Arkiv
Gardesanna eller Gaddesanda?
Mina två bloggar om Gardesanna (”Gardesannas toaletter” och ”Hett i Gardesanna”) har lästs av väldigt många, faktiskt mer än tusen personer. Gardesanna är nästan ett lika populärt ämne som Sikhall…
Det har också kommit en del kommentarer. En kommentar handlade om en viktig principiell fråga – utlämnande av allmänna handlingar. Kommentatorn påpekade att det inte går att dröja med utlämnandet genom att hänvisa till att någon har semester. Och det är helt riktigt. I Tryckfrihetsförordningen står det:
”Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas skyndsamt.”
Det är också tveksamt om Lantmäteriet uppfyller lagen. Jag ställde en fråga för drygt en vecka sedan om det heter ”Gardesanna” eller ”Gaddesanda”. Jag blev lovad svar inom två dagar, men det har fortfarande inte kommit något.
Däremot en del synpunkter från vänersborgare…
I Facebookgruppen ”Innerst inne är vi alla Vänersborgare” diskuterades nämligen namnfrågan, tämligen livligt. Ungefär 30 personer skrev att det heter ”Gardesanna”, en tyckte ”Gardisanna” och en annan ”Gardiesanna”. Det var bara en som höll med kommunen om att det heter ”Gaddesanda”. Fast kommunen är inte heller alltid konsekvent… (Se ”Gardesanna i topp i Sverige”.)
Det kom också två mer ”insatta” kommentarer.
Peter S skriver:
”Gaddesanda var en ganska modern myt, typisk efterhandskonstruktion, som tecknaren Erling Svensson hörde och gjorde en teckning av som ELA publicerade. Teckningen föreställde en gammal jordkällare med tak ingrävd i sandbanken vid 3:e strand. Myten sa att en familj Gadde, samma efternamn som en handlare i Vänersborg, matkällaren sas ha tillhört dennes dotter Anna. ”Gaddes Anna”. Några belägg för att någon Anna eller Gadde bott just där finns inte. Däremot sträckte sig De la Gardies marker från Läckö till rasbranten av Halleberg.
Det troligaste är att för att markera att här börjar ”mina marker” döpte han stranden till Gardiesanda som med tiden dragits ihop till Gardesanna.”
Det är denna förklaring (om dock inte så insatt och välutvecklad) som de flesta vänersborgare, inklusive vargöbor och vänersnäsare, omfattar. Markerna ägdes av Magnus Gabriel de la Gardie (1622-1686) och det är hans namn som gett upphov till ”Gardesanna”.
Larse L hittade emellertid en annan förklaring på nätet (se här)
”Det finns flera olika förklaringar till namnet. En förklaring utgår från att Magnus de la Gardie skulle ha ägt området, men det är troligen en förklaringssägen, ett försök att försköna verkligheten. En annan förklaring som stöds av Dialekt-, ortnamn- och folkminnesarkivet i Uppsala är att en knekt som hette Gadd bott i det torp som fortfarande heter Gaddetorp. Enligt ortnamnsexperten Bengt Lindström fanns emellertid namnet Gaddetorp redan på 1600-talet och tillhörde då Frugården som ägdes av släkten Bielke. Troligare, säger han, är att förleden Gadd betyder ”utskjutande bergklack” och den senare leden Sanna eller Sanda betyder sanddynor eller sandängar. Därför menar Bengt Lindström, bör Gaddesanna tolkas som ”den från Halleberg utskjutande gadden med sandängar”.”
Det tycks som ett tungt inlägg. I Svenska Akademiens ordbok så finns också ordet ”gadd” förklarat:
”spetsig landtunga; utskjutande stenigt skär.”
Men det är, enligt samma ordbok, samtidigt ett dialektalt och bygdemålsfärgat ord, som används (enbart?) i Norrbotten, Västerbotten och Finland. Och det är ju en bit från Vänersnäs…
Det brukar nog vara så att det som människor i en bygd kallar en geografisk plats i området, och har kallat så i generationer, också är det namn som är det riktiga. Och det råder ingen som helst tvekan att det är ordet ”Gardesanna” som används av lokalbefolkningen.
Vi får se om jag så småningom får något svar från 
Lantmäteriet. Kanske blir det den statliga myndigheten som får avgöra frågan… (Fast jag har en känsla av att de tycker ”fel”…)
Till sist tre kommentarer som sprider lite mera ljus över toalett- och sopfrågorna på Gardesanna.
Per Sjödahl (MP), ordförande i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden, skrev:
”Upplysningsvis kan nämnas att miljö och hälsoskyddsförvaltningen har lämnat synpunkter på placeringen av toaletterna. Dessutom saknas en toalett vid den sk. tredje stranden som tidigare har funnits under många, många år. Först som en fast installation, men sen några år tillbaka som baja-maja.”
Lutz Rininsland (V), flitig badgäst på Gardesanna, kommenterade:
”Såg idag att det finns en felaktig uppgift i bloggen, vet dock ej när tillskottet ställdes upp: Från parkeringsplatsen längst bort vid slingan och cirka 100 meter in på vägen till den ”andra stranden” finns till höger ytterligare fyra ”bajamajor”, som man når från båda badstränder utan att korsa vägen.”
Signaturen ”stugägare och badgäst” skrev:
”Vill bara poängtera att det finns 5-6 sopkärl PÅ stranden (som stått hela sommaren). Bland annat två sopkärl vid kiosken. Kommunens personal har skött städningen exemplariskt. Man har även städat runt kiosken, trots att det inte varit deras uppgift.”
Med dessa kompletterande kommentarer hoppas jag att alla fakta är korrekt redovisade.
Hett i Gardesanna
Det hettar till på Gardesanna. Och då tänker jag inte på vädret…
I tisdags skrev jag en blogg om bajamajorna på Gardesanna (se ”Gardesannas toaletter”). Det finns förresten fler bajamajor än de jag såg. Det påpekades av en skarpsynt läsare. Dock står det fortfarande inga där de har stått förut – nära kiosken, nära där de flesta badgästerna ligger.
När jag skrev bloggen så letade jag i kommunens diarium efter handlingar kring hela toalettsituationen. Jag stötte då på, i en mailväxling mellan markägaren Gunilla Norman och kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S), en uppgift om att kommunen vid ett tillfälle i diskussionerna erbjöd sig att köpa den mark, där toaletterna tidigare stod. Enligt Norman erbjöd kommunen 10 kr kvadratmetern. Det ville Norman naturligtvis inte sälja sin mark för. Det förstår jag. 10 kr är ett skambud.
Men eftersom uppgiften kom enbart från en av de inblandade så ville jag få den bekräftad. Jag mailade därför förvaltningschef Sophia Vikström på samhällsbyggnadsförvaltningen om denna prisuppgift stämde.
”Är det sant att kommunen erbjöd sig att köpa en del av Normans mark för 10 kr kvadratmetern?”
Jag fick ett mycket kort svar av förvaltningschef Sophia Vikström, ett svar som definitivt inte gick att misstolka:
”Nej.”
Kommunen har enligt förvaltningschef Sophia Vikström alltså inte erbjudit markägare Gunilla Norman ett bud på 10 kr kvadratmetern för marken.
Jag ställde några följdfrågor till förvaltningschefen för att få en tydligare bild av läget, och ”förhandlingarna”. Det har en tendens att bli följdfrågor när jag har kontakt med tjänstemän i Vänersborgs kommun. Jag frågade:
”Hur framfördes dessa bud? Förekom det samtal/förhandlingar?
Finns det någon dokumentation om detta? I så fall skulle jag vilja få denna.”
Det här redogjorde jag för i den förra bloggen (se här), men hade inte fått något svar när jag skrev den. Det har jag fått nu. Sophia Vikström skriver:
”Jag skickar vidare frågan till Maria Wagerland. [Wagerland är fastighetsingenjör på samhällsbyggnadsförvaltningen; min anm.] Hon har semester fram till den 24 aug.”
Svaret kändes lite ”defensivt”… Och det av två anledningar, minst. Dels för att Sophia Vikström hade uttalat sitt ”nej” så tvärsäkert och dels för att en förvaltningschef borde ha på fötterna när hen uttalar sig, det vill säga dokumentationen tillgänglig.
Men det var bara att gilla läget.
Eller?
Nä.
Jag fick några mail från markägare Norman… Och jag kollade kommunens alldeles eget diarium. En gång till… Lite noggrannare… Och jag hittade vad jag sökte.
Den 7 maj i år så diariefördes en mailväxling mellan fastighetsingenjör Maria Wagerland och markägare Gunilla Norman. Just i denna fråga. I mailet presenterade Maria Wagerland följande förslag till markägare Norman:
”Alternativ 1. Enbart marken utan kioskbyggnad, 10 kr per kvadratmeter dvs 3960 kvm *10 kr = ca 40 000 kr.
Alternativ 2. Kommunen köper både marken och kioskbyggnaden 40 000 kr + 130 000 
kr= ca 170 000 kr”
Gunilla Norman hade alltså rätt när hon sa att kommunen hade erbjudit 10 kr kvadratmetern för hennes mark… Och följaktligen hade förvaltningschef Sophia Wikström fel…
Jag ska inte sticka under stol med att jag blev något förvånad över detta förhållande, till och med lite chockad. Faktiskt. Det är inte ofta som det händer – att en tjänstemän lämnar uppgifter som visar sig vara felaktiga. Jag vet inte ens om det har hänt tidigare, och då har jag ändå varit med om en del, kring arenan, Huvudnässkolan, diarieföring etc.
Jag skrev ytterligare ett mail till Sophia Vikström:
”Jag undrar varför du svarade ”nej” på min fråga om markpriset och därmed gav intryck av att Gunilla Norman for med osanning i sin kontakt med mig, när Norman uppenbarligen hade rätt. Eller är det så att jag har missat något. I så fall vill jag att du reder ut detta missförstånd så snart som möjligt.”
Sophia Vikström svarade i fredags (7 aug):
”Det är fastighetsutskottet som beslutar om vad vi kan erbjuda för pris vid köp eller försäljning av fastigheter under 1 MKr därefter är det kommunfullmäktige.”
Det var väl inte riktigt något svar på mina frågor… Hela svaret känns tämligen undvikande…
Det medföljde också en bilaga i mailet (se där, ett dokument i frågan), ett tjänsteutlåtande från mark- och exploateringsingenjör Maria Wagerland – ”Information gällande förfrågan om förvärv av fastighet vid Gaddesanda badplats”.
I tjänsteutlåtandet står det:
”Förslag till fastighetsutskottet att förvärva mark inklusive kioskbyggnad för ca 170 000 kr.”
Kommunen bjöd alltså 130.000 kr för kiosken – och 10 kr kvadratmetern för marken. Det stod tydligt även i detta dokument.
Precis som markägare Gunilla Norman tidigare hade berättat för mig.
Men det blev, som sagt, ingen affär:
”Svaret från fastighetsägaren var att det då inte var intressant att sälja till kommunen.”
Gardesannas toaletter
Gardesanna har hamnat i fokus igen. Men denna gång beror det inte på stavningen på vägskylten. Fastän det fortfarande står Gaddesanda, trots att det i folkmun heter Gardesanna. Och Gardis.
Men det får jag återkomma till.
Att Gardesanna har hamnat i fokus igen handlar inte heller om VA-frågan. Även om Länsstyrelsen har hört av sig till kommunen ännu en gång med ett ”ganska ilsket” föreläggande… (Jag har tidigare skrivit mycket utförligt om VA-situationen – se ”Gardesanna – också en del? (1/2)” och ”Gardesanna – också en del? (2/2)”.)
Men även detta får jag återkomma till.
Nej, det handlar naturligtvis om toaletternas (bajamajornas) och sopkärlens placering på badplatsen. Kommunen har ju flyttat dom. Och nu står toaletterna vid vändplatsen. Med följd att det blir längre att gå för badgästerna.
Gunilla Norman, en av markägarna vid Gardis och också en av kioskägarna, säger till TTELA den 23 juni (se här):
”Det finns väl inga föräldrar som låter sina barn gå ända dit bort, först genom skogen och sedan ut på vägen. Många kommer inte ens hinna dit utan kommer att göra sina behov i skogen eller i vattnet i stället.”
Det här håller de ansvariga på kommunen inte med om. Fastighetschef Gunnar Björklund kommenterar avståndet i TTELA:
”Det beror ju på var på badstranden du ligger. Vissa får längre att gå och vissa får kortare. Man behöver heller inte korsa en väg för att komma dit.”
Det är inte alltid så lätt att handskas med fakta och med sanningen. Och vad som är sanning beror ju väldigt ofta på vilket perspektiv som anläggs. Som i det här fallet. Båda har på sätt och vis både rätt och fel.
Men faktum är att stranden vid kiosken liksom är ”huvudstranden”, den strand där de flesta badgästerna lägger sig. (En del vet inte ens om att det finns en strand till.) Och ligger man där, vid kiosken, då blir det definitivt längre till bajamajorna än tidigare…
Å andra sidan, lägger du dig allra längst bort på stranden, eller på den andra stranden ännu längre bort, då blir det närmare…
Förvaltningschefen på samhällsbyggnads, Sophia Vikström, uttrycker det tydligare i ett mail:
”Det är tyvärr en längre bit att gå då man badar i närheten av kiosken.”
Väger man argumenten, de olika perspektiven, mot varandra, så tror jag att det kan konstateras att de flesta badgäster faktiskt får längre till toaletterna än innan flytten… Kanske 200 till 300 meter längre. Och det kan vara väldigt, väldigt långt för ett barn i trängande behov… Eller för personer med funktionsnedsättningar. Och för alla andra också förresten…
Det här med vägen då? Och skogen?
Jag förstår nog inte riktigt Gunnar Björklund i det här fallet. ”Vändplatsslingan” måste väl ändå betraktas som en väg? Bilar kör ju där, och då är det åtminstone i min värld – en väg.
Dessutom parkeras det många bilar i området.
Och denna väg måste badgästerna definitivt korsa för att kommat till toaletterna. Å andra sidan behöver de inte nödvändigtvis gå genom skogen, inte om de går på vägen hela sträckan… Fast då kan det å andra sidan bli väldigt långt att gå…
En liten, men ack så betydelsefull, detalj i sammanhanget är en liten skylt.
Vid toaletternas gamla placering, alldeles vid kiosken, har kommunen satt upp en skylt med texten:
”Toaletter finns vid parkeringsplatsen.”
Vilken parkeringsplats? Det står inte på skylten.
Kommer man som ”ny” till Gardesanna så är det första man 
ser en stor parkeringsplats – med en (nyuppställd) bajamaja. Naturligtvis är det denna parkeringsplats de nya besökarna kommer att tänka på. Hur ska de kunna veta att det finns en parkeringsplats till, längre bort, närmare stranden?
Och då kan det definitivt bli en lång väg att gå om behoven gör sig påminda… En väldigt lång väg…
Men, varför har kommunerna flyttat toaletterna?
Jag blir inte riktigt klar över detta. Inte särskilt klok heller.
Det tycks som att det är väldigt viktigt ur kommunal synpunkt att bajamajorna står på kommunal mark och inte på privat. I TTELA säger till exempel fastighetsingenjör Maria Wagerland:
”Nu står också toaletterna och sopkärlen på mark som kommunen äger och inte på privat mark.”
Jag förstår inte detta resonemang riktigt. På andra ställen har kommunen både bajamajor och andra ”inrättningar” på privat mark. Jag skrev till förvaltningschef Sophia Vikström och frågade. Hon svarade:
”Kommunen behöver inte köpa mark för att placera toaletter odyl på en fastighet men avtal/överenskommelse bör finnas mellan fastighetsägare och kommun.”
Det är alltså inte avgörande om marken som bajamajorna står på är privat eller kommunal. Då föll det argumentet. Men det bör alltså finnas ett avtal eller en överenskommelse. Vilket jag kan förstå. Som det för övrigt har funnits i alla år – när barn- och ungdomsnämnden hade ansvar för Gardesanna och de andra badplatserna…
Gunilla Norman, mark- och kioskägare, säger till TTELA:
”Vi har aldrig pratat om att detta är vår mark och vi har upplåtit marken till badgästerna i alla år. Kommunen har haft toaletterna stående här, de har städat här varje morgon och tömt soptunnorna som stått här. Nu slutar de med detta helt plötsligt och säger att de inte får ha toaletter och soptunnor här längre eftersom det är privat mark, men det har tydligen gått bra alla andra år.”
Så är det, så har det varit. Det har gått bra. Även om avtal och överenskommelser kanske inte alltid har varit skriftliga. Vilket de naturligtvis borde ha varit.
Då kanske man undrar om kommunen har försökt komma överens om ett avtal med markägaren. TTELA skriver:
”Enligt Björklund har ett arrende av den privata marken diskuterats, men man har inte kunnat komma i mål.”
Varför arrende förresten, varför inte ett avtal eller en överenskommelse? Arrende låter lite överdrivet.
I samhällsbyggnadsnämndens diarium finns ett mail skrivet av förvaltningschef Vikström:
”Vi har inte kunnat komma överens med fastighetsägare angående toaletternas placering och valt att placera dem på kommunal mark.”
Jag skrev till förvaltningschefen och bad henne att utveckla detta. Vikström svarade:
”Vi fick besked av fastighetsägarna under våren att de inte ville ha kommunala toaletter odyl på sin fastighet.”
Förvaltningschefen menar uppenbarligen att kommunen inte bara har velat arrendera marken utan också försökt få till stånd ett avtal med markägaren. Det här gjorde mig lite fundersam eftersom markägare Gunilla Norman inte alls ger denna bild i TTELA (se citatet ovan). Jag ringde Gunilla Norman.
Gunilla Norman berättade att hon kontaktades av Maria Wagerland på samhällsbyggnadsförvaltningen redan i februari. Kommunen ville arrendera marken. Det ville dock inte Norman. Och i denna mening har kommunen rätt i TTELA. Däremot framförde Gunilla Norman till de kommunala tjänstemännen att kommunen kunde få köpa en del av hennes mark.
Det blev inget kommunalt köp av mark.
I protokollet för fastighetsutskottets sammanträde den 4 juni står det:
”Diskussionen med fastighetsägaren är avslutad, då parterna har helt skilda uppfattningar om fastighetens värde.”
Här gjorde jag en intressant ”upptäckt” i diariet – en brevväxling den 6 juli mellan Gunilla Norman och kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Den handlade till stor del om skräp- och sopsituationen, men i ett av Normans mail står det:
”Jag erbjöd kommunen att köpa marken men ni ville bara betala 10:- m2. Skulle du sälja för det priset?”
Det här kommenterade aldrig Marie Dahlin. Möjligtvis gjorde hon det i ett svar som löd:
”Nej, och jag vet ju inte utan sitter emellan. Jag kan ju inte säga bu eller bä.”
Men det var flera frågor, så jag vet inte säkert vilken fråga Dahlin svarade detta på.
10 kronor kvadratmetern är ett hutlöst lågt pris. Jag skrev och frågade förvaltningschef Vikström och frågade om kommunen verkligen hade lämnat ett sådant bud.
Vikström svarade kort och gott:
”nej”
Vid samtal med Gunilla Norman håller hon dock fast vid att kommunen bara ville betala 10 kronor kvadraten – kommunen erbjöd sig att köpa 4.000 kvadratmeter mark för 40.000 kr.
Jag har bett förvaltningschef Vikström att skicka mig dokumentation kring denna diskussion/förhandling. Jag hittar nämligen ingen sådan i diariet. I skrivande stund så har jag inte fått något svar. (Om jag får vid senare tillfälle, så återkommer jag i frågan.)
Hur som helst, det blev ingen affär.
Men köp eller arrende, det var ju bara en överenskommelse/avtal som behövdes. Och det har inte blivit av. Kommunen tog tydligen inte någon mer kontakt med Norman angående överenskommelse/avtal när parterna inte kom överens om arrende/köp. I varje fall inte enligt Gunilla Norman. Och det finns inget som tyder på motsatsen.
Min uppfattning är att det verkar som om kommunen helt enkelt inte har velat ha ett avtal med markägarna om att ha kvar bajamajorna vid kiosken. Av någon anledning som jag inte känner till. Och det gör mig synnerligen förundrad, för att uttrycka det någorlunda diplomatiskt. För vi måste komma ihåg – det har stått bajamajor och toaletter på Normans mark i många många år. Varför skulle Norman ha ändrat sig helt plötsligt?
Gunilla Norman har dessutom, enligt egen utsago, även försökt att få kontakt med samhällsbyggnadsnämndens ordförande, socialdemokraten Benny Augustsson, för att diskutera frågan. Men Benny Augustsson har inte hört av sig…
Sopkärlen då?
Ja, de står numera en bit från kiosken. En alltför lång bit anser vissa badgäster. Eller också har de helt enkelt inte sett kärlen… Som istället för att använda dessa kärl låter skräpet ligga kvar på stranden eller slänger det i skogen. Och det kan man naturligtvis tycka vad man vill om, och det gör jag också, men nu är det ju som det är.
Kommunen har fått en del kritik över tillsynen och städningen av stranden. Det är möjligt att det fanns ”inkörningsproblem”, jag vet inte, men nu är nog denna del ordnad. Tror jag. Kommunen städar regelbundet.
Med ett undantag då.
Förvaltningschef Sophia Wikström:
”Vi städar inte kioskens altan eller 5 meter runt kiosken utan anser detta åligger kioskägare.”
Jag undrade hur noggranna de kommunala tjänstemännen var med denna gräns… Låter de ett glasspapper ligga kvar som ligger 4,90 meter från kiosken?
Naturligtvis skrev jag till förvaltningschef Vikström och frågade, och fick svaret:
”Självklart ligger det inte kvar skräp 4.90 m. Jag tycker att vi har gjort en rimlig bedömning att inte städa runt kiosken på ett avstånd av 5 m. jag hoppas att då kioskägarna plockar skräp när de ser det 5.10 m från kiosken. Det är svårt och löjligt att hålla knivskarpa gränser.”
Nu har det ju varit en dålig sommar så det har kanske inte varit speciellt många badgäster på Gardesanna och därmed inte heller så mycket skräp.
När jag pratar med Gunilla Norman så, jag kan inte hjälpa det, så får jag en känsla av deja-vu. Jag tänker på det som har hänt Magnus Larsson i Sikhall, jag tänker på Andersson på Nordkroken… Den enskilda lilla människan mot den stora kommunen. Jag kan ha fel, jag hoppas det. Men ändå, varför kan kommunen inte ordna upp till synes enkla frågor med enskilda kommuninvånare – till gagn för alla kommuninvånare?
Gardesanna är ju faktiskt en av Sveriges absolut finaste badplatser. Ska den inte få fortsätta att vara det? För det kan väl inte vara så, att det finns det en tanke hos kommunen att vilja påverka vilken badstrand som borde vara nummer ett för vänersborgarna…
Gardesanna – också en del! (2/2)
Vänersborgs kommun och dess ”språkrör” Miljö- och Hälsoskyddsnämnden tycker att VA-frågan vid Gardesanna är tillfredsställande löst.
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden sammanfattar VA-läget på Gardesanna:
”Dagens avloppssituation bedöms inte som undermålig. … Utifrån områdets karaktär och med den belastning från avlopp som finns och som nämnden medgett så bedömer nämnden att inga ytterligare lösningar för VA krävs ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt.”
De boende däremot tycker inte att VA-frågan är löst. De skriver till Länsstyrelsen, som sammanfattar:
”… i början på 1980-talet härjade bakterier i badvattnet i området kring Gaddessanda vilket gjorde att många blev magsjuka. Sedan dess finns problem med alger och vissa år har det varit så omfattande att badförbud har rått. De flesta husen är uppförda på 1930- och 1940-talet och ett stort antal saknar anordningar för vatten och avlopp. Under åren som gått har stugägare gjort hemmasnickrade lösningar på sina avloppsproblem. Dricksvattenförsörjningen sker med enskilda brunnar och vattenkvalitén varierar kraftigt. Problem finns med järn, fluor, klorider och metangas.”
Ord står liksom mot ord. Men de boende, det handlar till övervägande del av sommarstugeägare, litar av någon anledning mer på sina egna erfarenheter och sinnen, typ syn, smak och lukt, än på Miljö och Hälsas mätningar.
På sikt anser Miljö och Hälsa emellertid, tillsammans med Samhällsbyggnadsnämnden och Byggnadsnämnden, att det behöver göras något. År 2011 skrev nämnderna:
”I detta specifika område måste Vänersborgs kommun snarast hitta en lösning. Att aktivt medverka till en lösning tillsammans med de boende i området är av vikt. En lösning kan vara en gemensamhetsanläggning. Och där man gör om området till ett VA-område.”
Men med detta skrivet, så händer inget…
Och när Länsstyrelsen med all sannolikhet kommer att ”ge order” till kommunen att det ska hända något före 2019 års utgång, reagerar kommunen för att tidplanen är för snäv… (Se bloggen ”Gardesanna – också en del?”, där jag redogör för hur kommunen reagerar kraftfullt negativt på att Länsstyrelsen vill tvinga kommunen att fixa VA-frågorna före 2019.)
Och innan kommunen behagar ta tag i frågan så ska inga andra heller få göra det… (För det behövs ju inte…)
Det är ju bra som det är just nu typ. Och då behövs det inga fler eller nya avloppsanläggningar överhuvudtaget. (Fast en lösning måste hittas snarast…)
Om någon utläser motsägelser i Miljö och hälsas resonemang torde det vara en ren tillfällighet…
Det tycks som om Miljö- och Hälsoskyddsnämnden resonerar som så, att byggs avloppsanläggningarna ut i enskild regi och blir bättre, så innebär det att fler människor vistas på Gardesanna och under allt längre tid. Och det kan inte tillåtas.
Det är svårt att upprätthålla en sådan ordning. Många människor vill faktiskt både bo, vara och vistas i sina stugor så mycket som möjligt. Och de boende ser tydligen problem med avloppsfrågan. Och naturligtvis vill inte sommarstugeägarna bo vid en badplats som är förorenad. Flera husägare har därför, som sagt, ansökt om att få lösa avloppsfrågan på egen hand. De har ansökt om tillstånd att själva ordna egna avloppsanläggningar.
Jag har tittat på några ansökningar, ansökningar som har bollats fram och tillbaka mellan Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden. Ibland har också Länsstyrelsen varit med på ett hörn (beslut har överklagats).
Men alltid… Miljö och Hälsa skriver:
”…några tillstånd till enskilda avloppsanläggningar ges inte i området sedan några år tillbaka…”
Och så är det. Inga enskilda får tillstånd att lösa problemen på egen hand. Miljö och Hälsa (och Byggnadsnämnden) ser ju inga problem. Med VA-situationen… Miljö och Hälsa (och Byggnadsnämnden) ser bara problem. Med enskilda avloppslösningar…
Några protokollsutdrag från Miljö och Hälsa och Byggnadsnämnden:
- ”En avloppsanläggning innebär inte en total reduktion av näringsämnen och smittämnen.”
- ”Bakgrunden till detta är att badvattnets kvalitet samt dricksvattenkvalitet i befintliga och framtida dricksvattentäkter måste skyddas.”
- ”Godkännande av den här anläggningen skulle kunna leda till att fler liknande anläggningar anläggs och den totala belastningen på badvattenkvalitet och grundvatten riskerar att bli för hög.”
- ”Det finns inte någon utredning utförd av expertis av hur avloppsfrågan kan lösas för Gaddessanda samt vilka miljö- och hälsoeffekter detta får. Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör bedömningen att det ändå finns tillräckligt underlag för att ansökan bör avslås på grund av områdets tätbebyggelse och dess känslighet gällande badvatten och grundvatten.”
- ”Anläggningen kan dessutom om den utförs riskera att förhindra framtida större avloppslösningar om dessa har avrinning till samma vik.”
- ”det finns stor risk för olägenhet för människors hälsa om flera anläggningar av detta slag tillåts inom området”
- ”Bedömningen har gjorts utifrån att principen lika fall behandlas lika gäller och att ett tillstånd kan leda till att flera liknande anläggningar anläggs inom området Gaddessanda.”
- ”Lösningen på avloppsfrågan måste vara en hög hållbarhet för framtida boende och miljö. Man måste också ha ett rättviseperspektiv vid bedömningen av enskilda ärenden, så alla sökande tryggas en likvärdig behandling.”
Det tycks som att kommunen hela tiden resonerar som att det blir sämre om nya avloppsanläggningar byggs. Jag förstår inte det. Nya avloppsanläggningar måste väl ändå innebära att avloppssituationen blir bättre?
James Bucci (V) ser tydligen inte heller problemet. Bucci skriver i sin reservation från det senaste sammanträdet i Samhällsbyggnadsnämnden:
”Det är en gåta för mig att min kommun, som har ett uttalat mål att bättra på servicekänslan till sina invånare, säger nej till utveckling i kommunen istället för att godkänna enskilda VA-lösningar som skulle klara reningskraven och minska utsläppen av skadliga ämnen till vattendrag.”
Kommunens inställning är oförståelig. De boende är villiga att bygga avloppsanläggningar för egna pengar. De är dessutom villiga att skriva av sina nyinvesteringar i de egna anläggningarna när den kommunala VA-lösningen väl är framme. Det finns vad jag förstår inte heller något som hindrar att kommunen skriver ett avtal med stugägarna om att de ska ansluta sig till det kommunala VA-nätet när det byggs ut. Någon gång efter 2021 om kommunen får som den vill…
Som jag ser det har kommunen inget att förlora. Kommunen har allt att vinna. Precis som sommarstugeägarna.
James Bucci:
”Och under tiden får människor inte sina bygglov trots att de kan prestera egna VA-lösningar som skulle ha varit godkända i en normal fungerande kommun.”
Grönköping?
.
PS. Detta var del 2. Den första delen hittar du här: ”Gardesanna – också en del? (1/2)”.
Gardesanna – också en del? (1/2)
Det handlar mycket om badplatser i Vänersborg just nu – Ursand, Sikhall och Nordkroken. Men om en av Sveriges allra populäraste badplatser har jag inte skrivit om.
Än…
James Bucci (V) skrev två reservationer på Samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde. Den ena handlade om revisorernas kritik av Bo Carlsson (C) och det beslut som nämnden tog. (Se ”Bo Carlsson utan ansvar?”.) Den andra reservationen handlade om Gaddesanda. Vänersborgs fjärde stora badplats. Eller första – beroende på hur man ser på det…
Det heter tydligen Gaddesanda i kommunkretsar. (Ibland tom. med två ”s”!) Kanske står det så på någon karta. Men som gammal vänersborgare bär det 
emot att skriva och säga det. Folk i Vargön och Vänersborg har alltid sagt Gardesanna – talspråk ”Gardis”… Det sägs för övrigt att namnet kommer från Magnus Gabriel De la Gardie… (Det händer också att kommunen skriver ”rätt” – se ”Gardesanna i topp i Sverige”.)
Hur som helst.
James Buccis reservation var ganska ”tuff”.
”Min läsning av yttrandet gav mig en känsla av en tjänsteskrivelse med en ton som var tuff och ifrågasättande. Delar av skrivelsen kunde jag instämma i medan andra delar ville jag ta avstånd från, delar där jag upplever att kommunen visar en ovilja till lösningar … Med hänvisning till detta ärende och även vissa andra VA ärenden finner jag en avsmak för det moment 22 som kommunen väljer att försätta vissa av sina invånare i.”
Bucci avslutar sin reservation:
”Snacka om Grönköping.”
Naturligtvis blev jag intresserad av vad som föranledde Buccis bestämda åsikter och hårda ord. Min och vänersborgarnas erfarenhet säger ju att Bucci alltid vet vad han pratar om.
Ärendet som var uppe i Samhällsbyggnadsnämnden handlade om VA (=vatten och avlopp) ute på Gardesanna. Länsstyrelsen fick den 9 februari 2012 ett brev från husägare i området. Husägarna begärde att Länsstyrelsen prövade kommunens ansvar enligt ”Lagen om allmänna vattentjänster” att tillhandahålla vatten och avlopp i området.
Länsstyrelsen begärde in yttrande från kommunen och Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Sedan fick också de boende i Gardesanna en chans yttra sig om kommunens yttranden.
Det visade sig att kommunen inte vill ta i frågan om VA ute på Gardesanna…
Det är svårt att greppa kommunens och Miljö- och Hälsoskyddsnämndens resonemang…
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden skriver att det handlar om sammanlagt drygt 50 hus.
”Enligt handlingar på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har 9-10 hus en avloppsanläggning som har tillstånd.”
Det betyder att 80 % av de boende i området inte har godkänd avloppsanläggning. MH (=Miljö- och Hälsoskyddsnämnden) skriver om de hus som har tillstånd:
”Typ och ålder på anläggningarna varierar. … De avloppsanläggningar som har godkänts av miljö- och hälsoskyddsnämnden är i de flesta fall enkla sommaranläggningar, så kallade resorptioner. Dessa är inte dimensionerade för ett spillvattenflöde från ett hushåll med modern standard eller permanentboende.”
Visst låter det som om det är oerhört viktigt att VA-nätet snarast byggs ut och moderniseras? Av kommunen eller av stugägarna själva. Nä, det är tydligen inte så enkelt. MH igen:
”…några tillstånd till enskilda avloppsanläggningar ges inte i området sedan några år tillbaka…”
Öhhh… Varför då…?
Miljö och Hälsa sammanfattar VA-läget på Gardesanna:
”Dagens avloppssituation bedöms inte som undermålig. … Utifrån områdets karaktär och med den belastning från avlopp som finns och som nämnden medgett så bedömer nämnden att inga ytterligare lösningar för VA krävs ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt.”
Fast endast 9-10 hus har ”en avloppsanläggning som har tillstånd”…?
MH skriver för övrigt så här om de andra 80%-en:
”Området är ej inventerat i fält så resterande fastigheter har man ingen kännedom om så eventuellt otillåtet nyttjande eller anläggande är okänt.”
Det är svårt att förstå Miljö och Hälsas resonemang. Endast 20% har en godkänd avloppsanläggning som i de flesta fall inte är ”dimensionerade för ett spillvattenflöde från ett hushåll med modern standard eller permanentboende”. Hur det är i resten, dvs 80%, av husen vet man inte. Men ändå säger MH att allt är bra…
Det handlar troligtvis om att kommunen inte vill göra något. Kommunen vill att allt på något sätt ska vara som det alltid har varit… Miljö- och Hälsoskyddsnämnden skriver, utan omsvep:
”Nämnden har varit mycket restriktiv gällande avloppstillstånd…”
Kommunen har bestämt sig. Det ska inte byggas ut något VA.
Hur var nu kommunens nya vision…?
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Bläcket på visionen har knappt torkat innan visionen i praktiken har ändrats:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar (utom Gardesanna), hela livet.”
De boende i området har fått läsa Miljö och Hälsas svar och de har yttrat sig. De håller inte med kommunen. De menar att MH för det första underskattar antalet hus i området. De boende skriver:
”Ca 300-400 meter västerut finns ett liknande område med stort antal byggnader, Ca 100 m i sydlig riktning återfinns ytterligare ca 17 byggnader och i östlig riktning finns ytterligare 50 byggnader, kallat Anundstorp på kartan.”
Dessutom finns det en tendens att sommarstugeägarna utnyttjar sina sommarhus mer än förut, säsongen blir längre och många vistas där på allt fler helger.
Länsstyrelsen återger de boendes synpunkter:
”… i början på 1980-talet härjade bakterier i badvattnet i området kring Gaddessanda vilket gjorde att många blev magsjuka. Sedan dess finns problem med alger och vissa år har det varit så omfattande att badförbud har rått. De flesta husen är uppförda på 1930- och 1940-talet och ett stort antal saknar anordningar för vatten och avlopp. Under åren som gått har stugägare gjort hemmasnickrade lösningar på sina avloppsproblem. Dricksvattenförsörjningen sker med enskilda brunnar och vattenkvaliten varierar kraftigt. Problem finns med järn, fluor, klorider och metangas.”
Miljö och Hälsa har inte sett de problem som beskrivs.
Länsstyrelsen har läst alla yttranden från de boende, Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och andra. Länsstyrelsens skriver:
”Kommunen försöker att hålla tillbaka utvecklingen av området genom att inte bevilja bygglov eller ge tillstånd till enskilda avloppsanläggningar.”
”hålla tillbaka utvecklingen”! Det är tungt. Länsstyrelsen ger inte mycket för Vänersborgs nya vision… Texten fortsätter:
”Som husens va-lösningar är utformade och lokaliserade idag är Länsstyrelsens tolkning att dagens belastning är en absolut gräns för vad området tål. Samtidigt finns det önskemål från de boende att vistas där mer.
Länsstyrelsen anser att det finns en betydande risk för förorening av dricksvatten och att det därmed finns behov av en samlad spillvattenlösning för området.”
Och:
”Att de boende inte ska kunna vistas i sina hus i den mån de önskar på grund av begränsad tillgång på vatten och möjlighet till rening av detta kan inte ses som godtagbart.”
Det är ord och inga visor. Och Länsstyrelsen tänker ”slå näven i bordet”. Ur handlingarna:
”Länsstyrelsen har för avsikt att förelägga Vänersborgs kommun att tillse att allmän avloppsanläggning kommer till stånd inom området Gaddesanda. … Vänersborgs kommun ska se till att behovet snarast, dock senast den 31 december 2019 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”
Länsstyrelsen vill dock ge kommunen möjlighet att yttra sig innan den tar sitt beslut.
Det var alltså det här som Samhällsbyggnadsnämnden skulle behandla på det senaste sammanträdet. Några tjänstemän hade satt ihop ett yttrande till Länsstyrelsen. Och det var detta yttrande som James Bucci reagerade mot. Men som Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter i övrigt ställde sig bakom. (Utom en miljöpartist som hade en egen reservation.)
Samhällsbyggnadsnämndens ton är, som Bucci skrev i sin reservation, ”tuff och ifrågasättande”. Nämnden slår inledningsvis fast att den i stort sett är emot alla de slutsatser som Länsstyrelsen drar:
”Kommunen ifrågasätter däremot lämpligheten att anordna Va-anläggning på mark där risk för översvämning finns. Kommunen ifrågasätter även tidplanen, verksamhetsområdets omfattning samt val av nyttighet.”
Samhällsbyggnadsnämnden pekar på översvämningsrisken som ett skäl för att inte ordna en allmän VA-anläggning. Jag undrar vad slutsatsen egentligen blir av denna ståndpunkt. Att alla får flytta därifrån?
Och:
”En utbyggd Va-anläggning kan skapa en förväntan om att få bygga till bostadshusen eller att få avstycka byggnader.”
Och att ge kommuninvånarna förväntningar kan ju inte kommunen bidra till…
Men – är inte ”en utbyggd Va-anläggning” och ”bygga till bostadshusen eller att få avstycka byggnader” två olika saker? Och det är väl VA vi pratar om här?
När det gäller tidplanen, att det ska vara klart 31 dec 2019, menar Samhällsbyggnads att den är omöjlig, eftersom kommunen håller på att bygga ut utefter Dalslandskusten.
Kommunen ifrågasätter också varför det av Länsstyrelsen föreslagna verksamhetsområdet endast omfattar en del av Gardesanna. Eftersom kommunen inte vill bygga ut någonting, så känns det här argumentet inte helt seriöst. Det gör inte heller kommunens sista argument.
”Kommunen ifrågasätter varför länsstyrelsen endast finner ett behov av en samlad spillvattenlösning av området då länsstyrelsen flera gånger i förslaget påtalar problem med dricksvatten…”
Samhällsbyggnads drar slutsatsen att:
”Kommunen finner att en överföringsledning för både vatten och avlopp till den allmänna Va-anläggningen är den enda hållbara lösningen.”
Fast Samhällsbyggnadsnämnden vill inte göra något av det…
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade:
”att ställa sig bakom förvaltningens gemensamma skrivelse daterad 2014-03-11 och överlämna densamma till kommunstyrelsen.”
Vad var det James Bucci skrev:
”Snacka om Grönköping.”
Jag tänker återkomma till Gardesanna. (Se här ”Gardesanna – också en del! (2/2)”.)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer