Hem > Kommunfullmäktige 2015, personal > KF 20/5 (1/2): Personalekonomisk redovisning

KF 20/5 (1/2): Personalekonomisk redovisning

På onsdag sammanträder kommunens högsta beslutande organ – kommunfullmäktige. Fast sammanträdet känns lite som lugnet före stormen. Det är nämligen inte förrän på stormigjunisammanträdet, som budgeten för 2016 ska beslutas. Då ska dessutom Barn- och Utbildningsnämndens begäran om mer pengar under 2015 behandlas. Då lär det bli ett ganska stormigt sammanträde kan jag tänka.

peken05Onsdagens lugnare variant på sammanträde, tror jag åtminstone, börjar med en redovisning av det som populärt kallas ”Peken”. Förkortningen står för ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. För 2014.

Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.

Här följer några, enligt min mening, intressanta fakta:

Vänersborgs kommun hade 3.006 anställda den 1 november 2014. Det var 88 personer fler än ett år tidigare. Personalkostnaderna (inklusive PO-avgifter) uppgick till 1.371.700.000 kr, alltså nästan 1,4 miljarder kr. Pensionskostnaderna uppgick till 105,4 pensionarmilj kr.

nurseKommunens anställda bestod till 81% av kvinnor. Medelåldern var 46 år (bland rektorer 55 år) och ungefär 44% av de anställda var över 50 år. Förra året slutade 92 personer på egen begäran och 52 personer gick i pension. Medellönen låg på 26.595 kr i månaden; för kvinnor 26.349 kr och män 27.801 kr. Då kan noteras att kvinnornas löneökning förra året var i genomsnitt 836 kr i månaden och männens 757 kr. Sjukfrånvaron ökade förra året och var för kvinnor 7,5% och för männen 3,7%. Det betyder att i genomsnitt 222 anställda var frånvarande från jobbet varje dag på grund av sjukdom. Kommunens kostnad för sjuklön var ungefär 19,5 milj kr. Det motsvarar nästan 40 tjänster. På barn- och ungdomsförvaltningen var kostnaden för sjuklön 6,7 milj kr, vilket motsvarade 13,6 årsarbeten.

I ”Peken” kan man också läsa att det på socialförvaltningen används timvikarier motsvarande 150 årsarbeten och på barn- och ungdomsförvaltningen 47 årsarbeten. Det tycks mig som att förvaltningarna skulle kunna anställa ganska många fler från början…

I barn- och utbildningsförvaltningen går ca 50 lärare och ca 40 förskollärare i pension fram till 2019. Det kan väl vara värt en tanke nu när avskedanden står för dörren – och då framför allt av yngre pedagoger.

arg2I barn- och ungdomsförvaltningen lämnades det förra året in 57 tillbudsrapporter som handlade om våld eller hot om våld. Den dominerande orsaken var aggressiva elever. Detta bör tas som en varningssignal om att allt inte står rätt till. Och kanske vara ytterligare ett argument mot att avskeda pedagoger…

När ”Peken” definierar förstelärare, så står det:

”karriärtjänster för särskilt skickliga lärare”

Det undrar jag vad alla de som inte är förstelärare tänker om… Jag frågade några kollegor, som inte är förstelärare. De blev inte glada…

De konstaterade kort och gott att det här inte stämmer. Eller behöver stämma. Förhoppningsvis är förstelärare skickliga, men att alla de lärare, som inte är förstelärare, inte skulle vara ”särskilt skickliga lärare” är fel.

teacher_bunDet finns skickliga lärare som överhuvudtaget inte sökte tjänsterna som förstelärare (ja, tjänsterna söktes). De ville helt enkelt inte ha de uppgifter som ingick i förstelärartjänsterna, typ att kompetensutveckla sina kollegor i stället för att jobba med eleverna. På många skolor sa dessutom rektorerna, att på denna skola ska det vara förstelärare i t ex matte och språk. Det innebar ju direkt att de skickliga lärarna i andra ämnen inte hade en chans att bli förstelärare på skolan ifråga.

Den personalekonomiska redovisningen är hur som helst ett resultat av ett gediget arbete. Det är tänkt att den ska användas som:

”ett verktyg för att arbeta fram förvaltningarnas handlingsplaner för både arbetsmiljö och jämlikhet.”

lugnDet brukar inte bli särskilt mycket diskussion i fullmäktige, om någon alls, kring ”Peken”. Och på sätt och vis är det väl naturligt, fakta redovisas rakt upp och ner. Och fakta är fakta. Men i år tycker jag nog att ”Peken” är ännu mer beskrivande än tidigare. Det kanske beror på att det inte finns någon redovisning av någon personalenkät. Varför vet jag inte, men det kanske helt enkelt inte har genomförts någon.

Och i och med att det saknas en redovisning av en personalenkät så vet man inte heller hur personalen upplever verkligheten bakom personalpolicyn – eller hur de anställda upplever kommunen som arbetsgivare. Tidigare år har det ibland inte varit särskilt positiva resultat av enkäten… Årets personalekonomiska redovisning blir därmed mer ”harmlös” och mindre användbar som redskap för framtiden.

Och ännu mindre angelägen att diskutera.

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: