Arkiv

Archive for the ‘Rostvägen Blåsut’ Category

Länsstyrelsens beslut om Blåsut

26 juli, 2024 Lämna en kommentar

De berörda grannarna vid skogs- och bergsområdet på fastigheten Blåsut 2:18 överklagade byggnadsnämndens beslut om att bevilja marklov till Blåsut Utveckling. Det gjordes den 9 respektive 11 juli. (Se “Marklovet överklagat för Blåsut Höjd”.)

Den 19 juli fattade Länsstyrelsen beslut i ärendet. Rubriken på beslutet hade följande lydelse:

“Överklagande av beslut om marklov för anläggande av väg på fastigheten Blåsut 2:18 i Vänersborgs kommun, nu fråga om inhibition”

Byggnadsnämndens beslut, som fattades på delegation av en tjänsteperson den 14 juni, hade som jämförelse rubriken:

“Marklov för ändring av marknivå”

Länsstyrelsen gjorde det “enkelt” för sig genom att egentligen bara bedöma ett av de anförda argumenten, “anläggande av väg”. Å andra sidan ansåg Länsstyrelsen att detta argument räckte för att fatta sitt beslut.

Länsstyrelsen beslutade:

“Länsstyrelsen förordnar att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla och bifaller således yrkandet om inhibition.”

Hela ärendet stoppas tills vidare. Byggnadsnämndens beslut får inte börja verkställas förrän Länsstyrelsen har gjort en slutlig prövning av det överklagade beslutet.

Länsstyrelsens beslut är en seger för de klagande, om än en tillfällig sådan. Men då ska man faktiskt ha i åtanke att frågan om inhibition bedöms utifrån hur sannolikt det är att överklagandet kommer att bifallas av Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skriver i beslutet:

“För att inhibition ska vara motiverat bör som regel krävas en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas eller för att verkställighet av det överklagade beslutet kommer innebära irreparabla skador på t.ex natur- eller kulturvärden.”

Det finns alltså stor anledning för de klagande att hysa en viss optimism inför framtiden. Det kan på tämligen goda grunder antas att Länsstyrelsen kommer att bifalla överklagandet.

Eller?

Länsstyrelsen motiverar sitt beslut om inhibition:

“Av de ritningar som finns i ärendet går inte att utläsa marknivåerna på Mandolinen 10 där den tänkta vägen ska ansluta. Det finns heller inget material som visar hur den nya infarten kommer att ansluta i förhållande till det bygglov för garage som XY och XX (namnen på de berörda fastighetsägarna; min anm) uppger att de erhållit. Det går därmed inte att avgöra om den nya anslutningen medför betydande olägenheter för dem.

Det går inte heller att avgöra hur stor utfyllnaden blir eftersom marknivån för den befintliga marken inte är angiven.

Marklovet kan i vart fall på dessa grunder komma att upphävas.

Med hänsyn till ovanstående finns skäl att besluta om att det överklagade bygglovet tills vidare inte får tas i anspråk. Yrkandet om inhibition ska därför bifallas. Länsstyrelsen kommer senare att avgöra ärendet slutligt.”

Blåsut Utveckling, som ansökte om marklov, ska få tillfälle att, senast den 9 augusti, avge ett yttrande i ärendet. (Det verkar dock inte som om byggnadsnämnden ska få yttra sig, vilket jag inte förstår orsaken till.)

Jag är tämligen övertygad om att Blåsut Utveckling kommer att lämna synpunkter och kompletterande uppgifter på det som Länsstyrelsen anser saknas. Och då kan man ju undra om Länsstyrelsen utifrån Blåsut Utvecklings yttrande kommer att godta marklovet… Hur tungt väger i så fall de klagandes andra argument…?

Det har vi ingen aning om eftersom Länsstyrelsen inte har kommenterat de andra argumenten. Kan det vara så att Länsstyrelsen anser att de argumenten är “mindre viktiga” eftersom Blåsut Utveckling inte behöver yttra sig om dessa… Eller blir det ytterligare möjligheter för Blåsut Utveckling att inkomma med synpunkter och kommentarer när Länsstyrelsen analyserar och bedömer de andra argumenten? Länsstyrelsen skriver ju:

“…kan i vart fall på dessa grunder…”

Det finns uppenbarligen andra grunder… Eller ska det tolkas som att det enbart är på denna grund marklovet kan upphävas? Det är inte helt lätt att veta om Länsstyrelsen faktiskt har begrundat och bedömt alla argument som de klagande anför – eller inte.

Jag kan tänka mig att de klagande vid den än så länge obebyggda skogsfastigheten pendlar mellan hopp och förtvivlan. De får leva i ovisshet ett tag till, men Länsstyrelsens beslut är ändå, som jag ser det, ett positivt beslut inför framtiden.

Det kan vara bra att veta att en överklagan av kommunala beslut beaktas och kan ge resultat.

Det finns anledning att återkomma till ärendet.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, Rostvägen Blåsut

Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)

25 juli, 2024 2 kommentarer

Anm. Det här är det fjärde blogginlägget om byggplanerna på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. Det första inlägget var “Oj, är det skog kvar i Blåsut?” och det andra “Blåsut Höjd, Rostvägen”. Detta inlägg är en direkt fortsättning på “Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)”.

Byggnadsnämndens beslut om marklov har överklagats till Länsstyrelsen av flera grannar. Det är två överklaganden. Det ena överklagandet är undertecknat av tre fastighetsägare (6 personer) och det andra av en fjärde fastighetsägare (2 personer). Det är viktigt att notera att byggnadsnämnden i det här fallet är en tjänsteperson som har fattat beslutet på delegation, dvs i byggnadsnämndens namn.

Fastighetsägarna vill att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens beslut och också att nämndens beslut om marklov ska inhiberas. Det sistnämnda betyder att Länsstyrelsen ska fatta ett snabbt beslut om att nämndens beslut inte får börja verkställas förrän Länsstyrelsen har fattat det slutliga beslutet om överklagandena.

I det beslut som byggnadsnämnden fattade angående marklov står det :

“Ansökan avser flytt av väg som omfattas av servitut för att möjliggöra en ändring av befintligt vägservitut som sker i dialog med lantmäteriet.”

De klagande som är beroende av denna smala grusväg för att komma till sin bostad skriver särskilt i överklagan:

“I ansökan om marklov nämns enbart ”Flytt av framfartsväg”. Detta är en mycket grov underskattning av vad som egentligen begärs. För att ”flytta” vår befintliga infartsväg krävs tämligen omfattande arbeten, sannolikt även sprängning. Vår nuvarande väg är en liten smal väg som ansluter till Rostvägen. Beviljat marklov avser en dubbelt så bred väg – det är alltså inte bara fråga om en ”flytt” utan om en åtgärd som gör vägen tre gånger så stor som idag.”

Men inte nog med det, följden av den nya planerade vägen blir ännu större:

“Konsekvensen av det beslutade marklovet är att det bygglov vi meddelats gällande komplementbyggnad (garage) på Mandolinen 10 i princip blir oanvändbart för sitt ändamål. Det tas ingen hänsyn till vårt befintliga bygglov i marklovsbeslutet – men uppenbar hänsyn tas till ”kommande byggnation” utan att denna närmare preciseras. Om åtgärden för vilken marklov meddelats genomförs, kommer den komplementbyggnad som vi fått bygglov till inte vara möjlig att nyttja på avsett sätt. Det kommer helt enkelt inte gå att köra in bilen.”

Byggnadsnämnden missade tydligen det här redan beviljade bygglovet för ett garage… 

I Blåsut Utvecklings ansökan om marklov (se “Blåsut Höjd, Rostvägen”) nämns inte ordet servitut överhuvudtaget. Det gör dock byggnadsnämnden i sitt beslut, vilket är citerat ovan. Direkt efter detta citat fortsätter nämnden:

“Detta då befintligt servitut står i konflikt med eventuellt kommande byggnation på fastigheten.”

De klagande vänder sig kraftfullt mot kommunens hantering av frågan kring väg och servitut:

“Det servitut som åsyftas är det servitut för vilket vår fastighet, Mandolinen 10, är härskande fastighet. Vi har ingen som helst önskan om att ändra lokaliseringen av det servitutet. Vägen finns och har funnits sedan länge och den ligger bra där den ligger, på ett sätt som väl smälter in i omgivande natur.”

Det verkar av överklagandet att kommunen inte heller hade kommunicerat denna fråga med berörda. (Det går att läsa mer om servitut på Lantmäteriets sida, se “Servitut”.)

När de klagande författade sina överklaganden hade de inte sett alla de dokument som ingick i den ansökan om byggnadslov som Babak Salahi Tabrizi hade lämnat till kommunen. Den kunskap de hade om byggnadsplanerna var hämtade från TTELA:s artikel om byggnationen. (Se TTELA 4 juli.) Utifrån redovisningen i artikeln ansåg de klagande att byggplanerna inte var förenliga med detaljplanen från 1930-talet. (Här kan du ladda ner de bestämmelser som gäller för detaljplanen i området.)

De klagande framförde tre skäl till att byggplanerna stred mot detaljplanen och dess bestämmelser:

“Det är inte är fråga om vare sig fristående hus eller hus som är sammanbyggda två och två i tomtgräns. I sammanhanget kan påpekas att termen ”fristående hus” indikerar att det handlar om områden med egnahems- och villabebyggelse i ett öppet byggnadssätt (markeras med just Ö), inte om att uppföra sex huskroppar med vardera fyra lägenheter på en och samma fastighet.”

Det har visat sig att TTELA:s referat av byggnadsplanerna var korrekta. (Så klart.) Det innebär, som jag ser det, att de klagandes synpunkter är helt befogade.

Det andra skälet:

“Det synes inte sannolikt att begränsningen om att bebygga endast en femtedel av tomtens yta kan innehållas. I sammanhanget måste också syftet med en sådan planbestämmelse beaktas. Sannolikt handlar det (givet den tid som planen togs fram i) om möjligheterna till dagvattenhantering i ett kuperat landskap. Det måste finnas tillräckligt mycket växtlighet runt varje hus för att förmå suga upp och hantera avrinningen. Parkeringsplatser och lekplats är förvisso inte byggnader men innebär hårdgjorda ytor utan växtlighet vilket rimmar illa med förmågan till avrinning. Rent visuellt bidrar bebyggelsebegränsningen till områdets lummiga karaktär – vilket inte åstadkoms med parkeringsplats (eller lekplats).”

Och det tredje och sista skälet:

“Det saknas synnerliga skäl för en tomtplats som understiger 1000 kvm. Givet att vart och ett av husen, enligt planen, ska ha en tomtplats om minst 1000 kvm skulle det krävas minst 6000 kvm för 6 hus och fastigheten är, enligt ttela på 5 300 kvm. Det är heller inte känt om siffran handlar om fastigheten som är geografiskt sammanhållen (vilket bör vara ett krav för att kunna tala om tomtplats) eller om siffran innefattar all mark med fastighetsbeteckningen Blåsut 2:18.”

Det är tunga argument som de klagande anför eftersom det är detaljplanen som reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar alltså helt enkelt om vad man får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Och detaljplanen från 1930-talet föreskriver precis det som de klagande tar upp i överklagandet.

Detaljplanen gäller och jämför man bestämmelserna i detaljplanen med byggplanerna för ”Blåsut Höjd” så stämmer de knappast överens – även om byggnadsnämnden tycker det…

De klagande anför också en del andra argument för att byggplanerna på fastigheten Blåsut 2:18 ska stoppas. De skriver om sprängningarna och dess konsekvenser, den framtida trafiksituationen och salamandrarna. Frågan ställs också om varför inte alla grannar tillfrågades och en av fastighetsägarna har synpunkter på Lantmäteriets hantering av ärendet.

De klagande är mycket kunniga och har, som jag ser det, mycket vederhäftiga och rimliga argument. Nu är det upp till Länsstyrelsen att ta ställning. Vi får se hur det går.

Så tänkte jag avsluta mitt blogginlägg – och så fick jag reda på att Länsstyrelsen har fattat ett beslut. Men det skriver jag om imorgon – se ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut”…

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Rostvägen Blåsut

Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)

24 juli, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Det här är det tredje blogginlägget om byggplanerna på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. Det första inlägget var “Oj, är det skog kvar i Blåsut?” och det andra “Blåsut Höjd, Rostvägen”.

Den 19 juni 2024 ansökte Babak Salahi Tabrizi om bygglov på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. Ansökan har inte behandlats än, den väntar på kompletteringar och den har inte heller skickats vidare till en handläggare. Men byggnadsnämnden gav den 14 juni marklov. Beslutet fattades av byggnadsförvaltningen på delegation och är det första och nödvändiga steget mot att området får bebyggas.

Byggnadsnämndens beslut om marklov har överklagats till Länsstyrelsen av flera grannar. Det är två överklaganden och det märks att grannarna har slagit sina kloka huvuden ihop och samarbetat. Det ena överklagandet är undertecknat av tre fastighetsägare, det andra av en fastighetsägare.

De båda överklagandena är utförliga och välskrivna, men framför allt slås man som utomstående av den gedigna kunskap som grannarna besitter.

De klagande vänder sig mot flera konkreta saker, men de menar samtidigt att motiveringen till marklovsbeslutet inte är möjlig att förstå:

“…vill vi påpeka att den information som hittills har tillhandahållits angående marklovet är alltför otydlig och bristfällig, och kan inte vara ett tillräckligt underlag för ett godkännande.”

Så uttrycks det i ett av överklagandena. I den andra skriver fastighetsägarna:

“Det är oklart på vilket underlag beslutet fattades. Det är också oklart vilka uppgifter som tillförts ärendet av sökanden till marklovet och vilka uppgifter som nämnden tillfört ärendet ex officio. Rörande de sistnämnda är det också oklart huruvida nämnden verifierat att uppgifterna är korrekta. Det är också omöjligt att ur beslutet utläsa vad intentionen är med marklovsansökan och vad resultatet faktiskt kommer att bli, särskilt gäller det effekterna på omkringliggande fastigheter. I handlingarna finns bifogade ritningar som är märkta ”bygglovshandling”. Det framgår inte heller vad som avses med dessa. … Det är oklart vad marklovet omfattar förutom att det handlar om ändrad marknivå och syftar till att flytta en väg. Enligt 32 § förvaltningslag (2017:900) ska ett beslut innehålla en klargörande motivering.”

Det är naturligtvis inte okej att de berörda grannarna anser att de inte har fått all information i ärendet. Och Förvaltningslagen är tydlig (32 §):

“Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.”

De klagande vänder sig också mot processen, själva hanteringen av ärendet på kommunen:

“Vi är medvetna om att bygglovet inte är föremål för prövning i förevarande ärende men tänkt bygglov utgör ändå grundorsaken till varför marklov har sökts. I och med att bygglovet utgör en underliggande förutsättning för sökanden av marklovet, ter det sig som en märklig avgränsning att hantera loven separat, än märkligare att pröva marklovet före bygglovet.”

Klagande 2 skriver:

“Marklov har genom beslutet getts för att förbereda en fastighet för ett bygglov som ännu inte givits. Risken är uppenbar att åtgärderna till följd av det givna marklovet kommer att användas som argument för bygglov i den kommande bygglovsprocessen. Om åtgärderna ska prövas för sig måste det göras i omvänd ordning eftersom den kommande byggnationen är vad som ligger till grund för marklovet.”

Det är svårt att inte hålla med, särskilt som man vet att också Kretslopp och Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) har gjort en VA-utredning (klar 26 mars) i samband med marklovet. Det är särskilt dagvattenfrågan som har undersökts, och man får känslan att kommunen är redo att så snart som möjligt sätta spaden i marken. Eller kanske rättare sagt, sätta borren i berget för att bereda väg för sprängkapslarna.

De klagande har synpunkter också på utredningen från Kretslopp och Vatten:

“… frågan om hantering av dagvatten. Flera grannfastigheter ligger lägre än fastigheten som åtgärden söks för. Marklovet indikerar endast åtgärder kring vattenavrinning i riktning mot Rostvägen. I övriga riktningar nämns inga planer eller visas på några åtgärder överhuvudtaget. Då fastigheten Blåsut 2:18 i princip består av ett berg med en högsta punkt ungefär mitt i fastigheten är det naturligtvis så att ökad/ändrad vattenavrinning kan förväntas i alla väderstreck. Konsekvenser för alla fastigheter runt Blåsut 2:18 måste naturligtvis utredas och åtgärdas.”

Tänk, det här tänkte jag faktiskt också på när jag läste utredningen. Den andra klagande utvecklar:

“Vi ser fortsatt stora risker kopplade till dagvattenflöden med den uppdaterade marklovsansökan som vi delgivits, Även om det planeras för ett makadammagasin för dagvattenfördröjning så är dagvattensystemets kapacitet idag redan för låg då brunnarna inte klarar av att svälja allt dagvatten vid regn. En fördröjningsvolym om 4 kbm motsvarar enligt angivna flöden en volym som fylls upp på mindre än 20 minuter. Är detta korrekt dimensionerat? Begärt marklov visar inte på några uppdaterade VA-planer från kommunens sida vilkens anläggning idag bevisligen är underdimensionerad.”

Det vore inte första gången som källare översvämmas på Blåsut. I augusti 2022 skrev TTELA (klicka här):

“Under måndagen var Blåsut i Vänersborg mycket drabbat av översvämningar, där villor i området tog in vatten. Då var räddningstjänsten på ett 20-tal ställen.”

Kommunen fick också in klagomål i samband med översvämningarna och även ett medborgarförslag. Det var villaägare både på Rostvägen och Duellvägen som klagade. Jag tror att även försäkringsbolag var inblandade. Hur det slutade mellan kommunen och fastighetsägarna vet jag inte, men de boende misstänkte starkt att avverkningen av skogen på Kindblomsvägen var en av orsakerna, och att, som det stod i medborgarförslaget:

“kommunens ledningar vid nederbörd ej förmått avbörda mängden dagvatten.”

De klagandes synpunkter är i mina ögon mycket rimliga. Kommunen borde med erfarenheterna från skövlingen av skogsdungen vid Kindblomsvägen titta extra noggrant på dagvattenfrågan innan man sätter igång arbetet, och sprängningarna – och innan eventuellt bygglov beviljas.

Fortsättning på överklagande följer i inlägget ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Rostvägen Blåsut

Blåsut Höjd, Rostvägen

22 juli, 2024 1 kommentar

Det ska byggas 24 lägenheter fördelade på sex hus i en skogsdunge på en höjd mellan Rostvägen 1 och 9 på fastigheten Blåsut 2:18. Det skrev jag i en av den gångna veckans blogginlägg. (Se “Oj, är det skog kvar i Blåsut?”.) Tomten Blåsut 2:18 är enligt Lantmäteriet 5.336 kvm stor och utgörs idag av obebyggd naturmark med inslag av berg i dagen.

Bygglov söktes den 19 juni av Babak Salahi Tabrizi (jag uppger namnet eftersom TTELA redan har gjort det), som är bosatt i Öjersjö i Partille kommun. Datum för den planerade byggstarten är den 1 oktober. På frågan om byggherren var en annan än sökanden så var svaret “nej”, men i TTELA uppges att husen kommer att utvecklas av Nova Nord AB. Babak Salahi Tabrizi är VD för företaget.

Bygglovsansökan lämnades till Vänersborgs kommun några dagar efter att byggnadsförvaltningen gett marklov på fastigheten, den 14 juni. Marklovet avser:

“Ansökan avser flytt av väg som omfattas av servitut för att möjliggöra en ändring av befintligt vägservitut som sker i dialog med lantmäteriet.”

Byggnadsförvaltningen konstaterar att den sökta åtgärden följer detaljplanen, området är avsett för bostadsändamål. Även hantering av dagvatten har redovisats och bedöms som tillfredsställande. Det har också gjorts en naturvårdsinventering. (Se “Oj, är det skog kvar i Blåsut?”.)

Ansökan om marklov skickades in av företaget Blåsut Utveckling AB. Det är ett företag som registrerades 2022 och har samma gatuadress som dess ordförande och VD, dvs Babak Salahi Tabrizi. Det förvånar något att Blåsut Utveckling AB har en c/o-adress som uppger att företaget Basus Holding AB finns på denna adress. Basus Holding ger dock inga träffar på Google… Blåsut Utvecklings bokslut för 2023, som avser 18 månader, visar att en förlust gjordes på 18.000 kr men att tillgångarna uppgick till ungefär 4,4 milj kr. 

Det kan alltså konstateras att det finns flera aktörer inblandade. Babak Salahi Tabrizi har som enskild person sökt bygglov, marklovet gavs till Blåsut Utveckling AB och i TTELA uppges Nova Nord AB stå för bygget. Babak Salahi Tabrizi är VD i båda företagen. Basus Holding AB tycks inte finnas mer än som c/o på en adress.

När man läser om Babak Salahi Tabrizi så stöter man snabbt på ytterligare en intressant “organisation” – Bostadsrättsföreningen Blåsut Höjd. Föreningen registrerades så sent som 8 juli i år. Babak Salahi är ordförande och två av hans grannar i Öjersjö är styrelseledamöter. En av dem har koppling till Vänersborg.

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling informerar på sin hemsida (klicka här) om projektet på “Blåsut Höjd”. Fastighetsförmedlingen uppmanar:

“Kontakta oss redan idag för att ta del av mer information kring projektet och lämna en intresseanmälan.”

Det tycks enligt “reklamen” bli något alldeles extra att bo på den antagligen snart helt bortsprängda höjden på Rostvägen:

“Här bor du och dina blivande grannar i sex stycken fyrbohus med totalt 24 lägenheter, jämnt fördelat mellan tre rum och kök (3 rok) och fyra rum och kök (4 rok). Oavsett om du söker mer utrymme för familjen eller föredrar en mer kompakt layout, kan vi erbjuda något som passar alla.”

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har mycket mer positivt att säga om läget.

Så här ser planskissen ut för det planerade bostadsområdet:

Det finns många ritningar i bygglovsansökan och de är enligt vad jag kan se mycket professionella. Det som får mig och andra att fundera, det är höjdförhållandena i området.

Det torde bli tämligen mycket berg som ska sprängas och forslas bort för att husen ska kunna byggas. Blir det något kvar av berget, och skogen, och hur kommer de andra husen i området, som ligger vid “samma berg”, att påverkas? Många grannar är bekymrade för detta, inte bara de som har bergvärme. Hur sprängningarna påverkar grannhusen vet nog ingen i nuläget, men man får förmoda att experterna vet hur det ska gå till.

En förutsättning för att bygglov ska ges är att det finns VA-anslutning för flerbostadshusen på tomten. Och det ska kommunen ordna, eller i varje fall vara på det klara med hur det ska se ut, innan bygglov kan beviljas. En VA-utredning har gjorts (klar 26 mars). Det tycks dock inte helt enkelt att lösa t ex dagvattenfrågan:

“Tomten är högt belägen inom närområdet och avrinning sker i alla väderstreck till intilliggande tomter. Det mesta av tomten lutar åt sydöst där det finns en befintlig väg, Rostvägen, som det ser ut som att dagvattnet rinner över och in på tomter belägna på andra sidan vägen.”

Fastigheterna kring området Blåsut 2:18 ligger bara några stenkast från Kindblomsvägen. Det finns fastigheter som har drabbats av översvämning i källare sedan man skövlade skogen kring Kindblomsvägen. Vad händer med fastigheterna kring Rostvägen? Det ges dock förslag på lösningar och området kommer att anslutas till kommunens VA-nät. Det lär också innebära en del sprängningar, och det ganska snart kan man förmoda. Det sägs att kommunens Tekniska avdelning startar arbetet med en ny VA-ledning vecka 30, alltså denna vecka.

Flera grannar är oroliga för den framtida trafiksituationen. Rostvägen är smal och ytterligare 24 bostäder kommer att generera mer trafik. Dessutom har ju många hushåll flera bilar nu för tiden. Trafiksituationen har dock inte utretts i detta läge. Det är mycket märkligt eftersom marklovet innebär, förutom ändrad marknivå (som jag inte riktigt får grepp om), att en väg ska flyttas. Det är en klar underdrift. Den nuvarande vägen är liten och smal, medan det beviljade marklovet avser en dubbelt så bred väg. Det är alltså inte bara fråga om en ”flytt”. Idag upptar vägen ca 100 kvm, efter “flytten upptas 300 kvm. Den nya, ”flyttade” vägen blir betydligt bredare än Rostvägen, dvs den ”huvudväg” som tillfartsvägen ansluter till. Denna del av Rostvägen är så smal att två bilar inte kan mötas.

Det är tråkigt att kanske det sista skogsområdet på Blåsut nu ska skövlas och utplånas. Detaljplanen från 1933, som tydligen är från 1930 och justerad 1933, hade inte perspektivet att träd och skog skulle bli en bristvara i våra dagar. Eller att klimatet skulle förändras. Dessutom är det många på Blåsut som har tillbringat och fortfarande tillbringar tid på berget – och nu kommer det till stor del att försvinna. Det är antagligen också så att värdet på de omkringliggande fastigheterna sjunker som en följd av att det lilla skogsområdet försvinner.

Bostadsplanerna på fastigheten Blåsut 2:18 kommer med all sannolikhet att genomföras. Detaljplanen stadgar att det kan byggas bostäder här och fastigheten ägs redan av Blåsut Utveckling AB. Den köptes den 3 oktober 2022 för 4,2 milj kr från en annan privat ägare. Kommunen har alltså inte ägt denna mark, som var fallet med skogsområdena vid t ex Kindblomsvägen och Mariedal Östra.

Vad det gäller privatpersonen, företaget eller företagen som ska stå för byggnationen finns det sannolikt inget att anmärka. Sådana här företagsbildningar, och “företagslösningar”, finns det gott om i dagens Sverige. Det är sannolikt också helt lagligt, även om man naturligtvis kan ha synpunkter på de olika uppläggen för att undkomma t ex skatter (utan att påstå att detta är syftet i detta fall). Och eftersom allt är privat, som t ex marken, så kan kommunen knappast göra något annat än att utföra sina skyldigheter.

Jag tror inte ens salamandrarna kan sätta käppar i hjulen för det nya bostadsområdet som bostadsföreningen tycks ha döpt till ”Blåsut Höjd”… Men kanske kan grannarna göra det. Beslutet i byggnadsnämnden om marklov har nämligen överklagats till Länsstyrelsen. Grannarna anför en rad betänkligheter kring processen och besluten.

Men till det det återkommer jag i inlägget ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:boende, Byggnadsnämnden, miljö, Rostvägen Blåsut

Oj, är det skog kvar i Blåsut?

17 juli, 2024 2 kommentarer

Det var inte utan en viss förvåning jag läste på TTELA:s hemsida häromsistens (se TTELA 4 juli):

“Sex nya lägenhetshus planeras på Blåsut”

Den mycket aktive journalisten Rickard Sköld skriver om att det ska byggas lägenhetshus på en obebyggd skogsdunge på en liten höjd i Blåsut. Oj, tänkte jag, finns det skog kvar i Blåsut? Ja tydligen, några stenkast från Kindblomsvägen…

Läsare av denna blogg kommer säkerligen ihåg de intensiva och stundtals heta diskussionerna om att exploatera delar av skogsdungen vid Kindblomsvägen. (Jag skrev ett flertal inlägg om detta. Det går att läsa blogginläggen här. Det senaste ligger först. Det första inlägget var “Medborgardialogen genomförd – och nu då?”, 4 november 2012) 

Planen är att bygga 24 lägenheter i 6 fyrbohus på fastigheten Blåsut 2:18. Området ligger mellan Rostvägen 1 och 9.

Se där, det fanns lite mer oexploaterad “skog” kvar i området. Det kan ju inte kommunen acceptera…

Det är andra perspektiv på skog och träd i Vänersborgs tätort än i andra områden av kommunen. Vi kommer ihåg diskussionerna kring Mariedal Östra, där ett tämligen stort skogsområde skövlades, och Sikhall där träden i “slyskogen” vid badplatsen var (och är fortfarande) oerhört värdefulla…

Detaljplanen medger bebyggelse i skogen i Blåsut. Men då ska man komma ihåg att detaljplanen för området är upprättad 1933. Det var andra tider då. Diskussionerna om miljö och klimatförändringar var inte alls aktuella. Nu borde kommunen fundera lite mer på dessa aspekter, kan man tycka.

Det har ansökts om bygglov, av en privatperson. Bygglovet har inte behandlats än, det väntar på kompletteringar och har inte heller skickats vidare till en handläggare. Men byggnadsnämnden har den 14 juni gett marklov. Beslutet fattades av förvaltningen på delegation. Det här är ett av de första och nödvändiga stegen mot att området får bebyggas.

Marklovet avser:

“flytt av väg som omfattas av servitut för att möjliggöra en ändring av befintligt vägservitut som sker i dialog med lantmäteriet.”

Åtgärden bedöms inte strida mot detaljplanens intentioner.

En naturvårdsinventering har redovisats i samband med ansökan. Byggnadsnämnden skriver:

“Utifrån gjord naturvårdsinventering bedöms inte vattensalamandrars livsmiljö påtagligt påverkas av sökt åtgärd. Dialog har även förts med länsstyrelsen som bedömer att naturvårdsinventeringen är tillfredsställande. Åtgärden bedöms inte ha någon påtaglig påverkan av naturvärdena på platsen.”

Och byggnadsnämndens slutsats är:

“Åtgärden bedöms inte medföra någon betydande olägenhet för omgivning.”

Det är en intressant slutsats, varken naturvärdena eller omgivning påverkas. Det ska dock noteras att åtgärden inte får påbörjas förrän byggnadsnämnden har lämnat ett startbesked.

“Omgivningen”, dvs de grannar som är sakägare och som berörs, har fått tillfälle att yttra sig:

“Det har yttrat att underlaget för marklovet är bristfälligt och otydligt. Man framför bland annat att åtgärderna inte följer planens intentioner, inte är anpassade till miljön på platsen samt kan ha en negativ påverkan på salamandrar i området. Utöver detta är man orolig över ökat dagvatten, skador på egendom vid eventuell sprängning, ökad trafik, försvårad snöröjning samt att befintligt servitut och beviljat bygglov för Mandolinen 10 påverkas.”

Byggnadsförvaltningen konstaterar att:

“Framförda synpunkter har inte påverkat förvaltningens ställningstagande.”

Det tycks som om kommunen redan har gett grönt ljus för exploateringen av ett av de sista “skogsområdena” i Blåsut…

Det finns anledning att återkomma till exploateringen. Protesterna är redan igång bland invånarna i Blåsut.

Fortsättning i blogginlägget ”Blåsut Höjd, Rostvägen”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:boende, Byggnadsnämnden, miljö, Rostvägen Blåsut