Stefan Kärvlings blogg

Anm. Fortsättning på inlägget “Hallevibadet – nu ska uthyrningen avslutas (1/2)”.

Vad står det i tjänsteskrivelsen?

Den nya tjänsteskrivelsen som finns i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag säger att kommunen genom upphandlingen har fått en uppfattning om huruvida det finns intressenter som är villiga att bedriva verksamhet i lokalen utifrån de angivna hyresvillkoren. Och eftersom inga anbud inkommit bedömer kommunstyrelseförvaltningen att uppdraget att hyra ut Hallevibadet ska avslutas.

Men, kommunen har bara prövat om någon vill bedriva verksamhet utifrån de angivna hyresvillkoren. Det är inte samma sak som att kommunen har prövat om någon vill hyra Hallevibadet på andra villkor.

Det är en viktig skillnad.

Kommunstyrelseförvaltningen skriver bland annat:

”En ’renodlad’ uthyrning av lokal förutsätter normalt inte upphandling…”

Om det är så, har kommunen då, efter att ingen visade intresse för tjänstekoncessionen, prövat möjligheten att helt enkelt hyra ut Hallevibadet som lokal? Med ett hyresavtal där de vanliga hyresrättsliga reglerna gäller och där kommunen och en eventuell hyresgäst kan diskutera villkoren…?

Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet skulle hyras ut. Det stod inte att uthyrningen skulle ske genom en tjänstekoncession, att hyresgästen måste betala 465.000 kr om året, att avtalet skulle vara maximalt fyra år, att en hyresgäst ska avstå från besittningsskyddet, att någon del av marken runt badanläggningen inte fick ingå i uthyrningen eller att kommunen inte fick ge ett driftsbidrag…

Det fanns faktiskt intressenter

Det är också viktigt att komma ihåg att redan i juni 2023 hade Jonas Mossberg lämnat in en intresseanmälan om att driva Hallevibadet vidare. Patrick Lejon var också intresserad.

När avtalsunderlaget senare presenterades hösten 2025 var båda fortfarande aktuella som intressenter. Jonas Mossberg beskrev då villkoren som så långtgående att han menade:

”Det är inte längre en fråga om drift av badet utan en fråga om att ha ihjäl badet.”

Patrick Lejon sade till TTELA att han fortfarande var intresserad, men inte med avtalet som det var utformat.

Det är deras uppfattningar, naturligtvis. Men det fanns uppenbarligen personer som visade intresse för att hyra och driva Hallevibadet. Att ingen av dem till slut lämnade anbud betyder därför inte att frågan om intresse för Hallevibadet är så enkel som:

”Ingen ville ha badet.”

Det betyder att ingen lämnade anbud på den annonserade modellen.

Ekonomiskt stöd

Benny Augustsson (S) konstaterade i januari 2025 att ett bad som Hallevibadet inte skulle kunna gå runt ekonomiskt för en privat aktör.

Det är egentligen inte särskilt överraskande. Kommunen betalar redan stora summor för badverksamhet på andra håll. Vattenpalatset i Vänerparken får exempelvis en uppdragsersättning på omkring 11 milj kr per år, Brålandabadet får ett kommunalt driftsbidrag och kommunen hade en kostnad på omkring 950.000 kr under 2025 bara för att Hallevibadet stod tomt (t ex el och värme).

Samtidigt har kommunen under flera år diskuterat en ny sim- och badanläggning. Och då pratar vi kostnader på omkring 227–332 miljoner kronor för olika alternativ, med uppskattade årliga nettodriftkostnader på ungefär 14–16 milj kr. Eller en tillbyggnad på Vattenpalatset, som ägs av Intea, med en bedömd årshyra på omkring 12,8 milj kr.

Det är preliminära kalkyler, men det säger något om storleksordningen på de ekonomiska frågor som kommunen står inför när det gäller badverksamheten. I det perspektivet blir frågan om Hallevibadet också en fråga om vad kommunen vill använda sina befintliga anläggningar till under de år som kommer.

Vad händer om uthyrningen avslutas?

Det finns också en mycket konkret ekonomisk fråga – vad händer om fullmäktige avslutar uppdraget? Ja, då ska samhällsbyggnadsnämnden utreda möjliga handlingsalternativ för byggnaden. Det behövs, skriver kommunstyrelseförvaltningen, för att undvika onödiga kostnader för tomställda lokaler.

Det är ganska logiskt. Men det innebär samtidigt att Hallevibadet inte blir gratis bara för att uthyrningsuppdraget avslutas. Byggnaden finns kvar. Kostnaderna finns kvar. Och kommunen måste sedan bestämma vad som ska hända med den. Rivning?

Nytt fullmäktigebeslut

I början av 2025 fattade kommunfullmäktige ett beslut om att Hallevibadet skulle hyras ut. Sedan har kommunen genomfört en viss modell för att försöka göra det.

Den modellen gav inga anbud och nu ska fullmäktige fatta beslut om att avsluta uppdraget i sitt ursprungliga beslut. Men innan kommunfullmäktige gör det så finns det några frågor som, enligt min mening, är högst relevanta att få svar på:

• Har kommunen verkligen prövat alla rimliga möjligheter att hyra ut Hallevibadet?
• Varför blev fullmäktiges beslut om uthyrning i praktiken en upphandling av verksamhetsdrift?
• Varför sattes den årliga hyran till 465.000 kronor när kommunen samtidigt konstaterade att badverksamheten inte skulle kunna bära sig utan ekonomiskt stöd?
• Varför blev avtalstiden maximalt fyra år?
• Varför skulle en entreprenör avstå från sitt indirekta besittningsskydd?
• Hur ska en entreprenör kunna räkna hem investeringar i en badanläggning när investeringarna tillfaller kommunen vid avtalets slut?

Och kanske den mest grundläggande frågan:

Vad betyder egentligen fullmäktiges beslut att hyra ut Hallevibadet, om ett misslyckat försök med en viss uthyrnings- och driftsmodell räcker för att avsluta uppdraget?

Det är den frågan som kommunstyrelsen nu har framför sig. Och därefter kommunfullmäktige.

För Hallevibadet är fortfarande kvar.

Det står där. Tomt. Kommunen har fortfarande kostnader för byggnaden. Och Vargöborna har ingen badanläggning.

Som jag ser det skulle ett Hallevibad ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.

Den 21 oktober ska det nyvalda kommunfullmäktige fatta beslut i frågan.