Picadeli, Carlsson och skolmaten

23 november, 2023 Lämna en kommentar

“Bo Carlsson erkänner också att han är dåligt påläst i hur matsedeln ser ut och pekar på att det är kostenheten som väljer ut vilken mat som ska serveras ute i skolorna.”

I en annons i TTELA citerar Picadeli ur en tidigare artikel i TTELA (se “Politikerns svar efter kritiken om skollunchen i Vänersborg”). I artikeln citerar TTELA i sin tur barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C):

“Vi är inga matexperter för fem öre.”

Picadeli menar i annonsen att Bo Carlssons (C) uttalande inte direkt skapar något förtroende:

“hur stora är egentligen era kunskapsluckor?”

Frågan ställs inte bara till ordförande Carlsson utan till alla politiker som ansvarar för skolfrågor i Vänersborgs kommun. Och på sätt och vis är det egentligen inte bara politiker i barn- och utbildningsnämnden det gäller, utan även samtliga ledamöter i kommunfullmäktige… Det är ju de som bestämmer hur mycket pengar som förskola och skola ska få varje år.

Picadeli vill råda bot på politikernas okunskap. Därför bjuder Picadeli in alla skolpolitiker till en föreläsning i ämnet näringslära. Nu på fredag, den 24 november kl 13.00-14.00 på Folkets hus, föreläser Linda Bakkman. Hon är enligt annonsen en av landets mest framstående näringsexperter. Bakkman ska förklara för oss politiker:

“hur allt hänger ihop, hur näringsintag och matvanor påverkar barns prestationer, fysisk och mental utveckling och hälsa, både som barn och framtida vuxna.”

Föreläsningen är gratis. Vi får se hur många som hörsammar inbjudan.

PS. Annonsen var “först publicerad” i TTELA.

Anm. TTELA publicerade kl 16.00 en artikel om annonsen. (Se ”Bo Carlsson (C) om Picadelis annonskupp: ”Spark på pungen””.) Carlsson är inte glad för annonsen och säger till TTELA:

”Jag tycker att det är en spark på pungen.”

Och Carlsson fortsätter:

”Jag vet inte vad jag ska säga om annonsen. Någon vill sälja någonting och använda mig som någon inkompetent varelse på det här området, och det stämmer ju, men vi har hjälp av andra som kan det här.”

TTELA intervjuar också Daniel Billfeldt, Sverigechef på Picadeli. Billfeldt säger till TTELA:

”Vi förstår att detta är en komplex fråga och att kommunens budget är begränsad. Men okunskap får inte hindra satsningar på folkhälsan.”

TTELA meddelar slutligen att Bo Carlsson ska gå på föreläsningen.

Kategorier:Carlsson Bo, mat, Picadeli

TTELA och Sund Sampo

22 november, 2023 6 kommentarer

Det är viktigt att ange källor. Det lär sig elever tidigt i skolan.

I skolan skriver eleverna olika typer av egna arbeten. Det kan t ex vara rapporter och uppsatser. De ska lära sig att tala om var de har hittat sina uppgifter. Det är oerhört viktigt. Läraren ska ha möjlighet att kontrollera informationens trovärdighet och försäkra sig om att texten inte är kopierad. Det är också en etisk fråga. Den som har skrivit något och t ex hittat uppgifter ska få cred för detta, dvs erkännande och uppskattning. Äras den som äras bör, typ.

Tidningar och annan media brukar nu för tiden skriva, eller säga, att artikeln, uppgiften etc var “först publicerad…” när de publicerar nyheter från andra källor. Det skrev t ex Sundsvalls Tidning när de i måndags skrev om Sund Sampos bravader i Vargön och Vänersborg (se Sundsvalls Tidning “Miljardsatsningen pausad – chefen dömd för ekobrott”, låst artikel):

“Nyheten var först publicerad i TTELA.”

TTELA håller med typ. Det var i TTELA som Sund Sampo först ”avslöjades”. Karl af Geijerstam skrev t ex i sin ledare den 16 november (se “Bubblan som sprack i Vargön”):

“Hur kunde Vänersborgs kommun inleda ett samarbete med personerna bakom företaget Sund Sampo? Det frågar man sig efter att TTELA granskat Leif Engelthon och Eva Forsberg.”

Det råder inget som helst tvivel, TTELA:s journalister gjorde ett bra “gräv” och publicerade flera avslöjanden och intervjuer. Å andra sidan är vi många vänersborgare som också kommer ihåg var vi först läste om Sund Sampo och den fantastiska nyheten om miljardinvesteringen i Vargön. Det var i samma TTELA. Det var ingen hejd på hur TTELA trissade upp och höjde Sund Sampo till skyarna. 

Måndagen den 6 november publicerade TTELA artikeln “Större företagsetablering på gång i Vargön”. TTELA berättade att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) hade fattat ett ordförandebeslut. Det skrev inte TTELA men beslutet den 2 november hade följande lydelse:

“Samhällsbyggnadsnämndens ordförande fattar beslut att förvaltningen ska fortsätta arbeta med det inkomna direktanbudet och verka för att ett markanvisningsavtal ska upprättas och tas till kommunstyrelsen för beslut.”

Jag vet inte om det hade inkommit något direktanbud…

Onsdagen den 8 november publicerades “Företagsetableringen i Vargön större än tidigare känt” på TTELA:s hemsida. TTELA skruvade upp förväntningarna… Dagen efter, torsdagen den 9 november , kom TTELA:s stora avslöjande – “Sund Sampo: Satsningen i Vargön en av de största i världen”.

Den sistnämnda artikeln var oerhört upphaussad av TTELA. Det fanns inte tillstymmelse till tvivel, tveksamheter eller kritik. Allt som meddelades av Sund Sampo och dess talesperson Leif Engelthon svaldes med hull och hår.

TTELA:s artikel fick flera vänersborgare att höja på ögonbrynen, och Googles sökfunktion gick varm. Det söktes på “Sund Sampo”, “Leif Engelthon” och “Eva Forsberg”. De flesta, alla?, upptäckte mycket snart stora tveksamheter kring företaget och dess två ägare… 

TTELA hade tydligen inte googlat innan de skrev artiklarna. Det hade uppenbarligen inte heller Vänersborgs kommun gjort.

Jag var en av “googlarna”. Redan på torsdag kväll, den 9 november, skrev jag till kommunen och berättade om mina misstankar kring företaget. Det var inget konstigt, alla som googlade hittade antagligen tämligen snabbt information som gjorde dem misstänksamma. 

Det första blogginlägget i ämnet publicerade jag på söndagen den 12 november, “Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”. Där vädrade jag mina tvivel men det var inte förrän dagen efter, måndagen den 13 november, som jag började redovisa resultaten av sökningarna – “Sund Sampo?? (2)”.

Gensvaret på bloggarna var stort. Det var många “klickar” på bloggen och flera hörde av sig med tips. Det visade sig alltså att det var flera som hade reagerat på tidningsartikeln. TTELA läste blogginläggen under hela dagen, flera gånger. Det är något jag kan se.

Tisdagen den 14 november, mitt på dagen, publicerade jag min tredje blogg, “Sund Sampo, Tjeckien (3)”. Jag hade hittat mer om Sund Sampo på nätet…

TTELA hade inte publicerat något om Sund Sampo efter artikeln torsdagen den 9 november. (I papperstidningen publicerades artikeln dagen efter.) På eftermiddagen den 14 november, strax efter mitt 3:e blogginlägg och 5:e dagen efter den senaste artikeln, publicerade TTELA “sitt avslöjande” – “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”:

“Sund Sampo kommer att dra tillbaka sin ansökan om markanvisning i Vargön. Det beskedet får TTELA när vi ringer för att ställa frågor om företrädarnas historia av konkurser, domar och skulder hos Kronofogden.”

TTELA har därefter, som sagt, gjort ett mycket bra journalistiskt arbete. Jag publicerade mitt 4:e blogginlägg på kvällen den 14 november, “Sund Sampo lägger ner projektet (4)”. TTELA hade ju avslöjat att Sund Sampo drog sig ur projektet, och jag skrev om det. Naturligtvis uppgav jag källa, “nyheten var först publicerad i TTELA”…

Men jag undrar en sak, var det TTELA som började den granskning som avslöjade Leif Engelthon och företaget Sund Sampo?

“Nyheten var först publicerad i …”

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Sund Sampo, ttela

Om dagens BUN (20/11)

20 november, 2023 2 kommentarer

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) började som vanligt kl 08.30. Det är ganska tidigt för en pensionär i Nordstan…

Efter den sedvanliga närvarokontrollen och valet av justeringsperson, denna gång Mikael Karström (M), så blev det en mycket intressant presentation på temat “Elevens perspektiv”. Det var utifrån erfarenheterna på Tärnanskolan och i Brålanda och Skerruds skolor. Åk 9-eleverna Nora och Moa från Uddevalla(!) hade intervjuat elever i åk 6 på Tärnan.

Tärnan-eleverna hade diskuterat hur en bra lärare ska vara. Nämndens lärare och alla tidigare lärare på förvaltningen fick reda på hur de skulle ha agerat och betett sig i klassrummet…

Jag kunde inte låta bli att fråga åk 9-eleverna om vad de tänkte mest på och tyckte var viktigast med skolan – att få kunskaper eller bra betyg. Det var som en statlig utredare om betyg nyligen konstaterade, svenska elever är mest intresserade av betyg. Och det i motsats till eleverna i Finland som hela tiden pratar om kunskaper.

Rektorerna Laila Gunnarsson och Kerstin Runfors Boman från Brålanda och Skerruds skolor hade fått medel från Hälsofrämjande Rådet för att skapa en lärande miljö. Det visades flera bilder som lät nämnden se hur klassrummen möblerades på ett pedagogiskt och för eleverna trivsamt och inspirerande sätt. De drog slutsatsen att elevernas nya arbetsmiljö gav ökad studiero och goda kunskapsresultat.

Det var som vanligt ett intressant och lärorikt nedslag från verkligheten in i politikernas sammanträdesrum.

Efter kaffepausen informerade utvecklingsledare Anna Helena Wiechel på kommunstyrelseförvaltningen nämnden om de nya riktlinjerna för Vänersborgs kommuns styrning och ledning. Det var, om inte intressant, så i varje fall nödvändig information och kunskap. Styrning och ledning är inte enkelt. Det blev en del frågor och reflektioner kring det som sades.

Det blev inte en enda fråga om månadsuppföljningen av budgeten.

“Det var nytt rekord.”

Sa ekonom Maria Andersson. BUN:s ekonomiska resultat uppgick alltså till 3,8 milj kr för oktober och prognosen för 2023 är en budget i balans, dvs plus/minus-noll. (Se “BUN-möte på måndag”.)

Några ärenden klubbades igenom snabbt. Det var “Beslut om avslutande av regelbunden tillsyn år 2022, Vetegroddens förskola”, “Svar på remiss angående bedömning av möjligheter att förlägga vissa kommunala verksamheter till fastigheten Krickan 1”, “Svar till miljö- och hälsoskyddsnämnden angående inspektionsrapport daterad 2023-09-25, HÄLS.2023.1288, tillsyn av Frändefors Förskola på fastigheten FRÄNDEFORS 1:227” och “Yttrande gällande länsgemensamt samverkansavtal för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västra Götaland”.

Det blev lite extra prat om Dalaborgs förskola på sammanträdet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens inspektionsrapport behandlades. (Se återigen “BUN-möte på måndag”.) Konstigt nog, tyckte i varje fall jag, var att rapporten inte tog upp något om de ganska farliga bergsbranterna i utemiljön. Det har ju hänt en fallolycka i Göteborg nyligen som förskräcker.

“Jag har det klart för mig.”

Sa ordförande Carlsson.

“Spännande att förvalta något vi inte äger…”

Sa Tor Wendel (M) med tanke på det hyresavtal som kommunen har ingått med Dalaborgsparken ekonomiska förening.

“Jag har det klart för mig.”

Sa ordförande Carlsson – för andra gången.

Nämnden fick för övrigt reda på att avtalet hade ingåtts av BUN:s dåvarande S-ordförande. Det var i samma veva som Arena Vänersborg beslutades i kommunen, så alla kunde lätt räkna ut vem som tecknade avtalet… (För nytillkomna vänersborgare så kan nämnas att det var det en känd socialdemokratisk politiker vid namn S Anders Larsson.)

Det är ett nytt avtal på gång mellan barn- och utbildningsnämnden och Dalaborgsparkens ekonomiska förening. (Tillägg 25/11. TTELA hade en artikel om Dalaborgs förskola, och Frändefors förskola, den 25/11, se ”Förskolor i Vänersborg döms ut – fara för hälsan”.)

Förvaltningschef Bråberg redogjorde också för den incident som varit och det klagomål som inkommit från vårdnadshavare angående Dalaborgs förskola. Det har utretts, åtgärder har vidtagits och återkoppling ska ske med vårdnadshavarna.

Och så till sist – “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, dvs Norra skolan. (Jag skrev en ganska fyllig blogg om enbart Norra skolan igår – “Norra skolan: To be or not to be”.)

Ordförande Bo Carlsson (C) “introducerande” ärendet. Han hade ju också lämnat två alternativa beslutsförslag. Carlsson sa bland annat:

“Jag vill att det ska hända något. … Det har inte tagits några initiativ för att utreda motionerna. … Det är svårt att tänka sig att något ska gå snabbt. … Jag kan tänka mig att ta det nästa nämnd. … Behöver kanske ta vägen om partierna. … Jag vill lyssna.”

Förvaltningschef Bråberg upplyste om att planen var att utredningen skulle presenteras kvartal 2 nästa år, men att den antagligen blir försenad. Det saknas pengar till utredningen. Det kunde också vara bra att veta att årshyran för Norra skolan ligger på 4,4 milj kr.

Tor Wendel (M) lämnade ett förslag till beslut:

“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:

  • bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
  • att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
  • Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”

Det sades inte helt tydligt på sammanträdet, men det här var naturligtvis ett förslag som oppositionen diskuterat innan…

Det blev en längre diskussion. De som pratade mest var Tor Wendel (M), Henrik Josten (M), Gunnar Henriksson (L), Kärvling (V) och Bo Carlsson (C). Jag tror att de flesta av synpunkterna på ett eller annat sätt finns med i blogginlägget “Norra skolan: To be or not to be”.

Det var en ganska stor enighet i nämnden faktiskt, men inte i frågan om en uppsägning av hyreskontraktet av Norra är att betrakta som en nedläggning. Jag är tämligen säker på att det vore en nedläggning om BUN säger upp hyreskontraktet, och i så fall är det kommunfullmäktige som ska fatta beslutet. Kommunfullmäktige har ju faktiskt också beslutat en gång i tiden att Norra skolan ska vara kvar. Och då är det bara fullmäktige som kan ändra beslutet. En nedläggning handlar självklart inte om själva byggnaden, det handlar om det pågår skolundervisning i den eller inte – och en uppsägning av avtalet innebär just att ingen undervisning eller annan skolverksamhet ska bedrivas i byggnaden.

Bo Carlsson (C) önskade att nämnden skulle låta bli att fatta beslut idag. Han ville få ett uppdrag av nämnden istället. Carlsson ville nämligen att nämndens presidium ska träffa kommunstyrelsens presidium och diskutera Norra skolans framtida öde. Jag kan väl tycka att detta borde ha gjorts för länge sedan, faktiskt redan för några år sedan.

Men…

Oppositionen tyckte att ok då, Carlsson och presidiet får en chans. Det står helt klart att ger inte diskussionerna något resultat så lämnas Wendels yrkande i sin helhet in på sammanträdet i december.

BUN:s beslut fick följande lydelse:

“Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återremittera ärendet. Ordförande med presidium uppdras föra dialog med kommunstyrelsens presidium om framtida användning av VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) inkluderat beslutfattande om densamma, samt kostnader för nämnda lokaler när lokalerna är tomställda från september 2024 då barn- och utbildningsnämnden flyttar sin verksamhet till Holmängenskolan.”

Under behandlingen av ärendet diskuterades var ansvaret för framtida tomma lokaler på Norra skolan ligger. Jag tänkte därför avsluta blogginlägget med citat ur två av kommunens styrdokument. (Fetstilen är min,)

Ur “Riktlinjer för lokalförsörjning”:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras. Konsekvensbedömningen ska genomföras av kommunstyrelsen och beskriva eventuella konsekvenser av avyttring för framtida lokalförsörjning samt ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.”

Ur “Anvisningar lokalförsörjning”:

“En konsekvensbedömning av en eventuell avyttring ska därför ske om det inte finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter. Konsekvensbedömningen ska genomföras av kommunstyrelsen och beskriva eventuella konsekvenser av avyttring för framtida lokalförsörjning samt ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.”

Det har inte skett någon konsekvensbedömning. Inte det heller…

Sammanträdet avslutades kl 12.58.

Kategorier:BUN 2023, förskolan, Nordstan, Skola och utbildning

Norra skolan: To be or not to be

19 november, 2023 1 kommentar

Imorgon måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) i sal “Vänersborg” i kommunhuset. Förutom flera andra ärenden, som jag har beskrivit i bloggen “BUN-möte på måndag”, ska nämnden också försöka komma överens om vad som ska hända med Norra skolan.

Det blir inte lätt.

Ordförande Bo Carlsson (C) har skickat med två förslag till beslut i handlingarna:

“Alternativ 1. Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 september 2024.”

“Alternativ 2. Barn- och utbildningsnämnden begär av samhällsbyggnadsnämnden hyresbefrielse från fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan), från och med 1 september 2024 till och med att utredningen om framtiden för fastigheten är slutförd och lokalerna är anpassade till framtida användning, med anledning av att nämnden inte kommer att ha någon verksamhet i fastigheten under denna period.”

Norra skolans status har varit känd i många år. Redan i februari 2019 insåg samhällsbyggnadsnämnden att Norra skolan behövde renoveras för omkring 60 milj kr. Det var många fel på skolan, underhållet var eftersatt under lång tid och det har uppenbarligen inte varit BUN:s fel. Kommunen borde ha vidtagit åtgärder för länge sedan.

BUN ska inte behöva betala hyra för lokalerna om de töms. Det håller jag med ordförande Carlsson om. Ändå tycker jag inte att förslagen från Bo Carlsson är bra. Kanske finns det inte några bra förslag överhuvudtaget, men däremot tror jag att det finns bättre förslag. Dessutom är det feltänkt att nämnden ska säga upp “förhyrningen av fastigheten”. Det skulle ju innebära att nämnden faktiskt lägger ner Norra skolan. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om en skola ska läggas ner eller inte.

Det vet vi säkert efter att utbildningsnämndens beslut att lägga ner skolor i Lilla Edet överklagades 2015. Nämndens beslut överklagades till Förvaltningsrätten och rätten upphävde beslutet. (Se t ex P4 Väst “Förvaltningsrätten: Lilla Edet får inte stänga skolor”.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige. Domen överklagades till Kammarrätten, som inte beviljade prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom. Kommunen gick ända till Högsta Förvaltningsdomstolen, som dock meddelade den 2 juni 2016 att Kammarrättens, och därmed Förvaltningsrättens, dom stod fast.

Det betyder naturligtvis att samma gäller i Vänersborg. BUN kan inte fatta ett beslut om nedläggning. Det är kommunfullmäktiges sak. Och det understryks av att kommunfullmäktige faktiskt beslutade i frågan den 20 juni 2012, och då löd den första beslutssatsen:

”att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”

Och inte kan BUN upphäva ett fullmäktigebeslut… Det beslutet gäller tills fullmäktige fattar ett nytt beslut som upphäver det gamla. 

Norra skolan har även varit uppe i kommunfullmäktige på senare tid. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 milj kr avsatta för att Norra skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Kommunfullmäktige enades dock, den 29 mars 2017, om att:

“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”

2017 är faktiskt bara drygt 6 år sedan… Norra skolans pengar flyttades framåt för att de behövdes akut till Silvertärnan. Fullmäktiges investeringsbeslut 2017 verkställdes emellertid aldrig för Norra, pengarna flyttades inte. Det visade sig, som jag skrev ovan, att 30 milj kr inte räckte för skolans underhåll och renovering. 

Norra skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. En renovering av Norra beräknades därför kosta 60 milj kr. Det ansåg kommunstyrelsens arbetsutskott i augusti 2020 vara för mycket pengar och ordförande Benny Augustsson (S) avskrev ärendet med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan. Där fanns det dock inga investeringsmedel med till Norra. Det innebar emellertid inget beslut om nedläggning. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig åtgärdades. Och skolan blev med tiden allt mer misskött och nedgången… Det tilläts pågå trots att barn- och utbildningsnämnden betalade hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått.

Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget skulle kunna bedrivas verksamhet i byggnaden. Det kostade många miljoner och BUN har inte fått något klart svar på hur mycket det skulle kosta att renovera och underhålla skolan efter de åtgärder som har vidtagits. Jag fick dock ett svar förra sommaren från samhällsbyggnads att man trodde att det skulle kosta:

“ca 55 miljoner att få fastigheten i ett riktigt bra skick.”

Det gjordes också, en i mitt tycke, undermålig utredning 2016. (Se “BUN: Norra skolan”.) Utredningen drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. Det utreddes inte heller om det var möjligt att göra Norra till en enparallellig skola (som Blåsuts skola) eller till enbart en F-3-skola. Det fattades inget beslut om Norra denna gång heller.

I december 2021, efter att taket åtgärdats, anmäldes Norra skolan av en förälder. Det framgick av ett svar från barn- och utbildningsförvaltningen att trots takrenoveringen var lokalerna:

“i så dåligt skick att vissa av lokalerna inte går att nyttja på grund av fuktproblem som medför hälsorisker”

Föräldern begärde att byggnadsnämnden skulle starta ett tillsynsärende enligt Plan- och bygglagen (PBL) kring bristande underhåll på fastigheten. Föräldern citerade PBL:

“4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om

  1. lämplighet för det avsedda ändamålet”

Och:

“14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”

 Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. För några veckor sedan fick föräldern, efter påstötning, ett meddelande från samma förvaltning:

“Vi har ännu inte påbörjat någon aktiv handläggning av tillsynsärendet.”

Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv. Och så är det, inga beslut om Norra skolan har fattats.

Under tiden har däremot andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. De senaste åren har signalerna efterhand blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Det går tydligen inte längre att bedriva undervisning på Norra… Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.

Det har som sagt inte fattats några beslut om Norra skolans framtid, men vi är flera i nämnden som hela tiden har haft känslan av att det sedan lång tid tillbaka har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas. Det har fattats andra beslut som påverkar Norra och några menar till och med att de här andra besluten har avgjort skolans öde. Men när vi frågar i nämnden, Henrik Josten (M) och jag (V), har vi inte fått några klara besked utan bara undvikande svar. Och så har det varit i många år.

Vi tröttnade till slut, var och en i sin egen kammare. Det visade sig att vi hade tänkt på precis samma sak, vi skrev och lämnade in motioner om Norra skolan. Det var för två år sedan, i november 2021. (Se “Norra skolan ska stängas”. Du kan också ladda ner min motion genom att klicka här.)

Vi ville i våra motioner att kommunen skulle utreda om det fanns möjligheter att enbart ha en förskola eller en lågstadieskola på Norra skolan. Eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en anpassad grundskola (fd grundsärskola).

Kommunfullmäktige biföll motionerna den 14 december 2022, och kommunstyrelsen fick:

“i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”

Det tog alltså ett helt år innan motionerna, som bara yrkade på en utredning, behandlades i fullmäktige. Som jag ser det var det återigen ett exempel på att avgörandet sköts fram – tiden skulle gå och Norra skolan skulle ställas inför fullbordat faktum…

Utredningen är fortfarande inte klar, trots att den är oerhört viktig för Norra skolans vara eller inte vara. Den ska vara klar om några månader, men nu sägs det att det inte finns pengar för att anlita expertis, som en arkitekt…

Och imorgon ska BUN fatta beslut om Norra skolan…

Det går ca 250 elever på Norra skolan. Det kan jämföras med Mulltorp ca 50 elever, Rösebo ca 20 och Skerrud ca 60 elever. På Holmängenskolan ska ca 430 elever gå. Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort…

Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag.

Det är inte helt osannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det eventuellt byggas nytt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra. Det kan också kosta nästan en miljon att ta bort en enda modul…

I Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande 13 § står det:

“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.

Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”

Det här har inte skett. (Fetstilen är min.)

Den 18 mars 2020 antog kommunfullmäktige “Program för bevarande och utveckling – Vänersborgs innerstad”. (Kan laddas ner här.) Där står det att Norra skolan har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och att den ligger inom ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Det torde innebära att skolan dessutom omfattas av extra skydd enligt 3 kap 6 § miljöbalken… 

Kommunledningen har misskött både frågan om och byggnaden Norra skolan. Kan barn- och utbildningsnämnden hitta en väg ut ur dilemmat?

Anm. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet: ”Om dagens BUN (20/11)”.

Kategorier:BUN 2023, Nordstan, Skola, Skola och utbildning, Skollokaler

BUN-möte på måndag

18 november, 2023 Lämna en kommentar

Nu på måndag, den 20 november, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Dagordningen är ganska kort och underlaget består av bara 159 sidor. Och flera av dem kan man nog nöja sig med att enbart ögna igenom.

Dagordningen har följande utseende:

Nämnden får som vanligt information från “golvet”, från verksamheterna. Denna gång är det information från F-6, och temat är “Elevens perspektiv”. Två elever ska delta i föredragningen.

Sedan ska ledamöter och ersättare få en grundlig genomgång av kommunens nya styr- och ledningsmodell. Det är inte en helt enkel uppgift som väntar utvecklingsledare Anna Helena Wiechel från kommunstyrelseförvaltningen. Modellen är nämligen inte helt lätt att förstå. Men Wiechel har varit med förr och ska nog lyckas även denna gång med att leda åhörarna rätt i styrsystemets labyrinter.

När jag läste igenom Riktlinjerna en gång till fastnade jag för:

“Förväntade resultat är det som förväntas uppnås och genomföras inom varje nämnds ansvarsområde och inom den budgetram som kommunfullmäktige fastställt.”

“Inom den budgetram” innebär ju att ett stort mått av realism ska prägla de förväntade resultaten. Är fallet så med nämndens förväntade resultat, tänkte jag…

Månadsuppföljningen för oktober visar att BUN:s besparingar, dvs neddragningar av resurspersoner med visstidsanställning, har gett resultat på ekonomin. Och antagligen också på verksamheten… Det ekonomiska resultatet uppgår till +3,8 milj kr och prognosen för året är en budget i balans.

Det som hjälper nämnden att få detta ekonomiska resultat är att nämnden har fått 8 extra miljoner i hyra till Holmängenskolan trots att vi inte hyr den i år. När vi börjar göra det nästa år ska BUN hitta sätt att klara sig utan de 8 miljonerna… Det betyder mer neddragningar. Denna gång av legitimerad personal…

Ärende 5, “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, handlar om Norra skolan. Det tänkte jag skulle bli en egen blogg imorgon. (Se ”Norra skolan: To be or not to be”.)

Kommunstyrelsen har frågat alla nämnder om de har möjlighet att förlägga några verksamheter till fastigheten Krickan 1 ute vid Torpa (inte långt från Torpahallen). BUN svarar nej, eftersom fastigheten ligger nära ett ställverk (anläggning för eldistribution) och:

“rekommendationen från Strålsäkerhetsmyndigheten är dock att undvika skolor, förskolor och bostäder.”

Barn ska alltså helst inte vistas nära ställverk någon länge tid.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har genomfört tillsyn på Dalaborgs respektive Frändefors förskolor för att kontrollera att gällande lagkrav följs i verksamheten. (Tillägg 25/11. TTELA hade en artikel om Dalaborgs och Frändefors förskolor, den 25/11, se ”Förskolor i Vänersborg döms ut – fara för hälsan”.)

När det gäller Dalaborgs förskola bedömer Miljö- och hälsoskyddsnämnden att lokalerna som används:

“inte är lämpade att använda som lokal för utbildning ur ett hälsoskyddsperspektiv på grund av skicket på ytskikt och materialföroreningar samt problematik med fuktpåverkan.”

Miljö och hälsa har många synpunkter… BUN:s ambition är emellertid att skapa nya förskoleplatser i området och Dalaborgs förskola har “högsta prioritet”.

Det som förvånar mig mycket är att kommunen hyr lokalerna för Dalaborgs förskola av Dalaborgsparkens ekonomiska förening – och:

“Internt i kommunen finns ett avtal som tydliggör att det är samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för skötsel, drift och underhåll av lokalerna, både invändigt och utvändigt.”

Kommunen hyr lokalerna men ansvarar samtidigt för underhåll mm. Eller ja, borde göra… Det är ett unikt hyresavtal som, tror jag, inga andra föreningar i kommunen har.

Om Frändefors skriver Miljö- och hälsoskyddsnämnden:

“de externt inhyrda lokalerna i Equmeniakyrkan i dagsläget inte är lämpade att använda som lokal för utbildning ur ett hälsoskyddsperspektiv på grund av skicket och materialföroreningar samt problematik med luftkvalitén.”

BUN tänker svara att:

“Frändefors förskola behöver byggas ut och att de externt inhyrda lokalerna i Equmeniakyrkan ska ersättas.”

Equmeniakyrkan ska också vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som påpekas.

Nämnden ska vidare föreslå att kommunstyrelsen ställer sig bakom ett:

“länsgemensamt samverkansavtal för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västra Götaland.”

Inte mycket att orda om. En familjecentral är:

“En familjecentral är en samlokaliserad verksamhet som minst består av  barnmorskemottagning, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.”

Sammanträdet avslutas med att dels ordförande Bo Carlsson (C) och dels förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om vad som har hänt sedan sist. Nämnden vet sällan eller aldrig vad informationerna ska handla om. Denna gång har jag dock skrivit och önskat att någon av dem informerar om säkerheten på våra förskolor. Det bad jag om efter en incident på en av kommunens förskolor, en olyckshändelse som kunde ha slutat mycket illa.

Anm. Läs också ”Norra skolan: To be or not to be”.

Anm 2. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet: ”Om dagens BUN (20/11)”.

Kategorier:BUN 2023, förskolan

KF (15/11): Ambulans och tystnad

16 november, 2023 1 kommentar

Det blev ett kort sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Efter 53 min slog 1:e vice ordförande Anneli Guilotte (S) den tunga ordförandeklubban i bordet. Fullmäktiges “ordinarie” ordförande Annalena Levin (C) var nämligen frånvarande. Det var även flera andra tunga namn frånvarande, t ex Henrik Harlitz (M), Mats Andersson (C), Jonathan Svensson (S), Cecilia Prins (L) och Lutz Rininsland (V).

Det hade lämnats in flera medborgarförslag till fullmäktige. Det var dock ingen av författarna som ville komma till sammanträdet och föredra förslagen.

Flera av medborgarförslagen handlade om Vargön. Det första föreslog att kommunen ska anordna en hockeyrink på igenvuxen gräsyta i Vargön. Ett annat tyckte att kommunen skulle rusta upp mötesplatsen vid Karpvägen 1. Det som hade kunnat vara en samlingsplats är nu istället en farlig plats med stor skaderisk. Det tredje förslaget efterlyste också en mötesplats:

“En multiarena vid Knotten/ Brudslöjan skulle innebära en ny mötesplats där man kan röra sig, umgås med sina vänner och lära känna nya människor.”

Ett annat medborgarförslag föreslog att Vattenpalatset Vänerparken AB ska avskaffa bokningskravet för besök på helger. Förslaget var långt och välskrivet och författaren hade letat upp en hel del fakta om Vattenpalatset, om kostnader osv. Även medborgarförslaget om att införa digitala barnskydd mot pornografi var långt (drygt två A4-sidor) och välskrivet. Förslaget innehöll en rad argument för att barn inte ska utsättas för nätporr.

Samtliga medborgarförslag remitterades till kommunstyrelsen och/eller någon nämnd för vidare beredning.

Det var få ärenden på dagordningen och de flesta var av rutinkaraktär, dvs det fanns inget att diskutera eller ifrågasätta – partierna var helt överens. Det var bara för ordförande att slå den tunga klubban i bordet.

På ärende 14 skulle kommunfullmäktige fatta beslut om ett kommunalt köp av del av fastigheten Frode 3. Fastigheten Frode 3 ligger vid Karls Grav ute vid Tenggrenstorp (bortåt Kretsloppsparken). Fastigheten har sedan slutet av 70-talet använts för bussverksamhet och åkeri. 

Kommunen ska köpa Frode 3 för att fastigheten har:

“ett strategiskt läge och en stor tomtarea som möjliggör en uppställning eller vidare byggnation på fastigheten.”

Gårdagens beslut blev att fastigheten Frode 3 köps för 14,9 milj kr. Ja, egentligen kostade det kommunen 15,1 milj efter tillägg för lagfartskostnader och köpeskilling. Sedan beslutade fullmäktige dessutom att avsätta 100.000 kr till en markmiljöutredning och en byggnadsbesiktning av köpeobjektet.

Det sistnämnda fick mig, påpuffad av några kommuninvånare, att ställa några frågor till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och/eller samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). Jag frågade dem, vid namn, om inte kommunen borde göra en markmiljöutredning och en byggnadsbesiktning innan köpet. Och om det visar sig att marken behöver saneras och att lokalerna kräver omfattande åtgärder för kanske miljontals kronor –  ska kommunen då stå för dessa kostnader?

Ingen av dem bemödade sig om att svara…

Det tycker jag är för dåligt. Det är respektlöst och också, i varje fall i mina ögon, odemokratiskt. Oppositionen måste få svar på sina frågor. Dessutom har kommuninvånarna rätt att få reda på fakta och hur den styrande kommunledningen tänker. Det är ändå invånarnas skattepengar som kommunen förvaltar.

Sedan var det ytterligare några ärenden innan Göran Svensson (MBP) ställde en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Svensson skrev i interpellationen:

“NU-sjukvården ämnar att flytta en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL den 1 januari 2024. Akutambulansen är bemannad dygnets alla timmar men om ca 1,5 månader står Vänersborgs kommun utan ambulans vilket vi ser mycket allvarligt på för hela vår kommun. Vem som initierat uppsägningen av avtalet råder delade meningar från NU-sjukvården och NÄRF.”

Och Göran Svensson ställde frågorna:

  • “Vem har sagt upp avtalet?”
  • “Hur tänker kommunstyrelsens ordförande agera för att Vänersborg har en bemannad akutambulans stationerad i Vänersborg efter 1 januari 2024?”

Benny Augustsson hade lämnat ett skriftligt svar och kompletterade från talarstolen(!). Han menade att det är NU-sjukvårdens styrelse som har fattat beslutet. Och så är det nog, det är i varje fall inte Vänersborgs kommun. På den andra frågan svarade Augustsson:

“Utifrån det så kan jag tycka att det är en fråga för direktionen i NÄRF att agera utifrån.”

(Augustsson hade ytterligare några kommentarer i det skriftliga svaret, du kan ladda ner hela svaret här.)

Det blev en del diskussion, men de flesta som var uppe i talarstolen var överens. Göran Svensson (MBP), Stefan Kärvling (V), Dan Nyberg (S), ordförande i NÄRF, samt Anders Strand (SD) ansåg att det måste finnas en ambulans i Vänersborg – “innanför broarna”.

Ann-Marie Jonasson (S) sa(!):

“Ambulansen är på vägarna. Den närmaste ska komma.”

Och Bo Carlsson (C) tyckte att fullmäktige också skulle tänka på de som bodde utanför tätorterna.

Jag vet inte om Jonasson och Carlsson med sina inlägg menade att ambulansen gott kan flytta från brandstationen i Vänersborg till NU-sjukvården i Trollhättan. 

Diskussionen mynnade inte ut i något beslut (det var ju “bara” en interpellation, en fråga) eller att någon bland de styrande politikerna tog på sig ansvaret att agera.

En sak är i varje fall säker. Anser vänersborgarna (framför allt “innanför broarna”) och vargöbor mfl att Vänersborg ska ha en bemannad akutambulans stationerad i Vänersborg efter den 1 januari 2024 så är det dags att agera. (För den som vill fördjupa sig finns det en nyligen utkommen rapport från SKR som kan laddas ner här – ”Ambulanssjukvårdens utveckling”.)

Sammanträdet slutade med en fika. Det blev inte helt oväntat mycket prat om Sund Sampo och ägarna uppe i Sundsvall…

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, NÄRF

Sund Sampo lägger ner projektet (4)

14 november, 2023 5 kommentarer

Det gick fortare än vad någon kunde ana. TTELA meddelade i eftermiddags att Sund Sampo har dragit sig ur hela projektet i Vargön. (Se TTELA “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”.) 

Beslutet togs antagligen i all hast. I natt fick jag nämligen en anonym kommentar till ett av blogginläggen. Kommentaren kom från Matfors, knappt 20 km från Sundsvall. Det ser jag på IP-adressen. Kommentaren var skriven som om projektet inte alls var nedlagt. (Jag tänkte besvara kommentaren, men det känns inte meningsfullt nu.)

De förklaringar som ägarna till Sund Sampo ger TTELA visar tämligen tydligt att projektet var omöjligt från början. Och det säger sig själv, en investering på 8 miljarder i Vargön som dessutom skulle betala sig på 3 år… 

Ja, det finns mycket att säga, men det var skönt för Vänersborgs kommun att Sund Sampo drog sig ur så snabbt. Hela projektet hade kunnat ta en ända med förskräckelse. Det kunde ha blivit dyrt för kommunen.

Men vad ska jag göra med mina sökningar på nätet? Jag hade ju samlat ihop underlag för ytterligare ett blogginlägg. Hmmm. Jag publicerar dem ändå. Kanske någon i någon annan kommun kan ha nytta av informationen i framtiden – om Sund Sampo dyker upp med en massa storslagna planer…

Här kommer alltså blogginlägg nr 4 – “Sund Sampo – Sverige”. Det är en direkt fortsättning på det förra blogginlägget “Sund Sampo, Tjeckien (3)”.

===

Leif Engelthon bor som framgått tidigare i Sundsvall. Han har en terrängskoter men äger ingen bil. Han har den sista tiden varit mer eftersökt på MrKoll än vanligt. Han uppger på LinkedIn att han arbetar som Research and Development Manager (R & D Manager) på SUND TechCenter. Det jobbet fick han, enligt sin Facebooksida, den 4 februari 2019. Företaget sägs ligga i Pardubice i Tjeckien, men i företagsregistret Penize finns inget sådant företag. En sökning på SUND TechCenter ger inte heller några träffar. Det är märkligt tycker jag. Jag kan inte heller se att Engelthon någonstans förklarar vad det är för företag, byggnad, avdelning eller vad det nu skulle kunna vara.

Det finns ingen förklaring på Engelthons Facebook heller. Men på FB ser jag att han i somras tillbringade en vecka på Sund Sampos kontor i Brno, Tjeckien. Det finns inte någon annanstans uppgifter om att företaget skulle ha ett kontor där.

Leif Engelthon har eller har haft flera företag, inte bara i Sverige utan även i Estland och Lettland. Det är inte alltid tydligt vad företagen sysslar eller har sysslat med. Inte sällan tycks företagen inte ha någon verksamhet alls. Det finns inga anställda, ingen moms redovisas osv. Flera av Engelthons företag har också gått i konkurs. “Företagstrådarna” på nätet är många och långa. En tråd ledde t ex till Delaware, USA.

På LinkedIn skriver Leif Engelthon att:

“Vi på SUND har utvecklat process som är så väl fossilfri som minskar utsläppen med över 90% och samtidigt har ett utbyte på hela biomassan på över 95% till förnyelsebara produkter utöver wellråvaror som bioråolja, etanol, protein m.m.”

Engelthon har nämligen sysslat med att utveckla de miljömässiga processerna (se här):

“in sulfite-based processes, which is my specialist area and what I have worked with for over 25 years.”

Engelthon har alltså arbetat med att utveckla “sulfit-baserade processer” under tiden som han har kört lastbil, startat och lagt ner en mängd företag, varit inne i svampbranschen, rest runt på mässor, hälsat på i alla Sund-företagens kontor osv. Men faktum är att han tillsammans med tre andra personer faktiskt har skrivit och lämnat in någon typ av uppsats eller rapport på Mittuniversitet år 2020. Mittuniversitet har ett campus i Sundsvall så Engelthon har kunnat studera på “hemmaplan”.

Uppsatsen hade titeln “The Sunfite™ biorefinery concept: The response of bagasse in ammonium sulfite pretreatment”. Bagasse är enligt Wikipedia:

“det torra massaliknande fibrösa materialet som blir kvar efter att ha krossat sockerrör eller durra stjälkar för att extrahera deras juice. Det används som biobränsle för produktion av värme, energi och elektricitet samt vid tillverkning av massa och byggmaterial.”

Det går inte att ladda ner uppsatsen, men tydligen är det i denna kunskapen för Sund Sampos idéer och projekt finns. (Tillägg 21/11. Enligt en kommentar [klicka här] har Engelthon inte publicerat något överhuvudtaget. Uppsatsen som nämns är en konferensdokumentation.) På Facebook redovisar Engelthon sitt kemiska kunnande. Kanske är redovisningen en sammanfattning av uppsatsen. Och kanske precis detta som han menade att anläggningen i Vargön skulle syssla med.

“Vart fall, efter mycket slit och ett lång väg vilket jag kan idag titulera mig som en av få experter på sulfitkemi. Vad jag har gjort är att tagit fram inte bara en process utan plattform med olika processer där jag med sulfitkemin löser upp träflisen och utvinna inte bara pappersmassa utan alkohol, protein, vanillin, bioråoljor m.m. Fördelen är att jag har designat hela process plattformen så att man kan utnyttja inte bara stammen utan man kan använda skogsrester och även stubben. Det vill säga 40% mer biomassa än man gör idag och dessutom blir nästan 95% försäljningsbara produkter av hela trädet inkl stubben, och inte som idag knappt 30%.”

Sund Sampo tycks inte ha några produktions- eller försöksanläggningar. Alla adresser som uppges går till typ fastigheter som ser ut som bostadshus. Några adresser kan också vara “virtuella”. På alla adresser jag har kollat finns det inga försöks- eller produktionsanläggningar. Jag har svårt att tro att Engelthon har laborerat och gjort tester i sitt kök. Men det säger ju naturligtvis inte att han inte har forskat och utvecklat tekniken.

Det finns egentligen bara ett företag i “Sund-gruppen” som har funnits en längre tid och som dessutom gjorde en vinst förra året. Det är Sund Service Center AB. 

Sund Service Center är ett aktiebolag som bildades redan 1989. Jag kan inte se vem som äger aktierna eller vem som bildade bolaget. Företaget har anmärkningsvärt nog ingen hemsida. Styrelsen består av endast en person Eva Erika Forsberg och hon har en ersättare i styrelsen. Företaget har 2 anställda (styrelsemedlemmarna?) och gjorde ett resultat på +375.000 kr förra året (2022). Bolaget har tre bilar, en BMW, en Audi Quattro och en Cadillac.

I koncernstrukturen nämns företaget Sunfite AB. Företaget fanns också med i titeln på Engelthons uppsats från Mittuniversitetet. Företaget verkar inte finnas, inte en enda träff på Google eller på företagssidorna. Däremot står det på högersidan i Googles sökfönster:

“Sunfite Ab har tillfälligt stängt.”

Var Google har fått denna uppgift ifrån vet jag inte. Det känns lite typiskt för flera av sökningarna, de rinner typ ut i sanden. Jag blev dock lite förvånad över att Sunfite AB fanns kvar i Sund Service Centers redovisning. (Tillägg 21/11. Enligt kommentaren ovan [klicka här] finns det inte och har inte funnits något skyddat varumärke som heter Sunfite.)

===

Det var det blogginlägg jag hade tänkt publicera om inte TTELA meddelat att Sund Sampo hade dragit sig ur projektet i Vargön. Jag hade i och för sig skrivit en avslutning också men den blev alldeles för inaktuell efter eftermiddagens besked.

Därmed är historien Sund Sampo slut. Den var kort men lärorik, inte bara för mig hoppas jag. Kanske har även Vänersborgs kommun lärt sig något inför framtiden – om något låter för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.

PS. TTELA arbetar vidare med Sund Sampo. Idag, onsdag den 15 november, har TTELA ytterligare en artikel på sin hemsida – ”Brottsdömd stod bakom miljardplanerna i Vargön”. Den är läsvärd.

Anm. Se också ”TTELA och Sund Sampo”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön

Sund Sampo, Tjeckien (3)

14 november, 2023 1 kommentar

Det finns flera företag som har namnet Sampo. De flesta av dem kommer från Finland, vilket inte är så konstigt eftersom Sampo är en slags magisk artefakt i finsk mytologi (Kalevala). På tjeckiska betyder Sampo, om man sätter en liten krumelur över “s”:et (šampo), helt enkelt schampo. Det enligt Google Översätt som också översätter Sund Sampo till “ta av schampot”. Översättning låter inte helt korrekt… En teori kan annars vara att Sund i företagsnamnet (-namnen) beror på att de båda ägarna, Eva Forsberg och Leif Engelthon, kommer från eller bor i Sundsvall.

De förändringar som enligt det tjeckiska företagsregistret Penize hände företaget Sund Group och Sund Sampo den 7 september i år bekräftas av VD Eva Forsberg på LinkedIn.

”Vi har nu en ny VD för Sund Sampo s.ro (Tidigare SUND Group)
Välkommen till oss Ondrej Motyka
Roligt att du vill följa med oss på vår resa att bana ny väg inom industrin.”

I en annan kommentar på LinkedIn skriver Forsberg att hon blivit styrelseordförande på Sund Sampo. Jag antar att samma person kan vara både ägare, VD och styrelseordförande, även om det inte är helt vanligt, i varje fall inte i ett storföretag.

Sund Sampo har enligt Penize gatuadressen Jana Palacha 363 i den tjeckiska staden Pardubice, den stad där TTELA uppger att huvudkontoret ligger. Det är 12 mil mellan Pardubice och huvudstaden Prag. Företaget flyttade dit från Prag den 16 maj 2022.

På den uppgivna adressen ligger ett, som det verkar, bostadshus. Det är lite svårt att se på Google Maps eftersom det verkar vara en renovering på gång, skynken döljer huset. Det visar sig vara en fastighet som ägs av ett företag som heter PPink.

PPink hyr ut kontor i huset. Det är av fotografierna att döma fina kontor i olika storlekar och det verkar som om flera företag huserar i kontorshotellet. PPink har även en annan service för intresserade företag. PPink kan ordna “virtuella affärsadresser”…

PPink skriver om sin “produkt” (översatt från engelska):

“Vill du starta ett företag och behöver ha ett officiellt säte för ditt företag utanför din bostadsort? P-PINK erbjuder möjligheten att placera din företagsadress på vår adress mitt i centrala Pardubice. Om din post når oss kommer vi omedelbart att vidarebefordra den till den adress du angett.”

Det innebär alltså att företag kan ange denna adress i Pardubice som sin kontorsadress utan att ha ett kontor där. Post som kommer till företagets brevlåda vidarebefordras direkt till den adress som företaget ifråga har uppgett till P-Pink.

Huruvida Sund Sampo har ett fysiskt kontor på Jana Palacha 363 i Pardubice eller bara en virtuell adress dit kan jag inte få reda på. Men det är ju inte särskilt praktiskt kan man tycka att de två ägarna, som åtminstone har bott tillsammans i Sundsvall, har ett kontor i Tjeckien. Men det kanske finns andra fördelar med att ett företag är registrerat och “lokaliserat” i Tjeckien…?

Det verkar i varje fall inte som det finns någon skylt på huset eller på skynkena som upplyser om att Sund Sampos huvudkontor ligger här. (Däremot kan jag se en skylt med EU-flaggan.)

Den nye VD:n på Sund Sampo sedan den 7 september i år är alltså Ondřej Motyka. Han verkar vara ganska ny i företagsvärlden. Det tycks dock som om han har sysslat med försäkrings- och mäklarverksamhet. (Se här.) Uppgifterna om Motyka är knapphändiga och på Facebook är han mycket sparsam med uppgifter om sig själv. Och det behöver inte vara fel.

Motyka är från staden Český Těšín som ligger vid gränsen till Polen och där verkar han fortfarande vara bosatt. Han har spelat tennis i sin ungdom och 2021 gjorde han ett till synes avancerat arbete på det tekniska universitetet i Brno. Det är en avhandling i ämnet processteknik och den handlar om surt vatten och hur det ska “strippas”. Det är Googles översättning (avhandlingen är på tjeckiska) och jag vet inte vad det betyder i det här sammanhanget. (Se här om strippning.) Jag skulle gissa att det handlar om att ändra vattnets PH-värde, men ett avsnitt i arbetet beskriver avskiljning/rening av avloppsvatten. Hur som helst beskrivs det på institutionens sammanfattning som ett alltigenom teoretiskt arbete. Motyka gjorde simuleringar i särskilda program, arbetade med layout-ritningar samt förberedde datablad.

Ägaren till Sund Sampo Leif Engelthon (tillsammans med Eva Forsberg) har många strängar på sin lyra. Han har bland annat ett förflutet i åkeribranschen.

Den 23 december 2009 skriver Sundsvalls Tidning om Leif Engelthon. (Se ”Utan pengar i två månader – nekas ersättning av Försäkringskassan”.) Engelthon var chef i åkeriet Systemtransport i Matfors. Det verkade också som om han själv körde lastbil eftersom han säger till Sundsvalls Tidning:

”Jag ramlade av ett lastbilsflak och fick en kotkompression i ryggen. Så jag tar mig inte ens in i lastbilshytten. Men hon på Försäkringskassan ansåg att jag fått ryggskott.”

Jag vet inte om det var på grund av ryggen men nästa gång jag stöter på Leif Engelthon i Sundsvalls Tidning så var han på väg in i svampbranschen. Han skulle starta en svampodlingsindustri. Sundsvalls Tidning rapporterade den 29 augusti 2013 (se Sundsvalls Tidning “Vi siktar på att bli störst i Norden”) att Engelthon skulle leverera flera hundra ton svamp, maitake, shiitake, ostronskivling och champinjoner, till grossister i norra Sverige:

“Nu tar man ett rejält kliv framåt och siktar på att bli största svampodlingen i Norden. En storskalig odling på flera tusen kvadratmeter håller på att växa fram i Viskananstaltens gamla verkstadslokaler.”

Ett halvår senare, den 1 mars 2014, kunde man i samma tidning läsa (se Sundsvalls Tidning “Odlingen är avslutad”):

“Visionerna om Nordens största svampodling var stora. Nu står lokalerna åter tomma.”

Enligt uppgift var Viskanområdet, där svampodlingen skulle ligga, ett Leader-område, dvs ett område med “extra tillgång” till bidrag av olika slag…

Engelthons företag som var “involverat” i detta projekt hette Nordic Mushrooms. Det är ett finskt företag som finns än idag – se “Nordic Mushrooms”.

Huruvida Engelthon verkligen jobbade för eller var typ delägare i företaget går inte att få reda på. TTELA uppger att Sund Sampo har ett kontor i Finland. Det kanske är det här företaget som avses. Det går nämligen inte att hitta något kontor för Sund Sampo i Finland.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön

Sund Sampo?? (2)

13 november, 2023 11 kommentarer

Ett tjeckiskt företag som heter Sund Sampo ska investera för 8 miljarder i Vargön. (Se ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”.)

Sund Sampo? Vad är det för ett företag?

Den första Google-sökningen av Sund Sampo gav nästan bara träffar från Tjeckien. Och det var ju naturligt, det är ett tjeckiskt företag. Jag fick upp flera sidor från Penize. Det betyder “pengar” på tjeckiska och är ett slags register över tjeckiska företag. På Penize hemsida kan man få en mängd uppgifter om tjeckiska företag och naturligtvis också om Sund Sampo.

Den tjeckiska hemsidan berättar att Eva Forsberg och Leif Engelthon är ägare till Sund Sampo sedan den 17 september 2021. Eva Forsberg är även företagets VD. Hon uppges bo på en adress i Sundsvall, men enligt Birthday.se bor hon inte där. Det gör däremot Leif Engelthon, han har bott där sedan 2016. Forsberg är enligt Hitta.se folkbokförd i Kvissleby. Där fick hon alldeles nyligen överta sin pappas villa. (Se Sundsvalls Tidning “Ny ägare till villa från 1926 i Kvissleby”.) Eva Forsberg har emellertid innan flytten till Kvissleby bott tillsammans med Engelthon. Det visar en sökning på Google. Men det är naturligtvis inget konstigt, det tillhör deras privatliv.

Eva Forsberg och Leif Englethon, som är eller har varit sammanboende i Sundsvall, startar alltså ett gemensamt ägt företag som de registrerar i Tjeckien… 

Det finns ytterligare en person som tituleras VD i Sund Sampo, Ondřej Motyka. Det är en yngre tjeckisk man från staden Český Těšín. Han tillträdde posten den 7 september i år.

Penize anger att Sund Sampo har angett följande verksamhetsområden:

“Verksamhetsområden: Tillhandahållande av tjänster för boskap, trädgårdsodling, dammodling, skogsbruk och jakt Aktivitet av skogsförvaltning och utarbetande av skogsvårdsplaner och konturer Diagnostik, undersökning och konsultverksamhet inom växtpollinering och reningsanläggningar, växtprodukter, föremål och mjölkningsanläggningar mot skadliga organismer växtskyddsspray eller biocidspray Lagring av reproduktionsmaterial av skogsträd och kartong samt varor från olika material Tillverkning av konstgödsel Tillverkning av navigation, navigering, optik och fotografisk utrustning och apparater Tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och tillverkning och reparation av elektriska maskiner, utrustning och elektronisk utrustning som arbetar vid lågspänning Tillverkning av maskiner och utrustning Motor- och släpfordon och karosser Förmedling av handel och tjänster Partihandel och detaljhandel Lager, förpackningsvaror, färghantering och transporttekniker Uthyrning och uthyrning av lös egendom Rådgivnings- och konsultverksamhet, utföra expertstudier och bedömningar Projektering av elnät Forskning och utveckling inom natur- och teknikvetenskap eller samhällsvetenskap Provning, mätning, analys och reglering”

Det är onekligen en imponerande och mycket varierad lista av verksamheter. Det är allt från ”dammodling” och ”växtpollinering” via ”partihandel” och ”färghantering” till ”tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och maskiner”.

Enligt TTELA har Sund Sampo 33 anställda. Det verkar vara få anställda med tanke på allt företaget sysslar med. Det står emellertid inget på Penize om antalet anställda, såvida inte Google Översätt översätter lite fel när den upplyser läsaren om att företaget har två “medlemmar”. Den mest iögonfallande uppgiften på företagssajten är emellertid att Sund Sampos kapital uppgår till 20.000 tjeckiska kronor. I dagens valutakurs är det endast ca 9.500 svenska kr… 9.500 kr? Stämmer verkligen detta? Företaget ska ju investera 8 miljarder i Vargön. 8.000.000.000 kr!

Jag sökte vidare…

Penize innehåller mycket information. Tillsammans med Google Översätt och Google Maps kan man fördjupa den ytterligare.

Den 7 september i år hände enligt Penize flera saker med Sund Sampo:

  • Ondřej Motyka blev verkställande direktör
  • Motyka och Eva Forsberg representerar som VD:ar Sund Sampo var och en för sig och får också agera självständigt för företagets räkning.
  • SUND Group s.r.o. byter namn till SUND SAMPO s.r.o.

Det är intressant att så många förändringar skedde i företaget strax innan de stora investeringsplanerna i Vargön avslöjades.

Namnbytet är intressant. Det är svårt att hitta uppgifter om Sund Sampo på nätet, kanske skulle mer information hittas om man sökte Sund Group. Sund Group var alltså företagets namn fram till för lite drygt 2 månader sedan. 

Sund Group visade sig vara ett “upptaget” namn, det finns ett tyskt företag som har det namnet. Det tyska företaget verkar inte ha några som helst kontakter med det tjeckiskregisterade företaget ägt av två svenskar. 

Det finns dessutom ett svenskt företag i Helsingborg som heter Sund Group AB. Det är verksamt inom “tillverkning av lagad mat och färdigrätter”. Bolaget är ett aktiebolag som varit aktivt sedan 2020. Jag förstår inte hur företag i Sverige, eller Europa, kan tillåtas ha samma namn. Jag tror ärligt talat att företag inte kan ha det…

Det finns ingen hemsida för Sund Group. Det ser inte ut som det har gjort det heller, men det är svårt att veta säkert. Engelthon har på sin LinkedIn en webbadress som inte fungerar. Sökningen på Google ger dock en träff på Sund Group. Den leder till en hemsida som tillhör Paper Province. På sidan presenteras Sund Group:

”Sund Group är ett mångsidigt GreenTech-företag och en leverantör av banbrytande sulfitbaserade bioraffinaderilösningar.”

Sund Group påstår att företagets plattform bland annat kan:

”reducera utsläpp vid kemikalieåtervinning genom att skapa en process som är fri från förbränning, helt sluten och cirkulär. Vilket har kunnat reducera utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar med upp till 99 procent jämfört med andra system som finns på marknaden idag.”

Det låter nästan för bra för att vara sant…

Webbadressen till Sund Group, som anges på Paper Province hemsida, är en annan än den på LinkedIn. Men den här webbadressen fungerar inte heller…

”Det finns alltså ingen hemsida för Sund Sampo eller Sund Group, dvs Eva Forsbergs och Leif Engelthons företag. Det är anmärkningsvärt att ett företag som planerar en investering på 8 miljarder, i Vargön, inte har det.”

Det skrev jag i lördags.

När jag tog en extra koll klockan 21.45 i lördags kväll (ja, jag vet att jag har underliga vanor…) så fanns det helt plötsligt en hemsida. Otroligt. Den fanns inte några timmar tidigare! Sund Sampo har från lördag eftermiddag/kväll den 11 november 2023 en hemsida – klicka här.

Jag tycker mig märka att hemsidan är nygjord, och i all hast. Hemsidan består av enbart två sidor med information. De två sidorna finns på svenska, engelska och tjeckiska. Det står inget om den stora satsningen i Vargön…

Sund Sampo profilerar sig som ett konsultföretag som kan förmedla teknisk kunskap. Innehållet är för övrigt ganska allmänt hållet. Hemsidan framhåller vikten av miljötänk. Och visst, det är viktigt. Det är emellertid svårt att utifrån hemsidan tänka sig att Sund Sampo ska skapa ett bolag för produktion, Wargon, som ska investera 8 miljarder i en liten ort i Västra Götaland…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo, Tjeckien (3)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön Etiketter:

Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)

12 november, 2023 4 kommentarer

I veckan som har gått har alla vänersborgare fått ta del av en fantastisk nyhet. En av världens största industrisatsningar i sitt slag kanske ska göras i Vargön. Det är det tjeckiska företaget Sund Sampo som har lämnat in en förfrågan till Vänersborgs kommun om att etablera verksamhet i Vargön. Företaget har nämligen planer på att investera i en anläggning i Wargöns innovations- och industripark, dvs det gamla hamn- och industriområdet. TTELA skrev om satsningen i torsdags (se TTELA “Sund Sampo: Satsningen i Vargön en av de största i världen”) och i fredags intervjuade P4 Väst kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se P4 Väst “Kommunalrådet om megaprojektet på lilla orten: Fantastiskt”).

Reaktionerna är översvallande. Kommunen tycks genuint intresserad, och kanske till och med applåderar satsningen. Kommunen ser framför sig att köpet av området 2010 äntligen ska betala sig. Då köpte Vänersborgs kommun hamnområdet i Vargön för 16,7 milj kr och investerade sedan ytterligare 22 miljoner i gator, VA etc. På LinkedIn gratulerar olika lokala företagare Sund Sampo och tycks sträcka ut en hand för framtida samarbete. Även på Facebook hittar vi många positiva människor. Och det kanske inte är så konstigt.

TTELA skriver:

“Planerna på ett bioraffinaderi i Vargön är gigantiska. Fabriken beskrivs av företagets kontaktperson, Leif Engelthon, som en av de största i världen av sitt slag och att bygga anläggningen beräknas kosta 8 miljarder kronor. Om sju år ska en miljon ton produkter om året produceras och 500 nya jobb skapas.”

Det skulle betyda oerhört mycket för Vänersborgs kommun och för hela området om dessa planer gick i lås.

TTELA fortsätter att i artikeln beskriva vad Sund Sampos bioraffinaderi i Vargön ska producera:

“Det handlar om flera olika produkter. Största volymen utgörs av dissolvingmassa som används till textilier, djurfoder, förtjockningsmedel, pigment, kemikalier och sprängämnen. Men även bioråolja, hydrocoks, pekiloprotein och konstgödsel ska komma ut från fabriken.”

TTELA uppger att bioraffinaderiet ska tillverka en miljon ton produkter om året och både produkterna och tillverkningsprocesserna ska vara miljövänliga. Det är helt i samklang med den vision som kommunen har för området i Vargön.

TTELA beskriver företaget bakom den gigantiska satsningen. Sund Sampo har 33 anställda och huvudkontoret ligger i Pardubice i Tjeckien. Företaget har fler kontor i Tjeckien och även kontor i Hudiksvall och Finland. Sund Sampo ska dock inte stå för investeringarna, fortsätter TTELA, utan ett särskilt företag ska bildas, Wargon. Wargon ska bestå av industriföretag som både blir leverantörer av råvaror och kunder till produkterna. Det är emellertid inga andra svenska företag inblandade, utan det handlar om europeiska och utomeuropeiska industrier. Allt enligt TTELA.

Investeringen på 8 miljarder kr ska skapa 500 nya arbetstillfällen. Dessutom ska ett renseri och upplag byggas upp i Grunnebo eftersom det finns ytor där och det är nära till hamnen i Uddevalla. I Grunnebo ska det också uppföras ett kraftverk i egen regi.

TTELA avslutar med att konstatera att företagets kontaktperson Leif Engelthon räknar med att investeringarna ska vara intjänade på tre år.

På LinkedIn bekräftar Leif Engelthon uppgifterna från TTELA och uttrycker sig som om allt är bestämt, även om det är mycket arbete kvar:

“Tänkte ge en glad nyhet, där SUND SAMPO med industripartnern WARGONS kommer att bygga en av världens största bioraffiader med SUND SAMPOs teknologiplattform som har utvecklats i snart 30 år.
Investeringen är på över 700 miljoner euro och industrin förväntas starta 2030, där produktionen kommer att uppgå till cirka 1 miljon ton säljbara gröna produkter. Klimatmässigt kommer vi att binda 3 miljoner ton CO2 och skapa 500 nya gröna jobb.
Men det finns fortfarande mycket arbete att göra innan det första spadtaget tas.”

Det låter fantastiskt, vilket lyft det skulle innebära för Vänersborgs kommun om Sund Sampo förverkligar sina planer i Vargön. Det låter nästan för bra för att vara sant.

Men så börjar man fundera. Och tänka ett varv till. Det börjar poppa upp flera frågor… Och på äldre dagar har man lärt sig – låter det för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.

Hur ska ett okänt tjeckiskt företag med 33 anställda utan produktion kunna investera 8 miljarder kronor? Och varför i Vargön? Det är ju bara utländska företag som ska stå för kapitalet, inga svenska, och det är samma företag som ska köpa produkterna… Varför investeras det då överhuvudtaget i Sverige? Och i Vargön när hamnen som ska användas ligger i Uddevalla? I ett gammalt industriområde fullt av föroreningar. Och ett kraftverk i Grunnebo?

Och produktion av dissolvingmassa? Men det är ju inget nytt. Det produceras av en mängd företag i Sverige och världen t ex av Domsjö, Södra (Södra Skogsägarna) och Stora Enso.

Uppgifterna till kommunen och TTELA reser en rad frågor och funderingar. Det är vad jag förstår också ett antal vänersborgare som har ägnat några timmar under helgen åt att söka efter fakta på nätet. Sökningar som i mitt fall gjorde att tveksamheten till uppgifterna om företaget och den stora investeringarna ökade alltmer.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo?? (2)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, investeringar, Näringsliv, Sund Sampo, Vargön Etiketter: