Arkiv
Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)
I slutet på veckan som gått landade det en revisorsrapport i kommunens diarium. PwC hade på uppdrag av kommunens revisorer granskat ombyggnationen av kommunhuset. Granskningen omfattade även renoveringen av fläktrummet, som gjordes innan renoveringen av kommunhuset, och rivningen av Sessionssalen. Revisorsrapporten ska nu lämnas vidare till:
”samhällsbyggnadsnämnden samt för kännedom till kommunstyrelsens samtliga ledamöter och ersättare och till kommunfullmäktige.”
Det har väl inte undgått någon att kommunhuset renoveras. Renoveringen började 2014 då stora klagomål fördes fram på inomhusklimatet. Vid en skyddsrond identifierades lukt- och luftproblem. Det luktade bland annat mögel i socialförvaltningens utrymmen, i entréplanet och i vigselrummet. Anställda och besökare fick andningsbesvär, allergiska reaktioner och flera kunde helt enkelt inte vistas i huset. Det var efter att ventilationen i fläktrummet hade bytts ut. Det var så allt började.
Och renoveringen och ombyggnaden blev, och är fortfarande, dyr. Mellan den 1 januari 2017 och 31 maj 2018, perioden som kallas etapp 1, uppgick kostnaderna till 31,289 milj kr. Utbytet av fläktrummet kostade ytterligare 8,22 milj kr. Sedan började den återstående renoveringen, etapp 2. Kostnaden för etapp 2 beräknas till 36,857 milj kr. (Den är inte klar än.) Samtidigt med renoveringen revs också sessionssalen. Rivningen kostade 2,389 milj kr.
Renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset inklusive rivningen av sessionssalen uppgår alltså till en total kostnad på 78,755 milj kr. (Om etapp 2 håller budget.)
Revisorernas ”torra” sammanfattning av detta ”projekt” är kort och koncis:
”Vår sammanfattande bedömning är att ombyggnationen av kommunhuset inte har präglats av ändamålsenlig styrning, uppföljning eller intern kontroll.”
På revisorsspråk är det hårda och skarpa ord.
Revisorerna utvecklar och motiverar sin kritik:
”Vi har bland annat identifierat allvarliga brister så som att renoveringsarbete av kommunhuset mellan 1 januari 2017 till 31 maj 2018 har utförts för 31.289 tkr utan att varken upphandling skett eller att investeringsbeslut fattats.”
Jag måste stanna upp redan här.
Det finns alltså, skriver revisorerna, inget beslut om denna stora investering på drygt 31 miljoner kronor (fram till 31 maj 2018). Redan här så tappar man målföret. Men är det så, finns det inget beslut? Jag är inte riktigt säker på hur revisorerna tänker.
Den 26 april 2017 beslutade kommunfullmäktige att tillföra samhällsbyggnadsnämnden:
”ett investeringsanslag under 2017 för åtgärder i kommunhuset, exklusive sessionssal, med 50 mkr.”
Detta beslut gällde den tidsperiod som revisorerna syftar på. Men då har arbetet i kommunhuset i och för sig pågått en tid… Och då uppenbarligen utan beslut…
Det torde vara detta som revisorerna tänker på. Det skulle ju också kunna tänkas att revisorerna saknar ett konkret investeringsbeslut i samhällsbyggnadsnämnden – ett beslut som inte handlade om finansieringen utan att det skulle börja renoveras här och nu. Denna tolkning skulle möjligtvis förklara den andra delen av kritiken, dvs när revisorerna skriver att ingen upphandling har skett. Om inget investeringsbeslut fattades så fattades inte heller något beslut om upphandling.
Jag spekulerar, det framgår inte av revisorernas granskning riktigt vad de syftar på. Men har det inte skett någon upphandling så är det i sig en skandal. Då pratar vi så vitt jag förstår om riktigt allvarliga saker, om lagbrott… (Och jag kan inte hjälpa att jag får associationer till arenabygget…)
Ingen upphandling hade skett, inget investeringsbeslut hade fattats. Det är naturligtvis oerhört anmärkningsvärt. Ansvaret för detta faller självklart tungt på de tre styrande partierna S+C+MP och i synnerhet på kommunledningen och ledningen för samhällsbyggnadsnämnden under den gångna mandatperioden…
Jag skulle vilja passa på att flika in i det här sammanhanget, för att få en fullständig kostnadsbild, att kommunfullmäktige fattade ett nytt beslut den 25 april 2018, om att anslå ytterligare 42 milj kr, i tilläggsanslag i investeringsbudgeten 2018, för ombyggnaden av kommunhuset.
Tillbaka till granskningsrapporten. Revisorerna fortsätter:
”Förvaltningen har uteslutande upphandlat totalentreprenader, men utfört en stor del av projekteringsarbetet själva. Därutöver är ändrings- och tilläggsarbeten (så kallade ÄTOR) vanligt förekommande trots att totalentreprenad angivits, vilket har enligt granskningen orsakats av dels bristfälliga utredningsunderlag, dels bristande kontroll.”
Här återkommer definitivt vingslagen från arenabygget, vem känner inte igen dessa fördyrande ÄTOR…
Revisorerna igen:
”Vi har även iakttagit brister i upphandlingsprocessen avseende kommunhuset del 2. Bland annat fanns inget omsättningskrav i upphandlingen av ombyggnation av Kv. Myrten 10. Den anbudsgivare som vann upphandlingen hade året dessförinnan en omsättning som motsvarade cirka hälften av angivna anbudssumman, vilket utgör en stor risk för kommunen.”
Den här kritiken känns väl i sammanhanget inte lika allvarlig som den föregående. Jag återkommer till denna.
Jag har hittills citerat från de politiskt tillsatta revisorernas utlåtande. De avslutar också med ett antal förbättringsområden. De återkommer jag också till. Efter sammanfattningen från de kommunala revisorerna följer då PwC:s rapport, som är mycket noggrann. Den tar jag upp i nästa del.
PS.
Del 2 – ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”
Del 3 – ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”
Tuff kritik från revisorerna
I dagens diarium fanns det en intressant skrivelse från kommunens revisorer. Den börjar så här:
”Vi har påbörjat en granskning av kommunens styrdokument (policys, riktlinjer, anvisning m fl.) för att kunna bedöma om kommunstyrelsen har en tillräcklig intern kontroll som säkerställer att kommunens styrdokument tillämpas.”
Jag har tidigare sett ganska ”tuffa” skrivningar från revisorerna, men innehållet i denna skrivelse ligger kanske i topp.
Revisorerna skriver:
”Kartläggningen hittills, tillsammans med den information vi erhållit från kommunkansliet, bekräftar alla de risker och brister som vi befarande i vår riskanalys och upprättad projektplan.”
Och så kommer ”domen” från revisorerna direkt:
”Vi bedömer att kommunen inte uppfyller något av de kontrollmål som vi uppställt inför granskningen.”
Oops. Kommunen uppfyller inte ett enda av kontrollmålen… Det låter onekligen mycket allvarligt.
Vad är det då som revisorerna egentligen kritiserar? Jo…
”Kommunen saknar en tydlig struktur och kontroll av styrdokumenten som ibland finns tillgängliga på hemsidan och ibland på intranät. Det saknas också beslut eller riktlinjer (författningssamling) som klargör och definierar de olika styrdokumentens roll och status.
Styrdokumenten har ingen given plats i olika ärendeprocesser och därmed ingen systematisk tillämpning. Dessutom är de olika styrdokumenten inte kvalitetssäkrade och några av dem bedöms vara juridiskt undermåliga och t o m obsoleta idag. I flera fall framgår det inte när eller vem som beslutat om styrdokumentet.”
Hmmm… ”Juridiskt undermåliga”… ”Obsoleta”…
Kan det bli ”tuffare”? Det är nästan så att det känns overkligt. Är det här verkligen Vänersborgs kommun?
Det finns dock ett hopp. Revisorerna skriver:
”Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete, där vi uppfattar att kommunkansliet har en god kunskap och självinsikt om förekommande brister och att dessa måste åtgärdas.”
Det tycks vara ett stort arbete som ligger framför kommunens jurister och tjänstemän, men med tanke på den kompetens som finns i kommunkansliet är det säkerligen bara en tidsfråga innan ordningen återställs. Tills dess har revisorerna:
”tillsvidare avbrutit granskningen och kommer istället följa pågående utvecklingsarbete som vi förutsätter att kommunstyrelsen prioriterar.”
Det är kommunstyrelsen som har ansvar för dessa frågor och revisorerna vill ha svar senast den 28 februari nästa år.
För övrigt har det blivit klart att alliansen mellan S+C+MP ska fortsätta styra Vänersborg i 4 år till. Denna mandatperiod med endast 20 av fullmäktiges 51 mandat. Vi får se hur det kommer att gå… Det finns anledning att återkomma, tills vidare går det att läsa mer på kommunens hemsida ”Klart vilka som styr kommunen”.
Revisorerna om kommunens näringslivsverksamhet
”Det privata näringslivet är en central part för tillväxt, utveckling och sysselsättning i en kommun.”
Så börjar en revisorsrapport från PWC. Rapporten heter ”Granskning av styrning och ledning av kommunens näringslivsverksamhet”. Och PWC:s skrivning är lätt att hålla med om. Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbetskommun och därmed en kommun som människor vill bo i och flytta till. Finns det egentligen något som är viktigare för en kommun som vill utvecklas än att det skapas sysselsättning?
Vänersborgs kommun har väl kanske inte lyckats så bra med arbetet kring näringslivet, t ex när det gäller att starta och driva företag. Svenskt Näringsliv rankar varje år företagsklimatet i de svenska kommunerna. Den senaste rankingen (2016) byggde till stor del på en enkätundersökning till företagen. Och det var särskilt intressant, eftersom åsikterna då kom direkt från källan, från kommunens egna företagare.
Tyvärr var inte Vänersborgs placering något att direkt glädjas åt. Vänersborg hamnade på plats 243 av totalt 290 kommuner, även om det var ett bättre resultat än jämfört med året innan. Då rankades Vänersborg på plats 267.
PWC skriver i sammanfattningen i sin granskningsrapport att:
”Vår samlade bedömning är att det finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning men att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde.”
PWC tar upp framför allt två ”utvecklingsområden”:
- ”viss otydlighet gällande roller och ansvar i det strategiska näringslivsprogrammet samt dess koppling till mål och resursplanen.”
- ”Vi bedömer dock att bedömningsgrunden för vilken bedömning av måluppfyllelse sker kan tydliggöras samt att uppföljningen av Näringslivsprogrammet kan s
ke på ett mer systematiskt och strukturerat sätt.”
Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer:
- Tydliggör ansvar och roller inom ramen för arbetet med det strategiska näringslivsprogrammet samt stärk dess koppling till mål och resursplanen.
- Följ upp det strategiska näringslivsprogrammet i enlighet med de anvisningar som finns i grunddokumentet för programmet.
- Formulera mål för verksamheten som har en tydlig bedömningsgrund för måluppfyllelse.
- Tydliggör syfte och agenda för Näringslivsrådet.
- Utvärdera satsningen på ”Förenkla helt enkelt” för att synliggöra dess effekter för företagsklimatet i kommunen.
Och det är säkerligen helt riktiga rekommendationer och jag är också tämligen övertygad om att kommunen tänker försöka följa dessa.
Det som är mer anmärkningsvärt är det medskick som de politiska revisorerna har gjort till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Här är det ord och inga visor, skulle man kunna säga.
De politiska revisorerna skriver inledningsvis:
”Vi bedömer att det i huvudsak finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten och att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde. Men vi anser inte att dialogen mellan näringslivsorganisationerna och kommunstyrelsen fungerar på ett tillfredställande sätt.
I det avseendet gör vi en strängare bedömning än PwC.”
Revisorerna kritiserar kommunstyrelsen, dvs kommunens ledande politiker, och de grundar sin strängare bedömning på:
- Det finns kritik mot sammanträdenas agenda samt engagemang.
- Det efterfrågas en mer initierad och framåtsyftande diskussion om företagsklimat och näringsliv i Vänersborgs kommun.
- Det finns kritik mot transparensen i processen där representanter till Näringslivsrådet väljs ut.
- Dialogen kan utvecklas och att det finns en avsaknad av gemensamma företagsbesök från tjänstemän och den politiska organisationen.
Revisorer brukar ha på fötter när de framför kritik och jag antar att de har det denna gång också. Det är inte bara styrningen och ledningen av kommunens näringslivsverksamhet som revisorerna kritiserar utan också transparensen, dvs i vid mening demokratin.
Det är en tämligen tuff kritik som framförs av de politiska revisorerna och den riktar sig framför allt till politikerna. Och med politiker menas i det här sammanhanget (med all sannolikhet) de politiker som styr Vänersborg, dvs socialdemokraterna, centern och miljöpartiet. De andra partierna har inte samma möjlighet till inflytande i de här frågorna.
Det ska bli intressant att se vad kommunledningen föreslår kommunstyrelsen att skriva i ett svar till revisorerna.
Det är allvarliga problem som revisorerna tar upp. Politikerna i Vänersborgs kommun måste ta näringslivsfrågorna seriöst. Företagarna måste få det engagemang och den stöttning de behöver för att kunna utveckla näringslivsverksamheten och därmed kommunen.
Kommunledningen har ett år på sig att visa handlingskraft, men jag är inte säker på att de partier som just nu styr Vänersborg är de som är mest lämpliga att ta sig an dessa utmaningar.
KF: Hur gick det 2016? (1)
Det närmar sig med stormsteg april månads sammanträde med kommunfullmäktige. Redan på onsdag möts 51 ledamöter samt ersättare, tjänstemän och förhoppningsvis en hel del frändeforsare i Dalboskolans aula.
Det blir en stor genomgång av år 2016.
Kvällens första ärende handlar om ansvarsfrihet för alla politiker. Som underlag i ärendet finns revisionsberättelsen för 2016. Det underligaste är, som 
Vänsterpartiet påpekar varje år, att fullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet innan själva ärendena om verksamheten behandlas.
Inte alltför sällan har detta ärende också avhandlats tämligen rutinmässigt, men på senare år har en del vänsterpartister gått upp i talarstolen och fått igång en diskussion.
Revisorerna konstaterar att årsredovisningen, som kommunfullmäktige alltså ska behandla efter ärendet om ansvarsfrihet:
”i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen samt att årsredovisningen uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.”
Revisorerna tillstyrker således att:
”ansvarsfrihet ska beviljas kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ.”
Och det känns säkerligen befriande för alla politiskt aktiva.
Revisorerna har överlag ganska få synpunkter på verksamheten, mycket färre än t ex förra året. De påpekar dock, och det är ju inte helt ointressant, att av de 14 verksamhetsmässiga målen för 2016, som kommunen har ställt upp, så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. De konstaterar att detta är en tydlig försämring från föregående år och att det inte finns någon förklaring eller kommentar till försämring en i årsredovisningen.
Och det kan man ju undra varför. Det borde diskuteras tämligen grundligt.
På onsdag ska fullmäktige bara bevilja ansvarsfrihet i anslutning till granskningen av årsredovisningen, men av någon anledning har revisorerna bakat in några andra granskningar i rapporten.
Så får kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) kritik av revisorerna för att hon har fattat delegationsbeslut som kan:
”ifrågasättas utifrån formell grund.”
Och det är ju inte så bra.
Det står också i revisionsberättelsen att beredningen av motioner och medborgarförslag ibland tar alltför lång tid.
Och det bör ju också rättas till.
Dessutom rekommenderar revisorerna BUN (Barn- och utbildningsnämnden) att i delegeringsordningen tydliggöra hur återrapportering av delegationsbeslut skall göras. De rekommenderar också BUN att införa en rutin för kontroll av om beslut verkställs.
Och det är säkert helt rätt. Genom åren så har beslut inte riktigt verkställts som nämndens ledamöter har trott och egentligen tagit för givet. Dock vet jag inte riktigt vad revisorerna tänker på nu. De ger inga exempel.
Men de här sistnämnda punkterna ska alltså inte behandlas av fullmäktige på onsdag när ansvarsfriheten ska diskuteras och beslutas.
Revisorernas granskning av BUN slutar förresten:
”Det är revisorernas bedömning att kommunens arbete med att öka måluppfyllelsen samt utjämna skillnaderna mellan skolenheter och mellan pojkar och flickor måste intensifieras för att uppnå de nationella målen samt krav och riktlinjer i skollagen.”
Tänk, jag tror nästan att revisorerna anser att barn- och utbildningsnämnden måste få mer pengar…
Och efter att ordförande har klubbat beslutet att alla ledamöter i 
nämnder och styrelser har beviljats ansvarsfrihet så ska fullmäktige gå igenom och diskutera vad ledamöterna har gjort i de olika nämnderna och styrelserna för att få denna ansvarsfrihet…
Visst är det något bakvänt? Självklart borde ansvarsfrihet beviljas först efter att detta, och nästföljande ärende, ”Nämndernas verksamhetsberättelser”, har avhandlats.
Men nu är det som det är…
Fortsättning följer.
NÄRF och ansvarsfrihet (2/3)
Nästa onsdag, den 22 juni, ska kommunfullmäktige behandla frågan om ansvarsfrihet för NÄRF:s (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) direktion, dvs de politiker från Vänersborg, Trollhättan, Färgelanda och Lilla Edet som bestämmer över förbundet.
Minialliansen i Vänersborg, dvs moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, yrkar på att presidiet, dvs Bo Carlsson (C) och Monica Hanson (S, Trollhättan), inte ska beviljas ansvarsfrihet.
Det tycker inte jag heller att de ska få. De har misskött ledningen och styrningen av förbundet.
I min förra blogg skrev jag om hur NÄRF har struntat i den kritik som de har fått av revisorerna (se ”NÄRF och ansvarsfrihet (1/3)”). Det gäller kritiken från både de förtroendevalda, politiska revisorerna och de professionella i PWC. NÄRF vägrar att rätta sig efter revisorerna. Och därför styrs och leds inte heller NÄRF på det sätt som det borde.
I denna blogg tänker jag ta upp den ekonomiska sidan, och även här har Bo Carlsson och Monica Hanson misskött sina ledande och styrande roller som ordförande respektive vice ordförande i förbundet.
NÄRF gick med ett underskott på 4,793 miljoner kronor år 2015.
En stor del av underskottet härrör från en post som kallas ”Jämförelsestörande post”. Posten står för de pengar som har betalats ut till den förre förbundschefen. Han fick ju som bekant två ”fallskärmsår” efter avskedet, 
dvs full lön och full pension i ytterligare två år efter avslutad anställning.
Den utlösta fallskärmen för förbundschefen kostade NÄRF 3.618.000 kr… Resten av underskottet, 1.175.000 kr, kommer från själva verksamheten.
Den ”gamle” förbundschefen, som nu har avskedats, ska alltså få behålla och åtnjuta sin väl tilltagna lön på 70.750 kr i månaden och dessutom samma pensionsförmåner i ytterligare två år. Det enligt det anställningsavtal som Bo Carlsson undertecknade för några år sedan.
Det är dock ett litet problem med ”matematiken” som inte förklaras i handlingarna. Och med handlingar tänker jag denna gång på den årsrapport om NÄRF, som NÄRF självt har författat – och som också har godkänts av NÄRF:s direktion. (Årsrapporten ingår i det underlag som skickas ut till alla fullmäktigeledamöter.)
Förbundschefens lön, 70.750 kr i månaden, i 2 år, blir en summa av 1.698.000 kr. Pensionsinbetalningarna uppgår under 2 år till en summa av 1.404.240 kr. Den tidigare förbundschefen ska alltså få totalt 3.102.240 kr.
Men i resultaträkningen, och verksamhetsberättelsen, uppgår summan till 3.618.000 kr, dvs ytterligare 515.760 kr. Vad beror denna skillnad på? Vart tar de 515.760 kronorna vägen? Eller är det så att fallskärmen av någon anledning är ännu högre…?
Det är naturligtvis svårt för en politiker, som dessutom är ”utomstående” (som jag), att tränga in ordentligt i de siffror som redovisas i NÄRF:s årsredovisning. Men när det på sidan 7 står följande, så blir man lite lätt tveksam typ:
”Underskottet avseende intäktssidan är hänförlig till den sk ”SAAB intäkten”, vilken förbundet haft kvar i budgetredovisningen även efter att avtalet med SAAB Automobile upphörde.”
En post som hänförde sig till SAAB har alltså hängt med NÄRF i nästan 10 år efter att SAAB har lagts ner. Nästan 10 år!
Hur kan man lita på att alla de andra posterna och siffrorna i årsredovisningen är korrekta?
Den här felaktiga SAAB-posten pekade revisorerna på i sin granskning av delårsrapporten. Då skrev också revisorerna att de hade påpekat denna felaktiga post under tidigare år… Utan att det hade blivit ändrat naturligtvis… För – vem på NÄRF bryr sig om revisorer?
Det är följaktligen ett ytterligare tecken på att ledningen i NÄRF går sin egen väg och struntar i revisorernas kritik.
Även om det inte står så i årsredovisningen, så torde resten av budgetunderskottet i praktiken bero på att ett nytt femte skiftlag infördes 2015. Det var en idé från den förre förbundschefen, och det tyckte tydligen också NÄRF:s presidium var en bra tanke. Även om många ”på golvet” undrade vad ett nytt skiftlag skulle tillföra…
I samband med att det femte skiftlaget infördes skedde 9 nyanställningar. Du läste rätt, 9 nyanställningar. Men det tycks, skulle man kunna säga, som om dessa nyanställningar har ”gömts undan”. Det budgeterades nämligen för dessa tjänster från början. Men varifrån dessa budgeterade pengar togs, vilka andra poster som genom neddragningar möjliggjorde denna budgetering, framgår inte av årsrapporten.
Så hur dessa pengar har flyttats inom NÄRF vet jag inte – men 9 nyanställningar kan inte ens NÄRF finansiera inom sin tilldelade ekonomiska ram. Det har både den förre förbundschefen och den nuvarande ekonomichefen varit tydliga med. Men i årsrapporten från NÄRF framgår ingenting av detta.
Och jag kan inte låta bli att undra, varför det är så tyst? Varför nämns inget i årsredovisningen kring den ekonomiska betydelsen, och konsekvensen, av införandet av ett femte skiftlag? Och varför finns det ingen redogörelse eller analys om det var en bra förändring – var det femte skiftlaget värt pengarna? Vad har blivit bättre?
Ett annat fel som en utomstående läsare kan konstatera är att det på sidan 35 i NÄRF:s årsrapport står att budgeten för långfristiga skulder är 10 miljoner kronor. Några sidor senare, i not 12 på sidan 37, står det att de långfristiga skulderna uppgår till 2,9 milj kr… Vilket är rätt? (Dessutom står det SE-banken, men NÄRF lär enligt uppgift ha Nordea…)
Jag säger som Vänsterpartiet i sin reservation i kommunstyrelsen:
”Jag läser underlaget och känner mig obekväm.”
Hur ska man kunna lita på det som står i resten av årsredovisningen, när sådana här uppenbara fel finns med?
När det gäller underskottet så sa revisorerna redan i sitt yttrande över delårsrapporten:
”Vi understryker att det är direktionens ansvar att fatta beslut och vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till de resurser som tilldelats och därmed uppnå en ekonomi i balans.”
De åtgärder som har vidtagits har inte varit tillräckligt kraftfulla och de har satts in alldeles för sent. Det framgår av protokollen från direktionens möten. Det verkar inte som att direktionen egentligen har tagit det prognosticerade underskottet på allvar.
Men det kan bero på, som den förre förbundschefen sa till TTELA:
”Vi har jobbat utifrån en underfinansiering med politikernas godkännande.”
Och så är det nog. Och då kommer ju saken i ett annat läge. Eller rättare sagt, det understryker ytterligare vikten av att inte bevilja presidiet ansvarsfrihet.
Presidiet hade liksom resten av direktionen hela tiden vetskap om det prognosticerade underskottet. Utom Bo Carlsson då. I TTELA sa nämligen Bo Carlsson i början på året att han inte hade varit medveten om den ekonomiska situationen:
”Vi har inte fått tillräckligt bra redovisningar.”
Fast det var inte sant. Och det vet var och en i direktionen och det vet var och en som har läst protokollen från direktionens sammanträden – att det visste Bo Carlsson…
Återigen tycks presidiet alltså ha struntat i revisorernas anmärkningar. Och i den tilldelade budgetramen…
Det här är inget politiskt spel, det här är allvar. Inte ska Bo Carlsson och Monica Hanson beviljas ansvarsfrihet…?
.
Anm. Bloggar om ansvarsfriheten och NÄRF:
- ”NÄRF och ansvarsfrihet (1/3)”, 12 juni.
NÄRF och ansvarsfrihet (1/3)
I onsdags var frågan om ansvarsfrihet för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) uppe till behandling i kommunstyrelsen. Minialliansens partier, dvs moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, yrkade på att presidiet, dvs Bo Carlsson (C) och Monica Hanson (S, Trollhättan), inte skulle beviljas ansvarsfrihet. De övriga politikerna i direktionen skulle dock få ansvarsfrihet.
Motiveringen till yrkandet var:
”Vi konstaterar att NÄRF för verksamhetsåret 2015 redovisar ett förhållandevis stort negativt resultat. I verksamhetsberättelsen saknas beskrivningar av de händelser som lett till eskalerande kostnader. De under 2015 uppenbart ökande problemen med ekonomi och ledning verkar heller inte ha uppmärksammats förrän under hösten 2015. Med detta som grund riktar vi kritik mot ledning och styrning av NÄRF under 2015.
Vi noterar dessutom att revisorerna framför kritik mot direktionen, baserat på att NÄRF ännu ej antagit ett handlingsprogram 2015-2018 i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.”
Det är en ”tung” och mycket allvarlig markering att yrka på att någon inte ska beviljas ansvarsfrihet. Det kanske är det ”värsta” en politiker kan råka ut för faktiskt.
Nu beslutade emellertid inte kommunstyrelsen enligt minialliansens förslag. En majoritet föreslog istället kommunfullmäktige att bevilja Bo Carlsson och Monica Hanson och hela direktionen ansvarsfrihet. Det är nämligen fullmäktige som avgör frågan den 22 juni.
Vänsterpartiet röstade med majoriteten. Vänsterpartiet lämnade emellertid en reservation som inleddes med orden:
”Jag läser underlaget och känner mig obekväm.”
Reservationen avslutas med:
”Anmärkningar, funderingar och kritik gentemot det ”som händer med NÄRF” har det funnits mycket av under det gångna året. NÄRF har varit ett samtalsämne. … I årsrapporten förbryllas jag över formuleringar i avsnittet om arbetet med arbetsmiljön. Det som kommer till uttryck där tycks föga stämma överens med hur verkligheten har beskrivits utanför sammanträdesrummet. I den föreliggande årsrapporten vet jag inte var jag och hur jag ska ställa mina frågor för att komma bort från tanken att rapporten döljer faktiska fel i ledning och styrning av förbundets ekonomi. Som förtroendevald känns det inte bra att behöva biträda detta beslutsförslag fast jag tror att något inte står rätt till.”
I kommunfullmäktige tänker jag argumentera för minialliansens yrkande att inte bevilja presidiet ansvarsfrihet. I det följande tänker jag motivera varför.
Revisorerna har granskat NÄRF:s verksamhet år 2015 vid ett par tillfällen och stundtals har en mycket allvarlig kritik förts fram. En del av den här kritiken har emellertid ”försvunnit” i den revisionsberättelse, ”Revisionsberättelse för år 2015”, som revisorerna har utarbetat och som kommunstyrelsen hade som underlag i onsdags. Det är också denna berättelse som fullmäktiges ledamöter kommer att få på sina bord.
Denna revisionsberättelse är förvånansvärt kort, endast 14 rader. Revisorerna skriver:
”Årsredovisningen är i allt väsentligt rättvisande. Den är upprättad enligt kommunal redovisningslag, god redovisningssed.”
De 14 raderna avslutas med:
”Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Vi har inte funnit skäl för anmärkning. Vi tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet.”
Med andra ord, det är som vanligt:
“The same procedure as every year.”
Alla ska beviljas ansvarsfrihet…
Det finns trots slutsatserna några kritiska anmärkningar i revisorernas korta utlåtande, och det är också dessa minialliansen hänvisar till i sitt yrkande:
”Vi anser dock att uppföljning och utvärdering av beslutade mål och övriga analyser i årsredovisningen bör förbättras till kommande år.”
Revisorerna skriver också:
”Vi riktar kritik mot förbundsdirektionen som ännu inte har beslutat om ett handlingsprogram 2015-2018 i enlighet med kraven i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.”
Om ledamöterna i fullmäktigeförsamlingarna i NÄRF:s ägarkommuner, dvs Vänersborg, Trollhättan, Färgelanda och Mellerud, läser endast denna text, dessa 14 rader, så ser det kanske ut som om NÄRF:s direktion (bestående av sex ordinarie ledamöter och lika många ersättare – se NÄRF:s hemsida) i allmänhet och presidiet i synnerhet (ordförande Bo Carlsson (C) från Vänersborg och vice ordförande Monica Hanson (S) från Trollhättan) trots de två anmärkningarna i stort sett har gjort ett bra jobb.
Det tyckte inte minialliansen på kommunstyrelsen, och det tycker inte jag.
För att få veta mer om bakgrunden till de förtroendevalda revisorernas rapport så måste man också läsa rapporten från de professionella revisorerna på PWC, ”Granskning av årsredovisning 2015”. Det är framför allt utifrån denna som de politiska revisorerna har dragit sina slutsatser. (PWC anlitas av revisorerna och gör så att säga en professionell granskning och analys, dvs en revision, som sedan revisorerna har som grund när de själva formulerar sina yttranden.) Det är ganska anmärkningsvärt att PWC:s rapport inte fanns med i underlaget till kommunstyrelsen i onsdags.
PWC skriver angående målen, som de förtroendevalda revisorerna riktade viss kritik mot (se ovan):
”Men vår sammanfattande bedömning är att förvaltningsberättelsens uppföljning och utvärdering av målen och övriga analyser inte är tillräckliga och måste förbättras till kommande år. Rapporteringen (är) inte förenlig med direktionens beslutade verksamhetsmål.”
Det är en betydligt starkare kritik än den som återfinns revisionsberättelsen.
Senare i PWC:s rapport så står det något som fångar mitt intresse:
”Men samtliga brister och synpunkter som vi framfört föregående år kvarstår för 2015.”
Då blir man, i varje fall jag, nyfiken på vad det var för brister och synpunkter som framfördes föregående år. Och döm av min förvåning när jag såg att det i förra årets rapport stod:
”Men samtliga brister och synpunkter som vi framfört föregående år kvarstår för 2014.”
Visst är det märkligt, dels att PWC är tvunget att upprepa kritiken, dels att NÄRF inte gör något åt den. Sedan måste jag säga att det är förvånande, minst sagt, att PWC tvingar den nyfikne att på egen hand leta sig bakåt i arkiven…
Jag gjorde det, jag gick ett par år tillbaka i tiden. Det var viktigt att hitta PWC:s konkreta kritik. Och det gjorde jag. Det fanns en hel del allvarlig kritik…
Men, den tänker jag dock inte upprepa igen. (Vill du veta mer, se här!) Det väsentligaste i det här sammanhanget är att NÄRF under flera år helt enkelt har struntat i PWC:s kritik… Den kritik som revisorerna riktade till NÄRF redan i rapporten för 2013 har alltså fortfarande inte åtgärdats… NÄRF struntar i den, och varför inte revisorerna reagerar på detta i föreliggande rapport är för mig en gåta.
Särskilt med tanke på att revisorerna ju faktiskt reagerade i sitt utlåtande över delårsrapporten förra året. Då skrev revisorerna:
”Delårsrapporten innehåller en redovisning av förbundets mål utifrån verksamhetsplanen och handlingsprogrammet. Graden av måluppfyllelsen varierar och 
flera mål följs inte upp. Det saknas både mätning, bedömning och rapportering av flera mål.”
Och drar slutsatsen:
”Med hänsyn till bristande rapportering av måluppfyllelsen anser vi att delårsrapporten inte fullt ut uppfyller syftet att ge direktionen och medlemmarna möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av verksamheten.”
Det är en mycket allvarlig kritik. Och slutsatsen ligger nära till hands – ledningen på NÄRF tycks mest skriva mål för att de måste, inte för att de ska betyda något, inte för att de ska följas…
Och än mindre för att de ska användas i styrningen och ledningen av förbundet…
Revisorerna kritiserade också att NÄRF inte har beslutat om ett handlingsprogram (se ovan).
Det är alltså, som revisorerna skriver, och minialliansen, lag på att ett handlingsprogram ska finnas… (Se Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.):
”En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. … I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen.”
Och så finns det inget handlingsprogram på NÄRF…
Och ändå tillstyrker revisorerna att förbundsdirektionen och dess ledning ska beviljas ansvarsfrihet… När direktionen inte följer lagen…
Vid ett tillfälle förra året (9 juni) behandlades handlingsprogrammet i direktionen. Då stod det i protokollet att frågan skulle diskuteras i ett ägarsamråd. Och det kanske man gjorde. Men det togs aldrig upp igen i NÄRF:s direktion…
Återigen, NÄRF bryr sig inte om revisorernas påpekanden och kritik.
Det finns en tredje punkt som de professionella revisorerna i PWC tar upp i sin granskning, men som de politiska, förtroendevalda revisorerna av någon underlig anledning blundar för i sin revisionsberättelse.
Det gäller den interna kontrollen.
I ”Granskning av årsredovisning 2015” skriver PWC:
”Vi hänvisar till de synpunkter som revisorerna framförde i särskild rapport daterad 2015-05-13 avseende intern kontroll 2014.”
I rapporten från året innan, för 2014, skrev PWC:
”Förbundet har ännu inte genomfört och rapporterat en sammanfattande uppföljning av intern kontroll enligt kontrollplan för 2014.”
Det här med brister i den interna kontrollen är alltså återigen något som PWC har anmärkt på tidigare. Och återigen en hänvisning till ett annat år och ett annat dokument…
I rapporten från den 13 maj 2015 så räknade PWC upp en hel rad förslag till ”förbättringar” (se här).
Men eftersom PWC hänvisar till denna särskilda rapport från maj 2015 i sin granskningsrapport av årsredovisningen i april 2016 så måste det självklart betyda att NÄRF inte har följt förslagen till förbättringar… Alltså, återigen ser sig PWC nödgat att upprepa sin kritik.
Det är för övrigt intressant att se hur kritiken angående den interna kontrollen togs upp i direktionen av ordförande Carlsson och Hanson. Det visar i mångt och mycket inställningen både till revisorer och till sina roller som ansvariga för ledningen och styrningen av förbundet.
Den 24 augusti skrev Bo Carlsson i ett yttrande (som behandlades på ett möte med direktionen) att den interna kontrollen skulle:
”ses över och förändras i skälig omfattning.”
Man kan väl för övrigt undra över varför Carlsson skriver ”skälig omfattning”.
Sedan tas frågan om internkontrollen inte upp förrän 3,5 månader senare, den 11 december. Och nu finns det egentligen inget att ta upp…
Ur protokollet från direktionens möte:
”Kontrollen har inte påvisat några större brister eller avvikelser.”
Hokus, pokus! Presidiet i NÄRF hade trollat bort kritiken från PWC!
Och ändå, trots detta, tar PWC återigen upp internkontrollen i sin granskning av årsredovisningen för 2015, granskningen som ligger till grund för de politiska revisorerna… Som dock väljer att bortse från den…
Den kritik och de förslag till förbättringar som revisorerna har framfört tar i bästa fall lång tid för NÄRF och direktionen att rätta sig efter. I normalfallet tycks det emellertid som att det överhuvudtaget inte sker. Det gäller både den kritik och de anmärkningar som de förtroendevalda, politiska revisorerna för fram, men också, och framför allt, kritiken från de professionella revisorerna i PWC.
Om man ska göra en kort sammanfattning av hur NÄRF:s båda ordförande behandlar kritiken från revisorerna, så kan man inte komma till någon annan slutsats än att Carlsson och Hanson högaktningsfullt struntar i vad revisorerna säger.
Och det som förvånar ännu mer, det är att detta i stort sett sker opåtalat från revisorerna och PWC.
Det tycks mig ganska solklart att varken Bo Carlsson (C) eller Monica Hanson (S) bör beviljas ansvarsfrihet. Men om nu dessa motiveringar inte skulle räcka, så återkommer jag snart med fler argument i en kommande blogg, eller två…
Stundtals hett fullmäktige (25/5)
Igår var det sammanträde med Vänersborgs kommunfullmäktige.
Det första ärendet var information och beslut kring ”den personalekonomiska redovisningen – hälsobokslut”. Ärendet föredrogs på ett föredömligt sätt av personalekonom Martina Krus. Hon levererade en hel del intressanta siffror, som t ex att kommunen har 3.168 anställda, vilket är en ökning med 162 personer från året innan. Av de anställda är 80% kvinnor. Medellönen är 27.308 kr i månaden. Männen tjänar fortfarande bättre än kvinnorna, män 28.191 kr och kvinnor 27.118 kr, men medellönen för kvinnorna närmar sig männens.
Ledamöterna fick också veta medelåldern bland de anställda ligger på 46 år. (För rektorer är siffran 56-57 år.) 350 personer uppnår pensionsåldern (65 år) mellan 2016-2020 och det sker flest avgångar i lärarkåren (50-tal i grundskolan och ett 30-tal i förskolan) och vårdsektorn.
Det var ytterligare en hel del siffror till – och allt kan läsas i en särskild rapport. (Rapporten kan laddas ner genom att klicka här.)
Kommunfullmäktige beslutade att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan. Äntligen!
Det har gått oerhört segt. Barn- och ungdomsnämnden fattade beslut om förskolan redan den 17 mars 2014. Men sedan har ärendet förhalats och bollats fram och tillbaka av den styrande minoriteten (S+C+MP). Barn- och utbildningsnämnden har faktiskt fattat beslut om att bygga förskolan ytterligare två gånger.
Det visar på ineffektiviteten hos de styrande partierna. Det är bara att hoppas att det i fortsättningen inte ska behöva krävas att samma beslut fattas tre gånger av en nämnd och ta över 2 år innan ärendet kommer upp i kommunfullmäktige… Nämnder och styrelser måste jobba som en kommun, dvs tillsammans.
Samtidigt fick jag dåliga vibbar efter beslutet…
En ledamot i ett av de styrande partierna pekade under en paus på en formulering i beslutsförslaget och undrade om jag hade uppmärksammat den. Det stod:
”Kommunfullmäktige ställer sig bakom Barn- och utbildningsnämndens förslag att bygga förskola i kvarteret Hönan, i enlighet med de underlag som redovisats.”
När jag tittade efter lite noggrannare, så var det var formuleringen ”i enlighet med de underlag som redovisats” som personen menade. Jag fattade nog inte riktigt. Skulle denna formulering i beslutet kunna äventyra bygget?
Och det var ju faktiskt också så att Bo Carlsson (C) hade sagt något tämligen diffust från talarstolen. Något som skulle kunna tolkas som att det ändå inte var klart att sätta spaden i jorden trots fullmäktiges beslut…
Bo Carlsson sa nämligen att nu när detta beslut fattas är det viktigt att:
”ansvariga nämnd (Carlsson sa faktiskt så, är det singular eller plural?; min anm) går vidare med ärendet så det inte tar en lång tidsperiod innan det finns bygglov och handlingar klara. Det är verkligen viktigt. … Men ansvarig nämnd (nu var det singular; min anm), se upp så det här rullar som det ska.”
Vad menar Bo Carlsson? Vill han att förskolan ska byggas eller inte? Varför ska BUN ”se upp”? Om det finns några oklarheter, något som Barn- och Utbildningsnämnden inte har tänkt på (det är ju inte direkt några byggproffs i nämnden) – varför kan inte Bo Carlsson helt enkelt prata med sin partibroder Mats Andersson som är ordförande i BUN?
Eller varför skulle inte KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott), där Bo Carlsson sitter tillsammans med Marie Dahlin (S) och Marika Isetorp (MP), kunna hjälpa till att lotsa ärendet rätt? Det vore väl på sin plats efter allt motarbetande i denna fråga som KSAU har stått för tidigare?
Men jag tänker positivt – och tror verkligen att fullmäktiges beslut igår betyder att en förskola i kvarteret Hönan ska börja byggas snarast. Allt annat vore ett totalt svek från de styrande partierna.
Ärende 4, ”Fråga om ansvarsfrihet 2015 avs Kunskapsförbundet Väst”, kom att bli kvällens ”huvudnummer”.
Gunnar Lidell (M) yrkade att presidiet, dvs de tre ordförandena, i Kunskapsförbundets direktion inte skulle beviljas ansvarsfrihet. (Se ”KFV, minialliansen och ansvarsfrihet (1/2)” och ”KFV, minialliansen och ansvarsfrihet (2/2)”.) Det var inte bara ett sällsynt och ovanligt yrkande, det var samtidigt också både mycket ”tufft” och 
utmanande. Yrkandet skulle uppfattas, sa Gunnar Lidell, som en:
”Övertydlig politisk markering.”
Personligen tycker jag inte att man ska använda ”ansvarsfrihetsinstrumentet” på detta sätt. Vill man markera så får man skriva motioner eller lägga yrkanden i de nämnder eller direktioner där frågan hör hemma.
Jag håller faktiskt med Bo Dahlberg (S), som ansåg att ett beslut om att inte bevilja ansvarsfrihet vore ett ”okynnesbeslut.” Dahlberg undrade också om Lidell var beredd att gå vidare till domstol… (Vilket Lidell inte var.) Det vore liksom ett naturligt steg menade Dahlberg. För övrigt skulle vi i kommunfullmäktige ha behövt Bo Dahlbergs tal i juni 2010… Den gången gällde det ansvarsfrihet för några ledamöter i barn- och ungdomsnämnden som hade röstat nej till arenan…
Den gången kunde vi verkligen tala om okynnesbeslut.
Minialliansens och Lidells yrkande om att inte bevilja ansvar löd:
”Årsredovisningen för 2015 saknar uppgifter om kvalitetsmått utifrån ett invånarperspektiv för kommunerna i Trollhättan och Vänersborg.
Dessutom så har det underlag som har inkommit från revisorerna och som riktar stark kritik mot hur styrning och ledning fungerar i förbundet. Under förbundets resa har enligt vår uppfattning beslut fattas utan att följa konsortsialavtalet och beslut har tagits ovanför direktionens huvuden.”
Bo Carlsson (C) reagerade mot formuleringen att beslut tagits ”ovanför direktionens huvuden”. Det menade Carlsson att det inte stämde. Samme Bo Carlsson som på fullmäktiges sammanträde den 21 oktober förra året sa:
”Ingen riksolycka om inte regelverket följs fullt ut.”
Själv var jag uppe i talarstolen flera gånger. Mitt huvudanförande var en sammanfattning av bloggen ”KFV, minialliansen och ansvarsfrihet”. Anförandet tog väl bortåt 15 min…
Morgan Larsson (VFP) ville vara strået vassare än minialliansen och Lidell (M). Larsson ville inte ge någon i direktionen ansvarsfrihet… Och sade sig stödja sig på revisionsberättelsen. Fast revisorerna ville bevilja hela direktionen ansvarsfrihet, inklusive presidiet. Jag förstod nog inte riktigt hur välfärdspartiet tänkte.
Lena Eckerbom Wendel (M) skötte en stor del av minialliansens argumentation denna kväll. Och själva yrkandet, ”kvalitetsmått utifrån ett invånarperspektiv”, luktade Eckerbom Wendel lång väg…
Jag frågade Eckerbom Wendel vad som menades. Det står ju inget om sådana här kvalitetsmått i de olika revisionsrapporterna och det står inte heller något om ”kvalitetsmått utifrån ett invånarperspektiv” i styrdokumenten för Kunskapsförbundet. Och det står för övrigt inte heller i Skollagen eller läroplanen.
Eckerbom Wendel försökte både förklara och utveckla formuleringen. Det enda jag uppfattade var att Kunskapsförbundet inte brytt sig om att redovisa friskolorna och att friskolorna också täcks av Kunskapsförbundets ansvar.
Det var nog ingen som blev klokare av detta… Det kändes inte heller som ett särskilt tungt argument.
Jag frågade också vad minialliansens syfte var – ville de avskaffa Kunskapsförbundet eller göra det bättre? Det fick jag inget svar på.
Lena Eckerbom Wendel ville också förklara, och försvara, varför minialliansens ledamöter var så passiva i direktionen. Jag tycker inte att hon lyckades med det.
Men, men… Det var ju bara en:
”Övertydlig politisk markering.”
Eller?
Sedan var det omröstning. Och det blev en del strul med den nya tekniken och med jäviga ledamöter. Som inte hade tagit ur sina kort ur den nya elektroniska utrustningen. Samtidigt som ordförande Ljunggren (S) inte fick någon ordning på propositionsordningen…
Det slutade med ett hederligt gammalt upprop för och emot – ja till ansvarsfrihet för Kunskapsförbundets presidium (kommunstyrelsens förslag) och nej till ansvarsfrihet (minialliansens förslag).
Det blev 25 röster för ja och 21 nej-röster.
I nästa ärende frågade Lena Eckerbom Wendel (M) kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) om handlingar i digital form. Den frågan har jag faktiskt kommenterat i en blogg
(se ”Kommunen och Microsoft, del 1”) redan den 30 mars.
Marie Dahlin ”svarade” då med att ge kommunstyrelseförvaltningen ett uppdrag om att utreda Eckerbom Wendels fråga. Men det konstiga var att uppdraget faktiskt daterades till – dagen innan frågan lämnades in… Jag tyckte då, i min blogg, att det var lite märkligt med dateringen. Igår fick jag dessutom se att Marie Dahlins ”svar”, uppdrag, hade ett diarienummer som kom efter diarienumret på Eckerbom Wendels fråga. Och det gör dateringarna ännu märkligare…
Mystiken tätnar…
Men det här diskuterades inte igår. När en fråga ställs är det nämligen bara den som frågar och den som svarar som får begära ordet. Men så är det inte med en interpellation
Och just en interpellation hade Lutz Rininsland (V) ställt till Marie Dahlin (S). Fast egentligen var det tänkt att Marie Dahlin skulle ha svarat i april, men då kunde inte Dahlin närvara på sammanträdet.
Rininsland ville ha en diskussion om det ideologiska tänkandet kring budgeten. Ska kommunen huvudsakligen satsa på verksamheterna eller på framtida investeringar? Rininsland menade att socialdemokraterna resonerar på ett sätt i regeringen och på ett helt annat i Vänersborgs kommun. På regeringsnivå samarbetar socialdemokraterna dessutom med Vänsterpartiet, i Vänersborg talar knappt partierna med varandra.
Det blev inte mycket till diskussion…
Efter sammanträdet däremot, så ställdes frågan till oss i Vänsterpartiet, av S+C+MP, om vi ville samtala om budgeten… (Se mer på Vänsterpartiets hemsida.)
Wow!
För övrigt gör miljöpartiet ett allt blekare intryck i det politiska livet i Vänersborg. Marika Isetorp och Per Sjödahl går bara upp i talarstolen och yrkar bifall. No more, no less. De för inte fram några fakta, de bidrar inte med några analyser, de framför inga argument och, framför allt, de deltar inte i debatter. De tycks totalt uppslukade av socialdemokraterna och centerpartiet.
När ska de vanliga miljöpartisterna reagera? Och agera?
Anm. Du kan läsa mer om fullmäktigesammanträdet på Vänsterpartiets hemsida: ”Det var en märklig kväll”.
NÄRF:s sammanträde 28/4
Så har då protokollet från direktionens sammanträde den 28 april kommit.
På sammanträdet behandlades bland annat bokslutet och årsredovisningen samt naturligtvis också då revisorernas berättelse. Det ser emellertid inte ut som om direktionen diskuterade ärendet särskilt ingående, men å andra sidan är det inte alltid som protokoll redogör för alla de frågor och diskussioner som föregår ett beslut. Inga andra yrkanden framfördes emellertid från någon av de andra ledamöterna.
Direktionen beslutade:
”att fastställa bokslut och årsredovisning för verksamhetsåret 2015 inkluderande resultat och balansräkning samt kassaflödesanalys. Direktionen beslutade att uppdra åt ordföranden samt Tf. förbundschef att tillskriva medlemskommunerna och föreslå att direktionen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015.”
Direktionens ledamöter föreslår alltså att de själva ska få ansvarsfrihet. Och det vore väl konstigt annars, kan man tycka. Varför de nu överhuvudtaget ska uttala sig därom. Men är det som protokollet vill påskina, så är ju allt gott och väl i NÄRF. Inga problem ”whatsoever”… Den kritik, som framför allt ”de professionella revisorerna” i PWC har framfört, finns liksom inte. (Se ”NÄRF i revisorernas ljus (1/2)” och ”NÄRF i revisorernas ljus (1/2)”.)
Och det är ju bekvämt och bra. I varje fall från direktionens synvinkel…
Det var fler ärenden som avhandlades under sammanträdet.
Men först, när jag tittar på protokollet så slås jag över hur direktionen växlar ordförande hela tiden under sammanträdet.
Det innebär att NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) inte var ordförande på ärendet om bokslutet och årsredovisningen. Carlsson står dock inte som frånvarande eller ”jävig” i ärendet. Så uppenbarligen borde Bo Carlsson därför ha varit på plats. Men varför han 
”titt-som-tätt” lämnade ordförandeskapet till Monica Hanson (socialdemokrat från Trollhättan) vet jag inte. Enligt rykten så kom Carlsson för sent till sammanträdet, men det började ändå – och då valde vice ordförande att ”hoppa” lite i dagordningen. Kanske tog Hanson de ”minst viktiga” ärendena först…?
Men som sagt, detta är rykten. Det står inget i protokollet om att Bo Carlsson skulle ha varit frånvarande under del av mötet, och det borde det ju i så fall ha gjort. Och har man dessutom 51.030 kr per år som ordförande, så bör man ju vara där… Eller, om inte, få avdrag från sitt arvode…
Naturligtvis har jag ställt frågan till NÄRF, men inte fått svar än.
Monica Hanson var också ordförande när ärendet ”Beslut om internkontrollplan för verksamhetsåret 2016” behandlades.
Direktionen godkände och fastställde, naturligtvis, den internkontrollplan som förvaltningen hade tagit fram. Förvaltningen hade, står det i protokollet, tagit fram den nya planen:
”i enlighet med de synpunkter som bland annat framkommit i samband med granskning av genomförd internkontrollplan för 2015.”
Och det låter ju bra. Jag har inte läst den nya planen, men frågan är väl om den nya planen också har tagit hänsyn till revisorernas synpunkter som de framfördes för bara några veckor sedan, i april. Vi får hoppas det.
Å andra sidan levererade de politiska revisorerna kritik kring hur internkontrollplanen följdes upp rent praktiskt. Jag tror nämligen att kritiken mot internkontrollen finns innesluten i följande uttalande:
”Vi anser dock att uppföljning och utvärdering av beslutade mål och övriga analyser i årsredovisningen bör förbättras till kommande år.”
Ser man vad PWC har skrivit (se ”NÄRF i revisorernas ljus (1/2)”), så anser PWC i och för sig att reglementet och reglerna för intern kontroll bör revideras, men mycket av kritiken handlar faktiskt om annat än själva planen, t ex:
- ”Flera kontrollrapporter är inte signerade.”
- ”Vissa kontroller var utförda av annan än utsedd kontrollant.”
- ”Flera kontrollmoment har inte utförts med den frekvens som kontrollplanen anger.”
Men vem vet, det kanske kommer att fungera bättre i fortsättningen med internkontrollen… Och även med uppföljningen och utvärderingen…
Det ser hur som helst inte ut som om direktionen har diskuterat dessa frågor heller. Men som sagt, protokollen kanske inte ger en fullständig bild av ärendets behandling. Å andra sidan kan man tycka att direktionen borde ha gett förvaltningen någon typ av uppdrag för att svara mot revisorernas kritik och synpunkter.
Det handlingsprogram som revisorerna har efterlyst verkar inte ha arbetats fram av NÄRF. I varje fall togs detta inte upp på sammanträdet. Inte det heller… Trots revisorskritiken…
PWC och revisorerna lämnade också en hel del kritik i samband med NÄRF:s delårsrapport. Men var denna kritik har tagit vägen vet jag inte. Men det kanske jag 
återkommer till.
Däremot var Vänersborgs förhandlingschef på plats och redogjorde för pensionsavtalet. Och då var också Bo Carlsson ordförande.
Förhandlingschefen har ju som bekant kommit till slutsatsen att pensionsavtalet var kostnadsneutralt. Det har jag redogjort för i en tidigare blogg (se ”Bo Carlsson hade rätt om pensionen!”). Huruvida förhandlingschefen svarade på varför NÄRF:s summor skiljer sig så markant från det avtal den fd förbundschefen hade vid sin tidigare anställning i Alingsås, det vet jag inte. Andersons lön ökade som bekant med 22% vid anställningen på NÄRF, medan pensionsinbetalningarnas storlek ökade med hela 347%. Jämfört med anställningen i Alingsås alltså. Eller om förhandlingschefen redogjorde för varför lönen under förbundschefens anställning på NÄRF ökade med knappt 6%, medan pensionsinbetalningarna ökade med 28%.
Jag förutsätter att direktionen fick hela avtalet förklarat, eftersom direktionen godkände rapporten.
Däremot är jag lite förvånad över följande skrivning i protokollet:
”Hela (pensions)kostnaden har bokförts på 2015, men påverkar inte verksamhetsårets resultat.”
NÄRF gick med ett underskott år 2015 med 4,793 miljoner kronor. Jag trodde att en del av detta underskott berodde på att den tidigare NÄRF-chefen hade fått sin lön och sina pensionsutbetalningar för två år framåt utbetalade på ett bräde förra året. Förbundschefen hade ju denna fallskärm i sitt anställningsavtal.
Jag har ställt frågan till NÄRF. Vi får se när jag får svar.
Inför det sista ärendet på sammanträdet, ”politiska överläggningar”, fick arbetsgivaren och de fackliga representanterna lämna sammanträdet. Däremot var ordförande Bo Carlsson närvarande. Då togs bland annat frågorna från Gunnar Lidell (M) upp.
Och Gunnar Lidell fick följande svar:
- Fråga: “Vem/vilka hos NÄRF har beslutat om den generösa tjänstepensionen för Per A?”
Svar: ”Dåvarande direktion beslutade om pensionsavtalet för tidigare förbundschef.” - Fråga: “Har Direktionen informerats, och i så fall när?”
Svar: ”Den dåvarande Direktionen fick informationen om att pensionslösningen var kostnadsneutral inför anställningen av tidigare förbundschef. Personalkontoren i Trollhättans stad och Vänersborgs kommun deltog i rekryteringsprocessen.” - Fråga: ”Kommer utbetalningarna att fortsätta under förbundschefens uppsägningstid?”
Svar: ”Ja.” - Fråga: “Kommer de ansvariga inom NÄRF att ta sitt ansvar?”
Svar: ”Ja.”
Några tidpunkter anges inte i svaret. För övrigt undrar väl flera av oss vad NÄRF menar med att de ansvariga ska ta sitt ansvar…
Huruvida Gunnar Lidell är nöjd med svaren eller om han återkommer med fler frågor vet jag inte.
Det är lite svårt att från protokollet utläsa vad som sades på direktionens sammanträde, men för en utomstående känns det som om många frågor inte diskuterades och analyserades på det sätt de borde. Jag tänker på revisorernas stundtals ganska tuffa kritik.
Utomstående och utomstående förresten. Det är ju fullmäktigeförsamlingarna i Trollhättan och Vänersborg som ska bevilja ansvarsfrihet, och jag tillhör ju kommunfullmäktige i Vänersborg. Det tycks mig som fullmäktigeledamot att den information som levereras via protokollen inte ger en tillräcklig faktabakgrund för att kunna göra det.
NÄRF i revisorernas ljus (2/2)
I min förra blogg så tog jag upp den kritik PWC riktade mot NÄRF i sin granskning av årsredovisningen för 2015 (se ”NÄRF i revisorernas ljus (1/2)”). I denna revisionsrapport, som kom i april 2016, stod det:
”Förbundet har genomfört och rapporterat en sammanfattande uppföljning av intern kontroll enligt kontrollplan för 2015. Inga stora brister är påtalande, men en slutsats i rapporten till direktionen är att detta arbeta kan intensifieras och förbättras. Vi hänvisar till de synpunkter som revisorerna framförde i särskild rapport daterad 2015-05-13 avseende intern kontroll 2014.”
Det kan väl nämnas att PWC redan i rapporten från året innan, för 2014, skrev:
”Förbundet har ännu inte genomfört och rapporterat en sammanfattande uppföljning av intern kontroll enligt kontrollplan för 2014.”
Det här är alltså återigen något som PWC har anmärkt på tidigare.
Det stod inget mer om detta i den senaste rapporten utan återigen hänvisade PWC alltså till en annan rapport. PWC gör det inte lätt för läsarna. Det blev till att skaffa fram denna rapport från i maj förra året, också – ”PM avseende granskning av intern kontroll 2014”.
PWC hittade (i rapporten från maj 2015) ett antal brister i NÄRF:s kontrollmoment, som t ex:
- ”Flera konttrollrapporter är inte signerade.”
- ”Vissa kontroller var utförda av annan än utsedd kontrollant.”
- ”Flera kontrollmoment har inte utförts med den frekvens som kontrollplanen anger.”
Sådant här kan väl hända, det kanske inte är alltför allvarligt. (Eller?) Men det allvarliga är väl, som jag ser det, att det inte har åtgärdats på något sätt. PWC ser sig alltså nödgat att påminna NÄRF om vad förbundet skrev 11 månader tidigare.
PWC skrev också att:
”kontrollrapporterna (har) rapporterats till förbundschefen som upprättat en sammanfattande rapport, vilken anmäldes till direktionen 29 april 2015. Direktionen har dock inte fattat något beslut.”
Ooops!
I rapporten från maj 2015 så räknade PWC upp ett antal förslag till förbättringar:
- ”Reglementet med anvisningar och regler för intern kontroll bör revideras av direktionen.”
- ”Var tydligare med innebörden av kontrollmomenten så att denna tillsyn inte sammanblandas med de kontrollaktiviteter som fortlöpande utförs inom ramen för en tillämpad rutin.”
- ”Fortsatt fokus på information och kommunikation om vikten av en bra intern kontroll och att rutiner följs. Det är bra att den sammanfattande rapporten avseende intern kontroll för 2014 föreslår att åtgärder skall vidtas i det fortsatta utvecklingsarbetet och att internkontrollen från och med 2015 kommer att synkroniseras ihop med regelbundna verksamhetsuppföljningar.”
- ”Förbättra dokumentationen av riskbedömning som ligger till grund för val av kontrollmoment (tillsyn). Riskbedömning och därmed val av delvis nya rutiner/system är viktigare än fler kontrollmoment.”
- ”Dokumentera bättre urval och omfattning av kontroller.”
- ”Genomförandet av kontroller bör ske fortlöpande och tidigare under året, i den omfattning och med den frekvens som anges i kontrollplanen.”
- ”Den sammanfattande rapporteringen till direktionen måste ske tidigare på året och rapporten skall beslutas/godkännas av direktionen (inte bara anmälas) i enlighet med reglementet.”
Eftersom PWC hänvisar till denna särskilda rapport från maj 2015 i sin granskningsrapport av årsredovisningen i april 2016 så betyder väl det antar jag att NÄRF inte har följt förslagen… I vilken utsträckning och varför vet jag dock inte. Men det tycks vara ganska allvarligt att PWC måste upprepa sin kritik gång efter annan utan att NÄRF tar tag i den.
Jag letade i NÄRF:s protokoll från 2015 för att se hur PWC:s rapport om internkontrollen hanterades av NÄRF och direktionen.
På direktionsmötet den 24 augusti tar direktionen del av och godkänner ett, som jag bedömer det, tämligen kort yttrande som Bo Carlsson och den dåvarande förbundschefen Per Anderson har lämnat som svar på rapporten.
I yttrandet, som inte medföljde protokollet utan fick efterfrågas separat, skriver Carlsson och Anderson:
”Reglemente för intern kontroll med tillhörande anvisningar kommer med anledning av denna förändring (en omorganisation; min anm) att ses över och förändras i skälig omfattning under innevarande år för att antas av direktionen under hösten 2015.”
Det känns som att Carlsson/Anderson skickar med en brasklapp om att de inte tänker följa PWC:s uppmaning – notera att de skriver ”i skälig omfattning”…
Carlsson/Anderson avslutar det korta yttrandet:
”Innehållet i kontrollpunkterna kommer fortsättningsvis att förnyas löpande utifrån en noggrannare riskbedömning i enlighet med revisorernas synpunkter.”
Yttrandet är daterat den 9 juli (2015) och den interna kontrollen skulle alltså ses över och förändras under hösten då också beslut skulle fattas av direktionen.
Men det händer inget under hösten. Jag hittar inget i protokollen från direktionens möten – förrän den 11 december. Då tas frågan om internkontrollen upp igen. Och nu finns det egentligen inget att ta upp…
Ur protokollet:
”Kontrollen har inte påvisat några större brister eller avvikelser. Internkontrollen för 2016 kommer att intensifieras och synkroniseras tillsammans med förbundets regelbundna verksamhetsuppföljningar.”
Slutet gott, allting gott tydligen. Och ändå hänvisar PWC i april 2016:
”till de synpunkter som revisorerna framförde i särskild rapport daterad 2015-05-13 avseende intern kontroll 2014.”
NÄRF:s ledning har följaktligen inte gjort och genomfört det som revisorerna ville…
Att ”se över och förändra i skälig omfattning” betydde tydligen enligt NÄRF:s ledning att inte göra någonting…
Varför är jag inte förvånad…?
Den 18 april 2016 diariefördes PWC:s granskningsrapport av årsredovisningen på NÄRF. Någon vecka tidigare hade de politiska lekmannarevisorernas rapport diarieförts (6 april).
De politiska revisorerna, en från varje ägarkommun, hade PWC:s rapport framför sig när de skrev sin egen. Och denna rapport är mildare i sin kritik än PWC.
De politiska revisorerna skriver:
”Årsredovisningen är i allt väsentligt rättvisande. Den är upprättad enligt kommunal redovisningslag, god redovisningssed.”
De tretton raderna avslutas:
”Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Vi har inte funnit skäl för anmärkning. Vi tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet.”
Det är alltså ok att strunta i PWC:s kritik och förslag på förbättringar…
Det finns dock några kritiska anmärkningar, även om de tenderar att ”försvinna” i revisorernas slutliga utlåtande:
”Vi anser dock att uppföljning och utvärdering av beslutade mål och övriga analyser i årsredovisningen bör förbättras till kommande år.”
Är inte poängen den, att det är just detta som PWC har skrivit om i flera år, men som ändå inte blir gjort?
Revisorerna skriver också:
”Vi riktar kritik mot förbundsdirektionen som ännu inte har beslutat om ett handlingsprogram 2015-2018 i enlighet med kraven i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.”
Det sistnämnda har sin bakgrund i att PWC skrev i rapporten (årsredovisningen) för 2015:
”Förbundet har ännu inte beslutat om handlingsprogrammet 2015-2018.”
Och visst, det stämmer naturligtvis. NÄRF:s direktion har inte gjort det heller...
Det är möjligt att det beror på att den förre förbundschefen höll i handlingsprogrammet, precis som i många andra uppgifter, och under förra året var det ju stundtals minst sagt turbulent kring förbundschefen.
Innan upprättandet av handlingsprogrammet rann ut i sanden, så hade fd förbundschef Anderson redovisat ett utkast för direktionen den 17 mars (2015). Sedan hade utkastet gått ut på remiss men remisstiden förlängdes den 9 juni, eftersom Färgelanda inte hade inkommit med synpunkter. De synpunkter som hade inkommit från de andra ägarkommunerna skulle dock sammanställas så snart som möjligt.
Ur protokollet:
”Diskussioner kring inkomna synpunkter på handlingsprogrammet kommer att tas på nästkommande ägarsamråd.”
Vad som avhandlades på ägarsamrådet har jag ingen aning om, men för NÄRF:s och direktionens del tycks handlingsprogrammet ha försvunnit i glömskan.`
Trots att det är lag på att ett handlingsprogram ska finnas…
”En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. … I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen.”
Men ändå tillstyrker revisorerna att förbundsdirektionen och dess ledning ska beviljas ansvarsfrihet…
När jag läser alla rapporter från revisorerna och från PWC så slås jag över hur lång tid det tar för NÄRF och direktionen att rätta sig efter PWC:s och revisorernas kritik och anmärkningar – om det alls görs. Förvånansvärt ofta tycks kritiken helt enkelt nonchaleras från NÄRF:s sida. Ibland låtsas man inte ens om den. Och detta sker i stort sett opåtalat från revisorerna och PWC, vilket förvånar mig. Varför säger de inte att nu ”får det vara nog, nu måste ni rätta till bristerna och missförhållandena!”
Istället lindas kritiken in genom hänvisningar till andra dokument. Och i slutändan så vänder revisorerna den andra kinden till och skriver att allt är bra. Typ:
”Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Vi har inte funnit skäl för anmärkning. Vi tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet.”
Det är kommunfullmäktige i Trollhättan respektive Vänersborg som i slutändan ska bevilja NÄRF:s direktion och ledning denna ansvarsfrihet.
Kommer revisorernas råd att följas?
NÄRF i revisorernas ljus (1/2)
På det senaste fullmäktigesammanträdet behandlades nämndernas verksamhetsberättelser (för 2015), däribland även berättelsen från NÄRF. Berättelsen beskrev kortfattat verksamheten och årets resultat. NÄRF gick med ett underskott på 4,793 miljoner kronor.
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) passade under detta ärende på att informera fullmäktiges ledamöter om att han hade ställt ett antal skriftliga frågor till NÄRF:s direktion (=politikerna som styr NÄRF) i början på januari – frågor som han fortfarande inte hade fått svar på. Efter över 4 månader!
Gunnar Lidell har ställt följande frågor (se ”Frågetecken kring pensionen”):
- “Vem/vilka hos NÄRF har beslutat om den generösa tjänstepensionen för Per A?”
- “Har Direktionen informerats, och i så fall när?”
- ”Kommer utbetalningarna att fortsätta under förbundschefens uppsägningstid?”
- “Kommer de ansvariga inom NÄRF att ta sitt ansvar?”
NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade detta:
”Beklagar djupt att svaren inte är med idag.”
Bo Carlsson var inte stolt över att det tar så lång tid… Sa han, och till sitt försvar anförde han:
”det behövs mer underlag.”
Carlsson menade att det är viktigt att ”någon annan” tittar på frågorna, när:
”man blir ifrågasatt.”
Vad Bo Carlsson menade med denna kommentar vet jag inte riktigt.
Då är vi i varje fall överens om att det är pinsamt, replikerade Lidell…
Bo Carlsson sa också att Lidells frågor hade varit uppe på direktionens möten, men då grep NÄRF-direktionens nye ersättare Dan Åberg (M) in med några sakupplysningar. Bo Carlsson hade inte varit helt noggrann med sanningen (min tolkning). Dan Åberg sa att ärendet hade varit uppe vid ett tillfälle. Men då var ärendet inte anmält på dagordningen och det var inte heller förberett – därför skulle det tas upp en annan gång.
Naturligtvis hade Åberg rätt. I NÄRF-direktionens protokoll från den 18 februari står det:
”Direktionen beslutar att bordlägga ärendet och behandla frågorna på nästkommande direktionsmöte. Presidiet gavs i uppdrag att förbereda ett svar till nästa ordinarie direktionsmöte.”
Så var det med det…
Men inte riktigt…
Dan Åberg sa vidare:
”Ärendet finns inte med på morgondagens direktionsmöte…”
Ooops…
På direktionsmötet dagen efter visade det sig sedan att frågan ändå kom upp. Trots att ärendet inte var med på föredragningslistan. Något skriftligt förslag till svar på Gunnar Lidells frågor lämnades dock inte heller denna gång. Trots att det fanns ett uppdrag till presidiet, dvs Bo Carlsson (C) och Monica Hanson (S), att förbereda ett svar…
Däremot meddelade Bo Carlsson på mötet att det inte var fråga om någon generös pension, utan att den var kostnadsneutral jämfört med en vanlig lösning. Carlsson var dock tydlig med att något liknande avtal inte var aktuellt vid nyrekrytering av kommande chef… (Undrar varför…?)
Protokollet från förra veckans sammanträde är inte klart än, så hur direktionens beslut ser ut vet jag i nu-läget inte. Om det nu fattades något. Men det är väl ingen större tvekan att Gunnar Lidells frågor förhalas av Bo Carlsson och NÄRF-ledningen… Och det är ändå snällt sagt.
För övrigt kan jag inte se att Gunnar Lidells frågor är särskilt komplicerade att svara på… (Jag tror mig kunna svara på alla fyra: Bo Carlsson. Nej. Ja. Nej.)
Under våren har revisorsrapporten från PWC om NÄRF kommit. Den är daterad i april. Den kommer att behandlas senare av kommunfullmäktige i Vänersborg. Kanske i maj, kanske i juni, jag vet inte riktigt. Den har inte behandlats av direktionen på NÄRF än, och det bör väl direktionen göra innan rapporten går vidare.
PWC:s revisor är till synes ganska nöjd med NÄRF, och skriver:
”Förbundets redovisning har sammanfattats på ett riktigt sätt i ett bokslut och i en årsredovisning, som i allt väsentligt är rättvisande. Underlag och specifikationer finns i tillräcklig omfattning och är i god ordning.”
Och så långt är väl allt väl. PWC nämner emellertid några saker som förbundet bör beakta inför kommande år:
”Men vår sammanfattande bedömning är att förvaltningsberättelsens uppföljning och utvärdering av målen och övriga analyser inte är tillräckliga och måste förbättras till kommande år. Rapporteringen (är) inte förenlig med direktionens beslutade verksamhetsmål.”
Det tyckte jag lät något illavarslande för NÄRF, men jag blev inte så mycket klokare om vad det handlade om i min fortsatta läsning. Senare i rapporten så stod det emellertid:
”Men samtliga brister och synpunkter som vi framfört föregående år kvarstår för 2015.”
Ooops.
Det kändes lite konstigt att PWC bara hänvisade till en tidigare rapport och inte upprepade vad som skrivits då. Men det var som det var – och det blev till att skaffa fram PWC:s rapport från ”föregående år”…
I PWC:s rapport för 2014, så återfinns exakt samma formuleringar (se citaten ovan) som i rapporten för 2015. Vilket förvånade mig något kan man väl säga.
Och när jag skulle titta på vilka brister och synpunkter som framfördes för år 2014, och som det hänvisades till i rapporten för 2015, så trodde jag först inte att jag läste rätt:
”Men samtliga brister och synpunkter som vi framfört föregående år kvarstår för 2014.”
Va???!!!! Var inte det underligt? Det stod exakt samma sak! Utom året…
Det blev till att begära ut revisorsrapporten för 2013…
Den som söker den finner. Nu, äntligen, stod det vad NÄRF borde åtgärda…
PWC skriver:
”Men målen i ovan nämnda styrdokument är inte helt synkroniserade avseende a) begrepp och struktur eller b) målformulering eller c) måltal/indikator. Därav går det inte att göra en uppföljning och rapportering i årsredovisningen utan vissa avviker mot något av styrdokumenten i något avseende.”
När det gäller punkt a), så menar revisorerna att ”handlingsplanen och verksamhetsplan samt årsredovisning” har en annan rubrikindelning än den i ”verksamhetsuppdrag och mål”.
Dessutom skiljer målformuleringen och valen av mål/indikator/mål mellan verksamhetsplanen avseende både struktur, innehåll och omfattning av antal mål/indikatorer. Det är punkt b). Och PWC ger några exempel, bland annat:
”Handlingsplanen anger att 95 % av invånarna skall nås av räddningstjänsten styrkor inom 20 minuter medan verksamhetsplanen anger 98 %.”
Och inte heller rapporterar årsredovisningen någon uppföljning av dessa mål och indikatorer. Skriver PWC vidare.
På punkt c) konstaterar PWC:
”Direktions styrdokument är mer omfattande och innehåller många fler mål/indikatorer än vad som avrapporteras i årsredovisningen.”
Under rubriken ”Övrigt” framför PWC ytterligare kritik:
- ”Årsredovisningen 2013 saknar flera viktiga nyckeltal som komplement till måltalen.”
- ”Vår sammanfattande bedömning är att uppföljning och utvärdering av målen och övriga analys i årsredovisningen inte är helt fullständig och bör förbättras till kommande år.”
- ”Förbundet bör också utveckla styrmodellen så att den ”röda tråden” i målstyrningen blir tydligare.”
- ”Årsredovisningen bör innehålla en årrapportering av de mål som anges i handlingsplanen.”
- ”Vidare bör det göras tydligare vilka andra mål som förbundet beslutat om och som bör finns med ur ett ägarperspektiv (medlemmarna).”
Då börjar jag förstå vad PWC menade i den senaste rapporten (för 2015):
”Men vår sammanfattande bedömning är att förvaltningsberättelsens uppföljning och utvärdering av målen och övriga analyser inte är tillräckliga och måste förbättras till kommande år. Rapporteringen inte förenlig med direktionens beslutade verksamhetsmål.”
På mig tycks det som att ledningen på NÄRF mest skriver mål för att de måste, inte för att de ska betyda något, inte för att de ska följas… Och än mindre för att de ska användas i direktionens styrning av förbundet…
Om det nu är någon som styr NÄRF överhuvudtaget…
Men det mest fantastiska, eller hur man nu ska uttrycka det, det är att NÄRF helt enkelt verkar strunta i PWC. Den kritik som revisorerna har riktat till NÄRF redan i rapporten för 2013 har alltså fortfarande inte åtgärdats… Efter flera år! Begås det inte typ tjänstefel någonstans?
Sedan kan man också undra över varför inte PWC skriver klartext. Varför döljs den allvarliga kritiken bakom en hänvisning till en gammal rapport som i sin tur hänvisar till en ännu äldre rapport?
I PWC:s rapport för 2015 hänvisas det till ytterligare ett dokument:
”Vi hänvisar till de synpunkter som revisorerna framförde i särskild rapport daterad 2015-05-13.”
Men det skriver vi om i en annan blogg.
.
PS. Idag på eftermiddagen passerade jag en magisk gräns…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer