Arkiv
Motion V: Fritidskort till ungdomar
På onsdagens kommunfullmäktige lämnade Gunilla Cederbom (V) in en mycket angelägen och viktig motion. Motionen hade titeln ”Fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar”. Förra året beslutade kommunfullmäktige om avgiftsfria kollektivtrafikresor för +70 år. Nu har turen kommit till att se till ungdomarnas intressen och behov.
Jag återger motionen i sin helhet.
===
Fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar
I samband med den invånardialog med ungdomar i kommunen om deras fritid, som kultur- och fritidsnämnden gjorde under 2022 framkom mycket tydligt att svårigheter att använda kollektivtrafik på fritiden var ett stort hinder för deras möjligheter till en aktiv fritid. Många har inte råd att köpa Västtrafiks fritidskort som kostar 925 kr per 90-dagar. Finns fler ungdomar i familjen blir det en mycket hög kostnad för familjen. En meningsfull fritid blir därför ojämlik.
Enligt Majblommans rapport ”En meningsfull fritid är en hållplats bort” har Forskningsinstitutet RISE kartlagt vetenskapliga studier och fått bekräftat att fri kollektivtrafik för barn och unga motverkar transportfattigdom. Det främjar barns tillgång till en meningsfull fritid, ökar deras självförtroende, självständighet och trygghet. Det leder till social inkludering och mer jämlikhet bland ungdomar.
En snabb omvärldspaning visar att Uddevalla kommun erbjuder ungdomar i åk 7–9 fritidskort och Mellerud subventionerar fritidskort med 50% av kostnaden för ungdomar i åk 8 till och med 19 år.
Vänsterpartiet har som mål att all kollektivtrafik ska vara kostnadsfri för invånarna och som nästa steg efter seniorkort, vill vi se fritidskort för ungdomar, helt eller delvis subventionerat.
- Med fri kollektivtrafik kan ungdomar lättare ta sig till fritidsaktiviteter och andra viktiga platser utan att vara beroende av föräldrar eller dyra biljetter
- Genom att uppmuntra ungdomar att åka kollektivt minskas biltrafiken och därmed utsläppen av växthusgaser, vilket bidrar till en bättre miljö.
- Fri kollektivtrafik gör det möjligt för alla ungdomar, oavsett ekonomisk bakgrund, att delta i olika aktiviteter och sociala sammanhang på sin fritid.
- En meningsfull och aktiv fritid främjar barn och ungas utveckling, skolresultat och hälsa.
Vänsterpartiet föreslår därför att:
– Kommunen utreder olika alternativ avseende åldersgrupp, grad av subvention mm inklusive kostnadsanalys för att erbjuda ungdomar i Vänersborgs kommun fritidskort för kollektivtrafik
Efter KF (2): Barn, ungdomar och fritid
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Välfärdspartiet, dvs den nya maxi-alliansen, lade mot alla protester och sunt förnuft tillsammans ner demensboendet Gläntan. De dementa ska bidra till att kommunens budget inte går med underskott…
Maxi-alliansen behövde även hjälp av barn och ungdomar för att budgeten skulle gå ihop. Därför får Barn- och Ungdomsnämnden bara 54.000 kr mer än i år.
Det innebär i praktiken en nedskärning på flera miljoner. Kommunfullmäktige har ju redan fattat ett beslut om att öppna Väne Ryr. Det beräknades kosta 4,8 milj kr, vilket i nu-läget möjligtvis kan visa sig vara en för låg siffra. De ändrade skolskjutsreglerna som nämnden själv har beslutat om beräknas kosta 1,2 milj kr. Dessutom är det säkerligen så att läroböcker och undervisningsmaterial ökar i pris även nästa år. Som de brukar göra. Inköp av t ex IT-utrustning, som datorer och läsplattor, kan med all sannolikhet inte heller ske i den utsträckning som behövs. Det står faktiskt svart på vitt i Skollagen:
”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.”
Skollagen säger ”tidsenlig”, och ”ska”!
Fast det är klart, Gunnar Lidell gav väl uttryck för maxi-alliansens inställning, när han vid ett tillfälle i onsdagens fullmäktige, i en replik till Marianne Karlsson (C), sa att Skollagen inte stod över beslut fattade av kommunfullmäktige…
Hallå Gunnar Lidell! Tror du verkligen att ett beslut av fullmäktige står över svenska lagar?
54.000 kr är ett hån mot våra barn och ungdomar. Och särskilt mot de barn som redan nu vistas i alltför stora barngrupper med allt för lite personal. Och mot de elever som är i behov av extra stöd av olika slag.
Barnen och ungdomarna får istället veta av maxi-alliansen att besparingarna på dem är till för deras egen skull. De ska inte behöva uppleva att Vänersborgs kommun har stora lån, när de har blivit vuxna. Typ om 15-20 år…
Tror verkligen maxi-alliansens representanter att deras budget får barnen och ungdomarna att känna att de vuxna tycker att de är viktiga?
Eller har maxi-alliansen inte förstått vad budgetbeslutet innebär? Marie-Louise Bäckman (KD) sa:
”kanske höjer vi rankingen.”
Med 54.000 kr?
Risken är också stor att skolor ställs mot varandra, elever mot elever, föräldrar mot föräldrar. Tätorternas skolor får betala för att de små landsbygdsskolorna finns kvar, alla kommunens skolor får betala öppnandet av Väne Ryr. Betala med mindre resurser till undervisningsmaterial och färre lärare…
Joakim Sjöling (S) sa från talarstolen:
”Strukturbeslutet kostade, det visste vi. Ni tar inte ansvar för detta beslut!”
Tror Gunnar Lidell (M) att barnen och ungdomarna – och föräldrar, pedagoger och annan personal på våra förskolor, fritids och grundskolor – verkligen tänker på dem när han säger:
”Vi föredrar att ha RUR-pengarna till när vi verkligen behöver dem.”
Eller Marika Isetorps ord om de partier, som ville satsa på barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka:
”ska lura sina medborgare. … låta påskina att det finns pengar när det är tomt i kassan … ta på sig tomteskägget och dela ut pengar…”
Och så fick vi reda på av Johan Ekström (FP), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, att Arena Vänersborg årligen kostar 35 miljoner kr. 35 miljoner kronor!! Och han vet.
Gunnar Lidell (M), Johan Ekström (FP), Marie-Louise Bäckman (KD), Marika Isetorp (MP) och Morgan Larsson (VFP), varför tog ni inte 35 miljoner kronor mer från budgeten och gav till barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka – och använde RUR-pengar till arenan?
Varför prioriterar ni Arena Vänersborg framför barn och ungdomar, gamla och sjuka?
Maxi-alliansen gav egentligen inga svar under fullmäktigedebatten på varför just barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka ska bidra till en ”budget i balans”. Morgan Larsson (VFP) sa bara:
”Vi vill inte låna till driftspengar.”
Morgan Larsson låter som ett eko från de ”stora”. Gunnar Lidell (M) sa:
”Vi vill inte låna pengar till driften.”
Lena Eckerbom Wendel (M):
”Onödigt att använda RUR för drift.”
Driften av Arena Vänersborg är tydligen en annan sak… Maxi-alliansen har övertagit Socialdemokraternas och Centerpartiets syn på bandy…
Fast ska jag vara ärlig, Folkpartiets Johan Ekström gav ett svar. Ekström sa nog vad alla i maxi-alliansen verkligen tyckte och tänkte:
”Om vi hade lyssnat på invånarna hade vi inte haft en krona kvar.”
Läs gärna citatet en gång till. Kommentarer är överflödiga.
Så ni friidrottare som tränar oc
h tävlar på Frendevi, eller försöker, och ni som vill ha en konstgräsplan i Brålanda – det finns inget större hopp för er. Det var bara Lutz Rininsland (V) och jag (V), som lyfte frågan i fullmäktige. Ingen annan ansåg det vara viktigt.
Är det någon som undrar vad Kurt Karlsson och Sverigedemokraterna sa om budgeten?
”Vi tänker inte prata om pengar. Det får andra göra.”
Och så lade Karlsson och Skenhall (SD) ner sina röster, samtidigt som de hoppades att fler skulle rösta på dem i nästa val…
Varför då?
Maxi-alliansens behandling av de allra mest utsatta i kommunen är bedrövlig. Ett tungt ansvar vilar på deras axlar…
Rapport från BUN (17 okt)
Idag hade Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde. Det var ett lugnt möte utan några större skiljaktigheter. (Den största besvikelsen var väl att kaffet var slut när min V-kollega Magnus kom fram till termosen…) Det var också mycket information och genomgångar. … ändå kan jag inte låta bli att göra några reflektioner. Så klart.
Christer Glännestrand, enhetschef musik och ungdom, redovisade resultaten från 2010 års LUPP-enkät. LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som genomförs i åk 8 på grundskolan och åk 2 på gymnasiet. LUPP-enkäten speglar hur ungdomar ser på sin situation (inte nödvändigtvis hur det verkligen är). För BUN är det väl svaren från 8:orna som är intressantast.
Resultaten är överlag bättre än den förra undersökningen som gjordes 2008. Fler ungdomar tycker t ex, jämfört med tidigare, att stämningen är bra i skolan, att de möts av respekt, att skolan agerar om en elev kränks, att färre anser anser att mobbing är ett problem osv. Dessutom förekommer det mindre skolk, och fler elever upplever att det är mindre främlingsfientlighet och sexuella trakasserier jämfört med den tidigare undersökningen.
Naturligtvis kan siffrorna bli ännu bättre och det är en viktig uppgift för politiker och tjänstemän att arbeta för. Särskilt tänker jag på att många flickor, i markant högre grad än killarna, har huvudvärk och ont i magen, har svårt att somna och upplever stress etc. Det handlar om mellan 25-30% av flickorna!
Nämnden fick också höra en rapport från arbetet kring modellområde Vänersborg, om barn och ungdomars psykiska hälsa.
Min uppfattning är att sådana här projekt ofta sammanställer och konstaterar sådant som redan är känt ”på golvet”. Och i stället för att ta tag i orsakerna och försöka förebygga dem, så utreds det…
Det kanske inte är så konstigt att neddragningar i storleksordningen 35-40 miljoner på grundskolan, vilket motsvarar tror jag upp mot 120 tjänster, de senaste 3 åren, får negativa följder för den psykiska hälsan? Särskilt inte när det kan konstateras att resultaten i skolan, resultat på prov, betyg etc, är en av de starkaste riskfaktorerna för psykisk ohälsa, och även spelar en avgörande för den psykiska hälsan senare i livet.
När jag ställde en fråga kring det här, så var svaret att lärartätheten inte var det avgörande, det fanns andra faktorer, t ex relationen mellan lärare och elever etc. Och då tänker jag, menas det då att det är lärarnas fel att elever mår dåligt? Har vi dåliga lärare? Det tycks mig som att man flyttar problemen från de ekonomiska neddragningarna till lärarna som personer…
Det var också lite ekonomiuppföljning – som vanligt. Alla verksamheter i nämnden går just nu med plus, utom… Ja, just det. Så klart. Arena Vänersborg. Vår gökunge. Den går med 5,8 miljoner i minus. Då ska vi komma ihåg att den redan har fått en massa pengar… Arenan kommer att kosta skattebetalarna minst 25 miljoner i år. Arena-Fritid går för övrigt med ytterligare 2,4 milj i underskott. Även Musik och ungdom gör ett minus, dock betydligt mindre.
Jag frågade också nämnden om TTELA-artikeln, med rubriken ”Från hemlagat till halvfabrikat” för några veckor sedan (se här). Där stod det:
”Sex årsarbeten riskerar att försvinna när Vänersborgs kommun vill organisera
om förskoleköken.”
Svaret var att förvaltningen ser över kostnaderna på förskolan. Det har visat sig att Vänersborg har större bemanning i förskoleköken än våra grannkommuner. Verksamheten i köken ska därför effektiviseras, t ex genom att köpa färdigskalad potatis, färdigstyckat kött etc, så att pengarna kan användas till förskolelärare i stället.
Kommunal, som organiserar denna personal, har förklarat sig oenig med arbetsgivaren. Kommunal ser en fara i ökat ensamarbete, att det blir svårare att rekrytera personal, att det går emot kommunens policy att personal ska ha heltidstjänster, svårigheter att hantera specialkost (allergier, vegetarisk mat etc) med mindre personal etc.
Själv anser jag att det är fel att ställa personal mot personal. Om det behövs fler förskolelärare, vilket jag är helt övertygad om att det behövs, så tycker jag att nämnden, på ett tydligt och konkret sätt, ska beskriva konsekvenserna av den alldeles för dåliga tilldelningen av pengar – och begära mer pengar. För övrigt tror jag att måltidspersonalens pedagogiska roll på förskolorna underskattas.
Till sist lämnades en skrivelse in om fotbollsplanen i Holstorp, Västra Tunhem. Det ställdes ett antal frågor i skrivelsen. Bland annat frågas det varför målen har tagits bort från fotbollsplanen, i stället för att lagas eller ersättas, varför planen klipps så sällan etc.
Det unika med skrivelsen var att den hade undertecknats av Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet – tillsammans!
Inget sommarlov för arenans kostnader
I söndagens GP fanns det ett ledarstick om Färgelanda och hur kommunens ekonomi misskötts. Det är framför allt Björnhuset som har kostat Färgelanda kommun en massa pengar. Björnhuset är Färgelandas motsvarighet till Arena Vänersborg. Arena Vänersborg var dock ännu dyrare än Björnhuset. Arenan har hittills kostat 300 miljoner kronor…
I Färgelanda, i Vänersborg. Omdömeslösa och inkompetenta kommunala beslutsfattare fattar huvudlösa beslut som leder till förödande konsekvenser. Sedan går de fria. (Uppsåtet var ju gott…) Ja, i vissa fall har ju några beslutsfattare till och med fått bättre betalda jobb än tidigare. I varje fall i Vänersborg.
Hade kommunerna varit privata företag hade de hotats av konkurs.
I ledaren i GP står det:
”Pengarna är borta och ekonomin skjuten i sank. Nu krävs besparingar som bland annat kommer att gå ut över skola och omsorg.”
I Färgelanda, precis som i Vänersborg, lär det alltså bli barnen och ungdomarna i förskolor och skolor som får betala skandalen med färre pedagoger och andra vuxna, och större grupper. I Vänersborg har Barn- och Ungdomsnämnden sparat 40 miljoner kronor på personal under tre år.
MED VILKEN RÄTT DRAR MAN NER FÖR BARN OCH UNGDOMAR??
Med vilken rätt vältrar man över kostnaderna för de horribla besluten på barnen och ungdomarna?
Vänersborgs barn och ungdomar får sämre förutsättningar i livet för att de råkar bo i Vänersborg. Vänersborgs barn och ungdomar hade tjänat på om skolan hade förstatligats…
Arena Vänersborg kostar i nu-läget som bekant över 30 miljoner kronor per år, i drift och kapitaltjänst. Och då är ändå inte arenan färdigbyggd… Och delar av den, som betraktas som färdigbyggda, behöver byggas om, t ex tak, väggar och delar av golv…
Arena Vänersborg kostar vänersborgarna mer än 80 000 kr per dag!
Hade arenan varit uthyrd varenda dag, vardag som helgdag, året runt, hade den ändå inte ”gått runt”. (Det kostar max 40 000 kr att hyra arenan per dag, men då finns det förhandlingsutrymme…) Vad jag vet har inte arenan varit uthyrd en enda dag i sommar. Visst användes arenan till Let’s move, men kommunen tog ingen hyra för detta arrangemang. Arenan skulle ju ändå stå tom…
I sommar (från grundskolans skolavslutning till höststarten) kostar arenan kommunen drygt 5 miljoner kronor.
Kanske borde hela Vänersborgs kommun förstatligas?
Budget 2012: Skolan måste få mer pengar! (3)
Jag har sagt det förut och jag säger det igen:
Nedskärningarna de senaste åren i skolorna i Vänersborg är katastrofala. De har fått förödande konsekvenser för eleverna i kommunen. Alla siffror och mått för kunskapsutveckling, t ex andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde osv, sjunker dramatiskt!
Det är inte bara eleverna som är förlorare, det är inte bara deras föräldrar som är förlorare, det är inte bara Vänersborg som är förlorare, det är kommuner som Vänersborg som gör att hela Sverige är förlorare.
Det pågår sedan en tid tillbaka en debatt i Sverige om de katastrofala resultaten för svensk skola. Allt fler röster hörs för att återförstatliga skolan. De ser att skolans enda räddning, det är att staten tar tillbaka huvudmannaskapet. Varför det? Jo, för att kommunerna ser skolan som en verksamhet, som vilken annan som helst. En verksamhet som lämpar sig bra att dra ner på, om det behövs pengar till ”viktigare” saker, som t ex arenor, fastighetsaffärer, fler avlönade och arvoderade politiker, musikarrangemang osv.
Vänersborg är en sådan kommun!
Vill vi att Vänersborg ska vara en kommun som kan användas i debatten om återförstatligande? Vill vi att man i en debatt om huvudmannaskapet ska kunna peka på Vänersborg och säga, se där – en kommun som skurit ner sina personalkostnader med 40 milj de senaste 3 åren? Se där en kommun, där kunskapsutvecklingen bland eleverna sjunker dramatiskt?
Vill vi det? Tydligen. I de borgerliga och socialdemokratiska budgetförslagen så skjuter man till 3 ynka miljoner. Man står inte ens för de 8 milj kr som nämnden själv begärde.
De här 3 miljonerna räcker nog inte ens till att köpa in ”böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjuda näringsriktiga skolmåltider” som det står i den nya Skollagen, och som träder i kraft i månadsskiftet…
Oavsett ett eventuellt framtida återförstatligande, just nu är kommunerna huvudmän för skolan. Vänersborgs kommun har faktiskt uppdraget för skolan redan nu. Kommunen har ansvaret för att skolans mål, som de har fastställts av riksdag och regering, genomförs!
Vänersborgs kommun måste ta sitt ansvar. Vi måste ta vårt ansvar för eleverna.
Vi kan inte acceptera att, och jag citerar från bokslutet för 2010:
”I Vänersborg var 88 procent behöriga till gymnasiet.”
”Andel elever som hade godkänt i alla ämnen låg på 73 procent, en stor försämring både jämfört med föregående år och med riket.”
”Av elever med utländsk bakgrund var det 57 procent som fick godkänt i alla ämnen…”
”I jämförelse med föregående läsår har resultaten försämrats.”
Det här är oacceptabelt! Det här måste vi ta tag i. Vi sviker Vänersborgs barn och ungdomar annars.
Det behövs mer resurser till elever i behov av särskilt socialt stöd. Undersökningar i kommunen visar att alltför många elever i Vänersborg mår dåligt, har ångest, har dålig självbild mm. Det behövs betydligt fler kuratorer, studie- och yrkesvägledare, fritidsledare, fritidspedagoger och andra vuxna i skolan som har tid med dessa barn.
Det behövs mer resurser till elever i behov av särskilt pedagogiskt stöd. Antalet elever som är i behov av särskilt stöd ökar ständigt. Många av dessa har oerhört svårt att uppnå målen för grundskolan. Det är inte heller en homogen grupp vi pratar om. De här eleverna har väldigt olika behov. Det finns behov av ett flertal speciallärare och resurspedagoger. Ju tidigare dessa elever får stöd ju bättre kommer de att kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Det behövs mer resurser till att öka lärartätheten i grundskolan. En alltför stor andel av eleverna i Vänersborg går ur grundskolan med ofullständiga betyg. Det måste göras en insats, att inte bara diagnosticera problemen, utan att vidta åtgärder att komma tillrätta med dem. Varje elev behöver mer lärartid. Mindre undervisningsgrupper och klasser skapar bättre förutsättningar för kunskapsutveckling. Lärartätheten inom grundskolan i Vänersborg har minskat från 8,2 lärare per 100 elever år 2008, till 7,8 år 2009 och till 7,2 lärare per 100 elever år 2010. Det är betydligt lägre än genomsnittet i riket.
Det är som Skolverket skriver i en av slutsatserna till PISA-undersökningen, det är särskilt elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån som är förlorarna. Det är de som är förlorare när lärartätheten sjunker och klasstorlekarna ökar och när antalet speciallärare, elevassistenter, SYV-funktionärer minskar i antal.
Gör vi inget, så kommer resultaten att sjunka ännu mer. I Delårsrapporten står det:
”Med de förändrade behörighetskraven från och med vårterminen 2011 är det sannolikt att andelen behöriga till gymnasiet sjunker.”
För att komma tillbaka till den nivå som rådde 2008, vilket inte på något sätt var ett speciellt bra år, måste skolan tillföras hissnande 40 miljoner kronor. 40 milj kr!
Skolan behöver mer pengar!
Vänsterpartiet krävde 20 miljoner kr mer när budgeten för 2012 behandlades i Barn- och Ungdomsnämnden. Vänsterpartiets förslag blev nedröstat. Då röstade vi på Centerns förslag på 8 miljoner kr mer. Det gjorde sossarna också. (M, FP och KD lade ett förslag om NOLL kronor mer!) Centerns förslag vann. 8 miljoner kr är bättre än noll. (Vill du veta mer om vad som hände i BUN, så klicka här!)
Nu är M, FP och KD, och S (!) samt C (!!), överens om ett budgetförslag på 3 miljoner! (Du läste rätt, centern stöder inte ens sitt eget förslag i nämnden!) Vänsterpartiet fortsätter att stödja BUN:s begäran på 8 miljoner kr mer. Det bör de andra partierna också göra. Det är för lite. Men det är mer än noll. Eller 3.
En dyster läsning (om verksamhetsberättelsen för 2010)
För bara en vecka sedan skrev jag här i bloggen:
”Under 2008 och 2009 minskade elevpengen i Vänersborg med 2 568 kr per elev för elever i F-5 och med 2 753 kr per elev för elever i 6-9. Antalet utbetalda löner minskade under samma period för nämnden från 1459 till 1230, dvs en minskning med 223 personer. Personaltätheten inom grundskolan sjönk från 8,07 till 6,62 per 100 elever, inom skolbarnsomsorgen ökade antalet barn per årsarbetare från 14,62 till 20,96 (förändringen från vårterminen 2009 till vårterminen 2010). Inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.”
Hemska siffror.
Nu har jag har läst ”Bokslut 2010. Lång verksamhetsberättelse.” För Barn- och Ungdomsnämnden/Barn- och Ungdomsutskottet.
Det är en dyster läsning.
Så här börjar verksamhetsberättelsen för 2010:
”Barn- och ungdomsutskottet redovisar ett underskott om 6,9 Mkr, vilket är 5,3 Mkr bättre än delårsprognosen. … Grundskolan och fritidshemmen har sänkt sina kostnader med 7 %. Personalneddragningar har gjorts vilket resulterat i att personalkostnaderna minskat med 20 Mkr motsvarande ca 5 %.”
Personalkostnader under 2010 minskade med 20 miljoner kronor…
”Den 1 november 2010 hade barn- o ungdom/kulturnämnden 997 personer tillsvidareanställda. Det är en minskning med 49 personer sedan 2009.”
Jag läser vidare i verksamhetsberättelsen om förskolor:
”Trots att antalet barn inom förskolan ökar med ca 3 % är nettokostnaden per kommunal förskoleplats lägre. Detta beror på att förskolorna tagit emot fler barn utan att utöka personalen. Personalkostnaden per barn har minskat med 3 %.”
Med tanke på det så är det väl inte konstigt att:
”… många föräldrar känner en oro över stora barngrupper och minskad personaltäthet.”
Det är en dyster läsning.
När det gäller skolbarnsomsorgen så har:
”stora personalneddragningar … lett till att nettokostnaden per barn minskat med drygt 20 %.”
Det är en dyster läsning.
Under ”Målavstämning” för grundskolan står det:
”I Vänersborg var 88 procent behöriga till gymnasiet.”
”Andel elever som hade godkänt i alla ämnen låg på 73 procent, en stor försämring både jämfört med föregående år och med riket.”
”Av elever med utländsk bakgrund var det 57 procent som fick godkänt i alla ämnen…”
”I jämförelse med föregående läsår har resultaten försämrats.”
”De senaste årens satsningar på kärnämnena har inte lett till ökad måluppfyllelse i övriga ämnen eller att eleverna, i genomsnitt, fått högre betyg.”
Det är en dyster läsning.
Framtiden då? Ser den ljusare ut? Eller åtminstone – vad behöver göras för att den ska bli ljusare? Behövs det mer resurser? Jag citerar ur avsnittet Framtidsutsikter:
”Beslut förväntas … om förändrad struktur med färre, större och mer strategiskt belägna enheter som leder till en bra organisation, god personaltäthet och hög servicegrad.”
Med andra ord. Lägger nämnden ner skolor så leder det till god personaltäthet (och hög servicegrad!). Det behövs inga mer pengar till barnen och ungdomarna. Lägg ner skolor. Stoppa in eleverna i de befintliga klasserna. Då ökar personaltätheten! Eller?
Jag läser vidare.
”För att given budgetram ska hållas är fortsatt fokus på ett effektivt resursutnyttjande präglat av nytänkande och flexibilitet mycket viktigt.”
Alltså. Är man nytänkande och flexibel behövs inte mer pengar. Det bör väl rimligen också betyda att är man ännu mer nytänkande och flexibel kan nämnden spara ännu mer pengar och plocka bort ännu fler tjänster?
”En fortsatt analys av skolornas resultat och långsiktiga utvecklingsinsatser är nödvändig för att öka måluppfyllelsen.”
Jag vet inte om det är menat att vara cyniskt. Jag tror inte det, men det nästan känns så. Det krävs inte fler pedagoger på förskolan eller grundskolan, det krävs – fortsatt analys.
Det känns provocerande. Inte bara mot kommunens alla pedagoger. Det känns cyniskt och provocerande gentemot alla barn och ungdomar – och föräldrar!
Ju flexiblare och mer nytänkande pedagogerna är desto färre behövs. Är pedagogerna riktigt flexibla och nytänkande kanske de till och med kan avskaffa sig själva?! Det gäller dock bara pedagoger. När det gäller arenans marknads- och driftavdelning, gäller inte detta. För att förvaltningen ska kunna genomföra större publika evenemang krävs:
”En ny organisation med samlad kompetens för marknadsföring och genomförande av evenemang. … Beroende på uppdrag fodras ytterligare investeringar och mer personal inom både administration och drift.”
Det är skillnad på folk och folk eller verksamhet och verksamhet.
Verksamhetsberättelsen för 2010 är en dyster läsning. På måndag ska den godkännas av Barn- och Ungdomsnämnden.
Jag undrar hur vissa vänsterpartister röstar?
BUN:s "framtidsvyer"
Borta bra men hemma bäst.
Måndagen och tisdagen har jag ägnat åt måldiskussioner med Barn- och ungdomsnämnden. Hela den nya nämnden (nästan) var samlad på Gullmarsstrand (Fiskebäckskil). Vi diskuterade målen med Vänersborgs förskolor och skolor mm för de närmaste fyra åren, dvs till nästa val.
Det serverades kreativ LCHF-mat… Det tycker jag är imponerande. Maten var mycket god – med traditionell bacon och ägg till frukost som höjdpunkt.
Nämndens målarbete leddes av Jan-Olof ”Jolo” Olsson, en känd gammal Vänersborgsprofil. Förutom att han ”vickade” som förvaltningschef för några år sedan har han varit både lärare och skolledare i Vänersborg i många år. Ändå är han nog mest känd som måltjuv i Lärarnas korplag som vann 7-mannacupen i fotboll i början på 1980-talet. (Lärarna besegrade för övrigt Kommunal i finalen.)
Samtliga nämnddeltagare uttryckte höga ambitioner inför mandatperiodens skolpolitik. Planerna, målen och visionerna var stora.
Under dagarna hördes det kommentarer som dessa:
”Barn och ungdomar är det viktigaste vi har.”
”Vi måste minska barngrupperna på förskolan.”
”Det är viktigt öka måluppfyllelsen i skolan.”
”Man måste återanställa speciallärarna i skolan.”
”Ökat fokus på barn i behov av särskilt stöd.”
”Fler måste bli behöriga till gymnasiet.”
”Skolan måste få kosta.”
”Vi måste öka personaltätheten i grundskolan.”
Alla citaten kommer från politiker i andra partier än Vänsterpartiet. Vem som har sagt vad återkommer jag kanske till i vårens budgetdebatt… 
Samstämmigheten kring vägen till en bättre förskola och grundskola var också stor.
De flesta, kanske till och med alla (ingen uttryckte i varje fall någon annorlunda åsikt), ansåg att det måste skapas utrymme för rektorernas pedagogiska uppdrag och ledarskap, dvs rektorerna ska få fokusera på Skollagens och Läroplanens uppdrag och mål.
Utvecklingen i Nossebro (Essunga kommun) tjänade stundtals lite som ett föredöme. Nossebro gick ju från att vara en av de sämsta skolkommunerna i Sverige till att väldigt snabbt bli en av de bästa. Vad som förändrats var enligt en person från Högskolan i Borås:
”Den viktigaste faktorn … att man ser till att en rektor, en grundskolechef i det här fallet, får mandat ifrån ledningen, legitimitet i organisationen för att arbeta med pedagogiska frågor som huvudfråga. Det är det som är det väsentliga. Man kan inte belasta rektorer med allt ifrån budget, fastighetsskötsel och personalfrågor samtidigt som man ska bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Och det har man lyckats enormt bra med i Essunga. Och det vill jag påstå är kanske det viktigaste. Det man har gjort är inte revolutionerande i sitt innehåll. Det som är revolutionerande, det är att man på så kort tid vänt en dålig trend till en positiv.”
Vidare var nämnden överens om att förvaltningen måste återrapportera/återkoppla till politiken på ett annat och bättre sätt. Dessutom borde politiken hela tiden få välarbetade och kompletta beslutsunderlag med beskrivningar av alternativ och konsekvenser.
Och till sist. Samtliga uttryckte att det är viktigt med mer resurser till förskola och skola…
Som sammanfattning av dagarna kan man lugnt säga att det var svårt att se att deltagarna representerade olika partier. Det var också allas åsikt i den slutliga utvärderingsrundan. Samtliga uttryckte sin tillfredsställelse med att alla drog åt samma håll.
I juni ska kommunfullmäktige besluta om budgeten för 2012.
Arbetet kring budgetramarna har redan börjat. I början av mars diskuterade kommunstyrelsen ramsättningen för 2012. Alla partier var i praktiken överens. Utom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är sällan överens.
Vänsterpartiet föreslog att tilldela förskolan och grundskolan ytterligare 18 milj kronor. (För att se hela förslaget se ”Är politik som bandy?”)
Det är en annorlunda politik – det är inte bara ord. Det är handling.
Alla partier röstade ner Vänsterpartiets förslag. Som vanligt. (För att vara fullständigt korrekt, inte Välfärdspartiet och Sverigedemokraterna eftersom de inte har några ordinarie representanter i kommunstyrelsen.)
Det var 2 mars, BUN:s måldiskussion var 15-16 mars. Har de andra partierna ändrat sig? Har de insett att för- och grundskolan behöver mer resurser?
Kan vi hoppas att de oerhörda nedskärningarna på våra barn och ungdomar de senaste åren äntligen har lett till att de andra partierna inser att smärtgränsen har passerats och att förskola och grundskola behöver mer pengar?
Det är nog bara en från underjorden som vet.
PS. När jag ser Gunnar Lidells självporträtt (publicerad på Radio Västs hemsida, klicka här) så är det inte bara den röda kepsen som slår mig utan framför allt att han saknar öra/öron. Är det måhända någon typ av ”Freudian Slip” – nu när man blivit den som bestämmer… 
PPS. Igår sa jag vid ett tillfälle, halvt på skoj, halvt på allvar, att jag var den ende i kommunfullmäktige som stod för utbildningsminister Björklunds åsikter. Idag läser jag en debattartikel som han och min fackordförande Fjelkner skrivit tillsammans i Svenska Dagbladet igår. Den är läsvärd. (Klicka här för att läsa debattartikeln.)
Vänersborg – årets ungdomskommun?
I en skrivelse till kommunstyrelsen skriver Barn- och ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M):
”Emellertid har frågeställning uppkommit inom barn- och ungdomsförvaltningen om att eventuellt ansöka om utmärkelsen Årets ungdomskommun 2012.”
Känns det inte lite löjligt att ansöka om utmärkelsen som årets ungdomskommun?
Jag tänker på de neddragningar som skett inom skola och barnomsorg, den uteblivna satsningen på Ungdomslyftet och uppföljningsansvaret.
Är det inte lite av ett hån mot våra ungdomar att söka utmärkelsen?
Årets ungdomskommun 2012?
Under 2008 och 2009 minskade elevpengen i Vänersborg med 2 568 kr per elev för elever i F-5 och med 2 753 kr per elev för elever i 6-9. Antalet utbetalda löner minskade under samma period för nämnden från 1459 till 1230, dvs en minskning med 223 personer. Personaltätheten inom grundskolan sjönk från 8,07 till 6,62 per 100 elever, inom skolbarnsomsorgen ökade antalet barn per årsarbetare från 14,62 till 20,96 (förändringen från vårterminen 2009 till vårterminen 2010). Inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.
Samtidigt behövs det mer resurser till elever i behov av särskilt socialt stöd. Det behövs också mer resurser till elever i behov av särskilt pedagogiskt stöd. Bland annat.
Enligt tjänstemän inom förvaltningen behövdes det 20 miljoner kr bara för att uppnå 2008 års nivå. Det sades förra året.
Under 2010 fortsatte istället nedskärningarna inom Barn- och ungdomsnämnden. Även 2011 lär bli ett tufft år.
Jag hoppas att Vänersborg om några år kan söka, och få, utmärkelsen som årets ungdomskommun. Men då tycker jag att Vänersborg ska börja med att följa Vänsterpartiets förslag till ramsättning för 2012 års budget, dvs låta gymnasiet slippa att spara 4 milj kr och att tilldela förskolan och grundskolan ytterligare 18 milj kronor…
Huvudman: Vänersborgs kommun
Huvudman för förskolan och skolan är kommunen.
Den nya Skollagen som träder i kraft 1 juli ägnar ett särskilt kapitel åt huvudmannens uppgifter. Det är ett viktigt kapitel. Skolan har ju sitt uppdrag från riksdag och regering samtidigt som kommunen står för allt det ekonomiska, organisatoriska etc. Inte nog med det, all personal inklusive rektorer anställs av huvudmannen.
Det här förhållandet leder till en slags dragkamp om vem som egentligen bestämmer över skolan.
Kapitel 2 i den nya Skollagen reglerar huvudmannens ansvar för skolan.
Det mesta i kapitlet är en ganska tråkig läsning. En stor del handlar om vilka som får anställas i skolan, vilka behörighetskrav som ska ställas på rektorer och lärare osv.
Några intressanta ”detaljer” finns det dock även om detta. När det gäller undervisning säger Skollagen att huvudmannen ska använda lärare och förskolelärare som har en adekvat utbildning, dvs en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. Det krävs någon typ av (adekvat) examen.
Som rektor eller förskolechef (rektor på förskolan ska i fortsättningen inte kallas för rektor) får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Här tycks det finnas ett visst ”friutrymme”. Hur avgör huvudmannen vem som har pedagogisk insikt? Huvudmannen har ju sällan något pedagogiskt intresse. Huvudmannens största intresse brukar vara om skolan håller budget eller inte. (Såvida inte skolans resultat slås upp i massmedia.) En bra rektor kan således i kommunens ögon vara en rektor som håller budget. När en rektor eller förskolechef ska anställas kan nog andra faktorer än pedagogisk insikt bli aktuella.
Skollagen slår fast att det ska finnas en elevhälsa. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Samma sak med Studie- och yrkesvägledare. I Skollagen står att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.
”Ska finnas tillgång till” är naturligtvis ett luddigt begrepp. Syftet från lagstiftarens sida är nog ganska klart, men i praktiken är risken stor att huvudmannen i t ex besparingstider ofta drar ner på sådant här.
Huvudmannen ska vidare se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Lagen säger ”ges möjligheter till”, dvs i meningen tid och pengar. Skollagen förutsätter säkerligen också att den här kompetensutvecklingen är av god kvalitet. Det händer att huvudmannen prioriterar kompetensutveckling från andra premisser än styrdokumenten, t ex förordar kurser i arbetslagsutveckling.
I Vänersborg är mycket liten tid avsatt för utbildning, kompetensutveckling, i den nya Läroplanen. Huvudmannen utgår dessutom från att pedagogerna kan utbilda sig själva. Huvudmannen skickar några pedagoger på en endagskurs så att de kan kompetensutveckla resten av personalen på någon K-dag…
Huvudmannen har också en del ”fysiska” uppgifter. Det ska finnas lokaler och utrustning. Ganska självklart kan tyckas, men samtidigt säger Skollagen att utrustning ”som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas”. Dessutom ska det finnas ”lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”. Finns det datorer på alla skolor i Vänersborg så att det räcker till – för att ta ett exempel?
Det ska också finnas tillgång till bibliotek samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider (utan kostnad).
Andra viktiga uppgifter huvudmannen är att se till att det inte förekommer kränkande behandling. Ett kapitel ägnas åt detta.
Slutsats.
Huvudmannens, dvs kommunens, uppgift är att se till att rektorn och pedagogerna kan sköta sina jobb, dvs sina uppdrag givet från riksdag och regering. Huvudmannens uppgift är att se till att på alla sätt ge de nödvändiga verktygen för detta jobb.
Det framgår tydligt av Skollagen (och Läroplanerna) att det är rektorn och förskolechefen som är ansvariga för all pedagogisk verksamhet i skolan och förskolan.
Det står däremot inget i Skollagen eller Läroplanerna att rektorn och förskolechefen är ansvariga för t ex budget, fastighetsskötsel och personalfrågor.
I Vänersborg, och många andra kommuner, har sådana uppgifter, som budget, fastighetsskötsel och personalfrågor, pålagts rektorn och förskolechefen av den kommunala huvudmannen.
Nu är ju rektorn och förskolechefen anställda av kommunen. Eftersom det är huvudmannen som då också står för t ex rektorns löneutveckling så kan många rektorer komma i svåra valsituationer.
Detta är mitt fjärde inlägg om skolan. Det första handlade om Pisaundersökningen, det andra om rektorns statliga uppdrag och det tredje om rektorn i Vänersborg.
Rapport från BUN 2: Det är något som inte stämmer…
Vid det förra nämndsammanträdet togs kommunens yttrande över James Buccis (V) JO-anmälan upp. Vänsterpartiet reserverade sig (det kan du läsa här).
I kommunens svar till JO fanns en mycket underlig passus.
”Centrala registreringsfunktionen har, då någon efterfrågat handlingar som kunde finnas på Arena-Fritid, hänvisat till Arena-Fritids ankomstdiarium. Förfarandet har varit sanktionerat av den centrala myndigheten och har pågått under lång tid.”
Jag hade till dagens sammanträde lämnat in en skriftlig fråga om detta, om Arena-Fritids ankomstdiarium. Jag frågade:
”Då jag efter många år i Barn- och ungdomsnämnden aldrig har hört talas om detta diarium och inte heller blivit hänvisad dit då jag efterfrågat handlingar undrar jag:
När blev detta diarium sanktionerat och av vem?
Jag ber också att få veta i vilket protokoll jag kan se detta beslut.”
Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) sa att jag får svaret vid ett senare sammanträde. Då undrade jag varför. Jag ville ju bara ha ett datum när beslutet om detta diarium togs.
”Det finns inget sådant beslut” sa Lena.
Va’? Kommunen skriver ju att diariet ”varit sanktionerat av den centrala myndigheten”. Stämmer inte detta? Är det någon som försöker…
Lena fortsatte:
”Å andra sidan finns inga andra beslut om diarier heller.”
Kerstin Andersson (FP) brukar säga att jag är ute och cyklar. Nu tror jag att ordföranden är det.
Jag vet inte varför Lena intog försvarsställning (som jag uppfattade det). Hon behöver ju inte försvara något, hon har ju inte bestämt något om detta. Fast det är klart, meningen ovan, ”varit sanktionerat…”, har hon ju skrivit under på… Har Lena blivit lurad?
Nu får Lena se till att få upp cykeln på vägen igen.
Vi får se hur svaret lyder nästa sammanträde. Lite spännande blir det.
(Detta är den andra rapporten från dagens BUN-sammanträde. Den första hittar du här.)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer