Stefan Kärvlings blogg

Taket på Arena Vänersborg måste åtgärdas. Det är ett välkänt faktum. I juni 2023 beslutade därför kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för reparationer och ombyggnader.

Det skulle antagligen behövas både mer omfattande åtgärder på arenan än planerat och mer pengar, betydligt mer pengar. Det är nämligen mycket som inte är som det borde med byggnaden och som borde åtgärdas, i varje fall om arenan ska kunna användas i mer än 7-10 år framåt.

Det här beskrev jag i ett blogginlägg för ett par veckor sedan, se “Läget för Arena Vänersborg?”. I inlägget beskrev jag också att projektet med takduksomläggningen mm på arenataket beräknas utföras mellan 1 april-20 december 2024. Uppfattningen är antagligen att det är akut med taket och att åtgärder behövs ganska omgående. Men först ska naturligtvis jobbet upphandlas. Det är inte gjort än.

I en tjänsteskrivelse från den 21 december förra året inför upphandlingen var det också kvar en liten detalj innan kommunen kunde begära in anbud:

“Ansökan om bygglov är inlämnad men ej godkänd.”

Och det är ju självklart ett måste att alla ritningar, åtgärder osv är godkända av byggnadsnämnden innan arenaprojektet kan gå ut på upphandling. Och innan taket mm kan åtgärdas.

Det visade sig att bygglovet inte var någon liten detalj. Som svar på ansökan om bygglov skrev Miljö- och byggnadsförvaltningen den 26 januari:

“… ansökan om bygglov uppfyller inte kravet på varsamhet, placering och utformning samt avviker från detaljplanen. Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer därför att bygglov inte kan ges för nuvarande utformning.”

Det var inget bra besked. Men detaljplanen måste följas. Det här beskedet inte bara försenar projektet att “få ordning” på arenataket, det försvårar och fördyrar sannolikt också åtgärderna. Bygglovsansökan måste ändras och miljö- och byggnadsförvaltningens krav måste uppfyllas.

Det är arkitektfirman “Yes Arkitekter” i Uddevalla som har gjort ritningarna till kommunen. Nu får företaget göra om en stor del av arbetet. Det är nämligen inte måttligt med krav som måste uppfyllas och ändringar som behöver göras…

Miljö- och byggnadsförvaltningen konstaterar att de åtgärder som var tänkta att vidtas på arenan:

“avviker från detaljplanen angående att delar av tillbyggnaderna på servitut och ledningsrättsområde, område för gångväg samt placeras på prickad mark”

Det var alltså tänkt att ta mark i anspråk som inte får bebyggas och därför måste dessa delar av tillbyggnaderna tas bort. Enbart detta “påpekande” låter i mina öron som tämligen komplicerat att ändra på.

Det är inte bara tänkta åtgärder som strider mot detaljplanen, det finns även anmärkningar på utformningen:

“Så som skärmtaken är redovisade uppfylls inte kravet på varsamhet, god form-, färg och materialverkan samt intresset för en god helhetsverkan.”

Inte heller detta är väl gjort i handvändning misstänker jag. Miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter:

“Ytorna mellan fackverkskonstruktionen planeras spärras av med Gunnebo-stängsel längs med hela byggnaden. Detta är en mycket tveksam åtgärd både ur gestaltnings- och trygghetsperspektivet.”

Miljö- och byggnadsförvaltningen menar också att marken inom stängslet inte bör vara asfalterad. Det gör att upplevelsen av närmiljön kring arenan försämras.

Kommunens stadsarkitekt har också yttrat sig. Han inleder:

“Arenabyggnaden präglar Vänersborgs siluett och är omtalad, tyvärr framför allt på ett negativt sätt. Därför är alla åtgärder avseende Arenan av mycket hög känslighet.”

Och det har han nog rätt i, även om flera bandyvänner säkerligen inte håller med.

Mycket av det som stadsarkitekten anför ligger till grund för miljö- och byggnadsförvaltningens skrivelse, men stadsarkitekten skriver också:

“Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden syftar åt att motverka större snöansamlingar. Jag är osäker om en lutning på 25 grader räcker. Det är dessutom mycket viktigt att denna takkonstruktion i sig inte på något sätt påverkar hallens bågkonstruktion eftersom det kan leda till en ökad obalanserad belastning (även utan snö- och vindlaster).”

Det här är onekligen något som arkitekterna måste titta närmare på. “Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden” ser ut att vara ett ganska stort ingrepp.

Stadsarkitekten gör också ett medskick:

“Takduken kan vid ändrad vikt utgöra ett anmälningspliktigt ingrepp i bärande konstruktion.”

Slutligen har Vattenfall Värme lämnat ett remissvar. Vattenfall skriver att om byggnation sker mellan 6-7 meter ut från fasaden på arenans sydöstra hörn (se de se de små ringarna på kartbilden till vänster) måste det säkerställas att det är möjligt med tanke på ledningarna:

“Vi måste kunna komma åt [ledningen] om det i framtiden skulle hända någonting. Alternativ ledningsflytt.”

Det var tänkt att bygga ett slags skärmtak i det sydöstra hörnet av arenan. Det är i denna porten som utrustning mm kan köras in. Ska ledningar flyttas låter det som en dyrbar åtgärd.

Det är tråkiga besked för de på kommunen som har arbetat med planerings- och ritningsarbetet inför upphandlingen. Det innebär att en hel del arbete är kvar att göra innan ett bygglov kan ges. Och då ökar antagligen tidspressen. Men det finns ingen återvändo. Arbetet måste göras om. Så det är nog tveksamt om tidsplanen håller, men det är svårt att säga. Kanske är sådana här omarbetningar rutin för arkitektfirman “Yes Arkitekter”.

Stadsarkitekten erbjuder sig att hjälpa till med arbetet och dialogen har för övrigt redan påbörjats. Stadsarkitekten är positiv till att man ska hitta en väg framåt.

Det kan man hoppas på, men jag anser nog fortfarande att det skulle behövas mer tid för en större utredning för att få svar på alla viktiga frågor kring arenan. Det behövs, misstänker jag, ett ordentligt och genomgripande faktaunderlag över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar i Arena Vänersborg. För övrigt bekräftas återigen att Arena Vänersborg tycks ha varit en felkonstruktion redan från början.

Det är knappast någon överdrift att påstå att det är problem med taket på Arena Vänersborg. Det läcker och har gjort så sedan arenan togs i bruk 2009. Och det tycks bli allt värre. Det skrev jag om i en blogg före sommaren. (Se “Arenans tak”.) I bloggen framförde jag den numera utbredda uppfattningen att hela arenan är en felkonstruktion.

I juni beslutade kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket nästa år.

Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. De flesta som har insyn i “projektet” är övertygade om att 20 milj inte räcker. Det bekräftades sannolikt också av en utredning som lämnades in till kommunen för några veckor sedan.

Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB) har på uppdrag av kommunen gjort en kontroll av takkonstruktion och inläckage. NOBAB har utfört “okulär inspektion av yttertak in- och utvändigt”, “kontroll av yttertakets uppbyggnad” och “provhålstagning yttertak”. Resultaten har lämnats i en rapport på 11 sidor och en fotobilaga med många talande fotografier.

Nobab inleder rapporten med en redovisning av konstruktionsritningar och en beskrivning av driften av arenan. Sedan kommer avsnittet ”Iakttagelser och mätningar”…

Vid besiktningen noterade Nobab följande:

• “Yttertaket är belagt med pvc-duk i våder med bredd på 200 cm som har svetsats samman. Enligt uppgift släpper våderna från varandra på grund av vindbelastningen.”
  

  Plastfolien inte tätad/tejpad på väggens sandwichelement

• “Vid provhålstagning av yttertaket kan vi generellt konstatera att plastfolien i takkonstruktionen inte är tätad/tejpad längs med ytterväggar och gavlar.”
• “Taket är inte lufttätt vid bla takfot, vilket gör att vind blåser in i takkonstruktionen vilket medför en extra belastning på infästningen av takduken då en pumpande effekt uppstår.”
• “Fasad av sandwichelement (typ Paroc) är otät i skarvar.”
• “Fasad/”fönster” av kanalplast (typ uterumstak) är mycket luftotät.”
• “Avloppsluftare på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten.”
• “Takhuvar på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten.”

Det var den utvändiga besiktningen. Den invändiga gav följande anmärkningar:

• “Rinnmärken och missfärgningar förekommer på många ställen i byggnaden även om de är klart värst på plan 3 mot söder.”
• “Enligt uppgift droppar det vatten inne i stora hallen på framför allt 2st ställen, men även mindre läckage på andra ställen i hallen förekommer.”
• “Ventil i fläktrum mot öster ovanför damernas wc läcker och orsakar vattenskador under ventilen.”
• “Avloppsluftare på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten i bland annat städskrubb.”
• “Vi kan konstatera att yttertaket läcker på flera ställen.”
• 

  Rör knäckt och man ser dagsljuset innanför

  “Yttertaket är belagt med pvc-duk av fabrikat Sika plan med tjocklek om 1,2 mm. Duken ligger med våder 200 cm breda mot dagens norm om ca 100 cm. Med så långt mellan infästningarna blir det en extremt stor påfrestning på infästningar/takduken. Vi kan idag notera att flera svetsar har släppt från varandra.”
• “Genom utförd provhålstagning i yttertaket kan vi konstatera plastfolien i takkonstruktionen är inte är lufttät, vid framför allt takfot och gavlar. Sannolikt är inte heller skarvarna mellan plastfoliens våder tejpade.”
• “När stora luftotätheter finns vid bland annat takfoten kan stora luftmängder blåsa in under takduken vilket ökar belastningen på takduk och dess infästningar.”
• “Fasad består av sandwichelement och kanalplast. Dessa konstruktioner har ofta problem med inläckage då dessa är att betrakta som enstegstätade fasader. Sandwichelement läcker oftast i skarvarna och kanalplasten är mycket otät framför allt upptill.”

Provhål nr 2, i knäcken mellan taken. Vatten mellan dukarna

Nobab konstaterar att:

“yttertaket läcker på flera ställen vilket kräver omfattande åtgärder.”

Fuktskador ovan undertak

Företaget vill emellertid ha mer information för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Nobab vill att en:

“loggning av inomhusmiljön görs under 1 års tid.”

Här ser man dagsjuset utanför

Nobab menar helt enkelt att de åtgärder som företaget föreslår skulle behöva bekräftas av ytterligare mätningar av inomhusmiljön. Det är nämligen oklart om läckagen i yttertaket enbart beror på inläckage på grund av t ex regn eller om också kondens uppstår i takkonstruktionen. Och det är mycket viktigt att veta när det kommer till åtgärder.

Det är klart, ska 20 milj kr läggas ner på arenas tak vill väl alla att de åtgärder som vidtas är relevanta och riktiga. Men mätningar under 1 års tid innebär att en investering i arenas tak knappast låter sig göras under 2024. 

Trots osäkerheten och det bristande underlaget föreslår Nobab ett antal åtgärdsförslag:

• “Takdelar över plan 3 mot söder byggs om enligt förslag från Cowi.”
  

  Otätheter där vatten kan tränga in

• “Alla genomföringar i yttertaket som går att flytta till fasad flyttas, för att göra taket mindre sårbart för åverkan och snöbelastning samt inläckage.”
• “Tak/väggluckor monteras mot öster och väster så att taket är åtkomligt på ett säkert sätt.”
• “Yttertaket läggs om i sin helhet, enligt leverantörens anvisningar. En takduk med tjocklek om minst 1,5 mm bör väljas.”
• “Takduken skall anslutas mot gavlar och genomföringar på ett fuktsäkert sätt.”
• “Vindlastberäkning utförs av takduksleverantör.”
• “Den gamla takduken snittas i samband med att den nya duken monteras, enligt leverantörens anvisningar.”
• “Yttertaket öppnas upp längs med takfot och gavlar för att komplettera/se över plastfolien så att den blir helt lufttät.”
• “Taksäkerheten ses över och kompletteras där så är nödvändigt, enligt dagens gällande regelverk.”
  

  Fäste för hängränna av kraftig rostfri plåt sitter skruvad i fasadplåten vilket inte håller

• “Mätpinnar monteras mot söder för att på ett enkelt sätt kunna mäta/se snödjupet på taket, från marken.”
• “4st fästen till hängränna görs om då dessa endast är infästa i sandwichfasaden.”
• “Plåtar över pilastrar (där sandwichfasaden är skarvad) demonteras.”
• “Tätningsarbete utförs av sandwichelementen.”
• “Fönster av kanalplast byts ut vad det gäller luft- och vattentäthet. Ej reparation p g a kort återstående livslängd.”
• “Stålbalkar i anslutning till kanalplastfönster blästras och målas i samband med byte av kanalplastfönster.”
• “Entréer och portar på södra långsidan förses med tak som skyddar personer från snöras enligt förslag från COWI.”
• “Permanent staket byggs utanför södra fasaden som skydd mot snöras från tak, enligt förslag från Yes arkitekter.”

Nobab konstaterar slutligen att:

“När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”

Och:

“I denna undersökning är det inte uttaget några materialprover för mikrobiell analys.”

Det känns som om både en sådan inspektion och analys är tämligen viktiga och nödvändiga i sammanhanget…

Det är inte många som tror att det räcker med 20 milj kr för att få taket och därmed arenan i användbart skick. Det kanske bara är några politiker. Ja, kanske till och med ganska många faktiskt…

Det talas i flera kretsar om att en renovering/ombyggnad av arenataket kommer att kosta minst det dubbla, kanske det tredubbla. Och att det då inte är helt säkert att taket håller längre än 10 år. För att kunna ge säkrare besked krävs ytterligare utredning.

Fastighet och service, en enhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen, utreder just nu Arena Vänersborg, och har gjort så ett tag. Nobabs utredning var en del i denna utredning, och kanske den till och med utredde mer än vad som ingår i Fastighet och service uppdrag. Kommunens utredning sägs ha blivit klar veckan som har gått. Det ska bli mycket intressant att se vilka slutsatser den har kommit fram till. Förhoppningsvis ger den svar på frågorna vad åtgärderna kring taket kostar och hur länge de håller. Det kanske blir positivare besked än väntat… Det hoppas vi i varje fall på.

Det lär emellertid bli dyrt, mer än de avsatta 20 miljonerna… Jag tror därför att politiker och kommuninvånare måste börja diskutera arenans framtid på allvar. Hur mycket är det värt att investera i arenan? Ska kommunen investera för att arenan ska användas till samma verksamhet som idag? Eller ska kommunen lägga ner mer pengar, göra ännu större investeringar, för att bredda arenans användningsområden? Vad krävs för att byggnaden ska fungera till det som vi vill ha den till? Och, hur länge på året ska det finnas is i arenan?

Vi får inte heller glömma att Arena Vänersborg är 15 år gammal. Det innebär naturligtvis en hel del ”naturligt slitage”.

Frågorna kring byggnaden hör tätt ihop med arenans användningsområden. Men det handlar också om Vänersborgs kommun överhuvudtaget har råd med de stora kostnaderna. Ett nekande svar ger självklart upphov till ännu fler, och svårare, frågor.

Vänsterpartiet försökte i våras få bifall i fullmäktige till kultur- och fritidsnämndens förslag att anslå en halv miljon till en utredning som även inkluderade arenans användningsområden. Det blev ingen sådan utredning.

Det kanske ändå måste till en sådan. Vi får se vad Fastighet och service har kommit fram till.

===

Den 30 september skrev TTELA:s Emma Johansson om utredningen, ”Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”, medan Niklas Johansson kommenterade den, ”Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”.