Arkiv
Rapport från fullmäktige 20/5
Idag är det Vänersborgs dag – den 21 maj. 0521…
Och igår onsdag hade kommunfullmäktige sammanträde. Det blev ett relativt kort och som väntat lugnt möte.
Personalekonom Martina Krus inledde sammanträdet med att redogöra för det väsentligaste i den ”Personalekonomiska redovisningen, hälsobokslut 2014”. (Se ”Personalekonomisk redovisning”.) Krus berättade att kommunen har fått en utmärkelse: 
”Nyckeltalet 2015”. Den fick Vänersborgs kommun för sitt arbete med personalfrågor. Och det är bara att buga och gratulera. Det är roligt varje gång Vänersborg utmärker sig på ett positivt sätt. Senare i höst får vi emellertid se om kommunens personal håller med. Då ska en personalenkät genomföras. Den saknades, tycker jag, i den rapport som hade arbetats fram.
Redogörelsen följdes av en del frågor och kommentarer.
Marie Dahlin (S) undrade om kommunen kunde påverka situationen för de långtidssjukskrivna. Och Benny Augustsson (S) hade funderingar kring timvikarierna. Augustsson undrade om dessa:
”anser att kommunen är en attraktiv arbetsgivare.”
Det var nog en retorisk fråga tror jag. Augustsson menade att 7,5% av allt arbete i kommunen utförs av vikarier (217 årsarbeten) och att kommunen inte tar en tillräcklig social hänsyn vid anställningen av vikarier.
Kurt Karlsson var den ende talaren från sverigedemokraterna denna kväll – som tur var. Karlsson undrade om de minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män berodde på att kvinnornas lön hade ökat eller att männens minskat? Martina Krus svarade artigt. Annars framgick det både av rapporten och föredraget att både kvinnors och mäns lön hade ökat, men kvinnors hade ökat mer.
Sedan skulle Blåplanen beslutas.
Och det var ju ett visst strul med Blåplanen. (Se ”Blåplan, bandyplan och övrigt”.) Efter att Blåplanen hade behandlats i kommunstyrelsen hade nämligen Miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlat ärendet – och beslutat:
”Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker Blåplanen del 1 och del 3 under förutsättning att: Del 1 och 3 revideras enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkter under bedömning med avseende på mängden text, faktauppgifter och disposition. Detta bör göras före tryckning.”
Det ledande triumviratet ville ändå att kommunfullmäktige skulle anta Blåplanen. Även Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Per Sjödahl (MP) ville det. Som sann miljöpartist hade han inget emot att vända kappan efter vinden. Ena dagen, på nämndens sammanträde, tyckte han att en återremiss var att föredra, andra dagen, i kommunfullmäktige, ville han anta planen…
Benny Augustsson (S) uttryckte de styrandes åsikt:
”Bättre med ett dåligt slipat verktyg än inget alls.”
Lutz Rininsland (V) och Henrik Harlitz (M) tyckte inte det. De yrkade båda på återremiss. Rininsland och Harlitz tyckte att det var viktigt att Blåplanen blev rätt och riktig från början.
Det blev votering och en klar majoritet, 29 av 51 ledamöter, röstade för återremiss.
Ett enigt kommunfullmäktige beslutade vidare att täcka Vänersborgs andel av Kunskapsförbundet Västs negativa bokslutsresultat 2014. Fullmäktige tillförde KFV 11 milj kr.
I slutet på sammanträdet var det dags för frågor och motioner.
Lutz Rininsland (V) hade några frågor till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin. Den första löd:
”Vart går gränsen mellan politik och förvaltning?”
Det handlade om tillsättandet av en ny förvaltningschef för Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Det är kommundirektör Ove Thörnkvist som har befogenheten att tillsätta förvaltningschefer, och han har föreslagit att Sophia Vikström ska bli det. ”Problemet” är att Vikström redan är förvaltningschef på både byggnads- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Och då blir det plötsligt en politisk fråga. I varje fall enligt Miljö- och Hälsoskyddsnämnden själv:
”…frågan bör prövas av Kommunstyrelsen då ärendet är av principiell art och anses beröra mer än en förvaltning.”
Och Lutz Rininsland höll med Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Det är en politisk fråga. Men Marie Dahlin (S) höll inte med. Hon tyckte att kommundirektör Ove Thörnkvist själv kunde bestämma.
Marie Dahlin sa ungefär så här:
”Vi har tagit en organisation i kommunfullmäktige. Det här är ingen stor förändring. Det är fortfarande tre nämnder och den organisationen är kvar. Ove har rätt.
”Ove” är alltså kommundirektör Ove Thörnkvist.
Lutz Rininsland tolkade ”stadgarna” annorlunda. Han ansåg fortfarande att det var en politisk fråga som ska ligga på kommunstyrelsen.
Lutz Rininsland (V) frågade också Marie Dahlin (S) om Arena Vänersborg:
”Hur stor var kapitalkostnaden 2014 och vad blev driftsförlusten? Vilka siffror förväntas gälla 2015 och vilka belopp behöver vi tänka på när Mål- och resursplanen 2016 växer fram och vi vill veta hur mycket pengar kommunfullmäktige kan dela ut?”
Marie Dahlin kunde bara svara på den sista frågan:
”Det är upp till kommunfullmäktige.”
Inte mycket till svar… Men Dahlin lovade Rininsland att ta fram siffrorna till budgetdebatten nästa månad.
Visst kan man väl tycka att kommunstyrelsens ordförande borde känna till dessa uppgifter? Det tycker i varje fall jag. För det kan väl inte vara så att Marie Dahlin tänker betala, fram till 2040, det arenan kostar – oavsett hur mycket det är…? Eller?
Marianne Ramm (V) lade en motion om att Vänersborg borde anställa en asylsamordnare.
Mini-alliansen med moderaterna i spetsen lämnade också in en motion, om bostäder i Öxnered. Men den kan de gott skriva om själva på sina hemsidor…
Och jag presenterade min motion om badplatsen i Väne Ryr… (Se ”Badplatsen i Väne Ryr”.)
Efter min presentation kom en ledamot fram och tackade för en väldigt bra motion. En moderat…
Wow.
Slutligen kan konstateras att Lars-Göran Ljunggren fortfarande inte riktigt har kommit in i rollen som kommunfullmäktiges ordförande. Han missar en del information och en del formalia mm. Jag ska dock villigt erkänna att jag inte skulle ha kunnat gjort det bättre. Men Ljunggren har långt kvar till t ex Dan Nybergs sätt att leda sammanträdena. Som tur är har Ljunggren dock bra hjälp av sina ”bisittare”.
KF 20/5 (1/2): Personalekonomisk redovisning
På onsdag sammanträder kommunens högsta beslutande organ – kommunfullmäktige. Fast sammanträdet känns lite som lugnet före stormen. Det är nämligen inte förrän på 
junisammanträdet, som budgeten för 2016 ska beslutas. Då ska dessutom Barn- och Utbildningsnämndens begäran om mer pengar under 2015 behandlas. Då lär det bli ett ganska stormigt sammanträde kan jag tänka.
Onsdagens lugnare variant på sammanträde, tror jag åtminstone, börjar med en redovisning av det som populärt kallas ”Peken”. Förkortningen står för ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. För 2014.
Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.
Här följer några, enligt min mening, intressanta fakta:
Vänersborgs kommun hade 3.006 anställda den 1 november 2014. Det var 88 personer fler än ett år tidigare. Personalkostnaderna (inklusive PO-avgifter) uppgick till 1.371.700.000 kr, alltså nästan 1,4 miljarder kr. Pensionskostnaderna uppgick till 105,4 
milj kr.
Kommunens anställda bestod till 81% av kvinnor. Medelåldern var 46 år (bland rektorer 55 år) och ungefär 44% av de anställda var över 50 år. Förra året slutade 92 personer på egen begäran och 52 personer gick i pension. Medellönen låg på 26.595 kr i månaden; för kvinnor 26.349 kr och män 27.801 kr. Då kan noteras att kvinnornas löneökning förra året var i genomsnitt 836 kr i månaden och männens 757 kr. Sjukfrånvaron ökade förra året och var för kvinnor 7,5% och för männen 3,7%. Det betyder att i genomsnitt 222 anställda var frånvarande från jobbet varje dag på grund av sjukdom. Kommunens kostnad för sjuklön var ungefär 19,5 milj kr. Det motsvarar nästan 40 tjänster. På barn- och ungdomsförvaltningen var kostnaden för sjuklön 6,7 milj kr, vilket motsvarade 13,6 årsarbeten.
I ”Peken” kan man också läsa att det på socialförvaltningen används timvikarier motsvarande 150 årsarbeten och på barn- och ungdomsförvaltningen 47 årsarbeten. Det tycks mig som att förvaltningarna skulle kunna anställa ganska många fler från början…
I barn- och utbildningsförvaltningen går ca 50 lärare och ca 40 förskollärare i pension fram till 2019. Det kan väl vara värt en tanke nu när avskedanden står för dörren – och då framför allt av yngre pedagoger.
I barn- och ungdomsförvaltningen lämnades det förra året in 57 tillbudsrapporter som handlade om våld eller hot om våld. Den dominerande orsaken var aggressiva elever. Detta bör tas som en varningssignal om att allt inte står rätt till. Och kanske vara ytterligare ett argument mot att avskeda pedagoger…
När ”Peken” definierar förstelärare, så står det:
”karriärtjänster för särskilt skickliga lärare”
Det undrar jag vad alla de som inte är förstelärare tänker om… Jag frågade några kollegor, som inte är förstelärare. De blev inte glada…
De konstaterade kort och gott att det här inte stämmer. Eller behöver stämma. Förhoppningsvis är förstelärare skickliga, men att alla de lärare, som inte är förstelärare, inte skulle vara ”särskilt skickliga lärare” är fel.
Det finns skickliga lärare som överhuvudtaget inte sökte tjänsterna som förstelärare (ja, tjänsterna söktes). De ville helt enkelt inte ha de uppgifter som ingick i förstelärartjänsterna, typ att kompetensutveckla sina kollegor i stället för att jobba med eleverna. På många skolor sa dessutom rektorerna, att på denna skola ska det vara förstelärare i t ex matte och språk. Det innebar ju direkt att de skickliga lärarna i andra ämnen inte hade en chans att bli förstelärare på skolan ifråga.
Den personalekonomiska redovisningen är hur som helst ett resultat av ett gediget arbete. Det är tänkt att den ska användas som:
”ett verktyg för att arbeta fram förvaltningarnas handlingsplaner för både arbetsmiljö och jämlikhet.”
Det brukar inte bli särskilt mycket diskussion i fullmäktige, om någon alls, kring ”Peken”. Och på sätt och vis är det väl naturligt, fakta redovisas rakt upp och ner. Och fakta är fakta. Men i år tycker jag nog att ”Peken” är ännu mer beskrivande än tidigare. Det kanske beror på att det inte finns någon redovisning av någon personalenkät. Varför vet jag inte, men det kanske helt enkelt inte har genomförts någon.
Och i och med att det saknas en redovisning av en personalenkät så vet man inte heller hur personalen upplever verkligheten bakom personalpolicyn – eller hur de anställda upplever kommunen som arbetsgivare. Tidigare år har det ibland inte varit särskilt positiva resultat av enkäten… Årets personalekonomiska redovisning blir därmed mer ”harmlös” och mindre användbar som redskap för framtiden.
Och ännu mindre angelägen att diskutera.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer