Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

TTELA om Hallevibadet

7 maj, 2024 Lämna en kommentar

För ungefär 2 veckor sedan skrev jag två blogginlägg om Jonas Mossberg i Vargön och hans önskan att överta Hallevibadet från kommunen. (Se “Hallevibadet: Nuläget” och “Hallevibadet: Mossbergs mail”.) Mossberg vill som bekant öppna badet igen och driva det vidare i egen privat regi.

Den 1 maj hade TTELA (2 maj i papperstidningen) en lång artikel om Jonas Mossberg och hans frus planer. (Se “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.) Det var en mycket bra artikel och journalisten Karin Engqvist ställde många bra, klargörande och kritiska frågor till både Mossberg och, kanske framför allt, till några tjänstepersoner i kommunen.

Jonas Mossberg är tydlig i TTELA-artikeln med att han anser att Hallevibadet inte är i det dåliga skick som utredningarna har visat. Han tror att tjänstepersonerna medvetet har framställt badet i sämre skick än det är. Mossberg säger till TTELA:

“Rapporten från 2016 tycker jag fortfarande verkar vara ett beställningsjobb, för läser man vissa saker de säger och kollar vad som faktiskt gäller så är den inte rätt. Den är fel. Det är i princip rena lögner.”

Mossberg är helt övertygad om att badet går att driva i 10-15 år till. Han tänker emellertid inte nöja sig med att ”bara” öppna badet, han vill också utveckla hela området med t ex en ny relaxavdelning, restaurang, minigolf, beachvolleyplan och uteservering osv.

 Det har under en lång tid varit en dålig kommunikation mellan kommunen och Mossberg. Det framgår av TTELA-artikeln att det knappast är Mossbergs fel. Han har fått knapphändig information och inte några besked om framtiden.

TTELA frågade Hans Larsson, verksamhetschef på Fastighet och service (samhällsbyggnadsförvaltningen), varför kommunen inte har lämnat några svar till Mossberg:

“Vi är där våra beslutsfattare har tagit oss i processen.”

Sa Hans Larsson, och en av enhetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen fortsatte:

“vi har ännu inte fått ett politiskt uppdrag att hyra ut, arrendera ut eller sälja fastigheten.”

Det är i och för sig riktigt. Men den 16 november 2023 beslutade politikerna i samhällsbyggnadsnämnden om en konsekvensbedömning angående avyttring av Hallevibadet:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

En sådan utredning torde vara nödvändig innan politikerna kan fatta beslut om avyttring.

Beslutet om en konsekvensbedömning angående avyttring var alltså ett tydligt uppdrag till tjänstepersonerna i förvaltningen. När TTELA frågade om konsekvensbedömningen så sa verksamhetschef Larsson

“Det finns en demokratisk process i ett sådant här ärende och den är vi mitt i med inväntande av den här utredningen innan vi kan sätta fart med nästa del.”

Jag är lite fundersam på vad Larsson i det här sammanhanget menade med att det “finns en demokratisk process”. Det tillhör ju den demokratiska processen att förvaltningen verkställer politikernas beslut.

TTELA ställde en följdfråga om vem som jobbade med konsekvensbeskrivningen. Larsson svarade:

“Den kommer nog att vara under mitt ansvar.”

Det var alltså som jag misstänkte i blogginlägget “Hallevibadet: Nuläget” – arbetet med den beslutade konsekvensbedömningen har inte ens kommit igång. Det har inte hänt något med politikernas beslut från november 2023…

Och på tal om dålig kommunikation, Jonas Mossberg har inte fått någon information om ”arbetet” med konsekvensbedömningen…

“Det tror jag inte har legat i vårt uppdrag.”

Sa Hans Larsson till TTELA. Det är kanske inte att undra på att Mossberg stundtals kan vara lite besviken och “förargad”. Och han blev knappast på bättre humör när han läste TTELA-artikeln…

Under våren har politiker i samhällsbyggnadsnämnden vid några tillfällen frågat om hur det går med konsekvensbedömningen. Förvaltningschef Andreas Knutsson och förvaltningen har då lämnat beskedet att man väntar in en rapport från Intea om Vattenpalatset innan arbetet med konsekvensbeskrivningen kan börja. Jag förstår dock inte riktigt varför, och det finns det ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden som också undrar. Frågorna hör knappast ihop. Förvaltningen skulle t ex ha kunnat utreda vad som har talat för och emot en kommunal försäljning respektive utarrendering av Hallevibadet. Det enda som kan tala emot att ett sådant arbete skulle vara onödigt är att kommunfullmäktige någon gång i framtiden beslutar att kommunens planerade nya badhus ska placeras på Hallevi i Vargön. Det är dock mycket osannolikt. (Det är bara att fråga skattebetalarna i Brålanda varför de inte anser att det vore en bra idé…)

Den 23 april 2024 skrev Mossberg mail till politiker i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersoner i förvaltningen. Två dagar senare, den 25 april, svarade förvaltningschef Andreas Knutsson. Knutsson och Mossberg avtalade ett möte den 2 maj.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela, Vargön

Brättelänken i KS

28 april, 2024 1 kommentar

På torsdag, den 2 maj, sammanträder kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun. Det är både utbildning och många ärenden. Ett av ärendena handlar om den så kallade Brättelänken.

Brättelänken kallas den väg som planeras anläggas mellan Öxnered/Skaven till/mot Onsjöområdet. Vägen kommer att gå vid Brätte och problemet är då – ska Brättelänken gå norr om de undersökta, och synliga, fornlämningarna i Brätte eller söder om dem?

Den norra vägsträckningen föreslås följa den nuvarande smala och lågtrafikerade vägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten.

Den södra vägsträckningen ska enligt planerna utgå från den så kallade Edsvägen mellan Vänersborg och Båberg, dvs väg 2025, i direkt närhet till bron över fd järnvägen vid Brätte ridskola. Den nya vägen tänker man ska gå parallellt med den befintliga cykelbanan på gamla banvallen och sedan genom delvis obruten terräng.

Brättelänken har behandlats i samhällsbyggnadsnämnden. I underlaget till KS (kommunstyrelsen) står det:

“Samhällsbyggnadsnämnden har nu förordat det nordliga alternativ 1 utifrån en sammanvägd bedömning.”

Nämnden tycker med andra ord att det nordliga alternativet är att föredra. Det var bara James Bucci (V) som förespråkade den södra vägsträckningen. (Tor Wendel (M) deltog inte i beslutet.)

Jag har läst samhällsbyggnadsnämndens underlag och kan inte hålla med. Det var ingen sammanvägd bedömning. Eller kanske snarare, en sammanvägd bedömning utifrån ett bristfälligt underlag. Det saknades nämligen en mängd fakta, framför allt om Brättes unika kulturhistoriska betydelse. Förvaltningen missade t ex den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum 2019. (Den kan laddas ner här och du kan läsa mer om vad den kom fram till här.) Men inte nog med att det saknas relevanta och väsentliga uppgifter, nämnden motiverar inte heller särskilt tydligt varför den förordade det norra alternativet.

Det gör däremot kommunstyrelseförvaltningen som uppenbarligen också har noterat denna brist. På torsdag ska KS fatta följande beslut:

“Kommunstyrelsen remitterar till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter på samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Brätte.”

Det är alltså inget beslut om själva vägsträckningen som kommunstyrelsen ska fatta. KS ska inte ens lämna några egna synpunkter på förslaget från samhällsbyggnadsnämnden. Den ska “bara” skicka ut förslaget på remiss till ett antal nämnder. Remissen består fortfarande enbart av underlaget från samhällsbyggnads. Däremot sammanfattar alltså KS-förvaltningen det som talar för den norra sträckningen på Brättelänken:

  • “Ca 15% lägre byggkostnad”
  • “Följer befintlig vägsträckning och undviker i största möjliga mån att brukad jordbruksmark tas i anspråk”
  • “Skapar förutsättningar att göra ”Gamla Brätte” och Vassbotten-området mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att i projektet möjliggöra nya anslutningar in i kultur- och naturområdet.”
  • “Tillgodoser både Ridskolan och Brättehaga gårds önskemål om placering”
  • “Skapar en naturlig och möjlig förutsättning för vägens fortsättning (från Brätte) ner mot/till Onsjö-området.”

Det är argument som läsaren själv får avgöra hur viktiga och avgörande de är. Jag vill bara kort kommentera två av dem. Den lägre byggkostnaden är dels inte särskilt mycket lägre och dels bortser den från kostnaderna för de arkeologiska undersökningar som måste göras. De undersökningarna torde snabbt komma upp i summor som gör denna vägsträckning betydligt dyrare. Jag reagerar också på att Brätteområdet skulle bli mer tillgängligt genom att bygga en större väg och parkeringar mitt i fornminnesområdet. Om dessa anläggs blir det inte särskilt mycket kvar att tillgängliggöra, mer eller mindre stora delar av fornminnesområdet skulle förstöras. I Kulturmiljölagen så står det i 2 kap 2 §:

“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”

Området mellan de 25% av Brätte stad som är undersökt och Vassbotten, där den norra vägsträckningen ska passera, är ett viktigt område. Det låg alldeles vid staden och nära vattnet där bryggorna fanns. Det var antagligen platsen för mycket rörelse och en livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.

Det står egentligen inget i underlaget, varken i samhällsbyggnadsnämndens eller kommunstyrelseförvaltningens, om vad som talar för det södra alternativet eller vad det är som talar mot det norra. På det sättet är underlaget tämligen ensidigt och subjektivt. Det finns dock några “garderingar” i underlaget till KS…

KS-förvaltningen skriver att Länsstyrelsen i flera sammanhang:

“uttryckt tveksamhet kring framför allt alternativ 1 (=det norra alternativet; min anm), eftersom vägen då passerar centralt genom riksintresseområdet för kulturmiljövården Brätte-Vassända.”

När Länsstyrelsen yttrar sig över funderingarna om Brättelänken i den Fördjupade Översiktsplanen 2023 så låter den “uttryckta tveksamheten” så här:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”

Det är som jag ser det tendentiöst att formulera Länsstyrelsens ståndpunkt som att den enbart är “tveksam”… Länsstyrelsen har för övrigt befogenhet att stoppa Brättelänken och bör kanske bemötas med viss respekt… Brätteområdet är klassat som riksintresse av Riksantikvarieämbetet den 5 november 1987. Klassningen som riksintresse innebär att området kring Brätte erkänns som särskilt värdefullt och betydelsefullt för hela landet. När en plats klassas som riksintresse får den en särskild status och ett starkare skydd i lagstiftningen.

Motiveringen till att Brätte klassas som riksintresse är (se Länsstyrelsen ”Värdebeskrivning för riksintresse”):

”Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka.”

När museichef Peter Johansson fick reda på kommunens planer med Brättelänken skrev han ett brev till kommunen där han uttryckte sina synpunkter. Peter Johansson är en av de mest kunniga vi har på området, men brevet finns inte med i underlaget till kommunstyrelsen. Det tycker jag är anmärkningsvärt. (Du kan läsa hela Peter Johanssons brev här.)

Museichef Johansson skriver bland annat:

“I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. … Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.”

Peter Johansson är mycket tydligt:

“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.”

När Brättelänken behandlades i samhällsbyggnadsnämnden yrkade min partivän James Bucci (V):

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

På torsdagens KS-sammanträde tänker jag nog yrka på i stort sett samma sak, typ:

“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

Det är bara slöseri med tid, och pengar, att fortsätta diskutera och analysera den norra vägsträckningen.

Politikerna måste visa respekt för historien. Som museichef Johansson också skrev i sitt brev till kommunstyrelsen om Brätte:

”Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”

Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet av de politiska partierna i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…? 

===

Jag har skrivit väldigt mycket om Brätte och Brättelänken och har försökt att få med alla möjliga och omöjliga argument. Det känns som om jag skulle vilja upprepa dem alla, men då skulle detta blogginlägg få ytterligare 2-3 delar. Jag nöjer mig med att hänvisa till mina tidigare blogginlägg.

Kategorier:Brätte, KS 2024, Länsstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden

Hallevibadet: Mossbergs mail (2)

27 april, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Hallevibadet: Nuläget (1)”.

Jonas Mossberg vill ta över Hallevibadet från kommunen och driva det i privat regi.

Mossberg läste vad samhällsbyggnadsnämnden, utan föregående diskussion, hade skrivit om Hallevibadet i sitt budgetbeslut den 11 april. (Det återgav jag i det förra inlägget, se “Hallevibadet: Nuläget (1)”) Han blev aningen “frustrerad” av formuleringarna och skrev följande mail till samhällsbyggnadsnämnden och några tjänstepersoner i tisdags, den 23 april 2024:

===

“Hej alla och envar!

Oavsett politisk partifärg så hoppas jag ni värnar om vad som är rätt och vad som är fel och ber er även läsa igenom vad jag skrivit här nedan, det är viktigt för mig och någon av er är ”min” politiker i denna nämnd så det är du ”skyldig mig” eftersom du fick min röst!

Mina åsikter om vissa tjänstemän på stadsbyggnadskontoret och deras kompetens att utföra det av den politiska nämndens beslut gissar jag ni känner till vid det här laget.

En viss person polisanmälde mig som privatperson (?) men anmälan lades ner mindre än två timmar efter den var gjord så, så mycket för det..

Har lagt med vissa tjänstepersoner så dom kan agera på förhoppningsvis ett professionellt sätt i detta ärende (eller anmäla mig igen om dom känner sig kränkta).

Men uppriktigt sagt så är jag så evinnerligt trött oviljan av SBN att ens föra en diskussion om olika varianter för att driva Hallevibadet vidare, sedan det blev återremitterat så har INGEN varit i kontakt med mig och frågat om jag fortfarande är intresserad….Är jag??  Ja, jag är fortfarande intresserad för jag tror på Vargön och Hallevibadet och dess potential (precis på samma sätt som Skara-Bert tror på Ursand). Vargön växer och behöver ett bad. Vänersborgs simklubb (som har olympiska medaljörer) försvann till Trollhättan då alla tävlingsmöjligheter försvann i samband med nedläggningen (förhoppningsvis går det att locka tillbaka dom) Fast det är inte Bandy så det räknas kanske inte?

Jag har tagit del av SBNs budget förslag och kan bara häpna av de rena lögnerna som står i den.

Nedan texten i budgeten: (Sedan kan man ju fundera vad ”Utdömts av förhyrande verksamhet” betyder jag tolkar det som utdömt och ej uthyrbart..)”

===

Här citerar Mossberg hela texten från samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut. Det gjorde jag som sagt i det förra inlägget så jag återger det inte igen. (Se “Hallevibadet: Nuläget (1)”.)

Efter citatet fortsatte Mossberg:

===

“Att badet står tomt är tyvärr ingen nyhet och har nog inte gått någon i Vargön förbi men sedan kommer den första lögnen.

Badet är inte utdömt i någon av rapporterna och en hel del är åtgärdat från de första som jag tagit del av (i synnerhet den från 2016 med flertalet felaktigheter i)

Den senaste rapportens hade som allra största brist stenläggningen då denna inte följer dagens rekommendationer (sug på den…..REKOMMENDATIONER)…

Jag har pratat med miljö och hälsa och de har inga som helst invändningar på stenläggningen och har ALDRIG haft heller.

Lögn nummer 2 (i min tolkning) är också ganska uppseendeväckande då jag i över ett år nu försökt få kommunen att inleda en konversation med mig angående eventuella former för ett övertagande av badet och driva det vidare i privat regi i 10-15 år (Jag är realist, ingen idiot, det är den tid badet har kvar innan det kostar ”mer än det smakar” att driva det i privat regi). Tyvärr har SBN haft en total ovilja att diskutera någonting, jag vet fortfarande inte om det är köp eller arrende som var uppe på tapeten, det enda jag vet är oviljan från vissa tjänstepersoner att göra vad de beslutande (politikerna) gett SBN i uppdrag att göra.

Lögn nummer 3 är att det inte framkommit någon aktuell slutlösning för lokalen. Detta är en lögn så tillvida att SBN har inte bemödat sig att försöka hitta en ”aktuell slutlösning”, all kommunikation har varit enkelriktad och svaren jag fått har ibland varit helt obegripliga att försöka få ut något av. Så detta definierar jag som en ren och skär lögn.

Jag ber er, våra folkvalda politiker som skall arbeta, inte i egensyfte, utan efter folkets vilja, att tänka både 3 och fyra gånger. Varför inte driva badet vidare i privat regi fram till badutredningen är klar och det är beslutat om/var/när ett nytt bad skall byggas. Men vad jag vill att ni alla skall veta är att SBN inte har gjort det arbete som de blivit tilldelade av politikerna och det är både synd och skam att tjänstemannaansvaret är borttaget.

Det är ”hela Vargöns badhus” som diskuteras och efter att ha pratat med personen som utförde de 2 senaste rapporterna flera gånger så är jag rörande överens, Kommun klarar inte att driva ett gammalt badhus som behöver skötas av någon som bryr sig och har helt andra resurser och kostnader än vad kommunen har.

(sedan rent personligen så tror jag att de 10 miljoner i rivningskostnad ligger närmare 14. Jag har naturligtvis även pratat med de som körde ”fylle” när badet byggdes in och all ”fylle” är från Alloys så troligtvis högvärdigt krom i det så det skall på deponi. Jag vet betydligt mer om badet än herrarna som dömer ut det som rivningsfärdigt och badet har, enligt min bedömning mellan 10 och 15 år kvar att fungera alldeles utmärk med normalt underhåll, mycket som kan göras i egen regi.

Jag ber i synnerhet KD om fullt stöd då ni gick till val med att ni skulle rädda Hallevibadet, nu är det upp till bevis. Vargön vill ha kvar sitt bad, det är inte mycket svårare än så. Jag vet inte om det har att göra med den avstyckning som är planerad för ”särskilt boende” som gör oviljan att låta ett fullt fungerande bad skall rivas?

Saknas någon i sändlistan så skicka den gärna vidare, eventuellt hamnar den på Vargösidan på Facebook så vi får lite fart på ärendet..

Med vänlig hälsning
//Jonas Mossberg”

===

Dagen efter att Jonas Mossberg hade skickat sitt mail fick han ett kort svar. Det kom från samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). Jonasson skrev i onsdags, den 24 april:

“Tack för ditt mail och dina synpunkter.
Jag har i nuläget inget nytt att tillföra i handläggningen av Hallevibadet men Samhällsbyggnadsförvaltningen och Samhällsbyggnadsnämnden inväntar en utredning som förhoppningsvis kommer till oss under våren.”

Ordförande Jonasson bekräftar med andra ord att det inte har hänt något med den konsekvensutredning som samhällsbyggnadsnämnden beslutade om den 16 november förra året. (Se “Hallevibadet: Nuläget (1)”.) Den utredning som inväntas och som Jonasson hänvisar till torde med all sannolikhet vara Inteas utredning av Vattenpalatset. (Den skrev jag också om i det förra blogginlägget.)

Men inte nog med det. I torsdags fick Jonas Mossberg också ett mail från förvaltningschef Andreas Knutsson. Det var en överraskning eftersom Mossberg inte hade haft någon kontakt med tjänstepersonerna i förvaltningen sedan oktober/november förra året. Mossberg fick en inbjudan till ett möte nästa vecka med förvaltningschefen!

Hallevibadet är en viktig fråga för kommunen. Det handlar bland annat om mycket pengar. Min uppfattning är att Mossberg, oavsett allt annat, gör kommunen en tjänst om han köper Hallevibadet. Kommunen skulle då slippa en massa kostnader, t ex 10 milj kr för att riva det… Kanske vore det till och med en vinst för kommunen om den gav bort badet. Sedan kan man inte underskatta badets betydelse, och “vinsten”, för allmänheten, simklubben, reumatikerföreningen och andra om det vore öppet.

Det finns säkerligen flera möjliga alternativ till hur ett avtal mellan parterna skulle kunna se ut. Det stod faktiskt i underlaget till beslutet i november förra året:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Ett av syftena med konsekvensbedömningen var alltså just att titta på en avyttring, även om det inte stod i själva beslutssatsen. Jag förstår inte riktigt varför arbetet med konsekvensbedömningen ska behöva vänta på att utredningen av Vattenpalatset ska bli klar. Vad har en avyttring av det nedlagda Hallevibadet med Vattenpalatset att göra? Eller är man orolig för att Hallevibadet ska ta badgäster och därmed intäkter från Vattenpalatset?

Det är viktigt att parterna träffas och kommer överens om en lösning som är bra för kommunen och som samtidigt möjliggör för Mossberg att driva badet vidare. Visst vore det ett “ekonomiskt vågspel” för Mossberg, men det blir Mossbergs och hans frus angelägenhet – inte kommunens. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Mossberg tvingas stänga Hallevibadet.  Och det är ju ändå det alternativ som gäller om inte Mossberg får chansen att driva det vidare.

Vågar vi hoppas på att mötet nästa vecka mellan Mossberg och förvaltningschef Knutsson är starten på konstruktiva samtal som leder till en lösning?

Anm. För att vara helt korrekt. Samhällsbyggnadsnämnden fattade sitt budgetbeslut den 11 april, men möttes återigen den 19 april. Då ändrade nämnden budgetbeslutet på en punkt, men det hade inget att göra med Hallevibadet.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevibadet: Nuläget (1)

25 april, 2024 Lämna en kommentar

Det är mycket budget 2025 just nu. Budgetberedningen har flera möten (tre bara denna vecka) där ekonomi, budget, verksamhet, mål, ambitionsnivåer, resultat osv tas upp och diskuteras, men framför allt får budgetberedningen väldigt mycket information.

Budgetberedningen består av de fem ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna för de partier som inte har någon ledamot i KSAU. (Undertecknad bloggare är gruppledare i Vänsterpartiet.)

Det har blivit tre blogginlägg om budgetprocessen. De har redogjort för besluten i barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och kultur- och fritidsnämnden (se “Kultur o fritid begär mer pengar”). Igår tänkte jag börja skriva om budgetbeslutet i samhällsbyggnadsnämnden den 11 april. Jag kom dock av mig eftersom mitt intresse fångades av ett särskilt avsnitt i beslutet. Det handlade om Hallevibadet.

Jag skrev ett blogginlägg för inte så länge sedan om Hallevibadet. (Se “Hallevibadet och polisanmälan”.) Det handlade dock mest om den polisanmälan som en tjänsteperson i chefsställning hade gjort mot Jonas Mossberg. Polisen hade dock samma dag som anmälan kom in beslutat att överhuvudtaget inte utreda den. Det har emellertid fortfarande inte förvaltningschefen berättat för nämnden. Det kan kanske bero på att han räknar med att ledamöterna läser bloggar…

Jonas Mossberg i Vargön vill ta över Hallevibadet och driva det vidare. Han vill även utveckla både badet och området. Det beskriver han bland annat i en artikel i TTELA den 28 juli 2023. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

Mossberg hörde av sig till samhällsbyggnadsförvaltningen strax efter att kommunfullmäktige hade fattat sitt beslut om Hallevibadet den 21 juni 2023. Beslutet innebar att kultur- och fritidsnämnden avvecklade verksamheten. (Se “KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.)

Det var även omkring den här tidpunkten som jag fick höra talas om Mossberg och hans planer första gången. (Jag skrev om hans intresse men nämnde honom inte vid namn i ett blogginlägg den 6 juli – se “Hallevibadet – och KD (2/2)”.) Mossberg fick, enligt egen utsago, ingen respons från tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen och skrev då till kommunledningen och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Sedan var det en del kommunikation fram och tillbaka, en kommunikation som vissa, inte minst Mossberg själv, ibland upplevde som “frustrerande”. Det gjordes några undersökningar och “inspektioner” av och kring badet, en affärsplan började utarbetas, kontakter togs, men egentligen hände det inte särskilt mycket, om något, kring Mossbergs eventuella övertagande av Hallevibadet. Det verkade inte som om alla på kommunen var särskilt positiva till Mossbergs idéer och planer…

Det visade sig i kallelsen till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 19 oktober 2023. Förslaget till beslut från samhällsbyggnadsförvaltningen var att föreslå kommunfullmäktige att:

”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”

I underlaget står det att det fanns ett intresse från en privatperson, men inget om varför dialogen inte hade lett någonstans. Det borde det nog ha gjort kan jag tycka eftersom förslaget var att riva Hallevibadet. Varför kunde inte ”privatpersonen”, dvs Jonas Mossberg, få ta över badet?

Det var nog fler som undrade och var ”tveksamma”, tror jag, till att avfärda Jonas Mossberg så enkelt. Men sådana samtal skedde inom lykta dörrar – och min gissning är att de hölls inom den styrande partigrupperingen (S+C+KD+MP). När det var dags för sammanträde, och beslut, så utgick nämligen ärendet helt enkelt från dagordningen. Det betydde att ordförande Ann-Marie Jonasson (S) av någon anledning strök hela ärendet om Hallevibadet… (Det är möjligt att det hade inkommit någon ny information från Jonas Mossberg själv.)

Den 16 november var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Då hade tjänstepersonerna författat en ny skrivelse med ett helt annat beslutsförslag. Det måste ha varit tuffa diskussioner i kommunhusets korridorer… Kan det möjligtvis ha varit KD som hade satt sig på tvären och fått de andra att ändra på sig?

Samhällsbyggnadsnämnden fattade i november 2023 följande beslut om Hallevibadet:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. “Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Samhällsbyggnadsnämnden var enig i sitt beslut. KD lämnade emellertid en protokollsanteckning:

“KD förordar en bredare utredning/analys av alternativ. Dvs inte enbart ur samhällsbyggnadsförvaltningens perspektiv.

En analys/utredning som även visar:

  • Brukarperspektivet, undersöka vilka erfarenheter har kommunen av stängningen av Hallevi så här långt.
  • Hur hantera intressenter som ser utvecklingsmöjligheter och tydligt signalerat att de vill hyra eller köpa anläggningen för fortsatt drift. Vilka konsekvenser skulle försäljning, uthyrning eller koncession få för kommunen, simhallen och dess brukare.
  • Kopplingar till en mer långsiktig simhalls- o badplan inom kommunen, där säkerställande av simundervisning, sport & motion samt Rehabbad beaktas.

Det är svårt att ta välgrundade beslut när en långsiktig strategi saknas. En brist som lett till svårigheter för förvaltningen att göra en kostnadseffektiv och ansvarsfull planering samt drift av våra tre badanläggningar. En konsekvensutredning utan koppling till framtiden blir alltid bristfällig, det kan snabbt leda till nya, idag kanske okända, kostnader.

Att lägga ner Hallevibadet utan koppling till en långsiktig strategi är inte optimalt.”

Jag kan tycka att det var bra synpunkter. Om de beaktas i en kommande konsekvensbeskrivning är jag emellertid tveksam till, tyvärr.

Det har enligt uppgift inte varit någon vidare diskussion i samhällsbyggnadsnämnden om Hallevibadet sedan beslutet. Det har ställts någon fråga från politikerna om hur arbetet med konsekvensbeskrivningen fortlöper, men svaret har blivit att förvaltningen inväntar badutredningen. Det är en utredning kring badens framtid i Vänersborg som just nu, med hjälp av Intea, tittar på Vattenpalatset. Utredningen av Vattenpalatset går tydligen långsamt, den är i varje fall inte klar än. Slutsatsen är väl därför, som jag ser det, att det inte händer särskilt mycket kring arbetet med konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet. Kanske ligger arbetet helt nere.

Det har med andra ord varit ganska tyst kring Hallevibadet, och inte heller Jonas Mossberg har hört något.

Men så läste jag alltså samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april. Rubriken på det avsnitt som fångade mitt intresse löd “Tomställda lokaler”. Texten hade följande lydelse:

“Fullmäktige beslutade 2023-06-21 att avveckla kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023. Lokalen står sedan dess tom. Fastighetens skick har sedan tidigare utdömts av förhyrande verksamhet och det har hittills inte framkommit någon aktuell slutlösning för lokalen. Med anledning av det beskrivna läget anses det nödvändigt att skriva ned fastigheten under år 2024 och att eventuellt projektera för rivning år 2025–2026. Detta förutsätter att inget motstridigt framkommer i den simhallsutredning som pågår. Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr. Fastighetsenheten ser svårigheter att hantera kostnaden inom ram och skulle troligtvis behöva skjuta framåt eventuella återbruk- och rivningsåtgärder om budget för ändamålet inte tillskjuts för det aktuella året.”

Oj… “återbruk- och rivningskostnader” – 10 miljoner…

Det är lätt att få uppfattningen att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning anser att Hallevibadet ska rivas, punkt slut. Det står ju t ex inget om att kommunikationen med Jonas Mossberg ska fortsätta, än mindre att han ska få möjlighet att ta över badet. Men avsnittet ska nog istället tolkas som att samhällsbyggnadsnämnden helt enkelt garderar sig för att det inte blir någon affär. Då är det ju bara rivning som gäller. Och skulle det bli en försäljning kan ju budgetposten för rivning utgå. Det är också viktigt att komma ihåg att en rivning av Hallevibadet kräver ett särskilt beslut.

Jonas Mossberg skickade i tisdags ett mail till samhällsbyggnadsnämnden där han kommenterar formuleringarna i beslutet. Det ska jag berätta om i nästa blogginlägg.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)”.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Läckande VA-ledningar (2)

10 april, 2024 1 kommentar

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Sammanträdet ska dock inte handla om att inrätta några nya verksamhetsområden. Tor Wendels (M) motion ”Framtida förslag om utökning verksamhetsområde” ska inte heller behandlas (se ”Ska inte politikerna styra kommunen?”). Och faktiskt ska nämnden inte heller behandla James Buccis (V) VA-yrkanden, som hade exakt samma lydelse som yrkandena i en motion från Lena Eckerbom Wendel (M). Yrkandena innebar att kommunen skulle ta fram ett regelverk som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut?”.)

Däremot finns två det andra VA-ärenden på dagordningen.

Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att:

“höja VA-taxan med 20 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften inför 2025.”

Brukningstaxan höjdes med 20% också inför innevarande år. Kommuninvånarna kan vidare förvänta sig en höjning år 2026 med upp mot 10 %.

Förklaringen till taxehöjningarna är enligt nämndens underlag:

”En föränderlig omvärld med kostnadsökningar för drift av vatten- och avloppsanläggningar, klimatutmaningar till följd av skyfall, ökad förnyelsetakt av ledningsnätet, investeringar som tas i drift samt ett högre ränteläge än beräknat”

Det blir allt dyrare med vatten och avlopp. Jag tror att många kommuninvånare får allt fler anledningar till att börja titta på enskilda VA-lösningar…

Det är intressant och upplysande att läsa samhällsbyggnadsförvaltningens fördjupande beskrivning av ärendet, särskilt med tanke på gårdagens blogginlägg. (Se “Läckande VA-ledningar (1)”.)

I underlaget står det:

“Tillgången till rent dricksvatten och ett fungerande system för vatten och avlopp är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Befolkningsökningen och civilsamhället ställer stora krav på den kommunala va-anläggningen. Den växande befolkningen och behovet av att renovera eller ersätta äldre ledningar och anläggningar innebär kontinuerligt växande investeringar. Det finns också en annan viktig faktor som påverkar investeringsutgifterna och det är klimatanpassning. Vattenverk måste byggas om så att de klarar beredningsstegen och har tillräcklig kapacitet för att möta befolkningsökningen. Samtidigt finns det ökade miljökrav på reningsprocessen i våra avloppsreningsverk.”

Och vidare:

“Kommunen har en lagstadgad skyldighet att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen. Vattenverken har idag en omodern reningsprocess som fungerar med reducerad kapacitet mot tillståndsgivna vattendomar. Dagens processer kan inte möta framtidens utmaningar med bland annat ett förändrat klimat och nya reningskrav.”

Det är lite konstigt att kommunen inte uppmuntrar kommuninvånare på landsbygden att ordna med enskilda avloppslösningar…

Ett nytt styrande dokument ska också antas av samhällsbyggnadsnämnden – “Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

I underlaget till nämnden står det:

“Ett styrande dokument har arbetats fram för att tydliggöra avgiftsuttag och bestämmelser för fastigheter som tillåts ansluta genom avtal utanför det kommunala verksamhetsområdet för vattentjänster. Avgifterna har justerats för att hålla som minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde.”

Det ska alltså bli dyrare att ansluta sig till kommunens VA-tjänster om fastigheten ligger utanför ett verksamhetsområde. Det låter väl inte mer än rätt, men jag vet inte hur många invånare som är intresserade av att ansluta sig till kommunens VA-nät. (Kanske finns det fler perspektiv på detta ärende? Läs gärna kommentaren till blogginlägget.)

VA-taxan ska beslutas av kommunfullmäktige medan det sistnämnda styrdokumentet stannar i samhällsbyggnadsnämnden.

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA

Brätte: FÖP 2023 (2)

7 april, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på gårdagens inlägg “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”.

Naturligtvis borde politikerna i samhällsbyggnadsnämnden ha fått information från tjänstepersonerna i sin förvaltning om “Översiktsplan 2017”. Planen, och tillhörande bilagor, borde ha varit ett viktigt underlag inför beslutet den 29 februari om var Brättelänken skulle anläggas. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Särskilt borde Länsstyrelsens granskningsyttrande ha lyfts för den “nya” nämnden. Då borde inte beslutet ha blivit att dra vägen rakt igenom de ouppgrävda och outforskade fornminnena.

Men… 

Den 15 februari 2023 antogs “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön“ av kommunfullmäktige – och då var de nuvarande ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden med, både i nämnden och flera av dem också i fullmäktige…

En fördjupad översiktsplan spelar en central roll i kommunernas planering genom att ge en mer detaljerad och specifik vägledning för markanvändning och samhällsplanering. Den är inte juridiskt bindande, vilket inte heller Översiktsplanen är, men är (enligt Chat GPT):

“ett kraftfullt verktyg för att styra och forma den fysiska, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen inom en kommun på ett sätt som tar hänsyn till både nuvarande och framtida behov och mål.”

Och även en fördjupad översiktsplan granskas av Länsstyrelsen…

I “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön” (FÖP) står det mycket om Brätte redan i huvuddokumentet:

“G32 – Gamla Brätte fornlämningsområde. Området är en viktig fornlämningsmiljö som kan utvecklas som besöksmål. Det är av stor vikt att ta hänsyn till kulturhistoriska och biologiska värden men också att området fredas som vackert och stillsamt grönområde.”

Även området utanför själva det uppgrävda fornminnesområdet är betydelsefullt enligt FÖP:en:

“N15 – Vassändaviken. Området utgör ett varierat och ålderdomligt kulturlandskap. Vassändaviken med Brätte har mycket stora natur- och kulturhistoriska värden. En artrik flora är knuten till naturbetesmarkerna. Viken utgör en värdefull fågellokal och uppväxtområde för fisk. Förekomst av grova träd, främst ek. Landskapsbilden med hävdade öppna betesmarker kring Vassändaviken och sparsamt med bebyggelse skapar en tilltalande miljö lämpad för tätortsnära friluftsliv. Området undantas från markexploatering. Odlingslandskapet hävdas genom bete och/ eller slåtter.”

Och vidare om samma område (se kartan ovan):

“K24 – Brätte och Vassändaviken. Riksintresse för kulturmiljövård. Vid osäkerhet om en åtgärd kan komma att påverka riksintresset negativt ska länsstyrelsens kulturmiljöenhet höras. Marken runt gamla staden Brätte undantas från exploatering. Vid ändring av vägen genom området ska stor hänsyn tas till kulturmiljön. Vassändavikens strandängar hålls öppna genom bete och slåtter för att natur- och kulturvärdena ska bestå. Strandområdet mellan Nygårdsängen och Brätte utvecklas för rekreation och hålls tillgängligt för allmänheten. Området tolkas som särskilt värdefull miljö i plan- och bygglagens mening.”

“Marken runt gamla staden Brätte” ska undantas från exploatering säger FÖP:en. Det torde gälla även de områden av Brätte som inte är uppgrävda och utforskade. Det är ju faktiskt troligt att upp mot 75% av gamla Brätte stad fortfarande döljer sig under marken. Och jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden har tillfrågat och underrättat Länsstyrelsens kulturmiljöenhet innan beslutet…

Det här är information som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden borde ha fått, eller själva kommit ihåg, innan de fattade beslutet om den nordliga vägsträckningen (se vägsträckning 1 på flygbilden). Huvuddokumentets skrivningar stöds självklart av den så kallade utredningsdelen:

“Brätte-Vassända är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården genom de historiska lämningarna efter handelsplatsen Brätte och den medeltida ruinen från Vassända kyrka med kyrkogård.”

Man kan sammanfattningsvis konstatera att skrivningarna i den Fördjupade Översiktsplanen är ännu tydligare än i Översiktsplanen 2017. Det är för mig en gåta att inte FÖP:ens skrivningar fanns med i underlaget till samhällsbyggnadsnämnden den där olyckliga sammanträdesdagen i slutet av februari.

Länsstyrelsen yttrade sig över kommunens fördjupade översiktsplan. I FÖP:ens huvuddokument sammanfattas Länsstyrelsens granskningsyttrande:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset för kulturmiljövård Brätte-Vassända medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Hela yttrande från Länsstyrelsen hade följande lydelse (min fetstil):

“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Den norra vägsträckningen, dvs mellan Brätte och Vassbotten och som nämnden fattade beslut om (med undantag av James Bucci, V), borde utgå… Det är ett mycket tydligt ställningstagande av Länsstyrelsen. Och det ger om inte annat även en tydlig signal om hur Länsstyrelsen kommer att ställa sig till ett eventuellt kommunalt beslut, om kommunstyrelsen skulle gå på samma linje som samhällsbyggnadsnämnden…

När jag tittade i mina anteckningar från kommunfullmäktiges sammanträde, när FÖP:en antogs, så sa jag:

“Länsstyrelsen är också kritisk till utbyggnaden av Brättelänken, en ny väg mellan Onsjö och Öxnered. Den får naturligtvis inte gå för nära gamla Brätte.”

Jag kunde naturligtvis ha varit tuffare, men det var ändå en markering. Och FÖP:en tog inte ställning till vägdragningen, men avrådde, som jag såg det, från det norra alternativet.

Till sist.

Det är viktigt att komma ihåg att fornlämningarna på Brätte är ett riksintresse. Det betyder att det är ett nationellt betydelsefullt område och att området (se Boverket – “Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden”):

“innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.”

Riksintressen ska beaktas i den kommunala planläggningen och har koppling till 13 olika lagar. Det står i en broschyr utgiven av Boverket, “Riksintressen – nationella värden och möjligheter” (kan laddas ner här). Broschyren konstaterar att:

“Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen.”

I Kulturmiljölagen så står det redan i 1 kap 1 §:

“Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön.”

Och i 2 kap 2 §:

“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”

Men jag tycker ändå att den gamla Lagen om fornminnen från 1942 uttryckte det, med några ålderdomliga formuleringar, allra mest kraftfullt, och på sätt och vis ganska vackert (1 kap 1 §):

“Fasta fornlämningar, bevarande minnet av fäderneslandets tidigare inbyggare, äro ställda under lagens hägn.”

Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…?

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Länsstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden

Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)

6 april, 2024 Lämna en kommentar

“I hamnen med sina lagerlokaler låg fartygen medan de lossade och lastade. Mellan husen trängdes invånarna med besökare kopplade till handeln.”

Det här stod i en artikel om Brätte i TTELA den 4 februari 2024. (Se TTELA “Brätte – staden som glömdes bort i 250 år”.) Anledningen till att jag inleder med det här citatet är för det första att TTELA:s grava felaktighet om Brätte återkom i fredagens TTELA (papperstidningen). Artikeln som har funnits på tidningens digitala hemsida sedan den 27 mars, skrev ju helt felaktigt:

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Den felaktiga slutsatsen upprepades alltså i gårdagens artikel. Det verkar inte som om journalisterna läser varandras artiklar… Eller blogginlägg. (Jag skrev redan dagen efter den första artikeln om varför TTELA hade fel i blogginlägget “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) TTELA:s devis “Riktig journalistik gör skillnad” är i och för sig riktig, men det gäller inte TTELA i det här fallet…

Den andra anledningen till citatet, som börjar detta blogginlägg, är att flera vänersborgare har hört av sig om den planerade vägen norr om Brätte, dvs mellan den uppgrävda delen av Brätte stad och Vassbotten.

Även före detta vänersborgare har nåtts av den illavarslande nyheten. Häromdagen fick jag ett samtal från Gävle. Personen undrade hur det var möjligt att en nämnd förespråkade en vägdragning genom och över fornminnena på Brätte. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)”.)

“Vet de inte att staden gick ända ner till vattnet?”

Undrade den nuvarande Gävlebon. Jag svarade att jag trodde att de visste det, både politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen. Ingen vänersborgare kan väl ha missat Brätte och dess betydelse. Eller? Det kan kanske vara möjligt att någon har missat Brättes stora betydelse även för Sveriges historia. Men några ledamöter borde väl ändå ha läst TTELA eller de arkeologiska utredningar som har gjorts av Brätte… Till exempel den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum, och som kan laddas ner här.

Museichef Peter Johansson skrev i sin skrivelse till kommunen (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):

“Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”

Man tror till och med att det kan vara upp till 3/4-delar av Brätte som fortfarande inte är undersökt. Det innefattar alltså även det område där samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V), vill att Brättelänken ska anläggas. (Du kan se ett föredrag på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”, där museichef Peter Johansson ägnar de första 15 minuterna till Brättes historia.)

Den före detta vänersborgaren, som nu bor i Gävle, frågade mig om hur kommunens planer för Brätte såg ut och om hur Länsstyrelsen yttrade sig kring dessa. Det gav mig en del arbete…

Det finns två viktiga planer i kommunen där Brätte och området kring staden ingår – “Översiktsplan 2017” och “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Delkarta 1

Delkarta 2

I huvuddokumentet för Översiktsplan 2017 finns Brätte endast med på några enstaka rader som en bakgrund till Vänersborgs historia. I Delkarta 1 finns området runt Brätte markerat som “skyddsvärd bebyggelsemiljö” och “värdefullt naturområde”. Delkarta 2 är ännu intressantare. På kartan finns en pil inritad vid Brätte. Den markerar “Framtida vägförbindelse”. Pilen är emellertid inte inritad med någon precision. (Se nedan.)

I den så kallade underlagsdelen står det mer om Brätteområdet. Fornlämningsmiljöerna beskrivs och det nämns att det finns lämningar under mark efter staden från 1500- och 1600-talen. Det står dock inget om den föreslagna vägdragningen. Det gör det däremot i ytterligare en del av Översiktsplan 2017, i “Konsekvensbeskrivning” (fetstilen i citatet är min):

“Riksintresse för kulturvård – Brätte-Vassända ÖP2017 föreslår möjligheter till en ny väg för att knyta samman Onsjö med Öxnered. Vägen är mycket viktig av flera anledningar. Den skulle bland annat innebära att tätortsområdena som utgör Vänersborgs stad kan bindas samman, att ansträngda vägar genom centralorten kan avlastas, att tågstationen i Öxnered på ett bättre sätt kan nyttjas av fler, att det planerade nya bostadsområdet Öxnered-Skaven kan nås utan järnvägspassager, samt bättre framkomlighet i händelse av olyckor. Beroende på var och hur vägen förläggs kan det komma att innebära påverkan på riksintresset. Riksintresset är av mycket stor betydelse för kommunen eftersom det var här ursprunget till Vänersborg växte fram under medeltiden. Därför kommer stor vikt läggas vid att minimera negativ påverkan i samband med byggandet av vägen. Bedömningen är att vägen är nödvändig för det växande Vänersborg och att det bör gå att hitta lösningar som innebär att riksintressets väsentliga värden kan skyddas.”

Kommunfullmäktige har beslutat om Översiktsplan 2017. Fullmäktige var medvetet om Brättes betydelse, i varje fall var Vänsterpartiet det. Betydelsen betonades också senare i texten:

“Ny vägförbindelse mellan Onsjö och Öxnered kan bland annat komma att påverka platsen där gamla Brätte låg, vilket är riksintresse för kulturvård. Den exakta vägdragningen är dock inte utredd och kommunens utgångspunkt kommer att vara att minimera påverkan på riksintresset.”

Pilen ovan för den framtida vägförbindelsen är alltså medvetet inte inritad med någon precision. Men det verkar som om Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte har läst allt underlag i Översiktsplanen… 

Det framgår med all tydlighet också i “Länsstyrelsens granskningsyttrande” som även det var en del i underlaget till fullmäktige.

Länsstyrelsen skrev (min fetstil):

“Kommunen pekar i förslaget ut en framtida vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö. Länsstyrelsen bedömer att en vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö kan knyta ihop Öxnered med centralorten och förbättra förutsättningarna för pendling med tåg och är därför positiv till att kommunen pekar ut ett sådant förslag. Det finns dock motstående intressen, inte minst i form av kulturmiljön vid Brätte, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Beroende på hur vägen dras riskerar den att påtagligt skada riksintresse för kulturmiljövården. (Not: Även fornlämningen RAÄ Vänersborg 26:2, som utgörs av stadslager från Brätte.) Det är viktigt att olika vägalternativ studeras (inklusive ett nollalternativ) för att hitta en lämplig sträckning som dessutom inte påtagligt skadar riksintresset.”

Länsstyrelsen var tydlig. Men detta var 2016-2017 och alla politiker i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kanske inte var “på plats” vid tillfället.

Men…

Länsstyrelsen kom att bli ännu tydligare när den uttalade sig om “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Fortsättning följer i inlägget ”Brätte: FÖP 2023 (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela

Hallevibadet och polisanmälan (+SD-avhopp)

4 april, 2024 Lämna en kommentar

Jonas Mossberg i Vargön vill fortfarande ta över Hallevibadet och driva det vidare. Men det är segt, och det är ändå snällt sagt.

Mossberg skrev så sent som igår, 3 april, på Facebook:

“I oktober beslutades det att Hallevis framtid skulle flyttas upp ett steg till kommunfullmäktige. Sedan har det inte hänt någonting.”

Mossberg menade vidare att samhällsbyggnadsnämndens tjänstepersoner verkar jobba efter en egen agenda och att de:

“visar en enastående ovilja att följa folkets (och politikernas) önskan att hitta en fungerande lösning för Hallevibadet.”

Jonas Mossberg tycks vara “frustrerad” och verkar ha varit det under en längre tid. Den 13 februari skrev han till politikerna i nämnden:

“Nu skriver vi mitten av februari och vad jag förstått så har det hänt absolut ingenting mer än badet har stått tomt sedan juni förra året trots det finns ett privat intresse som vill ta över och driva det vidare.”

Mossberg skrev även några, som han ansåg vara, väl valda och sanna ord om särskilt en tjänsteperson. På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 29 februari meddelade förvaltningen att Jonas Mossberg hade polisanmälts för förtal. Det skrev jag om i blogginlägget “SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen”.

Det fanns dock aldrig någon polisanmälan i kommunens diarium. På nästa sammanträde, den 21 mars, meddelade förvaltningschef Knutsson att det inte var samhällsbyggnadsförvaltningen som hade polisanmält Jonas Mossberg för förtal, utan tjänstepersonen själv – som privatperson. Det var i sig förvånande, att personen själv står för polisanmälan när anmälan handlar om personens roll som tjänsteperson i Vänersborgs kommun.

Polisanmälan gjordes av tjänstepersonen en till synes vanlig arbetsdag den 22 februari kl 10.34. Det misstänkta brottet rubricerades som “ofredande”. Jag vet inte om det var tjänstepersonen själv eller den som tog emot polisanmälan som gjorde denna rubricering. Men det var lite förvånande. I Brottsbalken 4 kap 7 § står det:

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Brottet som Jonas Mossberg var anmäld för beskrevs i polisanmälan på följande sätt:

“Misstänkt person har kritiserat och talat osanning  och felaktigt vis i ett mail. Vilket målsägande känner sig trakasserad och tycker är väldigt tråkigt.”

Det är alltså mycket riktigt mailet som Mossberg polisanmäls för och inte för att han antastat tjänstepersonen fysiskt. Nu kan även SMS och telefonsamtal under vissa omständigheter falla in under ofredande, men jag anser nog att det misstänkta brottet borde ha rubricerats som förtal.

En mycket rutinerad polis och förundersökningsledare på Polismyndigheten beslutade redan samma dag att inte inleda någon förundersökning. Beslutet motiverades med orden:

“Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det anmälda förfaringssättet bedöms inte så pass grovt att det är ett ofredande i lagens mening, även om det kan betraktas som klandervärt. Uppgifterna i anmälan är inte av sådan karaktär att det bedöms falla under brottsbalkens bestämmelser om ofredande.”

Jonas Mossberg hade enligt polisen inte begått något brott. Hans mail till tjänstepersonen skulle inte ens utredas.

Polisanmälan avskrevs alltså redan den 22 februari. Det ska jämföras med att samhällsbyggnadsnämnden en vecka senare, den 29 februari, informerades om att Mossberg hade polisanmälts. Men kanske hade polisens beslut att inte inleda någon förundersökning inte nått fram till Vänersborgs kommun vid den tidpunkten. Den 21 mars, nästan exakt en månad senare, meddelades emellertid inte heller nämnden av sin förvaltning att polisanmälan hade lämnats utan åtgärd. Nämnden fick bara reda på att det var tjänstepersonen själv som hade gjort anmälan. Varför detta hemlighetsmakeri?

Det är dock både tragiskt och beklagligt, och onödigt, att oenigheter och kanske missförstånd skulle kunna sluta med rättsprocesser. Kommunen måste kommunicera med sina invånare på ett positivt och förtroendefullt sätt.

Och till sist något helt annat.

Sverigedemokraten Roger Karlsson har avsagt sig sina uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kommunstyrelsen. Det betyder att det i fortsättningen kommer att finnas 3 tomma SD-stolar i fullmäktige. Det kan också beskrivas så här: SD hade för bara 1,5 år sedan en valsedel med 18 namn, av dessa 18 återstår nu 7…

SD förlorar dessutom pengar på avhoppen. I kommunens “Regler för partistöd” står det i 4 §:

“Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Det mandatbundna stödet reduceras efter respektive partis obesatta mandat. Parti anses ha obesatt mandat när länsstyrelsen inte kan fastställa ledamot för mandat.”

Det är ingen större skada skedd. Vänersborg och Sverige skulle klara sig betydligt bättre utan Sverigedemokrater.

Jag kan slutligen konstatera att fortsätter avhoppen i Vänersborg så blir snart den styrande minoriteten (S+C+KD+MP) en majoritet.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, SD

Museichefen ryter till om Brättelänken

2 april, 2024 4 kommentarer

Nr 1 är den nordliga vägsträckningen, nr 2 den södra.

Det ska byggas en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Den planerade vägen går under beteckningen Brättelänken. Namnet kommer naturligtvis av att vägen ska gå förbi Brätte. Den stora frågan är dock var vägen ska gå.

Det finns två alternativ – söder eller norr om Brätte.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Det var bara Vänsterpartiets James Bucci som röstade mot. Det innebär att nämnden anser att Brättelänken ska dras mellan det utgrävda området av Brätte stad och Vassbotten.

Nämnden och dess förvaltning har dragit slutsatsen att denna dragning är den bästa. Det är ganska oklart varför. Det enda som nämns är egentligen att Brätte ridklubb och en berörd granne har motsatt sig det södra alternativet. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte konstaterade också att det inte fanns något av arkeologiskt värde i området. TTELA, som troligtvis hade talat med någon politiker eller tjänsteperson på samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen istället för att studera den arkeologiska undersökningen, skrev häromdagen (se TTELA “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”):

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Både samhällsbyggnads och TTELA verkar ha missat var Brätte och dess bryggor och hamn låg. Staden låg inte där ovannämnda arkeologiska undersökning gjordes(!!!), vilket för övrigt arkeologerna ifråga var väl medvetna om. Däremot har en annan arkeologisk undersökning genomförts av Bohusläns museum för några år sedan. Den undersökningen gjordes i det nu aktuella området, dvs mellan den del av Brätte som är utgrävt och området där bryggorna och hamnen låg förr i tiden och som inte är utgrävt. (Se ”Bevara Brätte! (2/2)”.) Den undersökningen kom till helt andra resultat…

En person som inte har missat något som är värt att veta om Brätte eller Vänersborgs historia är museichefen på Vänersborgs museum Peter Johansson. Jag tror nog att jag kan påstå att han är en av de mest kunniga på området Vänersborgs historia, inklusive Brättes historia.

Peter Johansson har reagerat på samhällsbyggnadsnämndens planer på vägdragningen förbi, eller snarare, över och genom det gamla Brätte. I kommunens diarium finns nämligen idag en skrivelse från museichef Peter Johansson till kommunstyrelsen i Vänersborg.

Jag återger hela texten.

===

Synpunkter angående ”Vägval Brättelänken” 

Då Samhällsbyggnadsnämnden vid möte 2024-02-29 föreslagit Kommunstyrelsen att uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering av Vägval Brättelänken med inriktning Alternativ 1, norra alternativet, önskar undertecknad lämna synpunkter kring de höga kulturhistoriska värden som kommer att påverkas negativt i det fall Alternativ 1 skulle genomföras. Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.

Köpstaden Brätte växte fram under 1500-talet från att ha varit en marknadsplats vid Vänerns sydspets till att bli ett samhälle med stadsprivilegier från 1580-talet. Grunden för Brättes existens var den omfattande exporten och omlastningstrafiken av huvudsakligen stångjärn och skogsprodukter vilka via Göta älv sändes för export. Framförallt var det exporten av stångjärn som var av särskilt stor betydelse för landets ekonomi under den tid det svenska stormaktsväldet började byggas. Med detta blev Brätte en stad av nationalekonomisk betydelse. Under de år på 1610-talet som Älvsborg var ockuperat av Danmark utgjorde Brätte rikets västligaste utskeppningsort och som mest hade staden cirka 400 invånare. År 1644 överfördes stadsprivilegierna på Vänersborg och inom några år hade Brätteborna överflyttat till den nya staden på Huvudnäset.

Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara. I de flesta fall har städernas kulturlager lagts över varandra och har därför också till stor del dolts eller skövlats av senare tiders exploateringar.

Arkeologiska undersökningar/utgrävningar har gjorts vid Brätte vid ett antal tillfällen under 1900 – 2000-talen, på 1910-talet, 1943 inför Vänersborgs 300-årsjubileum och 2018 i samband med en kabeldragning. Fyndmaterialet från dessa undersökningar är rikt och förvaras i dag på Vänersborgs museum. Arkivmaterial till kännedom om Brättes historia förvaras i dag på Riksarkivet i form av domböcker, privilegiehandlingar, skattelängder, skrivelser med mera. För närvarande arbetar Vänersborgs museum med en större utställning om Brätte, en utställning som står klar våren 2025 till vilken en rik programverksamhet kommer att kopplas med skolprogram, föredrag och fältvisningar.

I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. För Vänersborgs kommuns del blir värdet än högre då de arkeologiska lämningarna bokstavligen är ett dokument över vår stads äldsta historia, den historiska grund varpå Vänersborg vilar. Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.

Ett underlag som Samhällsbyggnadsnämnden ej refererar till är den grävrapport som publicerades av Bohusläns museum efter de arkeologiska undersökningarna 2018 (Bohusläns museum Rapport 2019:13). Här framgår att Brätte stads utsträckning är betydligt större än det tidigare utgrävda området söder om vägen. Området norr om vägen, ner mot vattnet och området öster om bäcken visar såväl lösfynd som bebyggelselämningar. I rapporten betonas fornlämningens höga värde då den till största del är opåverkad av moderna störningar som fallet är vid de flesta andra stadslämningar. Det antikvariska och vetenskapliga värdet bedöms som mycket stort och man skriver ”Vidare bör man vara vaksam i samband med exploatering i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen”. För att få en bild av köpstaden Brättes utsträckning rekommenderas en markradarundersökning av hela området.  

Den arkeologiska undersökning som det refereras till i underlaget för Samhällsbyggnadsnämndens beslut gällande Vägval Brättelänken, KU Arkeologisk rapport 2020:6, uttalar sig endast om området väster om Brätte fornlämningsområde men tillägger i slutsatsen att man i öster inkräktar på ett fornlämningsområde med riksintresse. Skrivningen i den ovannämnda bilagan till Samhällsbyggnadsnämnden ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11 där man konstaterar ”Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet” – gäller alltså inte den del av den föreslagna vägsträckningen som går genom fornlämningen. Underlaget blir därmed inte rättvisande.

Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.

Vänersborg 29 mars 2024
Peter Johansson
Museichef

==

Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, KS 2024, Samhällsbyggnadsnämnden

SBN: Sikhall och Hallevi

25 mars, 2024 Lämna en kommentar

I torsdags, 21 mars, hade samhällsbyggnadsnämnden sammanträde igen. Sammanträdet blev inte riktigt så tråkigt som ledamöterna kunde befara. (Se “SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen”.)

Nämnden fick reda på att det inte var samhällsbyggnadsförvaltningen som hade polisanmält Jonas Mossberg för förtal, utan tjänstepersonen själv. Det var naturligtvis orsaken till att det inte finns något dokument i diariet. Det är dock lite förvånande att personen själv står för polisanmälan när anmälan handlar om personens roll som tjänsteperson. I skolan, för att ta ett exempel, är det som regel rektor som står för polisanmälan om en lärare eller annan skolpersonal utsätts för ett misstänkt brott. Jag förutsätter emellertid att personen ifråga och förvaltningschefen är överens om “handläggningen”.

På förvaltningens informationspunkt ställde Johan Abrahamsson (M) en fråga om, och i så fall hur, förvaltningen arbetade med att verkställa beslutet om de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Abrahamsson ville helt enkelt, vad jag förstår, få information om vad som hade gjorts sedan beslutet fattades. Nämnden hade faktiskt inte fått någon information om hur förvaltningen arbetade med frågan sedan nämndens beslut den 16 november 2023.

Det handlade alltså om beslutet som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) överklagade till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Jonasson och Andersson hade ju inte begärt att Förvaltningsrätten skulle pröva om beslutet skulle inhiberas i väntan på den slutliga domen. (Inhibition betyder att det ska avvaktas med verkställigheten av ett beslut tills ärendet är avgjort.) Det betyder att nämndens beslut var giltigt och därmed skulle verkställas.

Nämnden beslutade att skjuta på frågan tills senare på dagen. Nämnden ville att en av kommunens jurister skulle närvara när frågan behandlades.

Och så blev det. Diskussionen kring Abrahamssons fråga fortsatte på eftermiddagen i närvaro av en jurist. Det kan sägas att Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) samt förvaltningschef Andreas Knutsson ansåg sig jäviga. De deltog därför inte när Sikhall och överklagandet behandlades.

Det framkom att beslutet inte hade börjat verkställas. Den bedömningen hade förvaltningen gjort efter inrådan av juristen och tydligen också efter samråd med jurister på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Rådet till samhällsbyggnadsförvaltningen hade varit att inget avtal, mellan kommunen och fastighetsägaren på Sikhall, dvs Magnus Larsson, skulle skrivas på under tiden som överklagandet pågick.

Några politiker i oppositionen reagerade på att förvaltningen hade fattat ett sådant beslut utan att stämma av med politikerna i nämnden. Politikerna hade inte heller informerats. 

Juristen var noga med att förklara att förvaltningen inte kunde verkställa nämndens beslut om det förelåg särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl var att det inte gick att ta tillbaka verkställandet och göra rätt om överklagan skulle bifallas av Förvaltningsrätten. Marken hade ju blivit såld om beslutet hade verkställts.

Oppositionspolitikerna menade att förvaltningen kunde ha fört en förhandlingsprocess med fastighetsägaren under tiden överklagandet låg hos Förvaltningsrätten, utan att teckna ett avtal. Det fanns ju mycket att förbereda och ha dialog om.

James Bucci (V) framförde också att det inte fanns något som hindrade att ett avtal hade en klausul där köparen förband sig att låta köpet gå tillbaka om överklagan skulle bifallas av Förvaltningsrätten. Juristen höll med Bucci om detta, men menade att det skulle kunna vara besvärligt att skriva ett sådant avtal.

Det är inte ovanligt att det finns sådana här “klausuler” i politiken. Det händer inte helt sällan i beslut av kommunstyrelsen. Det kan stå:

“under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om att…”

Dessutom så kommer sannolikt Förvaltningsrätten att avvisa Jonassons och Anderssons överklagande… Och i ett sådant läge hade alla parter vunnit tid om processen hade fått fortsätta.

Diskussionen i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan tog sin tid. Den visade att förvaltningen hade tagit egna beslut utan att rådgöra med politikerna eller, som det borde vara, låta nämnden fatta besluten. Enligt uppgift tyckte förvaltningen att den nog kunde ha handlat annorlunda. Men kanske har det varit problem med kommunikationen när både ordförande och 1:e vice ordförande samt förvaltningschefen har varit jäviga. Det finns emellertid också en 2:e vice ordförande, Tor Wendel (M), som kunde ha rådfrågats.

Det ska bli intressant att följa hur samhällsbyggnadsförvaltningen, och nämnden, går vidare efter detta senaste sammanträde.

Kategorier:förvaltningsrätten, Hallevi, Juridik, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall