Arkiv
Reaktioner på mina senaste bloggar
Ibland händer det att jag vill stanna upp lite och samla ihop de kommentarer, reaktioner och funderingar som jag har fått efter mina bloggar. Idag är ett sådant tillfälle.
Som när jag efter min årliga utgjutelse över fiskmåsarnas ankomst till taken i Nordstan (se ”Påskdagen 2016”) får se en liten notis i TTELA om att Ronneby kommun också har drabbats av fiskmåsinvasion.
I Ronneby tar kommunen, till skillnad från Vänersborg, det hela på allvar – och planerar att bygga speciella torn för berguvar. Det är en metod som har provats med framgång i England. Berguvarna ska lockas att flytta in i tornen, som placeras i centrala delar. Sedan ska ugglorna jaga fiskmåsar och förhoppningsvis hålla nere antalet…
Det vore kanske något att ta efter i Vänersborg?
Bloggen om föreningsbidrag (”Olika falla ödets lotter – bidrag till föreningar”) gav en del reaktioner. Många reagerade på kommunens beslut att inte ställa upp någon ”baja-maja” för pensionärerna vid boule-planen på Sjövallen. Folk reagerade på att kommunen inte ser värdet i att pensionärer aktiverar sig och bedriver friskvård på egen hand. Men man ska tydligen inte bli gammal i Vänersborg, som en läsare uttryckte sig. Flera tyckte för övrigt att kommunen borde bygga riktiga toaletter vid Sjövallen.
En person som är aktiv i Vänersborgs FK reagerade på att vissa föreningar får bidrag men inte andra. VFK ansökte förra året om 10.000 kr i marknadsföringsbidrag. Klubben ordnar ju som bekant fotbollscuper i Vänersborg, 5 helger i september och oktober, där massor av lag deltar. Enligt uppgift så genererar cuperna ca 5.200 gästnätter. VFK fick avslag på sin ansökan.
Och jag blir fortfarande inte klok på vilka principer kommunen har när den delar ut marknadsföringsbidrag och andra bidrag. VFK:s ansökan var kanske riktad till fel ”instans”…?
Naturligtvis har bloggarna om Vänersborgs kommun och Microsoft föranlett flest reaktioner. (Se ”Kommunen och Microsoft, del 1” och ”Kommunen och Microsoft, del 2”.) Men eftersom det är ett känsligt ämne, särskilt om man arbetar i kommunhuset, har jag fått de flesta 
privat.
Allihop som på ett eller annat sätt har hört av sig anser att det inte är lämpligt med sådana här kopplingar mellan kommunen och ett företag. Och rent allmänt tycker många också att man som anställd aldrig ska agera så att frågan om jäv överhuvudtaget uppstår.
Fast visst kan gränsdragningen vara svår ibland.
Men lite ”nyheter” måste jag väl leverera också i denna blogg…
Igår berättade jag att kommunen betalade IT-strategens resa och uppehälle till Microsoft Ignite i Chicago förra året. Idag kan jag, efter uppgifter från ”kommunhuset”, komplettera med att kommunen gjorde detsamma med strategens resa till NIC-konferensen i Oslo, också förra året. Detta event var dock inte arrangerat av Microsoft. Men som IT-strategen själv skrev i en artikel från konferensen i IDG-tidningen Techworld (se här):
”… schemat har en tydlig Microsoft-prägel … Ämnena är visserligen ofta kopplade till tjänster och produkter med Microsoftanknytning…”
En av de stora frågorna på konferensen var:
”När servrarna och tjänster har flyttat till molnet, vad ska då it-avdelningen syssla med?”
Och naturligtvis måste det vara en viktig fråga för Vänersborgs kommun att få svar på…
Till sist en liten kommentar kring Lena Eckerbom Wendels (M) fråga till Marie Dahlin (S). 
(Se ”Kommunen och Microsoft, del 1”.)
I kommunens diarium återfanns igår (torsdag 31 mars) en skrivelse från Marie Dahlin (S). Dahlin har gett ett uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen om att göra en utredning angående surfplattorna. Hon skriver:
”… finns det anledning att utreda om den digitala nämndsadministrationen har effektiviserat informationshanteringen på det sätt som var tänkt. Utredningen ska särskilt beakta huruvida:
- investeringen finansierats i planerad utsträckning av upphörande av pappershantering
- de förtroendevalda kan läsa, notera i och spara sammanträdeshandlingar”
Marie Dahlin (S) ser därmed ut som hon har hörsammat det krav som Eckerbom Wendel ställde i sitt brev. Men jag blir inte riktigt klok på dateringen…
Marie Dahlins uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen är daterat den 21 mars. Men Eckerbom Wendels brev är daterat till dagen efter, den 22 mars. (Då det också diariefördes.) ”Svarade” Marie Dahlin på Eckerbom Wendels begäran redan dagen innan Eckerbom Wendel skrev den? Och tar det verkligen 10 dagar att diarieföra Marie Dahlins uppdrag?
Eller är det slumpens skördar? Det vore i så fall inte första gången som slumpen spelar ett spratt i kommunhuset…
Utredningen ska för övrigt vara klar och presenteras den 24 augusti.
Olika falla ödets lotter – bidrag till föreningar
Olika falla ödets lotter.
Den slutsatsen kan man kanske dra efter att ha tagit del av kommunens diarium under den senaste månaden. Jag gör ju det ibland, tar en liten koll i diariet alltså. Det är tämligen intressant att botanisera bland alla de handlingar som tjänstemän, politiker och allmänheten ”lämnar efter sig”. Allt som händer i en kommun ska ju diarieföras och göras offentligt.
Många organisationer och föreningar söker bidrag av kommunen. Och det har de naturligtvis all rätt att göra, särskilt som det finns en förening i kommunen som relativt sett får väldigt mycket pengar. Då vill naturligtvis andra föreningar få, med Bibelns ord i dessa påsktider, åtminstone några smulor från herrarnas bord (Matt 15:27).
Hur de ansvariga på kommunen sedan resonerar och vilka principer de använder när de beslutar om vilka som ska få bidrag eller inte, det blir jag aldrig riktigt klok på…
Blåsut Vänersborg Bandyklubb (BBK) skrev till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) och begärde 70.000 kr i marknadsföringsbidrag. BBK ansåg att bandyklubben spred:
”ett gott idrottsligt rykte om staden”
Och det gör BBK säkert. Dessutom står det ”VANERSBORG.SE” på matchbyxorna.
Marie Dahlin (S) beslutade att Blåsut Vänersborg Bandyklubb ska få 40.000 kr.
Vänersborgs Zontaklubb adresserade istället sitt brev till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S).
Zontaklubben skrev:
”… skulle uppskatta mycket att få ett bidrag från kommunen till firandet av vårt kommande jubileum.”
Zonta i Vänersborg firar 60 år och ska ha det lite festligt. Det specificerades inte vad eventuella kommunala pengar skulle användas till, kanske till en stadsvandring med museichef Peter Johansson eller till jubileumssupén på Lagergrenska huset. (Båda aktiviteterna ingår i programmet.)
Ljunggren var på gott humör och anslog 10.000 kr till jubileumsfirandet.
Under tiden kämpar Boulealliansen i Vänersborg med tjänstemän på samhällsbyggnadsförvaltningen…
Boulealliansen spelar under sommarhalvåret boule på Sjövallen. Klubben beräknar att mellan 120-130 personer är aktiva varje vecka. Och det handlar huvudsakligen om pensionärer, varav en ansenlig mängd är över 80 år.
Nu är det så att även pensionärer behöver gå på toa ibland… Kanske till och med lite oftare än andra…
Under åren mellan 2009 och 2014 satte kommunen ut en ”baja-maja” vid Sjövallen. Men år 2015 togs denna ”bajamaja” bort. Kommunen hänvisade istället till den utrustning som fanns placerad vid Länsan.
Boulealliansen skriver:
”… avståndet blev för långt mellan boulebanorna och Länsan. … Många … har dessutom diverse kroppsliga begränsningar och varken kan eller hinner att ta sig till kommunens anläggning vid Länsan.”
Eftersom avståndet medförde att flera då avstod från boulespel bekostade föreningen själv en ”bajamaja” – som ställdes upp vid boulebanorna. Hyran och skötseln från maj till september kostade föreningen ca 7.500 kr. En kostnad som Boulealliansens budget emellertid inte kan klara av i längden…
Nu har kommunen dessutom tänkt att flytta boulebanorna till andra änden av Sjövallen, vilket skulle öka avståndet till Länsan med ytterligare 100 meter, enkel väg.
Boulealliansens brev till kommunen slutar:
”Vi tycker att det är rimligt att kommunen tar på sig kostnaden för att ställa upp en Baja-Maja i anslutning till banorna.”
Det handlar alltså om högst 7.500 kr… En billig peng för ökad friskvård bland våra pensionärer. Kan man väl tycka…?
Det är svårt att upptäcka några bakomliggande principer för hur kommunala bidrag delas ut och fördelas i Vänersborg. Den enda princip som jag möjligtvis kan hitta är att det gäller att ställa sin ansökan till rätt person…
Till sist tycker jag att det, återigen, är dags att damma av kommunens vision:
BUN (9/11): Öppna fritids mm
Det var inte bara Nattugglans nedläggning och flytt till Vänerparken eller de juridiska spetsfundigheterna kring kommunallagen eller i vilken grad nämnden skulle öppna sina sammanträden för allmänheten som ventilerades på det senaste sammanträdet med Barn- och Utbildningsnämnden. Nämnden fick också en så kallad verksamhetsuppföljning.
Nämnden informerades om kunskapsresultaten för de som slutade åk 9 i våras. Niornas slutbetyg är ju typ ett slutbetyg också för nämndens verksamhet.
Det var ganska positiva siffror som presenterades. Medelmeritvärdet hade ökat en del i kommunen som helhet. Och faktiskt mest på den skola där resultaten har varit mindre bra de senaste åren. Jag tänker på Dalboskolan. Och det är ju roligt, även om man kanske ska hålla i minnet att det är förhållandevis få elever på Dalbo och små förändringar kan få ett stort genomslag på siffrorna. Men det tycks onekligen gå åt rätt håll.
Medelmeritvärdet ökar inte bara i Vänersborgs skolor, det ökar i hela landet. Detta samtidigt som Sveriges resultat i internationell jämförelse blir allt sämre. En motsägelse som Skolverket måste få ett ordentligt svar på.
Det var också en ökning av andelen elever i Vänersborg som fick betyg i alla ämnen. Och det är också glädjande. Även om Vänersborg fortfarande ligger under hela rikets resultat.
Men nämnden fick också reda på att den står inför en del utmaningar. Så tycks kommunens skolor inte kunna fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag fullt ut. Siffrorna visar att det finns en mycket stor skillnad i kunskapsresultat mellan elever som har föräldrar med hög utbildningsbakgrund och de elever som inte har det. Ju längre utbildning föräldrarna har, ju bättre resultat får barnen. Utbildningsbakgrunden slår igenom på alla håll och är en betydligt viktigare faktor för elevers framgångar i skolan än om elevernas föräldrar t ex är födda utomlands. Det tycks för övrigt vara så i hela riket.
Det är en central fråga, egentligen för hela landet, hur skolorna ska kunna kompensera för föräldrars utbildningsbakgrund. En annan utmaning är hur man ska kunna lyfta pojkarna. Pojkarna har nämligen generellt betydligt sämre resultat än flickorna.
Förvaltningschef Javette avrundade diskussionen med att ställa frågan:
”Hur tänker huvudmannen för att lyfta utvecklingen?”
Och den frågan bör nog vi ledamöter fundera över både en och två gånger.
Grundskolan i all ära, men den stora förändringen kommer att äga rum i nämndens verksamhetsområde ”skolbarnsomsorgen för elever i årskurs 4-6”.
Det handlar om fritids.
Dock beslutades inget i måndags. Ordförande Mats Andersson (C) hade klokt nog skjutit upp beslutet en månad till nästa BUN-sammanträde. Så i måndags fick nämnden i lugn och ro information, tillfälle att ställa frågor och diskutera. Dessutom ville ordförande Andersson hinna med ett dialogmöte mellan ordförandena i föräldraföreningarna och förvaltningen om förslaget. Jag frågade om inte politikerna i nämnden fick delta, men det hade inte ordförande tänkt sig… Vilket var tråkigt. Det tyckte Anderssons partikamrat Marianne Karlsson också, fast på Facebook. Efter mötet. Inte på sammanträdet.
Tanken är att Vänersborg ska införa ”öppna fritids” för barn i åldrarna 10-13 år. Det är för övrigt helt i överensstämmelse med Skollagen (14 kap 7 §). Naturligtvis.
”Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem.”
Fritids som vi har lärt känna det genom åren kommer alltså att försvinna. Det ska istället bli en öppen fritidsverksamhet. Barn i de aktuella åldrarna kan komma till fritids om de vill och när de vill och i den utsträckning de vill. Dock inte på mornarna, då kommer inte fritids att vara öppet. Det finns dock tankar på att servera ”öppen frukost”. För övrigt kommer mellanmål att serveras efter skoltid.
Märk väl att den traditionella fritidsverksamheten kommer att finnas kvar för elever i behov av olika former av särskilt stöd.
På fritids kommer personal att jobba som tidigare var på de ”vanliga” fritidshemmen.
Kommunen (=huvudmannen) har inget ansvar för transporten till fritids, vilket för övrigt huvudmannen inte har idag heller. Utbudspunkterna, dvs lokalerna där den öppna fritidsverksamheten ska inrymmas, ska ligga centralt så att de lätt kan nås. Vilka ställen det blir är i nu-läget inte bestämt, men förvaltningen tittar på t ex Ungdomshuset och Sportcentrum, Fyrkanten i Vargön, Frändefors IF:s lokaler och idrottshallen eller Sörgården i Brålanda, men även på andra lokaler. Här kan kanske fler ställen bli aktuella, kanske har också föräldrarna förslag.
Jag hörde redan en mor som undrade varför inte Mariedalsskolan skulle kunna vara en utbudspunkt, eftersom skolan är kommunens största skola. Och då tänkte jag att det var ingen dum idé – ur integrationssynpunkt…
När det gäller ansvarsfrågan, för barnen på ett öppet fritids, är jag inte riktigt säker på hur det kommer att se ut. Jag antar emellertid att ansvaret kommer att ligga på föräldrarna, eftersom verksamheten är helt frivillig. Vissa kommuner tar ut en avgift (typ 100 kr per termin) för den öppna verksamheten och då kan närvarokontroll ingå. Men det är ännu inte bestämt hur Vänersborg ska göra.
Kommunen har redan börjat höra sig för hos olika föreningar efter intresse att bedriva verksamhet i anslutning till utbudspunkterna. Och det tycks som om många föreningar, t ex idrottsklubbar, är intresserade av att medverka. Kanske även kultur- och fritidsnämnden kan delta på ett hörn.
Barn- och utbildningsnämnden är fortfarande huvudman för verksamheten, vilket betyder att de öppna fritidshemmen ska jobba enligt LGR11, dvs läroplanen. Det betyder också att nämnden måste utöva tillsyn över den verksamhet som de olika föreningarna, som vill delta i verksamheten, bedriver.
Bakgrunden till den föreslagna förändringen av fritidshemmen är ekonomisk. Nämnden ”behöver” spara, och det är inget att hymla med. BUN beräknas göra en årlig besparing på 4 milj kr. (Från en kostnad på 10,3 milj till ca 6,3 milj.) En del av besparingen blir från den enskilda pedagogiska omsorgen, som inte kan bedriva sin verksamhet på samma sätt som tidigare – med de stora utgifter detta har inneburit för kommunen. Och faktiskt, minskade möjligheter till integration.
Det finns också andra faktorer som talar för att införa öppna fritids.
Som det är nu är väldigt många barn inskrivna på fritids. Dock så är det förhållandevis många som inte utnyttjar sina platser, eller kommer väldigt sporadiskt. Det blir både dyrt och svårplanerat för kommunen. Kommunens föreningar har också uttryckt att det är svårt att rekrytera nya ungdomar till sina verksamheter på grund av fritidshemmens ”konstruktion”. Barnen deltar helt enkelt i mindre omfattning i föreningarnas fritidsaktiviteter. Öppna fritids skulle kunna ändra på det.
Och till sist, öppna fritids skulle hjälpa de arbetslösa. Som det är nu har inte dessa föräldrar rätt till fritidsplatser.
Vi får se vad föräldrar, barn och inte minst de andra partierna säger om förslaget att införa öppna fritids. Själv måste jag säga att jag känner mig ”försiktigt positiv”.
KoF (2): Föreningar
Jag har som sagt bläddrat lite i Kultur- och Fritidsnämndens diarium (se ”KoF (1): Baden”). Trots att nämnden hade sammanträde igår – ett sammanträde som jag för övrigt inte vet så mycket om.
Fast sammanträdet avlöpte nog väl. Ordförande Marika Isetorp (MP) skriver på sin Facebooksida:
”I dag var det min första dag med nämnden där jag är ordförande. Klubban passade mig som handen i handsken och jag trivdes som fisken i vattnet. Alla var så trevliga.”
Isetorp använder ett bildspråk som inte ligger långt efter UA:s i TTELA…
Diariet var det ja. I diariet finns fler handlingar än bara de som rör ekonomi och bad.
Vänersborgs IF har skickat in två mail till Kultur- och Fritidsnämnden. (VIF uttalas förresten ”v f” av infödda vänersborgare, inte ”viff”.) I det ena vill VIF reglera skulden för Boteredsvallen. Det handlar om byggnationen av omklädningsrum.
VIF vill reglera skulden på 10 år, dvs den tid som VIF äger nyttjanderätt till Boteredsvallen. Kommunen har dock, vad jag ser, fortfarande inte svarat på VIF:s önskemål.
Kanske tog Kultur- och Fritidsnämnden upp ärendet på sitt sammanträde. Det fanns nämligen ett ärende som hette ”gällande hyreskontrakt för lokaler/anläggningar inom Kultur och fritid”.
Det andra mailet från VIF tar upp den hyreshöjning på planer med i genomsnitt 15% som Barn- och Ungdomsnämnden beslutade i april förra året. För övrigt ett beslut som jag själv (tyvärr?) var med om att fatta.
VIF anser att hyreshöjningen:
”på ett radikalt sätt kan komma att påverka/skada föreningens verksamhet.”
Vänersborgs IF önskar få till stånd ett möte/en dialog om detta beslut, gärna med politiker närvarande.
Jag förstår att VIF och andra idrottsföreningar får det svårt med de ökade kostnaderna. Även om planhyrorna inte har höjts på länge (innan årets höjning) och kanske egentligen inte är särskilt höga. Men ökade kostnader betyder att föreningarna måste få in större intäkter – och det är inte särskilt lätt i dagens läge. Höjda medlemsavgifter skulle slå på barn, ungdomar och familjer som kanske redan befinner sig i utsatta ekonomiska lägen.
Kultur- och Fritidsnämnden skulle på sitt sammanträde besluta om ”regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun”, ”regelverk för föreningsbidrag- anläggningsstöd, motionsspår och projekt” och dessutom ”regelverk för sociala-, pensionärs-, och handikappföreningar”. Kanske diskuterades frågan om hyreshöjningarna, kanske inte. Men jag tror nästan det…
Kanske vore det läge att kommunen gjorde en liten omprioritering av sina intäkter och utgifter…? Och prioriterade föreningsverksamheten. Vi får snart se vad protokollet från nämndmötet säger.
Vi får inte glömma att föreningarna i kommunen gör en i det närmaste ovärderlig insats för kommunens barn och ungdomar.
Dessutom har Vänersborgs eminenta hockeyklubb, Vänersborgs HC (=VHC, uttalas ”vhc”) inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen den 13 januari. Inte Kultur- och Fritidsnämnden alltså.
VHC undrar helt enkelt vad som har hänt:
”med vår ansökan som vi skickade till kommunstyrelsen den 16 oktober förra året.”
Ingen från kommunen har svarat på en ansökan från VHC som handlade om att klubben sökte ett marknadsföringsstöd på 100.000 kr per år under 2015, 2016 och 2017.
Det marknadsföringsstöd på 125.000 kr som IFK Vänersborg har fått av kommunen denna säsong har beviljats av kommunstyrelsens ordförande. (Och som kan bli hela 185.000 kr om IFK blir svenska mästare.) Det är därför, antar jag, som VHC har ställt skrivelsen till kommunstyrelsen och inte till Kultur- och Fritidsnämnden.
Vänersborgs HC skriver i sin ansökan att ”Vänersborgs Cup”, som turneringarna kallas från och med i år, att klubben arrangerar ungdomsturneringar 7 helger i rad och att dessa turneringar beräknas generera 5.000 gästnätter på hotellen i kommunen.
VHC skriver vidare:
”VHC är en av landets absolut största arrangörer av turneringar (cuper) och det blir nu den 34:e årgången av dessa. Under de tidigare 33 åren har minst 100.000-150.000 personer gästat Vänersborg som spelare, ledare, anhöriga och supporters. Våra arrangemang har satt Vänersborg på idrottskartan.”
Och det kan man bara instämma i. Som gammal hockeyförälder vet jag hur många människor som besöker Vänersborg under cuperna och vilken stor betydelse dessa har i hockey-Sverige.
Kommunen har för övrigt genom åren betalat ut marknadsföringsstöd även till andra klubbar än IFK Vänersborg, t ex till VW Airheads för VWänerträffen, till Vänersborgs Rugbyklubb, till Onsjö Golfklubb och till Blåsut/Vänersborg Bandyklubb. Och med tanke på det så vore det väl konstigt om inte också Vänersborgs Hockey Club kunde få ett marknadsföringsstöd…
Men vi får se hur det går med VHC:s ansökan. Det minsta klubben kan begära är väl i varje fall att den får ett svar på sin ansökan.
Inte heller Vänersborgs SK (=skidklubben) har fått svar från kommunen. Enligt gårdagens TTELA (26/1) skickade klubben i början av december ett brev till kommunen där VSK bad om hjälp.
I brevet stod det:
”Sedan några decennier tillbaka har Vänersborgs SK svarat för drift och underhåll av elljusspåret. Föreningen äger stolpar, ledningar och armatur. Föreningen får inga bidrag till drift och underhåll.”
Men som Alfredsson och Nilson från kommunen helt riktigt säger i TTELA, så finns det pengar att söka för just detta. I Barn- och Ungdomsnämndens beslut från i april står det:
”Om minst 2 km av löpar-/skidspåret är belyst och utrustat är med timerinställd belysning eller motsvarande kan föreningen ansöka om ett extra bidrag om 10.000 kr.”
Det står också:
”Det totala bidraget som efter ansökan kan utbetalas till en förening som tillhandahåller motionsanläggning med elbelysta spår blir maximalt 30.000 kr/år.”
Jag vet faktiskt inte riktigt när det blir fråga om 10.000 kr eller 30.000 kr, men enligt Nilson så kan VSK erhålla 30.000 kr från kommunen. Och Nilson brukar veta vad han pratar om.
Men… Enligt VSK:s ordförande handlar det om att alla lampor och stolpar behöver bytas ut. Och då pratar vi helt andra pengar – vi pratar om ca 250.000 kr… Och 250.000 kr är mycket pengar.
Jag kan inte erinra mig att VSK har hört av sig tidigare om denna investering. Och därför finns inte heller, som Alfredsson mycket riktigt påpekar i TTELA, några 250.000 reserverade i någon budget. (Det kanske det i och för sig inte hade gjort ändå…)
En sådan här kommunal investering måste naturligtvis vägas mot andra kommunala behov. Och behoven inom Kultur- och Fritidsnämnden är stora…
Men visst skulle VSK i varje fall ha fått ett svar på sin ansökan.
Det ska bli intressant att läsa protokollet från Kultur- och Fritidsnämnden när det kommer.
Konstgräs i Brålanda?
Det är väl ingen överraskning eller hemlighet att en väldigt stor del av de skattepengar som betalas in till kommunen varje år går till verksamheter i Vänersborgs tätort. Invånare i Vargön, Frändefors, Brålanda och på landsbygden betalar helt enkelt mer i skatter och avgifter till kommunen än de ”får tillbaka”. Särskilt tydligt märks detta på fritidsområdet. Miljoner och åter miljoner går till idrottscentrum i centralorten, där Arena Vänersborg ensam slukar omkring 25 milj kr årligen – allt medan anläggningarna utanför centrum till stor del åsidosätts. Friidrottsanläggningen på Frendevi i Frändefors är t ex i stort behov av upprustning (se här).
Brålanda är en tätort i Vänersborgs kommun, ca 27 km norr om Arena Vänersborg. I Brålanda bor det ungefär 1.400 invånare. Här finns det en välskött anläggning med idrottshall, utomhusbad och fotbollsplaner – endast ett stenkast från låg- och mellanstadieskolan.
I Brålanda har fotboll alltid varit en stor sport. Många av traktens ungdomar har genom åren varit aktiva i Brålanda IF. Det gäller också tjejer, som dessutom har varit mycket framgångsrika. Just nu spelar A-damlaget i div 2.
Sörbyvallen är Brålanda IF:s hemmaplan. Det är en anläggning med flera gräsplaner samt en grusplan. Många ideella krafter ställer upp för att hålla anläggningen i ordning.
Det finns dock ett stort problem – träningsmöjligheter på vintertid och tidig vår. Som det är nu hänvisas lagen, inte bara i Brålanda utan i hela Vänersborg, till konstgräsplanen på Vänersvallen. Här är det ett oerhört tryck och det är svårt med träningstider. Dessutom blir det ganska långt att åka för just brålandaborna.
I en skrivelse som kom Barn- och Ungdomsnämnden tillhanda i början på juni skriver ordförande i Brålanda IF:
”Vi yrkar att Barn- och Ungdomsnämnden utreder möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.”
En konstgräsplan i Brålanda?
Ordförande skriver vidare:
”I en tid då ungdomar blir allt mer stillasittande så behövs tidsenliga, attraktiva förutsättningar för att locka till fysisk aktivitet. Detta skulle medföra ökad rekrytering av ungdomar för föreningslivet i Brålanda. Brålanda IF:s ungdomsverksamhet skulle sannolikt få en högre intensitet och bli ännu bredare.”
En konstgräsplan i Brålanda skulle också innebära ett minskat tryck på Vänersvallen – till fromma för resten av klubbarna i kommunen. Konstgräsplanen skulle även frigöra tider och därmed skapa möjligheter för andra aktiviteter i idrottshallen i Brålanda. Dessutom skulle planen kunna användas av förskolan och skolan.
Det är väl ingen tvekan om att en konstgräsplan skulle innebära ett stort lyft.
I skrivelsen föreslås det att en konstgräsplan anläggs på den befintliga grusplanen. Kostnaderna skulle i sammanhanget bli ganska små. Grusplanen är nämligen relativt väl förberedd. Det skulle kanske bara behövas toppning och ett staket runt om. Det kan handla om en kostnad på bara 2-3 milj kr. Och det innebär att det inte blir många hundra tusen per år.
Det är en i sammanhanget liten ekonomisk satsning från kommunen, men den skulle få en stor betydelse för Brålandabygden.
Jag tycker att det är självklart att kravet från Brålanda IF ska tillmötesgås – en utredning bör tillsättas snarast för att utreda möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.
Inför BUN (2): Kommunens föreningar. Och IFK.
På måndag har alltså Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde. På nämndens bord ligger en utredning/rapport om föreningsbidrag, idrottsföreningars anläggningar samt föreningssamverkan. Jag tänkte att ge en kort sammanfattning av denna.
Utredningen slår fast, och jag håller med, att ett rikt och levande föreningsliv är av största betydelse för barnen och ungdomarna i Vänersborg. Det ger bland annat ungdomarna (citerat ur utredningen):
”meningsfull sysselsättning, social träning och social fostran.”
Föreningslivet är, som vi alla vet, beroende av att det finns många frivilliga krafter som ställer upp och arbetar ideellt. Kommunen bör vara, och är, oerhört tacksam för alla dessa frivilliga krafter. Enligt beräkningar från Västergötlands Idrottsförbund motsvarar arbetsinsatserna i 
Vänersborg cirka 58 miljoner kronor varje år. Förutom arbetsinsatserna får medlemmarna i föreningarna betala medlemsavgifter. Dessutom så skaffar medlemmarna inkomster genom lotterier, loppmarknader osv, dvs ännu mer ideellt arbete.
Kommunen stödjer föreningarna genom bidrag och anläggningar. Det är utredningens syfte att kartlägga det stöd som föreningarna får i form av bidrag och subventioner. Tanken är att hela systemet ska vara (bli) rättvist och enkelt. Det ska också bli lättare att ta fram statistik av olika slag.
Det viktigaste syftet för kommunen med föreningsbidragen är:
”att främja aktivitet bland barn och ungdomar.”
Utredningen föreslår (citerat från utredningen):
”… behöver Vänersborgs kommun se över villkoren för aktivitetsbidrag. I stället för att premiera aktiviteter/sammankomster bör systemet bygga på premiering av antal deltagare.”
Utredningen anser att samma principer som gäller för det statliga lokala aktivitetsstödet också bör gälla för kommunen. Utredningen anser också:
”… att grundbidrag och administrationsbidrag tas bort, men att det viktiga startbidraget behålls.”
Det kommer att bli ekonomiska förändringar för en del föreningar – vissa kommer att få mer pengar än tidigare, andra mindre. För merparten av föreningarna, säger utredningen, kommer skillnaderna att bli små eller inga.
Utöver bidragen stöder kommunen också föreningarna genom att föreningarnas hyra av kommunens anläggningar subventioneras när de används för verksamhet med barn och ungdomar. Föreningarna får, enligt utredningen, en rabatt på mellan 60 och 90 procent.
Det här ger upphov till en del missnöje bland föreningarna. Föreningar tycker att kommunen inte behandlar alla lika. Vissa lokaler är slitna och nedgångna medan andra är nyrenoverade och på topp. Utredarna menar dock att det är omöjligt att alla anläggningar ska ha en lika hög standard och att det är kommunens ekonomi som sätter gränserna.
En annan orättvisa är att de föreningar som har egna anläggningar eller hyr av någon annan än kommunen inte får ta del av dessa kommunala hyressubventioner. Den här orättvisan ser utredningen. Utredningen drar följande slutsats:
”Det finns behov av att kunna ge anläggningsstöd till föreningar som har egna anläggningar eller som hyr av annan hyresvärd än Vänersborgs kommun. Även det stödet bör kopplas till en premiering av antal deltagare och det bör knytas till prisbasbeloppet.”
Barn- och Ungdomsnämnden föreslås att lägga utredningen till handlingarna och ge förvaltningen uppdrag att utarbeta förslag till ett nytt regelverk för fördelning av föreningsbidrag. Det är väl nu det ”riktiga arbetet” för förvaltningen börjar. Den liggande utredningen ger, så att säga, bara bakgrunden och förutsättningarna för det vidare jobbet.
Det finns många synpunkter på kommunens förhållande till föreningarna och till dess anläggningar. Källan till mycket av missnöjet finner vi i Arena Vänersborg och IFK Vänersborg. De nämns inte i utredningen.
300 miljonersbygget Arena Vänersborg har lagt en tung hand över alla andra kommunala anläggningar och lokaler, dvs det finns inga pengar över till något annat. Många föreningar blev lovade både det ena och andra i samband med arenabygget, det var nya löparbanor här, det var konstgräs där, och så vidare. Löften som sedan inte uppfylldes, eftersom pengarna var slut. Flera är ordentligt ”sura” över arenan och vad den har 
ställt till med. Många anläggningar och lokaler är t ex i stort behov av uppfräschningar och renoveringar. Senast läste vi i TTELA om Idrottshuset.
Kommunen måste ta tag i gökungen arenan. Vänsterpartiet har lagt en del förslag, allt från att ta bort isen och lägga konstgräs, till att bjuda ut den till försäljning.
Den styrande mini-alliansen med moderaterna i spetsen, som antagligen kan tacka arenabygget för sin valseger (många vänersborgare trodde nog att moderaterna snabbt skulle ta sig an arenafrågan), gör ingenting. Mini-alliansen visar på en sällan skådad handlingsförlamning. Allt den har gjort är att flytta över ansvaret för arenan från Barn- och Ungdomsnämnden till Samhällsbyggnadsnämnden (from. 1 jan 2013).
Om Arena Vänersborg är upphov till mycket missnöje bland kommunens föreningar, så är kommunens behandling av IFK Vänersborg en annan källa till irritation. IFK särbehandlas, och så har det varit i många år. Här handlar det om allt från att IFK får hyra logerna och isen i arenan till ett billigt pris, för att sedan hyra ut dem dyrare till andra, till att kommunen köper reklam på matchdräkterna. Kommunen har dessutom förbundit sig att sponsra IFK:s arrangemang av bandy-VM med 300.000 kr.
IFK Vänersborg är skyldig kommunen pengar, drygt 400.000 kr. En avbetalningsplan skickades från kommunen till IFK och signalerna från kommunledningen var att nu skulle minsann IFK behandlas som alla andra föreningar! Hårt mot hårt var budskapet från Gunnar Lidell (M) och de andra som styr.
Det blev ingenting av detta heller. På kommunstyrelsens senaste möte hände följande, jag citerar Marika Isetorp (MP) som skriver på sin blogg:
”Ordförande [Gunnar Lidell (M); min anm] avslöjade att de 300.000 kronor som kommunstyrelsen beslutade skulle gå till marknadsföring av Vänersborgs kommun i samband med VM istället tillkommer bandyföreningen nu – för att betala hyra med!”
Det här är skandal – inte bara att kommunalrådet svänger från den ena dagen till den andra, det är till och med möjligt att kommunen bryter mot Kommunallagen.
En gång i tiden skrev den dåvarande kommunjuristen om precis detta:
”Inom kommunalrätten finns en likabehandlingsprincip innebärande att kommunmedlemmar i likvärdiga situationer inte får behandlas olika utan att
sakliga skäl för detta föreligger. Denna princip omfattar inte föreningar. Med detta sagt bör det framhållas att det givetvis är önskvärt att principen så långt möjligt beaktas.”
Billock fortsatte:
”Med detta sagt stannar jag vid att erinra om att det inte är uteslutet att subventionerade hyror kan komma att bedömas som ett otillåtet understöd till enskild.”
Marika Isetorp (MP) är tuff på sin blogg. Jag kan inte låta bli att delge er fortsättningen på den:
”Är det ett dolt bidrag? Beslutet om detta togs av ordförande och vice ordförande utan vår vetskap. Vad händer då med marknadsföringen av Vänersborg, undrade jag. Jo, kommundirektören ska diskutera med föreningen om det. Kommer han sätta press på dem? Jag vet inte. I mitt huvud klingar fortfarande ett utrop som avslutade direktörens lilla (4000 Kr) kåseri i Vänersborgaren för ett tag sen: Ja, Stig, jag ska hjälpa till! Det handlade om bandy-VM och vände sig till bandyklubbens ordförande.”
Marika Isetorp tänker på kommundirektör Thörnkvists blogg, eller funderingar som han själv kallar det. Den 21 mars skrev kommundirektören (se här):
“Tack Stig för att jag blev inbjuden, jag ska hjälpa till!”
Det är naturligtvis svårt för de tjänstemän som har arbetat fram utredningen att behandla IFK Vänersborg och arenan – mycket av stödet till dessa två tar ju andra vägar än via föreningsbidragen. Men ska det bli likvärdigt och rättvist, vilket var en av målsättningarna med utredningen, så går det inte att blunda för Arena Vänersborgs och IFK Vänersborgs särställning på anläggnings- respektive föreningsmarknaderna!
Om någon har synpunkter på utredningen eller det kommande regelverket går det bra att ta kontakt med undertecknad. (Det går att få tag på hela utredningen på kommunens hemsida, klicka här. Utredningen finns långt bak i filen, sidan 82 typ.)
.
PS. Det har lämnats svar om medborgardialogen. Du kan läsa på kommunens hemsida vad 114 människor ansåg – se här. För att skydda de som har lämnat synpunkter har namnen blivit borttagna och ersattas med en ruta med hänvisning till Personuppgiftslagen. En medborgare har uppmärksammat att klickar man på rutan i vissa pdf-läsare, så syns det ”borttagna” namnet.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer