==
Protokollsanteckning
4 Avgifter år 2025 inom förskola, fritidshem pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds
Den 19 juni 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 2025-01-01.
Vänsterpartiets fyra ledamöter röstade mot förslaget. Det är anledningen till att jag idag avstår från att rösta.
Vänsterpartiet är av åsikten att avgiftshöjningar inte är något bra sätt att öka barn- och utbildningsnämndens intäkter. Vänsterpartiet hade i sitt budgetförslag för år 2025 istället föreslagit att BUN skulle tillföras 10 milj kr utöver de styrande partiernas förslag för bland annat kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm.
Vänsterpartiet är emot avgiftshöjningarna. Det borde egentligen inte kosta något överhuvudtaget att ha sina barn i förskolan eller på fritidshem eftersom de är en del av utbildningsväsendet. Förskolan har en egen läroplan och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling och utbildning i grundskolan. Det är därför som staten liksom barn- och utbildningsnämnden vill att fler barn ska gå i den kommunala förskolan. Man kan nästan säga att förskolan har blivit obligatorisk när det gäller barnens utbildning. Men – grundskolan är gratis för hushållen men förskolan är avgiftsbelagd…
Avgiftshöjningen drabbar de hushåll, t ex ensamstående kvinnor, med lägst inkomst hårdast. Konsekvensen av en avgiftshöjning kan bli att hushållen väljer enskild pedagogisk omsorg istället för, eller inte byter till, den kommunala förskolan eftersom det blir för dyrt.
Vänsterpartiet anser också att kommunfullmäktige borde besluta i denna fråga även fortsättningsvis. Förskolan är ju en del av utbildningsväsendet och avgiftshöjningar är en strategisk fråga. Det borde vara fullmäktige som beslutar eftersom fullmäktige dessutom kan besluta om ekonomiska tillskott istället för avgiftshöjning.
Vänsterpartiet avstår från att rösta i ärendet.
BUN: Nya placeringsregler och höjda avgifter
Förra veckan hade kommunfullmäktige sitt sista sammanträde för året. På måndag har turen kommit till barn- och utbildningsnämnden (BUN) att knyta ihop säcken för året. (Och på onsdag gör kommunstyrelsen detsamma.)
Årets sista dagordning för BUN ser ut så här:
Denna gång är det representanter för grundskolan år 7-9 som tar hand om ärendet “Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning”. Det är rektorer, lärare och elever från Vänerparkens skola och Torpaskolan som ska hålla i en presentation.
Månadsuppföljningen för november visar ett överskott på +6,7 milj kr. Prognosen för helåret 2024 är en budget i balans. I uppföljningen ingår också uppgifter om antalet barn och elever i nämndens olika verksamheter.
Jag roade mig med att jämföra det antal barn och elever som förvaltningen beräknade förra året, och som låg till grund för budgeten, med det verkliga genomsnittliga utfallet fram till och med november:
- Barnomsorgsplatser: Budget: 2.144. Utfall: 2.028. Skillnad: -116
- Skolbarnomsorgsplatser: Budget: 1.735. Utfall: 1.733. Skillnad: -2
- Grundskola F-9: Budget: 4.831. Utfall: 4.704. Skillnad: -127
- Anpassad grundskola: Budget: 76. Utfall: 86. Skillnad: +10
Det kan konstateras att antalet barn och elever sjunker i alla verksamheter utom i den anpassade grundskolan.
Tidplanen, ärende 3, slår bland annat fast att BUN ska fatta beslut om sitt budgetförslag för år 2026 den 11 april nästa år och att kommunfullmäktige fattar sitt slutliga budgetbeslut för hela kommunen, inklusive BUN, den 18 juni.
Nästa ärende handlar om avgifter i BUN:s verksamhet. Beslutsförlaget lyder:
“Barn- och utbildningsnämnden fastställer i enlighet med Skolverkets beräkningar, avgifter år 2025 inom förskola, fritidshem pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds, enligt tjänsteskrivelse daterad 2024-12-06, gällande från 2025-01-01.”
Skolverket beräknar årligen inkomsttaket och vad den högsta avgiften är för första, andra och tredje barnet i förskola respektive fritidshem. Inkomsttaket per månad för år 2025 har Skolverket fastställt till 59.440 kronor.
Den här frågan diskuterades en hel del i våras innan kommunfullmäktige i juni beslutade om nya regler för avgifter inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds. De nya reglerna innebar en höjning av avgifterna. (Se “BUN (15/4): Är det sant?”)
Vänsterpartiet var emot avgiftshöjningen och jag argumenterade emot den i kommunfullmäktige. Det borde egentligen inte kosta något överhuvudtaget, menade jag, att ha sina barn i förskolan eller på fritidshem eftersom de är en del av utbildningsväsendet. Det kostar ju inte vårdnadshavarna något att barnen går i skolan… Avgiftshöjningen drabbar dessutom de hushåll t ex ensamstående kvinnor med lägst inkomst relativt sett hårdast. Det redogjorde jag för och gav exempel från talarstolen. Det var också viktigt att inse att konsekvensen av en avgiftshöjning kunde bli att hushållen valde enskild pedagogisk omsorg istället.
Vänsterpartiet ansåg också att kommunfullmäktige borde besluta i denna fråga även fortsättningsvis. Förskolan är ju en del av utbildningsväsendet och avgiftshöjningar är en strategisk fråga. Det borde vara fullmäktige som beslutar eftersom fullmäktige dessutom kan besluta om ekonomiska tillskott istället för avgiftshöjning.
Ingen annan, inte en enda person, sa något under ärendets behandling i kommunfullmäktige den 19 juni 2024. Jag begärde votering eftersom Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget. Inga annan röstade på Vänsterpartiets avslagsyrkande, samtliga andra partier röstade ja till en avgiftshöjning (44-4) – och att BUN i fortsättningen skulle få höja avgifterna på egen hand:
“i enlighet med de uppgifter som statens skolverk senast den 1 december inför kommande bidragsår lämnar…”
Det kan också nämnas att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag för 2025 föreslog att BUN skulle tillföras 10 milj kr utöver de styrande partiernas förslag för bland annat kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm. Inte heller det höll något annat parti med om…
På måndag avstår jag från att rösta. Jag kan inte rösta nej – kommunfullmäktige har ju faktiskt beslutat att det ska vara så här.
Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag på en ny modell för att erbjuda plats i förskola. Förvaltningen skriver:
“Den nya modellen har tagits fram för att skapa tydlighet samt minska antalet omplaceringar mellan förskolor som ligger nära varandra. När omplaceringar sker under året försvåras möjlighet att skapa kontinuitet för barnet i deras utbildning i förskolan.”
Jag tror knappast att det blir några ifrågasättanden av den nya modellen. Möjligtvis en del frågor eftersom det kan vara lite svårt att få grepp om helheten.
I den nya modellen är utgångspunkten att de förskolor som ligger inom ett avstånd på 1 km gång- och cykelväg räknas som närliggande förskolor. För att ta två exempel. Belfragegatans, Korsgatans och Gasverksgatans förskolor i centrala stan är närliggande precis som Björkvägens, Lindvägens, Hallebergs och Näckrosvägens förskolor i Vargön är det.
Naturligtvis är vårdnadshavarna intresserade av principerna för hur platser erbjuds. Vid placering i en förskola:
“beaktas föräldrarnas önskemål i första hand. I andra hand erbjuds plats på en närliggande förskola och i tredje hand så nära barnets folkbokföringsadress som möjligt. När barnet erbjudits plats på den önskade förskolan eller på en närliggande förskola betraktas det som ett skäligt erbjudande om barnet stryks ur kön. Om barnet varken erbjudits plats på den önskade enheten eller på en närliggande förskola står barnet kvar i kö.”
Och vid fördelningen av en plats föreslås att följande prioriteringsordning gäller:
-
“Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola (8 kap. 14 § skollagen). Det innebär dock ingen förtur till en specifik förskola.” - “Barn som behöver omplaceras av organisatoriska skäl, till exempel om en enhet läggs ner. Förturen gäller till en ledig förskoleplats, inte till en specifik förskola.”
- “Syskonförtur, ett barn som har ett syskon vid en viss förskola prioriteras före andra barn vid placering till denna enhet.”
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår dessutom att det intyg vårdnadshavare ska lämna för att styrka behovet av plats i förskola och fritidshem tas bort. Däremot ska kommunen ha möjlighet att begära intyg från t ex arbetsgivare för att kontrollera vårdnadshavarnas rätt till plats och i vilken omfattning. Det är emellertid viktigt att notera att intyg från vårdnadshavarna fortfarande kommer att krävas vid ansökan till Lanternan, kommunens “nattis”.
Och några saker till. Om vårdnadshavare vill att barnet ska byta till annan förskola får en ny ansökan göras. Och:
“Vårdnadshavare som har semester eller annan ledighet har inte rätt att ha sina barn på förskola, fritidshem eller i omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds. Vårdnadshavare som har ett arbete som innebär långa perioder av ledighet kan få ha barnet viss tid på förskola och fritidshem om barnet har behov.”
Vad som gäller när vårdnadshavare är hemma för vård av barn, syskon, måste jag fråga om. (Jämför med Trollhättan: TTELA “Oro hos föräldrar när rektor skickade felaktigt vabb-mejl”.)
De nya riktlinjerna föreslås börja gälla från och med den 1 januari 2025 utan övergångsregler.
Uppföljningen av “Enkät om förhållningssätt mellan förtroendevalda och tjänstepersoner”, ärende 8, kommer att bli intressant.
Alla ledamöter och ersättare i nämnden plus de tjänstepersoner i förvaltningen som typ kommer i kontakt med politikerna fick svara på en enkät. Det var en följd av den utbildning som startades i slutet av förra året (se “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”) och vars resultat efter en enkät i kommunstyrelsen visade på en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner (se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”). Nu har alltså samtliga nämnder genomfört enkäten. Resultatet för barn och utbildning meddelas av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg.
Sedan blir det som vanligt en del information av förvaltningschef och ordförande innan nämnden ämnar inmundiga någon typ av julmat. Ordförande Carlsson är mån om sina nämndledamöter.
Handlingarna till barn- och utbildningsnämndens sammanträde kan laddas ned här. Har du synpunkter på något ärende så kontakta gärna den politiker i barn- och utbildningsnämnden som representerar det parti som du röstade på… Politikerna i nämnden kan du hitta här – “Barn- och utbildningsnämnd”.
BUN (18/11): Matte och pengar
Sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden (BUN) blev längre än förväntat. Ordförande Bo Carlsson slog dock slutligen klubban mycket distinkt i bordet kl 14.12 och avslutade mötet.
Flera ledamöter var frånvarande vilket ledde till att Vänsterpartiets ersättare i nämnden, Peter Lénberg, fick tjänstgöra istället för ledamoten Gunnar Henriksson (L). Eftersom Henriksson är nämndens 2:e vice ordförande fick Lénberg överta även detta uppdrag. Det är första gången någonsin som en vänsterpartist har haft denna ärofyllda post i en “skolnämnd” i kommunen. Det visade sig dock att det var för bra för att vara sant. Det var ett misstag…
Det var för övrigt mycket olyckligt att Gunnar Henriksson (L) var frånvarande just på detta sammanträde eftersom verksamhetsuppföljningen handlade om Henrikssons absoluta favoritämne – matematik. Och det var en mycket, mycket intressant föredragning.
Singapore är ett land som under ett flertal år legat i mattetoppen i PISA-undersökningarna. Några lärare på Tärnanskolan undrade hur det kom sig. Hur undervisade de i matematik i Singapore för att uppnå de resultaten? Och varför skulle inte lärarna på Tärnan i Vänersborg kunna undervisa på samma sätt?
Elever, lärare och rektorer från Tärnanskolan berättade för nämnden om hur de arbetar i matte. Vi politiker fick en introduktion i teorierna bakom och även ett konkret exempel på hur en lektion går till.
Nämnden blev imponerad. Det pågår pedagogiska diskussioner i Sverige just nu och debatten handlar mycket om lärarledd katederundervisning i klassrummet. Singaporemodellen handlar inte om det. Modellen syftar till att elever (se här) ska få en:
“djupare förståelse för centrala begrepp och områden snarare än att lära sig regler och procedurer utantill.”
För att skapa denna förståelse används många konkreta föremål och bilder kopplade till det abstrakta. Modellen handlar sammanfattningsvis om att eleverna ska förstå matematik, lösa problem och att tänka – enskilt, tillsammans och under ledning av lärarna.
Den för dagen alldeles nya ersättaren i nämnden, och tillika lärare i matte i åk 7-9, Maria Nilsson (KD) gjorde ett inspel som blev lite av pricken över “i:et”. Hon visade hur elevernas resonemang
och lösning kunde göras om till en ekvation. Det var något i stil med en Samir är sex katter vilket kan bytas ut mot x och 6y… (Fråga mig inte mer…)
Eleverna från åk 3 respektive åk 4 klarade ovanstående uppgift – gör mina läsare det?
Under månadens lokalinformation fick BUN reda på att Öxnered förskola är evakuerad och tom. Det ska skaffas fler moduler som ska möjliggöra att barnen, som tillfälligtvis är placerade på Öxnereds skola och Holmängenskolan, ska kunna flytta ”tillbaka”.
Inte nog med att det är och har varit stora problem på Öxnereds förskola, även Tärnanskolan har problem – fuktproblem. Elever och personal drabbas av kliande ögon och hals, huvudvärk osv. Det finns risk för att alla väggar på hela skolan har drabbats. Tydligen diskuteras det om underhållspengar, eller snarare brist på, och 
har vi råd… Nämndens uppmaning till de lokalansvariga är, som en av ledamöterna formulerade det:
“Fixa det – och det fort!”
BUN behandlade en del andra ärenden som jag beskrev i mitt blogginlägg innan sammanträdet (se “BUN: Mörka moln på himlen”). I det inlägget skrev jag också en hel del om nämndens för sammanträdets viktigaste beslutsärende, “Verksamhetsplan 2025-2027 Barn- och utbildningsnämnden”.
BUN står inför personalneddragningar nästa år. Personalkostnaderna måste minska med 21,4 milj kr. Det blir många tjänster… Och eftersom det är svårt, eller omöjligt, att ändra organisationen mitt under ett läsår, dvs ht 2024-vt 2025, kommer de stora neddragningarna att ske under ht 2025. Besparingen för hela budgetåret 2025 måste alltså hämtas hem på ett halvt år, höstterminen 2025. Det finns inte särskilt mycket annat att spara på, personalkostnaderna är den stora och “påverkbara” kostnaden för nämnden.
Barn- och utbildningsnämnden har andra stora utgifter som måste finansieras och som det knappast går att spara på. De kostnaderna betalas av förvaltningen centralt och det som sedan blir kvar av det totala anslaget delas ut som barn- och elevpeng till verksamheterna. Förvaltningen visade på ett tydligt sätt vilka dessa centrala kostnader är:
Det ska noteras att i denna summa, 600 milj kr, ingår det också stora personalkostnader. Resten av BUN:s pengar, lite drygt 400 milj kr, fördelas som barn- och elevpeng ut till verksamheterna. Varje enhet, t ex en förskola eller en grundskola, får pengar utifrån hur många barn respektive elever som finns på enheten.
Som synes av tabellen nedan minskar antalet barn och elever i varje verksamhet, med undantag av anpassad grundskola. Ökningen av kostnaderna för antalet elever i den anpassade grundskolan motsvaras av elevminskningen i övriga verksamheter.
Fast minskar verkligen kostnaderna när elevantalet sjunker?
Anta att antalet elever som studerar på Torpaskolan minskar med 20 nästa läsår, det blir 2 elever färre i varje klass. Det innebär att Torpaskolan behöver minska sina kostnader med låt oss anta ungefär drygt en miljon (=antal elever * elevpengen). Det minskade elevantalet betyder emellertid inte att de faktiska kostnaderna automatiskt minskar med denna summa. Nä, långt därifrån. Elevminskningen kanske leder till att 20 färre matportioner behöver köpas in varje skoldag, ett antal läroböcker mindre, men det innebär inte att det behövs färre pedagoger. 
Det behövs fortfarande en lärare i klassrummet oavsett om det går 27 eller 29 elever i klassen. Det går inte heller att spara pengar på att säga upp lokaler. Det får kanske bli en speciallärare som får se sig om efter arbete i någon annan kommun… Fast det är inte heller någon bra idé. Inför 2024 omfördelades 15 milj kr i nämnden. Pengarna används till att ge elever det stöd de behöver. Det skulle egentligen behövas minst en dubbelt så stor summa…
Men personalen måste minska… Och barn- och elevpengen 2025 blir dessutom något mindre nästa år, även om den inte är uträknad ännu. (Hösten 2024 är elevpengen 67.374 kr.)
Det var med tunga tankar som vandringen hemåt påbörjades efter avslutat sammanträde.
BUN: Mörka moln på himlen
På måndag kommer ett antal skolintresserade politiker att bege sig till kommunhuset. Det är barn- och utbildningsnämndens (BUN) ledamöter och ersättare som samlas för sammanträde i konferensrum Vänersborg.
Dagordningen har följande utseende:
Sammanträdet börjar som vanligt med ett nedslag i verkligheten. Rektorer, lärare och elever ska presentera Tärnans förbättringsarbete i matematik.
Efter Tärnanskolans information ska nämndens politiker fylla i en enkät. Bakgrunden till den är att det i slutet av förra året påbörjades en utbildning för kommunstyrelsens ledamöter om:
“gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”
Strax före sommaruppehållet, efter att utbildningen var slutförd, genomfördes en undersökning (enkät) bland de politiker och tjänstepersoner som deltagit. Enkäten ställde frågor kring förhållningssättet mellan förtroendevalda och tjänstepersoner. Resultatet visade på en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner. (Se de fyra inläggen “Politiker och tjänstemän”.) Kommundirektörens ledningsgrupp föreslog, vilket kommunstyrelsen tyckte var ok, att en enkät skulle skickas ut till alla förtroendevalda samt de tjänstepersoner som arbetar nära de förtroendevalda i kommunens alla nämnder.
På måndag ska denna enkät genomföras i barn- och utbildningsnämnden.
BUN kommer att få viktig information om förskole- och skollokaler och sedan blir det redovisning av utförd internkontroll. Det sistnämnda låter kanske tråkigt, och det är det väl på sätt och vis, men det är nödvändigt, och lagstadgat.
Nämnden har bland annat kontrollerat “Barn och elevers rätt till särskilt stöd”. Förvaltningen har genomfört stickprovskontroller och då ställt frågor kring rutiner och rutinföljsamhet kring pedagogiska anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Resultatet av kontrollen var ganska bra, men samtidigt beskriver rektorer att det finns utmaningar, eller rättare sagt – problem… Förvaltningen konstaterar också att stickprovskontrollerna inte visar en fullständig bild och drar slutsatsen att det behövs en djupare analys. Kanske skulle nämnden ge förvaltningen uppdraget att genomföra en sådan analys…
Det ekonomiska resultatet för BUN uppgår till 10,8 milj kr för oktober. Det är mycket pengar men prognosen för hela året är fortfarande en budget i balans, dvs plus/minus-noll.
Måndagens “tunga” ärende är ärende 6: “Budget 2025, Mål och resursplan 2025-2027: Verksamhetsplan”. Det är en verksamhetsplan för nämnden och en för förvaltningen.
Förvaltningen beskriver verksamhetsplanen så här:
“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2025-2027. Utifrån inriktningsmålen har barn- och utbildningsnämnden processat fram förväntade resultat – uppnå, med tillhörande ambitionsnivåer och förväntade resultat – genomföra.”
Kommunfullmäktige har beslutat om fem inriktningsmål, tilldelade målvärden och ett antal riktade uppdrag. Dessa ska alla nämnder arbeta efter. Det finns ett inriktningsmål som särskilt angår BUN:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Då har fullmäktige satt ambitionen att andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram ska vara 85,6% nästa år och 87,2% år 2027. Nuläget är 85,5%.
Naturligtvis tar de flesta för givet att ett sådant här inriktningsmål följs av en ekonomisk satsning på t ex fler pedagoger. Men så är det inte i Vänersborg. I Vänersborgs kommun tycks det viktigaste vara själva dokumenten, och formuleringarna i dem. 
Sedan får tjänstepersonerna göra så gott de kan. Och blir det bra resultat så är det tack vare politikernas tydligt formulerade mål (i dokumenten) och om verksamheterna inte når upp till målen så är det självklart alla anställdas fel… De har ju inte uppnått de resultat som politikerna i all sin vishet har satt upp.
Alla barn- och utbildningsnämndens (BUN) förväntade resultat ska öka, det gäller andelen i procent:
- “Barn 1-5 år inskrivna i förskola”
- “Bedömningar för barngruppen som lämnar förskoleverksamheten som utifrån ”Matris 2 Läsa och skriva” bedömts på ”nivå 2” eller högre”
- “Elever i åk 1 som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse”
- “Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen”
- “Elever i åk F-6 med mer än 75% närvaro”
- “Elever i åk 9, meritvärde” (ska öka i absoluta tal)
Under benämningen “Förväntade resultat – genomföra” ska en utredning genomföras om anpassad grundskola:
“För att bättre kunna planera budget, personal och lokalbehov behöver olika faktorer som påverkar utvecklingen identifieras för att därigenom bli bättre på att prognostisera utvecklingen och bättre förutse vilka konsekvenser som kan förväntas på kort och lång sikt.”
Det ska också utredas om hur det ska skapas förutsättningar för lärare och rektorer att genomföra kompetensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet.
I den ekonomiska översikten, som också ingår i verksamhetsplanen, noterar jag att personalkostnaderna inom BUN:s ansvarsområden minskar från 719,6 milj kr år 2024 till 698,2 milj kr år 2025. Det är en minskning med 21,4 milj kr. Var neddragningarna är tänkta att ske kan man få en bättre uppfattning om när man studerar minskningarna på de olika verksamheterna (den första siffran är årets summa, den andra, mindre summan, är nästa år. “mkr”=milj kr):
- Nämnd och nämndadministration: 11,1 mkr till 6,3 mkr (=-4,8 mkr)
- Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år: 318,9 mkr till 307,4 mkr (=-11,5 mkr)
- Förskoleklass: 35,2 mkr till 33,1 mkr (=-2,1 mkr)
- Grundskola: 550,9 mkr till 542,8 mkr (=-8,1 mkr)
De partier som har beslutat om budgeten för nästa år är de som fick förtroendet av kommunens väljare i valet 2022. Och det hade inte heller blivit mer pengar till BUN om de två största partierna efter S, dvs M+SD, hade fått styra…
Så vad säger man?
I Verksamhetsplanen för förvaltningen, som vi politiker bara ska ta del av och inte fatta beslut om, noterar jag följande formulering:
“Genom att lyfta fram barnens röster strävar rektorerna efter att inspirera ansvariga politiker att fatta modiga beslut. Genom att förbättra resursfördelningen…”
På ett annat ställe i förvaltningens verksamhetsplan står det, dock inte i samband med ovanstående – det är jag som tolkar och drar parallellen mellan dessa två lösryckta citat: 
“Gängkriminaliteten har fått ett starkt fäste runt om i landets kommuner och utvecklingen visar att fler barn och unga rekryteras till de kriminella nätverken, så även i Vänersborgs kommun.”
I förvaltningens verksamhetsplan kan man också läsa om BUN:s utmaningar framöver. De delas upp under rubrikerna “behov av stöd och extraordinärt stöd”, “ökad utsatthet och kriminalitet”, “AI”, “IT och måltider”, “Restad Gård”, “befolkningsförändringar” och, ett som är särskilt läsvärt, “Personalförsörjning”.
Nämnden ska också fastställa bidragsnivåer för fristående och enskilda verksamheter år 2025 innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad de gjort och vad som har hänt sedan det förra sammanträdet.
Det blir nog ett ganska kort sammanträde denna gång.
==
Efter barn- och utbildningsnämndens sammanträde skrev jag detta inlägg: ”BUN (18/11): Matte och pengar”.
Morgondagens BUN (14/10)
Imorgon måndag är det dags för kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN) att samlas för att diskutera aktuella och viktiga frågor för kommunens förskolor och grundskolor. Det är som vanligt många lokalfrågor.
Så här ser morgondagens dagordning ut:
Verksamhetsuppföljning
Det tas naturligtvis även upp en del “pedagogiska” frågor. Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Den handlar denna gång om förskola och pedagogisk omsorg. Under ledning av verksamhetschef Pernilla Dahlstrand informeras det om barnhälsoteamets arbete och närvaroarbetet. 
Det blir också en kunskapsuppföljning av 6-åringarnas läs- och skrivutveckling. Dessutom informerar grundskolans verksamhetschefer om lärarbehörigheterna.
Samverkan för bästa skola
Det kommer att informeras om projektet “Samverkan för bästa skola”. Skolverket erbjöd hösten 2022 Vänersborgs kommun, som huvudman för Tärnan och Vänerparkens skola, att påbörja en samverkan i syfte att identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.
Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg
Under ärende 2, “Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”, är det dags för nämnden att ta tag i lokalproblemen.
“Med anledning av den akuta situationen för Öxnered förskola kommer denna upplaga av förstudien att presentera lösningsalternativ för Öxnered förskola med tillhörande moduler, vilket är totalt 6 avdelningar. Resterande delar som ersättning för Dalaborgs förskola, platser för en prognostiserad befolkningsökning i Öxnered och centrala Vänersborg planeras att presenteras i en förstudie under år 2025.”
Förstudien riktar alltså in sig på det akuta problem som har uppstått på grund av Öxnered förskola. Hela den permanenta förskolebyggnaden har evakuerats. I den ena halvan av förskolan uppmättes nämligen skadligt höga halter av mögelsporer och barn och personal fick svåra symptom som astma, huvudvärk och näsblödningar. Barnen har nu flyttats till de nybyggda skolorna i Öxnered och Holmängen.
Det har utretts om hur situationen på Öxnered ska kunna lösas så snabbt och effektivt som möjligt. Förvaltningens förslag är en totalrenovering, verksamhetsanpassning och tillbyggnad av Öxnered förskola. Det betyder att det 
inte är tänkt att någon ny förskola ska byggas utan den gamla ska “återanvändas”. Det ska bli intressant att få höra hur det är möjligt. Det kan ju vara, som nämndens ordförande Bo Carlsson (C) upprepade gånger har påpekat, bottenplattan som är orsaken till alla problem. Jag förutsätter dock att “experterna” vet vad som ska göras.
En totalrenovering är det billigaste och snabbaste alternativet. Tidsplanen (från beviljade medel till färdigt för inflyttning) uppskattas till två år. Den nya förskolan kommer att få 6 avdelningar. BUN passar nämligen på att utöka förskolan med två avdelningar så att de nuvarande modulerna kan avvecklas – det tillfälliga bygglovet löper ut. Hyreskostnaden beräknas till 4,3 milj kr per år vilket ger nämnden en nettokostnadsökning på 2,8 milj kr. BUN kommer senare att begära kompensation för denna hyresökning av fullmäktige.
Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035
Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035”, alltså ytterligare ett ärende om lokaler. Syftet med planen är att revidera lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9. Det är inte tänkt att planen ska presentera färdiga åtgärdsförslag utan att peka på behov.
Mycket i planen har förändrats sedan föregående år:
“Jämfört med förra årets plan prognostiseras ett minskat antal elever i åldersgrupperna 6-12 år och 13-15 år. Även antalet 1-5 åringar prognostiseras att minska de närmsta åren men sedan öka igen för att ligga över dagens nivå år 2032 och framåt.”
Alla förskolor och grundskolor tas upp i rapporten. I sammanfattningen går det att läsa att följande behov har identifierats:
Förskola: En lösning för situationen för Öxnered förskola är akut då lokalerna inte kan användas och modulerna behöver ersättas. Även förbud att bedriva verksamhet i Dalaborgsparkens lokaler samt en prognostiserad framtida befolkningsökning i Öxnered gör att behoven inom området är stora. Arbete pågår med en förstudie för att kartlägga ytterligare behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg under prognosperioden. Utifrån befolkningsprognosen kan det runt år 2029/2030 behövas nya förskoleplatser i området. När det gäller Dalsland är det tidigare utredda behovet av ett utökat antal platser i området osäkert utifrån den senaste befolkningsprognosen. Brålanda förskolas moduler behöver långsiktigt ersättas med permanenta platser och externt inhyrda lokaler (Equmeniakyrkan) för Frändefors förskola behöver ersättas på grund av förbud att bedriva verksamhet i lokalerna från och med 1 januari 2029.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs F-6: Antalet grundskoleplatser förväntas vara tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognosen som visar en marginell minskning av antalet barn. Organiseringen av grundskolorna kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen och det flertalet tillfälliga moduler som idag används av grundskolorna. Mariedalskolan är i behov av en ny idrottshall som är dimensionerad för grundskolans storlek och tillgänglig för alla elever. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov. För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola i enlighet med tidigare utredning angående Brålanda skola. Den elevökning som prognostiseras för Skerruds skola behöver analyseras och beaktas i samband med utökad lokalkapacitet på Brålanda skola. På Frändeskolan krävs i närtid stora underhållsåtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljön för både elever och personal, lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Dalboskolan.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs 7–9: Antalet grundskoleplatser i centrala Vänersborg bedöms som tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Organiseringen av de tre grundskolorna i området kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen om ett minskat antal elever. Även i Dalsland är antalet grundskoleplatser i området tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Frändeskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov.
Vill man veta mer om någon speciell förskola och/eller skola kan man ladda ner rapporten “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026–2035” här.
Månadsuppföljning september
Månadsuppföljningen för september visar att det ekonomiska resultatet för BUN uppgick till +9,6 milj kr och att prognosen för 2024 är budget i balans. I uppföljningen ser man även att barnantalet sjunker i barnomsorgen och så också i skolbarnsomsorgen. I skolbarnsomsorgen har antalet dock ökat under juli-augusti – och det är fler barn än motsvarande tid förra året. I förskoleklass och grundskola minskar elevantalet, medan eleverna i den anpassade grundskolan ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)
Elevdatorer
Barn- och utbildningsnämnden ska begära 3,9 milj kr i utökad investeringsbudget 2025 för inköp av elevdatorer. Det visar sig att nämnden gör en besparing på 100.000 kr om man köper datorerna i stället för att leasa dem.
Yttrande stadsplan
BUN ska yttra sig om en stadsplan (äldre begrepp) och en detaljplan. Stadsplanen är mest intressant eftersom den handlar om den nya idrottshallen som ska byggas på Mariedalskolan.
Självklart kommer nämnden att ställa sig positiv. Mariedalskolan har behövt en ny idrottshall sedan många år tillbaka och nu äntligen syns ljuset i tunneln. BUN är också:
“positiv till att parkeringsfrågan och att hämta-och-lämna-området öster om skolbyggnaden finns med i planbeskrivningen då det under flera års tid varit stora problem med felparkeringar och trafik på området som utgör en säkerhetsrisk för eleverna på skolan.”
Det är inte bestämt exakt var idrottshallen ska byggas. Det finns två alternativ – se bild:
Det är svårt att säga vilken plats som blir bäst. Det viktiga är att skolan får behålla parkeringen väster om skolan, se flygbilden.
Workshop
Nämndens sammanträde avslutas med en workshop. I kallelsen står det:
“i september 2024 genomförde barn- och utbildningsnämnden en workshop om förväntade resultat uppnå (resultatmått med ambitionsnivåer). På nämndsammanträdet i oktober kommer nämnden ges en sammanställning 
av workshopen från september samt genomföra en workshop med fokus på förväntade resultat (nämndens uppdrag till förvaltningen). Workshopen kommer även beröra tilldelade målvärden.”
Workshoparna ska utgöra grund för nämndens verksamhetsplan med detaljbudget för 2025. De ska antas på nämndsammanträdet i november.
Sammanträdet imorgon kommer att ta en stor del av dagen.
Gårdagens sammanträde med BUN
Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde genomfördes i god anda utan varken motsättningar eller voteringar. Som vanligt alltså. Lugnet höll i sig hela sammanträdet som varade ända till kl 16.15. (Mötet började kl 08.30.) Det var med andra ord ett ovanligt långt sammanträde.
Det var en del “manfall” på sammanträdet, tre moderater var frånvarande. Det innebar att Sverigedemokraterna fick ytterligare en ordinarie ledamot.
I söndags skrev jag en tämligen “fyllig” redogörelse för de ärenden som nämnden behandlade. 
För mer fakta hänvisas således till “Sammanträde med BUN imorgon”.
Det var tänkt att författaren till medborgarförslaget, Martin, skulle vara närvarande för att argumentera för sitt förslag. Han fick tydligen förhinder, vilket var lite tråkigt. Det hade nämligen blivit den första förslagsställaren som hade bevistat ett BUN-sammanträde.
Det var en hel del frågor och diskussion kring Öxnereds förskola. Det är ju som bekant stora problem i lokalerna och har varit så en längre tid. De barn som har vistats i den del av lokalerna som har haft förhöjda värden av mögelsporer, på grund av fukt i bottenplattan, har flyttat till Öxnered skola. 40 barn var kvar på förskolan. Vad som framkom på sammanträdet var att det bland de kvarvarande fanns de som kände besvär trots att mätningarna inte visade några förhöjda värden. Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) fattade därför ett så kallat ordförandebeslut om att flytta de kvarvarande barnen och personalen. Det var nödvändigt med ett snabbt beslut.
Flytten av barnen pågår faktiskt just idag och den går till Holmängenskolan. Det finns inga andra evakueringslokaler än skolan på Holmängen. Nämnden och förvaltningen förstår att flytten kan leda till nya och obekväma rutiner för vårdnadshavare och barn, framför allt längre resor, men barnens och personalens hälsa går självklart först. Flytten var nödvändig. Förvaltningen jobbar med ljus och lykta för att hitta nya lokaler närmare Öxnereds förskola.
Vårdnadshavarna har haft kritiska synpunkter på den dialog och kommunikation som har förekommit i den uppkomna situationen. Förvaltningen menar att de har gjort vad de har kunnat för att informera, men det innebär naturligtvis inte att det inte kan ligga något i vårdnadshavarnas kritik. Förvaltningen ska titta på om det hade gått att informera på ett bättre sätt. Ärendet avslutades med att ett enigt BUN ställde sig bakom ordförande Carlssons ordförandebeslut om flytt av förskoleverksamheten till Holmängens förskola.
Nämnden fick också reda på att det har varit fuktskador på Tärnanskolan i idrottshall och omklädningsrum samt i två klassrum. Problemen är nu åtgärdade.
Det känns inte särskilt tillfredsställande som BUN-ledamot att det uppstår sådana här arbetsmiljöproblem i förskolor och skolor. Vi har ju fortfarande också misskötseln av Norra skolan i färskt minne. Det är viktigt att kommunens fastigheter sköts ordentligt och att underhållet fungerar. Vi kan inte låta barn och personal vistas i ohälsosamma miljöer.
Barn- och utbildningsförvaltningen föredrog också en “förstudie om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”.
Nämnden fick ta del av befolkningsprognoser, prognoser för utvecklingen av barn- och elevantal osv. Vi fick reda på att om ungefär 5 år behövs förskoleplatserna på Öxnereds skola och Holmängenskolan till elevplatser i grundskolan. Det betyder att förskoleplatserna måste tillskapas någon annanstans. Dessutom har Dalaborgs förskola dömts ut och verksamheten ska ha upphört den 1 januari 2029. Och till det tillkommer att det även behövs fler förskoleplatser i centrala staden inom några år. Vi pratar inte om att det behövs en ny stor förskola i kommunen som står färdig omkring 2029 – vi pratar om att det behövs två nya förskolor…
Förstudien om förskoleplatser kommer inte vidare just nu. Skälen är att situationen i Öxnered måste ordnas och att man måste vänta på utredningen om vad som ska hända med Norra skolan. En av tankarna med Norra är ju att skolan ska användas till förskola.
Jag ställde en del frågor kring förslaget att starta en utredning om lokalerna för Frändeskolan och Dalboskolan. Det ska ju renoveras på skolorna. Det var inte tydligt vad förvaltningen ville tyckte jag. Det var dock tänkt så – förvaltningen hade spånat mer eller mindre fritt kring olika möjligheter att anpassa lokalerna. Utredningen ska sedan visa vad som är möjligt, effektivt och – kostnadsmässigt genomförbart. Vi får se vad som kommer ut av en eventuell utredning.
Det blev en längre och utförlig föredragning kring delårsrapporten. (Se som sagt “Sammanträde med BUN imorgon”.) Förvaltningschef Sofia Bråberg tog upp flera aspekter av nämndens verksamhet i samband med målavstämningen, som utgör en stor del av delårsrapporten.
Förvaltningschefen nämnde bland annat att barn- och utbildningsförvaltningen överlag hade fått bra betyg i medarbetarundersökningen men att förvaltningen “stack ut” på två områden, dvs resultaten var sämre än genomsnittet i kommunen. Medarbetarna ute på förskolor och skolor tyckte att det var tufft med tid för återhämtning och:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
I samband med budgetdiskussionerna i våras kommenterade personalorganisationerna (facken) resultaten i undersökningen (se “BUN 15/4: Budget 2025”):
“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”
När det gäller sjuktalen har faktiskt både den korta och den långa sjukfrånvaron minskat under det första halvåret jämfört med förra året. Den totala sjukfrånvaron låg i januari-juli på 7,9% (2023: 8,8%).
Det blev några frågor och kommentarer kring behörighet till yrkesprogram, lovskola, betydelsen av mindre elevgrupper, särskilt stöd och legitimerade pedagoger. Jag tror att de flesta i nämnden känner till vad som krävs för att resultaten ska förbättras, även om nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) tyckte att det inte bara handlade om pengar. Det kanske är en typisk kommentar från en liberal vars partiledare Johan Pehrson har blivit utbildningsminister.
Igår meddelade Pehrson att den nuvarande förskoleklassen ska bli åk 1 och åk 9 ska bli åk 10. Den förra regeringen utredde frågan (se t ex “Utredning om tioårig grundskola presenteras” från 2021) men lade aldrig något förslag. Det gör nu regeringen och skickar med 194 milj kr till genomförandet. Det innebär att BUN troligtvis får ca 500.000 kr (exkl avdrag med 12% till friskolorna). Men det handlar ju inte bara om pengar…
Förvaltningschefen nämnde också att BUN inte har fått full kompensation för de ökade kostnaderna som t ex lovskola och andra utökade statliga uppdrag innebar. Skolmåltiderna ökar i år antagligen med 4 milj kr. Det är samhällsbyggnadsnämnden som ska betalas och pengarna får tas från den övriga verksamheten typ undervisningen. Inget avtal är dock påskrivet än.
Diskussionen om målavstämning och resultat fortsatte i mindre grupper under ärendet “Verksamhetsplan 2025, workshop gällande förväntade resultat och målvärden”. Diskussionen ska fortsätta även nästa sammanträde och beslut fattas på sammanträdet i november. Jag anar att nämndens ambitioner skruvas upp ytterligare trots att det inte blir några extra pengar till förskola och skola – varken från kommunen eller staten.
Till sist kan nämnas att barn- och utbildningsnämnden har mottagit sponsring från VBG Truck Equipment AB. Det handlar om resor till Universeum i Göteborg för elever i årskurs 8. (Se TTELA “VBG storsatsar på Vänersborgs åttondeklassare”.)
Visst gör pengar skillnad…
PS. Rätt ska vara rätt. Läser i Aftonbladet ganska sent på kvällen den 17 september att regeringen ska satsa mer pengar på skolan i den kommande budgetpropositionen – se Aftonbladet ”Tioårig skola 2028 – lektioner för sexåringar”.
Sammanträde med BUN imorgon
Den gångna veckan började lugnt men i slutet blev den intensivare. Det var kommunfullmäktige på onsdag och ett av ärendena gav upphov till en oväntad skandal. Jag hann inte skriva något om den på torsdag eftersom hela dagen ägnades åt totalförsvarsplanering. Alla i kommunstyrelsen deltog. Utbildningsdagen delades upp i fyra pass – “Utdragen och eskalerande gråzon”, 
“Beredskapshöjning och mobiliseringar”, “Värdlandsstöd och transporter” och “Angrepp med fjärrstridsmedel mot civila mål”. I min grupp hade vatten- och avloppsreningsverket bombats av ryssarna och invånarna i Nordstan skulle evakueras. Det var kanske inte de mest engagerande övningarna för en gammal vänsterpartist som inte anser sig vara medlem i NATO…
Vid hemkomsten efter utbildningsdagen var barnbarnet Ebbe på besök. Han ville “svärda” när jag kom hem. Det betyder fäktas med svärd. Det kan tyckas vara en naturlig och logisk fortsättning på dagens utbildning… Lekarna med Ebbe fortsatte till lunchen på fredag, med avbrott för ett tandläkarbesök, då Ebbe och mamma åkte hem. Då hann jag skriva ett första blogginlägg om skandalen. (Se “KF-beslut mot bättre vetande”.) Det är tänkt att bli några till.
Igår var det Brålanda Bygdefest och jag kom inte tillbaka till Nordstan förrän kl 16.00. Bygdefesten var som vanligt mycket välbesökt. I år med delvis ny publik. Det var utställning av gamla fina bilar från 50-talet, EPA-traktorer och även några klassiska mopeder. Det var många kända ansikten och mycket snack om politik och inte minst tågstopp i Brålanda.
Resten av helgen har ägnats åt förberedelse för morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) – det första för i höst. Dagordningen har följande utseende:
BUN börjar med ett medborgarförslag. Förslaget från Martin är att förskolor och skolor inte ska ha några stängningsdagar. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår avslag eftersom dagarna är av stor betydelse för personalen. Dessutom skulle ett:
“annat upplägg än kompetensutveckling dagtid … innebära merkostnader i form av övertid. Utöver ekonomiska konsekvenser skulle införande av kvällsarbete påverka medarbetarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning.”
Jag tänkte dock fråga om en av formuleringarna i underlaget:
“ingen [vårdnadshavare] tvingas ta ledigt från arbetet med anledning av stängningsdagar”
Nämnden ska yttra sig om utredningsrapporten Målbild 2050. Den handlar om att skapa en gemensam bild för Vänersborg i framtiden. Jag tänker skriva mer om Målbild 2050 vid ett senare tillfälle, men är någon läsare nyfiken går det att ladda ner rapporten här.
Det blir en del information och diskussion om lokaler. Det är ett ständigt återkommande ämne. Det skickas inte ut några handlingar innan sammanträdet, men jag antar att det blir en del om Öxnereds förskola. Barnen flyttades “hastigt och lustigt” från förskolan, ena hälften av barnen till Öxnereds nybyggda skola och den andra hälften till den ännu nyare Holmängenskolan. Åtgärden har resulterat i en brevväxling mellan vårdnadshavare och kommunen. Vårdnadshavarna ville veta orsaken till utflyttningen och är (var?) upprörda över den bristande informationen och dialogen.
Det informeras antagligen också om den nyinvigda Holmängenskolan. En vårdnadshavare från Nordstan frågade mig om varför det bara går knappt 300 elever på skolan när den är byggd för 525. Jag tror att vårdnadshavaren hade en tanke om att det hade varit bättre att Norra skolan hade byggts om och ut… 
Hen frågade också om varför Holmängenskolan inte hade något bibliotek. Och det undrar faktiskt jag med, det är ju faktiskt lag på det – Skollagen 2 kap 36 §:
“Eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.”
Det pratas mycket om grupprum nu för tiden, och det anser jag som fd lärare att det måste finnas. Det var en av orsakerna till att en gammal utredning om Norra skolan kom till slutsatsen att det var omöjligt att bygga om Norra och fortsätta bedriva skola där. Vid mitt besök på Holmängenskolan så berättade en lärare att inte varje klass hade ett eget grupprum…
Nämnden ska också informeras om en förstudie om behovet av förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg.
Det planeras även tämligen omfattande renoveringar på Frändeskolan och Dalboskolan:
“För att skapa förutsättningar för en långsiktig planering behöver barn- och utbildningsnämnden få underlag som svarar på frågan om det är möjligt och till vilken kostnad lokalerna på Frändeskolan och Dalboskolan kan anpassas enligt Funktionsprogram Lokalbehov Frändeskolan och Dalboskolan”
Lokalerna i Frändeskolan och Dalboskolan har ett stort behov av underhåll. Golvmattor saknas, det är drag från fönster, slitna väggar och golv osv. Lokalerna är inte heller ändamålsenliga, skriver förvaltningen, för att möta dagens behov av tillgängliga lärmiljöer. Det saknas t ex grupprum och samtalsrum för personal men samtidigt har Dalboskolan “i dagsläget fler kvadratmeter än vad som behövs”. Och därför vill barn- och utbildningsförvaltningen se att:
“samhällsbyggnadsnämnden även ser över möjligheten att anpassa en del av Dalboskolan till två förskoleavdelningar”
Och inte nog med det:
“Säkerheten skulle öka om de yngsta eleverna i stället kunde vara i Dalboskolans lokaler som ligger längre in på området.”
Jag får inte beskrivningen och tankarna för framtiden att riktigt gå ihop. Antagligen får jag dock bra svar på dessa frågor. Planerna utgår också från att det framtida elevantalet för Frändeskolan beräknas minska något medan elevantalet på Dalboskolan ligger förhållandevis stabilt kring 200 elever. Jag tänker mig att dessa prognoser skulle kunna ändras om det blir tågstopp i Brålanda, och byggandet på Källeberg kommer igång, och att det även blir tågstopp i Frändefors, och det byggs på Elgärde.
Ärende 6 behandlar “Delårsrapport augusti 2024 med helårsprognos”. Den redovisar som vanligt den ekonomiska situationen och målavstämningen.
Det periodiserade utfallet i augusti är +9,1 milj kr. Överskottet består främst av:
“del av ännu ej förbrukad budget gällande lokalkostnader för Holmängens förskola och grundskola, nämndens förfogandeanslag och högre statsbidrag än budgeterat.”
Prognosen för år 2024 är emellertid plus/minus-NOLL.
Det blir färre antal barn och elever i alla nämndens verksamheter – förskola och pedagogisk omsorg, fritidshem och pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola åk 1-9. Det finns ett undantag, elevantalet i anpassad grundskola ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)
Nämndens omkostnader har ökat med 14,1 milj kr. De beror på högre lokalkostnader, ökade kostnader för köp av måltider och IT samt kostnadsökningar på varor och tjänster beroende på inflation. Förvaltningen skriver:
“Höga kostnader för elever i behov av särskilt stöd är fortsatt en utmaning, främst avseende psykosociala och språkliga behov.”
Samtliga de förväntade resultat, som BUN ska bidra till för att kommunfullmäktiges inriktningsmål ska uppnås, har gröna ploppar. Det betyder att resultaten uppnås. Det gäller de förväntade resultaten “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”, “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”, “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”.
Jag tänkte nöja mig med att enbart kommentera “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Förvaltningen skriver:
“Andelen elever i årskurs 9 i de kommunala grundskolorna som hade behörighet till yrkesprogram var 82,0% vårterminen 2024 jämfört med 80,6% vårterminen 2023, dessa resultat är innan lovskolan.”
Det är mycket glädjande och de förbättrade resultaten förklaras av en särskild satsning på matematiken.
“Samtliga klasser i årskurs 9 har haft tillgång till behöriga lärare varje matematiklektion och elever har erbjudits stöd i matematik innan och efter skoldagens slut vid tre tillfällen per vecka.”
Det har också skapats:
“fler mindre grupper för att kunna ge bättre stöd i undervisningen för elever med problematisk skolfrånvaro”
Behöriga lärare och mindre grupper ger bra resultat. Vill partierna verkligen göra verklighet av sina vallöften och kommunen ”verkstad” av de stora orden om förbättrade skolresultat och satsning på barn och elever, så ska ekonomiska resurser satsas som möjliggör mindre grupper – både i förskola och skola. Och ju fler behöriga pedagoger det finns, desto större möjligheter att barn och elever kan (Skollagen 3 kap 2 §):
“ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
De elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet har möjlighet att gå i lovskola efter skolavslutningen. Det har gett resultat:
“Efter lovskolan ökade behörigheten och landade på 85,3% vårterminen 2024, jämfört med 82,5% vårterminen 2023.”
Behörigheten under några veckor efter 9 års skolgång ökade alltså med 3,3 %-enheter. Jag kan vara lite tveksam till en sådan snabb ökning – är det en “verklig” kunskapsutveckling? Eller är det en “ytlig utantillinlärning”? Den här diskussionen hittar vi bland annat i Sveriges Lärares tidning “Vi Lärare” (se “Därför misslyckas eleverna på gymnasiet”):
“Denna ”sista minuten”-strategi skapar stress och en falsk trygghet, men förbereder dem inte för gymnasiets krav på självständighet och analys. När eleverna börjar gymnasiet möter de en verklighet där självständigt arbete och ansvarstagande krävs. Men de har inte fått de verktyg de behöver i grundskolan.”
Samtidigt är det behöriga lärare på lovskolan och – mindre elevgrupper…
BUN har tre egna “kompletterande förväntade resultat” – “Andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” och “Andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar”. Båda dessa förväntade resultat uppnås.
“Vårterminen 2024 var det 70,0% av eleverna i årskurs 9 som uppnått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande andel vårterminen 2023 var 67,2%. En av de främsta orsakerna till den positiva utvecklingen är att fler elever uppnått betyg i matematik tack vare den satsning som samtliga högstadieskolor gjort”
“Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” uppnås däremot inte. Andelen har minskat från 89,0% förra läsåret till 80,0%. Pedagogerna möter elever med:
“generella språksvårigheter, elever med utländsk bakgrund och annat modersmål, elever med bristande kontinuitet i skolgång, elever med stort behov av variation och aktivitet under skoldagen samt elever i behov av framförhållning, struktur och tydlighet. Även hög skolfrånvaro…”
En slutreflektion.
Det saknas resurser till elever i behov av särskilt stöd, gymnasiebehörigheten måste höjas, kunskaperna och betygen måste bli bättre osv osv. Och så visar målavstämningen att alla förväntade resultat 
uppnås (utom ett). Det måste vara något som är fel. Hur kan alla förväntade resultat uppnås när ett flertal ungdomar lämnar skolan med betyg som är underkända och som blickar mot en framtid med utanförskap, arbetslöshet, kriminalitet…?
Kanske är det en fråga att ta upp på ärende 10 då nämnden ska ha en workshop om förväntade resultat för 2025…
Det blir ett intressant sammanträde, det finns många frågor.
Anm. Här kan du läsa hur måndagens sammanträde förlöpte – ”Gårdagens sammanträde med BUN”.
Uppstartsdag för pedagogerna
Igår måndag startade läsåret 2024-2025 för kommunens pedagoger.
Det var som traditionen påbjuder en gemensam uppstart för samtlig kommunalt anställd pedagogisk personal och annan skolpersonal i Vänersborg – med undantag av gymnasiet och vuxenutbildningen. Platsen var som vanligt A-hallen på Idrottshuset vid Sportcentrum. Även politikerna i barn- och utbildningsnämnden var inbjudna. Sammanlagt var 1.300 utbildningspersoner på plats. Det är en betydande andel av alla kommunens anställda.
Uppstarten började med att skolchef och tillika förvaltningschef Sofia Bråberg hälsade alla välkomna till det nya läsåret. Skolchef är en ganska ny titel som innebär att:
“biträda huvudmannen med att se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för utbildningen.”
Skolchefens uppgifter är reglerad i Skollagen. Förvaltningschef är en kommunal titel. Som förvaltningschef ska Bråberg ansvara för bland annat att:
“planera, organisera och övervaka förvaltningsprocesser för att säkerställa att verksamheten fungerar smidigt och att (de kommunala; min anm) målen uppnås.”
Ibland kan dessa uppdrag “krocka”, särskilt i tider av besparingar på utbildningens område. Vilket är mer regel än undantag i svenskt utbildningsväsende nu för tiden…
Sofia Bråberg föredrog en del om kommunens mål på utbildningens område och om läroplanernas och Skollagens betydelse. Hon refererade också resultaten i den senaste medarbetarundersökningen. Den visade rent generellt positiva resultat för barn- och utbildningsförvaltningens anställda. Det fanns emellertid “utmaningar” när det gällde t ex de anställdas förmåga att på fritiden släppa tankarna på arbetet och bristen på resurser.
Och just detta var temat för dagen – ”Hållbart arbetsliv”.
I inbjudan till uppstarten stod det:
“I dagens snabbt föränderliga utbildningslandskap är det viktigare än någonsin att hitta balans mellan yrkesliv och välbefinnande. Varenda en av oss förtjänar en arbetsplats där vi kan blomstra och känna oss uppskattade.”
Två föreläsare behandlade ämnet. Först ut var Christina Stielli, beteendevetare och expert på medarbetarskap. Stielli skriver på sin egen hemsida:
“Jag blandar skratt med forskning och djupaste allvar. Sätter tummen på välbekanta dråpliga situationer på en arbetsplats och belyser vikten av eget ansvar för kultur och miljö. Föreläsningarna syftar till att skapa förståelse för hur vi kan må bättre, klara av förändringar, hantera stress, samarbeta mer framgångsrikt, ha kul på jobbet och inte minst hitta motivationen.”
Christina Stielli var mycket professionell. Hon hade mycket att förmedla och hon gjorde det också på ett humoristiskt sätt. Det jag fastnade mest för var att hon betonade medarbetarnas eget ansvar för att hitta motivation och “vara hållbar”:
“Motivation måste du fixa själv. Det kommer från ditt varför. Ställ dig frågan, varför går jag till jobbet?”
Som anställd måste man träna självkänslan fortsatte Stielli. Självkänsla är grunden för att vara hållbar, man får inte vara beroende av andras bekräftelse. Du kan misslyckas, men det innebär inte att du är misslyckad.
“Du måste sätta gränser! Var nöjd med det du har gjort! Älta inte. Kan du lösa problemet? Gör det då! Kan du inte lösa problemet? Lägg ner.”
Stielli menade att tankens kraft är omvälvande. Du kan ändra vad du tänker. Hon gav rådet till alla åhörare att varje kväll tänka igenom arbetsdagen och lista vilka bra saker man hade gjort, saker att vara stolt och tacksam över.
Det var säkert bra råd och tips. Men kanske något som vi politiker uppskattar desto mer i dessa effektiviseringars och besparingars tidevarv. Det handlade ju om att varje pedagog och annan skolpersonal ska titta sig i spegeln, rannsaka sig, knyta näven och uppmana sig själv att “bättre kan du”… Och glömma t ex bristen på resurser…
Stielli betonade även vikten att ta ansvar för varandra. Det var också en tråd som näste föreläsare utvecklade.
“Stå-upp-komikern” Jan Bylund, känd från TV, föreslog att alla arbetsplatser skulle införa ”berömfika”. Över en kopp kaffe och en mandelkubb(!) skulle personalen på t ex fredagar bara prata om vad man har gjort under veckan som har varit bra. Även Bylund pratade om tankens kraft och vikten av att lyfta varandra.
Det var två uppskattade föreläsningar. Jag tror att de flesta närvarande blev inspirerade. Vi får dock se vilka praktiska effekter dagen får ute på förskolor, fritidshem och grundskolor. Nu står ju en hösttermin för dörren med lektionsplaneringar, anpassningar, bedömningar, utvecklingssamtal, kontakter med vårdnadshavare, bristande resurser osv…
Som oppositionell politiker som arbetar för mer resurser till utbildningen kunde innehållet i uppstartsdagen dock kännas som en olycklig individualisering av alla problem inom utbildningsväsendet. Ansvaret för att lösa alla “utmaningar” tycktes enbart ligga på de anställda.
När jag kom hem läste jag en artikel i Aftonbladet. (Se “Danska politiker kräver att gänginvasionen stoppas: ”Sverige har misslyckats””.) I texten fastnade jag för ett uttalande av socialdemokraten Ardalan Shekarabi:
“Men när det handlar om att stoppa rekryteringen av barn och ungdomar (till kriminella gäng; min anm) så gjorde vi inte tillräckligt mycket. 
Vi har uttalat den självkritiken, det är svårt att förstå att nästa regering lägger bort fokus på att stoppa rekryteringen och tvingar fram nedskärningar i kommuner och regioner.”
Kommuner och regioner måste få mer ekonomiska resurser av staten!
KF-beslutet om budget 2025 (4)
Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (3)”.
Efter att kommunfullmäktige hade behandlat socialnämnden var det dags för en ajournering, dvs paus. Det behövdes. Mätta av smörgåstårta tog sig kommunfullmäktige sedan an barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och precis som tidigare inledde nämndens tre ordförande, och de hade mer talartid än resten av församlingen. Som vanligt kan man lyssna på denna del av budgetdebatten på kommunens webb-TV, 3.25,50 in i budgetärendet.
Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) startade debatten. Carlsson berömde både förvaltningen och politikerna i nämnden. De är oerhört kompetenta tyckte Carlsson. Sedan beskrev Carlsson nämndens verksamhet och framhöll de positiva sidorna, samtidigt som han menade att det fanns framtida utmaningar, bland annat att kostnaderna ökar. Det är bland annat mat och hyror som blir dyrare.
“Alla måste bidra för att ta samhället in i en bättre framtid än den vi ser just nu.”
Sa Bo Carlsson och filosoferade lite kring bland annat näthat, ungdomars tid på nätet, att barn måste trivas med sig själva osv. Men han tog också upp att tvålärarsystem gav resultat men att det skedde på bekostnad av större klasser. Jag förstod kanske inte riktigt när ordförande Carlsson ansåg att nämnden hade ganska mycket pengar till sitt förfogande, men sedan vände han på resonemanget och menade att nämnden måste ha mer pengar till personal för att ta ytterligare kliv. Nämnden har ju faktiskt minskat antalet personal. Det var sammanfattningsvis en tämligen övergripande och allmän redogörelse.
Barn- och utbildningsnämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) fortsatte med att prata om “kärnan” i nämndens verksamhet (3.33,45):
“och inte prata runt omkring bara.”
Henriksson pratade om spännvidden rent kunskapsmässigt bland elever i samma klassrum och att pedagogerna var tvungna att hantera detta. Han pratade om vikten av behöriga lärare och att det saknades i en del klassrum idag.
Gunnar Henriksson tyckte att alla ledamöter var överens om hur viktigt det var med skolan. Han redogjorde vidare för en del statistik kring meritvärden, behörigheten till gymnasiet, andel som har godkända betyg i alla ämnen etc och menade att Vänersborg har en bit kvar att gå. Vägen dit, menade Henriksson, var tryggheten i klassrummen.
Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade liksom Bo Carlsson (C) ganska allmänt om skolan och det var kanske inte riktigt det kvällens debatt om budget borde ha handlat om. Både de styrande partierna, S+C+KD+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L, ansåg att barn- och utbildningsnämnden bara skulle få ett tillskott för den ökade hyran till Holmängenskolan (4,9 milj kr), 1 milj kr till att utarbeta ett handlingsprogram för förebyggande arbete för barn och unga och 1 milj till “kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet”. 
Dessa begränsade anslag innebär att BUN måste minska kostnaderna med 10,4 milj nästa år. Det motsvarar 16 lärartjänster… Det borde ju rimligen ha varit detta som de båda ordförandena talade om. Det gjorde de inte. Och det är ju egentligen ganska anmärkningsvärt. Det räcker ju inte med ord. Det avgörande är naturligtvis att orden leder till handling, i det här fallet till att förskola och skola får de resurser de behöver för att klara sitt uppdrag på det sätt som riksdag och regering har formulerat det.
BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade ha en helt annan syn på förskolans och skolans budget… Hon började sitt anförande (3.40,35):
“Ibland kan det vara bra att man tar ett steg bakåt…”
Det var viktigt tyckte Christin Slättmyr, och jämförde sedan årets mål- och resursplan, dvs den för 2025, med den som togs 2021. Hon menade att det var fler barn och elever 2021 i både förskola (65 barn), fritidshem (200 barn) och F-9 (200 elever) än det kommer att vara 2025. Det är dock 26 elever fler i anpassad grundskola (fd Grundsär). Slättmyr sammanfattade:
“Det finns mer pengar per barn och per elev ute i vår verksamhet idag.”
Och därför så:
“har vi bättre kvalitet för våra barn och elever.”
Förskolan, fritidshemmen och grundskolan i Vänersborgs kommun, fortsatte Slättmyr, har mer pengar idag jämfört med genomsnittet för liknande kommuner i riket än Vänersborg hade 2019(!), trots att förskola och fritidshem fortfarande ligger efter. Vänersborg ligger med andra ord inte lika långt efter längre. 
Och grundskolan har faktiskt idag till och med 25 milj kr mer än snittet för jämförbara kommuner. Då nämnde inte Christin Slättmyr (S) att den nationella statistiken inte tar någon hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknades kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr.
Hur som helst, slutsatsen av 1:e vice ordförande Slättmyrs (S) anförande torde vara att det har satsats väldigt mycket på förskola och grundskola i Vänersborgs kommun de senaste åren. Och vad jag förstår så åtminstone antyder BUN:s 1:e vice ordförande att det är bra att de styrande partierna (S+C+KD+MP) inte satsar mer pengar på förskolan och grundskolan nästa år… Det var ett mycket märkligt inlägg av en ledamot och tillika ordförande i BUN.
Vänsterpartiet vill satsa 10 milj kr mer på förskolan och grundskolan 2025. Orsaken är att nämnden skulle tvingas spara 10,4 milj kr 2025 om de styrandes, eller M+L:s, budgetförslag blev verklighet. Det motsvarar 16 lärartjänster. Jag citerade nämndens sammanfattning av konsekvensen av budgetförslaget från de styrande:
“En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. Besparingen bedöms innebära försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg, menade jag vidare, om detta blev verklighet. Det finns behov av legitimerade lärare och med tanke på den utveckling med utanförskap, psykisk ohälsa, ökade klyftor, kriminalitet etc så är förskola och skola oerhört centrala. Det är också viktigt att undvika ytterligare besparingar och eventuella uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i kommunens skolor inför det läsår som nyss har avslutats.
Jag tog upp att färre lärare och annan skolpersonal också drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. I slutändan drabbar det eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag. De inriktningsmål, målsättningar och ambitioner och andra skrivningar i olika politiska dokument måste följas av handling, av verkstad. Det får inte stanna vid ord på papper, då blir inriktningsmål och texter i budgetförslag betydelselösa.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Det går inte ta igen ett förlorat år i förskola eller grundskola.
Även Göran Nilsson (SD) betonade förskolans och skolans viktiga betydelse. Nilsson pratade dock en del om den svenska skolan i allmänhet, om ordning och reda osv som kanske inte direkt hade med budgeten i Vänersborg att göra. SD ville i varje fall satsa 6 milj kr extra på BUN. Göran Svensson i Medborgarpartiet efterlyste verkstad och inte bara ord. MBP ville liksom Vänsterpartiet satsa ytterligare 10 milj kr på BUN.
Ordförande Bo Carlsson (C) begärde ordet. Han talade om vikten av att minska sjuktalen i barn- och utbildningsförvaltningen. Sedan kommenterade Carlsson anförandet av sin ordförandekollega Christin Slättmyr (S). Han såg sig nog tvungen till det… Carlsson framhävde att nämndens kringkostnader hade ökat under åren. Man kunde inte bara se till barn- och elevantalet… Där fortsatte jag i ett anförande direkt efter och tog skolskjutsar och skolmåltider som exempel. Dessutom ökade antalet elever i behov av alla sorters stöd varje år. Jag passade också på att läsa upp fackförbundens, på skolans område, yttrande över budgetförslaget från de styrande partierna. Facken ställde sig oeniga till förslaget. Personalorganisationerna avslutade yttrandet:
“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”
(Det går att läsa mer om fackförbundens yttrande i inlägget “BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.)
I mitt avslutande anförande redovisade jag några av BUN:s “resultat”:
- Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram var 2023 83,2%. 2024 är siffran (före lovskola) 82,5%. Det är alltså en minskning.
- Elever i åk 9 med godkänt betyg i alla ämnen är 68,8%. Det betyder att ungefär 1/3 av alla elever har F, underkänt, i minst ett ämne.
- Medelmeritvärdet i åk 9 är 213 poäng. Förra året var siffran för Västra Götaland 223,9 poäng och riket 228,5.
- Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Enligt preliminära siffror för 2024 är siffran 15,9%, dvs ungefär var 6:e elev i högstadiet.
- Andelen barn inskrivna i förskolan var i april 2024 88,9%. Det är en minskning de senaste månaderna från tidigare 90%.
Nämnden står inför stora utmaningar…
BUN:s ordförande Bo Carlsson (S) avslutade diskussionen:
“Utbildningen, det är nyckeln till framgång och resten av livet.”
Carlssons slutord är också en bra avslutning på detta blogginlägg. Det är dock viktigt att notera att budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP, också blev kommunfullmäktiges beslut. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden ska spara 10,4 milj kr nästa år – och det motsvarar 16 lärartjänster…
==
Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:
- ”KF-beslutet om budget 2025 (1)” – 20 juni 2024
- ”KF-beslutet om budget 2025 (2)” – 23 juni 2024
- ”KF-beslutet om budget 2025 (3)” – 25 juni 2024
- ”KF-beslutet om budget 2025 (4)” – 27 juni 2024
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer