Arkiv

Archive for the ‘socialnämnden’ Category

Sörbygården: Brev till KS från anhöriga

16 september, 2025 1 kommentar

Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen i Vänersborgs kommun har idag fått ett brev från Arbetsgruppen för Sörbygårdens boendes bästa. Jag återger det i sin helhet nedan, men det går även att ladda ner hela skrivelsen genom att klicka här.

==

Till Kommunstyrelsen i Vänersborg

Ärende: Begäran om omedelbart ställningstagande, tomställning av Sörbygården och planerade flyttar

Bakgrund

Vid socialförvaltningens informationsmöte den 8 september 2025 informerades boende och närstående om att Sörbygården ska tomställas på obestämd tid och att de boende ska flyttas till andra särskilda boenden. De som inte accepterar en frivillig flytt uppgavs kunna flyttas med tvång. (Se informationsbrev, bilaga 1.)

Vi anser att detta ärende inte har hanterats i enlighet med gällande lagstiftning och kommunala styrprinciper.

Våra invändningar

1. Hyresförhållande och uppsägningstid
De boende på Sörbygården har giltiga hyreskontrakt. Enligt 12 kap. Jordabalken (Hyreslagen) gäller tre månaders uppsägningstid. Någon uppsägning har inte skett. Socialstyrelsen har klargjort att särskilt boende utgör den enskildes hem. Även JO har i beslut dnr 647-2017 beskrivit att om nämnden upplåter en bostad i särskilt boende, så uppstår ett hyresförhållande. Hyreslagens bestämmelser ska därför tillämpas.

2. Avsaknad av formella beslut
Enligt Förvaltningslagen (2017:900) 41–42 §§ ska beslut som ”kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt” vara skriftliga, motiverade och överklagbara. Det enda skriftliga som de boende fått är informationsbrevet (bilaga 1). Inga individuella, skriftliga beslut med lagstöd och motivering har fattats av socialnämnden.
JO har i ett prejudicerande fall, dnr 1838-2002, slagit fast att en flytt inom särskilt boende inte kan ses som en ren verkställighetsåtgärd när den enskilde motsätter sig. Det krävs ett formellt, överklagbart beslut.

3. Bristande hänsyn till särskilt sårbara personer
Många av de boende har demenssjukdom. En påtvingad flytt från invand miljö innebär betydande risk för försämrat hälsotillstånd, förvirring och ångest. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden säkerställa den enskildes trygghet och skäliga levnadsförhållanden. Det finns inget som visar att individuella risk- och konsekvensbedömningar genomförts inför beslut om flytt.
Enligt 2 kap. 3 § SoL ska socialtjänsten inriktas så att den enskilde får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 2 kap. 1 § SoL slår fast att verksamheten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja den enskildes aktiva deltagande i samhällslivet. Vidare ska verksamheten bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet.
I detta ärende har ingen hänsyn tagits till dessa grundläggande bestämmelser. Tvärtom riskerar en påtvingad flytt av personer med demenssjukdom att leda till en allvarlig kränkning av deras självbestämmande, trygghet och rätt till ett värdigt liv.

4. Otillåten delegering av strategiskt beslut
Socialnämnden har beslutat om vakanshållning av 24 platser. Förvaltningen har därefter, på eget initiativ, valt att samla dessa på ett ställe och beslutat att just Sörbygården ska tomställas på obestämd tid. Ett sådant beslut är av strategisk karaktär och ska enligt Kommunallagen (KL) beredas politiskt med ekonomisk kalkyl, risk- och konsekvensbeskrivning. Det får inte överlämnas som ren verkställighet till tjänstepersonsnivå.

5. Avsteg från kommunens styrprinciper och vision
Hanteringen står i strid med kommunens övergripande vision ”Vänersborgs kommun, attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”. Visionen ska genomsyra all kommunal verksamhet, men har inte beaktats i detta ärende.

Våra krav

Vi yrkar att kommunstyrelsen omedelbart:

  1. Stoppar all vidare verkställighet av tomställningen av Sörbygården tills en rättslig prövning har skett.
  2. Genomför en grundlig genomlysning av hur beslut och beredning har skett, inklusive ekonomiska kalkyler, risk- och konsekvensanalyser samt delegationsordning.
  3. Säkerställer att socialnämnden fattar individuella, skriftliga beslut för varje boende, med lagstöd, motivering och information om överklagandeväg.
  4. Kräver att individuella risk- och konsekvensanalyser genomförs för varje boende, särskilt för personer med demenssjukdom, innan en eventuell flytt övervägs.

Det är anmärkningsvärt och mycket allvarligt att socialnämndens ordförande och socialförvaltningen inte tillämpat socialtjänstlagens grundläggande principer i ett ärende som berör personer med omfattande vård- och omsorgsbehov. Enligt 5 kap. 3 § SoL ska personal inom socialtjänstens verksamhet ha lämplig utbildning, kompetens och erfarenhet, ett krav som även måste gälla nämndens ordförande och ansvariga tjänstepersoner. Trots att SoL betonar delaktighet, inflytande och respekt för självbestämmande har ärendet behandlats som ett rent fastighetsärende, utan hänsyn till de boendes rättigheter och skydd. Därigenom har nämnden åsidosatt gällande lagar och riskerar allvarligt att skada de boendes rättigheter och hälsa.

Kommunstyrelsen måste därför agera skyndsamt för att återställa rättssäkerheten i detta ärende och vidta nödvändiga åtgärder.

Brålanda, den 15 september 2025
Arbetsgrupp för Sörbygårdens boendes bästa, genom Jenny Andersson och Annika Olsson

===

Inlägg om Sörbygården:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Äldrevård, Brålanda, Pensionär, Sörbygården, socialnämnden

Rädda Sörbygården!

12 september, 2025 Lämna en kommentar

“Dåligt brandskydd, slitna lokaler och en pressad ekonomi. Det är anledningarna till att de äldre på Sörbygården i Brålanda flyttas till andra boenden.”

Det skriver TTELA (se “De gamla på Sörbygården i Brålanda tvingas flytta”) efter att ha intervjuat Dan Nyberg (S).

Dan Nyberg är socialnämndens ordförande. Han säger till TTELA:

“Vi kan inte spara 45 miljoner utan att det märks.”

Socialnämnden i Vänersborg kämpar med ständiga underskott. Nämnden får inte de pengar som den önskar och behöver. Kommunfullmäktige kräver att nämnden ska spara. Det kan dock vara på plats att påpeka att det bara har varit de styrande partierna som har stått bakom de senaste två årens budgetbeslut i fullmäktige. De styrande partierna är alltså Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Det kan vara bra att känna till det, liksom att Dan Nyberg (S) själv röstade för den budget som innebar besparingar för socialnämnden.

De andra partierna har inte heller haft tillräckligt med pengar för de behov som socialnämnden har begärt. Däremot vill jag gärna påpeka att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag inför 2025 ville tillskjuta ytterligare 15 milj kr till socialnämnden utöver de styrande partiernas förslag. Och för nästa år, 2026, hade Vänsterpartiet ytterligare 8 milj kr till socialnämnden. (För att få ännu mer information om hanteringen och behandlingen av ärendet Sörbygården, se mitt förra blogginlägg ”Sörbygården Brålanda”.)

Budgetbesluten betyder alltså att socialnämnden ska spara 45 milj kr nästa år, 2026. Årets prognos, för 2025, är dessutom ett underskott på 44 milj kr. 

Det här är bakgrunden till socialnämndens besparingsåtgärder, och särskilt till den nu aktuella åtgärden – vakanshållning av ett särskilt boende inom vård och omsorg. Begreppet “vakanshållning” innebär att man tillfälligt väljer att inte fylla på tomma platser under en period. Jag tror att de flesta politiker under alla diskussioner och beslut har uppfattat åtgärden så. Det har antagligen även ordförande Dan Nyberg (S) gjort. Han skrev till mig den 2 september att:

“Ingen ska behöva flytta.”

Med andra ord, de platser som av någon anledning blir tomma, ska förbli tomma, ingen ny person ska flytta in.

Två dagar senare skrev Nyberg på Facebook:

“Det särskilda boendet Sörbygården i Brålanda ska inte upphöra! De är 24 platser som tillfälligtvis kommer att vakanssättas.”

Det innebär att de som bor där måste flytta till andra boenden, vilket de vill eller ej. Det handlade helt plötsligt om “tvångsflytt”.

Vakanshållningen på Sörbygården skulle enligt socialförvaltningens beräkningar spara 14 milj kr (på ett år). TTELA skriver att:

“besparingen ligger i att driftskostnaderna försvinner.”

Det är svårt att se det. Hyran för fastigheten, som ägs av Hemsö Vårdfastigheter AB, måste betalas i två år till. De boende ska flyttas till andra äldreboenden och personalen behövs då på andra ställen. Jag vet inte var nämnden hittar 14 miljoner. Det sägs att det råder anställningsstopp i delar av förvaltningens verksamheter och att personalen på Sörbygården, 20-25 personer, ska bemanna de platser som blir vakanta när personal slutar. Visst, det skulle bli en besparing, men den kommer snarare från att personaltätheten helt enkelt minskar på förvaltningen än att Sörbygården avvecklas. Besparingen beror på att färre anställda får arbeta mer.

Det är mycket som tyder på att “vakanshållningen” är ett steg mot avveckling – nedläggning. Det är slutsatsen av kontakter med både politiker och anställda inom socialförvaltningen. Men det finns alltså inget politiskt beslut om att Sörbygården ska läggas ner. För övrigt står det inte i några dokument, i t ex underlag, om att vakanshållningen ska gälla just Sörbygården… Eller att vakanshållning egentligen innebär “avveckling av platserna och tvångsförflyttning av de boende”.

TTELA skriver idag:

“Att besparingarna görs just på Sörbygården har förvaltningen beslutat.”

Det verkar emellertid inte finnas något skriftligt dokument om när och av vem beslutet har tagits. Det är slutsatsen av en skriftväxling mellan socialförvaltningen och en av de boendes anhöriga. Beslutet har, har jag fått veta, fattats av en chefstjänsteperson i början av sommaren. Beslutet kommunicerades dock inte ut förrän i slutet av augusti. Beslutet har överklagats till Förvaltningsrätten.

Samtidigt som Sörbygården ska “vakanshållas” för att spara pengar så ska ett nytt äldreboende byggas i Vänersborg där Östra skolan låg (fastigheten Kalkonen 1). Där pågår projektering för fullt och snart sätts spaden i backen. Befolkningsprognoserna visar nämligen att andelen äldre i befolkningen ökar och det innebär naturligtvis att behov av fler platser också ökar…  (Se TTELA “Planen: Nytt äldreboende i Vänersborg”.) Äldreboendet beräknas kosta 150 milj kr och ska stå färdigt 2027. Och socialnämnden har till och med tagit beslut och lovat att betala räntan till Vänersborgsbostäders investering tills bygget står klart…

Sanningen är faktiskt den att trots ytterligare ett nytt äldreboende i Vänersborg kommer socialnämnden och -förvaltningen med all sannolikhet att stå inför stora problem när köerna till äldreboendena växer, vilket befolkningsprognoserna pekar på. Och då blir en uppsägning av hyresavtalet och avveckling av Sörbygården en mycket kontraproduktiv åtgärd…

Det finns en annan aspekt av “vakanshållningen” eller tvångsflyttningen. De boende har vanliga hyresavtal och det finns regler kring besittningsrätt. I det ovan nämnda överklagandet står det:

“Beslutet innebär i praktiken att kommunen griper in i ett gällande hyresavtal och min besittningsrätt som hyresgäst. Socialnämnden har inte stöd i lag för att tvångsflytta en hyresgäst enbart av ekonomiska skäl.”

Och:

“I avtalet finns inga begränsningar av min besittningsrätt eller någon rätt för kommunen att förflytta mig mot min vilja på obestämd tid.”

Det här blir något för jurister att ta ställning till men det tycks vara en viktig aspekt…

Bild från Sunt Förnufts FB-sida

Skicket på boendet är undermåligt har det sagts, bland annat av Dan Nyberg (S). Jag har inte varit på Sörbygården, men enligt uppgifter från framför allt anhöriga stämmer inte detta. Äldreboendet är i och för sig byggt på 1950-talet och kan på många sätt inte jämföras med de boenden som byggs idag. (OBS! Ändring kl 21.45: Enligt en trogen bloggläsare byggdes Sörbygården, inkl folktandvård, vårdcentral och Apotek, av Landstinget Älvsborg 1985-86. Det hette då Brålanda Sjukhem.) Rummen är små, det saknas lyftanordningar, de gamla tapeterna är kvar etc. Men som en anhörig skrev till mig igår kväll:

“…jättefina lokaler. Upplever dom fina, rena och hela. Det jag ser med mina ögon är moderna och välvårdade lokaler, fina fönster, dörrar och dörrar är felfria. Miljön runt byggnaderna är kanonfin med promenadstråk och parkbänkar. Med en snabb promenad kommer läkare och sjuksköterskor som stöd om så skulle behövas.”

Det är fler som instämmer i denna beskrivning.

Sörbygården uppfyller alltså alla lagkrav, utöver brandskyddet, även om det inte håller samma standard som de nybyggda boendena i andra kommundelar.

Personen skriver också att Hemsö har restaurang Solrosen, MedPro vårdcentral och Apoteket Hjärtat som hyresgäster. Hen avslutar:

“Jag kan inte tänka mig att en fastighet med vårdcentral, apotek, restaurang och äldreboende kan ha så stora brister att det ligger till grund för att kommunen vill flytta.”

Läggs Sörbygården ner kan det tyvärr få “spridningseffekter” så att de andra verksamheterna också blir drabbade. Det skulle vara förödande för Brålanda.

Sedan var det “dåligt brandskydd” på Sörbygården. Helt plötslig skulle man kunna säga. Det har skett kontroller under många år. Det är först den senaste som har anmärkningar, vilket i sig är lite förvånande. Det ställdes krav på ventilation och sprinklersystem. Om det är av den digniteten att Sörbygården måste stänga vet jag inte. Det verkar inte så, Dan Nyberg skriver t ex på Facebook att det handlar om “besiktningsanmärkningar”. TTELA skriver att:

“att brandskyddet inte är tillräckligt bra”

Naturligtvis ska både brandskyddet och själva boendet vara både bra och fungerande. Att ordna med brandskydd är såvitt jag vet fastighetsägarens ansvar. Sådana åtgärder kan i och för sig orsaka hyreshöjning men då betalas åtgärderna så att säga under många år. (Enligt socialförvaltningen ville Hemsö att kommunen skulle stå för hela kostnaden direkt, en kostnad på 3-4 milj kr. Jag misstänker att Hemsös inställning berodde på att “vakanshållning” var på gång. För övrigt är 3-4 milj kr en liten summa i kommunala sammanhang.)

Det relativt nybildade partiet “Sunt Förnuft” med viss förankring i Brålanda återger idag på sin Facebook-sida en intervju med Hemsö, som äger fastigheten. Jag citerar:

“vi stod i startgroparna att börja installera sprinklersystem, som var en anmärkning vi fått till oss vid en brandbesiktning, men YY [namnet anonymiserades av mig; min anm] (kommun) tyckte det var onödigt då dom tänkt tomställa fastigheten”

Fastigheten är absolut inte nedgången men är o andra sidan inte toppmodern heller. Men en fastighet byggd anno 1986 så är den i väldigt bra skick. Nya ytskikt och målarfärg så är den i tipptopp kvalite!”

De flesta är överens om att det är fel att flytta gamla människor från sitt boende mot deras vilja. Vi är många som har upplevt ångesten och rädslan hos föräldrar eller mor- och farföräldrar när de tvingas flytta från sina vänner, bekanta och släktingar, bostad och hemmamiljöer, från samhället eller staden där de har bott och verkat. På Sörbygården finns det också boende som har sin make/maka i Brålanda – som hälsar på varje dag. Men som omöjligt kan åka till Vänersborg lika ofta. Det är ett betydande antal av de boende som har förankring i Brålanda och som kanske måste tvingas lämna sin hembygd…

Flytt är något som kan ske när det inte finns några alternativ. Jag anser inte att besparingar av några miljoner i kommunens totala ekonomi (på nästan 3 miljarder kronor) är ett sådant skäl. Vissa anhöriga kallar det ett övergrepp.

En nedläggning av Sörbygården innebär dessutom ett slag mot Brålanda som samhälle. Kommunala funktioner försvinner och gör orten och bygden mindre attraktiv. Allt flyttas till centralorten. Så är upplevelsen hos många brålandabor, och även vi som bor i centralorten kan hålla med. Det finns risk att en vakanshållning/nedläggning av Sörbygården får dominoeffekter och drar med sig fler funktioner i fallet.

Vänsterpartiets åsikt är att kommunen måste, oavsett det som har hänt, ompröva sitt beslut. Det är ingen idé att diskutera vems fel det är eller hur lurad man har blivit eller hur rätt man har haft eller skylla på varandra osv. Det är bara att erkänna, vi har gjort fel. Nu rättar vi till det och fattar de beslut som krävs för att de boende på Sörbygården ska få bo kvar – både resten av året och i framtiden.

Och kanske måste, tyvärr, alla brålandabor och andra protestera högljutt för att få politikerna att lyssna. Som nu, när jag skriver detta, får ett mail från “Boende och närstående på Sörbygården”. I mailet uppmanas vi politiker i kommunfullmäktige och socialnämnden att svara på ett antal frågor. Den sista frågan lyder:

“Hur tänker ni ta ansvar för de mänskliga konsekvenserna som detta beslut riskerar att skapa rörande otrygghet, oro och försämrad hälsa?”

Det ska bli intressant att få reda på vad politikerna svarar. Och hur de sedan agerar…

Flera politiker kommer att närvara på bygdefesten i Brålanda imorgon. Varför inte komma dit och ställa frågorna direkt till politikerna?

Anm. Läs också ”Sörbygården: Brev till KS från anhöriga”.

PS. TTELA har ikväll kl 21.16 publicerat en artikel om Sörbygården. Den är klart läsvärd – ”Tvångsflytt av dementa i Brålanda väcker bestörtning och oro”.

===

Inlägg om Sörbygården:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Äldrevård, Brålanda, Pensionär, Sörbygården, socialnämnden

Sörbygården Brålanda

4 september, 2025 4 kommentarer

I veckan som gick dök denna bild upp i mitt Facebook-flöde:

Under bilden återfanns denna kommentar.

“Blev precis som jag befarade när nån avdelning stängdes ner på äldreboendet Sörbygården tidigare! Blev inga protester till våra politiker Så nu stänger dom ner hela Sörbygården som politikerna planerade från början.”

Inlägget var avsänt från Brålanda och har fått många kommentarer och ”likes”. Det är inga snälla kommentarer. De riktar sig mot politikerna i Vänersborg och de flesta har uppfattningen att det är en sammansvärjning mot Brålanda. Ja, tydligen ingår även politikerna från Brålanda i komplotten.

Jag blev både överraskad och förvånad av inlägget. Nedläggning av det särskilda boendet för äldre i Brålanda? Nu? Fanns det ett sådant beslut? Och vem i kommunen tog i så fall beslutet och varför? Blickarna riktades mot socialnämnden och socialförvaltningen…

Socialförvaltningen svarade att det stämmer att:

“vi inlett åtgärd/åtgärder utifrån beslut från socialnämnd mot bakgrund av det ekonomiska läge socialförvaltning med nämnd står i 2025 samt 2026. Som åtgärd ingår vakanshållning av 24 platser inom särskilt boende och dessa koncentreras till Sörbygården.”

Dan Nyberg (S), ordförande i socialnämnden, förtydligade:

“platser kommer att successivt vakanssättas. Ingen ska behöva flytta. Skälet är bl a för att klara de mycket omfattande besparingar nämnden måste göra då det fattades ca 45 miljoner i kf:s beslut”

Inlägget från Brålanda på Facebook var med andra ord inte helt fel…

Men varför har det blivit så här? 

Det handlar självklart om pengar…

I juni i år (2025) beslutade kommunfullmäktige om budgeten för nästa år. Socialnämnden hade inför beslutet begärt en ramökning (“mer pengar”) på 48,9 milj kr inför 2026. Om inte nämnden fick dessa pengar så var en av flera besparingsåtgärder:

“Att vakanshålla 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende 14.000 tkr.”

Det var socialnämnden mycket tydlig med. Det framgår av nämndens protokoll från den 16 april 2025. Ida Hildingsson (V) hade ett eget yrkande där hon framhöll att det var positivt att socialförvaltningen vågade:

“föreslå nämnden att begära en kraftig ramökning”

Men Hildingsson yrkade avslag på, bland annat, vakanshållningen som möjlig besparingsåtgärd. Det måste kunna gå att spara på något annat om det var kris, åtgärden var inte rimlig. De styrande partierna avslog Hildingssons yrkande. De andra partierna deltog överhuvudtaget inte i beslutet. De skulle återkomma med egna, “samlade” budgetförslag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Socialnämnden fick inte sina begärda pengar av kommunfullmäktige (juni 2025). Det innebar att fullmäktige i praktiken beslutade att 24 platser inom vård och omsorg skulle vakanshållas nästa år. Det var de styrande partierna (S+C+KD+MP) som stod bakom beslutet, även ordförande Nyberg…  Vänsterpartiet ville tillskjuta ytterligare 8 milj kr till socialnämnden för att minska de föreslagna besparingarna inom bland annat äldreomsorgen. Det var inget annat oppositionsparti som ville satsa mer pengar till socialnämnden än vad de styrande föreslog i sitt budgetförslag.

Ordförande Dan Nyberg (S) skrev på Facebook idag:

“Inget parti i Vänersborgs kommunfullmäktige var beredda att ge socialnämnden de pengar som behövdes för att bibehålla nuvarande omfattning av socialförvaltningens verksamhet. Det är betydande belopp som saknas som därmed måste sparas.”

Det kan noteras att fackförbundet Kommunal förklarade sig oenigt med budgetförslaget. Kommunal skrev:

“Kommunal befarar en stor försämring av arbetsmiljön. Ökad arbetsbelastning vilket kommer att öka kostnaderna för förvaltningen vad gäller sjukskrivningar, personalbortfall och därmed ytterligare kostnader för anställningsprocesser och kompetensbortfall då personal väljer bort Vänersborgs kommun som arbetsgivare.”

Kommunfullmäktiges beslut i juni 2025 handlade alltså om nästa år (2026).

På socialnämndens sammanträde den 23 maj 2025 diskuterades nämndens ekonomiska läge innevarande år (2025 alltså) utifrån delårsrapporten. Prognosen redovisade ett underskott på hela 43,9 milj kr. Det berodde på:

“lägre intäkter i form av statsbidrag samt högre kostnader för försörjningsstöd, placeringar/köpta platser, hyror samt IT.”

Det pekades särskilt på minskade statsbidrag inom äldreomsorgen. Det krävdes besparingsåtgärder. Förvaltningen redovisade 16 olika åtgärder. En av åtgärderna kändes igen:

“Påbörja vakanshållning av ett särskilt boende inom vård och omsorg under våren.”

Det stod inte i handlingarna vilket särskilt boende som åsyftades och det nämndes inte heller på sammanträdet.

Socialnämnden godkände enhälligt delårsrapporten för april och beslutade att:

“Socialnämnden uppdrar socialförvaltningen att genomföra åtgärderna som redovisas i delårsrapporten.”

Det innebar att socialnämnden redan i år skulle börja verkställa nästa års besparingsåtgärd. Jag tycker att man kan se det som att nämnden och förvaltningen ansåg att det var en fördel att vakanshållningen skedde successivt med början redan i år. Det var inte bara för ekonomins skull utan även för de boendes.

På socialnämndens senaste sammanträde, den 28 augusti, fick nämnden reda på att det var aktuellt att börja verkställa beslutet. Men det sades inte heller denna gång vilket boende som var aktuellt för “vakanshållning”. De fackliga förhandlingarna var i och för sig genomförda, men personalen skulle först informeras.

Socialnämnden noterade informationen, inga nya beslut fattades. 

Det finns således inget beslut i nämnden att just Sörbygården i Brålanda ska avvecklas. Det är ett förvaltningsbeslut fattat av tjänstepersoner, men det skedde på uppdrag av nämndens politiker och i slutändan som ett resultat av kommunfullmäktiges beslut. Men att det är just Sörbygården som ska vakanshållas beror på skrev socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) på Facebook idag:

“att boendet är i väldigt undermåligt skick jämfört med boendena i Vänersborg. De behöver därför renoveras till en standard som är värdigt för de boende. Det tredje skälet (det första skälet var ekonomin; min anm) är besiktningsanmärkningar inom brandskyddet som måste åtgärdas. Det är nog allas förhoppning att orsakerna till nuvarande situation kan lösas snart möjligt.”

Det ska också noteras att beslutet återigen handlade om “vakanshållning”. Ordförande Nyberg skrev på Facebook:

“Det särskilda boendet Sörbygården i Brålanda ska inte upphöra! De är 24 platser som tillfälligtvis kommer att vakanssättas.”

Kommunfullmäktiges och socialnämndens beslut kan också tyckas vara ogenomtänkt och faktiskt till och med kontraproduktivt. Det är ju faktiskt så att befolkningsprognoserna visar att andelen äldre i befolkningen ökar och det innebär naturligtvis att behov av fler platser också ökar… Dessutom har väntetiden för att få en plats på ett särskilt boende för äldre i Vänersborgs kommun ökat dramatiskt de senaste åren. Det skrev TTELA (se “Dystra trenden: Allt längre kötid till boende för äldre i Vänersborg”) redan för (exakt) ett år sedan:

“Kötiden har femdubblats på bara tre år”

Om äldre i behov av plats får vänta oskäligt länge så riskerar kommunen att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) utdömer vite. Och då kan det handla om tämligen stora summor för kommunen…

Det finns farhågor, särskilt i Brålanda, att vakanshållningen på Sörbygården bara är början. De fruktar att Sörbygården kommer att stängas helt och att stängningen i så fall blir permanent. Jag kan förstå det, och det befarar även jag. Men det är som sagt inte innebörden i det beslut som har fattats.

Vad ska socialnämnden och socialförvaltningen göra? Det saknas pengar och nämnden är tvungen att vidta alla åtgärder den kan för att hålla budget. Och det här vet alla partier och politiker om. Så vems är felet att socialnämnden tvingas vidta besparingar och impopulära åtgärder?

Det finns naturligtvis en möjlighet att hindra vakanshållningen på Sörbygården. Och det är att kommunfullmäktige beslutar om att ge socialnämnden ett tilläggsanslag, dvs mer pengar. Ett sådant beslut skulle kunna fattas i oktober eller november. Det skulle inte heller vara helt orimligt – månadsuppföljningarna tyder på att kommunen skulle kunna göra ett oväntat stort överskott i år… 

Det är val nästa år och det betyder väldigt mycket både för Vänersborgs kommuns och Sörbygårdens framtid… Och då tänker jag inte bara på kommunalvalet utan också på valet till riksdagen. Den nuvarande SD-stödda borgerliga regeringen har under flera år underlåtit att satsa pengar på välfärden vilket inneburit minskade statsbidrag som i sin tur har drabbat socialnämnden hårt. Regeringen har istället satsat stora pengar på skattesänkningar och bidrag (RUT och ROT) för de rika.

Anm. Läs gärna fortsättningen – ”Rädda Sörbygården!”.

===

Inlägg om Sörbygården:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brålanda, Budget 2025, Budget 2026, Sörbygården, socialnämnden

SonRise (3): Affärsverksamhet?

12 augusti, 2025 2 kommentarer

Anm. Fortsättning på blogginlägget “SonRise (2): ‘Hemlösa i händerna på frireligiöst par’”.

Enligt journalist Malin Clausson på Faktum avfärdade ordförande i socialnämnden Dan Nyberg (S) kritiken mot föreningen SonRise med att den bottnade i avundsjuka:

“Jag vet precis vilka de är och att de drivs av eget intresse.”

När det pratas om “eget intresse” får jag, rätt eller fel, alltid associationen till pengar.

Det här inlägget ska handla om just pengar, dock inte kritikernas eventuella intresse av dem. Faktum tar upp pengar med anledning av föreningen SonRise verksamhet. 

Socialnämnden står för en stor del av kostnaderna för SonRise verksamhet. I nämndens beslut den 12 december 2024 stod det följande i protokollet:

“Avtalet innebär en kostnad om 1.760 tkr avseende hyra för lokal, avseende bidrag till personalkostnader motsvarande 3 medarbetare, larmenheter samt vid behov rondering av fastigheten finansieras inom socialnämndens ram 2025.”

Kommunens ersättning är indexreglerad. Dessutom kan kommunen vid behov även finansiera förstärkt städning. (Det är tänkt att de boende på SonRise, de hemlösa, ska stå för städningen på boendet.) Kostnadsersättningen från socialnämnden har höjts kraftigt, mer än en tredubbling, jämfört med den förra överenskommelsen. I det tidigare avtalet var summan 500.000 kr per år.

Det finns flera volontärer på SonRise, ibland upp till ett tiotal. På nätterna kan det finnas 2 eller 3 volontärer på akutboendet. Dessa personer arbetar ideellt. Det verkar dock som om det inte alltför sällan är betydligt färre personer på plats. SonRise efterlyser ofta fler volontärer, det tycks vara en ganska stor omsättning på volontärerna.

SonRise får också gåvor som bland annat kläder, möbler, färg och mat från företag och enskilda, bland annat ICA Älgen i Vargön, Tempo i Frändefors, Hemköp på Sundsgatan och Gällenäs i Brålanda. Jag vet inte riktigt vilka av Sonrise kostnader som inte täcks av kommunen eller gåvorna.

På SonRise sida på Facebook finns det videoklipp som dokumenterar en del av gåvorna och gåvogivarna.

Faktum skriver att ersättningen från socialnämnden ger SonRise utrymme för två heltidsanställda, samt två som går på lönebidrag. En av de heltidsanställda är ordföranden i SonRise, Madeleine Thorvaldsson själv:

“Jag är anställd för att hålla ihop det hela, men min man är pensionär och jobbar volontärt.”

I min värld arbetar man inte ideellt om man är anställd. Det spelar ingen roll om man lägger ner mycket tid. Den andre anställde är, eller möjligtvis har varit, inte maken, men väl en annan medlem i familjen Thorvaldsson… (Han medverkar för övrigt i en av videofilmerna på FB-sidan.)

Det visar sig, skriver journalist Clausson på Faktum, att SonRise även fakturerar andra kommuner för att ge logi till hemlösa från dessa kommuner. Clausson uppger att:

“socialförvaltningen i Trollhättan under perioden oktober 2024 till maj 2025 bokat uppskattningsvis 430 nätter på Sonrise, till en kostnad om cirka 300.000 kronor.”

Det blir en kostnad på ungefär 700 kr per natt. Det är dock billigare än vad Uddevalla kommun har betalat till SonRise. Faktum skriver:

“Vid tre tillfällen under våren 2025 har även Uddevalla kommun gjort placeringar på Sonrise för 1.500 kronor per dygn.”

Som jämförelse kan nämnas att på “Quality Hotel Vänersborg” kunde man den 7 augusti boka ett “deluxe dubbelrum” på 25 kvm med dubbelsäng 180 cm och max 4 personer inklusive frukost för 1.530 kr.

Det har diskuterats om det är rätt att SonRise tar emot hemlösa från andra kommuner. Det står nämligen uttryckligen i avtalet att partnerskapet gäller målgruppen:

“Människor hemmahörande i Vänersborgs kommun som av olika anledningar befinner sig i akut hemlöshet”

Och då tänker man kanske att det är klart att SonRise ska ta emot andra om det ändå finns lediga rum på akutboendet. Men i vintras var det faktiskt tre platser reserverade för Trollhättans Stad – oavsett behoven i Vänersborg. Och i ljuset av att SonRise faktiskt portar flera hemlösa från Vänersborg så drar föreningen onekligen på sig misstankar om att inkomster kanske går före skrivningarna i avtalet. Särskilt som föreningen SonRise får behålla de pengar som andra kommuner betalar för de boende på akutboendet… (Strax innan sommaren kom Trollhättan igång med ett boende och därför disponerar Trollhättan inte längre några platser på SonRise.)

Till Faktum säger Ida Hildingsson (V), ledamot i socialnämnden:

“Siffrorna förvånar mig. I socialnämnden fick vi höra att det bara gällde enstaka nätter. Intäkterna från andra kommuner borde återföras till förvaltningens redan pressade budget.”

Det håller nog de flesta kommuninvånare med om. Eftersom kommunen står för en stor del av kostnaderna för akutboendet borde pengarna gå till kommunen. Jag kan samtidigt inte låta bli att undra, vad är det som kostar extra på SonRise om en hemlös person kommer från Trollhättan eller Uddevalla – istället för Vänersborg?

Dessutom står det ju i avtalet att:

“Verksamheten har inget vinstsyfte.”

En av cheferna på socialförvaltningen i Vänersborgs kommun bekräftar skriftligen till Faktum att pengarna från andra kommuners placeringar går till SonRise, ”enligt överenskommelse”. Det finns emellertid ingen sådan skrivning i avtalet mellan kommunen och SonRise.

“Fakturorna från Sonrise väcker fler frågetecken.”

Skriver Faktum. Och redovisar för läsarna att föreningen SonRise varken har F-skattsedel eller momsregistrering… (Se Allabolag.) Faktum skriver:

”Enligt Skatteverket kan dock en förening som fakturerar kommuner för placeringar räknas som näringsidkare om det är en stadigvarande eller hotell-liknande uthyrning, det vill säga omfatta mat och husrum.”

Det låter rimligt, även om jag inte är någon expert på skatteregler. Det verkar i varje fall inte som om verksamheten är i enlighet med SonRise avtal med kommunen:

”Verksamheten har inget vinstsyfte. Det finns ingen marknad eller konkurrenssituation att vårda.”

Att SonRise fakturerar andra kommuner torde innebära att verksamheten åtminstone delvis bedrivs på en marknad, att föreningen i viss utsträckning agerar kommersiellt och att det uppstår en konkurrenssituation.

SonRise är dock registrerat för arbetsgivaravgift, föreningen uppger att den har 5-9 anställda. (Se Allabolag.)

Faktums uppgifter gör onekligen att man blir lite fundersam. Det blev några googlingar.

Madeleine Thorvaldsson har skrivit en bok, “Fri – på riktigt”. Boken gavs ut på Stefanus Förlag, som har en egen webbplats. Förlaget finns dock inte registrerat i varken företags- eller förlagsregister och inte heller i biblioteksdatabaser. Stefanus Förlag verkar helt enkelt inte finnas.

Malin Claussons artikel i Faktum var inte populär. Några dagar efter att Clausson hade samtalat med Madeleine Thorvaldsson stängdes SonRise webbplats ner. Och i ett inlägg på Facebook den 8 juli skrev SonRise:

”… och våra mailadresser gick tydligen på semester denna vecka.”

Ja, det var väl varken överraskande eller konstigt när hela domänen släcktes ner… (Nu tycks emellertid mejladresserna med ”sonrise.se” fungera igen.)

Journalisten Malin Clausson på tidningen Faktum har skrivit en intressant och mycket läsvärd artikel. Artikeln borde rimligtvis ha gett eko i kommunen, särskilt i politiska kretsar. Men det tycks kräva betydligt mer för att uppröra politiker och kanske även invånare i Vänersborg. Å andra sidan har inte TTELA eller P4 Väst rapporterat om verksamheten på SonRise de senaste månaderna, och det kanske är via dessa media som nyheter sprider sig.

Hur ser framtiden då ut för de hemlösa, SonRise och Vänersborgs kommun?

Socialnämnden tycks se den nuvarande ordningen som en långsiktig lösning. Och jag kan på sätt och vis förstå det. Det är ingen som vill att den verksamhet som finns på SonRise ska upphöra. Den “lösning” som kommunen tillhandahöll tidigare, på härbärget, är det ingen som vill ha tillbaka, varken politiker, tjänstepersoner i socialförvaltningen eller de hemlösa själva.

Men det finns saker som kan förbättras på SonRise nuvarande boende. Det var egentligen det som Faktums artikel handlade om, liksom dessa tre blogginlägg. Personligen skulle jag dock egentligen vilja se att en sådan här verksamhet sköttes av det offentliga, dvs kommunen. Som en anonym person skrev i en kommentar till det första blogginlägget (se kommentar):

“De hemlösa är en del av kommunen, som kommunen lämnat styrningen och kontrollen över.”

Kommunens viktigaste uppgift är att ge invånarna den service som krävs för att vardagen ska fungera och för att samhället ska utvecklas. Det gäller alla invånare, även de mest utsatta – som bland annat de hemlösa. Föreningar, kyrkor och andra kan självklart bidra till verksamheterna men kommunen måste ha det yttersta ansvaret och därför kontroll på verksamheterna. Det är i varje fall min åsikt, även om Faktums artikel inte riktigt handlar om det

Socialnämnden verkar ju, som sagt, inte heller vara intresserad av att ta över ansvaret för kommunens hemlösa. Som ovanstående kommentator också skrev:

“Att vara anställd av kommunen, eller ha en finansierad anställning, är inte samma sak, varken arbetsrättsligt eller på annat sätt. Genom finansierade tjänster kan brister fortsätta döljas genom att arbetsplatsen styr. Genom anställda från kommunen blir kommunen arbetsgivare, det är stor skillnad.”

Blogginlägget kommenterades (se här) av ytterligare en person. Den kommentaren var väldigt rak på sak när det gällde orsaken till kommunens ointresse av verksamheten på SonRise:

“Rent krasst handlar det enbart om pengar. I kommunal regi med bemanning som uppfyller såväl kraven på säkerhet för de anställda och de boende är det för kostsamt. Dagens ordning är förmodligen lönsamt för de som dyrkar såväl Mammon som Gud.”

Det får inte vara på sådana grunder, som kommentatorerna anför, som kommunen överlämnar verksamheten och ansvaret till SonRise.

Just nu är det svårt att veta hur kommunikationen mellan SonRise och socialnämnden/socialförvaltningen utvecklar sig samtidigt som allmänheten knappast har någon information om vad som händer på SonRise akutboende. Facebook-sidan har inte uppdaterats den senaste månaden och på webbplatsen “Stefanus Förlag” står det:

“Vi kommer snart ge lite uppdateringar gällande vår organisation SonRise och vad som händer där.”

Kanske får allmänheten snart veta mer om dagens verksamhet och om den har förändrats på något sätt.

Faktums artikel visar att det finns saker i avtalet mellan Vänersborgs kommun och föreningen SonRise som borde rättas till. Kan socialnämnden ta initiativ till att göra det? Eller är det kanske dags för kommunens revisorer att granska verksamheten och följa upp om den är förenlig med avtalet – och lagarna?

Det åligger ett tungt ansvar på socialnämnden.

==

Blogginlägg om SonRise:

Kategorier:socialnämnden, SonRise

SonRise (2): “Hemlösa i händerna på frireligiöst par”

10 augusti, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “SonRise (1): Förlängt avtal”.

Tidningen Faktum är “Sveriges största gatutidning”. Den erbjuder:

“personer i utanförskap möjligheten till inkomst, socialt sammanhang och rutiner i vardagen.”

I Faktums augustinummer (nr 275) återfanns en artikel med den något provocerande rubriken:

“Hemlösa i händerna på frireligiöst par”

Det var en granskning som borde ha intresserat alla i Vänersborg. Men varken TTELA eller P4 Väst följde upp artikeln trots att de hade tipsats om den. Artikeln var tydligen alltför kontroversiell. Den handlade om SonRise och akutboendet i Vänersborg.

Journalisten Malin Clausson på Faktum ger i artikeln en beskrivning av hur situationen har varit för de hemlösa i Vänersborgs kommun och hur den så småningom ledde fram till överenskommelsen mellan socialnämnden i Vänersborg och föreningen SonRise. Clausson går vidare och redogör för dagens situation. Hon uppehåller sig framför allt om SonRise praktiserande av portningar/avstängningar av hemlösa från akutboendet.

Malin Clausson citerar en anonym, tidigare volontär på akutboendet:

“Vi var positiva till det nya boendet i början. Men upptäckte snart att det var ett humördrivet ledarskap.”

Det har enligt volontären förekommit dagliga kroppsvisiteringar, nyckfulla beslut om långvariga portningar av behövande som inte uppträtt önskvärt och nytillkomna regler från dag till dag.

“Framför du kritik eller har, i Sonrise ögon, ett dåligt uppförande så åker du ut. Många gånger utan att begripa vad du har gjort för fel.”

Det är förvisso en anonym källa, men i ett samtal som jag deltog i med ett antal “hemlösa” så var det precis den här kritiken som fördes fram. (Se “SonRise och kommunen (2)”.)

Om någon hemlös blir portad så gäller inte längre det uppdrag som SonRise har enligt avtalet med Vänersborgs kommun:

“Sonrise uppdrag är att möta hemlösas fysiska behov som mat, kläder, tvätt och övernattning. Utöver det erbjuder föreningen de hemlösa social gemenskap och ”genom samtal vägledning” till ökad livskvalitet.”

Portningarna kan betyda att människor kan:

“tvingas sova under ett vindskydd i minusgrader i veckor.”

Sa Ida Hildingsson (V) till Faktum. Och så är det.

Journalist Clausson redogjorde även för Ida Hildingssons (V) och Göran Svenssons (MBP) syn på portningarna i samband med deras yrkande i socialnämnden i december förra året. (Se “SonRise (1): Förlängt avtal”.)

Hildingsson menade att:

“Transparens och kvalitetssäkring är viktigt, eftersom vi politiker bär det yttersta ansvaret.”

Det här var emellertid inte socialnämndens uppfattning. Nämnden avslog Hildingssons och Svenssons yrkanden. (Se “SonRise (1): Förlängt avtal”.)

Madeleine Thorvaldsson, som tillsammans med sin make Jan, driver föreningen SonRise och akutboendet säger till Faktum att det bara är de personer som bryter mot lagen eller reglerna som avvisas på SonRise. Det rör sig då om:

“Hot, droger och knivar på rummet. Det är för att skydda de boende som vi avvisar och det känns alltid tungt att behöva göra det.”

Vore det så varje gång så förstår jag SonRise, men ord tycks stå mot ord. Det är flera volontärer och många hemlösa som ger en annan bild av orsakerna till portningarna. Och så länge socialnämnden inte kräver incidentrapporter eller någon annan typ av dokumentation av SonRise så kanske vi aldrig får något svar. Och vem vet, kanske är socialnämnden och socialförvaltningen nöjda med det…

Faktum tar naturligtvis också upp att SonRise är “en kristen ideell organisation som vill vara Jesu händer och fötter”. Det är ju denna uppfattning som har gett upphov till tidningens rubrik. (Se “SonRise och kommunen (1)”.)

I artikeln kallar Marcus Göthberg SonRise för en sekt, och på Faktums hemsida är rubriken på artikeln om SonRise också (se Faktum):

“Kommun anklagas för avtal med kristen ‘sekt’”

Det är väl i och för sig inget konstigt att människor är kristna, men kritiken är att religionen spelar en alltför stor och felaktig roll i akutboendet.

Ida Hildingsson (V) sa till Faktum:

“Flera har uppgett att de lämnat Sonrise med hänvisning till beslut och bemötande samt frireligiösa inslag som de inte känt sig bekväma med.”

Volontärer har uppgett till Faktum att boende som avstår från de organiserade bönemötena får sämre bemötande än de som deltar.

Madeleine Thorvaldsson är intervjuad i Faktum. Hon bekräftar att SonRise inte tillhör någon församling. (Det finns emellertid ett amerikanskt kyrkosamfund som kallar sig SonRise, se ”SonRise och kommunen (1)”.) Men angående bönemötena så håller hon inte med. Thorvaldsson säger att de mötena alltid har varit frivilliga. Faktum skriver:

“Men vi har slutat med dem nu, lägger hon till och avslutar samtalet med att uttrycka sorg över att bli ifrågasatt.”

Även här står ord mot ord, men det finns tämligen många vittnen som berättar om “kristendomens betydelse” på SonRise. Men det kanske har blivit annorlunda nu när det inte längre hålls bönemöten.

Som vanligt tycks kommunen vara ointresserad av vad som händer på Sonrise, även när det gäller religionens betydelse och inflytande på verksamheten. Det illustreras av socialnämndens ordförande Dan Nybergs (S) uttalande i Faktum:

“Det bryr vi oss inte om. Vi är enormt glada över den ordning vi har i dag och är nöjda med de muntliga rapporter vi får från Sonrise.”

Enligt journalist Malin Clausson avfärdar ordförande Nyberg kritiken med att den bottnar i avundsjuka:

“Jag vet precis vilka de är och att de drivs av eget intresse.”

Det är, om man ska uttrycka det milt, ett ganska uppseendeväckande uttalande av ordförande Dan Nyberg (S).

Socialnämnden och dess ordförande tycks nöja sig med att allt är bättre än tidigare när akutboendet drevs i kommunal regi. Och så är det. På den tiden var boendet i stort sett en katastrof. Men bra kan också göras bättre. Akutboendet drivs ju faktiskt tack vare en överenskommelse med kommunens socialnämnd och det är Vänersborgs skattebetalare som bekostar verksamheten.

Jag avslutar med Ida Hildingssons ord till Faktum:

“Att ignorera all kritik är att undvika ansvaret för de socialt utsatta.”

Nästa blogginlägg om SonRise handlar om pengar – ”SonRise (3): Affärsverksamhet?”.

==

Blogginlägg om SonRise:

Kategorier:socialnämnden, SonRise

SonRise (1): Förlängt avtal

7 augusti, 2025 2 kommentarer

I början av december förra året (2024) skrev jag tre blogginlägg om SonRise. (Se “SonRise och kommunen (1)”.) Anledningen var att socialnämnden i Vänersborgs kommun på sitt möte i december skulle förlänga ett avtal med SonRise från den 3 januari 2023 om “Idéburet Offentligt Partnerskap” (IOP). (Läs mer om IOP på Upphandlingsmyndigheten – “Idéburet offentligt partnerskap (IOP)”.)

Föreningen SonRise är enligt egen beskrivning:

“en kristen ideell organisation som vill vara Jesu händer och fötter. Vi vill att bara Hans vilja ska ske och att det ska vara här på jorden så som i himlen.”

IOP-avtalet innebar att socialnämnden och SonRise ska samarbeta för att hjälpa och stödja människor i utsatta situationer. Verksamheten har inget vinstsyfte. Enligt avtalet är syftet att:

“tillsammans skapa ett långsiktigt och hållbart arbete kring människor i behov av stöd genom att stärka samarbetet mellan SonRise (idéburen sektor) och Vänersborgs kommun (Offentlig sektor)”

Det betyder rent konkret att socialförvaltningen och SonRise driver ett akutboende för hemlösa på Sandelhielmsgatan i Vänersborg:

“SonRise uppdrag är att ge övernattning och social samvaro till personer hemmahörande i Vänersborg som befinner sig i akut hemlöshet.”

Samarbetet med SonRise var ett stort steg framåt för de hemlösa. Det tidigare akutboendet, härbärget på Holmängen, som var helt i kommunal regi, var inte på något sätt värdigt. Det var egentligen uppseendeväckande, och närmast skandalöst, att människor i Sverige på 2000-talet erbjöds ett sådant boende. (Se “SonRise och kommunen (1)”.)

Socialnämnden förlängde avtalet på sitt sammanträde den 12 december 2024. Ur protokollet:

“Socialnämnden beslutar fortsatt ingå idéburet offentligt partnerskap med SonRise avseende övernattning och social samvaro för akut hemlösa…”

“Partnerskapet”, dvs avtalet, gäller tills vidare:

“Överenskommelsen gäller från 2025-02-01. Om part vill säga upp överenskommelsen gäller 6 månaders uppsägningstid. Uppsägningen ska göras skriftligen och sex månaders ömsesidig uppsägning gäller.”

Det hade gjorts en del ändringar i överenskommelsen/avtalet mellan kommunen och Sonrise. Det finns en ny skrivning i avsnittet “kommunens åtagande”:

“Nära samarbete genom arbetsgrupp, styrgrupp och stöd inom de områden där det finns behov av det.”

Det framgår dock inte vem som avgör om det “finns behov”. Det finns ytterligare en ny punkt i åtagandena för SonRise:

 “Redovisa könsuppdelad statistik avseende antal personer som inte kunnat möjliggöras övernattning tertialvis till socialförvaltningen.”

I det nya avtalet nämns att SonRise nu samarbetar med andra myndigheter såsom arbetsförmedlingen, frivårdsmyndigheten och KRAMI gällande praktikplatser och bidragsanställningar. Den tidigare överenskommelsen nämner inte detta.

Det lades alltså fram en något uppdaterad överenskommelse (avtal) till socialnämnden. (Jag har inte hittat fler ändringar av det gamla avtalet.) Under sammanträdet gjordes dock en ändring i förvaltningens förslag till nytt avtal. Politikerna beslutade att:

“Punkten ‘drogfri miljö’ ersätts med ‘erbjuda respektfull och lugn övernattningsmiljö’.”

Det är i praktiken en viktig ändring. Det intressanta är att denna formulering fanns med i det gamla avtalet, men ändrades i förvaltningens förslag till nämnden – och så ändrade politikerna i nämnden tillbaka till den ursprungliga skrivningen.

Det idéburna offentliga partnerskapet mellan kommunen och SonRise innebär en kostnad. Socialnämnden beslutade också:

“Avtalet innebär en kostnad om 1.760 tkr avseende hyra för lokal, avseende bidrag till personalkostnader motsvarande 3 medarbetare, larmenheter samt vid behov rondering av fastigheten finansieras inom socialnämndens ram 2025.”

Enligt den nya överenskommelsen kan kommunen vid behov även finansiera förstärkt städning utöver den dagliga städningen som utförs i verksamheten.

Socialnämnden har alltså varit mycket nöjd med samarbetet med SonRise och den delade också SonRise bedömning att bemanningen på akutboendet borde stärkas. Därför förlängdes inte bara avtalet, den ekonomiska ersättningen höjdes kraftigt. I det tidigare avtalet var ersättningen 500.000 kr per år, nu mer än tredubblades den – till 1.760.000 kr om året. Kostnaden är indexreglerad.

Hela socialnämnden stod bakom beslutet utom Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) som reserverade sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Hildingssons och Svenssons yrkande innebar inte att avtalet/överenskommelsen skulle brytas utan kompletteras. De yrkade att följande ändringar och tillägg i överenskommelsen skulle göras:

===

SonRise åtagande

  • Drogfri övernattning stryks och ersätts med den tidigare formuleringen “Respektfull och lugn övernattningsmiljö”
  • Redovisa antal portningar och avvisningar, samt längden på dessa till socialförvaltningen
  • Upprätta incidentrapporter och föra social dokumentation över händelser som ligger till grund för portning och avvisning och redovisa detta till socialförvaltningen. 
  • Upprätta tydliga regler gällande portningar och riktlinje kring längden på dessa.
  • Meddela samverkansgrupp när någon blivit portad eller avvisad. 

Kommunens åtagande

  • Ha beredskap i att kunna erbjuda tak över huvudet till de akut hemlösa personer som av olika skäl portas eller avvisas från SonRise.
  • Den avlönade personal som ska arbeta på SonRise ska anställas av kommunen.

Period för överenskommelse samt uppsägningstid

  • Överenskommelsen gäller från 2025-02-01 – till ett slutdatum, där ärendet ska tas upp igen för utvärdering i nämnden och beslut om eventuell förlängning. 

===

Som jag ser det framförde Ida Hildingsson och Göran Svensson helt självklara yrkanden, men dessa godtogs alltså inte av socialnämnden – med ett undantag. Nämnden ansåg att formuleringen “Respektfull och lugn övernattningsmiljö” inte skulle ändras utan finnas kvar i avtalet. (Se ovan.) Det som jag tycker är särskilt anmärkningsvärt är att portningar och avvisningar inte måste dokumenteras eller att det inte ens behöver upprättas incidentrapporter. Och för mig är det lika självklart att kommunen har ett ansvar för de som avvisas från akutboendet. (Jag utvecklade mina synpunkter kring denna problematik i inlägget “SonRise och nytt avtal (3)”.) 

Efter socialnämndens beslut intervjuade P4 Väst ordförande Dan Nyberg (S) och Ida Hildingsson (V) – se/lyssna på “Kräver nya rutiner – så hemlösa inte måste sova utomhus” (1.39 min). Det handlade om portningarna från SonRise. Radioinslaget var en uppföljning av nämndens beslut i förhållande till den intervju som P4 Väst hade med Sofia i Vänersborg veckan före. Sofia var hemlös, portad från akutboendet och sov utomhus i veckor under ett vindskydd i minusgrader – “Sofia har varit hemlös i flera år: ‘Jag hade allt’” (3.42 min).

Varför skriver jag då dessa rader just nu när det var nästan 8 månader sedan överenskommelsen slöts mellan socialnämnden och SonRise? Svaret är att i sommar har tidningen “Faktum, Sveriges största gatutidning” (nr 275 augusti 2025) skrivit mycket kritiskt om överenskommelsen och den verksamhet som SonRise bedriver.

Det skriver jag om i följande blogginlägg – ”SonRise (2): ‘Hemlösa i händerna på frireligiöst par’”.

==

Blogginlägg om SonRise:

Kategorier:socialnämnden, SonRise

Årets sista KF (11/12)

10 december, 2024 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången år 2024.

Ärendena på dagordningen är inte heller denna gång särskilt kontroversiella trots att partierna naturligtvis har olika åsikter om några av dem. Det känns därför som en naturlig avslutning på en höst som har varit lite politiskt “avvaktande”. Det blir nog mer fart på politiken till våren. Då ska ju om inte annat budgeten för 2026 behandlas och beslutas.

Dagordningen för fullmäktiges sammanträde ser ut så här:

Två av de förtroendevalda revisorerna, ordförande i revisionen Gunnar Lidell (M) och vice ordförande Magnus Cassel (S), ska informera kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare, och kommuninvånarna, om “Förstudie av krisberedskapsarbetet”.

Först trodde jag att det handlade om höstens phishing-attack (se “Phishing med bottennapp”). Men så var det inte, även om IT-säkerhet är en del av krisberedskapsarbetet. Revisionsföretaget EY inleder rapporten:

“Omvärldsfaktorer har de senaste åren aktualiserat frågan om hur kommuner hanterar extraordinära händelser. Till dessa händelser hör exempelvis krig med efterföljande flyktingströmmar, en pandemi och hybridkrigsföring med IT-attacker mot kritisk infrastruktur.”

Syftet med förstudien var att kartlägga kommunstyrelsens krisberedskapsarbete. EY identifierade följande risker:

  • “Risk att krisberedskapsarbetet inte bedrivs enligt aktuella lagar och riktlinjer i de fall styrdokument inte uppdaterats i tid.”
  • “Risk att kommunstyrelsen, mot bakgrund av bristande uppföljning av arbetet, inte har möjlighet och kunskap nog att i tillräcklig utsträckning styra det kommunövergripande och förvaltningsspecifika krisberedskapsarbetet för att säkerställa ett ändamålsenligt systematiskt krisberedskapsarbete.”
  • “Risk för att krisberedskapsarbetet på förvaltningsnivå är ojämnt och/eller otillräckligt till följd av avsaknad av styrning.”

Det låter som krisberedskapsarbetet i kommunen inte fungerar, men jag tror ändå att det är ganska bra. Min bedömning är att det redan jobbas med samtliga risker även om kommunen ännu inte har nått ända fram. Vi får höra vad revisorerna Lidell och Cassel har dragit för slutsatser.

Frändefors kommer att spela en slags huvudroll imorgon. Hela 30 medborgarförslag har lämnats in. Det torde vara något slags rekord. De handlar om konstgräs, läktare, duschar och belysning för fotbollen i Frändefors. Och 9 av förslagsställarna kommer till sammanträdet och presenterar sina förslag. (Se TTELA ”Vill att Frendevi rustas upp – 38 medborgarförslag inskickade”.)

Jag tycker att det är ganska fantastiskt. De politiskt tillbakadragna och lågmälda invånarna i Dalslands sydligaste samhälle som alltid har betalat sin kommunalskatt mobiliserar och talar för samhällets gemensamma intressen. Efter denna kväll kommer alla i kommunfullmäktige att veta att även Frändefors finns på kommunkartan…

Jag tror inte att den stora uppslutningen från Frändefors hade varit möjlig om Anders Strands (SD) idéer om e-förslag hade varit införda. Strand har nämligen motionerat om att:

 “se över möjligheterna att införa e-förslag som verktyg för medborgardialog i stället för dagens Medborgarförslag.”

Förslaget innebär att endast de medborgarförslag behandlas som får tillräckligt antal röster under en viss tid på kommunens hemsida.

Det är helt ok att utreda, utvärdera och förbättra nuvarande ordning med medborgarförslag. Utredningen måste dock ha perspektivet att utvidga invånarnas delaktighet och inflytande, inte att effektivisera och spara in på resurser.  (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) Med andra ord precis som Demokrati- och jämställdhetsberedningen skrev i sitt yttrande:

“Demokrati- och jämställdhetsberedningen ställer sig positiva till att utreda om e-förslag som metod är mer gynnsam för invånarnas delaktighet och inflytande än befintligt medborgarförslag.”

Anders Strand (SD) har skrivit ytterligare en motion som kommunfullmäktige ska fatta beslut om. Strand förklarar i motionen:

“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt.”

Strand vill att kommunen ska utreda om nollbasbudgetering är ett lämpligt verktyg att använda. Och visst finns det inslag i en nollbasbudgetering som låter både intressanta och lockande…

Men… Jag tror att det egentliga syftet med Strands och Sverigedemokraternas motion är att hitta vägar för att skära ner på kommunala verksamheter och istället privatisera dem. En annan uppenbar risk med nollbasbudgetering är att det skulle bli svårt att få en långsiktighet i verksamheternas planering.

Och framför allt kräver nollbasbudgetering mycket tid och resurser. Strand skriver själv i motionen:

“Det torde dock påtalas att en nollbasbudgetering är en väldigt komplicerad och tidskrävande process…”

Just nu arbetas det i kommunens förvaltningar och nämnder med att implementera den nya styr- och ledningsmodellen. Kommunen bör avvakta med eventuella nya grepp kring budgetprocessen tills det visar sig att den nya styr- och ledningsmodellen fungerar, och tills alla politiker och tjänstepersoner är “bekväma” med den nya modellen.

Vad jag vet finns det inte heller någon kommun som har arbetat med nollbasbudgetering. Sölvesborg nämns ibland men det verkar mest ha varit prat om att någon nämnd skulle pröva metoden.

Av bland annat dessa orsaker anser Vänsterpartiet, och jag, att motionen ska avslås. Antagligen kommer den också, till skillnad från den förra motionen, att avslås av fullmäktige. (Se “KS: SD-motion, Brålanda och miljoner”.)

Det tredje och sista ärendet som det kommer att bli diskussion om är ärende 12 – “Ändring av avgift för boendestöd i Taxor och avgifter inom socialnämnden”.

Även detta ärende har jag skrivit om tidigare. (Se “En politikers avgiftsdilemma” och “Rapport från KS (2/2)”.) Jag tror att samtliga partier faktiskt är överens, och även om det tilläggsyrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram, om ingen annan gör det.

Förslaget innebär en sänkning av avgifterna för boendestödet. Nu är kostnaden för brukarna 424 kr/tim upp till 2.575 kr/mån. Med det nya förslaget sänks kostnaden för de flesta brukarna till 420 kr/mån. Och det är en mycket positiv nyhet. Det är emellertid ett fåtal brukare som kommer att få betala 420 kr/mån trots att de inte får insatser som motsvarar denna summa. Och det är inte speciellt rättvist, särskilt som några av dessa har det ekonomiskt knapert.

Vänsterpartiet anser, liksom den allmänna meningen verkade vara i kommunstyrelsen, att de brukare som inte kommer upp till avgiften 420 kr/mån bara ska betala vad besöken kostar – typ enligt tidigare avgift.

Morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige kan du följa i direktsändning på kommunens webb-TV – klicka här.

Kategorier:budget allmänt, Frändefors, Kommunfullmäktige 2024, Medborgarförslag, socialnämnden

SonRise och nytt avtal (3)

8 december, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “SonRise och de hemlösa (2)”.

Kommande vecka, på torsdag den 12 december, ska socialnämnden besluta i ärendet “Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Sonrise gällande akutboende”. (Se “SonRise och kommunen (1)”.)

Beslutsförslaget är:

“Socialnämnden beslutar fortsatt ingå idéburet offentligt partnerskap med SonRise avseende övernattning och social samvaro för akut hemlösa, i enlighet med bilaga. Avtalet innebär en kostnad om 1.760 tkr avseende hyra för lokal, avseende bidrag till personalkostnader motsvarande 3 medarbetare, larmenheter samt vid behov rondering av fastigheten finansieras inom socialnämndens ram 2025.”

SonRise ser ett behov av fler personal på akutboendet på Sandelhielmsgatan, och det gör också socialförvaltningen. Förvaltningen föreslår därför socialnämnden att utöka bidraget så att det motsvarar kostnaderna för 3 personer i stället för som tidigare en (1). Jag tror att det är ett riktigt beslut, en personalförstärkning är nödvändig.

I underlaget skriver förvaltningen att utvärderingen av verksamheten visar:

“fina resultat avseende styrkor i samarbete, nyttan med akutlogin i denna form, gästernas positiva upplevelse samt professionens positiva beskrivningar.”

Det är möjligt att socialnämnden har tagit del av denna utvärdering, men den finns inte med i underlaget. Det tycker jag är tråkigt, även utomstående som är intresserade ska kunna ta del av sådana dokument, t ex intresserade gruppledare för Vänsterpartiet.

Målen i överenskommelsen/avtalet mellan SonRise och Vänersborgs kommun för de gångna två åren var att 1) minska den akuta hemlösheten, 2) erbjuda social gemenskap och ökad livskvalitet, 3) ökad trygghet och hälsa för individen, 4) möta fysiska behov så som mat, kläder, tvätt och övernattning och 5) genom samtal kunna vägleda människor vidare och sätta upp mål. Det skulle ha varit intressant att t ex få veta hur mycket den akuta hemlösheten minskade i kommunen och hur samtalen med de hemlösa har väglett dem att sätta upp mål, och i så fall vilka mål.

Det är följaktligen omöjligt för en vanlig invånare i Vänersborgs kommun att avgöra om de överenskomna målen är uppfyllda eller inte. Det är för övrigt samma mål för verksamheten som ska gälla i fortsättningen också.

Socialförvaltningens förslag är att överenskommelsen/avtalet ska förlängas i övriga delar också – med några smärre förändringar. I mitt förra blogginlägg (se “SonRise och de hemlösa (2)”) hade jag några synpunkter på ändringar i avtalet. De synpunkterna har även framförts till ansvariga men har inte fått något gehör. Det står t ex ingenting i det nya avtalet om varken avstängningar eller portningar.

Det som med en stor portion god vilja skulle kunna tolkas som ett ökat kommunalt engagemang när det gäller portningarna är en ny skrivning i avsnittet “kommunens åtagande”:

“Nära samarbete genom arbetsgrupp, styrgrupp och stöd inom de områden där det finns behov av det.”

Jag vet inte vem som avgör om det “finns behov” (om det nu finns behov), om portningsproblematiken kan vara ett sådant behov eller hur förpliktigande skrivningen är överhuvudtaget. Det är i varje fall inget svar om portningarna. Arbets- respektive styrgruppen möts för övrigt 4 gånger per år.

Det finns däremot en ny punkt i åtagandena för SonRise som socialchefen skriver är tänkt att gripa sig an problemen kring dokumentationen av avstängningar, portningar, “incidenter” osv:

“Redovisa könsuppdelad statistik avseende antal personer som inte kunnat möjliggöras övernattning tertialvis till socialförvaltningen.”

Den skrivningen är som jag ser det helt otillräcklig. Statistik över antal som inte kan erbjudas plats är definitivt inte samma sak som “incidentrapporter” eller social dokumentation över avvisningar eller portningar. När nu socialnämnden föreslås att utöka det ekonomiska bidraget till att möjliggöra anställningen av ytterligare 2 personer på akutboendet så bör möjligheten, och kravet, att dokumentera bli helt genomförbart, om det nu inte har varit det tidigare.

Det är förvånande att socialförvaltningen inte ser nödvändigheten av en, så att säga, riktig dokumentation. Det torde också vara, kan jag tycka, nödvändigt för att kunna säkerställa kvalitén på verksamheten. Det är ju faktiskt en uppgift och verksamhet som socialnämnden har ansvar för… 

I socialtjänstlagen står det i 4 kap 1 § om socialnämndens ansvar:

“Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.”

Det är som synes en ganska “bred” skrivning i lagtexten. Hur lagen ska tolkas i konkreta situationer brukar ske genom domar i högsta instans som då blir prejudicerande. Högsta Förvaltningsdomstolen meddelade en sådan dom den 10 november 2022 (Mål nr 551-22) om just tolkningen av denna paragraf:

“I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad, som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå, ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad (RÅ 1990 ref. 119 och RÅ 2004 ref. 130). Sådana speciella svårigheter kan exempelvis föreligga till följd av att den enskilde lider av psykisk sjukdom, har en missbruksproblematik eller har betydande ekonomiska problem.”

Det är svårt att tro att Vänersborgs socialnämnd kan uppfylla socialtjänstlagen utan dokumentation av denna verksamhet i allmänhet och vid avvisningar och portningar i synnerhet. Eller om portningar, utan att några andra lösningar erbjuds istället, överhuvudtaget är förenligt med lagen. 

Som jag ser det måste socialnämnden hur som helst tydliggöra i avtalet/överenskommelsen vilka regler som gäller kring avvisning och portning samt längden på portning.

Det är en viktig nyhet i den nya överenskommelsen/avtalet mellan socialnämnden/-förvaltningen och SonRise. I det “gamla” avtalet, som fortfarande gäller några veckor, står det under rubriken “SonRise åtagande”:

“Erbjuda respektfull och lugn övernattningsmiljö.”

Det föreslås nu ska ändras till:

“Drogfri övernattningsmiljö”

Det tolkar i varje fall jag som att de som kommer påverkade till SonRise akutboende kommer att bli avvisade vid dörren. “Övernattningsmiljön” kan ju knappast vara “drogfri” om det finns påverkade personer i något eller några av rummen. Den här ändringen ger upphov till flera frågor. Ska SonRise införa drogtester vid entrédörren? Och visitation av väskor? Ska det utföras drogtester i rummen? Och så vidare… Fast det är vad jag förstår bara polis (och väktare?) respektive läkare som får utföra sådana åtgärder.

Det är ingen hemlighet att de flesta av kommunens hemlösa har ett missbruk. Jag förstår därför inte den nya skrivningen. Särskilt inte som det står i både det “gamla” och nya avtalet:

“Visionen är att hjälpa människor ur ev. missbruksproblematik och möjliggöra att de kan få egen bostad och arbete.”

Hur ska man kunna hjälpa människor ur missbruksproblematik om de inte får övernatta på SonRise? Den “gamla” skrivningen, “Erbjuda respektfull och lugn övernattningsmiljö”, bör stå kvar.

Det finns ytterligare en viktig aspekt…

Flera av kommunens hemlösa har missbruksproblem, antagligen de flesta. Några av dem är med i Västra Götalandsregionens sprututbytesprogram. Jag är av olika skäl ingen anhängare av sprututbyte, men det är lagligt och det erbjuds av regionen.

På VG-regionens hemsida står det (se NU-sjukvården “Sprututbytesmottagning”):

“Du som injicerar droger intravenöst och är 18 år eller äldre är välkommen till oss för att byta dina sprutor och kanyler.”

Med tanke på VG-regionens inställning i frågan kring sprututbyte så ser jag det som tämligen omöjligt att genomföra drogtester på SonRise akutboende men också att t ex ta ifrån någon sprutor och kanyler som vederbörande har fått av regionen. Och som sagt, jag tvivlar på att personalen på SonRise eller kommunen har dessa befogenheter.

Slutligen, i överenskommelsen/avtalet står det fortfarande att verksamheten gäller:

“Människor hemmahörande i Vänersborgs kommun som av olika anledningar befinner sig i akut hemlöshet.”

Trots det är tre platser just nu reserverade för Trollhättans Stad.

Det förslag till överenskommelse/avtal mellan socialnämnden och SonRise bör omarbetas på några punkter innan det kan antas. Men att överenskommelsen/avtalet sedan ska gälla är självklart. SonRise gör, som jag skrivit flera gånger tidigare, ett mycket bra arbete för de kommuninvånare som har blivit hemlösa.

Socialnämnden har även ett annat “projekt” på gång, vid sidan av partnerskapet med SonRise. Nämnden arbetar med att införa konceptet “Bostad först” i Vänersborg – som ett komplement till kommunens hemlöshetsarbete. Utgångspunkten för konceptet “Bostad först” är att ett tryggt eget boende är en förutsättning för att kunna göra något åt sina livsproblem, t ex ett missbruk. (Se “KS: Både enigt och oenigt”.)

Vänersborgs kommun börjar ta tag i frågan om hemlöshet. Det är på tiden. Jag hoppas att arbetet fortsätter och att ingen ska behöva uppleva hemlöshet inom en snar framtid.

På torsdag, den 12 december, fattar socialnämnden i Vänersborg med Dan Nyberg (S) som ordförande beslut om överenskommelsen/avtalet med SonRise.

PS. Den 11 december sände P4 Väst en intervju med 32-åriga Sofia som är hemlös i Vänersborg – ”Sofia har varit hemlös i flera år: ‘Jag hade allt’”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, socialnämnden, SonRise

SonRise och de hemlösa (2)

7 december, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “SonRise och kommunen (1)”.

SonRise gör på många sätt ett mycket viktigt arbete för de hemlösa i Vänersborgs kommun. I lokalerna på Sandelhielmsgatan finns 10 rum för övernattning och de hemlösa kan få ett mål mat på kvällen och frukost på morgonen innan de lämnar akutboendet. Det finns även möjlighet att duscha och tvätta kläder. Det är ett oerhört lyft jämfört med det härbärge som kommunen drev på Holmängen i många år.

Det tycker de hemlösa. (Hemlös? Vilket hemskt ord, år 2024…)

Jag fick möjlighet att samtala med 6-8 av de hemlösa häromdagen. Det var ett mycket trevligt och givande möte. Efter att jag fick svara på den inledande nyfikna men artiga frågan om vem jag var och varför jag var där flöt samtalet bra och otvunget. Det verkade till och med som om de uppskattade att en politiker besökte och pratade med dem.

Det timslånga samtalet var förtroligt och ärligt. Det var kloka och förnuftiga personer som av olika skäl hade hamnat i hemlöshet. De flesta av de hemlösa, om inte alla, hade ett missbruk. Det sa de utan att “skämmas”, men vi gick inte in på detaljer eller personer. 

De hemlösa framförde en del synpunkter på SonRise akutboende och de hade förslag på hur verksamheten skulle kunna förbättras. Naturligtvis utifrån deras egna perspektiv. De var dock lite tveksamma till en början att berätta. De var nämligen rädda för att det skulle missuppfattas och få andra att tro att de på något sätt ville att SonRise verksamhet skulle upphöra.

Det som de hemlösa ville berätta om och som de flesta hade synpunkter på, det var den så kallade portningen. Det verkade som om flertalet av dem hade varit portade vid något tillfälle.

Kommunens hemlösa förstod att de kunde bli avvisade och utvisade från akutboendet om de inte skötte sig. Det accepterade de. Men det var inte det de ville prata om. Det var de portningar som innebar att de kan bli utestängda från SonRise akutboende under en längre tid. Det kan handla om en vecka eller till och med en månad. De hade svårt att förstå och acceptera hur de kunde behandlas på det sättet. En av kvinnorna blev nyligen portad för en månad, det var 3:e månaden i följd. Alla var överens om att det var orimligt.

Portning innebär i de flesta fall övernattning utomhus – med alla de faror det innebär, särskilt för kvinnor. För att inte tala om förhållandena under en årstid som denna. De berättade var de brukade övernatta i sådana lägen. Det är en annan värld, ett annat liv, än vad en pensionerad vänsterpartistisk politiker har varit med om…

Det är flera ansvariga, både på SonRise och socialförvaltningen, som i varje fall vid tidigare tillfällen förnekat att det förekommer längre portningar. Jag skulle vilja påstå, och det inte bara utifrån veckans samtal med några av kommunens hemlösa, att portning under längre tider förekommer och att det inte heller är helt ovanligt.

I Vänsterpartiet har portningen diskuterats ganska flitigt. De slutsatser vi har dragit skulle jag vilja påstå bekräftades av de hemlösa. Avstängning för misskötsel är en sak, den åtgärden måste SonRise kunna vidta. Men längre portningar kan bli förödande för de enskilda. De har sällan några skyddsnät och en portning innebär att den hemlöse får tillbringa nätterna utomhus med alla de risker det innebär. Regeln måste vara att kommunens hemlösa får en ny chans att få plats på akutboendet redan nästa dag/natt. Så fungerar det också vad jag förstår på de flesta akutboenden i landet. Det beror dels på den utsatta situation som de hemlösa befinner sig i och dels på att “humöret” kan vara “upp och ner”, det kan växla från den ena dagen till den andra.

Jag frågade de hemlösa varför de blir portade. I några fall hade de fått reda på orsaken, men i flera fall förstod de inte varför. Några berättade att de inte heller fick veta varför även om de frågade. Ibland tyckte de också att portningen var felaktig, men det var självklart utifrån deras perspektiv. Men som gammal lärare ser jag vikten av att regler är tydliga och att alla förstår dem – annars är det risk för onödiga missförstånd och konflikter.

För några veckor sedan samtalade jag med kommunens socialchef om bland annat portningarna. Jag undrade om SonRise dokumenterade portningarna – vem som portades, orsaken till portningen och längden på portningen, och rapporterade detta till socialförvaltningen. Men så var inte fallet… Det finns inga krav på det i avtalet/överenskommelsen mellan kommunen och Sonrise…

Det förvånade mig storligen… I skolans värld, redan på min egen aktiva lärartid, så skulle det skrivas incidentrapporter på minsta lilla händelse eller konflikt som uppstod i klassrummen eller korridorerna. På det senaste sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden så var det 7 sidor med inrapporterade incidenter bara för oktober månad. Det torde vara självklart att det står i överenskommelsen/avtalet att “incidentrapporter” måste skrivas och meddelas till socialförvaltningen så fort som möjligt. 

Ibland, fick jag veta, kan det hända att SonRise meddelar muntligt att någon har blivit avstängd eller portad men det var inget krav från socialförvaltningens sida. Jag inser att de hemlösa är myndiga och vuxna människor som bestämmer över sig själva och därmed också om de vill ha hjälp med t ex akutboende. Samtidigt har kommunen enligt socialtjänstlagen ett ganska långtgående ansvar för sina kommuninvånare. Jag undrar bland annat vilket ansvar kommunen har för de som blir portade. Erbjuder kommunen/socialförvaltningen t ex några alternativ för de som inte får plats eller avvisas? Tre platser är ju nu också reserverade för Trollhättans kommun…

Det borde också vara viktigt med någon form av social dokumentation – som en kvalitetssäkring av verksamheter inom socialförvaltningens omsorg. Socialförvaltningen, och socialnämnden, måste reda ut vad som gäller mellan kommunen och SonRise och hur det ska tillämpas. 

På torsdag föreslås att socialnämnden ska förlänga det nuvarande avtalet – med endast några smärre förändringar. Det tänkte jag att nästa blogginlägg ska handla om. Jag vill till sist puffa för en läsning av de kommentarer som lämnats på det förra inlägget – klicka här.

PS. Den 11 december sände P4 Väst en intervju med 32-åriga Sofia som är hemlös i Vänersborg – ”Sofia har varit hemlös i flera år: ‘Jag hade allt’”.

Anm. Fortsättning följer i inlägget ”SonRise och nytt avtal (3)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, socialnämnden, SonRise

SonRise och kommunen (1)

6 december, 2024 2 kommentarer

I ett blogginlägg för drygt en månad sedan skrev jag kort om SonRise. Det var med anledning av att kommunstyrelsen behandlade ett medborgarförslag. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) Det visade sig att det var flera som aldrig hade hört talas om SonRise. Det tänkte jag råda åtminstone en viss bot på nu. Det passar dessutom bra av ett annat skäl. SonRise har en överenskommelse, ett avtal, med socialnämnden i Vänersborg – och den överenskommelsen ska avhandlas på nämndens sammanträde nästa vecka, den 12 december. Förslaget är att kommunen ska förlänga avtalet.

Föreningen SonRise är registrerad i Vargön. Den bildades den 12 mars 2021 och är verksam inom “Humanitära insatser” enligt Svensk näringsgrensindelning. Verksamheten drivs utan vinstsyfte.

SonRise är enligt sin egen beskrivning (se SonRise hemsida):

“en kristen ideell organisation som vill vara Jesu händer och fötter. Vi vill att bara Hans vilja ska ske och att det ska vara här på jorden så som i himlen.”

Jag tror inte att namnet SonRise kommer från det terapiprogram som utvecklades av ett amerikanskt föräldrapar för att hjälpa barn med bland annat autism, utan från ett amerikanskt kyrkosamfund. Kyrkan SonRise har säten i åtminstone städerna Everett, som ligger strax norr om Seattle i nordvästra USA, och Hillsboro i Oregon, 355 km söderut från Everett. Jag ser inte att samfundet finns någon annanstans, förutom i Vargön då. Namnet SonRise verkar associera till solen som stiger upp, men skulle också kunna utläsas som “sonen uppstår”.

På SonRise hemsida använder emellertid föreningen en annan symbol – ett “S” med en enkel figur av en fisk. Fisken är en gammal kristen symbol. På Svenska kyrkans hemsida står det:

“Fisk heter ichthys på grekiska, språket som evangelierna är skrivet på. Själva namnet kan ha bidragit till fisksymbolens popularitet bland de tidiga kristna. Ichthys kan nämligen läsas som en förkortning av Iesous Christos Theou Yios Soter, vilket betyder Jesus Kristus, Guds son, frälsare. Därmed blev själva ordet ”fisk” en kort trosbekännelse.”

Socialförvaltningen i Vänersborgs kommun har ingått ett avtal om “Idéburet Offentligt Partnerskap” (IOP) med SonRise. (Läs mer om IOP på Upphandlingsmyndigheten – “Idéburet offentligt partnerskap (IOP)”.) Avtalet slöts den 3 januari 2023. Även i avtalstexten framgår SonRise kristna profil:

“människor i Vänersborg med omnejd ska växa och må bra, både fysiskt och mentalt. … Alla människor har lika värde i Guds och våra ögon.”

IOP-avtalet innebär att socialförvaltningen och SonRise ska samarbeta för att hjälpa och stödja människor i utsatta situationer. Enligt avtalet är syftet att:

“tillsammans skapa ett långsiktigt och hållbart arbete kring människor i behov av stöd genom att stärka samarbetet mellan SonRise (idéburen sektor) och Vänersborgs kommun (Offentlig sektor)”

Det betyder rent konkret att socialförvaltningen och SonRise driver ett akutboende för hemlösa på Sandelhielmsgatan i Vänersborg. Sonrise skriver på sin hemsida:

”Vi erbjuder Vänersborgs invånare som lever i hemlöshet möjlighet att sova i ett eget rum och få ett mål lagad mat. Vi har öppet 7 dagar i veckan. Du som är hemlös kommer till Sandelhielmsgatan 19 mellan kl 18:30 och senast 19:30 för att få ett rum, i mån av plats. Vi har 10 rum. Du får stanna till kl 10 dagen efter och får frukost innan du går. Det finns möjlighet att duscha och tvätta dina kläder.”

Akutboendet vänder sig alltså till hemlösa i Vänersborgs kommun och målet för verksamheten är enligt avtalet med kommunen att:

  • “Minska den akuta hemlösheten.“
  • “Erbjuda social gemenskap och ökad livskvalitet.”
  • “Ökad trygghet och hälsa för individen.”
  • “Möta fysiska behov så som mat, kläder, tvätt och övernattning.”
  • “Genom samtal kunna vägleda människor vidare och sätta upp mål.”

Målen för verksamheten ska uppfyllas genom att SonRise åtar sig att:

  • “Erbjuda akutlogi och social samvaro.”
  • “Drift och bemanning av verksamheten.”
  • “Administration.”
  • “Nattpersonal ska finnas tillgänglig, antingen volontärer eller avlönad personal.”
  • “Erbjuda respektfull och lugn övernattningsmiljö.”
  • “Redovisa könsuppdelad statistik avseende antal övernattande tertialvis till socialförvaltningen.”
  • “Upprättar verksamhetsberättelse som översändes till socialförvaltningen senast 15/1 eftervarande år.”

Så långt överenskommelsen/avtalet mellan SonRise och Vänersborgs kommun. SonRise är alltså huvudman för verksamheten och socialförvaltningen sponsrar, förutom med kunskap och rådgivning, med lokaler och pengar för en personal.

Kommunen kan naturligtvis inte helt lämna över ansvaret för sina invånare, även de hemlösa är ju invånare. Socialförvaltningen har därför insyn i verksamheten och möter dessutom regelbundet SonRise.

Socialförvaltningen beskriver i kallelsen till socialnämndens sammanträde den 21 november samarbetet så här:

“Samarbetet mellan föreningen och förvaltningen har under överenskommelsen skett i strukturerad form genom styrgrupp, där enhetschefer från fyra av förvaltningens verksamhetsinriktningar samt representant från samhällsbyggnadsförvaltningen och vid behov även från kommunstyrelseförvaltningen gällande säkerhetsfrågor möter företrädare för Sonrise, samt genom arbetsgrupp där medarbetare från respektive verksamhetsinriktning och samarbetande förvaltningar möter föreningen. Vid behov har förvaltningschef och verksamhetschefer träffat föreningen utöver styrgrupp och arbetsgrupp. Samarbetet har fungerat väl och ses som en viktig struktur att bygga vidare på.”

SonRise har till stor del tagit över en verksamhet som har fungerat extremt dåligt i kommunen under åren. Det tidigare akutboendet, härbärget på Holmängen, var helt i kommunal regi och var inte på något sätt värdigt. Det är egentligen uppseendeväckande, och närmast skandalöst, att människor i Sverige på 2000-talet erbjöds ett sådant boende. Det var helt enkelt inte värdigt.

Akutboendet på Holmängen uppmärksammades och hamnade i fokus i slutet av 2022. Det var efter att den ideella föreningen ”Räck mig din hand” (även grupp på Facebook) hade slagit larm. Larmet togs upp av TTELA som följde upp med några artiklar – “Riktar hård kritik mot härbärget på Holmängen: ‘Inte värdigt’” (7/12 2022), “Socialchefen om kritiken mot härbärget” och ”Jag sover hellre på en toalett än på härbärget” (9/12 2022). Det fortsatte med bland annat ett inslag på Västnytt, “Boende för hemlösa i Vänersborg kritiseras”. (På sidan finns en kortare film, ca 1,5 minut, som rekommenderas.) Även Sveriges Radio gjorde ett inslag, “Bra med nytt akutboende – inte ens djur får bo såhär”. 

SonRise gör en stor insats och ett värdefullt arbete som till stor del utförs av ideella krafter. Situationen för de akut hemlösa har förbättrats avsevärt. Och kommunen och de hemlösa kan äntligen andas ut… Eller?

Det finns saker som borde ändras och förbättras… Det finns fläckar även på SonRise sol.

Anm. Fortsättning följer i inlägget ”SonRise och de hemlösa (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, socialnämnden, SonRise