Arkiv
Budget 2023 (8): KD
På sätt och vis är denna blogg redan överspelad. Kommunfullmäktige röstade ju bort Kristdemokraternas budget förra onsdagen. (Se “KF: Oväntat budgetbeslut”.) Men eftersom jag har presenterat samtliga andra partiers budgetförslag tyckte jag att jag för rättvisans skull också borde publicera KD:s förslag. Dessutom är det ju denna budget som KD går till val på den 11 september.
Det finns två saker som är anmärkningsvärda i Kristdemokraternas agerande i årets budgetprocess. Det första är att KD avstod från att rösta i slutomröstningen mellan budgetförslagen från S+C+MP och M+L. KD tog alltså inte ställning mellan, för att låna retoriken från riksplanet, en “socialistisk” och en “borgerlig” budget. Det andra anmärkningsvärda är att KD bröt sig ur minialliansens samarbete och lade en helt egen 
budget. Det fördjupade samarbetet mellan de borgerliga partierna, utom Centerpartiet, är åtminstone 13-14 år gammalt i Vänersborg. (Jag har inte riktigt klart för mig när samarbetet började fördjupas.) Med KD:s agerande i budgetprocessen är frågan om det inte kan vara slut med minialliansen i Vänersborg. Det är dock svårt att se åt vilket håll KD kan tänkas gå, kanske är KD på väg åt ett annat håll än på riksplanet. Agerandet kan även förklaras med att partiet helt enkelt ville profilera sig inför valet i höst. KD:s nye toppkandidat Magnus Ekström blygs ju inte för sina ambitioner. Han undertecknade en insändare i TTELA för några månader sedan med “kommunalrådskandidat”… (Se här.)
KD:s förslag är på hela 21 sidor. Till utseendet tar det upp kampen med SD:s förslag och när det gäller mängden text så är nog frågan om inte KD till och med överträffar Vänsterpartiets budgetförslag… När det gäller att avge vallöften vinner KD däremot på knock… Till och med SD hamnar på efterkälken.
Den första meningen i budgetförslaget lyder:
“Kristdemokraterna (KD) vill ta ytterligare steg för att TILLSAMMANS göra Vänersborgs kommun mer attraktiv, trygg och hållbar.”
Och det är en vision som helt klart tar upp konkurrensen med kommunens.
Kristdemokraterna slår inledningsvis också fast att:
“Den gemensamt finansierade välfärden ska omfatta alla och ska öka tryggheten och livskvalitén. Vi vill att barn i Vänersborg ska få en bra start i livet och bästa möjliga välfärd under hela livet.”
Och det kan jag väl tycka vara en bra politisk förklaring, och målsättning. Den lovar mycket men torde vara svår att leva upp till, i varje fall om KD tänker sig ett framtida samarbete med M, L och SD. Eller att KD:s eget budgetförslag ska få majoritet…
KD kommer snabbt in på kommunens inriktningsmål. Partiet håller till skillnad från M+L fast vid kommunens traditionella mål. KD har dock formulerat om inriktningsmålen, och gjort dem mer “personliga”. Precis som med visionen. KD talar om “vi” i stället för “Vänersborgs kommun”.
Sedan följer flera sidor där budgetförslaget förvandlas till en valbroschyr. Det talas om vad KD vill göra med Vänersborg. Och man behandlar område för område, nämnd för nämnd. Det finns inga gränser på vilka visioner KD målar upp och vad de lovar. Även om många önskedrömmar och förhoppningar är helt ok, som just drömmar och förhoppningar, har de inget att göra i ett budgetförslag, och inte heller i en valbroschyr. Det måste naturligtvis finnas realism i förslag. Annars är de inte värda någonting. Därmed inte sagt att alla enskilda förslag är orealistiska.
KD lovar att förskolan ska utvecklas och skolan bli bättre, alla barn som far illa ska få den hjälp de behöver, det ska vara ordning och reda i klassrummen och det behövs fler behöriga lärare och möjlighet till mindre grupper. På socialnämndens område vill KD att äldre ska få känna trygghet, anhörigstödet stärkas, det ska ordnas anpassade särskilda boenden och KD vill göra något åt de äldres ensamhet. (KD skrev en motion 2018 om Ung Omsorg i äldreboenden som innebar aktiviteter med de äldre.) Personalen inom socialförvaltningen ska ha goda arbetsvillkor, kunna ge den hjälp som behövs och ha tid för en stunds gemenskap vid middagsbordet.
KD skriver:
“Vi vill se ett ökat fokus på ett förebyggande arbetssätt där vi satsar oss ur de utmaningar vi har istället för att dra ner på allt och därefter blir tvungna att göra stora insatser i ett senare skede.”
KD tar ställning i “badfrågan”. Hallevibadet ska finnas kvar och en ny modern simhall ska byggas på dess nuvarande plats. Det står inget om badet i Brålanda, men i kraven/valparollerna som följer efter avsnittet “Kultur och fritidsverksamhet”, finns det en liten gardering:
“investera i badanläggningar, bl.a. ny simhall i Vargön”
Det är för övrigt bara efter detta kultur- och fritidsavsnitt som “konkreta” (tja…) krav formuleras i punktform.
KD tar upp fler önskemål även inom andra områden. De är som sagt många… Det har också smugit sig in två mer “ideologiska” krav i texten. KD vill ha “valfrihet” i både barnomsorg och äldreomsorg (hemtjänst, äldreboende). KD har inga problem med “vinster i välfärden”. Partiet vill också se profilklasser, fast det är ingen politisk fråga. Det är rektorerna som beslutar om profilklasser.
Kristdemokraternas krav och önskemål lär kosta åtskilliga miljoner. Samtidigt slår KD fast att partiet inte anser att:
“höjd skatt i Vänersborg är en optimal lösning … Kommunen behöver istället anpassa sin ekonomi genom bättre framförhållning, planering och bli effektivare i den kommunala förvaltningen.”
Det tycks som om alla KD:s vallöften ska finansieras, inte med nya pengar, utan med framförhållning, planering och effektivitet. Det anser jag vara ett mycket oseriöst och oansvarigt förhållningssätt. Och lovade inte KD att:
“…vi satsar oss ur de utmaningar vi har istället för att dra ner…”
Kristdemokraterna ville satsa på en hel massa åtgärder i socialnämndens verksamheter när partiet drömde och önsketänkte. I sitt budgetförslag satsas emellertid endast några mindre summor till Mini-Maria och Remöblera (som de flesta andra partier också gör) och 6 miljoner till försörjningsstöd. Socialförvaltningen räknar dock med att det skulle behövas 12 miljoner… Pengarna till försörjningsstödet är som bekant lagstadgat och ingen satsning. Däremot fanns det ju andra partier som ville betala försörjningsstödet med pengar från äldreomsorgen…
Det är likadant med barn- och utbildningsnämnden… Det blev inte mycket kvar av de fina orden i texten. Det blev inga extra pengar till elever i behov av stöd, språkträning eller fler lärare… KD satsar endast på att öka 15-timmarsbarnens vistelsetid i förskolan till 20 h/vecka, 8 miljoner, och arbetskläder till personalen inom förskola och fritidshem, 2,3 milj.
KD avsätter 3,16 miljoner i tillskott till kultur- och fritidsnämnden. Det är ungefär samma summa som de flesta andra partierna gör. Även KD vill ha en avgiftsfri musik- och kulturskola.
Samhällsbyggnadsnämnden får lite extra pengar för kapitalkostnader, byggnadsnämnden till en extra tjänst och en projektanställning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden får pengar till en extratjänst tillsammans med byggnadsnämnden. Nämnden får också 1,2 miljoner för:
“att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”
Resultatbudget för KD
Det är ett oerhört glapp mellan vad Kristdemokraterna säger att de vill och partiets konkreta budgetförslag. De pengar som KD vill tillföra nämnderna motsvarar inte på något sätt alla de uppgifter som partiet vill att nämnderna och förvaltningarna ska utföra. KD lovade ju i texten att:
“…vi satsar oss ur de utmaningar vi har istället för att dra ner…”
Det blev ingenting kvar av den ambitionen…
KD bjuder på oerhörda mängder ofinansierat valfläsk. Det går också i linje med vad KD har framfört i de tre hittillsvarande valdebatterna. Där radade Magnus Ekström upp önskedrömmar och förhoppningar på löpande band.
Vi får se hur vänersborgarna tar emot kristdemokraternas alla vallöften.
===
Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Kristdemokraterna här.
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Budget 2023: V – i takt eller i otakt?
Med några dagars avstånd till kommunfullmäktiges budgetdebatt kan vi sammanfatta.
Det kändes från första början överdrivet att tillmäta onsdagens budgetbeslut den stora betydelsen det brukar ha. Det ska ju fattas ett nytt budgetbeslut i november efter valet. Kommunledningen bestående av S+C+MP har bara 20 av fullmäktiges 51 mandat. Det går inte att sätta kraft bakom sitt förslag med denna klena minoritet. 
Flera talare, däribland Dan Nyberg (S), gjorde fåfänga försök att få fler partier att ansluta sig till minoritetens förslag, eller åtminstone börja samtala. Det upprepades att det inte fanns avgörande 
skillnader mellan budgetförslagen. Det visade sig att det hjälpte föga, i omröstningen vann budgetförslaget från M+L. SD gjorde nämligen en kullerbytta och övergav helt sonika sina egna yrkanden. Partiet slog följe med de två borgerliga partierna precis som för övrigt MBP också gjorde.
Benny Augustsson (S), som leder gruppen med de styrande partierna, var påtagligt irriterad över att S och M inte längre gick i takt med varandra. “Vänersborgsandan” med det intima samarbetet mellan dessa två partier hade gett vika när behovet att profilera sig i valrörelsen tog överhand.
Uppmärksamheten riktas även av ett annat skäl på den kommande och avgörande budgetprocessen. Med utgångspunkt i valresultatet i september formulerar den ”gamla” kommunstyrelsen i oktober och början av november ett nytt förslag. Det föreläggs det ”nya” fullmäktige som avgör budgeten på sitt sammanträde 23 november.
Det finns en rad osäkerheter som helt kan förändra budgetförutsättningarna i höst – inflationen, pensionskostnaderna, stigande ränteutveckling, utvecklingen av byggkostnaderna, vilken regering som ska styra landet, vilka statsbidrag som beslutas osv. Det som gällde för någon vecka sedan är inaktuellt idag och kan vara helt fel mot slutet av året.
Men det fanns också partier som talade om otakt och om ansvarslöst budgetbeteende. Benny Augustsson (S) vände sig till Vänsterpartiet och räknade under några minuter upp varenda investering som han ville göra under de 
närmaste åren. Finansieringsbehovet uppgick till en bra bit över miljarden menade han. Vartenda öre ur kommunens resultat behövdes, år efter år. Om inte kommunen gjorde överskott skulle kommunen behöva låna och belasta kommande generationer. Augustsson avslutade uppräkningen med att fråga om hur Vänsterpartiet tänkte ta fram 807 miljoner, den summan ville han höra hur vi skulle finansiera.
Tja, vårt budgetförslag skilde sig från kommunledningens med 67 miljoner. Vi hänvisade till ett tänkbart nollresultat och till att ta pengar från resultatutjämningsreserven (RUR). Redan 2013 deponerade kommunen 50 miljoner i reserven.
Vänsterpartiet påstår att partiet är i takt med behoven. Barnens och ungdomarnas behov av god utbildning finns idag, just nu, och kan inte skjutas fram till senare. Det går inte att vänta till dagen och året när investeringarna är gjorda och resurserna frigörs. Invånarna med behov av stöd och olika insatser, våra äldre och sjuka i behov av omsorg, kan inte heller tröstas med ett ”tyvärr inte nu, men kanske längre fram”. Det går inte att låta bli att tillgodose de stora behoven idag med att det är viktigare att tillgodose dem i framtiden. Investerar vi idag så kommer dessutom förskolor, skolor, äldreboenden osv att finnas kvar 20-30-40 år i framtiden. Investeringarna belastar knappast kommande generationer, de kommer snarare till nytta för våra barn och barnbarn.
Staten har varit mycket frikostig med statsbidragen under pandemin. Kommunen gjorde bland annat därför ett överskott på resultatet 2020 på 161 miljoner och 2021 på 185 miljoner. Överskotten användes till att betala tillbaka lån för investeringar och/eller slippa att ta nya lån. Kommunen slapp enligt ekonomichefen att ta nya lån på ca 120 miljoner och betalar därför 2-3 miljoner mindre i kapitaltjänstkostnader i år och följande år. I år är prognosen att Vänersborgs kommun ska göra 172 miljoner i överskott. Det statliga pandemipengarna är en skänk från ovan.
Kommunen investerar mycket, precis som Augustssons alla siffror visade. Han glömde dock att berätta hur kommunen skulle ha klarat alla dessa investeringar om inte kommunen hade fått över en halv miljard bland annat tack vare statsbidragen. Statsbidragen har gjort att kommunen är i ett klart bättre framtidsläge än innan pandemin, även med Vänsterpartiets budgetförslag för 2023.
I Augustssons budget, dvs den styrande minoritetens budgetförslag, beräknades överskottet för 2023 att uppgå till 27 miljoner. Kanske kunde man fråga Benny Augustsson (S) hur de styrande tänkte ta fram 780 miljoner…
Om tre månader vet vi vilka som sätter sig runt samma bord för att komma till kloka beslut. Valresultatet kommer att öka självförtroendet för några partier, andra kommer att få mindre inflytande.
Att tänka välfärd är att utgå från de som behöver stöd. Alla ska bidra till att finansiera välfärden. Somliga har bättre förutsättningar att bidra mer än andra. Och ju fler väljare som är i takt med oss i Vänsterpartiet och vårt sätt att se välfärden som en grundläggande förutsättning för ett bättre samhälle, desto bättre.
Vänsterpartiets förtroendevalda kommer inte att svika. Det har vi inte gjort och det kommer vi inte att göra. Får vi ett uppdrag från våra väljare, så förvaltar vi förtroendet.
===
Texten är skriven av Lutz Rininsland och Stefan Kärvling. Den är även på publicerad på Vänsterpartiets hemsida, se ”I takt eller i otakt?”.
===
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
KF: Oväntat budgetbeslut
Kommunfullmäktiges ledamöter samlades redan kl 11.00 igår. Den, som det skulle visa sig, långa dagen började med ett informationsmöte om säkerhetsfrågor. Det är ju val i höst och det är viktigt att politiker och partier börjar tänka på och bli medvetna om risker och störningar i den politiska verksamheten.
Efter att de flesta ledamöter hade intagit en kolhydratrik lunch samlades de sedan i Folkets hus anrika festsal kl 13.00. Det var några år sedan sist. Fullmäktige har genom åren genomfört många sammanträden i lokalen sedan den gamla sessionssalen stängdes och sedemera revs 2018 på grund av mögelangrepp. Eller vad det nu var.
Kommunfullmäktiges i särklass viktigaste ärende var Mål- och resursplanen (MRP) för 2023-2025, dvs 
budgeten för nästa år. Det är egentligen årets viktigaste ärende för fullmäktige, men just i år är budgetbeslutet i juni av mindre vikt. Det beror på att det är valår och då ska det nyvalda kommunfullmäktige fatta ett nytt MRP-beslut i november. Och valet kan som bekant ändra majoritetsförhållandena i fullmäktige fullständigt. Det kan bli ett totalt annorlunda beslut i november. Det kan det också bli av det skälet att det händer mycket i ekonomin just nu som kan ändra de ekonomiska förutsättningarna radikalt.
De budgetförslag som partierna hade utarbetat och den debatt som fördes igår under många långa timmar var däremot av en viktig och strategisk betydelse för själva valet den 11 september. Det är dessa förslag som partierna ska visa upp för väljarna och få stöd för i valet. Det är ju i budgetförslagen där partierna redovisar vad de vill för nästa och i viss mån kommande år. Och det märktes under behandlingen av ärendet att det snart är val. Det var stundtals en ren uppvisning av mer eller mindre realistiska (och ofinansierade) vallöften.
Samtliga fullmäktiges nio partier presenterade sina budgetförslag. Det var mestadels partiernas gruppledare som redogjorde för de stora dragen i tänket kring sina budgetar, t ex om bakgrunden, om syftena bakom förslagen, principer, det ekonomiska läget, framtidsvisioner osv. Sedan behandlades de olika nämndernas budgetar. Först ut var socialnämnden, sedan barn- och utbildningsnämnden osv.
Jag ska inte redogöra för vad de olika partirepresentanterna sa om förslagen. De har jag ju redogjort för i tidigare bloggar, även om jag inte har hunnit med kristdemokraternas budgetförslag än. (Se länkar i slutet av bloggen. Även TTELA har kortfattat men överskådligt redogjort för partierna budgetförslag – se “Barnen kan bli vinnare i 2023 års budget” och “Det här vill SD, V, KD och MBP satsa på”.)
Det var bara Moderaterna och Liberalerna som gjorde en ändring i sitt liggande budgetförslag. Det gjorde de under sittande möte, och den ändringen finns inte med i mina bloggar eller i TTELA:s redogörelse. Ändringen i förslaget hade följande lydelse:
“Moderaterna och Liberalerna i Vänersborg justerar vår budgetram till Barn och Utbildningsnämnden från 897.485.000.kr till 899.785.000 kr för att möjliggöra fria arbetskläder till personalen inom förskolan och fritidsverksamheten.”
Det betydde att M+L lade till 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem. Det var ett förslag som redan fanns med hos andra partier.
Så här långt var det förvånansvärt lugnt och stilla i Festsalen. Det var få repliker och lite diskussion. Det var som om partierna var nöjda med att utan kritik få meddela varandra, och förhoppningsvis någon radiolyssnare (klicka här) eller webb-TV-tittare (klicka här), varför deras budgetar var överlägsna de andra partiernas. Det var bara några få som försökte reta upp någon politisk motståndare, men ofta utan att lyckas. Kommunalrådet Mats Andersson (C) är pigg på att försöka sig på några tjuvnyp, självklart också Dan Nyberg (S) och kanske hör jag också själv till den gruppen…
Ärendet avslutades med en allmän diskussion kring budgeten. Då var det fritt fram att diskutera vad som helst kring förslagen. Och då blev det också lite mer fart på debatten. Med betoning på lite…
Benny Augustsson (S) lade stor kraft på att kritisera Vänsterpartiets budgetförslag. Vi i V använde för mycket pengar till verksamheten och insåg inte vikten med stora överskott i 
kommunens resultat även fortsättningsvis – menade Augustsson. Kommunen behövde nämligen så mycket pengar som möjligt till alla stora investeringar. Och Augustsson räknade upp en massa siffror som jag inte tror att många hängde med i. Lutz Rininsland och även jag hade försökt förklara att Vänsterpartiet prioriterade verksamheterna. Pengarna skulle i första hand gå till personalen som arbetade inom social- och barn- och utbildningsnämndens områden. Barngrupperna skulle bli mindre och lärartätheten i förskola och skola större. Det skulle avsättas pengar till försörjningsstöd och daglig verksamhet LSS och pengar skulle satsas på att motverka våld i nära relation. Vänsterpartiet framhöll också att kommunen hade gjort ett överskott år 2020 på 161 milj kr, 185 milj år 2021 och att prognosen för i år är 172 milj kr. Med andra ord, sammanlagt 518 milj kr på tre år, över en halv miljard!! I överskott… Mats Andersson (C) höll med sin kommunalrådskollega och menade att V:s budget var ansvarslös. Vi i Vänsterpartiet ansåg tvärtom att det var V som tog ansvar.
Jag försökte motivera genom att ge en tillbakablick på pandemiåren.
Det var två år som många arbetade hemifrån och möttes på distans. Men majoriteten av kommunens anställda hade inte denna möjlighet. De var tvungna att ta sig till jobbet varje dag. Och det var ofta kvinnor, ofta med låga löner. Det var egentligen viktigare än vanligt att ta sig till jobbet än tidigare. Många arbetskamrater var nämligen sjukskrivna och de var tvungna att täcka upp för varandra, vikariera för varandra, göra andras jobb. I många fall fick de arbeta dubbla pass och kanske ännu mer. 
Det var de här personerna som upprätthöll viktiga samhällsfunktioner inom välfärden. Det var de som har tagit hand om våra äldre, våra sjuka, våra barn och barnbarn. Ibland fick de applåder från balkongerna för sitt slit och sin offervilja. Från kommunen fick alla anställda en liten present. Men nu efter pandemin har allt blivit som vanligt igen. Deras uppoffrande arbete glöms bort. Nu ska det effektiviseras och sparas i deras verksamheter. Vänsterpartiet vill istället att dessa anställda ska få bättre arbetsvillkor efter pandemin. De ska få fler arbetskamrater och mer tid till att göra det de ser behöver 
göras, fast de ofta inte hinner. Mycket av det som människor, tidningar och TV tog upp under pandemin vill Vänsterpartiet nu åtgärda i Vänersborg. Det fick vara slut på prat och löften, det var dags att göra något åt arbetsmiljön och arbetsvillkoren – och samtidigt förbättra för de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna.
Huruvida mitt budskap gick fram vet jag inte. Det finns att höra och se i efterhand på Radio Trollhättan och kommunens webb-TV – någonstans i slutet på de långa inspelningarna…
Det som slog mig och sannolikt de flesta som hade läst partiernas budgetförslag och som lyssnade på debatten var alla dessa fina ord och löften som fyllde luften i Festsalen. I synnerhet om skolan… Problemet var att partierna inte hade avsatt några pengar eller otillräckligt med pengar till att förverkliga alla dessa vallöften. Det var med andra ord mycket av de tomma löften som brukar prägla svensk valdebatt. Själv tycker jag att det är beklämmande att höra på och jag förstår att det kan göda politikerförakt.
Vänsterpartiets budget skilde sig åt från de andra partiernas. Det behöver i och för sig inte innebära att det var bäst… Det blir upp till väljarna att avgöra. (Se länkarna nedan.) Det var i varje fall den budget, kanske den enda, som satsade på kommunens verksamheter, på de anställda, på förskola och skola, på socialförvaltningens arbete, på fler anställda i de tekniska nämnderna osv.
Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet var de partier som ville satsa allra minst på kommunens välfärd. Det kan vara bra att veta. Ola Wesley (SD) raljerade till och med, som jag uppfattade det, över det som han kallade barn- och utbildningsnämndens orealistiska “önskelista”. Medborgarpartiet hade inga extra pengar till varken socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden.
Det hade uppenbarligen inte förts några förhandlingar mellan partierna om överenskommelser om budgeten. Såvida inte något parti fått erbjudande och tackat nej. Vänsterpartiet hade i varje fall inte fått någon förhandlingsinvit och det tycktes som sagt inte något annat parti ha fått heller. Det kan kanske bero på att det ska fattas ett nytt budgetbeslut i november, efter valet.
När det efter bortåt 4 timmar (ajourneringar oräknade) närmade sig slutet av debatten så var det egentligen bara Dan Nyberg (S) som visade tecken på att vara villig till överenskommelser. Nyberg betonade hur nära partiernas budgetförslag låg varandra. Utom Vänsterpartiets då. Han sträckte särskilt fram handen till Kristdemokraterna… Det visade sig att inget parti var villig att ta Nybergs hand…
Det blev en långdragen votering där ett motförslag skulle utses till huvudförslaget från S+C+MP. Till slut blev det som väntat, motförslaget till de styrande partiernas förslag blev budgetförslaget från M+L.
Socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister röstar först i fullmäktige. De röstade självklart på sitt eget förslag, 20-0. Det blev lite spännande när det blev de tre kristdemokraternas tur. De lade ner sina röster… Moderaterna och liberalerna röstade naturligtvis på sitt eget förslag. Fem vänsterpartister lade ner sina röster. Nu stod det 20-12 til de styrande partiernas favör. Medborgarpartiet lade sina två röster på M+L. 20-14. Sverigedemokraterna skulle avgöra omröstningen…
Det gick ett sus i församlingen när Wesley röstade på förslaget från… M+L. Det gjorde de andra sverigedemokraterna också.
Kommunfullmäktige antog den borgerliga oppositionens budgetförslag med röstsiffrorna 23-20. Det var 8 ledamöter som avstod.
Det blir som sagt ett nytt budgetbeslut i november. Jag är säker på att kommunens nämnder och styrelser inte gör något på grund av den borgerliga budgeten utan avvaktar det kommande beslutet. Jag tror t ex inte att inriktningsmål och annat börjar omarbetas, som M+L ville i sin budget.
För övrigt var det inga större skillnader på resurstilldelningen i budgetarna, varken totalt eller till de enskilda nämnderna. I “normala fall”, dvs om det inte hade varit valår, så är övertygad om att partierna hade kommit överens. Budgeten från S+C+MP satsade 8 milj kr för att öka barnens vistelsetid i förskolan – M+L:s budget avsatte 10 milj kr för ökad måluppfyllelse. S+C+MP tillförde 1,75 milj kr till kultur- och fritidsnämnden för att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola – M+L avsatte samma summa till socialnämnden för att användas till:
“att möjliggöra ändring av försörjningsstödnormen så att barn i familjer med ekonomiskt bistånd har möjlighet att delta i avgiftsbelagda fritidssysslor.”
Det var några mindre skillnader även på andra håll, men det handlade om i sammanhanget små summor pengar. Med andra ord, det var två nästan identiska budgetar.
I november fattas ett nytt budgetbeslut. Och innan dess har vi ett viktigt val…
===
Anm. Du kan höra och se hela kommunfullmäktiges sammanträde på Radio Trollhättan och Vänersborgs kommuns webb-TV.
PS. Nu har också TTELA skrivit en artikel om budgetbeslutet – ”Oppositionens budget vann i fullmäktige”. (Tillagt kl 19.05.)
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Budget 2023 (7): MBP
Imorgon är det kommunfullmäktige och då ska beslut om budgeten för 2023 fattas.
I en serie bloggar har jag beskrivit de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag. Jag har två partier kvar, Medborgarpartiet och Kristdemokraterna. Jag hinner inte med KD:s förslag innan sammanträdet. Jag får redovisa deras förslag vid ett senare tillfälle. Det gör kanske inte så mycket, det är ju val i september. Det innebär att kommunfullmäktige ska ta ett nytt budgetbeslut i november, och då är det ett nyvalt fullmäktige som beslutar. Sannolikt kommer fullmäktige att se annorlunda ut efter valet. Det kommer att finnas nya ledamöter och partierna kan ha blivit större eller mindre än de är nu. Det kan med andra ord också finnas ett helt nytt styre…
Det blir sannolikt helt nya budgetförslag i november. Och den budgeten som då antas kommer att bli den som gäller för 2023. Det intressanta med budgetarna som jag har beskrivit i denna bloggserie är att det är de som gäller när partierna går till val och begär väljarnas förtroende.
Medborgarpartiets budgetförslag skiljer sig en hel del från de andra partiernas. Partiet utgår i stort sett bara, när det gäller utgifter, från sina egna förslag. MBP kommenterar överhuvudtaget inte t ex budgettilldelningen till barn- och utbildningsnämnden eller socialnämnden.
Medborgarpartiet tar sin utgångspunkt, precis som de andra partierna, från de anvisningar och ekonomiska ramar som presenterades i februari och som kommunstyrelsen fattade beslut om.
MBP inleder sitt budgetförslag:
“Tyvärr inser vi att 2023 blir ett år då det inte finns möjlighet att redovisa ett resultat på + 2 % om inte stora besparingar skall göras i de olika verksamheterna. Vi kan konstatera att det ekonomiska utrymmet för verksamhetsåret 2023 är mycket begränsat och vi kommer därför inte att presentera en ‘valfläskbudget’ utan anser att de ekonomiska målen är viktiga att respektera.”
MBP slår tidigt fast, inga nya tjänster ska tillsättas i kommunen – med undantag av tjänster inom social- och barn- och utbildningsnämnden som arbetar i direkt kontakt med vårdtagare och elever. Hur det nu skulle gå till att anställa sådana personer, när MBP inte vill tillföra några extra pengar till dessa nämnder. Det innebär också att MBP är emot en tjänst som landsbygdsutvecklare som Vänsterpartiet har motionerat om. (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)
Däremot undantar MBP en äldreombudsman. Partiet vill inrätta en sådan tjänst och den ska kosta 250.000 kr. Det ska dock noteras att ett sådant krav på äldreombudsman, mig veterligt, inte finns. MBP har inte framställt något sådant förslag under de senaste åren.
Medborgarpartiet vill också avskaffa ett kommunalråd. Det innebär två istället för tre personer. Besparingen skulle bli ca 1 milj kr. MBP vill också att digitala nämndsammanträden ska ersätta en del av de fysiska mötena. Det skulle spara 50.000 kr i reseersättning.
MBP vill avsätta 100.000 kr till “en uppstart” av ett kallbadhus på Skräcklan. Pengarna är väl tänkta till någon typ av förstudie kan jag tänka. Jag har dock svårt att se att de styrande partierna tänker gå med på detta i nuvarande ekonomiska läge.
Mini Maria är en verksamhet som vänder sig till ungdomar och unga vuxna som har frågor eller bekymmer kopplade till alkohol eller droger. MBP vill som flera andra partier se detta förverkligas i Vänersborg, och avsätter 750.000 kr för ändamålet.
Medborgarpartiet ägnar ett förhållandevis stort utrymme åt de investeringar som partiet vill se genomförda. Jag har inte skrivit om de andra partiernas synpunkter på investeringar, utan hade tänkt spara investeringarna till ett annat tillfälle. Men jag gör ett undantag med MBP och räknar upp de satsningar, och icke-satsningar, partiet vill se under 2023.
Partiet vill skjuta fram en hel del investeringar, t ex Vattenverket, Trestad Center västra, strategiska markinköp, cirkulationsplats Gropbroleden-Tegelbruksvägen och renovering av Folkets hus. MBP vill vidare minska underhållet på gator och vägar och skjuta upp kollektivtrafikåtgärder.
MBP vill istället satsa på kallbadhus (se ovan), förlänga en stenpir i Sikhall och anlägga en gång- och cykelväg mellan Forsane och Dykällan (Frändefors).
Resultatbudget för MBP
Eftersom Medborgarpartiet inte har några förslag i sin budget kring socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och de andra nämnderna antar jag att partiet ställer sig bakom det förslag till anvisningar och ekonomiska ramar som presenterades av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i februari. Det betyder en mycket stram och återhållsam budget för verksamheterna. Medborgarpartiet lägger i stort sett inga extra pengar till förskola eller skola, äldrevård eller hemtjänst. Partiet avsätter minst pengar av alla partier på kommunens verksamheter.
Medborgarpartiet tycks värna mer om de ekonomiska målen och siffrorna än om kommunens verksamheter.
===
Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Medborgarpartiet här.
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Budget 2023 (6): Vänsterpartiet
Vänsterpartiet har i vanlig ordning utarbetat ett eget budgetförslag. Det är ett längre dokument på 12 sidor med tätskriven text. Det är inte så snyggt utformat som Sverigedemokraternas men är betydligt fylligare och mer faktaspäckat. Det kräver nog sin kvinna och man att ta sig igenom texten. Å andra sidan innehåller budgetförslaget oerhört mycket information och kunskap. Och det handlar om fakta, inte en populariserad valpropaganda med en massa vallöften.
Texten börjar med en allmän ekonomisk beskrivning för kommunen. Det konstateras att det föreligger några osäkerhetsfaktorer, som för övrigt gäller samtliga partier och inte bara Vänsterpartiets budgetförslag. Inledningen lyfter också de senaste årens väldiga överskott, +161 miljoner år 2020 och +185 miljoner kr förra året. Det kan väl nämnas att årets prognos är ett överskott på 172 milj kr, även om det inte var känt när förslaget utarbetades.
RUR, resultatutjämningsreserven, beskrivs noggrant. Den har nämligen en strategisk betydelse i Vänsterpartiet budgetförslag. RUR innebär att delar av ett positivt resultat läggs undan i en reserv. Denna reserv kan sedan användas för att jämna ut intäkter över en konjunkturcykel.
Vänersborgs kommun beslutade i juni 2013 att maximera beloppet för resultatutjämning till 50 miljoner. Hittills har det inte funnits något beslut att disponera medel ur reserven, men det anser V att det är dags att göra i år. Vänsterpartiet anser nämligen att nästa år, 2023, blir en sådan dal i kommunens ekonomi att den borde utjämnas.
Det anser Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) också (SKR:s cirkulär 22:15, s 8):
“Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt för 2023–2025. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.”
Vänsterpartiets budgetförslag innebär, som vi strax kommer att upptäcka, ett minusresultat – ett underskott. V yrkar därför att kommunen för 2023 använder en del av de medel som är reserverade genom RUR-beslutet.
I budgetförslaget diskuteras också sociala investeringsfonder. V skriver:
“En sådan fond skulle kunna ge vår kommun ytterligare ett verktyg för att angripa sociala utmaningar såsom brister i integration, ungdomsarbetslöshet, stor skolfrånvaro och brister i det förebyggande arbetet överhuvudtaget.”
Senare under kvällen (fullmäktige sammanträder på onsdag) lämnas formellt en motion från Vänsterpartiet (genom Lutz Rininsland och Stefan Kärvling) om att inrätta sociala investeringsfonder. (Se “Motion: Sociala investeringsfonder”.)
Säga vad man vill om Vänsterpartiet, partiet tänker kreativt och tömmer ut alla möjligheter i sin strävan att lägga en bra budget. Partiet är ensamt om det i Vänersborg…
Sedan börjar det bli dags för själva budgetförslaget. Vänsterpartiet börjar med att upprepa tidigare budgetskrivningar:
”I samband med coronapandemin har viktiga samhällsfunktioner satts på prov, inte minst inom välfärden. Det är nu tydligt att årtionden av nedskärningar och privatiseringar har ett pris — instabilitet, sårbarhet och bristande kvalitet. För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle och resurser måste säkras. Självklart måste också välfärden utvecklas i takt med tiden och resurser användas på mest optimala sätt. Inför kommande års Mål- och resursplan behöver kommunen ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg.”
Det här kan sägas vara V:s utgångspunkt i budgetarbetet.
Partiet utgår från de konsekvensbeskrivningar som de olika förvaltningarna och nämnderna har dokumenterat i budgetarbetet. Vänsterpartiet vill prioritera verksamheten. Det finns stora behov i framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden.
Barn- och utbildningsnämnden
Ett av kommunens inriktningsmål är:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”
Det ställer krav på kommunfullmäktige. Det ger förväntningar på att kommunen ska göra allt för att uppfylla inriktningsmålet. Så är det inte och så har det inte varit. Men Vänsterpartiet antar denna “utmaning”.
De styrande partierna ville som sagt ge 8 mkr till förskolan. Det vill Vänsterpartiet också, för att öka barnens vistelsetid. Men Vänsterpartiet vill avsätta ytterligare 8,4 mkr. Då skulle de ekonomiska resurserna räcka till för att också utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning till 3,0. Det skulle innebära mindre barngrupper och större personaltäthet. Möjligheterna skulle då öka för att ge fler barn en ännu bättre språklig träning. En god språklig start är som alla vet viktigt för social inkludering, för barnens framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.
Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Det här har också revisorerna tittat extra noga på, och inte varit helt nöjda.
Förvaltningen räknar med att ca 1/3 av grundskolans elever är i behov av någon form av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet.
Enligt förvaltningen behöver barn- och utbildningsnämnden 12,5 mkr för att utöka med en lärare per skola. Vänsterpartiet avsätter det i sitt budgetförslag.
Vänsterpartiet har också med 2,3 mkr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem. Det är även avsatt 4,4 mkr för ökade kostnader för inköp av måltider. Det är en osäker siffra. Det var den som gällde när V utformade budgetförslaget. Då räknade samhällsbyggnadsnämnden med en inflation på 6%.
Vänsterpartiet vill som synes göra en stor satsning på förskola och skola efter de tuffa pandemiår som har rått i de pedagogiska verksamheterna. Vänsterpartiet vill utöka barn- och utbildningsnämndens budgetram med totalt 35,6 mkr.
Socialnämnden
Motiveringarna till yrkandena för Socialnämnden är ännu mer omfattande och faktaspäckade än för BUN. Vänsterpartiet håller med förvaltning och de fackliga organisationerna som gör bedömningen att socialnämnden skulle behöva tillföras mer pengar för att klara verksamheten.
“Det är också avgörande med ett större ekonomiskt utrymme för att satsa på förebyggande insatser och fördjupa arbetet utanför den lagstadgade verksamheten. Rätt utfört blir detta för kommunen som helhet mest kostnadseffektivt i längden”
Socialförvaltningen har ekonomiska behov av 20,7 mkr inför 2023. V anser det är viktigt att dessa resurser tillförs nämnden för att klara av att möta kommuninvånarnas behov och utveckla förvaltningens verksamhet.
Det behövs ett tillskott på 12 mkr för att täcka kostnaderna för försörjningsstödet. Det finns förslag på att pengarna ska tas från äldreomsorgen – och så hoppas man att nämnden ska få statsbidrag till de äldre som ska fylla det ”svarta hålet”… Det anser Vänsterpartiet vara alltför riskabelt. Vänsterpartiet vill ge 12 mkr till försörjningsstödet.
Vänsterpartiet vill avsätta 7,5 mkr för daglig verksamhet LSS. Det är för att slippa neddragning av personalresurser motsvarande 12,5 heltidstjänster av personer som i huvudsak arbetar med 
förebyggande insatser för att minska försörjningsstödet. Det kan nämligen bli förödande. Vänersborgs kommun har enligt Koladas senaste mätning över 12,8% barnfattigdom (barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll). Det är långt över rikssnittet på 8,8%. Barnfattigdomen i Vänersborg har nästan fördubblats sedan 2007. För barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet är riskfaktorerna många och förutsättningarna är sämre både vad gäller skolresultat, inkludering, trygghet och framtidsutsikter.
Det är också för att rädda kvar verksamheten på Fisketorget som annars avvecklas i besparingssyfte. Fisketorget är, för den som inte vet, en mötesplats för personer med psykisk sjukdom och ohälsa.
Vänsterpartiet skriver:
“Besparingar inom äldreomsorgen och arbete, sysselsättning och integration är åtgärder som både förvaltningen och de fackliga organisationerna beskriver kommer få stora och långtgående ekonomiska och socioekonomiska konsekvenser för hela kommunen.”
Vänsterpartiet vill även satsa 2 mkr på förebyggande insatser för att motverka våld i nära relation (VIN). Det är viktigt inte minst när det gäller ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Vänsterpartiet utvecklar riskerna med besparingar och nedskärningar inom socialtjänstens olika områden utifrån rubrikerna “Försämrad arbetsmiljö och ökad risk för tillbud och arbetsskador” och “Mer resurser och tillit för en trygg och fungerande välfärd”. Argumentationen är övertygande.
Vänsterpartiet yrkar att socialnämndens budgetram höjs med totalt 22,7 mkr.
Kultur- och fritidsnämnden
“I Kultur- och fritidsnämnden har Vänsterpartiet konsekvent argumenterat för att prioritera åtgärder som har fokus på att gynna ett brett deltagande i verksamheterna, även i de föreningar som får stöd med kommunala medel, och som innebär att fungerande mötesplatser uppstår.”
Så börjar avsnittet i budgetförslaget som behandlar kultur- och fritidsnämnden.
Nämndens verksamheter har stor betydelse för både individens välmående och samhällets hälsa. Verksamheterna betyder också mycket för att främja integration och känslan av att vara en del av samhället. Detta kan leda till bättre skolresultat och även motverka risken att hamna i kriminalitet och drogmissbruk.
Vänsterpartiet vill höja kultur- och fritidsnämndens budgetram med totalt 3,985 mkr. Det innebär satsningar på Frendevi IP, Gymnasiehallen, konstnärlig gestaltning, bidrag till fritidsgård för döva barn och ungdomar och utökning vaktmästartjänst sportcentrum mm. Men framför allt att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola. Det sistnämnda beräknas kosta 1,75 mkr. En avgiftsfri musik- och kulturskola motiveras av att flera familjer upplever att tröskeln av höga avgifter är alltför hög.
Byggnadsnämnden
Vänsterpartiet har under innevarande mandatperiod haft synpunkter på enskilda ärenden i förvaltningens arbete. Förslaget är att tillföra byggnadsnämnden totalt 2,467 mkr till att förbättra förvaltningens möjligheter att nå högre kvalitet i sin verksamhet.
Pengarna riktas till att slutföra digitalisering av detaljplaner (ej ramhöjande), tillägg för ny tjänst som utvecklingsledare och tillägg för GIS-verksamheten, två tjänster.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslås få ett tillskott på 1,988 mkr. Det handlar om en tillfällig utökning av 0,7 årsarbetskraft för livsmedelskontroll, en årsarbetskraft för strategiskt miljöarbete och naturvård, en årsarbetskraft för miljöskyddstillsyn (finansierad delvis genom avgifter) och verksamhetsutvecklare, 0,33 årsarbetskraft.
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas 700.000 kr till gatuunderhåll.
Kommunen behöver öka gatuunderhållet med 13 mkr. Det innebär att kapitalkostnader om ca 0,7 mkr per år skulle tillkomma för gatuenheten.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att kommunen visar sitt ansvarstagande för sina fastigheter och vägar genom att underhålla dessa på ett seriöst sätt.
Resultatbudget för V
Sammanfattning
Vänsterpartiet avslutar sitt digra budgetförslag med en kort sammanfattning, vilket torde vara på sin plats. Partiets tilläggsyrkanden på ramanvisningarna i februari ligger på totalt 67,44 miljoner för år 2023. Det innebär att det kommer att bli ett underskott i resultatet på 22,44 miljoner. Det ska alltså täckas genom medel ur den så kallade resultatutjämningsreserven.
Några synpunkter
Vänsterpartiets budgetförslag skiljer sig helt från de andra partiernas. Det resoneras kring resultatutjämningsreserv och social investeringsfond, något som inte ens nämns i de andra partiernas förslag. Vänsterpartiet är också det enda parti som lägger en budget som går med underskott. Men det gör partiet helt medvetet, V vill ju prioritera verksamheterna. Vänsterpartiet satsar överlägset mest på framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.
Vänsterpartiet lämnar dock inget åt slumpen utan motiverar förslagen mycket utförligt. Hela budgetförslaget är oerhört faktaspäckat. Men som sagt, det är skrivningar från underlag från nämnder och förvaltningar som ligger till grund för förslaget. På det sättet är budgetförslaget också mycket lärorikt.
Jag kan inte låta bli att avsluta denna blogg med att citera Leo Pedersen. Han skrev i sin krönika i TTELA den 12 juni (se ”Att se glädjen i barns ögon är dubbel glädje”, tyvärr är krönikan låst):
“…hur känns det till exempel att vara principfasta som Vänsterpartiet? Ärligast men inte populärast.”
Jodå, det känns ganska bra. Man kan ju som vänsterpartist alltid hoppas på att bli populärast…
===
Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Vänsterpartiet här.
Bloggar i denna serie:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Motion: Sociala investeringsfonder
“Att verka för goda livsvillkor för medborgarna och social hållbarhet är av central betydelse för ett väl utvecklat välfärdssamhälle.”
Så började en motion från den 14 juni 2014. Motionen var skriven av några miljöpartister i Vänersborg och hade rubriken “Motion om Social investeringsfond”.
Miljöpartisterna fortsatte med att förklara vad de menade:
“En social investeringsfond är ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. Denna typ av fonder inrättas i allt fler kommuner, Det viktigaste med en social investeringsfond är att minska marginaliseringen och det lidande en människa som hamnar snett i livet utsätts för. Samtidigt kan vi få ett kvitto på att tidiga insatser faktiskt kan spara pengar åt kommunen på lång sikt. Många socialt viktiga projekt som annars inte blivit av kan då genomföras för att styra mot ett både socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt.”
En del av kommunens pengar skulle alltså kunna sättas in i en social investeringsfond, eller social fond som den också kan kallas. Så likväl som en kommun kan investera i byggnader och material mm så kan kommunen också investera i barnen och ungdomarna.
Motionen från Miljöpartiet “glömdes bort” när MP kom att ingå i det styrande koalitionsblocket 2014. Det blev en utredning, men när den var klar 6 år senare så röstades den ner, också av Miljöpartiet självt.
När det stod klart att kommunen skulle göra ett stort överskott 2020, på grund av statliga covid19-pengar, så väcktes återigen tanken på sociala investeringsfonder. Det var Vänsterpartiet som tog upp förslaget. Vi föreslog i kommunstyrelsen att kommunen skulle inrätta en sådan här fond. Det tyckte inte ens MP…
År 2020 gjorde Vänersborgs kommun ett överskott på 161 milj kr, år 2021 blev överskottet 185 milj och som det inte vore nog – i år är prognosen att kommunens överskott hamnar på 172 milj kr. Det blir sammanlagt 518 milj kr på tre år, över en halv miljard!! I överskott…
En av fördelarna med investeringsfonder är att pengar kan föras över från ett år till ett annat. Ganska många miljoner skulle således kunna avsättas i år och tas med till nästkommande år.
Vänsterpartiet har tagit med inrättandet av sociala investeringsfonder i partiets budgetförslag för 2023. Sociala fonder passar ju utmärkt nu med det stora överskottet. Framtiden ser nämligen inte lika ljus ut när det gäller prognostiserade överskott. Inrättar kommunen en social fond nu så kan årets överskott göra mycket stor nytta för barnen och ungdomarna i framtiden.
Eftersom budgetförslaget innehåller sociala fonder och det just nu inte finns några, så har Vänsterpartiet också, genom Lutz Rininsland och undertecknad Kärvling, lämnat in en motion i frågan. Motionen “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” lämnas formellt på kommunfullmäktige nu på onsdag.
Jag återger motionen i sin helhet nedan.
===
Motion till kommunfullmäktige
Andra alternativ för sociala investeringsfonder
I oktober 2020 slutbehandlades en motion från Miljöpartiet. Beslutet blev: Kommunfullmäktige avslår motionen.
Av protokollet framgår att inget annat yrkande fördes fram. Det var ett enhälligt beslut. Däremot var det ett ganska stort antal ledamöter som förvånades.
Det gällde Miljöpartiets ”Motion om Social investeringsfond” som partiet, då i opposition, lämnade in i juni 2014. Det dröjde alltså lite mer än sex år innan motionen avgjordes och under hela den tiden tillhörde Miljöpartiet koalitionen som består av S, C och MP och utgör kommunledningen sedan 2014.
Beslutet i sig lämnar inget besked om varför alla, även motionärerna själva, valde att avslå yrkandet, ett yrkande vars hela text var följande:
- Att inrätta en social investeringsfond, med medel som kan disponeras av alla kommunala verksamheter, i syfte att användas för investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta.
Dock finns i protokollet en kort sammanfattning av ärendet:
- Utredning om nyttoeffekt av införande av social investeringsfond har genomförts genom omvärldsspaning. Ett förslag på modell för införande och organisering i Vänersborgs kommun har summerats kortfattat. Utredning är ett beslutsunderlag för att kunna värdera om modellen med social investeringsfond är intressant att införa i Vänersborgs kommun. Införande av social investeringsfond med återbetalningskrav ska inte genomföras utifrån utredningen. Det finns dock andra alternativ för sociala investeringar som skulle passa Vänersborg kommun bättre.
Vänsterpartiet vill med vår motion ta upp tråden som finns i sista meningen i sammanfattningen.
Det finns i huvudsak tre skäl att vilja anknyta till utredningen som gjordes på kommunens ”Avdelning för hållbar utveckling”.
- Genomgående präglas utredningen av en positiv syn på sociala investeringar. Det är ”återbetalningskravet” som till slut avgjorde för att det blev avslag. Vi kan inte se något som tyder på att det tillkommit andra invändningar. Vi vill inte kalla vårt ”googlande” för omvärldsspaning, men visst bekräftas att förebyggande arbete med finansiering utifrån sociala fonder är en gångbar väg till framgång.
- I arbetet med ungdomar finns två enkla sanningar:
Misslyckanden är dyra, och kan i regel kostnadsberäknas för den enskilda och för samhället.
Förebyggande arbete är billigare, och även om nyttoeffekten inte kan beräknas borde den vara långt större än insatsen
- Vänersborgs kommun gjorde 2020 ett resultat på 161 mkr, 2021 på 185 mkr och den aktuella prognosen för 2022 är 172 mkr. Dessa överskott används i huvudsak för att minska lånebehovet för investeringar i tillkommande projekt och fastigheter. Tanken är att inte belasta kommande generationer med ränteskuld som följer med dagens beslut.
Var är den avgörande skillnaden mellan tanken kring dessa investeringar och den andra tanken kring sociala investeringar?
Vi ser att kommunen hade kommit långt i arbetet med Miljöpartiets motion från 2014 när det blev tvärstopp av skäl som aldrig uttalades rakt ut.
När vi läser verksamhetsberättelser och underlag för mål- och resursplanen, från barn- och utbildningsnämnden, från kultur- och fritidsnämnden och från socialnämnden, så är bilden gemensam för alla. Visst har kommunen en tillfredsställande verksamhet, man hinner göra det som resurserna tillåter.
Men överallt kan man läsa mellan raderna hur kompetent personal måste blunda: Allt som oftast vågar man inte förorda den sannolikt bästa och mest passande insatsen. Yrkesstolt personal borde få en möjlighet att fullt ut visa sitt kunnande. Våra ungdomar borde få den bästa vägledningen ut ur en kris. Eller helst ett sådant stöd med förebyggande insatser så att handboken med åtgärdskatalogen inte behövs.
Vänsterpartiet yrkar i all enkelhet att
– kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återuppta arbetet kring tanken med sociala investeringar för att ett beslut om inrättande av en social investeringsfond kan fattas under den kommande mandatperioden.
Lutz Rininsland Stefan Kärvling
2022-06-10
KF (11/5) 4: Blåbärsodlaren
I tre bloggar har jag skildrat kommunfullmäktiges sammanträde förra veckan. (Se “KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation”, “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…” och “KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe”.) Idag avslutar jag redovisningen.
Det handlar om efterspelet av kommunens kamp mot en blåbärsodlare vid Hästefjordens strand. Jag ska inte dra historien en gång till, jag har skrivit åtskilliga hyllmeter bloggar om honom. (I bloggen “Lex Blåbärsodlare” skriver jag om det slutliga beslutet i byggnadsnämnden, men i bloggen finns också länkar till alla mina bloggar om skandalen. Den allra första bloggen i historien hittar du här, “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.)
Men först några korta ord, trots allt.
Blåbärsodlaren vid Hästefjorden blev anonymt anmäld för brott mot strandskyddet den 1 juli 2019. Anmälningen kom till Länsstyrelsen som informerade Vänersborgs kommun. Byggnadsförvaltningen gjorde syn på plats och i januari 2020 begärde förvaltningen en förklaring av blåbärsodlaren. 
Förvaltningen ansåg nämligen att blåbärsodlaren bröt mot strandskyddet. Den 27 oktober (2020) lade Länsstyrelsen ner “fallet”. Den ansåg att blåbärsodlaren inte hade brutit mot några 
lagar och bestämmelser. Det gjorde dock byggnadsförvaltningen, som efter att ha gjort livet surt för blåbärsodlaren i ett års tid, lämnade ett beslutsförslag till byggnadsnämnden om att det förelåg brott mot strandskyddet. Den 19 januari 2021 beslutade byggnadsnämnden, dvs politikerna, tvärtemot förvaltningens uppfattning att avskriva ärendet. Nämnden beslutade samtidigt att en tillsynsavgift skulle tas ut på 18.000 kr. Endast Pontus Gläntegård (V) och Torbjörn Moqvist (SD) reserverade sig mot detta.
Efterspelet till historien blev att två motioner skrevs och lämnades in efter behandlingen i byggnadsnämnden. Båda motionerna yrkade att taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen borde avskaffas, om det visade sig att inget fel hade begåtts. Den ena motionen skrevs av Kärvling/Gläntegård (V), den andra av Gunnar Lidell (M). (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Båda motionerna hade behandlats av kommunstyrelsen den 29 april (se “Det hände på KS”) och nu skulle båda upp för beslut i fullmäktige.
Den motion som jag hade varit med och skrivit behandlades först. Kommunfullmäktige bestämde att motionen skulle bifallas, dvs taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen skulle avskaffas om inget fel hade begåtts. Ändringarna i taxan skulle dock inte börja gälla förrän den 1 januari 2023.
Jag accepterade att taxan inte skulle gälla retroaktivt, eftersom jag ansåg att det skulle sakna praktisk betydelse. Gunnar Lidell (M), som har varit kommunalråd i åtskilliga år, gjorde inte det. När hans motion kom upp efter min, så yrkade Lidell nämligen att den skulle gälla retroaktivt från och med 1 januari 2021. Lidell har nog mindre förtroende för nämndspolitiker och tjänstepersoner än vad jag har…
Lidell riktade sig direkt till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S):
“Det var, om inte jag missminner mig Bo Dahlberg, så var det så att det var två motionärer och en del skriverier i media som gjorde att nämnden därefter tog tillbaka sitt beslut.”
Det förnekade naturligtvis Dahlberg:
“Tidningsskriverier och annan påverkan, det faller till platt till marken när det gäller mina beslut i alla fall och mina förslag till beslut. Det är ingenting som jag bryr mig om. Jag läser dom … sen så gör vi det bästa av situationen. Men det har inte påverkat beslutet i sig…”
I sig? Så Dahlberg “läser dom”, det var trevligt. Och sedan sa ordförande Dahlberg något som jag inte kan tolka annat som kritik mot sin förvaltning:
“Blir man anmäld så att säga på grunder som inte är sanna så klart ska man ju inte behöva betala avgiften. Det är en självklarhet och det kommer vi inte att göra i fortsättningen heller.”
Som sagt, byggnadsförvaltningen ansåg hela tiden, och anser antagligen än idag, att grunderna var sanna…
Kommunfullmäktige avslog yrkandet om retroaktivitet, och Lidell begärde inte heller någon votering.
Det framfördes även en del intressanta synpunkter under behandlingen av de två ärendena. Och det var inte bara ordförande Dahlberg som hade kritiska synpunkter, sammantaget innehöll flera anföranden en stark kritik av byggnadsförvaltningen. I ärendet om parkeringsplatserna på Vallgatan handlade det ju om samhällsbyggnadsförvaltningen… (Se “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”.)
Vi kommer ihåg att de inblandade tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen (i ärendet om blåbärsodlaren) hela tiden ansåg att blåbärsodlaren hade brutit mot strandskyddsreglerna. Ända in i “kaklet”.
Gunnar Lidell (M) sa:
“Jag vill ju gärna skänka en tanke till blåbärsodlaren … antal månader de här processerna, näst intill personförföljelsen, pågick. Dessutom oräknat alla pengar som han fick lägga ner, egna pengar, som egentligen, som Bosse säger, skulle gå till odling och intäkter, ifrågasattes nästan på varje punkt varför och hur årsinkomsten skulle vara och så.”
Det är helt sant.
Bo Carlsson (C), som precis som Lidell har sina rötter i jordbruket, hade ett kort men mycket tydligt och klargörande inlägg:
“Det som jag ville säga det är ju det orimliga att ärendet kom upp överhuvudtaget, för odling gäller ju inget strandskydd. För odling gäller inte strandskyddsbiten, utan du odlar ju den mark du har till förfogande. Punkt slut.”
Faktiskt, så är det. Men det visste tydligen inte byggnadsförvaltningen… Blåbärsodlarens mark var och är för övrigt klassad som åkermark. Det har odlats havre på marken fram till 2014 och vall till 2016. 2017 började odlingen av blåbär, något som också Jordbruksverket har godkänt.
Det kanske är så, som jag har skrivit många gånger förut, att flera i de tekniska förvaltningarna bör ändra attityd till kommuninvånarna och inse att det är deras uppgift att serva och hjälpa invånarna – och inte motarbeta och stjälpa dom…
För övrigt anser jag att en lag om tjänstemannaansvar i offentlig förvaltning borde återinföras. Det fanns tidigare en sådan, men den togs bort 1976.
==
Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:
- ”KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation” 12 maj 20220
- ”KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…” 13 maj 2022
- ”KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe” 18 maj 2022
- “KF (11/5) 4: Blåbärsodlaren” 19 maj 2022
KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe
Kommunfullmäktige hade sammanträde förra veckan. Jag har redovisat några av ärendena. (Se “KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation” och “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”.) Idag går jag vidare med att berätta historien om ett övergångsställe.
Jag har bloggat åtskilliga gånger om övergångsstället. Det har vandrat runt i kommunhuset i 2,5 år vid det här laget och det har fortfarande inte kommit fram. Men jag tycker ändå att det är dags att en gång för alla sammanfatta alla turer i historien fram till onsdagens fullmäktigebeslut. Berättelsen innehåller också en del intressanta inslag som t ex ”ko-vändningar”, och framför allt – en viktig lärdom.
Den 7 oktober 2019 skrev en invånare i Vargön ett medborgarförslag. Det handlade om att kommunen borde vidta ett antal trafiksäkerhetsåtgärder på övergångsstället vid Rånnum skola. Det var många barn som korsade Nordkroksvägen på övergångsstället på väg till och från skolan. Och platsen var trafikfarlig. Det tyckte nog de flesta som hade varit på platsen. I bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola” beskrev jag medborgarförslaget grundligt och de tre åtgärder som föreslogs för bättre trafiksäkerhet. Vid tiden kring vintersolståndet beskrev jag övergångsstället ytterligare en gång, se “Övergångsstället vid Rånnum skola”.
Men kommunstyrelseförvaltningen hade en helt annan uppfattning.
“Kommunstyrelseförvaltningen har gått igenom medborgarförslaget tillsammans med gatuenheten.”
Och kom till slutsatsen att medborgarförslaget skulle avslås – säkerheten var tillfredsställande:
“Övergångsstället föregås av farthinder för att dämpa farten. Likaså har åtgärder gjorts med vegetationen för att förbättra sikten vid övergångsstället samt att belysningen har förstärkts i anslutning till övergångsstället. Hastighetsmätningar har gjort på vägen och resultatet av dessa mätningar visar att hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt.”
Det var svårt att tro att någon från kommunhuset hade besökt Vargön och gjort syn på plats.
Märkligt nog var inte tjänsteskrivelsen daterad. Men i ett senare dokument dateras skrivelsen till den 6 april 2021. Det hann alltså att gå 1,5 år från det att medborgarförslaget lämnades in till det att tjänsteskrivelsen blev klar… Och då hade ändå inget beslut fattats. På kommunens hemsida står det:
“Vår målsättning är att beslut om medborgarförslag ska fattas inom ett år från att förslaget har lämnats in till oss.”
Den 17 maj 2021 behandlade kommunstyrelsens arbetsutskott förslaget. KSAU höll med förvaltningen och beslutade att föreslå att kommunfullmäktige skulle avslå medborgarförslaget. Beslutet var enhälligt. (I KSAU satt enligt kallelsen en M och en KD förutom de tre kommunalråden, Benny Augustsson (S), Henrik Harlitz (M) och Mats Andersson (C).)
Den 2 juni 2021 var det kommunstyrelsens tur att behandla medborgarförslaget. Det skildrade jag i bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”. Förutom att jag beskrev medborgarförslaget så beskrev jag platsen.
I kommunstyrelsen argumenterade jag ganska “bestämt” och “envist”. Jag hade varit på plats och sett det trafikfarliga övergångsstället med egna ögon – och förstod egentligen inte hur någon kunde tycka att allt var trafiksäkert och “i ordning”. Hade politiker och tjänstepersoner överhuvudtaget varit där? Det gick ju barn mellan 6-12 år över vägen varje dag. Anders Strand (SD), som kände till övergångsstället mycket väl, han körde över det minst två gånger varje dag, stödde också medborgarförslaget.
Det var inte många som yttrade sig i kommunstyrelsen, men en av de två personer som argumenterade mot och som ville avslå förslaget var Mats Andersson (C). Andersson menade att mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig vid övergångsstället. Den andre var Benny Augustsson (S) som hade något resonemang om att tjänstemännen skulle titta på situationen även om medborgarförslaget avslogs. Jag förstod nog inte riktigt resonemanget – endera bifaller kommunstyrelsen ett förslag eller inte.
Jag begärde votering. Det var viktigt, ansåg jag, att ledamöter “bekände färg”. En förkrossande majoritet beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Röstsiffrorna var 11-4. Det var en 
V, två SD och en MBP som röstade för medborgarförslaget. De styrande partierna, S+C+MP, tillsammans med den borgerliga oppositionen, M+L+KD, röstade alltså mot medborgarförslaget, och därmed också att kommunen skulle göra övergångsstället mer trafiksäkert.
Man kan väl lugnt säga att redan i detta läge kunde medborgarförslaget i praktiken ha begravts om inte Vänsterpartiet fortsatt sitt motstånd genom att “bilda opinion” i frågan.
Den 16 juni 2021 var det kommunfullmäktige. Jag var väl förberedd och mycket laddad. Jag begärde ordet så snabbt jag kunde… Men ordförande Annalena Levin (C) uppfattade tydligen att Joakim Sjöling (S) och Mats Andersson (C) var före…
Vargöbon och socialdemokraten Sjöling tyckte att medborgarförslaget beskrev trafiksituationen på ett bra sätt. Och Sjöling avslutade anförandet med att yrka på återremiss. Han angav två skäl till sitt yrkande, dels hade inte medborgarförslaget hanterats i samhällsbyggnadsnämnden, den nämnd som har hand om trafikfrågor, och dels skulle trafiksäkerhetsåtgärderna utredas vidare.
Det var nog inte bara jag som “kom av mig”… Vad hände, hade socialdemokraterna ändrat sig? Hade de styrande partierna ändrat uppfattning? Hade vargöbor kontaktat Sjöling?
Mats Andersson (C), som hade röstat mot medborgarförslaget i både KSAU och kommunstyrelsen och dessutom argumenterat mot det, hade totalt ändrat åsikt. Andersson:
“Vem förutom en centerpartist kan göra en riktig och bra kovändning?”
Ja, det kan man fråga sig… Och tydligen ansåg Andersson att det var en merit att ändra sig från en dag till en annan…
Det nyblivna kommunalrådet höll med Sjöling i allt. Det är tydligen annorlunda när en socialdemokrat och styresbroder framför synpunkter på bristande säkerhet än när en vänsterpartist, sverigedemokrat eller medborgarpartist gör det… Eller?
Men det var uppenbart, de styrande partierna hade ändrat uppfattning. Och det var ju faktiskt bra. Det handlade ju om barnens säkerhet på väg till och från skolan. Och det var det viktigaste av allt.
Det visade sig att från att bara ha varit 4 ledamöter i kommunstyrelsen som tyckte att det var ett bra medborgarförslag så hade helt plötsligt samtliga 51 ledamöter i kommunfullmäktige börjat tycka det… Medborgarförslaget återremitterades.
Sedan hann tusentals bilar och andra fordon köra över det trafikfarliga övergångsstället, där barnen korsade Nordkroksvägen på väg till och från Rånnum skola, innan det var dags för politiken att återigen träda in på scenen.
Medborgarförslaget hade alltså tre förslag på åtgärder för att göra övergångsstället mer trafiksäkert.
Den 9 december beslutade samhällsbyggnadsnämnden att vara:
“positiv till den del i medborgarförslaget som avser blinkade varningssystem”
Nämnden tyckte att en av tre åtgärder räckte.
Det hann att köra ytterligare ett antal tusen bilar innan KSAU återigen fick ärendet. Den 11 april 2022 beslutade ett enigt KSAU:
“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget när det gäller blinkade varningssystem och avslår övriga delar av förslaget.”
I KSAU sitter fem ledamöter från betongpartierna. Alla var eniga och i protokollet står det särskilt att Mats Andersson (C) instämde i yrkandet, dvs beslutsförslaget.
Det kan vara läge att notera Anderssons ställningstagande, för veckan efter kom frågan upp i kommunstyrelsen…
Beslutsförslaget från KSAU lades fram till KS. Vänsterpartiet var inte nöjt med förslaget. Jag lämnade ett alternativt förslag där jag yrkade (yrkandet i sin helhet kan läsas på bloggen “Det hände på KS”):
“någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället”
Under ajourneringen inför beslutet pratade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och jag. Han tyckte att mitt yrkande var ok, men tyckte att det var svårt att ”kräva” LED-lyktstolpar. Det kanske fanns omständigheter som omöjliggjorde LED-ljus. Därför ville han att vi skulle formulera det typ ”undersöka möjligheterna”. Vi blev överens – ett socialdemokratiskt kommunalråd och en oppositionell vänsterpartist…
Beslutet i kommunstyrelsen formulerades på följande sätt:
“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget när det gäller blinkande varningssystem och ger uppdraget att utreda möjligheten att montera lämplig, låg LED-lyktstolpe på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag…”
Ni som tror att Mats Andersson (C) yrkade avslag till det nya förslaget trodde fel. Andersson gjorde ytterligare en ko-vändning. Det gjorde även de andra ledamöterna i KSAU. De stödde det nya gemensamma förslaget.
Och då är historien framme vid kommunfullmäktige förra veckan.
Ordförande Annalena Levin (C) förkunnade ärendet. Jag begärde ordet direkt när ordförande började prata, men ordförande Levin bedömde att Sjöling var först. Det var precis samma bedömning som på kommunfullmäktige nästan ett år tidigare (16 juni 2021).
Joakim Sjöling (S) stödde naturligtvis förslaget från kommunstyrelsen och det var självklart en seger för alla barn och vårdnadshavare, och andra, som nyttjar övergångsstället.
Joakim Sjöling gjorde en kort sammanfattning av de föreslagna åtgärderna i medborgarförslaget och menade vidare att kommunfullmäktige vid behandlingen inte var nöjd med den skrivning som fanns i underlaget. (Du kan lyssna på en inspelning från Radio Trollhättan här.)
“Vi valde ju där att återremittera ärendet.”
Sjöling (S) pratade hela tiden om “vi” och “oss”, precis som om samtliga ledamöter och partier hade varit eniga på medborgarförslagets långa resa i kommunhusets alla rum och korridorer. Och så var det ju inte riktigt. Jag var tvungen att påpeka det:
“Hade det inte varit för Vänsterpartiet hade det här medborgarförslaget legat i papperskorgen på Sundsgatan nånstans för länge sen.”
Mats Andersson (C) som på sitt sätt varit väldigt ”aktiv” i ärendets behandling sa:
“Ja, mitt och ditt… Och partipolitik… Jag tycker att vi ska hålla fokuset rätt här och det handlar om att vi ska ha trygga skolvägar för våra barn och elever som går till skolan.”
Hmmm…
Kommunfullmäktige var enigt, dock på ett helt annat sätt än vad samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsens arbetsutskott var. Nu ska en av de åtgärder som medborgarförslaget föreslog verkställas:
“montera upp närvaro-övervakande gulblinkande ”Här går man”-skyltar riktade mot trafiken…”
Och ett av de två andra förslagen ska utredas vidare:
“förstärka belysningen med nya lyktstolpar alldeles intill övergångsstället på gångbanan”
Medborgarförslaget är alltså fortfarande inte färdigbehandlat eller verkställt. Men efter 2,5 år kan elever och vårdnadshavare i Vargön äntligen skönja ljuset i tunneln. Ja, eller rättare sagt, på övergångsstället.
Sensmoralen av denna historia om ett övergångsställe är att en enskild medborgare tillsammans med ett litet parti efter trägen och envis kamp mot etablissemanget och byråkratin kan påverka och förändra kommunala beslut.
Det kan vara värt att hålla i minnet.
==
Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:
- ”KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation” 12 maj 2022
- ”KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…” 13 maj 2022
- ”KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe” 18 maj 2022
- “KF (11/5) 4: Blåbärsodlaren” 19 maj 2022
KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…
Onsdagens fullmäktigesammanträde innehöll en längre interpellationsdebatt. Den tog en mycket oväntad vändning, en vändning som jag inte tror att interpellanten Torbjörn Moqvist (SD) kunde förutse. Fler ledamöter deltog i debatten och det gav inte bara upphov till en rad minnesvärda citat, utan också till en ganska tuff kritik av samhällsbyggnadsförvaltningen.
I bloggen “Äntligen fysiskt på KF” skrev jag om Torbjörn Moqvists (SD) interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP):
“Hur kommer det sig att parkeringsplatserna blev av trots en avslagen motion?”
Bakgrunden var att Moqvist redan 2019 lade en motion om att anlägga parkeringsplatser på Vallgatan 19-21, vid Länsförsäkringar, mellan de träd som stod där. Det blev avslag på motionen med motiveringen att detta inte gick att genomföra. Träden skulle inte klara det eftersom deras rötter skulle få för lite vatten.
Nu har kommunen anlagt parkeringsplatser på sträckan…
Ordförande Anders Wiklund svarade på interpellationsfrågan både skriftligt och muntligt. (Du kan ladda ner Wiklunds skriftliga svar här och du kan lyssna på en inspelning från Radio Trollhättan här.)
Ordförande Anders Wiklund (MP) var oerhört öppen och ärlig i sitt svar:
“Det korta svaret är att dom, parkeringsplatserna, skulle inte ha byggts. Det strider ju mot fullmäktiges tagna beslut.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen hade anlagt två parkeringsplatser som stred mot kommunfullmäktiges beslut… Och inte bara det.
Wiklund beskrev hur anläggandet av parkeringsplatser vid en skyddsvärd allé även stred mot biotopskyddet, som definieras i Miljöbalken, mot programmet som beskriver bevarandet och utvecklingen av Vänersborgs innerstad, mot kommunens Grönplan och dessutom mot den nya fördjupade översiktsplanen.
Wiklund uttryckte sin oro för träden, allén och stadsbilden, för kulturvärdena och de biologiska värdena. Och:
“Jag är orolig att förvaltningen inte följer kommunfullmäktiges beslut.”
Dan Åberg (M) konstaterade lite senare i debatten att:
“Det kunde vara bra om svensk lag gäller även i samhällsbyggnadsnämnden.”
Det gjorde den försäkrade dock Wiklund.
Ordförande Wiklund bad om ursäkt å förvaltningens vägnar, vilket han också gjorde skriftligt:
“Jag vill framföra en ursäkt till fullmäktige, kommunstyrelse och samhällsbyggnadsnämnd.”
Dessa politiska instanser hade alla beslutat att inte anlägga parkeringsplatser vid allén.
Det var väl inte utan att ledamöterna fick en viss sympati för den situation som Wiklunds egen förvaltning hade försatt honom i.
Men hur kunde det bli så här fel? Anders Wiklund hade nog rätt i sin skriftliga förklaring:
“En förklaring kan vara att kunskapsöverföringen varit otillräcklig när personal slutat och ny tillkommit.”
Jag lutar också åt den förklaringen. Det händer nog alltid när det kommer ny personal. Det är svårt för de mer rutinerade på arbetsplatsen att tänka på allt när nya medarbetare skolas in.
Ordförande Wiklund (MP) lovade att träden i allén ska bevakas noggrant i fortsättningen och parkeringsplatserna ska genast tas bort om och när det behövs för att träden inte ska dö.
Dan Åberg (M) begärde ordet. Han kunde inte låta bli att hänvisa till den “doktrin” som han själv myntat och haft anledning att framföra vid ett flertal tillfällen i fullmäktige:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
Det har Åberg själv erfarit med sina motioner vid flera tillfällen. Men nu fick Åberg tillfälle att utveckla doktrinen:
“det säkraste sättet för att den ska genomföras, det är att fullmäktige avslår motionen.”
Dan Åbergs nyutvecklade doktrin uppmuntrade Ola Wesley (SD) att ta till orda. Han påminde sig att han tidigare hade skrivit en motion om ett parkeringshus i centrum:
“Den blev självklart avslagen.”
Wesley menade att det kanske var bra, för nu ser vi ju att avslagna motioner genomförs…
Och hör och häpna, Anders Wiklund (MP) avslutade interpellationdebatten med att meddela att:
“när det gäller parkeringshus och avslagna motioner så är det en utredning på gång…”
En utredning om parkeringshus alltså… Fast en motion om detta har avslagits… Det är nästan så man hisnar. Det är helt osannolikt!
Så Dan Åbergs doktrin stämmer faktiskt?
==
Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:
- ”KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation” 12 maj 2022
- ”KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…” 13 maj 2022
- ”KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe” 18 maj 2022
- “KF (11/5) 4: Blåbärsodlaren” 19 maj 2022
KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation
Det blev en oväntat lång “sittning” med kommunfullmäktige igår. Ordförande Annalena Levin (C) kunde inte avsluta mötet förrän kl 22.25.
Min teori är att ledamöternas debatt- och voteringslusta berodde på att gårdagens möte var det första fysiska på nästan 2 år. Då spelade det inte heller någon roll att det var lite trångt mellan bänkarna i Huvudnäsaulan. Det formligen sprudlade från vissa av talarna… Ingen nämnd och ingen glömd.
Utom Dan Nyberg (S). Han måste väl ändå nämnas… Nyberg ifrågasatte att de begränsningar av talartiden som gjordes på grund av pandemin skulle gälla gårdagens möte. Nu borde kommunfullmäktige återgå till de 
gamla vanliga rutinerna menade han. Det blev aldrig riktigt klarlagt vad som gällde, men 1:e vice ordförande Gunnar Lidells (M) telefon pep i varje fall inget mer under kvällen. Det var nämligen Lidell som fungerade som tidtagare. För övrigt håller jag med Nyberg om att tidsbegränsningar är ett otyg.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C) var den förste som anträdde talarstolen, i varje fall den ena av två stolar. Carlsson redogjorde för nämndens diskussioner, svar och åtgärder med 
anledning av den kritik som riktades mot BUN efter revisorernas granskning tidigare under året. Och när det handlar om skola så kan inte undertecknad vänsterpartist låta bli att säga några ord. Förutom att jag framförde min uppskattning av Carlssons sätt att hantera revisorernas granskning i nämnden, så redogjorde jag för en artikel i tidningen “Dagens Samhälle”. Artikeln handlade nämligen om en av de frågor som revisorerna ställde, “undervisas eleverna av legitimerade och behöriga lärare?”.
Och revisorernas svar var kritiskt:
“Vi konstaterar att andelen behöriga och legitimerade lärare vid skolenheterna skiljer sig kraftig åt och bedömer att detta är en risk för likvärdig utbildning och hög måluppfyllelse.”
Så är det i Vänersborg, men så är det å andra sidan i hela landet. Det brukar kallas den “pedagogiska segregationen”. Med det menas att det generellt är så att elever med högutbildade vårdnadshavare har större chans att undervisas av legitimerade och behöriga lärare. Och tvärtom.
Både barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen är medvetna om problemet. Men det är lättare sagt än gjort att åtgärda den bristande likvärdigheten. Det visar sig att det inte går att använda varken tvångsmedel eller högre löner för att locka pedagoger till skolor där vårdnadshavarnas utbildningsnivå är lägre än genomsnittet. Det krävs förbättrade arbetsvillkor.
I artikeln i “Dagens Samhälle” räknas det upp flera sätt att förbättra arbetsvillkoren för att locka lärare till vissa skolor. Kommunen kan t ex anställa personal som avlastar lärarna från arbetsuppgifter vid sidan av undervisningen, en särskild organisation av behöriga och erfarna lärare kan rycka ut och handleda, elevhälsan kan förstärkas, fler speciallärare kan anställas, fler biträdande rektorer, fler “elevcoacher”, fler lärarassistenter, fler mentorer osv. Själv tror jag på att ett tvålärarsystem är en bra metod att komma till rätta med den pedagogiska segregationen.
Men självklart kräver alla dessa åtgärder betydligt utökade ekonomiska resurser…
Det sades också några ord om Kunskapsförbundet Väst på sammanträdet. Det var under ärendet om att godkänna årsredovisningen för 2021. Och den godkändes och alla ledamöter och ersättare i förbundets direktion beviljades dessutom ansvarsfrihet. Både Madelaine Karlsson (S) och Lutz Rininsland (V) var uppe i talarstolen och pratade om förbundet. Och det var bra – gymnasie- och vuxenundervisningen angår i högsta grad fullmäktige även om det finns ledamöter som fortfarande tycks uppleva Kunskapsförbundet som något “främmande”, något som inte riktigt angår Vänersborg…
Ärendet “Politisk organisation under mandatperioden 2023-2026” drog ut på tiden. PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) hade ett förslag, som också var kommunstyrelsens, och moderaterna ett annat. Även SD hade ett förslag, men det var inte riktigt heltäckande.
Det är svårt att återge diskussionen och kanske inte heller särskilt meningsfullt. Jag beskrev förslagen till en del i bloggen “Äntligen fysiskt på KF”. Men några kommentarer kan ändå vara på sin plats.
Det är synd att partierna inte kan komma överens om en politisk organisation kan jag tycka. Det borde ju gå att komma överens om vad som är både demokratiskt önskvärt och samtidigt kostnadseffektivt. Den politiska organisationen är ju inte direkt någon ideologisk fråga. Men kanske är det pandemin och bristen på fysiska möten som har gjort det svårt att träffas och bli överens.
Fast det är klart, det är svårt att komma ifrån att det finns partier som talar i egen sak. Det framfördes nämligen argument som att det var bra med tre ordförande i flera nämnder och styrelser för då fick de mindre partierna också sitta i presidierna. (Och dessutom få arvoden – men det sade man dock inte.) Det var de mindre partierna som tillhörde ett av de två stora blocken som framförde detta argument, dvs C+L+KD. De hade dock inga synpunkter på att två av fullmäktiges största partier, SD och V, helt saknar representation i presidierna… Så det de menade var med andra ord, att det var bra att just deras partier fick tillsätta några ordföranden…
Dan Nyberg (S) hade ett annat argument – kvaliteten i samtalet blir bättre när man är tre ordförande än två. Handlar det om kvalitet så borde man direkt välja någon vänsterpartist till vice ordförande, tänkte jag då – men det vågade jag inte säga. Men varför inte utöka antalet ordförande till tre i alla nämnder i så fall?
Beslutet blev att den politiska organisationen kommer att ha samma utseende nästa mandatperiod som den har haft denna.
Till sist tre intressanta citat från denna debatt, dock helt lösryckta ur sin sammanhang.
Lena Eckerbom Wendel (M): “Vänersborg är inte världsbäst på bygglov.”
Bo Carlsson (C): “Den som varken ser bakåt eller framåt får se upp.”
Dan Åberg (M): “Jag glädjer mig åt att Nyberg har blivit lyhörd.”
Vill du höra sammanhanget som citaten är hämtade från kan du lyssna på hela debatten på kommunens 
webb-TV. Det får dock bli vid ett senare tillfälle eftersom det tycks ha blivit en del tekniska problem med inspelningen. Huvudnäsaulans utrustning är väl inte direkt “high-tech”…
Det kommer en fortsättning på bloggen om kommunfullmäktiges första fysiska sammanträde, för övrigt med fler bevingade citat…
==
Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:
- ”KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation” 12 maj 2022
- ”KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…” 13 maj 2022
- ”KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe” 18 maj 2022
- “KF (11/5) 4: Blåbärsodlaren” 19 maj 2022
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer